Bet. 1992/93:UU16

Utrikesutskottets betänkande

1992/93:UU16

Samarbete med Baltikum, Central- och Östeuropa

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

Bilaga 1

1992/93

UU16

Sammanfattning

I detta betänkande behandlas den del av regeringens

budgetproposition som avser samarbete med Central- och Östeuropa

(prop. 1992/93:100, bilaga 4, littera G) samt de motioner som

väckts med anledning därav.

Regeringen föreslår att 871 miljoner kronor anslås till

insatser inom ramen för samarbetet med länderna i Central- och

Östeuropa. I enlighet med beslut som riksdagen tidigare fattat

koncentreras de bilaterala satsningarna till länderna i Sveriges

närområde, främst Baltikum, medan samarbetet med övriga länder

framför allt löper via multilaterala kanaler. Samarbetet syftar

till att främja ifrågavarande länders demokratiska utveckling,

marknadsekonomiska system och till att förbättra miljön.

Huvuddelen av de anvisade medlen går till olika typer av stöd

och projekt som administreras av Beredningen för internationellt

tekniskt-ekonomiskt samarbete (BITS), Swedecorp, SIDA och

Svenska institutet. Medel finns också avsatta för bl.a.

multilaterala insatser, s.k. suveränitetsstöd, insatser på

kärnsäkerhetsområdet och inom ramen för det s.k. baltiska

investeringsprogrammet.

Utskottet godkänner enligt betänkandet regeringens förslag

till medelsramar, såväl för anslagen G 1--G 3 som för de olika

anslagsposterna. Utskottet godkänner de riktlinjer som

regeringen föreslår för användningen av anslagen samt tar

ställning till de olika motionsyrkandena avseende principer och

riktlinjer beträffande samarbetet med Central- och Östeuropa.

Utskottet framhåller dock samtidigt att en mer grundläggande

översyn av Sveriges samarbete med Central- och Östeuropa och

dess organisation är påkallad.

Näringsutskottet har avgett yttrande över motionsyrkanden som

rör exportkreditgarantier avseende de baltiska staterna och

Ryssland.

Till betänkandet har fogats tio reservationer samt

meningsyttring från Vänsterpartiets suppleant.

TREDJE HUVUDTITELN

Propositionen

Regeringen framlägger i proposition 1992/93:100, bilaga 4,

under littera G följande förslag:

G 1

1. att riksdagen bemyndigar regeringen att under budgetåret

1993/94 göra utfästelser intill ett belopp om högst

1000000000 kr,

2. att riksdagen till Samarbete med länderna i Central- och

Östeuropa för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag

på 640 999 000 kr.

G 2

1. att riksdagen medger att staten under budgetåret 1993/94

ikläder sig betalningsansvar i form av statsgarantier för

finansiellt stöd till länder i Central- och Östeuropa till ett

belopp om högst 800 000 000 kr,

2. att riksdagen medger att staten ikläder sig

betalningsansvar i form av statsgarantier för

exportkreditgivning för vissa länder i Central- och Östeuropa

till ett belopp om högst 1 000 000 000 kr,

3. att riksdagen till Täckande av eventuella förluster i

anledning av statliga garantier till länder i Central- och

Östeuropa för budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 1

000 kr.

G 3

vari yrkas att riksdagen till Avsättning för förlustrisker vad

avser garantier för finansiellt stöd och exportkreditgarantier

för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 230 000

000 kr.

Motionerna

1992/93:Fi211 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas

22. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om vikten av att Sverige utvecklar en

handlingskraftig Östeuropapolitik.

1992/93:U203 av Bertil Danielsson och Leif Carlson (m) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om utformningen av biståndet till de baltiska

staterna.

1992/93:U204 av Agne Hansson och Marianne Jönsson (c) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om en disponering av biståndsmedel till

Baltikum och Östeuropa för byggnation och jordbruksinsatser.

1992/93:U206 av Wiggo Komstedt (m) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om biståndsinsatser som samtidigt kan ge arbete i den svenska

trähusindustrin.

1992/93:U207 av Ulla Pettersson (s) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om att förutsättningarna för ett arbetsmiljöinstitut på Gotland

skyndsamt bör utredas.

1992/93:U210 av Lena Öhrsvik m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om tillgång till riskkapital vid affärer i

Östeuropa,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om användningen av biståndsmedel.

1992/93:U211 av Christer Lindblom m.fl. (fp, s, m, c, kds,

nyd) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att överföra vissa medel från

BITS till regional myndighet eller regionalt organ.

1992/93:U215 av Catarina Rönnung och Åke Gustavsson (s) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

medel ur anslaget C 8 bilaga 4, Beredningen för internationellt

teknisk-ekonomiskt samarbete (BITS), skall kunna tas i anspråk

för pilotbyggprojektet i Cheboksary.

1992/93:U218 av Thage G Peterson (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att ett särskilt anslag på 50 miljoner

kronor bör utgå av biståndsbudgeten för den kommande

treårsperioden till riksdagens förfogande för stöd till

parlamenten i Öst- och Centraleuropa och i Baltikum,

2. att riksdagen tillsätter en särskild delegation för att

utveckla samarbetet med de nationella parlamenten.

1992/93:U219 av Lars Moquist och Dan Eriksson i Stockholm

(nyd) vari yrkas

1. att riksdagen avsätter ett belopp om högst 90 miljoner

kronor för svenska trähusprojekt i de baltiska staterna i form

av bundet bistånd,

2. att riksdagen beslutar finansiera det svenska

trähusprojektet i de baltiska staterna med arbetsmarknadsmedel

och biståndsmedel.

1992/93:U220 av Knut Wachtmeister (m) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om riktad u-hjälp i form av bostäder till de baltiska staterna.

1992/93:U222 av Ylva Annerstedt och Carl B Hamilton (fp) vari

yrkas att riksdagen hos regeringen begär att regeringen

utarbetar såväl en politisk som en administrativ strategi för

det fortsatta svenska stödet till Öst- och Centraleuropa på ett

sådant sätt att villkor för stödet kan tydliggöras för såväl

svenska intressenter som berörda mottagare.

1992/93:U223 av Fanny Rizell m.fl. (kds, s, m, fp, c) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om olika åtgärder som främjar utbytet mellan

organisationer/folkrörelser i Sverige och i Baltikum,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om en särskild inriktning på Baltikum vad

gäller beviljade medel via dessa organisationer.

1992/93:U226 av Nils T Svensson m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om statens medverkan i stödet till

kooperativa och andra folkrörelseföretag i de forna

socialistländerna inom ramen för Sveriges bilaterala

biståndssamarbete,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behoven av en samfinansiering med EG:s

Phareprogram,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av att tillförsäkra kooperativa

företag och organisationer del av det multilaterala bistånd som

Sverige ger för att stödja en ekonomisk och demokratisk

utveckling i dessa länder,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om kunskapsöverföring i form av utbildning

och rådgivning på kooperationens område till länder också

utanför Sveriges närområde, såsom Tjeckien och Slovakien.

1992/93:U229 av Margitta Edgren (fp) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om det angelägna i att SIDA kan ge bidrag till språkprojektet i

Polen utan krav på s.k. egeninsats.

1992/93:U230 av Gustaf von Essen (m) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om handlingsprogram rörande svenska insatser för

grundforskningen i det forna Sovjetunionen.

1992/93:U238 av Lars Sundin (fp) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

att bygga hus i Baltikum.

1992/93:U239 av Birgit Henriksson och Per-Richard Molén (m)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om behovet av polishundar m.m. i de

baltiska staterna.

1992/93:U241 av Isa Halvarsson (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om ett stöd till den Estniska barnfonden ur

Utrikesdepartementets anslag G 1,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om insatser från Postverkets sida för att

hjälpa den Estniska barnfonden.

1992/93:U242 av Ingvar Eriksson (m) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om akut livsmedelshjälp via svenska jordbruksprodukter.

1992/93:U245 av Carl Olov Persson och Liisa Rulander (kds)

vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om stöd till miljöforskning vid universitetet

i Tartu, Estland,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att utbytet av studenter mellan Sverige

och Estland förstärks,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att göra det möjligt för pensionerade

universitetslärare från Sverige att gästföreläsa vid

universitetet i Tartu, Estland.

1992/93:U247 av Ingrid Näslund (kds) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om svenskt bistånd till de baltiska länderna och Ryssland i

kombination med hjälp till svenskt fiske.

1992/93:U248 av Krister Örnfjäder m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om ett engagemang i satsningar på den

tekniska och strukturella delen för luftfarten i de baltiska

staterna,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om användningen av biståndsmedel.

1992/93:U251 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen av regeringen begär noggrann redovisning av

de biståndsmedel som avsatts för samarbete med Central- och

Östeuropa,

2. att riksdagen av regeringen begär att en ny östpolitik

formuleras,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att utveckla ett alleuropeiskt samarbete,

om att utforma ett ekonomiskt-politiskt samarbete som motverkar

massarbetslöshet och social utslagning samt om att stärka den

demokratiska kulturen,

4. att riksdagen av regeringen begär att en strategi utformas

för ett pånyttfött norra Europa som dynamisk region i ett

alleuropeiskt samarbete,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts angående målen och innehållet i det svenska

samarbetet med Central- och Östeuropa,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts angående hanteringsordningen och

myndighetsansvar för det svenska samarbetet med Central- och

Östeuropa,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om betydelsen av ett samarbete med Polen och

med Ryssland, särskilt S:t Petersburgsområdet och

Nordkalotten/Murmanskområdet, vid sidan av Estland, Lettland och

Litauen,

8. att riksdagen för budgetåret 1993/94 anvisar en ram om

250000000 kr till BITS för främst kunskapsutvecklande

insatser,

9. att riksdagen för budgetåret 1993/94 anvisar en ram om

50000000 kr till SIDA för insatser genom folkrörelser och

enskilda organisationer,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att ytterligare prioritera

demokratifrämjande folkrörelsebistånd,

11. att riksdagen ur den under yrkande 9 angivna ramen för

budgetåret 1993/94 anvisar 30000000 kr till Svenska

institutet för stipendier, kulturutbyte m.m.,

12. att riksdagen inhämtar ytterligare underlag från

regeringen innan ställning tas till storleken på avsättningen

för förlustrisker vad avser garantier för finansiellt stöd och

exportkreditgarantier,

13. att riksdagen för budgetåret 1993/94 anvisar 25000000

kr för Swedecorps näringslivsbistånd samt att kapitalet i

Swedfund International AB höjs med 35000000 kr,

14. att riksdagen ur denna ram för budgetåret 1993/94 anvisar

70000000 kr för deltagande i olika multilaterala insatser.

1992/93:U253 av Ulf Björklund (kds) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av en tydlig markering som stöd

för den estniska utvecklingssatsningen Kodukant,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om ekonomiskt stöd för den vidare

utvecklingen av Kodukant.

1992/93:U254 av Åke Carnerö (kds) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

teknikutbildning för Östeuropa i Uddevalla.

1992/93:U255 av Ian Wachtmeister och Lars Moquist (nyd) vari

yrkas

1. att riksdagen bemyndigar regeringen att under budgetåret

1993/94 få göra utfästelser intill ett belopp om högst

2000000000kr avseende budgetåret 1994/95 (tredje

huvudtiteln G 1),

2. att riksdagen till Samarbete med länderna i Central- och

Östeuropa för budgetåret 1993/94 anvisar 679000000 kr utöver

vad regeringen föreslagit eller således 1319999000 kr

(tredje huvudtiteln G 1),

3. att riksdagen medger att staten ikläder sig

betalningsansvar i form av statsgarantier för

exportkreditgivning för vissa länder i Central- och Östeuropa

till ett belopp om högst 4000000000kr (tredje

huvudtiteln G 2).

4. att riksdagen till Avsättning för förlustrisker vad avser

garantier för finansiellt stöd och exportkreditgarantier för

budgetåret 1993/94 anvisar 450000000 kr utöver vad

regeringen föreslagit eller således 680000000 kr (tredje

huvudtiteln G 3).

1992/93:U257 av Viola Furubjelke m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om marknadsföring av och resurser till svensk

folkbildning i syfte att stödja utvecklingen på området i

Central- och Östeuropa.

1992/93:U258 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om en arbetsgrupp med industri- och

fackföreningsfolk för att snabbutreda förutsättningarna för

företagssatsningar i Östeuropa,

3. att riksdagen till Samarbete med Central- och Östeuropa

för budgetåret 1993/94 anvisar 359000000 kr utöver vad

regerigen föreslagit eller således 1000000000 kr,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om insats av AMS-medel för krediter och

bistånd i Central- och Östeuropa,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att på sikt höja biståndet till Central-

och Östeuropa till 0,5 % av BNI,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om miljöinriktning av lån och

bidragsverksamhet,

7. att riksdagen hos regeringen begär förslag till insatser

för inventering och bevarande av den biologiska mångfalden i

våra östra grannområden,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om förändrade regler för kreditgivning till

Central- och Östeuropa i EBRD,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om möjligheter till betydligt ökade krediter

till Central- och Östeuropa,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om handels- och kreditavtal med Estland,

Lettland och Litauen,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om det kommunala vänortsutbytet,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om BITS-stöd till samarbete i Östeuropa

för att bygga upp en bra handikappvård,

13. att riksdagen till enskilda organisationers samarbete med

Central- och Östeuropa genom SIDA för budgetåret 1993/94 anvisar

20000000 kr utöver vad regeringen föreslagit eller således

65000000kr,

14. att riksdagen till Samarbete med Central- och Östeuropa

genom Svenska institutet för budgetåret 1993/94 anvisar

5000000 kr utöver vad regeringen föreslagit eller således

50000000 kr,

17. att riksdagen till trähus för återvändande ryska

officersfamiljer för budgetåret 1993/94 anvisar 150000000 kr

enligt vad i motionen anförts.

1992/93:U264 av Charlotte Branting (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om ökat stöd till Sveriges politiska partier

för att stödja systerpartier i Litauen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om infrastruktursatsningar i Litauen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om ökade möjligheter till kontakt mellan

södra Sverige och Litauen,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om riktade åtgärder för att bygga upp det

litauiska jordbruket,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om Litauens energiförbrukning,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om Litauens räddningstjänst,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om avskaffande av visumtvång.

1992/93:U271 av Sven-Olof Petersson och Birger Andersson (c)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om behovet och betydelsen av "Via

Baltica".

1992/93:U272 av Sven-Olof Petersson och Birger Andersson (c)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om behovet av stöd till Polen,

Litauen, Lettland och Estland i enlighet med vad som anförts i

motionen.

1992/93:U274 av Karl-Erik Svartberg m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om stöd till Ryssland och Baltikum.

1992/93:U277 av Inger Lundberg m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om behovet av ökade resurser som stöd till av

enskilda kommuner och landsting, föreningar och företag

initierade utvecklingsprojekt i Östeuropa.

1992/93:U279 av Ivar Virgin (m) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

att exportera trähus till Ryssland m.fl. OSS-länder.

1992/93:U280 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att snabbutreda förutsättningarna för

inrättandet av en valutagarantifond avseende Estland och/eller

Lettland,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att utreda förutsättningarna för att

samarbetet i form av en valutagarantifond kan utvecklas till en

regelrätt ekonomisk gemenskap med Estland och/eller Lettland.

1992/93:U281 av Yvonne Sandberg-Fries m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att Sverige bör anslutas till Trans European

Motorway (TEM) och Trans European Railway (TER).

1992/93:U283 av Lars Sundin och Charlotte Branting (fp) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om betoning av insatser som kan förstärka

demokratin i de baltiska staterna,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om eventuellt stöd till de baltiska länderna

för att få kontroll över flyktingströmmar över baltiskt

territorium,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om fortsättning av det svenska samarbetet med

Baltikum på minst nuvarande ekonomiska nivå också sedan det

nuvarande treårsprogrammet upphört.

1992/93:U608 av Ingela Mårtensson och Charlotte Branting (fp)

vari yrkas

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om etniska konflikter.

1992/93:U620 av Peeter Luksep (m) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om inriktningen av det svenska biståndet till

det ryska närområdet.

1992/93:U640 av Karin Pilsäter och Ingela Mårtensson (fp) vari

yrkas

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om stödet till barn i Östeuropa.

1992/93:U642 av Åke Selberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om Barents Euro Arktiska Region.

1992/93:So290 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas

9. att riksdagen till Samarbete med Central- och Östeuropa

för budgetåret 1993/94 anslår 10 000 000 kr utöver vad

regeringen föreslagit enligt vad i motionen anförts om

handikapprörelsens Östeuropasamarbete.

1992/93:Ub904 av Siw Persson m.fl. (fp) vari yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om biståndsmedel för högre utbildningar i

Skåne till de Baltiska staterna och Polen.

1992/93:T205 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att anslå biståndsmedel till de baltiska

staterna för att hjälpa till att bygga upp den kustnära

infrastrukturen för både de baltiska staternas och vår egen del,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att anslå biståndsmedel till Polen för att

hjälpa till att bygga upp den kustnära infrastrukturen för både

Polens och vår egen del,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att anslå biståndsmedel till Ryssland för

att hjälpa till att bygga upp den kustnära infrastrukturen för

både Rysslands och vår egen del.

1992/93:Jo631 av Ingbritt Irhammar m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om en ökning av Östeuropabiståndet,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om energiförsörjning.

1992/93:Jo643 av Kenneth Lantz (kds) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av att Sverige bidrar med resurser

till informationskampanjer i vissa länder runt Östersjön.

1992/93:N315 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att exportkreditgarantierna till

företrädesvis de baltiska staterna bör utökas från 1 till 4

miljarder kronor,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att u-krediter även bör få användas till

Baltikum och OSS-staterna.

1992/93:A471 av Lena Hjelm-Wallén m.fl. (s) vari yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att särskilda stödinsatser för export till

Baltikum och Östeuropa bör snabbutredas.

1992/93:T214 av Charlotte Branting m.fl. (fp, m, c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att Sverige bör anslutas till Trans

European Motorway (TEM) och Trans European Railway (TER),

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att sträckan

Karlskrona--Ronneby--Växjö--Borås--Göteborg--Svinesund (Oslo)

bör ingå i det svenska nationella vägnätet och utgöra den

svenska delen av TEM (E 77),

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att den svenska noden i TEM och TER bör

utgöras av Karlskrona.

1. Samarbetets karaktär, anslagsramar och principer för

länderfördelning

Propositionen (s. 22--26, 223--233)

För treårsperioden 1990/91--1992/93 avsattes 1 miljard kronor

för att stödja den djupgående samhällsomvandlingen i de tidigare

statshandelsländerna i Central- och Östeuropa. Fr.o.m.

budgetåret 1992/93 har ett särskilt verksamhetsområde, littera

G, upprättats för detta samarbete. Syftet med samarbetet är att

stödja länderna i Central- och Östeuropa att bygga demokratiska

institutioner, att utveckla marknadsekonomiska strukturer och

att förbättra miljön. För de baltiska staterna är en viktig

uppgift även att bistå dessa att befästa sin nationella

suveränitet.

I enlighet med riksdagens beslut koncentreras de bilaterala

ansträngningarna till länderna i vårt eget närområde medan

samarbetet med övriga länder huvudsakligen löper via

multilaterala kanaler. Sverige har kommit att inta en ledande

roll i samarbetet med grannländerna Estland, Lettland och

Litauen. Med stöd av de betydande svenska insatserna har Sverige

också i en rad sammanhang förmått att starkare engagera andra

länder till förmån för Baltikum. Också i framtiden kommer

samarbetet med de baltiska staterna att inta en framträdande

ställning inom Sveriges samarbetsprogram.

Sveriges möjligheter att mer systematiskt lämna stöd till den

nordvästra delen av Ryssland har ökat i och med att de ryska

myndigheterna har börjat förbättra sin interna samordning av

samarbetet med utländska givare. Insatser planeras och genomförs

i S:t Petersburgsområdet och, i samarbete med Norge och Finland,

i och omkring Barents hav bl.a. inom ramen för det nya s.k.

Barentssamarbetet.

För närvarande pågår en utvärdering av den allmänna

inriktningen av samarbetet med Polen. Regeringen utgår ifrån att

Polen därefter kommer att inta samma ställning i samarbetet som

övriga länder i vårt närområde.

För övriga länder i Central- och Östeuropa avser regeringen

liksom tidigare att stödja den politiska och ekonomiska

reformprocessen i första hand genom internationella

organisationer eller samarbetsmekanismer som G24-gruppen under

EG:s ordförandeskap.

Regeringen föreslår att 640 999 000 kr anvisas för budgetåret

1993/94 under anslaget G 1. Samarbete med Central- och

Östeuropa. Regeringen begär också bemyndigande att under

budgetåret 1993/94 få göra utfästelser intill ett belopp om

högst 1 000 000 000 kr.

Sammanfattning av motionerna

I den socialdemokratiska partimotionen U251 (s) anförs att

regeringens östpolitik misslyckats. Enligt motionärerna saknar

regeringen en strategi för ett svenskt ansvarstagande i

förhållande till Central- och Östeuropa. I motionen sägs att

regeringens proposition om östsamarbetet är djupt

otillfredsställande och ger dåligt underlag för rikdagsbeslut.

Samarbetet sägs vidare sakna fantasi och skaparkraft. I

motionens yrkande 1 begärs att en noggrann redovisning

presenteras av utnyttjandet av de biståndsmedel som är avsedda

för samarbetet med Central- och Östeuropa. I det andra yrkandet

i motionen föreslås att en ny östpolitik formuleras i vad

motionärerna benämner en nationell kommission för Sveriges

internationella ansvarstagande.

I partimotionen U251 (s) refereras vidare ingående till bl.a.

Jacques Attalis tankar om ett "alleuropeiskt initiativ". Detta

skulle, enligt vad som sägs i motionen, ha följande tre

grundläggande beståndsdelar:

en alleuropeisk gemensam marknad, dvs. en frihandelszon som

skulle gå långt utöver EG:s och EFTA:s serie av bilaterala avtal

och som skulle inkludera Ryssland,

ett alleuropeiskt institutionellt ramverk som ger de nya

samhällsstrukturerna chans att utvecklas på nytt efter

kommunismen,

ett alleuropeiskt investerings- och sysselsättningsprogram.

I motionen framhålls att länderna i norra Europa förenas av en

lång rad gemensamma och långsiktiga intressen. Direkta kontakter

mellan människor och institutioner på alla nivåer i samhällena

ger nya möjligheter och förutsättningar för att skapa gemensam

säkerhet. I yrkande 3 i motionen föreslås att Central- och

Östeuropasamarbetet skall vara en del i utvecklingen av detta

ekonomiskt-politiska samarbete på ett alleuropeiskt plan.

Samarbetet kan i sin tur, framhåller motionärerna, motverka

massarbetslöshet, social utslagning samt bidra till att stärka

den demokratiska kulturen. I yrkande 4 i motionen begärs att en

strategi utformas för ett pånyttfött norra Europa som dynamisk

region i ett alleuropeiskt samarbete.

I motion U251 (s) anförs vidare att den föreslagna volymen på

samarbetet med Central- och Östeuropa inte är tillräcklig för

uppgifterna. Regeringens prioriteringar är oklara, anser

motionärerna. Följande områden bör särskilt prioriteras, anförs

det i motionen (yrkande 5):

stärkandet av den demokratiska kulturen,

utformningen av ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbara

reformprogram,

främjandet av en hållbar regional energiförsörjning,

uppföljning av miljösamarbetet i Östersjöregionen i form av

ett särskilt handlingsprogram, som inbegriper

kärnsäkerhetsfrågan,

utvecklingen av regionens produktion och distribution av

livsmedel,

främjandet av framväxten av ett livskraftigt små- och

nyföretagande.

Hur motionärerna vill att medlen för östbiståndet skall

fördelas på olika poster framgår av tablå senare i betänkandet.

I det sjunde yrkandet i motion U251 (s) anförs behovet av att

ett substantiellt samarbete äger rum även med Polen och

Ryssland, särskilt S:t Petersburgsområdet och

Nordkalotten/Murmanskområdet, vid sidan av det fortsatt

prioriterade samarbetet med Estland, Lettland och Litauen.

I Vänsterpartiets motion U258 (v) framhålls bl.a. att bistånd

kan utgöra ett framsynt sett att undvika potentiella konflikter.

Vänsterpartiet vill genom nedskärningar i försvarsbudgeten skapa

utrymme för ökade insatser i Central- och Östeuropa. I motionens

tredje yrkande föreslås att anslaget G 1. Samarbete med Central-

och Östeuropa anvisas 359 miljoner kronor utöver vad regeringen

föreslagit, eller således 1 miljard kronor. Motionärerna anser

att Östeuropabiståndet på sikt bör höjas till 0,5 % av BNI

(yrkande 5). I motionens fjärde yrkande föreslås att medel för

att uppnå detta mål ställs till förfogande genom en blandning av

AMS-medel och bistånd.

I Vänsterpartiets motion U258 anförs vidare att

företagssatsningar skulle kunna utgöra ett effektivt sätt att

relativt snabbt få i gång en ekonomisk utveckling i Östeuropa.

Motionärerna menar att staten har ett ansvar för att stimulera

sådana satsningar i öst som även skulle kunna skapa

arbetstillfällen i Sverige. I motionens första yrkande föreslås

att regeringen tillsätter en arbetsgrupp med industri- och

fackföreningsfolk för att snabbutreda förutsättningarna för

dylika företagssatsningar. I det sjätte yrkandet i motionen

begärs att lån och bistånd till Central- och Östeuropa på alla

nivåer skall genomsyras av omsorg om miljön och såvitt möjligt

ägnas miljöförbättrande och energibesparande projekt.

I två motioner av Ny demokrati U255 och Fi211 anförs att

Sverige bör omprioritera hela sitt biståndssamarbete. Ny

demokrati anser att minst en tredjedel av Sveriges totala

bistånd skall ges till länder i vårt närområde. Sverige bör

utveckla en handlingskraftig Östeuropapolitik, anförs det i

motion Fi211, yrkande 22. I motion U255, yrkande 1, föreslås att

regeringen bemyndigas att under budgetåret 1993/94 göra

utfästelser intill ett belopp om högst 2 miljarder, dvs. 1

miljard mer än vad regeringen föreslår. I motionens andra

yrkande föreslås att anslaget G 1. Samarbete med länderna i

Central- och Östeuropa anvisas 679000 000 kr mer än vad

regeringen föreslår, eller således 1319999000 kr.

Även i motion Jo631 (c) framhålls att Östeuropabiståndet på

sikt bör öka. I motionens första yrkande föreslås att biståndet

till Central- och Östeuropa bör ökas till att motsvara 0,2 % av

BNI så snart de ekonomiska förutsättningarna i Sverige så

medger. Motionärerna anser att Östeuropabiståndet även

fortsättningsvis bör vara skilt från och ej inkräkta på

biståndet till länder i tredje världen.

I motion U274 (s) anges ett stort antal problemområden i våra

östra grannländer, bl.a. miljön, infrastrukturen, energisektorn,

där motionärerna anser att snara och betydande satsningar

erfordras. Med tanke på de resurser som behövs kommer dock

bistånd inte att förslå särskilt långt, påpekas det i motionen.

I stället förordar motionärerna att stöd så långt möjligt ges på

lånebasis och genom utökade insatser när det gäller

exportkrediter. I motionen föreslås bl.a. även ett väsentligt

ökat användande av Europeiska utvecklingsbanken och Nordiska

utvecklingsfonden.

I motion U283 (fp) konstateras att de nya eller återupprättade

demokratiska systemen i Baltikum är sköra. Det stöd som ges till

kunskapsuppbyggnad bör därför enligt motionärerna till väsentlig

del inriktas på insatser som kan stärka demokratin i de baltiska

staterna (yrkande 1). I motionen anförs också att det svenska

samarbetet med Baltikum bör fortsätta på minst nuvarande

ekonomiska nivå även sedan det nuvarande treårsprogrammet löpt

ut (yrkande 5).

I två motioner, U203 (m) samt U204 (c), föreslås att biståndet

till Central- och Östeuropa i ökad utsträckning bör ges i form

av bundet bistånd. I motion U203 (m) nämns särskilt den

kompetens som svenska företag besitter när det gäller t.ex.

miljö- och reningsteknik och produktionen av bostäder. I motion

U204 (c) förordas bundet bistånd särskilt i form av

prefabricerade småhus, byggnadsteknik i övrigt samt i form av

jordbrukskomponenter. Motionärerna anser att regeringen bör göra

det möjligt att finansiera dylika insatser med såväl bistånd som

arbetsmarknadsstöd.

I motion U620 (m) hävdas att demokratiseringen i Ryssland har

gett nytt hopp för många av de minoritetsfolk som lever inom

Rysslands gränser och som tidigare haft det svårt. Samtidigt

utgör ryska, nationalistiska strömningar ett hot mot de

landvinningar som görs. Många folkslag i till Norden angränsande

ryska områden känner en särskild samhörighet med bl.a. Finland

och Sverige. I motionen (yrkande 2) begärs att det svenska

Östeuropabiståndet till dessa områden skall utformas på ett

sådant sätt, att det även kommer dessa minoritetsfolk till godo.

Motion U608 (fp) anlägger ett brett perspektiv på bl.a.

problemet med etniska konflikter. I motionen hänvisas till

regeringens uttalade strävan att stärka samarbetet i vår del av

världen och Sveriges särskilda roll i ansträngningarna att

främja den politiska, ekonomiska och sociala utvecklingen i

regionen. Motionärerna anser att ett sätt att göra detta vore

att på samnordisk grund söka utveckla en kunskapsbas om aktuella

konfliktområden och dessas bakomliggande faktorer. Raoul

Wallenberg-institutet nämns i motionen som ett exempel på ett

institut som kunde ges möjligheter att specialisera sig på

minoriteters rättigheter och metoder att lösa etniska konflikter

med fredliga medel. I yrkande 12 föreslås att möjligheterna bör

undersökas om hur Sverige i samarbete med internationella

forskare skulle kunna medverka till att lösa etniska konflikter

i enlighet med de idéer som framförs i motionen. Kostnaderna för

en sådan satsning föreslås av motionärerna kunna belasta

anslaget G 1. Samarbete med Central- och Östeuropa.

Utskottet

Utskottet välkomnade i fjolårets betänkande (1991/92:UU16)

regeringens förslag att för samarbete med Central- och Östeuropa

anvisa medel över det nya verksamhetsområdet littera G, som är

skilt från anslaget för u-landsbistånd. Det särskilda

verksamhetsområdets tillkomst får ses som resultatet av den

stora politiska enighet som då rådde, dvs. att det tidigare

samarbetets huvudinriktning på kunskapsöverföring och

kompetensutveckling till Central- och Östeuropa borde bestå.

Utskottet hyser även alltjämt den grunduppfattning, som också

kommer till uttryck i flera motioner, nämligen att samarbetet

med Central- och Östeuropa inte bör jämföras med eller utgöra en

del av utvecklingsbiståndet till tredje världen.

I såväl motion U258 (v) som motion U255 (nyd) föreslås en

ökning av anslaget G 1. Samarbete med länderna i Central- och

Östeuropa. I motionerna Jo631 (c) samt U258 (v) anförs att

biståndet till Central- och Östeuropa på sikt bör höjas till 0,2

% av BNI, resp. 0,5 % av BNI. I Vänsterpartiets motion begärs

att utrymme för anslagshöjningen skall skapas genom minskade

försvarsutgifter. I motion Jo631 (c), yrkande 1, framhävs att

den förordade anslagshöjningen avseende östsamarbetet inte får

inkräkta på u-biståndet. I motion U283 (fp), yrkande 5, begärs

att samarbetet med de baltiska staterna skall fortsätta på minst

nuvarande ekonomiska nivå, även sedan det löpande

treårsprogrammet avslutats.

Utskottet delar motionärernas engagemang för ett kraftfullt

ekonomiskt stöd till Central- och Östeuropa. Utskottet noterar

att regeringen markerat den vikt den tillmäter östsamarbetet

genom att hålla fast vid budgetmålet "tre miljarder över tre

år". Detta innebär att anslaget G 1. Samarbete med länderna i

Central- och Östeuropa föreslås bli ett av de få anslag som inte

drabbas av de kraftiga nedskärningarna i statsbudgeten för

1993/94. I motionerna U251 (s) och U258 (v) påstås dock att

regeringens förslag innebär ett löftesbrott mot den tidigare

uttalade målsättningen att biståndet till Central- och Östeuropa

skall uppgå till 1 miljard per år. Därvid kan anföras följande:

I budgeten 1992/93, anslaget G 1, reserverades medel för såväl

kompensationen för det s.k. baltguldet (254 miljoner kronor) som

det valutastöd (300 miljoner kronor) som förutsågs kunna bli

aktuellt i samband med de baltiska staternas monetära reformer.

Dessa stora belopp intecknade givetvis en betydande del av

budgetutrymmet. Detta förhållande fick dock, ansåg regeringen,

inte leda till minskningar i anslagen till myndigheter som

ansvarar för den kunskapsöverförande verksamheten. Av detta skäl

föreslog regeringen att en del av kompensationen för baltguldet

budgetmässigt skulle fördelas på två budgetår, så att 125

miljoner kronor förskotterades från den kommande budgeten för

1993/94. Förslaget godkändes av riksdagen den 2 juni 1992

(utskottets betänkande 1991/92:UU30). Denna budgettekniska

operation kan framstå som en anslagsminskning, men innebär

alltså ingen reell sådan. Utskottet konstaterar att

utbetalningen av kompensationen för baltguldet torde ha

inneburit en välkommen förstärkning av Estlands och Litauens

valutareserver.

Mot bakgrund av de snabba förändringarna i vårt närområde är

det vidare enligt utskottets bedömning knappast lämpligt att

göra utfästelser avseende framtida biståndsinsatsers storlek och

inriktning som går utöver dem som redan gjorts. Däremot torde

det vara uppenbart att en fortsättning av samarbetet kommer att

vara både nödvändig och önskvärd. Hur samarbetet kommer att

utformas beror givetvis på utvecklingen i regionen.

Utskottet har ingen erinran mot den i propositionen föreslagna

allmänna utformningen av samarbetet och samarbetsnivån.

Med det anförda avstyrker utskottet yrkandena 1 och 2 i motion

U255 (nyd) samt yrkande 3 i motion U258 (v). Yrkandena 1--4 i

motion U251 (s), yrkande 5 i motion U258 (v), yrkande 1 i motion

Jo631 (c), yrkande 22 i motion Fi211 (nyd) samt yrkande 5 i

motion U283 (fp) anses därmed besvarade.

Utskottet vill framhålla vikten av att östsamarbetet utformas

på ett sådant sätt att det motsvarar mottagarländernas behov och

egna prioriteringar. Det hindrar inte att det också kan behövas

insatser som är av intresse för såväl mottagarländerna som

Sverige. Utskottet finner att de grundläggande målsättningarna

för den svenska östsamarbetspolitiken -- att stödja

konsolideringen av demokratins och rättstatens institutioner,

att stödja införandet av en fungerande marknadsekonomi, inkl.

genomförandet av ekonomiskt och socialt hållbara reformprogram

samt att stödja åtgärder för att förbättra miljön, särskilt i

Östersjön -- inte avviker i något väsentligt avseende från de

prioriteringar som framförs i flertalet motioner.

Som exempel på en insats som också mer direkt kan vara av

intresse för Sverige kan nämnas den särskilda

exportkreditgarantiram för Baltikum och Ryssland som föreslås i

propositionen. Ett annat exempel utgörs av suveränitetsstödet

till de baltiska staterna. Ett tredje exempel kan sägas utgöras

av det näringslivssamarbete som kanaliseras genom Swedecorp.

Detta stöd har till främsta syfte att främja utvecklingen av

mindre och medelstora företag i de central- och östeuropeiska

staterna. Målsättningen ligger i linje med uppfattningar som

kommer till uttryck i flera motioner.

Därmed betraktar utskottet yrkande 5 i motion U251 (s) som

besvarat.

Det förhållande att Sverige riktar en omfattande del av sitt

bistånd till Estland, Lettland och Litauen har enligt utskottets

uppfattning tett sig naturligt mot bakgrund av de baltiska

staternas nyligen återvunna självständighet. Hjälpbehoven i

Central- och Östeuropa är inte desto mindre av en sådan

omfattning att ett enskilt lands insatser, hur stora de än är,

endast får begränsad effekt. Det framstår i sammanhanget som

betydelsefullt att såväl en arbetsfördelning som ett samarbete

äger rum mellan biståndsgivarna och de internationella

organisationerna. Utskottet konstaterar att det råder stor

förståelse för att varje västeuropeiskt land i det bilaterala

samarbetet prioriterar sitt närområde. Sverige har gjort detta

genom att deklarera att Baltikum, Polen och nordvästra Ryssland

härvid kommer att ges företräde. I sitt betänkande 1991/92:UU16

framhöll utskottet betydelsen av att denna betoning av hela vårt

närområde runt Östersjön bör ses i ett enhetligt perspektiv utan

några inbördes prioriteringar.

Därmed anses yrkande 7 i motion U251 (s) besvarat.

I flera motioner, bl.a. motion U283 (fp), yrkande 1, föreslås

ytterligare insatser för att stärka de baltiska ländernas

suveränitet och demokratiska statsskick, inkl. behovet av att

stärka minoriteternas rättsskydd. I motion U608 (fp), yrkande

12, föreslås att Sverige, med medel ur anslagen för

östsamarbetet och i samarbete med internationella forskare, bör

överväga insatser syftande till att söka förebygga eller lösa

etniska konflikter på fredlig väg. I yrkande 2 i motion U620 (m)

begärs att det svenska biståndet till det ryska närområdet

utformas på ett sådant sätt att det också kommer

minoritetsfolken till godo.

Utskottet noterar att stärkandet av demokratins och

rättsstatens institutioner är ett av huvudmålen för Sveriges

samarbete med länderna i Central- och Östeuropa.

Biståndssamarbete i form av s.k. suveränitetsstöd inleddes under

innevarande budgetår och får nu, om regeringens förslag

godkänns, en egen anslagspost (50 miljoner kronor).

Kunskapsöverföring i syfte att stärka de demokratiska

strukturerna, med stark tonvikt på Baltikum, äger rum på flera

olika nivåer: genom rådgivning i regeringskansliets och statliga

myndigheters regi, genom regionalt och kommunalt samarbete samt

genom folkrörelsers och andra enskilda organisationers

verksamhet. Utbildningsinsatser av olika slag spelar en stor

roll i kunskapsöverföringen. Flera av dessa samarbetsformer och

områden för samarbete berörs även i senare avsnitt i

betänkandet.

Utskottet delar motionärernas, U608 (fp), uppfattning om

betydelsen av att etniska konflikter kan lösas med fredliga

medel och att minoriteters rättigheter respekteras. Ett

internationellt samarbete i fråga om minoritetsskydd utvecklas

inom FN, Europarådet och inte minst inom ESK. Också forskningen

om konfliktorsaker har en viktig roll att spela. Utskottet

finner dock ej motiverat att medel ur anslaget G 1. Samarbete

med Central- och Östeuropa tas i anspråk för sådana ändamål. Vad

beträffar Raoul Wallenberg-institutet, som nämns i motion U608

(fp), vill utskottet hänvisa till att institutet i propositionen

föreslås få drygt 1,6 miljoner kronor över anslaget B 8. Övriga

Internationella organisationer m.m. Institutet, som är

fristående och själv bestämmer inriktningen på sin forskning,

har även utnyttjats för förmedling av stipendier och kurser

avseende mänskliga rättigheter med finansiering av Svenska

institutet.

Vad beträffar urbefolkningars och minoriteters situation

konstaterar utskottet att ett aktivt arbete pågår inom främst

Förenta nationerna (FN), Europarådet och ESK för att stärka

skyddet för dessa grupper. Inom Europarådet har t.ex. tillsatts

en expertkommitté med uppgift att utarbeta förslag till

förbättrat skydd för nationella minoriteter. Ryssland är inte

medlem av Europarådet, men har gäststatus och deltar i

samarbetet på flera områden. Från rysk sida eftersträvas en snar

anslutning till rådet.

FN:s generalförsamling antog hösten 1992 en deklaration om

minoriteter. Sedan 1982 har FN:s arbetsgrupp för

urbefolkningsfrågor arbetat med ett utkast till en deklaration

om urbefolkningsfrågor. Gruppen, som sammanträder i Genève, är

öppen för urbefolkningar och deras organisationer. En frivillig

fond tillhandahåller ekonomiska bidrag för att göra det möjligt

för representanter för urbefolkningar att delta i arbetsgruppens

möten. Sverige bidrar regelbundet med medel till denna fond.

Även inom ramen för den europeiska säkerhetskonferensen, ESK,

har minoritetsfrågor kommit att spela en allt viktigare roll. En

speciell s.k. högkommissarie för nationella minoriteter

tillsattes nyligen. Denne skall, när en möjlig

minoritetskonflikt har identifierats, på ett tidigt stadium

kunna gripa in genom besök, konsultationer och rekommendationer.

I fråga om de ryska minoritetsfolken och urbefolkningarna har

de, som motionärerna påpekar, lidit av krav på politisk,

kulturell, religiös och språklig underkastelse. Kontakterna med

de ryska samerna, som under sovjettiden var starkt begränsade,

har på senare tid kunnat breddas, främst genom att de ryska

samerna på Kolahalvön 1992 fick fasta platser i Nordiska

samerådet. En annan möjlighet att uppmärksamma dessa frågor har

öppnats genom den av de fem nordiska länderna, Ryssland och

EG-kommissionen antagna deklarationen om samarbete i

Barentsregionen (Kirkenes, januari 1993). Det regionala råd som

bildats inom ramen för detta samarbete består av representanter

från de lokala myndigheterna samt urbefolkningarna i området.

Rådet skall vara ett forum för samarbete i frågor om ekonomi,

handel, forskning och teknologi, turism, miljö, infrastruktur,

kultur och utbildning m.m. Rådet skall även initiera speciella

projekt syftande till att förbättra situationen för

urbefolkningarna i området. 1993, som av FN utropats till det

internationella urbefolkningsåret, har inletts med flera

aktioner syftande till att uppmärksamma minoritetsfolkens

situation. Det är utskottets förhoppning att året även

fortsättningsvis kommer att ge mångfaldiga tillfällen att

fokusera på urbefolkningarnas och de nationella minoriteternas

problem på alla relevanta områden.

Med det anförda avstyrker utskottet yrkande 12 i motion U608

(fp) och betraktar yrkande 1 i motion U283 (fp) samt yrkande 2 i

motion U620 (m) som besvarade.

I motion U274 (s) framhålls att behoven av stöd till de

central- och östeuropiska länderna är så stora att enbart

bistånd inte kommer att förslå särskilt långt. Det finns också

en risk för att länderna i fråga blir alltför biståndsberoende,

påpekas det i motionen. Av dessa skäl bör enligt motionärerna

stöd så långt möjligt ges på lånebasis eller genom utökade

insatser när det gäller exportkrediter och ett väsentligt ökat

användande av Europeiska utvecklingsbanken och Nordiska

utvecklingsfonden.

Utskottet konstaterar att krävande och omfattande

investeringar, främst i infrastruktur och på energiområdet,

företrädesvis sker inom ramen för det multilaterala samarbetet

och via de internationella finansinstitutionerna. De medel som

dessa organ ställer till förfogande för investeringar utgörs av

lån på marknadsrelaterade villkor.

Vidare kan konstateras att en betydande del av det svenska

stödet enligt propositionen föreslås utgå i form av lån. Det

gäller bl.a. det särskilda betalningsbalansstödet som samordnas

genom den s.k. G24-gruppen. Inom den föreslagna garantiramen på

800 miljoner kronor finns dessutom utrymme för strukturellt

inriktat stöd kopplat till utlåning från multilaterala organ.

Dessa insatser avses också ske i form av lån. Vidare kommer

merparten av de insatser som görs via det Baltiska

investeringsprogrammet (BIP) att ske i form av lån på

marknadsbaserade villkor.

Nordiska utvecklingsfonden, som det hänvisas till i motion

U274 (s), lånar ut pengar på mjuka villkor till vissa u-länder.

Fonden är med andra ord inte avpassad för stöd till Östeuropa.

Inom ramen för Nordiska investeringsbanken (NIB) finns däremot,

enligt vad utskottet inhämtat, en särskild s.k.

projektinvesteringslåneordning (PIL). Denna ger lån till

investeringar i kreditvärdiga s.k. medelinkomstländer, bl.a. i

Central- och Östeuropa. Syftet med PIL är främst att gynna

nordisk projektexport. PIL-lån har hittills beviljats till

Tjeckoslovakien och Ungern samt tidigare också till

Sovjetunionen. Genom det baltiska investeringsprogrammet kan NIB

också lämna lån till de tre baltiska länderna.

Vidare konstaterar utskottet att Sverige aktivt har verkat för

att främja de baltiska ländernas samarbete med Europeiska

utvecklingsbanken (EBRD).

Banken, som inledde sin verksamhet i april 1991 och alltjämt

befinner sig i ett uppbyggnadsskede, har som syfte att

underlätta övergången till öppna, marknadsorienterade ekonomier

och främja privata initiativ i de länder i Central- och

Östeuropa som går mot flerpartisystem, demokrati och pluralism.

Utformningen av bankens stadgar har sedan början av 1990 varit

föremål för ett flertal internationella överläggningar mellan

Europeiska investeringsbanken, EG och de omkring 40 stater

(däribland samtliga OECD-länder) som är eller har för avsikt att

bli medlemmar i EBRD.

Bankens verksamhet är främst inriktad på att utveckla den

privata sektorn i de central- och östeuropeiska länderna,

företrädesvis i form av små och medelstora företag. Banken skall

därvid lämna stöd till ekonomiska reformer, bl.a. vad gäller

avmonopolisering, decentralisering och privatisering. Vidare

skall banken verka för att dessa länder integreras helt i den

internationella ekonomin. EBRD arbetar med långivning,

riskkapitalinvesteringar, infrastrukturprojekt, utställande av

olika typer av garantier samt teknisk rådgivning. Banken har

möjlighet att lämna lån, garantier, etc. till ett värde

motsvarande bankens tecknade kapital, totala reserver och

överskott.

Medlemmarna bidrar med totalt 10 miljarder ecu till bankens

kapital. Av detta belopp uppgår Sveriges andel till 228 miljoner

ecu, motsvarande 2,28 % av bankens kapital. Under 1992 har,

enligt vad utskottet inhämtat, beslut fattats om lån och

investeringar från bankens sida på knappt 1,8 miljarder ecu.

Målsättningen för 1993 är 2--2,6 miljarder ecu. Utbetalningar

till projekt sker normalt över flera år, vilket innebär att de

faktiska låneutbetalningarna för en ny institution som EBRD inte

blir så många de första åren. Tillsammans med NIB har EBRD

huvudansvaret för implementeringen av det baltiska

investeringsprogrammet. Sverige företräds av en exekutivdirektör

i EBRD:s direktion. Direktionen är underställd en styrelse med

företrädare för samtliga medlemmar.

Med det anförda anser utskottet motion U274 (s) besvarad.

I motion U258 (v), yrkande 1, föreslås tillsättandet av en

arbetsgrupp med industri- och fackföreningsfolk i syfte att

snabbutreda förutsättningarna för företagssatsningar i

Östeuropa.

Som motionärerna anför, har Östeuropa gigantiska problem som

bl.a. på infrastrukturområdet ställer anspråk på mycket stora

investeringar. Detta förutsätter i allmänhet samverkan mellan

flera länder inom ramen för internationella

finansieringsinstitutioner. Sverige spelar en aktiv roll i dessa

organ. Utskottet noterar dock att utvecklingen av de tidigare

socialistiska staternas eget näringsliv och övergången till

marknadsekonomi emellertid inte är betjänt enbart av stora

investeringar. En betydande del av Sveriges näringslivsinriktade

östsamarbete har till syfte att främja uppkomsten av små och

medelstora företag. Förutom tidigare nämnda Swedecorp är också

det baltiska investeringsprogrammet (BIP), som upprättats av de

nordiska länderna, av betydelse i detta sammanhang, liksom

självfallet den i propositionen föreslagna exportkreditramen.

Därmed avstyrker utskottet yrkande 1 i motion U258 (v).

I ett antal motioner, bl.a. U203 (m) och U204 (c), föreslås en

ökad bindning av biståndet, t.ex. via projekt som tillvaratar

svenskt kunnande eller industriell överkapacitet i Sverige.

Utskottet får därvid anföra följande:

Riksdag och regering har gemensamt fastslagit att

kunskapsöverföring skall prioriteras som biståndsform i det

bilaterala samarbetet med Central- och Östeuropa. De

huvudsakliga kanalerna härför är BITS, Swedecorp, Svenska

institutet och SIDA. Den kunskapsbas som dessa myndigheter

utnyttjar är den svenska. Medverkar gör också arbetsmarknadens

parter och myndigheter. I så måtto är de medel som ställs till

förfogande för bilateralt samarbete med Central- och Östeuropa

redan bundna. Även en stor del av det multilaterala biståndet,

som ej är rent betalningsbalansstöd eller valutastöd eller

liknande, är bundet till upphandling i Sverige. Detta gäller

t.ex. konsultfonderna vid Världsbanken och den Europeiska

utvecklingsbanken, EBRD.

Utskottet anser det positivt om svenska biståndsinsatser kan

bidra till att öka sysselsättningen i Sverige. Detta är dock

inte biståndets syfte. Olika arbetsmarknadspolitiska insatser

kan emellertid enligt utskottets uppfattning ofta med fördel

komplettera biståndssamarbetet. Försöksverksamhet i denna

riktning bedrivs för närvarande vid t.ex. Länsarbetsnämnden i

Malmö och planeras i bl.a. Blekinge. Enligt vad utskottet

inhämtat undersöker regeringen för närvarande möjligheterna att

uppnå ytterligare dylika s.k. synergieffekter.

Utskottet vill framhålla som angeläget att östsamarbetets

utformning kontinuerligt kan anpassas till ändrade

förutsättningar och behov. De typer av insatser och initiativ

som nämnts ovan illustrerar detta. I Central- och Östeuropa

framstår detta behov som särskilt betydelsefullt, då

utvecklingen där har varit och förblir mycket svårförutsebar.

Östsamarbetet förutsätter således såväl kontinuitet som

flexibilitet.

Med det anförda avstyrker utskottet motionerna U203 (m), U204

(c) samt i motion U258 (v) yrkande 4.

I yrkande 6 motion U258 (v) understryks vikten av insatser på

miljöområdet i vid bemärkelse. Miljömålet finns klart uttryckt i

riktlinjerna för det svenska östsamarbetet. Riksdagen har

beslutat att för innevarande budgetår avsätta extra resurser

under fjortonde huvudtiteln för visst internationellt

miljösamarbete, inkl. kärnsäkerhet (prop. 1992/93:99). Av

sammanlagt 250 miljoner kronor har 45 miljoner kronor avsatts

till bidrag till uppbyggnaden av ett miljöanpassat energisystem

i Baltikum, 141,9 miljoner kronor för åtgärdsprogrammet för

Östersjön och 43,1 miljoner kronor för kärnsäkerhets- och

strålskyddssamarbete med de baltiska staterna och Ryssland.

I regeringens proposition 1992/93:179 om åtgärder mot

klimatpåverkan m.m. föreslås att drygt 230 miljoner kronor

avsätts för ytterligare ett antal miljöinsatser i Central- och

Östeuropa under budgetåret 1993/94. Av tablå som återfinns som

bilaga till detta betänkande framgår hur dessa medel, jämte

andra större statliga insatser i Central- och Östeuropa som

finansieras under andra huvudtitlar än Utrikesdepartementets,

fördelas på olika poster.

Även inom ramen för det s.k. Storkalottsamarbetet, som nu

börjat få fastare former, kommer miljöproblemen, bl.a. i Barents

hav, att få hög prioritet. Också kärnsäkerhetssamarbetet

förutses fortsätta. Sverige är engagerat i detta såväl

multilateralt (inom bl.a. den s.k. G24-gruppen) som bilateralt,

t.ex. vid Ignalinaverken i Litauen.

Utskottet konstaterar vidare att miljöaspekterna även ingår

som en integrerad del i de multilaterala institutionernas

verksamhet. Detta är särskilt betydelsefullt när det gäller de

omfattande insatser som görs eller förbereds inom energisektorn.

Genom den energieffektivisering som dessa projekt resulterar i

kan betydande miljöförbättringar åstadkommas. Enligt vad

utskottet inhämtat genomförs även en mängd andra åtgärder som är

specifikt inriktade på miljöproblem, t.ex. programmet för att

rena Östersjön. I bl.a. Polen har Världsbanken spelat en central

roll inom miljösektorn. Det nordiska miljöfinansieringsbolaget

(NEFCO) ställer riskkapital till förfogande för

miljöinvesteringar som är av nordiskt intresse i Östeuropa.

Därmed anses yrkande 6 i motion U258 (v) besvarat.

Sveriges samarbete med Central- och Östeuropa har nu pågått i

tre år. Utskottet noterar att en fortlöpande utvärdering därvid

äger rum, såväl i de verkställande myndigheternas regi som, då

särskilda skäl föreligger, på regeringens uppdrag. Det

sistnämnda har varit fallet i fråga om Polen, varom en utredning

nyligen har överlämnats till regeringen. Utskottet noterar att

propositionen föreslår en utvärdering av insatserna genom

folkrörelser och enskilda organisationer. En mer grundläggande

översyn av vårt samarbete med Central- och Östeuropa och dess

organisation är enligt utskottets uppfattning påkallad.

2. Samarbetsformer och samarbetskanaler.

Stöd via BITS, SIDA, Swedecorp, SI och BIP

Propositionen (s. 223--229)

Under anslaget G 1. Samarbete med länderna i Central- och

Östeuropa finns medel anvisade för stöd till Central- och

Östeuropa genom BITS, Swedecorp, SIDA och Svenska institutet

(SI). Vidare finns medel avsatta för det baltiska

investeringsprogrammet, multilateralt stöd, suveränitetsstöd

samt, under anslagsposten Övriga myndigheter, samarbete på

kärnsäkerhets- och strålskyddsområdet.

Det svenska suveränitetsstödet till Estland, Lettland och

Litauen syftar till att ge de baltiska staterna förbättrad

kontroll över sina territorier och ökade förutsättningar att

skydda sina demokratiska strukturer. Programmet innefattar

bidrag till uppbyggandet av säkerhetspolitiskt kunnande i form

av utbildning, rådgivning och stöd till säkerhetspolitisk

forskning. De svenska fackmyndigheterna kanaliserar insatser i

form av såväl utbildning som utrustning på områden som

kustbevakning, tull- och polisväsende, räddningstjänst,

totalförsvar samt utrikesförvaltning. Detta program, som är högt

prioriterat av balterna, kommer att fortsätta att vara en viktig

del i samarbetet.

Det inledda stödet med att bygga upp företagskontakter mellan

Sverige och de berörda länderna bör fortsätta. Den

näringslivsfrämjande verksamheten kanaliseras huvudsakligen via

Swedecorp. Ett vittförgrenat nät av affärsrelationer innebär

kunskapsöverföring på praktisk nivå avseende marknadsekonomins

principer och funktioner. Samtidigt ges affärstillfällen för

svenska företag. Våren 1992 tog de nordiska länderna beslut om

inrättande av ett baltiskt investeringsprogram (BIP) om ca 800

miljoner kronor över tre år för finansiering av stöd till små

och medelstora företag. Programmet genomförs av Nordiska

investeringsbanken, Nordiska projektfonden och Europeiska

utvecklingsbanken (EBRD). Programmet, som också står öppet för

deltagande av andra västländer, kommer att spela en viktig roll

i detta sammanhang.

Ett stort behov av mer generell överföring av kunskaper

föreligger vid sidan av företagskontakterna. De svenska

satsningarna på detta område, som huvudsaklingen kanaliseras via

Beredningen för internationellt tekniskt-ekonomiskt samarbete,

BITS, bör därför fortsätta. Efterfrågade insatser, särskilt i

form av utbildning och rådgivning, har alla det gemensamt att de

understödjer och förstärker reformprocessen. Stora behov

föreligger av investeringar i industri och infrastruktur i

stort. Tekniskt bistånd som ges i form av t.ex. förstudier av

planerade, ofta större investeringsprojekt bör såvitt möjligt

knytas till den senare finansieringen. På grund av beloppens

storlek måste denna i flertalet fall komma från de

internationella finansiella institutionerna.

Bland olika enskilda organisationer och folkrörelser finns ett

stort intresse att medverka till stöd för verksamhet i Central-

och Östeuropa. SIDA:s förmedling av denna typ av stöd medverkar

till uppbyggnaden av olika slags organisationer i

mottagarländerna och kan därmed ha en positiv utvecklingseffekt.

Via Svenska institutet (SI) förmedlas insatser syftande till

bl.a. kunskapsuppbyggnad, ett ökande kulturutbyte och ett

växande samarbete på den högre utbildningens och forskningens

område.

Medlen till regeringens disposition för budgetåret 1993/94

avses bl.a. användas till fördjupning av de kontakter som

etablerats mellan svenska departement och myndigheter och deras

motsvarigheter i länderna i Central- och Östeuropa. Medlen kan

bl.a. komma att finansiera insatser som i dagsläget ännu inte

kan identifieras som konkreta projekt t.ex. avseende samarbete

med nordvästra Ryssland och Storkalotten.

Då en del av insatserna som finansieras inom anslaget är av

flerårig karaktär begär regeringen riksdagens bemyndigande att

under budgetåret 1993/94 få göra utfästelser om högst 1 miljard

kronor avseende budgetåret 1994/95.

Sammantaget fördelar sig programmet för Central- och Östeuropa

på följande poster:

Anslaget G 1

Beredningen för internationellt

tekniskt-ekonomiskt samarbete (BITS) 200 000 000

Styrelsen för internationell

utveckling (SIDA) 45 000 000

Styrelsen för internationellt näringslivs-

bistånd (Swedecorp) 80 000 000

Svenska institutet (SI) 45 000 000

Övriga myndigheter 25 000 000

Baltiska investeringsprogrammet (BIP) 50 000 000

Övrigt multilateralt stöd 90 000 000

Till regeringens disposition 55 999 000

Suveränitetsstöd 50 000 000

-----------------------------------------------------------

Summa 640 999 000

Anslaget G 2 1 000

Anslaget G 3 230 000 000

Summa kronor 871 000 000

Sammanfattning av motionerna

I den socialdemokratiska partimotionen U251 kritiseras

propositionens förslag för att vara en tom ram utan tydligt

angivande av hanteringsformer eller ändamål. Enligt motionärerna

leder nuvarande ordning till att projektförslag från angelägna

svenska samarbetspartner samlas på hög på ansvarigt statsråds

bord. Ansvarsförhållandena är oklara, hävdar de. Utan mål och

strategi kan inte de svåra prioriteringar som bristen på

resurser tvingar fram göras på ett rimligt sätt. I motionen

anförs att östsamarbetet måste gås igenom och ges en ny

inriktning (yrkande 6). Motionärerna anser att regeringen hyser

en avog attityd till BITS, vars tekniska samarbete utgör den

centrala formen för kunskapsutvecklande och kapacitetshöjande

insatser på i stort sett alla områden. I motion U251 (s),

yrkande 8, föreslås att BITS anslag ökas med 50 miljoner kronor

mer än vad regeringen föreslagit. SIDA föreslås få 50 miljoner

kronor för insatser genom folkrörelser och enskilda

organisationer (yrkande 9). Svenska institutet föreslås få 30

miljoner kronor (yrkande 11), Swedecorp 25 miljoner kronor samt

Swedfund International AB 35 miljoner kronor (yrkande 13). I

motionens yrkande 10 föreslås att demokratifrämjande

folkrörelsebistånd prioriteras ytterligare. Tillsammans med de

yrkanden som behandlas senare i betänkandet fördelar sig

förslagen enligt motion U251 (s) på följande sätt:

Kunskapsutvecklande bistånd

genom BITS 250 mkr

Folkrörelser, enskilda organisa-

tioner genom SIDA 50

Kulturutbyte, stipendier m.m.

genom Svenska institutet 30

Näringslivsbistånd, främst

genom Swedecorp/Swedfund 60

Multilaterala insatser 70

Finansiellt stöd

(ej angivet; i motionen begärs ytterligare underlag)

I motion U222 (fp) anförs att de myndigheter som har att

förmedla delar av det svenska Central- och Östeuropastödet inte

alltid kan agera effektivt till följd av en uppsplittrad

biståndsadministration och bristen på övergripande styrning och

målformulering. I motionen begärs att regeringen skall utarbeta

såväl en politisk som en administrativ strategi för det

fortsatta svenska stödet till Central- och Östeuropa på ett

sådant sätt att villkor för stödet kan tydliggöras för såväl

svenska intressenter som berörda mottagare.

I Vänsterpartiets motion U258 (v) framhålls betydelsen av

kunskapsutbyte via kommunalt vänortsutbyte (yrkande 11). Partiet

anser att delar av de medel som Vänsterpartiet vill återföra

till kommunerna från staten bör användas till att stärka

vänortssamarbetet. I Vänsterpartiets motion (U258) konstateras

vidare att intresset för bistånd till Östeuropa är stort både

hos allmänheten och inom frivilligorganisationerna. I yrkande 13

föreslås att SIDA anvisas 20 miljoner kronor utöver vad

regeringen föreslår, eller således totalt 65 miljoner kronor,

för projektbidrag som rör kunskapsöverföring och

organisationsuppbyggnad via enskilda organisationer. I yrkande

14 föreslås att Svenska institutet bör få det anslag det begärt,

dvs. 5 miljoner kronor mer än vad regeringen föreslår, eller

således 50 miljoner kronor.

I motion U277 (s) redovisas flera exempel på

utvecklingsprojekt i främst Baltikum där kommuner, företag,

enskilda och organisationer är engagerade. I motionen anförs att

kommunallagen dock begränsar kommunernas möjligheter att stödja

dylika utvecklingsprojekt med hjälp av skattemedel. Motionärerna

föreslår att det inom ramen för Östeuropabiståndet skall finnas

utrymme att kanalisera stöd till utvecklingsprojekt i Östeuropa

som initieras av enskilda kommuner, landsting, föreningar och

företag. I motion U272 (c) konstateras att behovet av

kunskapsöverföring och andra former av stöd är stort såväl i

Baltikum som i Polen. Samtidigt är arbetslösheten hög i Sverige.

Motionärerna föreslår att biståndsinsatser i nämnda länder bör

kunna genomföras i form av beredskapsarbete eller liknande.

Motion U211 (fp, s, m, c, kds, nyd) berör möjligheten för

befattningshavare från Baltikum att inom ramen för

demokratiserings- och utvecklingssträvandena kunna studera hur

t.ex. motsvarande institutioner fungerar i Sverige. Motionärerna

föreslår -- bl.a. med hänvisning till de inblandade beloppens

ringa storlek -- att länsstyrelse eller annat regionalt organ

skall tilltros uppgiften att fördela biståndsmedel för sådana

insatser. I motionen föreslås att BITS anslag bör belastas för

ändamålet.

I motion U210 (s) föreslås att någon form av riskkapital eller

mjuka lån borde ställas till förfogande för inledande av svenska

företags kontakter med Östeuropa (yrkande 1). Motionären anser

att detta riskkapital borde kunna förmedlas lokalt av berörd

länsstyrelse (yrkande 2). Frågan om riskkapital/mjuka lån

behandlas även i avsnitt 4 i betänkandet.

I motion U642 (s) konstateras att en av grundtankarna bakom

den deklaration om samarbete i Barentsregionen som

undertecknades i Kirkenes den 11 januari 1993 är att pröva en ny

modell för utrikespolitiskt samarbete. Enligt denna modell blir

regionen själv den främsta drivkraften i samarbetet. Avsikten

med den nya uppläggningen är att få till stånd en snabbare

utveckling och bättre totaleffekt av insatta resurser än en

modell där regionen inte engageras på motsvarande sätt.

Motionärerna anför att den nya samarbetsmodellen gör det

naturligt att ge Länsstyrelsen i Norrbottens län en central

funktion i kanaliseringen av biståndsinsatser inom

Barentsregionen, snarare än att på traditionellt vis kanalisera

stödet via BITS, Swedecorp, SIDA och Svenska institutet.

Motionärerna föreslår att Länsstyrelsen i Norrbottens län

anvisas 35 miljoner kronor för insatser inom Barentsregionen som

bidrar till att förverkliga de mål som överenskommits i

Kirkenesdeklarationen.

I motion 218 (s) framhålls att en demokratisk

samhällsutveckling är ett av huvudmålen för den svenska

biståndspolitiken. Motionären anser att riksdagen och

riksdagspartierna har speciell kompetens och goda möjligheter

att göra direkta och konkreta insatser för att utveckla de

demokratiska institutionerna i Central- och Östeuropa. I

motionens första yrkande föreslås därför att ett särskilt anslag

ur biståndsbudgeten inrättas på 50 miljoner kronor för den

kommande treårsperioden. Medlen föreslås ställas till riksdagens

förfogande för stöd till parlamenten i Central- och Östeuropa,

inkl. Baltikum. I motionens yrkande 2 föreslås att riksdagen bör

tillsätta en särskild delegation för att analysera behoven av

stöd och i samarbete med resp. parlament initiera projekt samt

förmedla medel ur det föreslagna anslaget.

I motion U226 (s) anförs att kooperationen kan bli ett viktigt

alternativ i den privatiseringsprocess och övergång till

marknadsekonomi som nu pågår i Östeuropa. Projekt som integrerar

demokrati och affärsverksamhet får inte stupa, framhålls det i

motionen, på att SIDA och BITS, som svarar för var sin del i

Östeuropabiståndet, inte förmår att samfinansiera projekt som

kräver detta. Motionärerna föreslår därför att medel från

biståndsanslaget bör utgå för att stödja kooperativa och andra

folkrörelseföretag i de forna socialistländerna i Östeuropa

(yrkande 1).

Även i motion U223 (kds, s, m, fp, c) framhålls värdet av

folkrörelsekontakter med Östeuropa. I yrkande 1 föreslås att

åtgärder vidtas som stimulerar dylika kontakter av

folkrörelsekaraktär, t.ex. organisationer inom

nykterhetsrörelsen. I motionens yrkande 2 anförs att samarbete

särskilt med de baltiska staterna bör prioriteras härvidlag.

Utskottet

Utskottet har i tidigare betänkanden (senast 1991:92:UU16)

konstaterat att det varit en fördel att på ett nytt

verksamhetsområde snabbt kunna utnyttja den kompetens och

erfarenhet av bistånd och kunskapsöverföring som finns inom

existerande biståndsorgan som BITS, SIDA, Swedecorp, Svenska

institutet m.fl. Utskottet noterar att den största delen av de

bilaterala medlen alltjämt förutsätts bli kanaliserade genom

dessa organ. Några administrativa fördelar eller

samordningsvinster har enligt vad utskottet inhämtat ej heller

stått att finna genom inrättandet av ett nytt organ. Samarbetet

genom myndigheter innebär att regeringskansliet endast i mycket

begränsad omfattning skall befatta sig med bedömningar av

enskilda projektförslag. Bedömningarna skall göras där ansvaret

för verkställandet ligger, utifrån de övergripande riktlinjer

som formulerats för samarbetet med Central- och Östeuropa.

Utskottet har tidigare understrukit vikten av att regeringens

östsamordnare och dennes sekretariat likväl ges en ställning som

gör det möjligt att tillse att de olika delarna av det statliga

östsamarbetet ligger inom ramen för en övergripande

Östeuropapolitik.

Utskottet vidhåller denna bedömning. Samtidigt kommer

ytterligare erfarenheter av samarbetet att ge möjlighet till en

utveckling av formerna för den administrativa styrningen och

beredningen. I detta sammanhang vill utskottet också framhålla

behovet av resurser för information från regering och

myndigheter till både allmänheten och engagerade svenska

intressenter i det svenska östsamarbetet.

Utskottet har ingen erinran mot den fördelning av anslaget G 1

på olika poster för olika ändamål och samarbetsformer som

föreslås i propositionen. I propositionen anges att

medelsbehovet för Svenska institutet (totalt 45 miljoner kronor)

inkluderar medel för att etablera en handelshögskola i Riga.

Utskottet noterar att regeringen inom kort avser återkomma till

riksdagen i anledning av detta projektförslag.

Med det anförda avstyrker utskottet yrkandena 6, 8, 9, 11 och

13 i motion U251 (s), yrkandena 13 och 14 i motion U258 (v) samt

motion U222 (fp).

I motion U218 (s) föreslås att ett särskilt anslag på 50

miljoner kronor skall utgå ur biståndsbudgeten för den kommande

treårsperioden och ställas till riksdagens förfogande för stöd

till parlamentet i Central- och Östeuropa (yrkande 1). I yrkande

2 begärs att riksdagen skall tillsätta en särskild delegation

för att med de anvisade medlen utveckla samarbetet med de

nationella parlamenten.

Som påpekas i motion U218 (s) har riksdagen under några år

haft intensiva kontakter med både politiker och tjänstemän i de

nya staterna i Central- och Östeuropa. Ett enligt utskottets

uppfattning värdefullt samarbete, omfattande såväl

delegationsutbyte och studiebesök som visst stöd i form av

utbildning och utrustning, har utvecklats mellan Sveriges

riksdag och de nationella parlamenten, särskilt i Baltikum.

Utskottet noterar att det pågående treårsprogrammet för

östsamarbetet ger hög prioritet åt att även på andra sätt stärka

demokratiseringsprocessen i Central- och Östeuropa. Insatser har

genomförts avseende bl.a. kommunal demokrati och vad gäller

beslutsfattande på såväl lokal som regional nivå. Vidare lämnas

stöd på lagstiftnings- och rättsområdet genom bl.a.

Justitiedepartementet och domstolsverket. Särskilda medel

disponeras av Svenska institutet för insatser för att främja

utvecklingen avseende de mänskliga rättigheterna i Östeuropa.

Utskottet utgår från att dessa samarbetsformer kommer att

fortsätta att utvecklas och fördjupas. Utskottet anser dock inte

att det för närvarande finns anledning att omdisponera

budgetförslaget för att tillgodose motionärens önskemål.

Därmed avstyrks yrkande 1 i motion U218 (s). Som en konsekvens

av detta ställningstagande anser utskottet att yrkande 2 i

motion U218 (s) besvarats.

Utskottet har tidigare konstaterat (1991/92:UU16) att det

finns anledning att i någon mån koncentrera de svenska

insatserna till områden som är centrala för samarbetets

huvudsakliga mål, dvs. konsolideringen av demokratins och

rättsstatens institutioner, införandet av en fungerande och

socialt inriktad marknadsekonomi samt åtgärder för att förbättra

miljön. Det innebär i första hand stöd till central

administration och lagstiftning, företags- och

näringslivsutveckling i syfte att stimulera företagande, inkl.

familjejordbruk, samt samarbete i fråga om forskning och högre

utbildning. Med en viss koncentration av det svenska stödet kan

effektiviteten öka i takt med att samarbetet utvecklas på

grundval av fördjupade erfarenheter och växande kunskaper från

centrala områden. Utskottet välkomnar den prioritering av

resurser för miljöinsatser som kommer till uttryck i

propositionen, dels under fjortonde huvudtiteln, dels i så måtto

att BITS förutsätts fortsätta få ekonomiskt utrymme för ett

antal miljöprojekt.

Utskottet finner att vissa motionsförslag beträffande

samarbetets inriktning och former redan i större eller mindre

utsträckning kan tillgodoses genom det pågående eller planerade

samarbetet, i första hand genom de medel som kanaliseras via

BITS och SIDA. Det gäller i första hand följande förslag:

I motion U251 (s), yrkande 10, samt i motion U258 (v), yrkande

11, föreslås förstärkta resurser för kunskapsöverföring via

folkrörelser. I motion U226 (s), yrkande 1, föreslås ett

omfattande bilateralt stöd till den kooperativa rörelsens

utveckling och utvecklingen av andra folkrörelseföretag. I

motion U223 (kds, s, m, fp, c) föreslås att kontakter mellan

nykterhetsorganisationer samt andra socialt inriktade

organisationer i Sverige och de baltiska staterna bör stödjas

inom ramen för de medel som avsatts för samarbetet med Central-

och Östeuropa. I motion U277 (s) föreslås att ökade resurser ges

till enskilda kommuner, landsting, föreningar och företag för av

dessa organ initierade utvecklingsprojekt i Östeuropa. I motion

U211 (fp, s, m, c, kds, nyd) föreslås att BITS skall avsätta

medel till länsstyrelser eller annat regionalt organ för att

stödja enskilda eller grupper av baltiska medborgare som vill

studera svenska institutioner eller till svenskar som vill

överföra kunskap till Baltikum. I motion U642 (s) föreslås att

Länsstyrelsen i Norrbottens län skall ges en central funktion i

kanaliseringen av biståndsinsatser inom Barentsregionen.

Utskottet konstaterar att folkrörelser och andra enskilda

organisationer, liksom landsting och kommuner redan i dag spelar

en viktig roll i kunskapsöverföringen och erfarenhetsutbytet med

Central- och Östeuropa. Nedan ges några exempel:

Svenska institutet ger resebidrag för studiebesök i båda

riktningarna samt för östeuropeiska experters deltagande i

kurser och konferenser. Målgruppen är högre befattningshavare

och andra personer av betydelse för kunskapsuppbyggnaden inom

samhällsliv, utbildning och forskning i vårt närområde. Ansökan

kan göras av svenska institutioner, t.ex. myndigheter,

folkrörelser, föreningar m.m.

BITS har hittills avsatt 9 miljoner kronor för vänortsamarbete

mellan svenska och baltiska kommuner. Medlen förvaltas av

Kommunförbundet. Bidrag kan lämnas till projekt, resor och

studiebesök.

4 miljoner kronor har avsatts för att stödja en

försöksverksamhet avseende regionalt samarbete genom

länsstyrelserna med regionala organ i Estland och Lettland.

Samarbetet syftar till kunskapsöverföring avseende regional

förvaltning och regional utveckling. Medlen, som förvaltas av

BITS, belastar dels Utrikesdepartementets anslag (2,5 miljoner

kronor), dels Civildepartementets anslag (1,5 miljoner kronor).

BITS disponerar medel som kan användas för kunskapsöverföring

inom t.ex. byggsektorn. Erfarenheterna av samråd på området har

visat att konkreta byggnadsinsatser som regel måste föregås av

fastighetsplanering och -registrering för att bl.a. fastställa

äganderätt till mark och byggnader. Genom BITS finansieras i dag

flera sådana insatser i Baltikum. Insatserna utförs av

Lantmäteriverket. För infrastruktursatsningar är

finansieringsbehoven ofta så omfattande att multilateralt stöd

måste till. Utskottet noterar att Sverige aktivt deltar i

arbetet att stärka Världsbankens och den Europeiska

utvecklingsbankens engagemang i Central- och Östeuropa.

Nykterhetsorganisationer kan liksom andra enskilda

organisationer få bidrag från SIDA för samarbete med sina

motsvarigheter i Central- och Östeuropa. SIDA har beviljat medel

till ett antal projekt som syftar till att stärka

nykterhetsorganisationerna i de baltiska staterna. BITS och SIDA

har beviljat ett antal projekt i syfte att främja utvecklingen

av kooperativa företag och organisationer i Central- och

Östeuropa.

I budgetpropositionen föreslås vidare att 55 999 000 kr

avsätts till regeringens disposition för insatser som i

dagsläget ännu inte kan identifieras som konkreta projekt.

Därmed finns möjlighet att finansiera angelägna projekt som

förväntas bli aktuella under året, t.ex. inom ramen för

Barentsrådets verksamhet. Enligt vad utskottet inhämtat förutses

länsstyrelsen spela en central roll i rådet. Det kan dock enligt

utskottets uppfattning ännu vara för tidigt att fastslå i vilken

exakt form stödet till det framväxande Barentssamarbetet

lämpligast bör ges.

Frågan om kommunernas möjligheter att medelst skattemedel

stödja utvecklingsprojekt i t.ex. Baltikum är enligt vad

utskottet erfarit för närvarande föremål för en utredning inom

ramen för en översyn av den kommunala demokratin. Den s.k.

Lokaldemokratikommittén, som förväntas avlägga sitt

slutbetänkande den första oktober 1993, har av regeringen fått i

uppdrag att se över bestämmelserna om kommunal tjänsteexport och

undersöka förutsättningarna för kommunalt bistånd till länder i

behov av humanitärt stöd. Mot bakgrund av kommunernas och

landstingen växande intresse för internationella frågor

undersöker kommittén, enligt vad utskottet inhämtat,

möjligheterna att föreslå förändringar i den kommunala

lagstiftningen som bl.a. skulle underlätta för kommunerna att

bedriva tjänsteexport utan dagens krav på att först erhålla

regeringens dispens härför.

Därmed anser utskottet att motion U211 (fp, s, m, c, kds,

nyd), motion U642 (s), motion U277 (s), yrkandena 1 och 2 i

motion U223 (kds, s, m, fp, c), yrkande 1 i motion U226 (s),

yrkande 11 i motion U258 (v) samt yrkande 10 i motion U251 (s)

besvarats.

I motion U210 (s) föreslås att svenska företag skall få

tillgång till någon form av riskkapital/mjuka lån för att

använda under ett inlednings- och utredningsskede av en

affärskontakt med Östeuropa. Enligt motionären bör lånen kunna

förmedlas av länsstyrelserna (yrkande 2).

Utskottet konstaterar att Swedecorp, genom sitt engagemang i

joint ventures mellan svenska och utländska företag, aktivt

bidrar till en industriell och ekonomisk utveckling baserad på

marknadsekonomiska principer i mottagarländerna. För att

särskilt stimulera till ett brett nätverk av företagskontakter

har Swedecorp sökt inrätta ett småföretagarstöd, som lämnas i

form av villkorslån och avskrivningslån. Även det baltiska

investeringsprogrammet, som inrättats inom ramen för det

nordiska samarbetet, syftar till att främja små och medelstora

företags verksamhet i de baltiska staterna. Dessa satsningar,

jämte den i propositionen föreslagna exportkreditramen, har

enligt utskottets bedömning förutsättningar att också positivt

påverka sysselsättningsläget i Sverige. Utskottet konstaterar

dock att det på grund av internationella överenskommelser för

närvarande inte är möjligt att lämna mjuka lån eller på annat

sätt subventionera enskilda transaktioner. Denna fråga

diskuteras dock regelbundet inom ramen för OECD:s s.k.

Consensusgrupp. Sverige följer utvecklingen i frågan.

Därmed får yrkande 2 i motion U210 (s) anses besvarat.

I motion U272 (c) föreslås att arbetslösa svenskar skall kunna

erbjudas beredskapsarbete eller liknande i Baltikum och Polen.

Som tidigare nämnts pågår för närvarande en tvåårig

försökverksamhet med beredskapsarbete vid Länsarbetsnämnden i

Malmöhus län. Syftet är att genom beredskapsarbete ge arbetslösa

tekniker och ekonomer möjlighet att åstadkomma

produktivitetshöjande insatser i företag i Estland. Ett liknande

försök planeras i Blekinge. Enligt vad utskottet inhämtat

undersöker regeringen för närvarande möjligheterna att

ytterligare komplettera biståndsinsatser med olika

arbetsmarknadspolitiska insatser. Genomförandet av eventuella

projekt planeras ske i samarbete mellan Utrikes- och

Arbetsmarknadsdepartementen.

Med det anförda betraktar utskottet motion U272 (c) som

besvarad.

3. Multilateralt stöd

Propositionen (s. 24--25, 229)

Multilaterala organ som Världsbanken, Europeiska

utvecklingsbanken (EBRD), Internationella valutafonden (IMF),

OECD, FN och dess fackorgan, Europarådet m.fl. har inom sina

resp. kompetensområden utvecklat omfattande verksamheter och

program med särskild inriktning på de central- och östeuropeiska

ländernas behov. De internationella programmen erbjuder Sverige

möjligheter att också göra insatser -- företrädesvis i form av

tekniskt bistånd -- i sådana central- och östeuropeiska länder

med vilka vi inte utvecklat ett bilateralt samarbete. 90

miljoner kronor föreslås för multilateralt samarbete med

länderna i Central- och Östeuropa under budgetåret 1993/94.

Sammanfattning av motionerna

I Vänsterpartiets motion U258 anges att enbart 1,6 miljarder

dollar i krediter har utbetalats till Central- och Östeuropa av

västländernas utlovade 24 miljarder dollar. Anledningen är,

hävdas det i motionen, att de villkor som gäller för att

krediterna skall kunna utnyttjas är orealistiska, dvs. att de

oftast är av kommersiell karaktär. Inom den Europeiska

utvecklingbanken, EBRD, är villkoret dessutom att högst 40 % av

krediterna skall få ges till den statliga sektorn. I motionens

yrkande 8 begärs att Sverige skall verka för en förändring av

EBRD:s kreditvillkor.

I den socialdemokratiska partimotionen U251, yrkande 14,

föreslås att 70 miljoner kronor anvisas för deltagande i olika

multilaterala insatser, eller således 20 miljoner mindre än vad

regeringen föreslår.

Motion U226 (s) berör, som tidigare nämnts, frågan om

kooperationens möjligheter att bidra till utvecklingen i

Central- och Östeuropa. I motionens andra yrkande anförs att

Sverige bör stödja samfinansierade projekt som företag eller

organisationer inom de europeiska kooperativa nätverken vill

genomföra i samarbete med olika europeiska eller internationella

givarinstitutioner. I yrkandet nämns särskilt behovet av

samfinansiering med EG:s s.k. Phareprogram. I yrkande 3 föreslås

att kooperativa företag och organisationer bör tillförsäkras

delar av det multilaterala bistånd som Sverige ger för att

stödja en ekonomisk och demokratisk utveckling i Central- och

Östeuropa.

Utskottet

Som tidigare konstaterats i detta betänkande är hjälpbehoven i

Central- och Östeuropa av sådan omfattning att det krävs såväl

arbetsfördelning mellan de enskilda givarna som ett utvecklat

multilateralt samarbete mellan givarländerna och de

internationella organisationerna för att effekten av biståndet

skall bli så stor som möjlig. Sverige har deklarerat avsikten

att i sitt bilaterala samarbete prioritera länder och regioner i

närområdet, dvs. Baltikum, Polen och nordvästra Ryssland. Detta

innebär inte att de övriga länderna i regionen glöms bort.

Sverige bistår länder utanför det geografiska närområdet genom

multilaterala institutioner av olika slag. Utskottet vill

framhålla vikten av att substantiella bidrag lämnas till dessa

organ, som inkluderar Världsbanken, Europeiska utvecklingsbanken

(EBRD), G 24-gruppen, FN-anknutna organ och internationella

kärnforskningscentra. I innevarande års budget är 70 miljoner

kronor reserverade för detta ändamål.

Utskottet välkomnar regeringens förslag att för budgetåret

1993/94 öka de multilaterala insatserna med 20 miljoner kronor

till totalt 90 miljoner kronor. I motion U251 (s), yrkande 14,

föreslås däremot, utan särskild motivering, bibehållet anslag

för det multilaterala stödet, dvs. 70 miljoner kronor. Utskottet

får därvid anföra följande:

Multilaterala organ som den Internationella valutafonden

(IMF), Världsbanken och Europeiska utvecklingsbanken (EBRD)

spelar en central roll i det internationella stödet till

länderna i Central- och Östeuropa. De har enligt vad utskottet

inhämtat bidragit med finansiering till de baltiska länderna på

totalt drygt 3,5 miljarder kronor under 1992. Därutöver har

omfattande tekniskt bistånd lämnats inom en rad skilda områden.

Vidare spelar de en väsentlig roll i koordineringen av det

västliga stödet. Detta får anses betydelsefullt mot bakgrund av

den begränsade administrativa kapaciteten i mottagarländerna.

Under anslaget för multilateralt samarbete finansieras även

Sveriges bidrag till Nordiska miljöfinansieringsbolaget (NEFCO).

Sverige har utfäst sammanlagt 110 miljoner kronor till NEFCO

över en sexårsperiod (1990/91--1995/96) eller ca 18 miljoner

kronor per år. Under anslaget finns även beredskap att delta i

särskilda multilaterala fonder eller andra extra insatser genom

multilaterala organ som kan visa sig angelägna under budgetåret.

De medel som Sverige kanaliserar via de multilaterala

institutionerna kan i flera fall fungera som katalysator för

bidrag från andra länder. Utskottet vill framhålla värdet av

att Sverige därigenom kan främja ett fördjupat internationellt

engagemang för bl.a. de baltiska länderna.

En annan fördel, som enligt utskottet förtjänar att

framhållas, är att Sverige, genom att utnyttja de multilaterala

institutionerna som kanal, kan tillgodogöra sig den kompetens

som finns inom dessa organ. De administrativa kostnaderna som

är förknippade med stödet kan därmed minimeras. Vidare kan den

svenska resursbasen utnyttjas av de internationella

organisationerna. Sammanfattningsvis anser utskottet att dessa

skäl väl motiverar den i propositionen föreslagna höjningen av

ramen för de multilaterala insatserna.

Ett anslag på bibehållen nivå, som föreslås i motion U251 (s),

yrkande 14, skulle enligt utskottet på ett olyckligt sätt

resultera i en relativ minskning av Sveriges roll i det

internationella stödet till Central- och Östeuropa. Bl.a. skulle

en sådan minskning sannolikt drabba de av Sverige högt

prioriterade multilaterala ansträngningarna att förbättra

säkerheten vid kärnkraftverken i Central- och Östeuropa.

Därmed avstyrks yrkande 14 i motion U251 (s).

I motion U226 (s) föreslås stöd till den kooperativa

utvecklingen i Central- och Östeuropa. Motionärerna anser att

statsmakterna bör ställa sig positiva till att stödja projekt

som företag eller organisationer inom de europeiska kooperativa

nätverken vill genomföra i ett multilateralt samarbete mellan

olika givarinstitutioner som är samfinansiärer mellan europeiska

och internationella institutioner. EG:s s.k. Phareprogram nämns

särskilt i motionen (yrkande 2). I yrkande 3 hemställs att

Sverige bör tillförsäkra kooperativa företag och organisationer

del av det multilaterala bistånd som Sverige lämnar till stöd

för en ekonomisk och demokratisk utveckling i Central- och

Östeuropa.

Utskottet konstaterar att inga hinder föreligger från svensk

sida vad avser eventuell samfinansiering med EG:s Phareprogram.

Detta förutsätter givetvis att länderna i Central- och Östeuropa

själva prioriterar stöd till den kooperativa utvecklingen på det

sätt som anförs i motionen. En fortlöpande samordning med bl.a.

EG:s Phareprogram sker inom ramen för G24. Även andra delar av

det stöd som Sverige lämnar inom ramen för det multilaterala

biståndet till Central- och Östeuropa kan, om mottagarna så

önskar, utformas som ett stöd till den kooperativa rörelsen i

dessa länder.

Därmed får yrkandena 2--3 i motion U226 (s) anses besvarade.

Yrkande 8 i motion U258 (v) tar upp det förhållande, att högst

40% av EBRD:s (Europeiska utvecklingsbanken) utlåning och

investeringar enligt stadgarna får gå till den statliga sektorn.

Utskottet delar motionärernas uppfattning, att denna regel

potentiellt skulle kunna hämma bankens verksamhet i vissa

låntagarländer. Enligt vad utskottet inhämtat har detta dock

inte hittills varit fallet. Det beror bl.a. på att begreppet

privat sektor har getts en förhållandevis vid tolkning i EBRD.

Enligt uppgift klassificeras t.ex. projekt i företag som

fortfarande är formellt statsägda men som är föremål för

konkreta privatiseringsplaner i kategorin privat sektor.

Utskottet noterar att Sverige i banken aktivt stött denna

flexibla tolkning av bankens grundregel.

Därmed betraktar utskottet yrkande 8 i motion U258 (v) som

besvarat.

4. Finansiellt stöd. Förlustgarantier samt avsättningar för

förlustrisker (anslagen G 2 och G 3)

Propositionen (s. 24--25, 230--233)

I likhet med tidigare år föreslås ramen för de statliga

garantiåtagandena avseende kreditgivning till länder i Central-

och Östeuropa för budgetåret 1993/94 uppgå till högst 800

miljoner kronor. Även under detta budgetår kommer det att finnas

ett behov av kompletterande betalningsbalansstöd för

ifrågavarande länder. I syfte att bistå de baltiska länderna

bör, utöver det kortfristiga betalningsbalansstödet, även finnas

utrymme för ett mera strukturellt inriktat stöd kopplat till

utlåning från multilaterala organ. I propositionen anges att

ramen för statliga garantiåtaganden även bör innehålla sådana

krediter.

Utvidgad handel med länderna i Central- och Östeuropa är

viktig för att få till stånd en omställning av ekonomin och

skapa underlag för tillväxt. Investeringsbehoven i de aktuella

länderna är mycket omfattande. Statliga exportkrediter är i

många fall en förutsättning för att företag skall våga ta på sig

de risker för betalningsproblem som kreditaffärer med dessa

länder är förenade med. På grund av de baltiska staternas och

Rysslands bristande kreditvärdighet lämnar Exportkreditnämnden

(EKN) i dag inte garantier för export till Estland, Lettland och

Litauen och endast för kortfristiga affärer när det gäller

Ryssland. Regeringen föreslår därför inrättandet av en särskild

exportkreditgarantiram om 1miljard kronor för utfärdande av

garantier av export till de baltiska länderna. Ramen skall också

vara möjlig att utnyttja vid affärer med Ryssland, som därvid --

i likhet med de baltiska staterna -- förväntas ingå avtal med

Internationella valutafonden om ett stabiliseringsprogram.

För att täcka eventuella förluster i samband med att staten

ikläder sig betalningsansvar i form av statsgaranti för

finansiellt stöd och för exportkreditgivning till länder i

Central- och Östeuropa föreslår regeringen att 230 miljoner

kronor avsätts för budgetåret 1993/94 (anslaget G 3). Täckande

av eventuella förluster som överstiger detta belopp skall

finansieras genom omfördelning inom statsbudgeten.

Sammanfattning av motionerna

I den socialdemokratiska partimotionen U251, yrkande 12,

begärs att riksdagen skall inhämta ytterligare underlag från

regeringen innan ställning tas till storleken på avsättningen

för förlustrisker vad avser garantier för finansiellt stöd och

exportkreditgarantier.

I Vänsterpartiets motion U258 anförs att regeringens

föreslagna exportkreditram på 1 miljard kronor och avsättning

för förlustrisker omfattande 230 miljoner kronor är

otillräcklig. Partiet anser att regeringen i samråd med

näringslivet och kapitalexporterande länder som Japan och

Sydkorea bör undersöka möjligheterna till betydligt ökade

exportkrediter till Östeuropa (yrkande 9). För länder som för

närvarande inte bedöms vara kreditvärdiga föreslår motionärerna

att regeringen bör överväga handels- och kreditavtal, främst med

Estland, Lettland och Litauen (yrkande 10).

I motion A471 (s), yrkande 5, föreslås att en snabbutredning

görs som skulle kunna öka förutsättningarna för export till

Baltikum och andra delar av Central- och Östeuropa. I motionen

hänvisas bl.a. till att nuvarande överkapacitet i den svenska

produktionsapparaten borde kunna utnyttjas för att stödja

utvecklingen i dessa länder.

I motion N315 (nyd), yrkande 4, samt i motion U255 (nyd),

yrkande 3, föreslås att exportkreditgarantierna till

företrädesvis de baltiska staterna ökas till 4 miljarder kronor,

dvs. 3 miljarder mer än vad regeringen föreslår. I motion N315,

yrkande 5, föreslås att s.k. u-krediter bör kunna användas även

för export till Baltikum och länderna inom OSS, Oberoende

staters samvälde. I motion U255 (nyd), yrkande 4, föreslås att

riksdagen till anslaget G 3. Avsättning för förlustrisker vad

avser garantier för finansiellt stöd och exportkreditgarantier

för budgetåret 1993/94 anvisar 450 miljoner kronor utöver vad

regeringen föreslår, eller således 680 miljoner kronor.

I motion U210 (s) (yrkande 1) föreslås, som tidigare nämnts,

att riskkapital/mjuka lån bör kunna komma i fråga för att

underlätta för svenska företag att inleda affärskontakter med

intressenter på nya marknader i bl.a. Baltikum och Polen.

En valutagarantifond för Estland och/eller Lettland föreslås i

yrkande 1 i motion U280 (nyd). I yrkande 2 föreslås att

förutsättningarna bör utredas för att samarbetet i form av en

valutagarantifond skall kunna utvecklas till en regelrätt

ekonomisk gemenskap med Estland och/eller Lettland.

Utskottet

Som påpekas i bl.a. motion A471 (s), yrkande 5, öppnar

regeringen i årets budgetförslag möjligheter att skapa

exportförutsättningar för en tidigare stängd marknad. Detta

möjliggörs genom regeringens förslag att frångå traditionella

ramar och i stället inrätta en särskild exportkreditgarantiram

på 1 miljard kronor för exportaffärer med Baltikum och Ryssland.

Utskottet välkomnar regeringens förslag. Enligt utskottets

bedömning bidrar den nya exportkreditgarantiramen till att

väsentligt förbättra förutsättningarna för en ökad export av

färdiga produkter till länderna i fråga.

Som också framgår av propositionen innebär emellertid

kreditgivning till Central- och Östeuropa samtidigt ett

betydande risktagande. Den ekonomiska utvecklingen är

fortfarande instabil, länderna har nyligen börjat omvandlingen

mot marknadsekonomi och det finns en risk att de i framtiden

kommer att drabbas av betalningssvårigheter, även om åtgärder

för att förhindra detta kommer att vidtas. Näringsutskottet har

i sitt yttrande betonat att det måste vara ett krav att ett

avtal om ett stabiliseringsprogram föreligger mellan Ryssland

och Internationella valutafonden innan Exportkreditnämnden (EKN)

utfärdar garantier avseende detta land.

Utrikesutskottet delar denna uppfattning, men anser inte att

ett sådant avtal skall utgöra absolut villkor för EKN:s

garantigivning. Utrikesutskottet anser vidare att det mot denna

bakgrund också är av största vikt att man i dag gör adekvata

riskavsättningar för att täcka eventuella skadefall som kan

uppstå i samband med de statliga garantierna.

Den utökning av exportkreditgarantiramen (från 1 till 4

miljarder kronor) som föreslås i yrkande 3 i motion U255 (nyd)

och i yrkande 4 i motion N315 (nyd) samt (i storleksordningen

2--3 miljarder kronor) i yrkande 9 i motion U258 (v) kan tyckas

fördelaktig utifrån ambitionen att söka öka avsättningen för

Sveriges produktionsöverskott på nya exportmarknader. En sådan

kraftig utökning av kreditgarantiramen skulle dock medföra

utomordentligt stora förlustrisker, som skulle kräva mycket

stora avsättningar.

Näringsutskottet har i sitt yttrande erinrat om att de

eventuella skadekostnader som överstiger den av regeringen

föreslagna avsättningen förutsätts bli finansierade genom

omfördelning inom statsbudgeten. Det är därför, menar

näringsutskottet, angeläget att avsättningen är av sådan storlek

att eventuella förluster inte behöver finansieras på bekostnad

av andra anslag. Utrikesutskottet ansluter sig till

näringsutskottets uppfattning.

Beträffande kravet i yrkande 5 i motion A471 (s) på en

utredning i syfte att ytterligare söka öka förutsättningarna

för export till Baltikum och andra delar av Central- och

Östeuropa får utrikesutskottet, i likhet med näringsutskottet,

hänvisa till den beredning av frågan inom såväl EKN som inom

utrikesdepartementets handelsavdelning som föregått regeringens

förslag. Utrikesutskottet delar näringsutskottets uppfattning

att en förnyad utredning i ämnet för närvarande inte är

påkallad.

Som framgår av näringsutskottets yttrande har det under

ärendets beredning framkommit att det finns ett behov av att den

föreslagna exportkreditgarantiramen skall kunna täcka även en

viss typ av risk vid investeringsgarantier avseende de baltiska

staterna och Ryssland. Det är, som påpekas i yttrandet, här

frågan om s.k. transfereringsrisk, dvs. risken att svenska

företag inte kan återföra till Sverige den avkastning som

investeringen i utlandet har genererat. Utrikesutskottet har i

likhet med näringsutskottet ingen erinran mot att villkoren för

exportkreditgarantiramen utvidgas i enlighet med vad som nu

sagts.

Därmed avstyrker utskottet yrkande 9 i motion U258 (v),

yrkande 12 i motion U251 (s), yrkandena 3 och 4 i motion U255

(nyd), yrkande 4 i motion N315 (nyd) samt yrkande 5 i motion

A471 (s).

Beträffande förslagen i motion N315 (nyd) (yrkande 5) och i

motion U210 (s) (yrkande 1) att göra u-krediter tillgängliga för

affärer med de baltiska länderna och andra länder i Central- och

Östeuropa får utskottet konstatera att detta för närvarande inte

är möjligt på grund av överenskommelser som träffats inom OECD.

Som även påpekats tidigare i betänkandet rymmer dock det svenska

östsamarbetsprogrammet åtskilliga andra incitament för svenska

företagare som önskar göra affärer med Central- och Östeuropa.

Förutom ovan nämnda exportkreditgarantiram hör Swedecorps joint

venture-engagemang samt det baltiska investeringsprogrammet till

dessa.

Därmed avstyrker utskottet yrkande 5 i motion N315 (nyd) samt

yrkande 1 i motion U210 (s).

Motion U258 (v), yrkande 10, föreslår att handels- och

kreditavtal bör övervägas med länder som inte är kreditvärdiga,

främst de baltiska staterna. I anledning härav får utskottet

anföra följande:

Sverige deltar inom ramen för det s.k. G24-samarbetet i

internationella finansiella stödaktioner för länderna i Central-

och Östeuropa. Sverige agerade aktivt för att de baltiska

staterna skulle upptas i G24:s mottagarkrets, vilket också

skedde i september 1991. Efter det att länderna under hösten

1992 slutit avtal om stabiliseringsprogram med den

internationella valutafonden (IMF), en förutsättning för att

komma i åtnjutande av finansiellt stöd från G24, har regeringen

enligt vad utskottet har erfarit fattat beslut om obundna

krediter om sammanlagt 60 miljoner USD till de tre baltiska

länderna. Kreditvillkoren är marknadsmässiga och motsvarar

Sveriges upplåningskostnader.

Reformprocessen i Baltikum har endast börjat. De tre länderna

förutsetts under 1993/94 komma att behöva ytterligare

finansiellt stöd från väst för att uppnå en långsiktig

makroekonomisk stabilitet. Genom G24-samarbetet har resurser

från den internationella kapitalmarknaden kunnat slussas till

Baltikum trots att ländernas egen kreditvärdighet inte skulle

tillåta detta. Utskottet välkomnar propositionens förslag att

staten skall ikläda sig betalningsansvar för ytterligare

utlåning till Central- och Östeuropa i form av statsgarantier om

800 miljoner kronor. Förslaget innebär att betydande krediter

till bl.a. Baltikum kommer att kunna lämnas även under kommande

budgetår.

Därmed avstyrker utskottet yrkande 10 i motion U258 (v).

I yrkandena 1--2 i motion U280 (nyd) begärs att en

snabbutredning görs av förutsättningarna för att inrätta en

valutagarantifond avseende Estland och/eller Lettland samt av

förutsättningarna för att samarbete i denna form skall kunna

utvecklas till en regelrätt ekonomisk gemenskap med Estland

och/eller Lettland.

Utskottet har tidigare (1991/92:UU16) behandlat förslag om

upprättandet av en valutagarantifond med Estland. Utskottet har

därvid påpekat att de internationella erfarenheter som finns av

dylika fonder är intressanta. Utskottet har emellertid också

framhållit att det kan vara svårt att utan vidare överföra denna

erfarenhet till de baltiska ländernas situation.

Det senaste årets utveckling på valutaområdet i Estland och

Lettland kan enligt vad utskottet inhämtat illustrera detta:

Estland införde den 20 juni 1992 en egen valuta, kroon, och man

valde att göra detta genom att etablera en sedelfond. Fonden

ersätter centralbanksfunktionen och ger ut konvertibla sedlar

och mynt i en omfattning som motsvarar dess tillgångar i

hårdvalutadenominerade värdepapper. Syftet är att undvika

skapandet av en centralbank som kan komma att utsättas för ett

starkt politiskt tryck att öka penningmängden. Estlands

internationella reserver ansågs av de estniska myndigheterna,

bl.a. tack vare utbetalningen av guldkompensation från Sverige

och Storbritannien, vara av den storleken att den totala

inhemska penningmängden kunde täckas till 100 %. Därmed kunde en

sedelfond etableras, vari kroon kopplades till D-marken.

Utskottet finner att förslaget om inrättandet av en

valutagarantifond med Estland mot denna bakgrund mist sin

aktualitet.

Lettland införde en interimsvaluta, den lettiska rubeln, den

20 juli 1992. Den 5 mars 1993 införde Lettland en ny valuta,

lat, som under en tid kommer att existera sida vid sida med

rubeln. Valutornas växelkurser är flytande och har alltsedan

införandet varit relativt stabila gentemot D-marken och

US-dollarn. Enligt vad utskottet inhämtat finns i dag inget som

tyder på att man från lettisk sida skulle vara intresserad av

att inrätta en sedelfond och acceptera den inskränkning i

finans- och penningpolitiken som en sådan skulle innebära.

Utskottet konstaterar att riksdagen godkände regeringens

förslag för budgetåret 1992/93 att avsätta 300 miljoner kronor

för att stödja valutareformerna i Baltikum. Stödet är avsett att

stabilisera de egna valutor som införs. Då det svenska

valutastödet är avsett att lämnas inom ramen för en

internationell aktion pågår, enligt vad utskottet har erfarit,

diskussioner härom med bl.a. de nordiska länderna och den

internationella valutafonden, IMF. Ett beslut om hur

valutastödet skall utbetalas kommer att fattas efter det att

dessa diskussioner har fullföljts.

Därmed avstyrker utskottet yrkandena 1--2 i motion U280 (nyd).

5. Enskilda sektorer

5.1. Stöd till utbildning och kultur

Sammanfattning av motionerna

I motion U257 (s) konstateras att den svenska folkbildningen

är unik. Motionärerna menar att den svenska folkbildningen, som

hittills mest efterfrågats i u-länderna, även skulle kunna ge

ovärderliga bidrag till demokratiutvecklingen i Central- och

Östeuropa. I motionen föreslås att de svenska

folkbildningsinstitutionerna bör ges resursmässiga

förstärkningar så att de genom marknadsföring kan nå ut och

bidra till att stödja utvecklingen i Central- och Östeuropa.

Den ekonomiska krisen och den politiska turbulensen har slagit

hårt mot forskarsamhällena i det forna Sovjetunionen, anförs det

i motion U230 (m). Enligt motionären bör regeringen redovisa ett

handlingsprogram rörande svenska insatser för grundforskningen i

det forna Sovjetunionen.

I motion U245 (kds) föreslås att stöd ur biståndsanslaget

skall ges till miljöforskningen vid universitetet i Tartu,

Estland (yrkande 1). Möjligheten till utbytesstudier bör därvid

förstärkas (yrkande 2). Motionärerna föreslår också att belopp

ställs till förfogande så att pensionerade svenska

universitetslärare ges möjlighet att gästföreläsa vid

universitetet i Tartu (yrkande 3).

I motion U229 (fp) begärs att SIDA skall ges möjlighet att ge

bidrag till ett av Folkuniversitetet/Kursverksamheten i Göteborg

påbörjat språkprojekt i Polen utan sedvanligt krav på

egeninsats.

I motion Ub904 (fp), yrkande 5, föreslås att biståndsmedel

från anslaget G 1. Samarbete med Central- och Östeuropa

kanaliseras till utbildning i Skåne för människor från främst

Baltikum och Polen. Motionärerna anser att biståndsmedel också

bör kunna användas för att lärare från universitetet i

Lund/Malmö och högskolan i Kristianstad skall kunna hjälpa till

att bygga upp motsvarande institutioner i nämnda länder.

I motion U254 (kds) hänvisas till det s.k. International

Training Center (ITC) i Uddevalla. ITC är avsett att utbilda

människor från Central- och Östeuropa i tekniska ämnen med hjälp

av svenska produkter och tjänster. I motionen föreslås att medel

anvisas ur biståndsanslaget till det lån som krävs för att bygga

upp institutionen i ett inledningsskede. Verksamheten är tänkt

att därefter bedrivas kommersiellt.

Utskottet

Utskottet konstaterar att den kunskapsöverföring som har hög

prioritet i samarbetet med Baltikum, Polen och nordvästra

Ryssland äger rum på en mängd vitt skilda områden:

utbildningsområdet, hälso- och sjukvårdssektorn,

jordbruksområdet, miljöområdet, kulturområdet, rättsväsendet,

näringslivet, den kommunala demokratin, förvaltningen m.m. I

anslutning till det tekniska samarbetet inom dessa områden kan

stöd även utgå för finansieringen av viktiga insatsvaror,

teknisk utrustning m.m. Svenska företag stimuleras att, med stöd

av statligt riskkapital i form av s.k. joint ventures, satsa

egna resurser i ett långsiktigt samarbete med länderna i

Central- och Östeuropa. Flera av de i motionerna föreslagna

insatserna är av sådan karaktär att de kan komma att övervägas

inom ramen för tillgängliga medel och i konkurrens med andra

projektförslag.

Vad särskilt avser utbildningsområdet har utskottet i tidigare

betänkanden (senast 1991/92:UU16) markerat att det svenska

samarbetet vid sidan av det finansiella stödet är inriktat på

kunskapsöverföring. Detta innebär att utbildning i en eller

annan form är ett centralt inslag i de allra flesta insatser,

inte minst sådana som kanaliseras via BITS. Samarbetet mellan

akademiska institutioner för att främja forskning och högre

utbildning är en viktig del av den av regeringen föreslagna

inriktningen. Däremot tillhör inte utbildningssektorn i form av

skolor och grundutbildning vid universitet de sektorer som

prioriterats för det statliga samarbete som finansieras under

tredje huvudtiteln. Detta utesluter inte att vissa insatser för

samarbetet mellan olika skolor och universitet kan ske med stöd

av andra statliga medel. Utskottet vill i detta sammanhang

särskilt hänvisa till de medel som finns anvisade över åttonde

huvudtiteln för forskningssamarbete med nya samarbetsländer,

främst i Östeuropa. I propositionen om den nya

forskningspolitiken (1992/93:170) föreslår regeringen att

särskilda medel även fortsättningsvis skall anvisas för detta

ändamål. Medlen, som anvisas direkt till berörda svenska

universitet och högskolor, uppgår enligt vad utskottet inhämtat

till sammanlagt drygt 32 miljoner kronor per år.

Därmed betraktar utskottet motion U230 som besvarad.

I motion U257 (s) föreslås ökade resurser till folkbildningens

organisationer, så att dessa mer aktivt kan stödja utvecklingen

på området i Central- och Östeuropa.

Utskottet delar den positiva uppfattning om folkbildningsidén

som kommer till uttryck i motionen. Folkbildningen spelar

otvivelaktigt en särskilt viktig roll i länder som håller på att

utveckla och befästa sina demokratiska strukturer. Medel till

projekt syftande till att sprida folkbildningsidén, t.ex. i form

av stöd till studieförbund, förvaltas av SIDA. SIDA får enligt

regeringens förslag oförändrat 45 miljoner kronor för stöd till

länderna i Central- och Östeuropa budgetåret 1993/94.

Studieförbund, folkhögskolor m.fl. folkrörelser och

organisationer kan söka bidrag genom SIDA, som självständigt

prövar inkomna ansökningar.

Därmed får motion U257 (s) anses besvarad.

Beträffande stöd till universitetet i Tartu i Estland, har

utskottet tidigare (senast i betänkande 1991/92:UU16) framhållit

att svenskt stöd till detta universitet är mycket önskvärt. Som

nämns i motionen har regeringen även som en följd av riksdagens

tillkännagivande fattat beslut om att över åttonde huvudtiteln

finansiera en gästprofessur i nordiska språk och nordisk kultur

vid Tartu-universitetet. Utskottet har även tidigare uttryckt

förhoppningen att stöd till grundutbildningen vid universitetet

kan lämnas i andra former av svenska högskolor och universitet.

De insatser som föreslås i motion U245 (kds), yrkandena 1--3,

ligger samtliga inom ramen för Svenska institutets verksamhet

som enligt propositionen föreslås få ett anslag på 45 miljoner

kronor, dvs. en ökning med 15 miljoner kronor jämfört med

innevarande budgetår. Förslag om samarbete med

Tartu-universitetet kan därför efter ansökning från en svensk

organisation övervägas inom ramen för tillgängliga medel och i

konkurrens med andra projektförslag.

Med det anförda betraktar utskottet yrkandena 1--3 i motion

U245 (kds) som besvarade.

I motion Ub904 (fp), yrkande 5, föreslås att en del av

biståndet till Central- och Östeuropa bör användas för att

finansiera kunskapsöverföring från universitetet i Lund och

högskolan i Kristianstad till Baltikum och Polen. Även i detta

fall får utskottet hänvisa till den ordning för beredning av

projektförslag som etablerats, vilket gör det möjligt för dessa

organisationer att ansöka om projektmedel från Svenska

institutet.

Därmed får yrkande 5 i motion Ub904 (fp) anses besvarat.

I motion U229 (fp) föreslås att SIDA, genom Folkuniversitetet

i Göteborg, skall lämna stöd till engelskundervisning av lärare

i Polen, utan att kräva en kontant egeninsats av

Folkuniversitetet.

Studieförbund i Sverige finansierar sin verksamhet med

deltagaravgifter och statsbidrag som skall användas i Sverige.

SIDA skall enligt uppgift ha uppmärksammat studieförbundens

svårigheter att finansiera en kontant egeninsats om 20 % vid

samarbete med organisationer i Central- och Östeuropa. Enligt

vad utskottet inhämtat kan SIDA därför överväga en lösning där

den kontanta egeninsatsen endast uppgår till 10 %. Återstående

10 % kan omfatta kostnader för studiematerial, dock ej eget

arbete.

Därmed betraktar utskottet motion U229 (fp) som besvarad.

I motion U254 (kds) föreslås att företaget International

Training Center (ITC) beviljas ett statligt villkorslån för en

planerad teknikutbildning för deltagare från reformekonomierna i

Central- och Östeuropa. Enligt den beredningsordning som finns

bör företaget ITC vända sig med sin projektansökan till BITS,

som finansierar kunskapsöverföringsprojekt riktade på Central-

och Östeuropa. Det är även möjligt att Swedecorp skulle kunna

erbjuda finansiering genom sitt program för

näringslivsutveckling. Såväl BITS som Swedecorp tillhandahåller

gåvobistånd. Några möjligheter till statliga lån föreligger

emellertid ej inom ramen för Sveriges samarbete med länderna i

Central- och Östeuropa.

Med det anförda avstyrker utskottet motion U254 (kds).

5.2. Hälsovård och handikappfrågor

Sammanfattning av motionerna

I Vänsterpartiets motion So290 om politiken inom

handikappområdet föreslås upprättandet av ett särskilt anslag,

vid sidan av de medel regeringen föreslår, för finansiering av

de svenska handikapporganisationernas samarbetsprojekt med

organisationer i Östeuropa. Anslaget föreslås uppgå till 10

miljoner kronor (yrkande 9).

Sverige har en viktig uppgift när det gäller att samverka och

bistå myndigheterna i våra östliga grannländer i fråga om barn,

anförs det i yrkande 6 i motion U640 (fp). Samarbetet kan bl.a.

inkludera handikapphjälpmedel, förmedling av kunskaper om

handikappade barns behov, utbildning av barnskötare m.m.

Motionärerna framhåller det också som angeläget att de

östeuropeiska länderna integreras i det internationella arbetet

inom FN för barns rättigheter.

I Vänsterpartiets motion U258, yrkande 12, framhålls att

landstingens kunskapsutbyte inom bl.a. handikappvården med t.ex.

de baltiska staterna är mycket värdefull. Motionärerna anser att

det bör ligga inom BITS ansvarsområde att genom bidrag stimulera

till dylika initiativ och kontakter.

Utskottet

Utskottet delar motionärernas syn på behovet av stöd till de

central- och östeuropeiska ländernas ansträngningar att bygga

upp en god handikappvård, inte minst vad gäller handikappade

barns speciella behov. Enligt vad utskottet inhämtat har SIDA

beviljat medel till ett antal projektförslag som avser enskilda

organisationers verksamhet på detta område.

Den allmänna inriktningen av det svenska stödet -- med dess

prioritering i första hand av kunskapsöverföring till stöd för

en fortsatt och fördjupad demokratisering, marknadsekonomiska

reformer och en förbättring av den hårt belastade miljön --

innebär ofrånkomligen att utrymmet för insatser på andra områden

blir begränsat. Med hänsyn till att behoven och även

föreliggande förslag till insatser vida överskrider tillgängliga

medel över G-anslagen nödgas utskottet, liksom tidigare år, dra

slutsatsen att en viss koncentration av insatserna är nödvändig.

Vid sidan av samarbete mellan myndigheter och institutioner vill

utskottet liksom tidigare dock peka på att hälso- och

sjukvårdsområdet också är väl lämpat för insatser genom

frivilliga organisationer. Utskottet anser att alla insatser som

på detta sätt kan komma till stånd är värdefulla.

Med det anförda avstyrker utskottet yrkande 9 i motion So290

(v) och betraktar yrkande 12 i motion U258 (v) samt yrkande 6 i

motion U640 (fp) som besvarade.

5.3. Miljövård och energifrågor. Kärnkraftssäkerhet

Sammanfattning av motionerna

I motion Jo631 (c) påpekas att energiförsörjningen i de

baltiska staterna är kritisk. Motionärerna föreslår att

biståndsmedel bör kunna användas för att effektivisera

energihanteringen och förbättra värmeförsörjningen i dessa

länder. I motionen föreslås också att Sverige bör stödja

länderna i Östeuropa med kompetens i syfte att minska riskerna

för en kärnkraftsolycka. Sverige bör enligt motionärerna även ge

bidrag till planering och utformning av framtida energisystem

baserade på förnybar energi (yrkande 5). Samtidigt framhålls i

motionen att svenskt bistånd inte skall användas för att

förlänga användningen av kärnkraft, utan endast för att minimera

riskerna i befintliga anläggningar.

I vänsterpartiets motion U258, yrkande 7, föreslås att

resurser anslås för en inventering av unika biotoper och natur-

och kulturlandskap i våra östra grannländer. Motion Jo643 (kds)

pekar på behovet av kunskapsspridning om Östersjöns

miljöproblem. I motionens tredje yrkande föreslås att Sverige

skall bidra till informationskampanjer i länderna runt Östersjön

i syfte att säkerställa att aktionsprogrammet för Östersjöns

miljö skall fortlöpa med oförminskad intensitet.

Utskottet

Utskottet välkomnar att miljövårdsinsatser, inkl. åtgärder för

att förbättra säkerheten vid existerande kärnkraftverk, enligt

propositionens förslag utgör ett fortsatt prioriterat område i

Sveriges samarbete med Central- och Östeuropa. Värdefulla

erfarenheter av miljövårdssamarbete har redan vunnits genom

insatser som gjorts eller pågår i de baltiska staterna och i

Polen. Utskottet noterar att anslaget under fjortonde

huvudtiteln enligt regeringens bedömning ger ökade möjligheter

att på vissa områden ytterligare utveckla de svenska insatserna

för miljön. Dessa insatser kan ske antingen i form av svenska

projekt eller i form av svensk medverkan i internationella

program. Samtidigt välkomnar utskottet att BITS även

fortsättningsvis förutsätts ha ekonomiskt utrymme för ett antal

miljöprojekt.

Det direkta svenska biståndet på miljöområdet gäller liksom på

andra områden i första hand kunskapsöverföring. Utskottet

utesluter inte att detta kan gälla också de förslag till

insatser för inventering och bevarande av den biologiska

mångfalden i våra östra grannområden som föreslås i motion U258

(v), yrkande 7. Som också konstaterats tidigare kan även stöd

utgå till finansiering av viktiga insatsvaror, teknisk

utrustning m.m. i anslutning till det tekniska biståndet.

Därmed anses yrkande 7 i motion U258 (v) besvarat.

De svenska insatserna på energiområdet inom ramen för stödet

till Central- och Östeuropa har i hög grad varit inriktade på

att förbättra säkerheten vid kärnkraftverk i Sveriges närhet.

Hittills har totalt 118 miljoner kronor avsatts för samarbete

med Central- och Östeuropa på detta område. Därtill kommer

Sveriges utfästelse att delta i finansiering av internationella

forskningscentra i Moskva och Kiev i syfte att förhindra

spridningen av kärnkraftsteknologi. Denna utfästelse uppgår till

ca 42 miljoner kronor.

Utskottet välkomnar regeringens avsikt att även framdeles

prioritera arbetet på detta område. Det är angeläget att de

svenska biståndsmedlen används för att effektivisera

energihanteringen och värmeförsörjningen i de aktuella länderna,

men att stödet inte bidrar till att permanenta en föråldrad

infrastruktur inom energisektorn. De investeringar som bedöms

nödvändiga för att snabbt höja säkerhetsnivån vid de central-

och östeuropeiska kärnkraftverken till en acceptabel nivå är

mycket stora. Samlade internationella insatser är därför

nödvändiga för att täcka dessa behov. I EBRD har nyligen beslut

fattats om upprättandet av en fond för detta ändamål.

Statens kärnkraftsinspektion (SKI) och Statens

Strålskyddsinstitut (SSI) har av regeringen fått i uppdrag att

samordna och administrera den svenska projektverksamheten. På

kärnsäkerhetsområdet har samarbetet huvudsakligen koncentrerats

till Ignalinareaktorerna i Litauen medan strålskyddssamarbetet

också inkluderar projekt i Estland, Lettland och Ryssland. Under

innevarande budgetår har regeringen inom ramen för

östsamarbetsprogrammet anvisat 25 miljoner kronor för SKI:s och

SSI:s insatser härvidlag och gjort åtaganden om ett

extraordinärt bidrag om 35 miljoner kronor för insatser i

Ignalina. Även för budgetåret 1993/94 föreslås att 25 miljoner

kronor anvisas för insatser på strålskyddets och kärnsäkerhetens

område i Central- och Östeuropa. Därtill kommer de insatser om

sammanlagt drygt 230 miljoner kronor under tolfte och fjortonde

huvudtitlarna som föreslås i regeringens proposition 1992/93:179

om åtgärder mot klimatpåverkan m.m. Av tablå i bilaga till detta

betänkande framgår hur dessa medel fördelas på olika poster.

För den mer långsiktiga planeringen av energiförsörjningen i

de forna östekonomierna är det självfallet av stor vikt att

reformarbetet sker i internationell samverkan. Detta bör enligt

utskottets bedömning ge Sverige ökade möjligheter att, som

föreslås i yrkande 5 i motion Jo631 (c), ta initiativ och

framföra krav på en säker och miljövänlig energiförsörjning.

Med det anförda betraktar utskottet yrkande 5 i motion Jo631

(c) som besvarat.

Riksdagen antog den 16 december 1992 regeringens proposition

1992/93:99 om vissa åtgärder inom klimatområdet och i

Östersjöregionen. Beslutet innebär att 142 miljoner kronor

anvisas för åtgärdsprogrammet för Östersjön för innevarande

budgetår. Utskottet noterar att insatser på tre områden

inledningsvis främst kommer att vara aktuella:

kunskapsuppbyggnad och förvaltningsstöd, miljöanpassning av

jordbruket samt avloppsreningsverk. Såväl de tre baltiska

staterna som Polen och Ryssland avses få del av bl.a. stödet för

kunskapsuppbyggnad. Enligt utskottets uppfattning kan stödet väl

komma att inbegripa insatser av den typ som föreslås i yrkande 3

i motion Jo643 (kds). Ytterligare insatsförslag omfattande

totalt 500 miljoner -- varav drygt 230 miljoner kronor avser

insatser i Östersjöområdet -- föreslås, som påpekas ovan, i

regeringens proposition 1992/93:179 om åtgärder mot

klimatpåverkan m.m.

Det är enligt utskottet angeläget att regeringen såväl

bilateralt som multilateralt fortsätter ansträngningarna att

förbättra den svårt belastade miljön i Östeuropa och i synnerhet

i Östersjöområdet. Miljöområdet bör förbli ett starkt

prioriterat område i det svenska samarbetet med berörda länder.

Värnandet om miljön i Sveriges närområde kommer enligt

utskottets uppfattning att växa till att bli en av

huvuduppgifterna för vårt internationella samarbete under

avsevärd tid framöver.

Därmed betraktar utskottet yrkande 3 i motion Jo643 (kds) som

besvarat.

5.4. Infrastruktur

Sammanfattning av motionerna

Tre motioner, U271 (c), U281 (s) samt T214 (fp, m, c),

behandlar vägtrafikprojektet Trans European Motorway (TEM). De

två senare motionerna nämner även järnvägstrafikprojektet Trans

European Railway (TER). Projekten, som pågått sedan 1977 och

stöds av FN-organet ECE och av EG, syftar till att finna

nationellt och internationellt förankrade systemlösningar

avseende motorvägs- och järnvägstrafiken i Central- och

Östeuropa. I projekten deltar så gott som samtliga stater i

regionen. I motion U271 (c) framhålls som angeläget att

vägprojektet "Via Baltica", som innebär en utbyggnad och

förstärkning av det vägnät som förbinder Baltikum med Polen och

S:t Petersburgsområdet, kan sammanlänkas med TEM. TEM passerar i

dag Polen. Motionärerna föreslår att Sverige i sitt stöd till

Östeuropa och de baltiska staterna skall fortsätta att aktivt

verka för och ge stöd åt detta projekt.

I motion U281 (s) och motion T214 (fp, m, c), yrkandena 1--3,

anförs att Sverige bör gå med i det central- och östeuropeiska

samarbetet gällande TEM och TER. TEM:s och TER:s kopplingar till

Skandinavien föreslås gå via färjeläget i Karlskrona (yrkande 3

i motion T214). Enligt motionärerna bör sträckan

Karlskrona--Ronneby--Växjö--Borås--Göteborg--Svinesund (Oslo)

ingå i det svenska vägnätet och utgöra den svenska delen av TEM

(yrkande 2 i motion T214).

I motion T205 (nyd) påpekas att infrastrukturen i bl.a.

kustområdena i de baltiska staterna, Polen och Ryssland är

mycket eftersatt och ibland obefintlig. I motionens yrkanden

4--6 begärs att biståndsmedel skall anvisas för att hjälpa till

att bygga upp den kustnära infrastrukturen i Baltikum, Polen

samt Ryssland.

I motion U248 (s) berörs ett biståndsprojekt på luftfartens

område som sedan 1991 drivits av Swedavia med medel från BITS.

Projektets huvudsyfte är att stödja etableringen av de

nationella luftfartssystemen i Estland, Lettland och Litauen

genom utbildning, rådgivning och erfarenhetsutbyte. I motionen

föreslås att Sverige tekniskt och industriellt skall fortsätta

att stödja denna sektor i de baltiska staterna, t.ex. genom

produktion från svensk industri eller genom byggverksamhet åt

den baltiska civila luftfarten (yrkandena 1--2).

Utskottet

Även om det på grund av vårt lands geografiska läge hittills

inte bedömts nödvändigt att delta i TEM och TER har Sverige,

enligt vad utskottet erfarit, sedan länge följt arbetet i de

nämnda organen. Också genom att aktivt följa arbetet i ECE

(Economic Commission for Europe) ges fackorgan och berörda

departement betydande inblickar i utvecklingen i Central- och

Östeuropa. Goda möjligheter att följa utvecklingen erbjuds

dessutom inom ramen för den s.k. europeiska

transportministerkonferensen (CEMT) samt genom

Östersjösamarbetet på transportområdet. Inom det senare

samarbetet är bl.a. "Via Baltica", enligt vad utskottet

inhämtat, föremål för aktivt studium. Bl.a. diskuterades "Via

Baltica" vid ministerkonferensen i Szczecin i mars 1992. Ett

uppföljningsarbete av konferensen pågår inom tre särskilda

kommittéer, varav en berör infrastrukturfrågorna.

Investeringskostnaderna för att genomföra "Via Baltica" är,

liksom andra vägprojekt, mycket omfattande och torde förutsätta

internationell finansiering. Inom Europeiska utvecklingsbanken

(EBRD) och Världsbanken pågår enligt vad utskottet inhämtat ett

omfattande arbete som syftar till att förbättra

kommunikationerna i Baltikum, inkl. förstärkning av den kustnära

infrastrukturen. Ett liknande arbete pågår avseende Polens och

Rysslands kommunikationer. Utskottet välkomnar Sveriges

fortsatta aktiva deltagande i detta arbete.

Därmed betraktar utskottet yrkandena 4--6 i motion T205 (nyd),

motion U281 (s), yrkandena 1--3 i motion T214 (fp, m, c) samt

motion U271 (c) som besvarade.

Utskottet konstaterar att omfattande svenska satsningar redan

genomförts på området civil luftfart (yrkandena 1--2 i motion

U248 (s)). Dessa insatser har huvudsakligen avsett flygsäkerhet

och trafikledning. Utskottet finner att motionärernas förslag

torde ligga väl i linje med de svenska ambitionerna att

tillgodose de baltiska staternas behov av såväl kunskap som

materiel. Insatser såsom utbildning och kunskapsöverföring är

ofta gåvofinansierade, medan hårdvara i form av utrustning kan

finansieras genom de anpassade lån som Sverige i samverkan med

den internationella givarkretsen möjliggör via bl.a.

Världsbanken och EBRD. Enligt vad utskottet inhämtat pågår långt

framskridna diskussioner om att följa upp hittillsvarande

svenska satsningar på området civil luftfart i Baltikum med

leveranser av utrustning finansierade av EBRD.

Därmed betraktar utskottet yrkandena 1--2 i motion U248 (s)

som besvarade.

5.5. Byggsektorn

Sammanfattning av motionerna

I flera motioner yrkas att biståndet till Central- och

Östeuropa bl.a. bör ges i form av export av svenskbyggda trähus

till Baltikum eller till staterna inom det forna Sovjetunionen

(U206 (m), U219 (nyd) (yrkandena 1--2), U220 (m), U238 (fp)).

Som skäl anförs bl.a. bostadsbristen i nämnda stater samt

behovet av arbetstillfällen i svensk trähusindustri. I ett par

motioner (yrkande 2 i motion U219 (nyd) och U238 (fp) föreslås

särskilt att även de svenska anslagen för

arbetsmarknadspolitiska åtgärder borde kunna inriktas på att få

i gång trähusexport till bl.a. Baltikum.

I två motioner (U258 (v), yrkande 17, samt U279 (m)) föreslås

bistånd i form av trähusexport till Ryssland m.fl. länder inom

Oberoende staters samvälde (OSS), i syfte att underlätta den

ryska trupphemtagningen från Baltikum. I Vänsterpartiets motion

föreslås specifikt att 150 miljoner kronor bör anvisas ur

biståndsanslaget för detta ändamål. I motionerna hänvisas bl.a.

till det säkerhetspolitiska problem som den ryska truppnärvaron

alltjämt utgör i främst de baltiska staterna.

Motion U215 (s) refererar till den ideella organisationen

Erikshjälpens projekt i flera länder i Östeuropa. Ett planerat

projekt syftar till att i samarbete med Vetlanda kommun och

lokala byggföretag överföra kunskap och kompetens i fråga om

projektering av småhusbyggen till staden Cheboksary i Ryssland.

Motionärerna föreslår att medel ur anslaget för BITS verksamhet

bör kunna tas i anspråk för projektet.

Utskottet

Som konstaterats tidigare i detta betänkande är det svenska

biståndet till Central- och Östeuropa i stor utsträckning ett

bundet bistånd i betydelsen att kunskapsöverföringen, som är den

prioriterade biståndsformen, utnyttjar den kompetens som finns

tillgänglig hos svenska myndigheter, organisationer och företag

med flera. Även en stor del av det multilaterala biståndet som

inte är rent betalningsbalansstöd, valutastöd och liknande, är

bundet till upphandling i Sverige.

Inget hindrar, enligt vad utskottet inhämtat, att svenska

biståndsmedel kan användas för kunskapsöverföring även inom

byggsektorn. Omfattningen av sådana insatser får bestämmas av

mottagarländernas behov och önskemål.

Som tidigare noterats i betänkandet visar de erfarenheter som

hittills gjorts på detta område att konkreta byggnadsinsatser

ofta måste föregås av fastighetsplanering och registrering av

fastigheter för att bl.a. fastställa äganderätt till mark och

byggnader. Flera sådana insatser genomförs för närvarande i

Baltikum med medel från BITS.

Den prioriterade biståndsformen, kunskapsöverföring, ger inte

myndigheterna ett generellt mandat att leverera färdiga

produkter, prefabricerade hus, komponenter, etc. Leverans av

vissa nödvändiga insatsvaror eller utrustning kan dock förekomma

inom ramen för en insats av kunskapsöverförande karaktär.

Utskottet vill i sammanhanget erinra om den roll Swedecorp kan

spela genom sitt engagemang i joint ventures mellan svenska och

utländska företag. Det är utskottets förhoppning att Swedecorp

aktivt kan medverka till att också upprätthålla svensk

sysselsättning och till att skapa förutsättningar för svenska

företags expansion utomlands. Utskottet vidhåller dock sin

bedömning att biståndets syfte ej skall vara att öka

sysselsättningen i Sverige.

Vad gäller förslagen att stödja svensk trähusexport i syfte

att påskynda det ryska trupptillbakadragandet från Baltikum

noterar utskottet att överläggningar har ägt rum mellan Ryssland

och Estland, Lettland och Litauen om trupptillbakadragandet.

Utskottet har i annat sammanhang (1991/92:UU19) påpekat den

anomali i dagens Europa som det innebär, att det ryska

trupptillbakadragandet ännu inte bekräftats genom avtal mellan

Ryssland och berörd republik.

Det sker dock ett betydande tillbakadragande av ryska trupper.

Trupperna i Litauen beräknas, enligt det rysk-litauiska avtal

som slutits, vara borta senast den 31 augusti i år. Även vad

beträffar Estland tycks det ryska trupptillbakadragandet, trots

avsaknaden av avtal, relativt snart kunna vara helt genomfört.

Det har samtidigt konstaterats att trupptillbakadragandet från

Baltikum och andra länder skapar betydande sociala problem för

de ryska officerarna. Utskottet noterar mot denna bakgrund med

tillfredsställelse att regeringen aviserat planer på att bidra

till omskolningen av de ryska officerare som nu lämnar aktiv

tjänst.

Med det ovan anförda avstyrker utskottet yrkande 1 i motion

U219 (nyd), motion U279 (m) samt yrkande 17 i motion U258 (v).

Motionerna U206 (m), U220 (m), yrkande 2 i motion U219 (nyd)

samt motion U238 (fp) anses därmed besvarade.

Enligt riktlinjerna för Sveriges samarbete med Central- och

Östeuropa skall -- som även konstaterats tidigare i detta

betänkande -- de bilaterala insatserna framför allt koncentreras

till vårt närområde, dvs. de baltiska republikerna, Polen och

nordvästra Ryssland. Mot bakgrund av att behoven enbart i dessa

begränsade regioner vida överstiger tillgängliga medel är det

enligt utskottets uppfattning rimligt att bevilja undantag från

"grundregeln" endast vid mycket tungt vägande skäl. Den insats

som föreslås i motion U215 (s) avser ett pilotbyggprojekt i

Cheboksary som ligger ca 600 km öster om Moskva. De fyra

biståndsmyndigheterna har dock att självständigt pröva och

besluta i ärenden utifrån de av regering och riksdag fastställda

riktlinjerna. Utskottet konstaterar att ovannämnda geografiska

begränsning inte gäller för katastrof- eller

katastrofförebyggande insatser. I sådana fall prövas ansökan av

SIDA.

Därmed anses motion U215 (s) besvarad.

5.6. Lantbruk och fiske. Livsmedelshjälp

Sammanfattning av motionerna

Kodukant är ett brett upplagt landsbygdsutvecklingsprogram i

Estland som presenteras utförligt i motion U253 (kds).

Programmet uppges ha mycket hög prioritet i Estland, eftersom

det bl.a. ger en nödvändig bas för andra utvecklingsinsatser för

den estniska landsbygden. Från svensk sida är redan flera

intressenter engagerade i Kodukant, bl.a. flera länsstyrelser,

Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Folkrörelserådet.

Motionärerna begär att Sverige tydligt skall markera sitt stöd

för Kodukant (yrkande 1) samt stödja programmet finansiellt

(yrkande 2). Ca 2 miljoner kronor behövs enligt motionärerna för

att fullfölja satsningen.

I motion U242 (m) föreslås att Sverige bör etablera beredskap

för att kunna bistå våra östra grannländer med akut

livsmedelshjälp via svenska jordbruksprodukter, t.ex.

överskottspotatis. Motionären anser att en sådan beredskap

skulle kunna minimera risken för ökande flyktingströmmar från

stater inom det forna Sovjetunionen. I motion U247 (kds)

konstateras att avsättningsmöjligheterna för svenskfångad sill

från Östersjön och Västerhavet för närvarande är utomordentligt

dåliga. Med tanke på de baltiska staternas och Rysslands behov

av billig basmat föreslås i motionen att biståndsmedel används

för inköp av svenskfångad sill för leverans till nämnda länder.

I motionen anförs vidare att biståndsmedel också skulle kunna

användas för att hjälpa Baltikum och Ryssland att rationalisera

och effektivisera sin egen fiskeindustri.

Utskottet

Utskottet delar motionärernas uppfattning om värdet av det

estniska landsbygdsutvecklingsprojektet Kodukant (U253 (kds)).

Projektet har redan erhållit 409 000 kr i stöd från BITS. Det

ankommer dock inte på riksdagen att ta ställning till denna typ

av enskilda biståndsärenden, varför frågan om eventuell fortsatt

finansiering bör avgöras av den ansvariga myndigheten, dvs.

BITS.

Med det anförda avstyrks yrkandena 1--2 i motion U253 (kds).

Vad gäller förslagen i motion U242 (m) samt motion U247 (kds)

får utskottet ånyo konstatera att det är de central- och

östeuropeiska ländernas behov och prioriteringar som bör styra

vårt biståndssamarbete med dessa länder. I huvudsak är de

östeuropeiska länderna självförsörjande på livsmedel. Flera är

till och med livsmedelsexportörer. Svårigheter med

livsmedelsförsörjningen har främst uppstått på grund av

politiska oroligheter, kriminalitet eller sammanbrott i

distributionssystemen.

I dialogen mellan Ryssland resp. de baltiska staterna och den

svenska regeringen har dessa länder framhållit, enligt vad

utskottet erfarit, att vad de främst vill ha är långsiktiga

biståndsinsatser. Bistånd i form av livsmedel kan endast komma i

fråga inom ramen för det katastrofbistånd som handläggs av SIDA.

Vad avser sådant bistånd har energibistånd och sjukvårdsinsatser

hittills prioriterats före livsmedelshjälp. Utskottet vill

framhålla att det svenska näringslivsbiståndet via Swedecorp väl

kan omfatta stöd till utvecklingen av t.ex. fiskeindustrin i

våra östra grannländer.

Därmed betraktar utskottet motionerna U242 (m) samt U247 (kds)

som besvarade.

5.7. Övriga sektorer

Sammanfattning av motionerna

I motion U207 (s) anförs att visst svensk-estniskt samarbete

på arbetsmiljöområdet redan inletts. Motionärerna föreslår att

förutsättningarna utreds för etableringen på Gotland av ett

svensk-estniskt abetsmiljöinstitut. Utnyttjandet av

biståndsmedel, arbetsmarknadsmedel eller andra anslag för

projektet bör enligt motionen bli föremål för närmare

överväganden.

I motion U239 (m) anges att den estniska regeringen i

kontakter med Statens hundskola i Sollefteå begärt bistånd till

den estniska polisen och tullmyndigheten. Med hänvisning även

till att Statens hundskola för närvarande har stora problem med

att få avsättning för en del hundar, föreslås i motionen att

medel ur östbiståndet bör anvisas för det av esterna föreslagna

polishundsprojektet. Projektet föreslås på sikt kunna byggas ut

till att omfatta också de andra baltiska staterna. Det utbyte

som föreslås skulle enligt motionären gagna inte bara Baltikum,

utan även säkra aveln och utbildningen av bra polis-, tull-,

narkotika- och lavinhundar i Sverige.

I motion U241 (fp) föreslås ett bidrag om ca 500 000 kr till

den estniska barnfonden, som motionären anser gör ett värdefullt

arbete för att förbättra barnens situation i Estland (yrkande

1). I motionens andra yrkande framförs önskemålet att Postverket

via portobefrielse eller på annat sätt skall underlätta för

svenskar att skicka gåvor till barnfondens verksamhet.

I motion U283 (fp), yrkande 4, föreslås att Sverige, genom

förmedling av resurser till t.ex. baltisk polis och baltiska

gränsmyndigheter, bör stödja dessa länders strävan att få

kontroll över flyktingströmmarna över baltiskt territorium.

Utskottet

Som det anges i motion U207 (s) håller arbetsmiljöskydd på att

växa fram som en ny verksamhet i Estland, inkl. inrättandet av

en yrkesinspektion efter delvis svensk förebild. Enligt vad

utskottet har inhämtat pågår vidare redan i dag ett relativt

omfattande erfarenhetsutbyte. Däri deltar bl.a. den svenska

Arbetarskyddsstyrelsen, som har tilldelats särskilda medel för

arbetsmiljöinsatser i Östeuropa. För Lettland och Litauen

planeras liknande projekt. Vidare noterar utskottet att en

nordisk-baltisk konferens har ägt rum på området

arbetsmiljöfrågor.

Utskottets bedömning är att det således redan i dag finns goda

förutsättningar för erfarenhetsutbyte mellan Sverige och

Baltikum i arbetsmiljöfrågor. Även Svenska institutet har

möjlighet att förmedla forskarutbyte på området.

Därmed avstyrker utskottet motion U207 (s).

Vad gäller förslaget i motion U241 (fp), yrkandena 1--2, om

stöd till Estlands barnfond får utskottet konstatera att SIDA är

den myndighet som via folkrörelser och enskilda organisationer

kan förmedla stöd till Central- och Östeuropa. Estniska

barnfonden kan genom systerorganisation i Sverige söka bidrag

genom SIDA för sin verksamhet.

Beträffande portobefrielse för paket som skickas till estniska

barnfonden är detta en fråga som måste behandlas av det svenska

postverket.

Med det ovan anförda får yrkandena 1--2 i motion U241 (fp)

anses besvarade.

Utskottet delar den uppfattning som kommer till uttryck i

motionerna U239 (m) samt U283 (fp) (yrkande 4), nämligen att

yttre och inre säkerhet utgör viktiga förutsättningar för att en

demokratisk utveckling skall kunna äga rum i Central- och

Östeuropa. Sverige har hörsammat de baltiska staternas önskemål

om stöd i strävan att säkra deras nationella oberoende. Detta

s.k. suveränitetsstöd syftar till att höja ländernas

säkerhetspolitiska kompetens, underlätta deras deltagande i det

internationella umgänget samt öka kunskapen och förbättra

utrustningen inom bl.a. gränsbevakningen, tullväsendet och

polisen. Under innevarande budgetår belastar stödet det anslag i

budgeten för östsamarbetet som står till regeringens

disposition. I propositionen för budgetåret 1993/94 föreslås en

avsevärd ökning av suveränitetsstödet samt att stödet tas upp

som en separat anslagspost (50 miljoner kronor). Utskottet

välkomnar att stödet på detta sätt tillmäts särskild betydelse.

Förstärkningen av gränsskyddet, tullen och polisen torde

enligt utskottets uppfattning även komma att spela en viktig

roll, då det gäller att komma till rätta med flyktingströmmarna

via Baltikum. Enligt vad utskottet har erfarit förs en dialog

med alla tre staterna om detta problem. Det är de mottagande

länderna själva som inom ramen för det vidare biståndssamarbetet

bör avgöra vilka specifika varor och tjänster de har bäst nytta

av i detta avseende.

Därmed betraktar utskottet motionerna U239 (m) samt U283,

yrkande 4, som besvarade.

5.8. Samarbete med enskilda länder eller regioner

Sammanfattning av motionerna

I motion U226 (s), yrkande 4, föreslås att biståndmedel

anvisas för insatser syftande till kunskapsöverföring på

kooperationens område till länder också utanför Sveriges

närområde, såsom Tjeckien och Slovakien.

I motion U264 (fp), yrkandena 1--6, föreslås en rad

biståndsinsatser på olika områden i Litauen. Motionären

framhåller att västvärlden snarast måste finna bättre former än

hittills för att hjälpa litauerna att omvandla sitt hårt

nedslitna samhälle till en modern stat. Satsningar föreslås

bl.a. på följande områden: jordbruk, räddningstjänst, energi och

infrastruktur. I motionens första yrkande anförs att de svenska

politiska partierna borde få större möjligheter att lämna stöd

till sina litauiska systerpartier. I motionens sista yrkande

(yrkande 7) föreslås att visumtvånget avskaffas för medborgare

från Litauen.

Utskottet

Utskottet konstaterar att Sverige redan finansiellt bidrar

till en aktivering av den kooperativa ägandeformen i vissa

länder utanför det svenska närområdet (yrkande 4 i motion U226

(s). Så har exempelvis BITS genomfört utbildning i kooperativ

företagsledning i Tjeckien och i Slovakien. Svensk part har

varit KF Project Center. I Ungern har BITS finansierat en insats

syftande till att utveckla ett kooperativt utbildningsprogram.

Även här har KF Project Center varit svensk part. Insatsen

omfattar enligt vad utskottet inhämtat bl.a. byggandet av en

skola för kooperativ utbildning.

Därmed anser utskottet att yrkande 4 i motion U226 (s)

besvarats.

Vad gäller förslagen till diverse insatser i Litauen i motion

U264 (fp) (yrkandena 1--6) får utskottet anföra följande:

I tidigare avsnitt i betänkandet har flertalet av de svenska

formerna för hjälp till Baltikum, inkl. Litauen, berörts. Detta

gäller bl.a. stödet för ett utvidgat vänortsutbyte (yrkande 3),

satsningarna på energi- och miljövårdsområdet (yrkande 5),

landsbygdsutveckling (yrkande 4) samt åtgärder inom ramen för

det s.k. suveränitetsstödet (yrkande 6). Totalt uppgår beslutade

insatser i Litauen till drygt 216 miljoner kronor. Därutöver

tillkommer utfästa regionala insatser avseende de tre baltiska

staterna om drygt 364 miljoner kronor.

Vad avser infrastrukturområdet har utskottet tidigare

konstaterat att utbyggnaden av vägnät m.m. inbegriper omfattande

investeringar, som nödvändigtvis erfordrar multinationellt

kapital. Sverige deltar aktivt i bl.a. EBRD och Världsbanken,

som för närvarande överväger engagemang i investeringsprogram av

denna omfattande karaktär.

Utskottet noterar att Världsbanken bl.a. har ett omfattande

program för utvecklingen av energisektorn i Litauen. Även EBRD

har beviljat s.k. energilån till samtliga tre baltiska stater:

Det till Litauen uppgår enligt vad utskottet inhämtat till hela

37 miljoner ecu. Lånen är avsedda för import och investeringar

som är vitala för Baltikum.

Vad beträffar en färjeförbindelse mellan Klaipeda och

Karlskrona (yrkande 2) konstaterar utskottet att detta får

betraktas som ett kommersiellt projekt där biståndsfinansiering

sannolikt ej blir aktuell. Om denna färjeförbindelse befinns

tillräckligt lönsam finns inga hinder för privata initiativ.

I motionen (U264), yrkande 1, föreslås ökat stöd till Sveriges

politiska partier för att stödja systerpartierna i Litauen.

Utskottet vill därvid konstatera att det står de politiska

partierna i Sverige fritt att stödja sina litauiska

systerpartier. Något särskilt partistöd för detta ändamål bör

dock ej komma i fråga.

Beträffande begäran om viseringsfrihet (yrkande 7) konstaterar

utskottet att Sveriges avsikt har varit att verka för

viseringsfrihet för samtliga baltiska stater sedan dessa åter

blev självständiga 1991. I princip råder, enligt vad utskottet

har erfarit, även nordisk enighet om denna strävan. Det har

likväl ansetts att beslut i detta avseende är avhängigt av de

baltiska staternas anpassning till Genèvekonventionens

asylrättsliga regler, varigenom de även skulle få ställning som

s.k. första asylländer. Denna principiella nordiska samsyn

hindrar inte att de nordiska länderna sinsemellan kan göra olika

bedömningar av den lämpliga tidpunkten för införande av

viseringsfrihet.

Utskottets bedömning är att senare tids flyktingströmmar över

Östersjön, där de baltiska staterna utgjort transitländer, för

närvarande motiverar en fortsatt försiktig svensk hållning i

viseringsfrågan. Tiden för viseringsfrihet torde enligt

utskottets uppfattning vara mogen då samtliga baltiska stater,

utöver de grundläggande kriterierna avseende

medborgarskapslagstiftning och nationella pass, även kan anses

ha en fungerande migrationspolitik stödd på en väl utbyggd och

fungerande gränskontroll.

Som tidigare framgått i betänkandet välkomnar utskottet

propositionens förslag att Sverige via kunskapsöverföring och

riktat bistånd kraftigt stödjer uppbyggnaden av en baltisk

infrastruktur på detta område.

Med det ovan anförda avstyrker utskottet yrkande 1 samt 7 i

motion U264 (fp). Yrkandena 2--6 i motion U264 (fp) anses därmed

besvarade.

Hemställan

Utskottet hemställer

till littera G. Samarbete med länderna i Central- och

Östeuropa

1. beträffande östbiståndets framtida storlek

att riksdagen förklarar motionerna 1992/93:Jo631 yrkande 1,

1992/93:U258 yrkande 5 och 1992/93:U283 yrkande 5 besvarade med

vad utskottet anfört,

2. beträffande utvecklingen av en handlingskraftig

Östeuropapolitik

att riksdagen förklarar motion 1992/93:F1211 yrkande 22

besvarad med vad utskottet anfört,

3. beträffande utformningen av Östeuropapolitiken i övrigt

att riksdagen förklarar motion 1992/93:U251 yrkandena 2--4

besvarade med vad utskottet anfört,

res. 1 (s) - delvis

4. beträffande redovisning av biståndsmedel

att riksdagen förklarar motion 1992/93:U251 yrkande 1 besvarat

med vad utskottet anfört,

res. 1 (s) - delvis

5. beträffande mottagarna av bilateralt bistånd

att riksdagen förklarar motion 1992/93:U251 yrkande 7 besvarat

med vad utskottet anfört,

res. 1 (s) - delvis

6. beträffande suveränitetsstöd

att riksdagen förklarar motion 1992/93:U283 yrkande 1 besvarat

med vad utskottet anfört,

7. beträffande forskning om konfliktorsaker

att riksdagen avslår motion 1992/93:U608 yrkande 12,

8. beträffande utformningen av bistånd till Ryssland

att riksdagen förklarar motion 1992/93:U620 yrkande 2 besvarat

med vad utskottet anfört,

9. beträffande prioriteringar i övrigt i biståndet

att riksdagen förklarar motion 1992/93:U251 yrkande 5 besvarat

med vad utskottet anfört,

res. 1 (s) - delvis

10. beträffande stöd på låne- eller kreditbasis

att riksdagen förklarar motion 1992/93:U274 besvarad med vad

utskottet anfört,

11. beträffande utredning om företagssatsningar

att riksdagen avslår motion 1992/93:U258 yrkande 1,

men. (v) - delvis

12. beträffande bundet bistånd

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:U203, 1992/93:U204 och

1992/93:U258 yrkande 4,

13. beträffande miljöinsatser i vid bemärkelse

att riksdagen förklarar motion 1992/93:U258 yrkande 6 besvarat

med vad utskottet anfört,

14. beträffande medel till enskilda organisationer

att riksdagen avslår motion 1992/93:U258 yrkande 13,

men. (v) - delvis

15. beträffande medel till Svenska institutet

att riksdagen avslår motion 1992/93:U258 yrkande 14,

men. (v) - delvis

16. beträffande medelsfördelning mellan myndigheter i

övrigt

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:U251 yrkandena 6, 8,

9, 11 och 13,

res. 2 (s) - delvis

17. beträffande styrning och målformulering i biståndet

att riksdagen avslår motion 1992/93:U222,

18. beträffande parlamentariskt samarbete

att riksdagen avslår motion 1992/93:U218 yrkande 1 samt

förklarar motion 1992/93:U218 yrkande 2 besvarat med vad

utskottet anfört,

19. beträffande överföring av vissa medel från BITS

att riksdagen förklarar motion 1992/93:U211 besvarad med vad

utskottet anfört,

res. 3 (nyd)

20. beträffande medelsfördelningen i övrigt

att riksdagen förklarar motionerna 1992/93:U642, 1992/93:U277,

1992/93:U223 yrkandena 1--2, 1992/93:U226 yrkande 1,

1992/93:U258 yrkande 11, 1992/93:U251 yrkande 10, 1992/93:U210

yrkande 2 och 1992/93:U272 besvarade med vad utskottet anfört,

21. beträffande multilateralt stöd

att riksdagen avslår motion 1992/93:U251 yrkande 14,

res. 2 (s) - delvis

22. beträffande kooperativt stöd

att riksdagen förklarar motion 1992/93:U226 yrkandena 2--4

besvarade med vad utskottet anfört,

23. beträffande EBRD:s utlåning

att riksdagen förklarar motion 1992/93:U258 yrkande 8 besvarat

med vad utskottet anfört,

24. beträffande utredning av ökade exportkreditmöjligheter

att riksdagen avslår motion 1992/93:U258 yrkande 9,

men. (v) - delvis

25. beträffande utökade möjligheter till export i övrigt

att riksdagen avslår motion 1992/93:A471 yrkande 5,

res. 4 (s) - delvis

26. beträffande inhämtande av ytterligare underlag i

avsättningsfrågan

att riksdagen avslår motion 1992/93:U251 yrkande 12,

res. 4 (s) - delvis

27. beträffande u-krediter

att riksdagen avslår motion 1992/93:N315 yrkande 5,

res. 5 (nyd)

28. beträffande riskkapital i övrigt

att riksdagen avslår motion 1992/93:U210 yrkande 1,

29. beträffande handels- och kreditavtal

att riksdagen avslår motion 1992/93:U258 yrkande 10,

30. beträffande valutagarantifond

att riksdagen avslår motion 1992/93:U280 yrkandena 1 och 2,

res. 6 (nyd)

31. beträffande stöd till utbildning och kultur

att riksdagen avslår motion 1992/93:U254 och förklarar

motionerna 1992/93:U230, 1992/93:U257, 1992/93:Ub904 yrkande 5,

1992/93:245 yrkandena 1--3 och 1992/93:U229 besvarade med vad

utskottet anfört,

32. beträffande insatser inom hälsovårds- och

handikappområdet

att riksdagen avslår motion 1992/93:So290 yrkande 9 och

förklarar motionerna 1992/93:U258 yrkande 12 och 1992/93:U640

yrkande 6 besvarade med vad utskottet anfört,

33. beträffande särskilda insatser på områdena miljövård,

energi och kärnkraftssäkerhet

att riksdagen förklarar motionerna 1992/93:U258 yrkande 7,

1992/93:Jo631 yrkande 5 och 1992/93:Jo643 yrkande 3 besvarade

med vad utskottet anfört,

34. beträffande infrastruktur i kustnära områden

att riksdagen förklarar motion 1992/93:T205 yrkandena 4--6

besvarade med vad utskottet anfört,

res. 7 (nyd)

35. beträffande infrastruktursatsningar i övrigt

att riksdagen förklarar motionerna 1992/93:U281, 1992/93:T214

yrkandena 1--3, 1992/93:U271 och 1992/93:U248 yrkandena 1--2

besvarade med vad utskottet anfört,

36. beträffande bistånd till bostadsbyggande

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:U219 yrkande 1 och

1992/93:U279 samt förklarar motionerna 1992/93:U206,

1992/93:U220, 1992/93:U238, 1992/93:U215 och 1992/93:U219

yrkande 2 besvarade med vad utskottet anfört,

res. 8 (nyd)

37. beträffande medel avseende bostäder till återvändande

rysk militär

att riksdagen avslår motion 1992/93:U258 yrkande 17,

men. (v) - delvis

38. beträffande livsmedelsstöd och landsbygdsutveckling

att riksdagen avslår motion 1992/93:U253 yrkandena 1--2 och

förklarar motionerna 1992/93:U242 och 1992/93:U247 besvarade med

vad utskottet anfört,

39. beträffande utredning av ett arbetsmiljöinstitut

att riksdagen avslår motion 1992/93:U207,

40. beträffande stöd till Estlands barnfond

att riksdagen förklarar motion 1992/93:U241 yrkandena 1--2

besvarade med vad utskottet anfört,

41. beträffande stöd till baltiska gränsmyndigheter

att riksdagen förklarar motionerna 1992/93:U239 och

1992/93:U283 yrkande 4 besvarade med vad utskottet anfört,

42. beträffande särskilda insatser i Litauen

att riksdagen avslår motion 1992/93:U264 yrkandena 1 och 7

samt förklarar motion 1992/93:U264 yrkandena 2--6 besvarade med

vad utskottet anfört,

43. beträffande bemyndigande

att riksdagen med bifall till budgetpropositionen och med

avslag på motion 1992/93:U255 yrkande 1 bemyndigar regeringen

att under budgetåret 1993/94 få göra utfästelser intill ett

belopp om högst 1 000 000 000 kr,

res. 9 (nyd) - delvis

44. beträffande G 1 Samarbete med länderna i Central- och

Östeuropa

att riksdagen med bifall till budgetpropositionen och med

avslag på motion 1992/93:U255 yrkande 2 samt motion

1992/93:U258 yrkande 3 till Samarbete med länderna i Central-

och Östeuropa för budgetåret 1993/94 anvisar ett

reservationsanslag på 640 999 000 kr,

res. 9 (nyd) - delvis

men. (v) - delvis

45. beträffande G 2 statsgaranti för finansiellt stöd

att riksdagen med bifall till budgetpropositionen godkänner

att regeringen ikläder sig betalningsansvar i form av

statsgaranti för finansiellt stöd till länder i Central- och

Östeuropa till ett belopp om högst 800 000 000 kr,

46. beträffande G 2 statsgaranti för exportkreditgivning

att riksdagen med bifall till budgetpropositionen och med

avslag på motionerna 1992/93:U255 yrkande 3 och 1992/93:N315

yrkande 4 godkänner att staten ikläder sig betalningsansvar i

form av statsgaranti för exportkreditgivning för vissa länder i

Central- och Östeuropa till ett belopp om högst 1 000 000 000

kr,

res. 10 (nyd) - delvis

47. beträffande G 2 Täckande av eventuella förluster i

anledning av statliga garantier till länder i Central- och

Östeuropa

att riksdagen med bifall till budgetpropositionen till

Täckande av eventuella förluster i anledning av statliga

garantier till länder i Central- och Östeuropa för budgetåret

1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr,

48. beträffande G 3 Avsättning för förlustrisker vad avser

garantier för finansiellt stöd och exportkreditgarantier

att riksdagen med bifall till budgetpropositionen och med

avslag på motion 1992/93:U255 yrkande 4 till Avsättning för

förlustrisker vad avser garantier för finansiellt stöd och

exportkreditgarantier för budgetåret 1993/94 anvisar ett

reservationsanslag på 230000000 kr.

res. 10 (nyd) - delvis

Stockholm den 25 mars 1993

På utrikesutskottets vägnar

Pierre Schori

I beslutet har deltagit: Pierre Schori (s), Alf Wennerfors

(m), Maj Britt Theorin (s), Karl-Erik Svartberg (s), Inger Koch

(m), Nils T Svensson (s), Margareta Viklund (kds), Lars Moquist

(nyd), Viola Furubjelke (s), Karl-Göran Biörsmark (fp), Kristina

Svensson (s), Peeter Luksep (m), Alf Eriksson (s), Ingbritt

Irhammar (c) och Bengt Ahlquist (fp).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Bertil Måbrink (v) närvarit

vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Reservationer

1. Utformningen av Östeuropapolitiken i övrigt, m.m. (mom.

3--5, 9)

Pierre Schori, Maj Britt Theorin, Karl-Erik Svartberg, Nils T

Svensson, Viola Furubjelke, Kristina Svensson och Alf Eriksson

(alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15

börjar med "Utskottet delar" och som på s. 16 slutar med "motion

U251 (s) besvarat" bort ha följande lydelse:

I motion U251 (s) framhålls att regeringens proposition om

samarbete med Central- och Östeuropa knappt duger som underlag

för riksdagens behandling av frågan. Där saknas övergripande

målbeskrivning och strategi. Där saknas prioriteringar vad avser

länder och sakområden, samt delvis även biståndsformer. Där

finns ingen verklighetsbeskrivning, erfarenhetsredovisning eller

problemdiskussion. Den fördelning av medel som finns utgör ej en

klar hanteringsordning. Klart och långsiktigt mandat ges ej till

de myndigheter som skall fatta beslut om användningen av de

resurser som ställs till förfogande. Samarbetet saknar fantasi

och skaparkraft.

I motionen föreslås att riksdagen av regeringen begär en

noggrann redovisning av de biståndsmedel som avsatts för

samarbete med Central- och Östeuropa.

Utskottet instämmer med motionärerna och anser att en ny

östpolitik bör formuleras. Denna bör bl.a. utgå från vad i

motionen anförts om att utveckla ett alleuropeiskt samarbete, om

att utforma ett ekonomiskt-politiskt samarbete som motverkar

massarbetslöshet och social utslagning samt om att stärka den

demokratiska kulturen.

Utskottet vill, liksom motionärerna, särskilt framhålla

angelägenheten av att utforma en strategi för ett pånyttfött

Norra Europa -- från Nordkalotten över Karelen, St Petersburg

och västra Ryssland, över Estland, Lettland och Litauen, över

Polen, norra Tyskland och längre västerut. Norra Europa kan bli

en trygg och dynamisk kulturell och ekonomisk region i det

vidare europeiska samarbetet.

Men där är vi inte ännu. Utskottet instämmer i motionärernas

uppmaning att möta utmaningarna med större fantasi, vad avser

alleuropeiska initiativ, som t.ex. näringslivets långsiktiga

satsningar, prioriteringarna i våra miljöinvesteringar och

kanske främst i att spinna en väv av kontakter mellan alla olika

nivåer i vårt samhälle. Uppenbart är att ett strategiskt

utformat bistånd kan spela en betydelsefull, kanske en

avgörande, roll för utvecklingen.

Utskottet tvingas emellertid konstatera att regeringens

östpolitik inte räcker till. Efter snart halva regeringsperioden

har regeringen inte presenterat ett samlat program för

samarbetet. Av löftet om en miljard kronor per år återstår för

1993/94 640 miljoner kronor för nya insatser.

Östeuropasamarbetet behöver gås igenom och ges en ny

inriktning. Volymen är inte tillräcklig för uppgifterna, målen

inte tillräckligt klara och formerna inte tillräckligt

utvecklade. I enlighet med vad som föreslagits i motion

1992/93:UU409 (s), "Solidaritet och säkerhet för en ny värld",

bör Östeuropasamarbetet bli föremål för utredning av den

kommission om Sveriges internationella ansvarstagande som där

föreslås.

Utskottet beklagar att årets proposition ger så knappa

möjligheter att pröva regeringens prioriteringar. Följande mål

bör ändå ges regeringen till känna:

att stärka den demokratiska kulturen,

att utforma ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbara

reformprogram,

att främja en hållbar regional energiförsörjning,

att följa upp miljösamarbetet i Östersjöregionen med ett

särskilt handlingsprogram, inkl. kärnsäkerhet,

att utveckla livsmedelsproduktionen och -distributionen i

regionen,

att främja framväxten av ett livskraftigt små- och

nyföretagande.

Vad avser prioriteringen mellan länder vill utskottet

framhålla att prioritet bör ges samarbetet med Estland, Lettland

och Litauen. Utskottet vill med motionärerna emellertid också

framhålla att det är av största vikt att ett verkligt

substantiellt samarbete äger rum också med Polen och med

Ryssland, särskilt S:t Petersburgsområdet och

Nordkalotten/Murmanskområdet. Att samarbetet med Polen i

praktiken helt stannat upp och att så litet kommit till stånd

med S:t Petersburg finner utskottet otillfredsställande.

Med det anförda tillstyrker utskottet yrkandena 1--5 samt

yrkande 7 i motion U251 (s).

Yrkandena 1--2 i motion U255 (nyd) samt yrkande 3 i motion

U258 (v) avstyrks. Yrkande 5 i motion U258 (v), yrkande 1 i

motion Jo631 (c), yrkande 22 i motion Fi211 (nyd) samt yrkande 5

i motion U283 (fp) anses med det anförda besvarade.

dels att momenten 3, 4, 5 och 9 i utskottets hemställan

bort ha följande lydelse:

3. beträffande utformningen av Östeuropapolitiken i övrigt

att riksdagen med bifall till motion 1992/93:U251 yrkandena

2--4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört,

4. beträffande redovisning av biståndsmedel

att riksdagen med bifall till motion 1992/93:U251 yrkande 1

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

5. beträffande mottagarna av bilateralt bistånd

att riksdagen med bifall till motion 1992/93:U251 yrkande 7

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

9. beträffande prioriteringar i övrigt i biståndet

att riksdagen med bifall till motion 1992/93:U251 yrkande 5

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. Medelsfördelningen mellan myndigheter i övrigt, m.m. (mom.

16, 21)

Pierre Schori, Maj Britt Theorin, Karl-Erik Svartberg, Nils T

Svensson, Viola Furubjelke, Kristina Svensson och Alf Eriksson

(alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 26

börjar med "Utskottet vidhåller" och slutar med "motion U222

(fp)" bort ha följande lydelse:

Utskottet beklagar att riksdagen under det gångna året inte

utvecklat en starkare hanteringsordning. Denna präglas

fortfarande av allvarliga brister. I dag råder oklara

ansvarsförhållanden, också inom regeringen. Angelägna

projektförslag blir liggande. Effektivitet och långsiktighet

blir lidande. Särskilt viktigt är att ordentliga mandat ges till

de myndigheter som skall ansvara för biståndet.

Vad gäller medelsfördelningen mellan olika ändamål vill

utskottet göra följande omprioriteringar i förhållande till

regeringen:

BITS s.k. tekniska samarbete -- experthjälp, studier,

utbildning -- är den centrala formen för kunskapsutvecklande och

kapacitetshöjande insatser på i stort sett alla områden. Det

måste därför vara väl tilltaget och BITS måste få långsiktiga

planeringsramar. Utskottet föreslår att BITS får 50 miljoner

kronor mer än regeringen föreslagit, totalt 250 miljoner kronor,

samt att BITS ges mandat att utfästa insatser för tre gånger det

beloppet.

Folkrörelsesamarbetet har utvecklats mycket fort. Kontakter

mellan enskilda organisationer är av stor betydelse för

demokratins framväxt. Samarbetet bör i än högre utsträckning

inriktas på att stärka demokratin. SIDA bör ges ytterligare 5

miljoner kronor, totalt 50 miljoner kronor.

Svenska institutet (SI) har ett synnerligen värdefullt program

för gäststipendier, forskningssamarbete och kulturutbyte. I

regeringens förslag till stor ökning av SI:s anslag ingår ett

kostnadskrävande förslag om en handelshögskola i Riga. Det måste

ifrågasättas om projektet hör hemma hos SI i sin nuvarande form.

Utskottet föreslår bibehållet anslag till Svenska institutet.

Ett väl utformat näringslivsbistånd är av synnerligen stor

vikt. Regeringens förslag om en ram på en miljard för

exportkreditgarantier är välkommet. Den avsättning som

regeringen föreslagit för förlustrisker, exportkreditgarantierna

och det finansiella stödet tar emellertid ett mycket stort

utrymme i anspråk. Utskottet kan finna anledning att återkomma

till denna fråga. Vad gäller övrigt näringslivsinriktat bistånd

bör Swedecorp få 25 miljoner kronor (10 miljoner kronor mer än

1992/93) och Swedfund International AB 35 miljoner kronor som

kapitaltillskott.

Med det anförda tillstyrker utskottet yrkandena 6, 8, 9, 11

och 13 i motion U251 (s). Utskottet avstyrker yrkandena 13 och

14 i motion U258 (v) samt motion U222 (fp).

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s.

31 med "Utskottet välkomnar" och slutar med "anföra följande:"

borde ha utgått,

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s.

31 med "Sammanfattningsvis anser" och på s. 32 slutar med

"motion U251 (s)" bort ha följande lydelse:

Utskottet föreslår bibehållen anslagsnivå.

Därmed tillstyrks yrkande 14 i motion U251 (s).

dels att moment 16 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

16. beträffande medelsfördelning mellan myndigheter i

övrigt

att riksdagen med bifall till motion 1992/93:U251 yrkandena 6,

8, 9, 11 och 13 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

dels att moment 21 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

21. beträffande multilateralt stöd

att riksdagen med bifall till motion 1992/93:U251 yrkande 14

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. Överföring av vissa medel från BITS (mom. 19)

Lars Moquist (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 27

börjar med "Utskottet finner" och som på s. 29 slutar med

"besvarats" bort ha följande lydelse:

Riksdag och regering har gemensamt bestämt att

kunskapsöverföring och kompetensutveckling skall ges hög

prioritet i det svenska biståndet till Baltikum. Tre

huvudmålsättningar för samarbetet har därvid fastställts:

utvecklingen av de demokratiska institutionerna, införandet av

en fungerande marknadsekonomi samt en förbättring av miljön.

Många kommuner, landsting, organisationer, kyrkor och ideella

föreningar, vars utbytesverksamhet blivit alltmer intensiv sedan

de baltiska staternas återvunna självständighet, ger värdefulla

bidrag till dessa målsättningar. Dess värre begränsar det kärva

ekonomiska läget utrymmet för detta aktiva utbyte. Utskottet

delar därför den uppfattning som uttrycks i motion U211 (fp, s,

m, c, kds, nyd), nämligen att delar av biståndet bör gå till att

stödja den mångfald av studieutbyten som sker mellan Sverige och

de baltiska länderna inom alla samhällsområden.

För att de stora mellanstatliga demokratiserings- och

uppbyggnadsprojekten skall kunna få en god förankring och

växtkraft krävs att olika befattningshavare från Baltikum kan få

tillfälle att på ort och ställe kunna studera hur deras

motsvarande institutioner i Sverige fungerar. Kostnaderna för

sådana enskilda utbyten -- resor, upphälle och sjukförsäkringar

-- är som regel mycket små. Det rör sig om så små kostnader att

det enligt utskottets förmenande vore irrationellt att belasta

SIDA eller BITS med enstaka ansökningar.

Som anförs i motion U211 (fp, s, m, c, kds, nyd) vore det

bättre att länsstyrelse eller annat regionalt organ, med god

översikt över existerande och planerade behov, kunde tilltros

uppgiften att fördela pengar för sådana insatser. Utskottet

delar motionärernas uppfattning att visst belopp borde avsättas

för dylika insatser ur de medel som anvisas BITS. Beloppet kan

efter ansökan överföras till länsstyrelsen i resp. län eller

annan regional myndighet eller regionalt organ att användas för

kostnader som rör resor/uppehälle i syfte att främja

kunskapsöverföring och kompetensutveckling i de baltiska

staterna. Utskottet anser att BITS bör utforma de regler som

skall tillämpas för utnyttjandet av dessa medel.

Med det anförda tillstyrker utskottet motion U211 (fp, s, m,

c, kds, nyd) samt betraktar motionerna U642 (s), U277 (s),

yrkandena 1--2 i motion U223 (kds, s, m, fp, c), yrkande 1 i

motion U226 (s), yrkande 11 i motion U258 samt yrkande 10 i

motion U251 (s) som besvarade.

dels att moment 19 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

19. beträffande överföring av vissa medel från BITS

att riksdagen med bifall till motion 1992/93:U211 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. Utökade möjligheter till export i övrigt, m.m (mom. 25--26)

Pierre Schori, Maj Britt Theorin, Karl-Erik Svartberg, Nils T

Svensson, Viola Furubjelke, Kristina Svensson och Alf Eriksson

(alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 35

börjar med "Utrikesutskottet anser vidare" och slutar med

"motion A471 (s)" bort ha följande lydelse:

Näringsutskottet konstaterar i sitt yttrande att det givetvis

inte är möjligt att förutse storleken på eventuella förluster

vid den typ av affärer som nu är aktuella. Utrikesutskottet

menar för sin del att det emellertid är rimligt att vissa

resonemang förs om garantigivningens konstruktion. Under

beredningen i näringsutskottet har enligt uppgift viss

ytterligare information kunnat inhämtas, bl.a. när det gäller

storleken på avsättningen. Två intressen står mot varandra,

nämligen dels att medel avsätts i den utsträckning att inte

andra anslag riskerar att bli lidande, dels att avsättningen

inte tar onödigt utrymme i anspråk av den s.k. östmiljarden. Mot

denna bakgrund är det enligt utrikesutskottets uppfattning

väsentligt att utvecklingen av garantigivningen följs noga från

regeringens sida.

Utrikesutskottet anser, i likhet med yrkande 5 i motion A471

(s), att en utredning kan vara motiverad i syfte att ytterligare

söka öka förutsättningarna för ökad export till Baltikum och

andra delar av Central- och Östeuropa.

Utrikesutskottet har i likhet med näringsutskottet ingen

erinran mot att villkoren för exportkreditgarantiramen utvidgas

till att täcka även s.k. transfereringsrisker vid

investeringsgarantier avseende de baltiska staterna och

Ryssland.

Därmed tillstyrker utskottet yrkande 12 i motion U251 (s) och

yrkande 5 i motion A471 (s) samt avstyrker yrkande 9 i motion

U258 (v), yrkandena 3 och 4 i motion U255 (nyd) samt yrkande 4 i

motion N315 (nyd).

dels att momenten 25 och 26 i utskottets hemställan bort

ha följande lydelse:

25. beträffande utökade möjligheter till export i övrigt

att riksdagen med bifall till motion 1992/93:A471 yrkande 5

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

26. beträffande inhämtande av ytterligare underlag i

avsättningsfrågan

att riksdagen med bifall till motion 1992/93:U251 yrkande 12

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om

behovet att noga följa utvecklingen av garantigivningen,

5. U-krediter (mom. 27)

Lars Moquist (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 35

börjar med "Beträffande förslagen" och på s. 36 slutar med

"motion U210 (s)" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar den uppfattning som kommer till uttryck i

motion N315, nämligen att det är oacceptabelt att u-krediter

inte kan komma i fråga annat än för vissa u-länder. Regeringen

bör enligt utskottets åsikt sträva efter att en omförhandling

kommer till stånd av de internationella överenskommelser som

hittills reglerat u-kreditgivningen. Det är enligt utskottets

uppfattning angeläget att OSS-staterna och de baltiska länderna

ges möjlighet att fritt ansöka om denna typ av krediter.

Därmed tillstyrker utskottet yrkande 5 i motion N315 (nyd).

Därmed torde även yrkande 1 i motion U210 (s) få anses

tillgodosett.

dels att moment 27 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

27. beträffande u-krediter

att riksdagen med bifall till motion 1992/93:N315 yrkande 5

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

6. Valutagarantifond (mom. 30)

Lars Moquist (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 36

börjar med "Utskottet har tidigare" och som på s. 37 slutar med

"motion U280 (nyd)" bort ha följande lydelse:

Vad gäller förslaget att upprätta en valutagarantifond med

Lettland, enligt motion U280 (nyd), finner utskottet att den

internationella erfarenhet som finns av dylika fonder är mycket

intressant. Ett bra monetärt system med låga

inflationsförväntningar är det som skulle gagna våra baltiska

grannar bäst. En valutagarantifond skulle skapa trygghet för

utländska investerare i Lettland och naturligtvis även gagna

svenskt näringsliv. En sådan fond skulle också förväntas ge en

progressiv utveckling med låg inflation.

Utskottet anser att frågan om inrättandet av en bilateral

valutagarantifond för Lettland skyndsamt bör utredas av

regeringen. Regeringen bör därvid också utreda förutsättningarna

för att samarbetet i form av en valutagarantifond skulle kunna

utvecklas till en regelrätt ekonomisk gemenskap med Lettland.

Med det anförda tillstyrker utskottet yrkandena 1--2 i motion

U280 (nyd).

dels att moment 30 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

30. beträffande valutagarantifond

att riksdagen med bifall till motion 1992/93:U280 yrkandena

1--2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört om en valutagarantifond i Lettland,

7. Infrastruktur i kustnära områden (mom. 34)

Lars Moquist (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 44

börjar med "Även om det på grund av" och och på s. 45 slutar med

"som besvarade" bort ha följande lydelse:

Utskottet konstaterar att infrastrukturen i kustområdena i

Baltikum, Polen och Ryssland är mycket eftersatt och ibland

obefintlig. Det är enligt utskottets uppfattning angeläget, så

som föreslås i motion T205 (nyd), att riktade biståndsinsatser

kommer till stånd för att skapa en välståndsutvecklande

infrastruktur i dessa våra grannländer. Det är inte bara en

ekonomisk fråga utan i lika hög grad en fråga om att säkerställa

demokratins fortlevnad i det nyligen åter självständiga Baltikum

samt i Ryssland och Polen. Genom sådant riktat stöd skulle

Sverige också hjälpa sig självt. Många länder skulle vilja ha

Sverige som bas för sin handel med de baltiska staterna, Polen

och Ryssland. Med rätta kommunikationer och en god infrastruktur

runt Östersjön har Sverige enligt utskottets bedömning goda

förutsättningar att bli en betydelsefull utvecklingsmotor i vår

del av världen.

Därmed tillstyrker utskottet yrkandena 4--6 i motion T205

(nyd) samt betraktar motion U281 (s), yrkandena 1--3 i motion

T214 (fp, m, c) samt motion U271 (c) som besvarade.

dels att moment 34 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

34. beträffande infrastruktur i kustnära områden

att riksdagen med bifall till motion 1992/93:T205 yrkandena

4--6 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört,

8. Bistånd till bostadsbyggande (mom. 36)

Lars Moquist (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 46

börjar med "Som konstaterats" och som på s. 47 slutar med

"därmed besvarade" bort ha följande lydelse:

Utskottet konstaterar, som tidigare i betänkandet, att behovet

av bistånd är stort inom flertalet sektorer i Baltikum. Det

kalla klimatet och energibristen gör behovet av bostäder stort.

I utvecklingen mot en hållbar demokrati får primära behov som

tillgång till mat, kläder och bostäder anses vara av största

vikt.

I Sverige finns ledig industrikapacitet som, enligt utskottets

uppfattning och i likhet med det förslag som framförs bl.a. i

motion U219 (nyd), borde utnyttjas till att producera hus i de

baltiska staterna. I den svenska krisen vore en satsning på

bundet bistånd till Baltikum för industriprodukter synnerligen

angeläget. Eftersom syftet är dubbelt -- att hjälpa såväl

mottagarna som oss själva -- delar utskottet den uppfattning som

uttrycks i motion U219 (nyd), nämligen att stödet skulle kunna

finansieras till hälften med arbetsmarknadsstöd och till hälften

med biståndsmedel. En ytterligare fördel, som enligt utskottet

förtjänar att nämnas, är att balterna genom projektet givetvis

skulle få inblick i svensk produktionsteknik. Därmed skulle två

av prioriteringarna i utformningen av det svenska östbiståndet,

kunskapsöverföring och kompetensutveckling, också komma till

stånd.

Med det anförda tillstyrker utskottet bifall till motion U219

(nyd) yrkandena 1 och 2. Motionerna U279 (m), U206 (m), U220 (m)

samt U238 (fp) får anses tillgodosedda. Utskottet avstyrker

yrkande 17 i motion U258 (v).

dels att moment 36 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

36. beträffande bistånd till bostadsbyggande

att riksdagen med bifall till motion 1992/93:U219 (nyd)

yrkande 1 och 2 och med anledning av motionerna U279 (m), U206

(m), U220 (m) samt U238 (fp) som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört om bistånd till bostadsbyggande,

9. Bemyndigande samt anvisning av medel till anslaget G 1

(mom. 43 -- 44)

Lars Moquist (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14

börjar med "Utskottet välkomnade" och som på s. 16 slutar med

"därmed besvarade" bort ha följande lydelse:

Utskottet tvingas med beklagande konstatera att regeringen

ännu inte vidtagit en omorientering av biståndet från Afrika,

Asien och Latinamerika till Central- och Östeuropa, inkl.

Baltikum. Utskottet delar den uppfattning som kommer till

uttryck i motion U255 (nyd), nämligen att en större andel av

Sveriges bistånd inom C- och G-anslagen borde ges till länder i

vårt närområde. Det får anses vara ett uttryck för regeringens

cynism att räkna in tillbakalämnandet av baltisk egendom -- det

s.k. baltguldet -- i biståndsanslaget.

Utskottet noterar att fem länder i det forna Sovjetunionen

numera internationellt klassificeras som utvecklingsländer.

Utskottet finner det därför märkligt att regeringen vidhåller

sin konstlade uppdelning av biståndet på olika anslag och för

föregivet olika typer av mottagare (utvecklingsländer resp.

samarbetsländer). I likhet med motion U255 kan konstateras att

Sveriges totala bistånd gott och väl överstiger 1 % av BNI om

biståndet till Central- och Östeuropa också räknas in.

Utskottet har tidigare uttalat att kompetensutveckling och

kunskapsöverföring är väsentliga element i igångsättandet av en

ekonomisk utvecklingsprocess. Det är inom ramen för denna

strategi angeläget att större möjligheter skapas för svensk

företagsamhet. På flera centrala områden kan Sveriges

näringsliv, med dess kunskaper och teknologiska kompetens, spela

en central roll. Det gäller t.ex. på energiområdet, där inte

minst de baltiska staternas industriproduktion starkt begränsas

av bl.a. ransoneringar och stora brister i distributionsnätet.

Det gäller t.ex. också infrastruktur- och miljöområdena. Att

utnyttjandet av svensk kompetens och svenskt

småföretagarkunnande därmed binder biståndet till svensk

upphandling kan i sammanhanget enbart uppfattas som en fördel.

Med det ovan anförda tillstyrker utskottet yrkandena 1 och 2 i

motion U255 (nyd) och yrkande 22 i motion Fi211 (nyd) och

avstyrker yrkandena 3 och 5 i motion U258 (v). Yrkandena 1--4 i

motion U251 (s), yrkande 1 i motion Jo631 (c) samt yrkande 5 i

motion U283 (fp) anses därmed besvarade.

dels att momenten 43 och 44 i utskottets hemställan bort

ha följande lydelse:

43. beträffande bemyndigande

att riksdagen med bifall till motion 1992/93:U255 yrkande 1

och med avslag på regeringens förslag bemyndigar regeringen att

under budgetåret 1993/94 få göra utfästelser intill ett belopp

om högst 2 000 000 000 kr,

44. beträffande G 1 Samarbete med länderna i Central- och

Östeuropa

att riksdagen med bifall till motion 1992/93:U255 yrkande 2,

med avslag på regeringens förslag och med anledning av motion

1992/93:U258 yrkande 3 till Samarbete med länderna i Central-

och Östeuropa för budgetåret 1992/93 anvisar ett

reservationsanslag på 1 319 999 000 kr,

10. Statsgaranti för exportkrediter samt avsättning för

förlustrisker (mom. 46 -- 48)

Lars Moquist (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 34

börjar med "Som påpekas" och som på s. 35 slutar med "motion

A471 (s)" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser, i likhet med flera motioner, att regeringen i

sin finansplan för budgetåret 1993/94 målar en alltför ljus bild

av den svenska exportindustrins möjligheter att dra Sverige ur

krisen. Många av de siffor som ges i planen är orealistiska med

hänsyn till världsekonomins dystra utsikter och de spruckna

GATT-förhandlingarna. Mer än tidigare kommer svenska exportörer

att bli tvungna att använda sig av en full arsenal av

exportfrämjande åtgärder. Exportkrediter och

exportkreditgarantier kommer därvid att vara verksamma

instrument.

Utskottet har med tillfredsställelse noterat, att regeringen i

propositionen föreslår att 1 miljard kronor för

exportkreditgarantier reserveras för affärer med framför allt de

baltiska staterna. Utskottet gör dock samma bedömning som kommer

till uttryck i motionerna U255 (nyd) och N315 (nyd), nämligen

att denna exportkreditgarantiram är helt otillräcklig med tanke

på den förväntade kraftiga ökningen av exporten till Ryssland

och Polen. Svenska företag står i kö för att exportera till och

investera i dessa länder samt Baltikum. Utskottet förordar mot

denna bakgrund en höjning av exportkreditgarantiramen till 4

miljarder kronor. Som följd av en sådan höjning förordar

utskottet också en ökning av anslaget avseende avsättning för

förlustrisker vad avser garantier för finansiellt stöd och

exportkreditgarantier till 680000000 kr.

dels att momenten 46 och 48 i utskottets hemställan bort

ha följande lydelse:

46. beträffande G 2 statsgaranti för exportkreditgivning

att riksdagen med bifall till motionerna 1992/93:U255 yrkande

3 och 1992/93:N315 yrkande 4 och med avslag på regeringens

förslag godkänner att staten ikläder sig betalningsansvar i form

av statsgaranti för exportkreditgivning för vissa länder i

Central- och Östeuropa till ett belopp om högst 4 000 000 000

kr,

48. beträffande G 3 Avsättning för förlustrisker vad avser

garantier för finansiellt stöd och exportkreditgarantier

att riksdagen med bifall till motion 1992/93:U255 yrkande 4

och med avslag på regeringens proposition till Avsättning för

förlustrisker vad avser garantier för finansiellt stöd och

exportkreditgarantier för budgetåret 1993/94 anvisar ett

reservationsanslag på 680 000 000 kr.

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,

eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i

utskottet.

Bertil Måbrink (v) anför:

Demokratiseringen i Central- och Östeuropa är hotad. Risken

för återfall i auktoritära mönster skall inte underskattas.

Övergången från kommando- till marknadsekonomi leder till stora

påfrestningar, ökande klyftor och ren misär för miljontals

människor. Nationella minoriteter görs till syndabockar.

Antisemitism och andra former av rasism sprider sig. Om

konflikterna inte hejdas, blir följderna förödande för hela

Europa.

Det behövs en framsynt politik för att integrera dessa länder

i ett alleuropeiskt samarbete. De svenska insatser som

regeringen föreslagit och majoriteten i utrikesutskottet stöder,

räcker inte. Mer måste göras för att stimulera handel och

investeringar. Östeuropabiståndet bör höjas successivt --

Danmark har beslutat höja sitt till 0,5% av BNI år 2000.

Folkrörelsesamarbetet måste understödjas bättre.

Företagssatsningar (mom. 11)

Vänsterpartiet föreslog att en arbetsgrupp med industri- och

fackföreningsfolk skulle tillsättas för att snabbutreda

förutsättningarna för företagssatsningar i Östeuropa.

Utskottsmajoriteten besvarar emellertid frågan om investeringar

som om det blott vore en angelägenhet för internationella

finansinstitutioner, Swedecorp och det baltiska

investeringsprogrammet, dvs. för staten. Men för att tillvarata

de tekniskt välutbildade människornas kapacitet och skapa

moderna företag i öst behövs folk med praktisk erfarenhet av

produktion och marknadsvillkor.

Jag anser därför att riksdagen med bifall till yrkande 1 i

motion U258 (v) bör ge regeringen till känna vad i motionen

anförts om en arbetsgrupp för att utreda förutsättningarna för

företagssatsningar i Östeuropa.

Samarbete genom enskilda organisationer (mom. 14)

Organisationerna har visat stort intresse för att medverka

till en demokratisk uppbyggnad i Central- och Östeuropa. Förra

budgetåret fick SIDA in ansökningar från 121 organisationer --

men kunde bara bevilja 56. SIDA begärde 65 miljoner kronor för

denna verksamhet, men utskottsmajoriteten vill bara ge 45

miljoner kronor.

Jag anser att riksdagen med bifall till yrkande 13 i motion

U258 (v) till enskilda organisationers samarbete med Central-

och Östeuropa genom SIDA för budgetåret 1993/94 anvisar 20

miljoner kronor utöver vad utskottet föreslår eller således 65

miljoner kronor.

Svenska institutet (mom. 15)

Även Svenska institutet spelar en central roll för utbyte och

kunskapsöverföring. De inkomna ansökningarna för bl.a. expert-

och stipendiatutbyte skulle endast till en mindre del kunna

tillgodoses med det anslag som utskottsmajoriteten vill ge.

Jag anser att riksdagen med bifall till yrkande 14 i motion

U258 (v) till samarbete med Central- och Östeuropa genom Svenska

institutet för budgetåret 1993/94 anvisar 5 miljoner kronor

utöver vad utskottsmajoriteten föreslår eller således 50

miljoner kronor.

Exportgarantier (mom. 24)

Den exportgarantiram på en miljard kronor som nu föreslås är

klart otillräcklig. Från näringslivshåll har man påpekat detta

gång på gång. Nu i februari krävde Industriförbundet tre

miljarder enbart till Baltikum.

Vänsterpartiet föreslog i sin motion att regeringen i samråd

med näringslivet och kapitalexporterande länder som Japan och

Sydkorea borde undersöka möjligheterna till betydligt ökade

exportkrediter till Östeuropa. Detta vill utskottsmajoriteten

avslå.

Jag anser att riksdagen med bifall till yrkande 9 i motion

U258 (v) bör ge regeringen till känna vad som ovan anförts om

exportkrediter till Östeuropa.

Bostäder till återvändande rysk militär (mom. 37)

För att underlätta hemtagningen av de ryska trupperna från

Baltikum har Vänsterpartiet föreslagit ett specialdestinerat

bidrag på 150 miljoner kronor för trähus för återvändande

officerare. En sådan insats skulle bli en påtryckning på de

militaristiska kretsar, som nu förhalar frågan.

Jag anser att riksdagen med bifall till yrkande 17 i motion

U258 (v) till trähus för återvändande ryska officersfamiljer för

budgetåret 1993/94 anvisar 150 miljoner kronor.

Biståndets storlek (mom. 44)

Den miljard som regeringen utlovade har naggats i kanten i och

med att det s.k. baltguldet betalades från Östeuropabiståndet.

Detta var ju inte bistånd utan en svensk återbetalning.

Jag anser därför att riksdagen med bifall av yrkande 3 i

motion U258 (v) till Samarbete med Central- och Östeuropa för

budgetåret 1993/94 anvisar 1 miljard kronor.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottets

hemställan under momenten 11, 14, 15, 24, 37 och 44 bort ha

följande lydelse:

11. beträffande utredning om företagssatsningar

att riksdagen med bifall till motion 1992/93:U258 yrkande 1

som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

14. beträffande medel till enskilda organisationer

att riksdagen med bifall till motion 1992/93:U258 yrkande 13

som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

15. beträffande medel till Svenska institutet

att riksdagen med bifall till motion 1992/93:U258 yrkande 14

som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

24. beträffande utredning av ökade exportkreditmöjligheter

att riksdagen med bifall till motion 1992/93:U258 yrkande 9

som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

37. beträffande medel avseende bostäder till återvändande

rysk militär

att riksdagen med bifall till motion 1992/93:U258 yrkande 17

ur nytt anslag budgetåret 1993/94 anvisar 150 000 000 kr till

byggande av trähus för återvändande ryska officersfamiljer,

44. beträffande G 1 Samarbete med länderna i Central- och

Östeuropa

att riksdagen med bifall till motion 1992/93:U258 yrkande 3,

med anledning av motion 1992/93:U255 yrkande 2 samt med avslag

på budgetpropositionen för budgetåret 1993/94 anvisar ett

reservationsanslag på 1 000 000 000 kr.

Större statliga insatser i Central- och Östeuropa under

andra huvudtitlar än UD:s

(budgetåren 1992/93 och 1993/94; milj. kr)

Bilaga 1

1992/93 1993/94

Miljö- och naturresursdepartementet

(14:e huvudtiteln)

Uppbyggnaden av ett miljöanpassat energi-

system i Baltikum 45,0

Åtgärdsprogrammet för Östersjön 141,9

varav

- bilateralt samarbete för kunskaps-

uppbyggnad och förvaltningsstöd 8,9 5,0

- miljöförbättrande åtgärder inom

jordbruket i de tre baltiska staterna

samt i Polen och Ryssland 25,0

- uppbyggnad av reningsverk i Baltikum 108,0

Kärnsäkerhets- och strålskyddssamarbete

med Baltikum och Ryssland 43,1 12,0

Främst multilaterala insatser inom miljö- och

kärnsäkerhetsarbetet i Östersjöregionen 105,5

Kommunikationsdepartementet

(6:e huvudtiteln)

Bidrag till Östersjösamarbetet på trafik-

och miljöområdet 15,0

Näringsdepartementet

(12:e huvudtiteln)

Bidrag till program syftande till

energieffektiviseringsåtgärder och ökat

utnyttjande av förnybara energislag i

Baltikum 95,0

Utbildningsdepartementet

(8:e huvudtiteln)

Medel för bilateralt forskningssamarbete

med länderna i Central- och Östeuropa 32,2

(anvisas direkt till svenska universitet

och högskolor)

Näringsutskottets yttrande

1992/93:NU7y

Bilaga 2

Exportkreditgarantier avseende de baltiska staterna och

Ryssland

Till utrikesutskottet

Utrikesutskottet har berett näringsutskottet tillfälle att

yttra sig över proposition 1992/93:100 bilaga 4

(Utrikesdepartementet) såvitt gäller förslag om

exportkreditgarantier avseende de baltiska staterna och Ryssland

samt följande motioner i angivna delar:

1992/93:U251 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) (yrkande 12),

1992/93:U255 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) (yrkandena 3

och4),

1992/93:U258 av Gudrun Schyman m.fl. (v) (yrkande 9),

1992/93:N315 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) (yrkande 4),

1992/93:A471 av Lena Hjelm-Wallén m.fl. (s) (yrkande 5).

Näringsutskottet

För främjande av svensk export finns ett statligt system med

exportkreditgarantier. Sådana garantier utgör en försäkring

avsedd att skydda exportörer mot förlustrisker vid

exportaffärer. Numera erbjuds även statliga garantier som täcker

vissa risker vid investeringar i utlandet. I enlighet med de

riktlinjer för verksamheten som riksdagen beslutade om våren

1990 (prop. 1989/90:44, bet. NU19) skall svenska företag -- inom

ramen för kravet på att garantiverksamheten skall gå ihop --

erbjudas exportvillkor som motsvarar vad som gäller i våra

viktigaste konkurrentländer. Systemet administreras av

Exportkreditnämnden (EKN). En viktig uppgift för EKN är att göra

riskbedömning av exportmarknaderna och därmed ange villigheten

att lämna garantier avseende olika länder.

Statsmakterna fastställer normalt beloppsramar för EKN:s

garantiverksamhet generellt, dvs. utan hänsyn till land eller

länderområden. I årets budgetproposition föreslås emellertid att

en särskild garantiram upprättas för export till de baltiska

staterna och Ryssland. Dessa länder har nämligen till följd av

bristande kreditvärdighet i huvudsak varit stängda för EKN:s

garantigivning. Regeringen förutsätter samtidigt att Ryssland --

på samma sätt som de baltiska staterna redan har gjort -- ingår

avtal med Internationella valutafonden om ett fullvärdigt

stabiliseringsprogram. Exportkreditgarantiramen föreslås uppgå

till 1 miljard kronor. Regeringen hemställer om riksdagens

medgivande att staten ikläder sig betalningsansvar för detta

belopp.

Anslaget för täckande av eventuella förluster förs upp med ett

formellt belopp på 1000 kronor. Enligt regeringens mening bör

dock redan nu avsättningar göras för de förluster som kan komma

att uppstå till följd av garantigivningen. Under anslaget G3

har regeringen föreslagit medel såväl för detta ändamål som för

statsgarantier avseende finansiellt stöd. Det sammanlagda

beloppet uppgår till 230 miljoner kronor, varav 150 miljoner

kronor gäller exportkreditgarantier och 80 miljoner kronor

garantier för det finansiella stödet.

Även det nu föreslagna exportkreditgarantisystemet skall

administreras av EKN; verksamheten förutsätts emellertid vara

skild från den reguljära garantigivningen.

Exportfinansiering avseende länder i Central- och Östeuropa

berörs i fem motioner. Förslagen däri gäller i huvudsak

storleken på garantiramen resp. på avsättningen för

förlustrisker.

Regeringens förslag om en ram på 1 miljard kronor välkomnas i

motion 1992/93:U251 (s). Motionärerna anser emellertid att

avsättningen tar ett mycket stort utrymme i anspråk och

efterlyser ytterligare underlag inför riksdagens

ställningstagande i detta avseende. En snabbutredning om

ytterligare stöd för export till de baltiska staterna och

Östeuropa i övrigt begärs i motion 1992/93:A471 (s).

Behovet av kreditgarantier för export till de baltiska

staterna och Ryssland är mycket stort, anförs det i motion

1992/93:U255 (nyd). Motionärerna föreslår därför att beloppet

ökas från 1 miljard till 4 miljarder kronor. Ett fyrfaldigande

av ramen vore ett första realistiskt steg för att möta den

svenska industrins behov, heter det. Som en följd av förslaget

avseende själva ramen förespråkas i motionen ett högre belopp

även när det gäller avsättningen för förlustrisker; denna borde

överskrida regeringens förslag med 450 miljoner kronor. I samma

riktning går förslaget i motion 1992/93:N315 (nyd), enligt

vilket riksdagen borde göra ett uttalande om en utökning av

ramen.

Även i motion 1992/93:U258 (v) krävs att riksdagen skall

uttala sig till förmån för betydligt ökade kreditgarantier

avseende länderna i Central- och Östeuropa. Den av regeringen

föreslagna ramen är klart otillräcklig, menar motionärerna och

hänvisar till näringslivets synpunkter i frågan.

Enligt näringsutskottets uppfattning är det angeläget att

de ekonomiska förbindelserna med länder i Central- och Östeuropa

utvecklas. En rad åtgärder med detta syfte har också vidtagits.

Näringsutskottet vill här erinra om de bilaterala

frihandelsavtal som nyligen har träffats mellan Sverige och

resp. Estland, Lettland och Litauen liksom om den översyn som

görs beträffande Sveriges handelsförbindelser med Ryssland och

övriga OSS-stater. Av stor vikt för handelsutbytet är

möjligheten till exportkreditgarantier. Mot denna bakgrund

välkomnar utskottet det system för sådana garantier som nu

föreslås gälla särskilt för de baltiska staterna och Ryssland.

I detta sammanhang vill näringsutskottet emellertid betona att

det måste vara ett oeftergivligt krav att ett avtal om ett

stabiliseringsprogram föreligger mellan Ryssland och

Internationella valutafonden innan EKN utfärdar garantier

avseende detta land.

Under ärendets beredning i näringsutskottet har framkommit att

det finns ett behov av att den föreslagna ramen skall kunna

täcka även en viss typ av risk vid investeringsgarantier

avseende de baltiska staterna och Ryssland. Det är här fråga om

s.k. transfereringsrisk, dvs. risken att svenska företag inte

kan återföra till Sverige den avkastning som investeringen i

utlandet har genererat.

Näringsutskottet har ingen erinran mot att villkoren för ramen

utvidgas i enlighet med vad som nu har sagts.

Som tidigare nämnts tas frågan om garantiramens storlek upp i

motionerna 1992/93:U255 (nyd), 1992/93:N315 (nyd) och

1992/93:U258 (v). Beloppet om 1 miljard kronor anges vara

alltför begränsat i förhållande till det svenska näringslivets

behov.

Enligt näringsutskottets uppfattning har det under

utskottsbehandlingen inte framkommit något som stöder

motionärernas farhågor. Utskottet vill dessutom hänvisa till att

regeringen bedömer att inte hela ramen kommer att utnyttjas

under budgetåret 1993/94. Någon anledning att för närvarande öka

ramen i enlighet med motionärernas önskemål finns därför inte.

Med det sagda tillstyrker näringsutskottet regeringens förslag

om den särskilda exportgarantiramens storlek. Följaktligen

avstyrks motionerna 1992/93:U255 (nyd), 1992/93:N315 (nyd) och

1992/93:U258 (v), alla i här aktuellt avseende. I konsekvens med

vad näringsutskottet nu har sagt avstyrks även yrkandet i

förstnämnda motion om en ökad avsättning för förlustrisker.

Beträffande kritiken i motion 1992/93:U251 (s) mot regeringens

redovisning av underlaget för avsättningens storlek vill

näringsutskottet anföra följande. Såvitt utskottet kan finna är

det förenat med stora svårigheter att bedöma omfattningen av de

förluster som kan komma att uppstå, särskilt som erfarenhet

saknas av garantigivning till de baltiska staterna och Ryssland.

Av propositionen framgår (s. 232) att den del av avsättningen

som gäller finansiellt stöd motsvarar 10% av ramen för detta

ändamål; andelen uppges överensstämma med den som EG har

beslutat om för liknande åtaganden. För exportgarantierna bedöms

emellertid förlustrisken vara större än för det finansiella

stödet. Avsättningen föreslås därför motsvara 15% av ramen för

detta ändamål. Näringsutskottet, som saknar skäl att närmare

kommentera eventuella förlustrisker, vill dock erinra om de

intentioner som finns när det gäller att minimera riskerna.

Sålunda avses tre typer av affärer lämnas företräde, nämligen

s.k. projektrisker (affärer i vilka återbetalning av krediten

säkras genom de inkomster som projektet ger upphov till), olika

former av motköp samt affärer med kortare risktider och

begränsade belopp.

När det gäller projektrisker anmäls i propositionen tre olika

slags projekt som enligt regeringens mening bör prioriteras,

nämligen projekt som är valutaintjänande eller valutabesparande,

projekt som är samfinansierade med internationella

finansinstitutioner och projekt som bidrar till att utveckla

ländernas näringsliv. Näringsutskottet anser för sin del att

tyngdpunkten bör läggas vid de två förstnämnda projektslagen.

Syftet med den tredje typen av projekt -- sådana som bidrar till

att utveckla ländernas näringsliv -- torde kunna inrymmas i de

båda andra.

Det bör också påminnas om (prop. s. 232) att de eventuella

skadekostnader som överstiger den nu föreslagna avsättningen

förutsätts bli finansierade genom omfördelning inom

statsbudgeten. Det är därför, menar näringsutskottet, angeläget

att avsättningen är av sådan storlek att eventuella förluster

inte behöver finansieras på bekostnad av andra anslag.

Näringsutskottet tillstyrker alltså propositionen även i denna

del och avstyrker det nu berörda yrkandet i motion 1992/93:U251

(s). Såvitt gäller kravet i motion 1992/93:A471 (s) på en

utredning om ytterligare stöd av exportfrämjande vill

näringsutskottet hänvisa till den beredning av frågan -- såväl

hos EKN som utrikesdepartementets handelsavdelning -- som har

föregått regeringens nu framlagda förslag. Utskottet anser

således inte att det för närvarande är påkallat med en förnyad

utredning i ämnet. Även denna motion avstyrks alltså i aktuell

del.

Stockholm den 23 februari 1993

På näringsutskottets vägnar

Rolf Dahlberg

I beslutet har deltagit: Rolf Dahlberg (m), Birgitta

Johansson (s), Gudrun Norberg (fp), Bo Finnkvist (s), Kjell

Ericsson (c), Leif Marklund (s), Bengt Dalström (nyd), Mats

Lindberg (s), Olle Lindström (m), Jan Backman (m), Bo

Bernhardsson (s), Fredrik Reinfeldt (m), Sylvia Lindgren (s) och

Roland Lében (kds).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Rolf L Nilson (v) närvarit

vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Avvikande meningar

1. Birgitta Johansson, Bo Finnkvist, Leif Marklund, Mats

Lindberg, Bo Bernhardsson, och Sylvia Lindgren (alla s) anser

att den del av yttrandet som börjar med "Som tidigare" och

slutar med "aktuell del" bort ha följande lydelse:

Näringsutskottet konstaterar att det givetvis inte är möjligt

att förutse storleken på eventuella förluster vid den typ av

affärer som nu är aktuella. Det är emellertid rimligt att vissa

resonemang förs om garantigivningens konstruktion. Under

beredningen i näringsutskottet har viss ytterligare information

kunnat inhämtas, bl.a. när det gäller storleken på avsättningen.

Två intressen står emot varandra, nämligen dels att medel

avsätts i den utsträckning att inte andra anslag riskerar att

bli lidande, dels att avsättningen inte tar onödigt utrymme i

anspråk av den s.k. östmiljarden. Mot denna bakgrund är det

väsentligt att utvecklingen av garantigivningen följs noga från

regeringens sida.

Näringsutskottet utgår samtidigt från att regeringen även i

övrigt fortlöpande prövar alla möjligheter till ytterligare stöd

för export till länderna i Central- och Östeuropa. Det är, menar

utskottet, angeläget att en samlad strategi för ett svenskt

ansvarstagande i förhållande till dessa länder nu utformas; på

denna punkt visar propositionen stora brister. Näringsutskottet

räknar sålunda med att regeringen återkommer till riksdagen i

denna fråga. Genom ett uttalande av nu angiven innebörd blir

motion 1992/93:U251 (s) tillgodosedd liksom i huvudsak även

motion 1992/93:A471 (s), båda i här aktuellt avseende. Utskottet

avstyrker motionerna 1992/93:U255 (nyd), 1992/93:N315 (nyd) och

1992/93:U258 (v), alla i berörd del.

2. Bengt Dalström (nyd) anser att den del av yttrandet som

börjar med "Som tidigare" och slutar med "aktuell del" bort ha

följande lydelse:

Enligt näringsutskottets uppfattning är regeringens förslag om

exportkreditgarantier avseende de baltiska staterna och Ryssland

helt otillräckligt för det svenska näringslivets behov;

företagen står nu i kö för att sälja till eller investera i

dessa länder. Näringsutskottet anser därför att garantiramen bör

höjas från 1 miljard till 4 miljarder kronor för budgetåret

1993/94. En sådan storleksordning är betydligt mer realistisk, i

vart fall när det gäller behovet under den närmaste tiden.

Utvecklingen får sedan visa i vilken utsträckning Sverige bör ta

ytterligare ekonomiskt ansvar för uppbyggnaden av dessa länder.

Motionerna 1992/93:U255 (nyd) och 1992/93:N315 (nyd) tillstyrks

således.

Som en följd av näringsutskottets ställningstagande till

ramens omfattning tillstyrker utskottet också yrkandet i

förstnämnda motion som går ut på att avsättningen för

förlustrisker skall höjas med 450 miljoner kronor till 680

miljoner kronor. Genom beslut av riksdagen i dessa avseenden

blir även berört yrkande i motion 1992/93:U258 (v) tillgodosett.

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,

vilket inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.

Rolf L Nilson (v) anför:

Enligt min mening är regeringens förslag om

exportkreditgarantiram och -- därmed -- avsättningar för

förlustrisker avseende de baltiska staterna och Ryssland helt

otillräckliga. Företrädare för svenskt näringsliv har i olika

sammanhang nämnt betydligt högre belopp. En beräkning visar att

15 miljarder kronor skulle kunna komma till användning; härav

skulle dock hälften avse mjuka -- dvs. subventionerade --

krediter. Härutöver skulle 2 eller 3 miljarder kronor behövas

för stöd till projekt, riktade till de baltiska staterna och

till Polen, där svensk industri skulle kunna göra en insats. Jag

är beredd att godta det nu framlagda förslaget om garantiram och

avsättning för förlustrisker men anser att regeringen bör

anmodas att -- förslagsvis i kompletteringspropositionen --

återkomma till riksdagen med ett förslag om utvidgad ram och

motsvarande ökad avsättning för förlustrisker. Genom ett

uttalande av nu angiven innebörd blir motion 1992/93:U258 (v)

tillgodosedd i berört avseende.