Bet. 1992/93:UU22

Utrikesutskottets betänkande

1992/93:UU22

Rätt för Sveriges exportråd att bevilja visering

Innehåll

Propositionen

Utskottet

Hemställan

1992/93

UU22

Ärendet

Utskottet behandlar i detta betänkande regeringens proposition

1992/93:203 om rätt för Sveriges exportråd att bevilja visering.

Inga motioner har väckts med anledning av propositionen.

Propositionen

I proposition 1992/93:203 föreslås att regeringen skall kunna

bemyndiga ett organ som är knutet till Sveriges exportråd att

bevilja visering.

Regeringen beslutade den 25 mars 1993 att inhämta Lagrådets

yttrande över ett förslag till ändring i utlänningslagen

innebärande att regeringen får ge ett organ som är knutet till

Sveriges exportråd rätt att besluta om visering. Lagrådet har

inte haft något att erinra mot förslaget.

Enligt 2 kap. 7 § första stycket utlänningslagen (1989:529)

meddelas beslut om visering av Statens invandrarverk. Beslut om

visering får enligt samma stycke meddelas även av

Utrikesdepartementet. Enligt andra stycket får regeringen och, i

den utsträckning regeringen föreskriver, Statens invandrarverk

(SIV) ge andra myndigheter rätt att besluta om visering.

Enligt 2 kap. 2 § utlänningsförordningen (1989:547) får

visering beviljas av en svensk beskickning eller ett svenskt

konsulat efter bemyndigande av Utrikesdepartementet eller

Statens invandrarverk.

Statens invandrarverk har i 7 kap. 11 § utlänningsförordningen

bemyndigats att -- efter samråd med Utrikesdepartementet --

meddela närmare föreskrifter om svenska utlandsmyndigheters

handläggning av tillståndsärenden. I 3 kap. 7 § resp. 4 kap. 10

§ utlänningsförordningen regleras var en ansökan om

uppehållstillstånd resp. arbetstillstånd skall lämnas.

Statens invandrarverk har bemyndigat samtliga svenska

beskickningar och karriärkonsulat att självständigt meddela

beslut i viseringsärenden. I bemyndigandena, som kan vara mer

eller mindre omfattande, har SIV även angett närmare

förutsättningar för när visering skall få beviljas av

utlandsmyndigheten. Av 7 kap. utlänningslagen framgår att beslut

i ärende om visering inte kan överklagas -- oavsett vem som

fattat beslutet.

Genom Statens invandrarverks bemyndiganden har ett drygt

hundratal svenska utlandsmyndigheter givits rätt att i större

eller mindre utsträckning meddela beslut i ärenden rörande

visering. I propositionen framhålls att det är ett starkt

svenskt intresse att visering, inte minst för affärsmän, kan

erhållas snabbt och på ett smidigt sätt. Frågan har därför

kommit upp om det finns andra svenska organ i utlandet än

beskickningar och karriärkonsultat som skulle kunna bemyndigas

att besluta i ärenden om visering. I detta sammanhang, anförs

det i propositionen, måste också beaktas de aktuella planerna

att omvandla flera lönade svenska utlandsmyndigheter till

honorära beskickningar.

I länder som är av särskilt intresse för svensk export finns

särskilda handelskontor. På samma platser finns dock

regelmässigt svenska beskickningar eller karriärkonsulat, varför

det inte i nämnvärd grad skulle underlätta för någon att få

svensk visering om även handelssekreteraren generellt

bemyndigades att utfärda visering.

Taiwan utgör i detta sammanhang ett särfall. Taiwan har inte

erkänts av Sverige. Diplomatiska förbindelser saknas

följaktligen. Det svensk-taiwanesiska handelsutbytet har på

senare år tilltagit i omfattning. Behovet av att underlätta

handläggning av viseringsärenden för personer med pass utfärdade

av myndigheter i Taiwan har i samband med det ökade

handelsutbytet vuxit. Antalet viseringsansökningar föregående år

uppgick till knappt 1 600.

Till skillnad från handelskontoren är det exportkontor som

finns i Taiwan inte en myndighet. Kontoret lyder direkt under

Sveriges exportråd; ett organ som har till främsta uppgift att

främja svensk export och för vilket staten och det svenska

näringslivet har ett gemensamt ansvar.

Beslut i viseringsärenden är en form av myndighetsutövning. Av

11 kap. 6 § tredje stycket regeringsformen framgår att

förvaltningsuppgift som innefattar myndighetsutövning kan

överlämnas till annan än myndighet om det sker med stöd av lag.

Ett bemyndigande för exportkontoret i Taiwan att besluta i

ärenden rörande visering kräver därför ett uttryckligt

bemyndigande i utlänningslagen.

Lagen om ändring i utlänningslagen (1989:529) föreslås träda

i kraft den 1 juli 1993.

Utskottet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

Hemställan

Utskottet hemställer

beträffande förslag till lag om ändring i utlänningslagen

att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i

utlänningslagen (1989:529).

Stockholm den 29 april 1993

På utrikesutskottets vägnar

Daniel Tarschys

I beslutet har deltagit:

Daniel Tarschys (fp), Pierre Schori (s), Alf Wennerfors (m),

Mats Hellström (s), Pär Granstedt (c), Karl-Erik Svartberg (s),

Inger Koch (m), Margareta Viklund (kds), Lars Moquist (nyd),

Viola Furubjelke (s), Karl-Göran Biörsmark (fp), Kristina

Svensson (s), Göran Lennmarker (m), Berndt Ekholm (s) och Eivor

Husing (s).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Bertil Måbrink (v) närvarit

vid den slutliga behandlingen av ärendet.