Bet. 1992/93:UU24

Utrikesutskottets betänkande

1992/93:UU24

Frihandelsavtal m.m. mellan EFTA-staterna och Ungern

Innehåll

Propositionen

Utskottet

Hemställan

1992/93

UU24

Propositionen

I regeringens proposition 1992/93:221 om godkännande av

frihandelsavtal m.m. mellan EFTA-staterna och Ungern yrkas

1. att riksdagen godkänner frihandelsavtalet samt därtill

hörande samförståndsprotokoll,

2. att riksdagen godkänner jordbruksöverenskommelsen mellan

Sverige och Ungern.

Ärendet bör behandlas under innevarande riksmöte.

Propositionens huvudsakliga innehåll

Avtalets syfte är att stegvis minska och slutligen avskaffa

alla handelshinder mellan avtalsparterna för industrivaror.

Motsvarande lättnader införs också för fisk och andra marina

produkter. Därutöver avskaffas den fasta delen av importskyddet

för vissa bearbetade jordbruksprodukter.

Vidare föreslås att riksdagen godkänner en överenskommelse

mellan Sverige och Ungern angående handeln med jordbruksvaror.

Bakgrund

I slutet av 1960-talet genomförde Ungern såsom första land i

östblocket ett reformprogram, som innebar viss decentralisering

av den ekonomiska beslutsprocessen i kombination med inslag av

marknadsekonomisk karaktär. Under 1970- och 1980-talen kom den

ekonomiska politiken i landet att präglas av försök att inrikta

den ekonomiska utvecklingen på tillväxt och ökad handel med

Västeuropa. Det var emellertid först med tillkomsten av en

demokratiskt vald regering våren 1990, som den egentliga

övergångsprocessen från planekonomi till marknadsekonomi på

allvar kunde inledas.

Den övergripande målsättningen var att landet politiskt,

ekonomiskt och kulturellt skulle inlemmas i kretsen av

demokratiska länder i Europa. Genom en konsekvent och

målmedveten utrikes- och handelspolitik söker Ungern uppnå

största möjliga integration med Västeuropa och de tidigare

samarbetsländerna.

Som ett led i viljan att förnya sina internationella

relationer har Ungern begärt omförhandling av sitt

anslutningsprotokoll till Allmänna tull- och handelsavtalet

(GATT). Genom ett omfattande finansiellt och tekniskt bistånd

får Ungern stöd av andra länder och internationella

organisationer för sitt reformarbete.

Ungerns relationer till EG och EFTA

Redan de tidigare central- och östeuropeiska regimerna

upprättade kontakter med EG. Reformländerna -- i första hand

Ungern, det dåvarande Tjeckoslovakien och Polen -- hade stora

förväntningar om mer långtgående förbindelser med EG. Inom

Gemenskapen fanns ett intresse att stödja utvecklingen i dessa

länder. Under våren 1990 ledde dessa faktorer fram till förslag

om associationsavtal av en karaktär som EG inte tidigare

tillämpat. Avtalen har fått benämningen Europaavtal.

I december 1991 kunde ett sådant avtal mellan Ungern och EG

undertecknas. Det innehåller förutom frihandel med

industriprodukter och lättnader i handeln med jordbruksvaror

också överenskommelser om politisk dialog, finansiellt stöd,

tjänstexport, arbetskraftens rörlighet, kulturutbyte m.m.

Medlemskap i EG uppställs som det långsiktiga målet för

samarbetet.

EFTA-staterna undertecknade vid ministermötet i Göteborg i

juni 1990 samarbetsdeklarationer med Ungern, Polen och det

dåvarande Tjeckoslovakien. Förutom beredvillighet till samarbete

på en rad områden förklarade sig parterna införstådda med att

undersöka möjligheterna att ingå frihandelsavtal.

EFTA-staterna har redan slutit frihandelsavtal med det

dåvarande Tjeckoslovakien (bet. 1991/92:UU27, rskr. 298), Polen

(bet. 1992/93:UU18, rskr. 165) och Rumänien (bet.

1992/93:UU23, rskr. 212). Ett avtal med Bulgarien undertecknades

den 29 mars 1993.

Parallellt med de multilaterala förhandlingarna om

frihandelsavtal har varje enskild EFTA-stat förhandlat fram

bilaterala jordbruksöverenskommelser med Ungern. För Sveriges

del innebär överenskommelsen vissa förmåner för ungerska varor i

importhänseende och preferensbehandling för några svenska

jordbruksprodukter vid export till Ungern.

Frihandelsavtalet mellan EFTA-staterna och Ungern

Genom avtalet skapas ett frihandelsområde mellan Ungern och de

sju EFTA-staterna. I avtalet eftersträvas att i möjligaste mån

uppnå samma eller likartad reglering av handeln som i

Europaavtalet mellan Ungern och EG, främst vad gäller

tidtabellerna för avskaffande av tullar och andra handelshinder.

Avtalet föranleder för närvarande ingen lagstiftning.

Bilaterala jordbruksöverenskommelser

De bilaterala jordbruksförhandlingarna har resulterat i

separata jordbruksöverenskommelser mellan Ungern och

EFTA-staterna Sverige, Finland, Island, Norge, Schweiz och

Österrike. Till överenskommelsen mellan Ungern och Sverige har

fogats särskilda ursprungsregler. Den träder i kraft sedan

parterna har underrättat varandra om att konstitutionella krav i

resp. land har uppfyllts. Den upphör att gälla sex månader efter

det att den sagts upp.

Godkännande av överenskommelserna

Frihandelsavtalet mellan EFTA-staterna och Ungern är enligt

propositionen ett viktigt steg i riktning mot förbättrade

avsättningsmöjligheter för ungerska produkter i Västeuropa.

Härtill kommer att Ungern på sikt kan utvecklas till en inte

oväsentlig marknad för svenska exportprodukter.

Den bilaterala jordbruksöverenskommelsen medför vissa

lättnader i handeln med jordbruksvaror.

Utskottet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande frihandelsavtalet mellan EFTA-staterna och

Ungern jämte därtill hörande samförståndsprotokoll

att riksdagen godkänner det i proposition 1992/93:221

föreslagna frihandelsavtalet mellan EFTA-staterna och Ungern

jämte därtill hörande samförståndsprotokoll,

2. beträffande jordbruksöverenskommelsen mellan Sverige och

Ungern

att riksdagen godkänner den i proposition 1992/93:221

föreslagna jordbruksöverenskommelsen mellan Sverige och Ungern.

Stockholm den 18 maj 1993

På utrikesutskottets vägnar

Daniel Tarschys

I beslutet har deltagit: Daniel Tarschys (fp), Pierre

Schori (s), Alf Wennerfors (m), Maj Britt Theorin (s), Karl-Erik

Svartberg (s), Inger Koch (m), Nils T Svensson (s), Margareta

Viklund (kds), Lars Moquist (nyd), Kristina Svensson (s), Håkan

Holmberg (fp), Birgitta Hambraeus (c) och Eivor Husing (s).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Bertil Måbrink (v) närvarit

vid den slutliga behandlingen av ärendet.