Bet. 1992/93:UU28

Utrikesutskottets betänkande

1992/93:UU28

Frihandelsavtal m.m. mellan EFTA-staterna och Bulgarien

Innehåll

Propositionen

Utskottet

Hemställan

1992/93

UU28

Propositionen

I regeringens proposition 1992/93:212 om godkännande av

frihandelsavtal m.m. mellan EFTA-staterna och Bulgarien yrkas

att riksdagen godkänner frihandelsavtalet jämte därtill

hörande samförståndsprotokoll samt

att riksdagen även godkänner jordbruksöverenskommelsen mellan

Sverige och Bulgarien.

Ärendet bör behandlas under innevarande riksmöte.

Frihandelsavtalet mellan EFTA-staterna och Bulgarien innebär

att handelshindren successivt avskaffas och fri handel för

industrivaror och fisk uppnås efter en tioårig övergångsperiod.

På samma sätt avskaffas den fasta delen av importskyddet för

vissa bearbetade jordbruksprodukter.

Bakgrund

Utvecklingen i Central- och Östeuropa efter år 1989 utmärktes

för Bulgariens del av ett gradvist och långsamt, men relativt

fredligt, avvecklande av det kommunistiska systemet. De första

fria valen sommaren 1990 ledde inte till det entydiga maktskifte

som oppositionen hade hoppats på. I december 1990 lyckades man

dock få till stånd en regering med brett stöd i

nationalförsamlingen, och den ekonomiska politiken anförtroddes

åt kompetenta experter. Den bulgariska reformprocessen uppvisar

vissa likheter med den polska men genomfördes under betydligt

sämre ekonomiska betingelser. Den privata sektorn, som dock

fortfarande är av begränsad omfattning, uppvisar stor vitalitet

och en snabb expansion. Mer än en tredjedel av de privata

småföretagen är involverade i utrikeshandeln.

Bulgariens relationer till EG och EFTA

Redan före omvälvningen åren 1989--1990 hade de gamla central-

och östeuropeiska regimerna sökt närmare samarbete med EG. De

första avtalen om handeln mellan EG och enskilda central- och

östeuropeiska länder slöts redan under 1960-talet. Under den

andra hälften av 1980-talet blev kontakter tätare och nya avtal

ingicks.

Under våren 1990 framlades ett förslag om associationsavtal av

en karaktär som EG inte tidigare tillämpat. Avtalen har fått

benämningen Europaavtal.

I maj 1992 fick EG-kommissionen mandat att förhandla med

Bulgarien om ett Europaavtal. Detta undertecknades den 8 mars

1993.

Europaavtalet innehåller förutom bestämmelser om fri handel

med industriprodukter och lättnader i handeln med jordbruksvaror

också överenskommelser om politisk dialog, arbetskraftens

rörlighet, industriellt och tekniskt samarbete, kulturutbyte

m.m. Medlemskap i EG uppställs som det långsiktiga målet för

samarbetet. Ett nytt och viktigt grundelement i Europaavtalen

med Bulgarien och Rumänien utgörs av parternas åtaganden att

respektera mänskliga rättigheter för personer som tillhör

minoriteter.

Parallellt med EG:s föreberedelser inför förhandlingar med

Bulgarien och Rumänien undertecknade EFTA-staterna

samarbetsdeklarationer med de båda länderna i december 1991.

Förutom beredvillighet till samarbete på en rad områden

förklarade sig parterna införstådda med att undersöka

möjligheterna att ingå frihandelsavtal. Förhandlingar om ett

sådant avtal mellan EFTA-länderna och Bulgarien inleddes i

november 1992 och avslutades i mars 1993. Avtalet beräknas träda

i kraft den 1 juli 1993.

Liksom i förhandlingarna med de andra länderna i Central- och

Östeuropa har varje enskild EFTA-stat, parallellt med de

multilaterala förhandlingarna om frihandelsavtal, förhandlat om

bilaterala jordbruksöverenskommelser. Dessa överenskommelser är

av begränsad omfattning och innebär för Sveriges del vissa

smärre tullmedgivanden.

Frihandelsavtalet mellan EFTA-staterna och Bulgarien

Avtalet mellan EFTA-staterna och Bulgarien är uppbyggt efter

samma mönster som de redan ingångna avtalen med Polen och det

dåvarande Tjeckoslovakien. En skillnad är dock att man med EG:s

Europaavtal med Bulgarien som förebild även inkluderar

rättigheter för personer som tillhör minoriteter, när man i

avtalets inledning talar om demokrati och mänskliga rättigheter.

Genom avtalet skapas ett frihandelsområde mellan Bulgarien och

de sju EFTA-staterna, inom vilket handelshinder avskaffas för

industrivaror. I huvudsak gäller samma sak för fisk och andra

marina produkter. Avtalet innehåller också bestämmelser om

industriellt tillverkningsskydd för ett antal bearbetade

jordbruksprodukter vid import till Bulgarien från EFTA-staterna.

I avtalet eftersträvas att i möjligaste mån uppnå samma eller

likartad reglering av handeln som i Europaavtalet mellan

Bulgarien och EG. Detta gäller främst tidtabellerna för

avskaffande av tullar och andra handelshinder.

I ett samförståndsprotokoll ("Record of Understanding") har

vissa tillämpnings- och tolkningsregler överenskommits mellan

parterna.

Avtalet föranleder inget förslag till lagstiftning.

Bilaterala jordbruksöverenskommelser

De bilaterala jordbruksförhandlingarna har resulterat i

separata jordbruksöverenskommelser mellan Bulgarien och

EFTA-staterna. Sverige har i detta sammanhang erbjudit Bulgarien

tullförmåner för bl.a. vissa frukter, bär och grönsaker.

Överenskommelsen innehåller även en utvecklingsklausul.

Godkännande av överenskommelserna

Enligt propositionen är frihandelsavtalet mellan EFTA-staterna

och Bulgarien, tillsammans med det Europaavtal Bulgarien slutit

med EG, ett viktigt steg i riktning mot förbättrade

avsättningsmöjligheter för bulgariska produkter i Västeuropa. På

längre sikt bedöms Bulgarien på vissa områden kunna utvecklas

till en marknad där svenska exportprodukter kan få större

avsättningsmöjligheter än i dag.

Den bilaterala jordbruksöverenskommelsen mellan Sverige och

Bulgarien medför vissa lättnader i handeln med jordbruksvaror.

Utskottet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande frihandelsavtalet mellan EFTA-staterna och

Bulgarien jämte därtill hörande samförståndsprotokoll

att riksdagen godkänner det i proposition 1992/93:212

föreslagna frihandelsavtalet jämte därtill hörande

samförståndsprotokoll,

2. beträffande jordbruksöverenskommelsen mellan Sverige och

Bulgarien

att riksdagen godkänner den i proposition 1992/93:212

föreslagna jordbruksöverenskommelsen.

Stockholm den 18 maj 1993

På utrikesutskottets vägnar

Daniel Tarschys

I beslutet har deltagit: Daniel Tarschys (fp), Pierre

Schori (s), Alf Wennerfors (m), Maj Britt Theorin (s), Karl-Erik

Svartberg (s), Inger Koch (m), Nils T Svensson (s), Margareta

Viklund (kds), Lars Moquist (nyd), Kristina Svensson (s), Håkan

Holmberg (fp), Birgitta Hambraeus (c) och Eivor Husing (s).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Bertil Måbrink (v) närvarit

vid den slutliga behandlingen av ärendet.