Bet. 1992/93:UU31

Utrikesutskottets betänkande

1992/93:UU31

Forskning och forskarutbildning

Innehåll

1 Propositionen

2 Motionerna

3 Utskottet

Hemställan

Reservationer

1992/93

UU31

Ärendet

I detta betänkande behandlas avsnitt 3 "Utrikesdepartementets

verksamhetsområde" i regeringens proposition 1992/93:170, Forskning för kunskap

och framsteg, vissa av de motioner som väckts i anslutning till ifrågavarande

avsnitt samt ett antal motionsyrkanden från den allmänna motionstiden.

1 Propositionen

1.1 Yrkanden

Regeringen framlägger i proposition 1992/93:170 under tredje huvudtiteln

följande förslag avseende littera E och F vari yrkas:

E 5

att riksdagen till Bidrag till Stiftelsen Östekonomiska Institutet för

budgetåret 1993/94 anvisar ett anslag på 2 250 000 kr.

F 3

att riksdagen till Bidrag till Stockholms internationella

fredsforskningsinstitut (SIPRI) för budgetåret 1993/94 anvisar ett

reservationsanslag på 21 810 000 kr.

F 4

att riksdagen till Forskningsverksamhet för rustningsbegränsning och

nedrustning för budgetåret 1993/94 anvisar ett anslag på 10205000 kr.

F 5

att riksdagen till Utrikespolitiska institutet för budgetåret 1993/94 anvisar

ett anslag på 10 028 000 kr.

F 6

att riksdagen till Forskningsverksamhet av särskild utrikes- och

säkerhetspolitisk betydelse för budgetåret 1993/94 anvisar ett

reservationsanslag på 3 500 000 kr.

1.2 Sammanfattning av proposition 1992/93:170, avsnitt 3

Utrikesdepartementets verksamhetsområde

Proposition 1992/93:170 omfattar alla anslag på statsbudgeten till

forsknings- och utvecklingsarbete med undantag av medlen till försvarsforskning

och biståndsmotiverad forskning. En uppföljande forskningsproposition planeras

till 1994.

I propositionen sägs att utrikes- och säkerhetspolitisk forskning samt

u-landsforskning är centrala områden ur utrikespolitisk synpunkt. Även den

forskning som är av betydelse för våra ekonomiska relationer med omvärlden

spelar en stor roll. I dessa sammanhang är forskning med inriktning på Sveriges

europeiska närområde av särskild betydelse. Också EG:s forskningsprogram är av

stort intresse för Sverige.

I nedanstående tabell sammanfattas de anslag inom Utrikesdepartementets

verksamhetsområde som berörs i proposition 1992/93:170.

Tabell 1. Anslag inom Utrikesdepartementets verksamhetsområde

_____________________________________________________________________________

Tkr Anvisat Förslag Beräknat Beräknat

92/93 93/94 94/95 95/96

_____________________________________________________________________________

Stiftelsen Öst-

ekonomiska Institutet 2 250 2 250 - -

Stockholms interna-

tionella fredsforsk-

ningsinstitut (SIPRI) 21 310 21 810 of of

Forskningsverksamhet

för rustningsbegränsning

och nedrustning 15 840 10 205 of of

Utrikespolitiska institutet 10 028(1) 10 028(1) of of

Forskningsverksamhet av

särskild utrikes- och

säkerhetspolitisk betydelse 1 860 3 500 of of

U-landsforskning 425 000 405 000(2) of of

Styrelsen för u-lands-

forskning 25 405 26 936(2) 26 636 of

Nordiska Afrikainstitutet 6 013 5 470(2) of of

_________________________________________________________________________

Summa 507 706 485 199 482 649 482 649

(1) Varav hälften, 5 014, avser forskning.

(2) Anslagsfrågorna behandlas i prop. 1992/93:100 bil. 4.

Regeringen säger att de senaste årens dramatiska omvandling av Europa har

skapat ett behov av vetenskapligt baserad kunskap. Utvecklingen ställer

särskilda krav på relevant utrikes- och säkerhetspolitiskt motiverad forskning

av hög kvalitet.

Regeringen hänvisar till utrikesutskottets uttalande vid behandlingen av

föregående forskningsproposition (bet.1989/90:UU20), vari framhölls att det

fanns skäl att under de närmaste åren överväga ökade satsningar på utrikes- och

säkerhetspolitisk forskning med inriktning på Europa. Regeringen föreslår nu

åtgärder så att de behov av en stärkt forskning som utskottet pekat på

tillgodoses.

Insatserna för att stärka den säkerhetspolitiskt motiverade forskningen bör,

enligt regeringens uppfattning, ske koncentrerat och ha en långsiktig

målsättning. Huvuddelen av resurserna bör samlas i en organisatorisk enhet.

Regeringen avser att medverka till att en forskargrupp för säkerhetspolitisk

forskning kan byggas upp vid Utrikespolitiska institutet (UI), varför särskilda

medel (utöver statens ordinarie bidrag till UI:s verksamhet) föreslås för

ändamålet. För ledningen av forskningsverksamheten bör en speciell grupp

inrättas i vilken, förutom representanter för UI, även bör ingå företrädare för

universitet och högskolor samt utrikesförvaltningen.

Även utvecklingen i Central- och Östeuropa motiverar, enligt propositionen,

förstärkt forskning från utrikes- och säkerhetspolitiska utgångspunkter. Också

i detta fall eftersträvar regeringen att resurserna koncentreras. Därför

föreslås, under avsnittet Utbildningsdepartementets verksamhetsområde, att

samhällsvetenskapliga fakulteten vid universitetet i Uppsala tillförs 3

miljoner kronor för förstärkning av forskning om Central- och Östeuropa.

I propositionen framhålls också betydelsen av forskning med inriktning på

u-länder och u-landsrelaterade frågor. Denna forskning, som finansieras över

biståndsbudgeten, bedrivs i stor utsträckning integrerat i biståndets olika

verksamheter. Organisationen och omfattningen av denna forskning redovisas i

propositionen (s. 85 f.).

I regeringens överväganden rörande biståndsmotiverad forskning framhålls

bl.a. att SAREC:s och SIDA:s gemensamma förslag om nya former för insatser till

stöd för universiteten i de fattigaste u-länderna bör ha mycket hög prioritet

under de närmaste åren. Detta gäller även forskning med inriktning på frågor om

demokrati och mänskliga rättigheter.

SAREC bör, enligt regeringens mening, även framgent ha en viktig uppgift för

svensk u-landsinriktad forskning.

Regeringen avser att utvärdera u-landsforskningen, om möjligt så att

resultaten kan redovisas i den uppföljande forskningsproposition som nämnts

ovan.

Frågan om en ökad och förändrad roll för Latinamerikainstitutet vid

universitetet i Stockholm (LAIS) behandlas senare i propositionen under

avsnittet Utbildningsdepartementets verksamhetsområde.

Vad avser forskning motiverad från utrikeshandelssynpunkt sägs i

propositionen att det europeiska närområdet är av särskild betydelse. Under

senare år har stora delar av EG:s ramprogram på forskningsområdet öppnats för

svenskt deltagande på projekt- eller programnivå. EES-avtalet innebär att

ytterligare betydelsefulla steg tas i detta samarbete. Nämnda avtal och ett

medlemskap i EG motiverar, enligt propositionen, forskning -- inte minst då på

de juridiska, ekonomiska och samhällsvetenskapliga områdena. Sådan forskning

kommer att ingå som en naturlig del i svenska institutioners forskning.

E 5. Bidrag till Stiftelsen Östekonomiska Institutet

1991/92 Utgift 2 163 000

1992/93 Anslag 2 250 000

1993/94 Förslag 2 250 000

Stiftelsen Östekonomiska Institutet (anslaget E 5) bildades 1989 genom ett

avtal mellan staten och ett antal intressenter från näringslivet. Institutets

syfte är att främja kunnandet i Sverige om de ekonomiska förhållandena i de

länder som uppstått ur det tidigare Sovjetunionen och Östeuropa.

Genom det nämnda avtalet åtar sig staten och övriga stiftare att under en

femårsperiod lämna årliga bidrag till täckande av stiftelsens kostnader. Dessa

bidrag skall uppgå till 2 miljoner kronor årligen i 1989 års penningvärde från

vardera staten och övriga intressenter (näringslivet). För budgetåret 1993/94

föreslås ett anslag, beräknat på nämnda sätt, om 2 250 000 kr. Frågan om den

fortsatta finansieringen kommer att diskuteras under våren.

F 3. Bidrag till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI)

1991/92 Utgift 20 692 000 Reservation

1992/93 Anslag 21 310 000

1993/94 Förslag 21 810 000

SIPRI upprättades som en oberoende internationell stiftelse 1966. Stiftelsen

har till ändamål att, i enlighet med de grunder för bidrag som riksdagen

godkänt, bedriva forskning i konflikt- och samarbetsfrågor av betydelse för

internationell fred och säkerhet.

SIPRI har för budgetåret 1993/94 sökt medel med avsikt att i viss mån bredda

verksamheten. Utöver pågående forskning önskar man bl.a. också få möjlighet att

studera stabilitet och instabilitet i Central- och Östeuropa, uppmärksamma

utvecklingen i Mellanöstern samt studera kopplingarna mellan kapprustning,

utveckling och miljöskydd.

Regeringen föreslår, med anledning av att SIPRI inte är någon myndighet, att

medel nu endast anvisas för budgetåret 1993/94. Dock är det regeringens

ambition att för de därpå följande två budgetåren kunna bidra till verksamhet

på oförändrad nivå. För budgetåret 1993/94 föreslås ett bidrag uppgående till

21 810 000 kr.

F 4. Forskningsverksamhet för rustningsbegränsning och nedrustning

1991/92 Utgift 15 981 057

1992/93 Anslag 15 840 000

1993/94 Förslag 10 205 000

Anslaget bekostar ett verksamhetsprogram vid Försvarets forskningsanstalt

(FOA), som syftar till att stödja Utrikesdepartementets arbete i

internationella förhandlingar för rustningsbegränsning och nedrustning.

Anslaget för budgetåret 1992/93 framgår av följande tabell.

Tabell 2. Fördelningen av anslaget på olika programdelar för budgetåret

1992/93

_____________________________________________________________________

1. Kärnvapenområdet 10 089 000

varav

1.1 Seismologisk multipelstation 7 575 000

och internationell datacentral

1.2 Insamling och analys av 1 700 000

luftburen radioaktivitet

1.3 Kärnvapen och kärnteknik 814 000

2. B- och C-vapenområdet 1 826 000

3. Europeisk säkerhet 1 735 000

4. Rymdområdet 665 000

5. Allmänt underhåll, studier 1 525 000

______________________________________________________________________

Summa 15 840 000

I sin anslagsframställning för budgetåren 1993/94--1995/96 ansöker FOA om två

alternativa anslagsnivåer -- antingen 15 840 000 kr vardera året för en i

huvudsak bibehållen ambitionsnivå eller 20115000kr per år för att medge

ökade insatser, bl.a. för minskande av risker för spridning av

massförstörelsevapen och andra vapen från det före detta Sovjetunionen.

Enligt regeringens uppfattning bör verksamheten fortsättningsvis inriktas på

centrala områden för nedrustning och icke-spridning av massförstörelsevapen

(med viss förskjutning mot biologiska och kemiska vapen), europeisk säkerhet

samt insatser i det forna Sovjetunionen rörande nedrustning och icke-spridning.

Regeringen menar att anslaget med indikativa planeringssiffror bör fördelas

enligt följande tabell.

Tabell 3.

_____________________________________________________________________

Förslag

1993/94

_____________________________________________________________________

1. Kärnvapenområdet 5 805 000

varav

1.1 seismisk provstoppsövervakning 3 000 000

1.2 insamling och analys av luft-

baserad radioaktivitet 1 700 000

1.3 kärnvapen och kärnteknik 1 105 000

2. B- och C-vapenområdet 2 000 000

3. Europeisk säkerhet 1 700 000

4. Rymdområdet/Open Skies 500 000

5. Allm. icke-spridning, bl.a.

i OSS och Baltikum 200 000

_____________________________________________________________________

Totalt 10 205 000

Regeringen framhåller att anslaget under senare år till två tredjedelar

tagits i anspråk för kärnvapenområdet, med tyngdpunkten lagd på

provstoppsövervakning med seismiska metoder. Regeringen säger vidare att Iraks

upprustning och aktiva kärnvapenprogram är ett av flera exempel på att seismisk

övervakning inte är tillräcklig. FOA:s seismiska verksamhet kan, enligt

regeringens förslag, skäras ner väsentligt. Även på den föreslagna, lägre nivån

bedöms tillräckliga medel föreligga för svensk medverkan i det internationella

arbetet.

På B- och C-vapenområdena pekar regeringen bl.a. på behovet av insatser för

uppföljning av den konvention om kemiska vapen som Sverige undertecknade i

januari 1993.

FOA föreslås också erhålla medel för fortsatta forskningsinsatser kring

konventionella rustningsbegränsningar, bl.a. innefattande studier av den

militära utvecklingen i Europa.

Regeringen föreslår att riksdagen till Forskningsverksamhet för

rustningsbegränsning och nedrustning för budgetåret 1993/94 anvisar ett anslag

på 10 205 000 kr. Anslaget bör vara obetecknat.

F 5. Utrikespolitiska institutet

1991/92 Utgift 8 719 000 Reservation

1992/93 Anslag 10 028 000

1993/94 Förslag 10 028 000

Utrikespolitiska institutet (UI), som drivs av Utrikespolitiska samfundet,

har enligt sina stadgar till uppgift att främja intresset för internationella

frågor samt att vidga kunskaperna och stödja forskning om sådana frågor.

Enligt regeringens uppfattning är UI:s verksamhet av stor vikt både vad avser

forskning och informationsverksamhet.

UI har ansökt om medel för budgetåren 1993/94--1995/96. Med anledning av att

UI inte är någon myndighet föreslår regeringen endast medel för nästkommande

budgetår. Det är dock regeringens ambition att för de två därpå följande

budgetåren kunna bidra till verksamheten på oförändrad nivå.

Regeringen avser också att bidra med särskilda medel till en

säkerhetspolitisk forskargrupp vid UI (anslaget F 6. Forskningsverksamhet av

särskild utrikes- och säkerhetspolitisk betydelse).

Regeringen föreslår att riksdagen till Utrikespolitiska institutet för

budgetåret 1993/94 anvisar ett anslag på 10 028 000 kr. Anslaget bör vara

obetecknat.

F 6. Forskningsverksamhet av särskild utrikes- och säkerhetspolitisk

betydelse

1993/94 nytt anslag (förslag) 3 500 000

Motsvarande medel har tidigare beräknats under anslaget F 1. Utredningar inom

det nedrustnings- och säkerhetspolitiska området.

Mot bakgrund av de dramatiska omvärldsförändringarna och utrikesutskottets

tidigare nämnda uttalande framhåller regeringen behovet av att stärka den

långsiktiga forskning som har särskild betydelse för svensk utrikes- och

säkerhetspolitik. Regeringen avser därför att medverka till att en forskargrupp

kan etableras vid Utrikespolitiska institutets forskningsavdelning. Gruppen

bör, enligt regeringens uppfattning, erhålla statligt bidrag under en

treårsperiod. För ledningen av forskningsverksamheten bör, som ovan nämnts, en

särskild grupp inrättas i vilken, förutom representanter för UI, även bör ingå

företrädare för universitet och högskolor samt utrikesförvaltningen.

Årskostnaden beräknas till 2 500 000 kr.

Forskargruppen skall tillsättas efter öppen ansökan och sakkunnigförfarande.

I propositionen framhålls också det angelägna i att forskningen vid UI

bedrivs i nära samverkan med universitet och högskolor.

Övriga medel under anslaget F 6 (1 miljon kronor) bör som hittills fördelas

till olika forskningsprojekt inom området.

2 Motionerna

2.1 Motioner väckta under allmänna motionstiden 1993

1992/93:U401 av Ian Wachtmeister och Lars Moquist (nyd) vari yrkas

3. att riksdagen till Bidrag till Stockholms internationella

fredsforskningsinstitut (SIPRI) för budgetåret 1993/94 anvisar 14 910 000 kr,

4. att riksdagen till Forskningsverksamhet för rustningsbegränsning och

nedrustning för budgetåret 1993/94 anvisar 11 040 000 kr,

5. att riksdagen till Utrikespolitiska institutet för budgetåret 1993/94

anvisar 7 028 000 kr,

1992/93:U608 av Ingela Mårtensson och Charlotte Branting (fp) vari yrkas

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om information, dokumentation och forskning om människorättsfrågor,

1992/93:U644 av Stefan Attefall (kds) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av integrerad MR-

och folkrättsforskning.

2.2 Motioner väckta med anledning av proposition 1992/93:170

1992/93:Ub103 av Rose-Marie Frebran m.fl. (kds) vari yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om prioriteringar för SIPRI:s forskning om instabilitet i Central- och

Östeuropa.

1992/93:Ub121 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas

6. att riksdagen hos regeringen begär förslag till hur freds- och

konfliktforskningen skall organiseras utifrån den nya tidens krav,

7. att riksdagen till Bidrag till Stockholms internationella

fredsforskningsinstitut (SIPRI) för budgetåret 1993/94 anvisar 3000000 kr

utöver vad regeringen föreslår eller således 24810000 kr,

1992/93:Ub:128 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om F 4. Forskningsverksamhet för rustningsbegränsning och nedrustning

avseende seismisk provstoppsövervakning m.m.,

8. att riksdagen avslår proposition 1992/93:170 vad avser F 6.

Forskningsverksamhet av särskild utrikes- och säkerhetspolitisk betydelse,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om programarbete angående forskningsverksamhet av särskild utrikes- och

säkerhetspolitisk betydelse samt forskning om Central- och Östeuropa.

3 Utskottet

3.1 Forskning rörande mänskliga rättigheter m.m.

I motion 1992/93:U608 (fp) yrkande 8 framhålls att det krävs stimulans av

forskning rörande mänskliga rättigheter och tillämpningen av dessa för att

Sverige skall ha en hög kompetens. Motionärerna påtalar behovet av stöd till

svensk MR-forskning. Framför allt inom samhällsvetenskaplig och juridisk

utbildning bör MR-frågor få ökad uppmärksamhet.

I motion 1992/93:U644 (kds) anförs att forskning kring MR-frågor och folkrätt

borde bedrivas i ett tvärvetenskapligt perspektiv där allmän rättslära och

samhällsvetenskaperna integreras. MR-frågorna röner inte den uppmärksamhet inom

högre utbildning och forskning som deras ställning i samhällsdebatten och det

politiska livet motiverar. Även på det folkrättsliga området är ökade studie-

och forskningsinsatser angelägna, inte minst i perspektivet av den

internationella utvecklingen, där brytpunkten mellan de mänskliga rättigheterna

och folkrätten, t.ex. vad avser principen om icke-inblandning, allt oftare

kommer i fokus. Enligt motionärens uppfattning borde resurser komma dessa

forskningsområden till del. Genom deras stora betydelse för vår utrikespolitik,

inte minst i ljuset av biståndspolitikens inriktning, borde en stiftelse för

förvaltning och fördelning av dessa medel kunna upprättas. En utredning borde,

enligt motionärens uppfattning, tillsättas för att undersöka möjligheterna att

klara finansieringen via det multilaterala biståndet.

För en liten och alliansfri stat som Sverige har folkrätten, inkl. frågor

rörande mänskliga rättigheter, stor betydelse. Enligt utskottets uppfattning är

det därför angeläget att det finns en bred kunskapsbas och kvalificerad

forskning inom dessa områden.

Utskottet noterar att, som en följd av ett initiativ som UD:s rättsavdelning

tog 1988, visst forskarstöd utgår bl.a. för avhandlingsarbeten i folkrätt.

I föregående forskningsproposition (1989/90:90) föreslogs en särskild

satsning på folkrättslig forskning av utrikespolitisk relevans. Riksdagen

beslöt sedermera i enlighet med propositionens förslag.

Mot bakgrund härav och i linje med sitt tidigare ställningstagande

(bet.1992/93:UU15) i frågor rörande forskning med medel från biståndsanslaget

anser utskottet det inte motiverat att tillsätta en särskild utredning med

uppdraget att bl.a. undersöka möjligheterna att finansiera forskningssatsningar

rörande MR-frågor och folkrätt via biståndsanslaget. Utskottet noterar att

regeringen då den i forskningspropositionen tar upp SAREC:s och SIDA:s

gemensamma förslag om stöd till universiteten i de fattigaste u-länderna

särskilt framhåller vikten av forskning med inriktning på frågor om demokrati

och mänskliga rättigheter.

Utskottet ser positivt på olika former av satsningar för att förstärka

folkrättens ställning. Särskilt angeläget är det att frågor om mänskliga

rättigheter beaktas i skolornas undervisning och inom ramen för den högre

utbildningen. Dylika satsningar får emellertid vägas mot andra angelägna behov.

Med det ovan anförda får motion 1992/93:U608 yrkande 8 samt motion

1992/93:U644 anses besvarade.

3.2 E 5. Stiftelsen Östekonomiska Institutet

Utskottet tillstyrker propositionens förslag att riksdagen till Bidrag till

Stiftelsen Östekonomiska Institutet för budgetåret 1993/94 anvisar ett anslag

på 2 250 000 kr.

3.3 F 3. Bidrag till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut

(SIPRI)

I partimotionen 1992/93:U401 (nyd) yrkande 3 anförs att anslagsposterna inom

F-anslaget måste begränsas till följd av den ekonomiska kris Sverige befinner

sig i. I yrkande 3 föreslås att riksdagen till Bidrag till Stockholms

internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI) för budgetåret 1993/94 anvisar

14 910 000 kr.

I motion 1992/93:Ub103 (kds) yrkande 5 framhåller motionärerna att de utgår

ifrån att regeringen försäkrat sig om att det föreslagna anslaget till SIPRI

medger forskning om stabilitet och instabilitet i Central- och Östeuropa,

vilket de anser bör prioriteras.

I partimotionen 1992/93:Ub121 (v) yrkande 7 framhålls att det förefaller

mycket ovisst om SIPRI, med de av regeringen föreslagna medlen, kan genomföra

sina planer och ägna större uppmärksamhet åt utvecklingen i Mellanöstern och åt

kopplingen mellan kapprustning, utveckling och miljöskydd vilket är mycket

angelägna områden. Vänsterpartiet vill därför anslå de ytterligare 3 000 000 kr

som SIPRI begärt eller således 24 810 000 kr.

Enligt utskottets uppfattning bedriver SIPRI mycket angelägen forskning på

utrikes- och säkerhetspolitiskt centrala områden.

Utskottet tillstyrker propositionens förslag att riksdagen till Bidrag till

Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI) för budgetåret

1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 21 810 000 kr. Det anförda innebär

att utskottet besvarar motion 1992/93:Ub103 (kds) yrkande 5 och avstyrker

motion 1992/93:U401 (nyd) yrkande 3 och motion 1992/93:Ub121 (v) yrkande 7.

3.4 F 4. Forskningsverksamhet för rustningsbegränsning och nedrustning

I partimotionen 1992/93:U401 (nyd) anförs att anslagsposterna inom F-anslaget

måste begränsas till följd av den ekonomiska kris Sverige befinner sig i. I

yrkande 4 föreslås att riksdagen till Forskningsverksamhet för

rustningsbegränsning och nedrustning för budgetåret 1993/94 anvisar 11 040 000

kr.

I den socialdemokratiska partimotionen, 1992/93:Ub128 (s), yrkande 7,

konstateras att regeringen föreslagit en drastisk minskning av anslagen för

framför allt den seismiska verksamheten (anslaget F 4. Forskningsverksamhet för

rustningsbegränsning och nedrustning). Motionärerna delar inte regeringens

bedömning att det i dag är möjligt att genomföra en så stor nedskärning av våra

möjligheter att kontrollera vilka provsprängningar som görs och att övervaka

att gällande bestämmelser följs. Att i ett läge, då det för första gången finns

en möjlighet att framförhandla ett fullständigt provstoppsavtal, kraftigt skära

ned möjligheten att verifiera provsprängningar är, enligt motionärernas

uppfattning, felaktigt. Sveriges betydande tekniska kompetens på

nedrustningsområdet får inte äventyras. Regeringen bör därför återkomma till

riksdagen med ett nytt förslag angående anslaget F 4 avseende seismisk

provstoppsövervakning m.m.

Utskottet konstaterar att ett internationellt avtal om provstopp är en starkt

prioriterad fråga, som från svensk sida drivits mycket länge, bl.a. i

nedrustningskonferensen i Genève (CD). Sverige har nyligen i CD aktualiserat

ett förslag om fullständigt provstopp, baserat på ett tidigare svenskt förslag

från 1991.

I linje med den internationella utvecklingen på området arbetar Sverige för

ett bredare synsätt när det gäller verifikation. Detta innebär bl.a. att

seismisk verifikation kompletteras med de verifikationsinstrument som arbetats

fram dels i anslutning till konventionen om kemiska vapen, dels inom

ESK-processen. Medan man med seismiska metoder endast kan fastställa en redan

inträffad händelse (exempelvis en provsprängning), kan man med andra metoder

även uppnå kunskap om förekomsten av vapen redan innan de kommit till

användning.

Sverige har tidigare, i samarbete med en rad andra stater, genomfört

omfattande satsningar på ett globalt, seismiskt övervakningssystem för

verifikation av provstopp. Förslag har, med stöd av Sverige, nu framlagts om

att upprätta ett enda internationellt centrum för analys av seismiska data (i

stället för fyra som tidigare). Till detta centrum kommer Sverige och en rad

andra länder världen över att inlämna material. Ett värdefullt bidrag förväntas

komma från Ryssland, som enligt nya uppgifter har ett betydligt mera omfattande

datanät för seismisk information än som tidigare varit känt. Bl.a. denna

utveckling bedöms möjliggöra den av regeringen föreslagna neddragningen av

FOA:s seismiska program utan att det utgör ett hinder för fortsatt svensk

medverkan i det internationella arbetet med att inhämta, analysera och

vidarebefordra seismiska data för övervakning av gällande provstoppsavtal.

Utskottet tillstyrker mot denna bakgrund propositionens förslag att riksdagen

till Forskningsverksamhet för rustningsbegränsning och nedrustning för

budgetåret 1993/94 anvisar ett anslag på 10 205 000 kr. Det anförda innebär att

utskottet avstyrker motion 1992/93:U401 (nyd) yrkande 4 och motion

1992/93:Ub128 (s) yrkande 7.

3.5 F 5. Utrikespolitiska institutet

I partimotionen 1992/93:U401 (nyd) anförs att anslagsposterna inom F-anslaget

måste begränsas till följd av den ekonomiska kris Sverige befinner sig i. I

yrkande 5 föreslås att riksdagen till Utrikespolitiska institutet för

budgetåret 1993/94 anvisar 7 028 000 kr.

Enligt utskottets uppfattning bedriver Utrikespolitiska institutet en mycket

värdefull verksamhet med betydande bredd. Denna avser såväl forskning som

publicistisk verksamhet, anordnande av seminarier, föreläsningar och annan

programverksamhet. Institutets internationella kontaktverksamhet är också av

stor betydelse, och den utnyttjas ofta i anslutning till utländska besök bl.a.

till riksdagen, Utrikesdepartementet och SIDA.

Utskottet tillstyrker propositionens förslag att riksdagen till

Utrikespolitiska institutet för budgetåret 1993/94 anvisar ett anslag på

10028000 kr. Det anförda innebär att utskottet avstyrker motion

1992/93:U401 (nyd) yrkande 5.

3.6 F 6. Forskningsverksamhet av särskild utrikes- och säkerhetspolitisk

betydelse

I Vänsterpartiets partimotion 1992/93:Ub121 (v) yrkande 6 krävs att riksdagen

hos regeringen begär förslag till hur freds- och konfliktforskningen skall

organiseras utifrån den nya tidens krav. Motionärerna vänder sig mot

regeringens förslag att koncentrera huvuddelen av de resurser som föreslås för

förstärkning av den utrikes- och säkerhetspolitiska forskningen till en

organisatorisk enhet (Utrikespolitiska institutet, UI). I stället bör denna

forskning, enligt motionärernas uppfattning, stimuleras i anknytning till det

omfattande arbete som utförs av kommuner, landsting, institutioner, företag och

organisationer inom Östersjö- och Barentssamarbetet.

Motionärerna framhåller risken för att den fristående freds- och

konfliktforskningen försvinner i den föreslagna rationaliseringen. Som exempel

på forskning som behövs och som måste få fortsatt stöd nämns den forskning som

bedrivs vid Liv & Fred-institutet och Transnationella stiftelsen för freds- och

framtidsforskning.

I den socialdemokratiska partimotionen, 1992/93:Ub128 (s), yrkande 8,

konstateras att den utrikespolitiska forskningen är viktig. Emellertid kan de

förslag som framförs under F 6. Forskningsverksamhet av särskild utrikes- och

säkerhetspolitisk betydelse inte godtas. Förslaget är, enligt motionärerna,

baserat på ett godtyckligt, departementsinternt underlag, som inte

remissbehandlats och som utsatts för mycket allvarlig kritik från forskarhåll.

Motionärerna påpekar att inga skäl anförs om vilka vinster som skulle göras

genom tillskapandet av en ny forskargrupp, och de ifrågasätter om man på bästa

sätt utnyttjar den betydande kompetens som finns vid landets universitet och

högskolor. Motionärerna kan inte acceptera att den nya forskargruppen skulle

finansieras genom minskade resurser till folkrörelsernas freds- och

forskningsarbete. I motionens text anförs att förslaget rörande F 6.

Forskningsverksamhet av särskild utrikes- och säkerhetspolitisk betydelse bör

återremitteras till regeringen för ny beredning. I klämmen, yrkande 8, krävs

att riksdagen avslår proposition 1992/93:170 vad avser F 6.

Forskningsverksamhet av särskild utrikes- och säkerhetspolitisk betydelse.

I den socialdemokratiska partimotionen, 1992/93:Ub128 (s), yrkande 9, krävs

att ett nytt programarbete genomförs angående forskningsverksamhet av särskild

utrikes- och säkerhetspolitisk betydelse. Detta arbete bör även omfatta

forskning om Central- och Östeuropa. I arbetet bör även nordiska erfarenheter

vägas in samt sedvanlig remissbehandling genomföras.

Utskottet underströk i sitt betänkande (bet.1989/90:UU20) med anledning av

föregående forskningsproposition det angelägna i att stärka den långsiktiga

forskning som har särskild betydelse för svensk utrikes- och säkerhetspolitik,

inte minst sådan forskning med inriktning på Europa. Det nya anslaget

F 6. Forskningsverksamhet av särskild utrikes- och säkerhetspolitisk betydelse,

som föreslås i årets forskningsproposition, innebär en satsning (2 500 000 kr

per år under tre år) med den av utskottet föreslagna inriktningen.

Regeringen föreslår att resurserna koncentreras på så sätt att en

forskargrupp etableras vid Utrikespolitiska institutets forskningsavdelning.

Detta innebär en koppling till en redan existerande forskningsmiljö med en

huvudsaklig inriktning på tillämpad forskning. Utskottet konstaterade i sitt

betänkande 1989/90:UU20 att viktig grundforskning med inriktning på

internationell politik bedrivs vid universiteten, framför allt inom de

statsvetenskapliga institutionerna men även inom andra institutioner. Vid några

universitet finns också renodlade freds- och konfliktforskningsinstitutioner.

Regeringen förutsätter i årets forskningsproposition en nära samverkan mellan

den föreslagna forskargruppen och dessa forskarmiljöer vid universitet och

högskolor. En väsentlig del av denna koppling ligger i att forskningen inom den

föreslagna gruppen skall ledas av en särskild grupp med företrädare för UI,

universitet, högskolor och utrikesförvaltningen. Ytterligare en koppling till

universitet och högskolor ligger i att regeringen anger att möjligheterna att

knyta forskarstuderande, liksom utländska gästforskare, till verksamheten skall

utnyttjas så långt som möjligt. Den föreslagna forskargruppens kompetens bör

också kunna utnyttjas för handledning och utbildning inom en rad discipliner.

Verksamheten skall bedrivas i enlighet med strikt vetenskapliga normer.

Utskottet konstaterar att ytterligare resurser för forskning med inriktning

på utrikes- och säkerhetspolitiska frågeställningar, inkl. vetenskaplig freds-

och konfliktforskning, anvisas över Utbildningsdepartementets huvudtitel.

Utskottet konstaterar vidare att regeringen föreslår att 1 miljon kronor av

de medel som föreslås under anslaget F 6 som hittills fördelas till olika

forskningsprojekt inom området.

Utskottet tillstyrker, mot bakgrund av det ovan anförda, propositionens

förslag att riksdagen till Forskningsverksamhet av särskild utrikes- och

säkerhetspolitisk betydelse för budgetåret 1993/94 anvisar ett

reservationsanslag på 3 500 000 kr. Det anförda innebär att utskottet avstyrker

motion 1992/93:Ub121 (v) yrkande 6 samt motion 1992/93:Ub128 (s) yrkandena

8 och 9.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande Forskning rörande mänskliga rättigheter m.m.

att riksdagen förklarar motion 1992/93:U608 yrkande 8 samt motion

1992/93:U644 besvarade med vad utskottet anfört,

2. beträffande anslaget E 5. Bidrag till Stiftelsen Östekonomiska

Institutet

att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:170 till E 5. Bidrag till

Stiftelsen Östekonomiska Institutet för budgetåret 1993/94 under tredje

huvudtiteln anvisar ett anslag på 2 250 000 kr,

3. beträffande anslaget F 3. Bidrag till Stockholms internationella

fredsforskningsinstitut (SIPRI)

dels att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:170 samt med

avslag på motionerna 1992/93:U401 yrkande 3 och 1992/93:Ub121 yrkande 7

till F 3. Bidrag till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut

(SIPRI) för budgetåret 1993/94 under tredje huvudtiteln anvisar ett

reservationsanslag på 21 810000 kr,

dels att riksdagen förklarar motion 1992/93:Ub103 yrkande 5 besvarad med

vad utskottet anfört,

res. 1 (nyd)

4. beträffande anslaget F 4. Forskningsverksamhet för rustningsbegränsning

och nedrustning

att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:170 samt med avslag på

motionerna 1992/93:U401 yrkande 4 och 1992/93:Ub128 yrkande 7 till F 4.

Forskningsverksamhet för rustningsbegränsning och nedrustning för budgetåret

1993/94 under tredje huvudtiteln anvisar ett anslag på 10 205 000kr,

res. 2 (s)

5. beträffande anslaget F 5. Utrikespolitiska institutet

att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:170 och med avslag på

motion 1992/93:U401 yrkande 5 till F 5. Utrikespolitiska institutet för

budgetåret 1993/94 under tredje huvudtiteln anvisar ett anslag på 10 028 000

kr,

res. 3 (nyd)

6. beträffande anslaget F 6. Forskningsverksamhet av särskild utrikes- och

säkerhetspolitisk betydelse

att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:170 och med avslag på

motionerna 1992/93:Ub121 yrkande 6 samt 1992/93:Ub128 yrkandena 8 och 9 till

F 6. Forskningsverksamhet av särskild utrikes- och säkerhetspolitisk

betydelse för budgetåret 1993/94 under tredje huvudtiteln anvisar ett

reservationsanslag på 3 500 000 kr.

res. 4 (s)

Stockholm den 15 april 1993

På utrikesutskottets vägnar

Daniel Tarschys

I beslutet har deltagit: Daniel Tarschys (fp), Pierre Schori (s), Nic

Grönvall (m), Alf Wennerfors (m), Mats Hellström (s), Maj Britt Theorin (s),

Pär Granstedt (c), Karl-Erik Svartberg (s), Inger Koch (m), Nils T Svensson

(s), Margareta Viklund (kds), Lars Moquist (nyd), Viola Furubjelke (s),

Karl-Göran Biörsmark (fp) och Kristina Svensson (s).

Reservationer

1. Anslaget F 3. Bidrag till Stockholms internationella

fredsforskningsinstitut (SIPRI) (mom.3)

Lars Moquist (nyd) anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s. 10 börjar med

"Utskottet tillstyrker propositionens förslag" och som slutar med "motion

1992/93:Ub121 (v) yrkande 7." bort ha följande lydelse:

Med tanke på den ekonomiska kris i vilken Sverige befinner sig måste

emellertid även denna verksamhet underkastas besparingar. Enligt utskottets

uppfattning bör ett reservationsanslag på 14 910 000 kr anvisas till bidrag

till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI) för budgetåret

1993/94. Det anförda innebär att utskottet med bifall till motion 1992/93:U401

(nyd) yrkande 3 besvarar motion 1992/93:Ub103 (kds) yrkande 5 och avstyrker

motion 1992/93:Ub121 (v) yrkande 7.

dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

3. beträffande anslaget F 3. Bidrag till Stockholms internationella

fredsforskningsinstitut (SIPRI)

att riksdagen med bifall till motion 1992/93:U401 yrkande 3, med besvarande

av motion 1992/93:Ub103 yrkande 5 och med avslag på regeringens förslag samt

motion 1992/93:Ub121 yrkande 7 till F 3. Bidrag till Stockholms

internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI) för budgetåret

1993/94 under tredje huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 14 910 000

kr.

2. Beträffande anslaget F 4. Forskningsverksamhet för rustningsbegränsning

och nedrustning (mom. 4)

Pierre Schori, Mats Hellström, Maj Britt Theorin, Karl-Erik Svartberg, Nils T

Svensson, Viola Furubjelke och Kristina Svensson (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med "I linje

med" och som på s. 11 slutar med "motion 1992/93:Ub128 (s) yrkande 7." bort ha

följande lydelse:

Avsikten med seismisk övervakning är att kunna kontrollera vilka

testsprängningar av kärnvapenladdningar som görs och övervaka att

internationella avtal följs. Sverige medverkar som ett av fyra länder i ett

internationellt utbyte av seismiska data. Arbetet bedrivs inom ramen för en

expertgrupp under FN:s nedrustningskonferens (CD).

FOA har med sina resurser på nedrustningsområdet kunnat bygga upp en

kvalificerad teknisk kompetens och har därmed bl.a. kunnat lämna ett viktigt

underlag för det svenska förhandlingsarbetet på nedrustningsområdet. Med hänsyn

härtill menar utskottet att det är olämpligt att i detta läge -- då det för

första gången finns möjlighet att förhandla fram ett fullständigt stopp för

alla kärnvapenprov -- skära ned möjligheten att kontrollera och verifiera

provsprängningar. Regeringen bör därför återkomma till riksdagen med ett

kompletterande förslag vad avser seismisk provstoppsövervakning.

dels att moment 4 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

4. beträffande anslaget F 4. Forskningsverksamhet för rustningsbegränsning

och nedrustning

dels att riksdagen i anledning av proposition 1992/93:170 samt med avslag

på motion 1992/93:U401 yrkande 4 till F 4. Forskningsverksamhet för

rustningsbegränsning och nedrustning för budgetåret 1993/94 under tredje

huvudtiteln anvisar ett anslag på 10 205 000 kr,

dels att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub128 yrkande 7 som sin

mening ger ger regeringen till känna vad utskottet anfört om ett kompletterande

förslag avseende seismisk provstoppsövervakning.

3. Anslaget F 5. Utrikespolitiska institutet (mom. 5)

Lars Moquist (nyd) anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s. 11 börjar med

"Utskottet tillstyrker propositionens förslag" och som slutar med "motion

1992/93:U401 (nyd) yrkande 5." bort ha följande lydelse:

Med tanke på den ekonomiska kris i vilken Sverige befinner sig måste

emellertid även denna verksamhet underkastas besparingar. Enligt utskottets

uppfattning bör ett anslag på 7 028 000 kr anvisas till Utrikespolitiska

institutet för budgetåret 1993/94. Det anförda innebär att utskottet bifaller

motion 1992/93:U401 (nyd) yrkande 5.

dels att moment 5 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

5. beträffande anslaget F 5. Utrikespolitiska institutet

att riksdagen med bifall till motion 1992/93:U401 yrkande 5 och med avslag på

regeringens förslag till F 5. Utrikespolitiska institutet för budgetåret

1993/94 under tredje huvudtiteln anvisar ett anslag på 7 028 000 kr.

4. Beträffande anslaget F 6. Forskningsverksamhet av särskild utrikes- och

säkerhetspolitisk betydelse (mom. 6)

Pierre Schori, Mats Hellström, Maj Britt Theorin, Karl-Erik Svartberg, Nils T

Svensson, Viola Furubjelke och Kristina Svensson (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med "Det nya

anslaget" och som på s. 13 slutar med "motion 1992/93:Ub128 (s) yrkandena 8 och

9." bort ha följande lydelse:

Det förslag som regeringen presenterar i proposition 1992/93:170 (det nya

anslaget F 6) är emellertid, enligt utskottets uppfattning, olämpligt ur flera

synpunkter. Det faktum att den av regeringen föreslagna, nya forskargruppen

skulle finansieras genom minskade resurser till folkrörelsernas freds- och

forskningsarbete medför så allvarliga nackdelar att förslaget enbart av detta

skäl inte kan accepteras.

Enligt utskottets uppfattning är förslaget dessutom sakligt sett dåligt

underbyggt. Inga skäl anförs om vilka vinster som skulle göras. Det finns

snarare skäl att förmoda att den betydande kompetens som finns vid landets

universitet och högskolor ej utnyttjas på bästa sätt. Utskottet noterar i detta

sammanhang att regeringens förslag givit upphov till spontan kritik från ett

antal av landets mest framstående forskare inom området.

Mot bakgrund av ovanstående är det utskottets uppfattning att förslaget

rörande F 6. Forskningsverksamhet av särskild utrikes- och säkerhetspolitisk

betydelse bör återremitteras till regeringen för ny beredning i de former som

är brukliga. Vid en dylik beredning bör även frågan om forskning rörande

Central- och Östeuropa prövas och nordiska erfarenheter vägas in.

Utskottet delar således den uppfattning som framförs i motion 1992/93:Ub128

(s) yrkandena 8 och 9.

dels att moment 6 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

6. beträffande anslaget F 6. Forskningsverksamhet av särskild utrikes- och

säkerhetspolitisk betydelse

att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub128 yrkandena 8 och 9 samt med

avslag på propositionen och motion 1992/93:Ub121 yrkande 6 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört.