Bet. 1992/93:UU33

Utrikesutskottets betänkande

1992/93:UU33

Handelshögskola i Riga, Lettland

(prop. 1992/93:150, bil. 7, Utbildningsdepartementet, D 2,

kompletteringspropositionen)

Innehåll

Propositionen

Motionen

Utskottet

Hemställan

Reservation

1992/93

UU33

Ärendet

Utskottet behandlar i detta betänkande regeringens förslag i

proposition 1992/93:150, bilaga 7, Utbildningsdepartementet, D

2, om bidrag till upprättandet av en handelshögskola i Riga,

jämte motion väckt i anledning av förslaget.

Propositionen

Regeringen framlägger i proposition 1992/93:150, bilaga 7,

Utbildningsdepartementet, D 2, följande förslag:

4. att riksdagen bemyndigar regeringen att bidra till

upprättandet av en handelshögskola i Riga i enlighet med vad som

förordas i propositionen,

5. att riksdagen godkänner de riktlinjer för verksamhetens

omfattning som anges i propositionen för budgetåren

1993/94--1995/96.

Motionen

1992/93:U25 av Pierre Schori m.fl. (s) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts angående beredningen av en handelshögskola i

Riga och att regeringen återkommer med ett nytt förslag i

frågan.

Bakgrund

För treårsperioden 1990/91--1992/93 avsattes 1 miljard kronor

för att stödja den djupgående samhällsomvandlingen i de tidigare

statshandelsländerna i Central- och Östeuropa. Fr.o.m.

budgetåret 1992/93 har ett särskilt verksamhetsområde, littera

G, under tredje huvudtiteln, upprättats för detta samarbete.

Syftet med samarbetet är att stödja länderna i Central- och

Östeuropa i deras strävan att bygga demokratiska institutioner,

att utveckla marknadsekonomiska strukturer och att förbättra

miljön, särskilt i Östersjön. En viktig uppgift är även att

bistå de baltiska staterna att befästa sin nationella

suveränitet.

I enlighet med riksdagens beslut koncentreras de svenska

bilaterala ansträngningarna till länderna i vårt närområde medan

samarbetet med övriga länder huvudsakligen löper via

multilaterala kanaler. Sverige har kommit att inta en ledande

roll i samarbetet med grannländerna Estland, Lettland och

Litauen. Sverige har därigenom också i en rad sammanhang förmått

att starkare engagera andra länder till förmån för Baltikum.

Riksdagen har vidare slagit fast (senast i utrikesutskottets

betänkande 1992/93:UU16) att kunskapsöverföring skall

prioriteras som biståndsform i det bilaterala samarbetet. Denna

inriktning har bedömts utgöra den mest strategiska insatsen med

de resurser som står till förfogande. Avsikten är att länderna

skall få hjälp i arbetet med att förnya sina samhällsstrukturer

och bygga upp en egen kompetens inom olika områden. Insatser

efterfrågas särskilt i fråga om utbildning och rådgivning på ett

antal områden som understödjer och förstärker reformprocessen.

I proposition 1992/93:150, bilaga 7, framhålls vikten av att

initiera och stödja långsiktiga satsningar på utbildningsområdet

vid sidan av de kunskapsinsatser som behövs för det pågående

reformarbetet. Insatser för att förstärka den högre utbildningen

är av fundamental betydelse för utveckling av näringslivet i de

baltiska staterna.

För närvarande bedrivs i statlig regi ekonomiutbildning i

Lettland vid de ekonomiska fakulteterna vid Lettlands

universitet och vid Tekniska högskolan. Dessa

utbildningsanstalter har såväl ekonomiska problem som

förnyelseproblem. På privat initiativ har startats en

avgiftsbelagd tvåårig vidareutbildning, med oviss framtid, vid

Tekniska högskolan. Den vänder sig till redan yrkesverksamma med

akademisk utbildning. I Estland och Litauen finns motsvarande

utbildningar med liknande problem.

Sveriges nuvarande samarbete med Baltikum på

utbildningsområdet består dels av olika större och mindre

enstaka samarbetsprojekt inom olika områden mellan svenska

universitet och högskolor och baltiska, dels av projekt

finansierade genom Svenska institutet (SI). De medel som SI

disponerar, 23 miljoner kronor, har under innevarande år

fördelats på samarbetsprojekt på högskoleområdet. Fördelningen

har skett utifrån en geografisk prioritering på närområdet, dvs.

Polen, Baltikum och S:t Petersburg, samt utifrån en ämnesmässig

prioritering mot projekt med inriktning på demokratisering,

marknadsekonomi och ekologi. Ca 13 miljoner kronor har gått till

projekt, 3 miljoner kronor till stipendier, 4,5 miljoner kronor

till expertutbyte samt 2 miljoner kronor till samarbetsprojekt

på det icke-akademiska området.

Behovet av kraftfulla och snabba insatser på

utbildningsområdet, särskilt sådana som leder till en

förstärkning av ländernas ekonomi, har visat sig vara mycket

stort. I propositionen anförs att utbildningar anpassade till

marknadsekonomi och demokratiskt statsskick prioriteras särskilt

av de baltiska staterna.

Mot bakgrund av det stora behovet av kvalificerad

högskoleutbildning i Baltikum väcktes ett förslag vid

Östersjörådets första session i Köpenhamn i mars 1992 att

inrätta en s.k. Eurofakultet för juridik, ekonomi och

förvaltning i Baltikum för studenter från hela regionen.

Östersjörådet är ett forum för att främja och fördjupa

samarbetet mellan länderna kring Östersjön och består av

Danmark, Estland, Finland, Lettland, Litauen, Norge, Polen,

Ryssland, Sverige, Tyskland och EG-kommissionen. Rådet, som leds

av deltagarländernas utrikesministrar, tillsatte en arbetsgrupp

med uppdrag att följa upp förslaget. EG-kommissionen påtog sig

ansvaret för att koordinera arbetsgruppens verksamhet.

Östersjörådets arbetsgrupp för Eurofakulteten har tillsatt en

kommitté bestående av representanter för alla medlemmar för att

undersöka en lämplig lokalisering av Eurofakulteten. Efter besök

vid universiteten i Tartu, Riga och Vilnius i september 1992

rekommenderades enhälligt Riga. Arbetsgruppen tillsatte i

december 1992 en projektgrupp bestående av representanter för

alla deltagande universitet från medlemsländerna för att

utarbeta ett konkret projektförslag. Detta projektförslag

godkändes vid Östersjörådets andra session i Helsingfors i mars

1993.

Enligt projektförslaget kommer Eurofakulteten att finansieras

med nationella bidrag från medlemsländerna samt av

EG-kommissionen via Tempusprogrammet (Trans-European Mobility

Scheme for University Studies). De nationella bidragen

administreras av resp. lands deltagande universitet.

Eurofakulteten kommer att vara en paraplyorganisation för att

koordinera verksamheten inom de olika ämnesområdena, dvs.

juridik, ekonomi och förvaltning. Ett tiotal universitet har

hittills meddelat intresse av att delta i Eurofakulteten.

Förslaget om en Eurofakultet har mottagits med stort intresse

från svensk sida och ligger i linje med Handelshögskolans i

Stockholm (HHS) tidigare framförda förslag om att etablera en

svensk handelshögskola i Riga, Lettland.

Då båda projekten väl överensstämde med inriktningen på

regeringens program för samarbetet med Central- och Östeuropa

fick HHS i uppgift att närmare utreda förutsättningarna för att

upprätta en handelshögskola i Riga som ett svenskt bidrag till

Eurofakulteten. För detta ändamål avsattes för budgetåret

1992/93 2 miljoner kronor under anslaget Samarbete med länderna

i Central- och Östeuropa. HHS utredning har resulterat i ett

projektförslag som ligger till grund för regeringens

föreliggande proposition.

Sammanfattning av propositionen

Regeringen föreslår i proposition 1992/93:150, bilaga 7, att

riksdagen bemyndigar regeringen att bidra till upprättandet av

en handelshögskola i Riga, Lettland, i enlighet med vad som

förordas i propositionen samt att riksdagen skall godkänna de

riktlinjer för verksamhetens omfattning för budgetåren

1993/94--1995/96 som anges i propositionen.

Enligt det förslag som Handelshögskolan i Stockholm

presenterat skall utbildningen vid handelshögskolan i Riga vända

sig till unga studenter utan tidigare akademisk utbildning.

Efter utbildningen skall dessa som nyckelpersoner -- i verksamma

företag eller vid etableringen av nya företag -- kunna hjälpa

till att bygga upp näringslivet i de baltiska staterna.

Utbildningen skall i inledningsskedet rikta sig till studenter i

Lettland, men avsikten är att den på sikt också skall vända sig

till studenter i Estland och Litauen. Målet är att så småningom

även utveckla utbildningsprogram med inriktning på

företagsekonomi och företagsledning för anställda i företag och

förvaltning. 50 studenter avses antas det första året; det

årliga intaget av studenter beräknas därefter vara 100.

Utbildningen skall omfatta kurser i bl.a. ekonomi, juridik,

administration, statistik och engelska. Utbildningen är tvåårig

med ca 45 utbildningsveckor per år, vilket innebär snabbare

examinering än i t.ex. Sverige. Kursinnehåll och pedagogisk

uppläggning avses skräddarsys för att bli så effektiv och

ändamålsenlig som möjligt. Undervisningen kommer att bedrivas på

engelska. Lärarna skall inledningsvis hämtas från universitet

och högskolor i Sverige, men i projektet ingår även utbildning

av lettiska lärare. HHS står i ett första skede som huvudman för

verksamheten. Avsikten är att ansvaret för utbildningen efter

hand skall övergå till Lettland.

Svenska institutet, som lämnat synpunkter på HHS

projektförslag, har -- med anledning av att projektet innebär

att det från svensk sida är en part som på ett mycket direkt

sätt kommer att leda verksamheten -- framhållit vikten av

medverkan av även andra svenska universitet och högskolor. SI

har vidare påpekat att stöd till ett enskilt projekt av den nu

aktuella storleksordningen bör medföra att andra projekt riktade

mot Lettland måste prioriteras lägre för att balansera

biståndets geografiska inriktning. Riga har hittills, jämfört

med grannländernas universitetsorter, erhållit en mindre andel

stöd ur SI:s anslag.

HHS har kostnadsberäknat verksamheten till 122 275 000 kr för

perioden 1993/94--2002/03. I beräkningarna ingår kostnader för

lärare, utveckling av kurser, antagning, vissa studentkostnader,

ledning och administration, inredning och utrustning samt

lokaler. Regeringen gör bedömningen att projektet skall kunna

genomföras till en något lägre kostnad än i det av HHS framlagda

förslaget.

I propositionen framhålls att projektet bör bedrivas med viss

flexibilitet i planeringen. En första planerings- och

utbildningsperiod bör enligt regeringen omfatta budgetåren

1993/94--1995/96. Kostnaderna för denna period beräknas i

propositionen uppgå till sammanlagt högst 45 000 000 kr, varav

högst 15 000 000 kr avser lokal- och hyreskostnader för

projektet i dess helhet, dvs. t.o.m. budgetåret 2002/03.

Kostnaderna kommer att belasta tredje huvudtiteln, anslaget G 1.

Samarbete med länderna i Central- och Östeuropa. Som framgår av

proposition 1992/93:100 bilaga 4, har regeringen beräknat att

högst 10 000 000 kr av de medel som föreslagits till Svenska

institutet för budgetåret 1993/94 under tredje huvudtiteln,

anslaget G 1. Samarbete med länderna i Central- och Östeuropa,

skall ianspråktas av projektet. Utrikesutskottet har behandlat

Svenska institutets medelsanvisning för östsamarbete inom ramen

för sitt betänkande 1992/93:UU16.

Då medel för programmet Samarbete med Central- och Östeuropa

endast omfattar treårsperioden 1992/93--1994/95 och

handelshögskoleprojektet enligt HHS plan sträcker sig fram

t.o.m. budgetåret 2002/03 bör enligt regeringen medel härför

anvisas senare av riksdagen. I proposition 1992/93:150, bilaga

7, föreslås att en analys görs i samband med budgetarbetet

hösten 1995 som kan utgöra underlag för beslut om förändringar i

verksamheten under perioden 1996/97--2002/03. Regeringen anför

att Eurofakultetsprojektets utveckling, ett svenskt

EG-medlemskap samt möjligheterna att finna alternativa

finansieringsmöjligheter då kan komma att påverka kommande

ställningstaganden. Regeringen avser vidare att tillkalla en

referensgrupp med internationell vetenskaplig förankring med

uppgift att ge vägledning inför regeringens fastställande av

villkoren för verksamheten samt att följa igångsättningen av

projektet.

Motionen

I en socialdemokratisk utskottsgruppsmotion, 1992/93:U25,

refereras inledningsvis till Socialdemokraternas tidigare

tillkännagivna (i bl.a. motion 1992/93:U251) kritik av

regeringens sätt att hantera samarbetet med Baltikum och

Central- och Östeuropa. Hanteringen av det aktuella ärendet ger

ytterligare stöd för denna kritik, anförs det i motion U25 (s).

Motionärerna anser inte att det är riksdagens uppgift att ta

ställning till särskilda biståndsprojekt. Riksdagens uppgift är

att fastställa övergripande prioriteringar och ange

hanteringsordning. I U25 (s) ifrågasätts även om det är

regeringens uppgift att bereda denna typ av ärenden.

Det föreslagna projektet som sådant inger också

betänkligheter, hävdas det i motion U25 (s). Det ifrågasätts i

motionen om projektet kan anses uppfylla grundläggande krav på

t.ex. kostnadseffektivitet. Den i propositionen angivna lokal-

och hyreskostnaden bör enligt motionärerna rimligen ligga på det

mottagande landet, dvs. Lettland. I propositionen redovisas inte

heller vilka privata resurser som Handelshögskolan i Stockholm

har mobiliserat.

Institutionssamarbete är svårt, anförs det vidare i motion U25

(s). Regeringen har i propositionen underlåtit att redogöra för

den lettiska sidans möjlighet att ta fullt institutionellt och

finansiellt ansvar för skolan inom rimlig tid. Genom den

föreslagna utformningen av projektet skulle handelshögskolan i

Riga vara en gren av HHS, sägs det i motionen. Det ifrågasätts

om projektet, som av motionärerna karaktäriseras som

"givarlandsgrundat", därmed skulle vara hållbart på lång sikt.

Motionärerna säger sig dela de synpunkter som Svenska

institutet redovisat i sitt remissyttrande. Konsekvenserna av

regeringens förslag för det samlade svenska stödet till Baltikum

bör utredas, sägs det vidare i motion U25 (s).

Motionärerna fäster dock stor vikt vid att den lettiska

regeringen ställt sig positiv till projektet. Mot denna bakgrund

och eftersom projektet rör ett angeläget ämne bör riksdagen

enligt motion U25 (s) ej fatta beslut som blockerar vidare

beredning av stöd till en handelshögskola i Riga. Det finns

enligt motionen förutsättningar för att förnyad beredning,

inbegripet en undersökning av möjligheterna till breddad, t.ex.

samnordisk, finansiering, skulle kunna resultera i ett bättre

genomtänkt förslag.

Utskottet

Utskottet har i sina tidigare överväganden (senast i bet.

1992/93:UU16) markerat att det svenska samarbetet med Baltikum,

vid sidan av det finansiella stödet, är inriktat på

kunskapsöverföring. Detta innebär att utbildning i en eller

annan form är ett centralt inslag i de allra flesta insatser.

Utskottet har även tidigare uttryckt förhoppningen att svenska

högskolor och universitet i olika former skall kunna engagera

sig i ansträngningarna att stödja utbildningsinstitutioner på

olika nivåer i de åter självständiga baltiska staterna.

Utskottet delar regeringens bedömning av behovet att även

initiera och stödja långsiktiga satsningar på

utbildningsområdet. Enligt vad utskottet inhämtat prioriterar de

baltiska republikerna själva särskilt utbildning på det

ekonomiska området. Sådana insatser kan enligt utskottets

uppfattning spela en viktig roll i utvecklingen av näringslivet

i dessa stater.

I motion U25 (s) anges att kostnaden per elev vid

handelshögskolan i Riga kommer att bli mycket hög, ca 200 000 kr

per elev. Enligt vad utskottet erfarit är denna uppgift något

missvisande. Givetvis innebär det en extra omkostnad att

verksamheten vid högskolan kommer att drivas med lärare som

under de första åren måste hämtas utomlands. Även utvecklingen

av för Lettland relevant kurslitteratur och kursplaner bedöms

utgöra en betydande kostnad i ett inledningsskede. Några

"stordriftsfördelar" kan knappast heller förväntas av en

utbildning om 100 studenter per år.

Den beräknade utbildningskostnaden per student i Riga kan dock

inte, enligt vad utskottet inhämtat, uppfattas som generellt

jämförbar med motsvarande årskostnader för ekonomutbildning i

Sverige. I kalkylen för Rigaprojektet ingår kostnader för

studentantagning, bibliotek, datorer, lokaler, lärarutbildning,

viss forskarutbildning m.m, som vid svenska universitet

finansieras vid sidan av de anslag som normalt utgör grund för

beräkningar av utbildningskostnad per student vid ekonomlinjer.

Utskottet förutsätter dock att regeringen i sina fortsatta

kontakter överväger om inte vissa av de uppräknade kostnaderna,

såsom studentantagning och lokaler, skulle kunna finansieras och

administreras lokalt.

För att successivt kunna överföra ansvaret för skolan till

letterna kommer betydande resurser att satsas på

lärarutbildning. Avsikten är också att, inom givna ekonomiska

ramar, på sikt bedriva viss forskarutbildning för att ge

högskolan en långsiktigt stabil och utvecklingsbar grund.

Utskottet noterar vidare den intensiva uppläggningen av

studierna, med ett läsår omfattande elva månader i Riga jämfört

med ca åtta månader i Sverige.

Utskottet noterar att regeringen avser tillsätta en

referensgrupp med internationell vetenskaplig förankring vars

uppgift blir att ge vägledning inför regeringens fastställande

av de villkor som avses gälla för den i propositionen förordade

verksamheten. Gruppen skall också följa igångsättningen av

handelshögskolan i Riga. I propositionen anges att det avtal som

förutses tecknas mellan HHS och regeringen bör reglera bl.a.

följande:

krav på prestationer

krav på uppföljning och utvärdering

avgränsning av statens ansvar

att verksamheten skall bedrivas i samarbete med andra svenska

och baltiska universitet och högskolor med relevant kompetens

att verksamheten skall utgöra Sveriges bidrag till

Östersjörådets Eurofakultet.

Utskottet vill i detta sammanhang särskilt framhäva betydelsen

av att universitet och högskolor i Sverige, som har kompetens på

särskilda områden, engageras i projektet. Utskottet noterar att

ansvaret för verksamheten efter hand är avsett att övergå till

Lettland. Utbildningen av lettiska lärare ingår enligt vad

utskottet erfarit bl.a. som en del i utvecklingen av

förutsättningar för ett lettiskt övertagande av verksamheten.

Utskottet vill mot denna bakgrund betona vikten av att samtliga

parter från lettisk sida, som kommer att delta i projektet,

redan i en tidig fas blir fullt delaktiga i detta och att därmed

förutsättningar redan från början skapas för att så snart det är

praktiskt möjligt överföra det samlade institutionella och

akademiska ansvaret för handelshögskolan i Riga på

mottagarlandet.

I motion U25 (s) aktualiseras frågan om eventuell breddad

finansiering av projektet. Utskottet får därvid notera att det i

propositionen framhålls att projektet bör bedrivas med en viss

flexibilitet i planeringen. En första planerings- och

utbildningsperiod föreslås omfatta budgetåren

1993/94--1995/96. Enligt vad utskottet erfarit är avsikten att

därefter göra en utvärdering av projektet för att på grundval av

en sådan fatta beslut om förändringar i verksamheten under

perioden 1996/97--2002/03. Eurofakultetens utveckling, ett

svenskt EG-medlemskap samt möjligheterna att finna alternativa

finansieringsformer kan därvid komma att påverka regeringens

ställningstaganden.

Enligt vad utskottet inhämtat har svenskt näringsliv uttryckt

intresse för förslaget att upprätta en handelshögskola i Riga.

HHS gör enligt uppgift bedömningen att det finns möjlighet att

på sikt -- när högskolan väl kommit i gång -- attrahera viss

företagsfinansiering till projektet. Även utländsk finansiering

bör vara möjlig. Utskottet noterar att det mot denna bakgrund

bör finnas goda förutsättningar att med tiden minska statens

bidrag. Vidare kan noteras att HHS redan i dag har erfarenhet av

att driva en verksamhet med betydande privat finansiering och en

begränsad andel statsbidrag.

I fråga om möjligheterna till samfinansiering noterar

utskottet att projektet redan under den inledande

planeringsperioden kan uppfattas som samfinansierad på europeisk

nivå i så måtto att handelshögskolan i Riga är avsedd att utgöra

ett svenskt bidrag till Östersjörådets s.k. Eurofakultet. Övriga

nordiska länder kommer enligt vad utskottet erfarit att stödja

andra delar av Eurofakulteten. Först i ett senare skede, t.ex. i

samband med utvärderingen av Rigaprojektets första

planeringsperiod, kommer det att bli möjligt att teckna en mer

heltäckande bild av omfattningen av det samlade nordiska

bidraget till Eurofakulteten.

Enligt vad som framgår av propositionen har den lettiska

regeringen åtagit sig att ställa en byggnad till förfogande samt

bekosta driften av denna. Hyreskostnader för byggnaden torde

därför inte behöva bestridas av den svenska staten. Bidragsramen

för perioden 1993/94--1995/96 anges i propositionen till högst

45 miljoner kronor. Utskottet, som förutsätter att regeringen

tillvaratar alla möjligheter att pressa kostnaderna, tillstyrker

detta förslag. Vad avser den följande perioden får

ställningstagande som regeringen föreslår ske i anslutning till

prövningen av budgeten för 1996/97.

Med det ovan anförda tillstyrker utskottet regeringens förslag

samt avstyrker motion U25 (s).

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande bemyndigande

att riksdagen med avslag på motion 1992/93:U25 i berörd del

bemyndigar regeringen att bidra till upprättandet av en

handelshögskola i Riga i enlighet med vad som förordas i

propositionen,

res. (s) - delvis

2. beträffande riktlinjer för verksamheten

att riksdagen med avslag på motion 1992/93:U25 i berörd del

godkänner de riktlinjer för verksamhetens omfattning som anges i

propositionen för budgetåren 1993/94--1995/96.

res. (s) - delvis

Stockholm den 25 maj 1993

På utrikesutskottets vägnar

Alf Wennerfors

I beslutet har deltagit: Nic Grönvall (m), Alf Wennerfors

(m), Mats Hellström (s), Maj Britt Theorin (s), Pär Granstedt

(c), Karl-Erik Svartberg (s), Inger Koch (m), Margareta Viklund

(kds), Lars Moquist (nyd), Viola Furubjelke (s), Kristina

Svensson (s), Göran Lennmarker (m), Berndt Ekholm (s), Håkan

Holmberg (fp) och Eivor Husing (s).

Reservation

Bemyndigande m.m. (mom. 1 och 2)

Mats Hellström, Maj Britt Theorin, Karl-Erik Svartberg, Viola

Furubjelke, Kristina Svensson, Berndt Ekholm och Eivor

Husing (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 6

med "I motion U25 (s)" och på s. 8 slutar med "avstyrker motion

U25 (s)" bort ha följande lydelse:

Beredningen av förslaget om att upprätta en handelshögskola i

Riga har emellertid enligt utskottets uppfattning ej skett på

sätt som är förenligt med den hanteringsordning för Sveriges

biståndssamarbete som riksdag och regering fastslagit. Enligt

denna skall de verkställande biståndsmyndigheterna, i enlighet

med de riktlinjer för samarbetet som riksdag och regering

angivit, självständigt fatta beslut om användningen av de

resurser som ställs till deras förfogande. Utskottet noterar att

regeringen i detta fall valt att själv bereda ärendet och att

vända sig till riksdagen med HHS projektförslag. Riksdagens

uppgift är emellertid att sätta övergripande prioriteringar och

ange hanteringsordning; inte att ta ställning till enskilda

projekt.

Även projektförslaget som sådant inger enligt utskottets

uppfattning betänkligheter. Den angivna kostnaden är mycket

stor, 122 miljoner kronor, vilket gör att det finns skäl att

ifrågasätta om projektet uppfyller grundläggande krav på

kostnadseffektivitet och långsiktig hållbarhet. Enligt utskottet

bör t.ex. en utgift som lokal- och hyreskostnaden i första hand

bäras av mottagarlandet. Vidare saknar utskottet i regeringens

förslag en redovisning av vilka privata resurser som HHS har

mobiliserat.

Regeringen har i förslaget inte redogjort för den lettiska

sidans möjligheter att ta fullt institutionellt och finansiellt

ansvar för skolan inom rimlig tid. Utskottet har under sina

överväganden inhämtat ytterligare information om projektet, men

finner inte desto mindre att det i sin nuvarande utformning --

där Rigahögskolan kommer att fungera som en gren av HHS --

huvudsakligen har karaktären av att vara givarlandsgrundat.

Detta är enligt utskottets uppfattning ingen god grund för att

säkerställa projektets långsiktiga hållbarhet.

Utskottet noterar Svenska institutets synpunkter på projektet,

bl.a. den nödvändiga nedprioriteringen av andra projekt i

Lettland som följer av föreliggande förslag, liksom behovet av

att engagera andra högskolor i Rigaprojektet. Utskottet, som i

huvudsak delar institutets synpunkter, anser det mot denna

bakgrund motiverat att utreda konsekvenserna av förslaget för

det samlade svenska stödet till Baltikum.

Som betonades inledningsvis delar utskottet regeringens

bedömning om behovet av att prioritera utbildningsinsatser inom

ramen för det svenska samarbetet med Baltikum. Utskottet fäster

också stor vikt vid att den lettiska sidan ställt sig positiv

till Rigaprojektet. Utskottet anser dock att projektet kräver

ytterligare beredning, varvid ett bättre genomtänkt förslag

skulle kunna komma till stånd. I sammanhanget bör då även

möjligheterna undersökas av en breddad, eventuellt samnordisk,

finansiering.

dels att momenten 1 och 2 bort ha följande lydelse:

1. beträffande bemyndigande

att riksdagen med bifall till motion 1992/93:U25 i berörd del

och med avslag på regeringens förslag som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. beträffande riktlinjer för verksamheten

att riksdagen med bifall till motion 1992/93:U25 i berörd del

och med avslag på regeringens förslag som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört.