Bet. 1993/94:AU13

Arbetsmarknadsutskottets betänkande

1993/94:AU13

Bygder och regioner i utveckling

Innehåll

Sammanfattning

Propositionerna

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

Bilaga 1

Innehållsförteckning

1993/94

AU13

I betänkandet behandlas

proposition 1993/94:100 bilaga 11 (Arbetsmarknadsdepartementet)

beräkningspunkterna C 1--C 11,

proposition 1993/94:140 Bygder och regioner i utveckling,

ca 115 motioner om regionalpolitiken, varav 24 väckts med anledning av

proposition 140.

Sammanfattning

Regionalpolitikens mål och inriktning

Utskottet instämmer inledningsvis i regeringens förslag om att det

överordnade målet för regionalpolitiken skall vara att öka den enskildes

möjligheter att fritt kunna välja arbete och bostadsort. Detta uppnås genom att

regionalpolitiken bidrar till att utveckla livskraftiga regioner i alla delar

av landet. Regionalpolitiken skall också medverka till en mer likvärdig

ekonomisk, social och kulturell standard för landets olika delar.

Vidare anser utskottet att de medel som avsätts för direkta regionalpolitiska

insatser endast marginellt kan påverka den regionala utvecklingen. Det krävs

därför insatser inom en rad politikområden, såsom exempelvis kommunikations-

och utbildningsområdena samt näringspolitiken.

Utskottet kan inte finna att det råder några avgörande skillnader mellan

regeringens målsättning och de mål som förespråkas av Socialdemokraterna och

Vänsterpartiet. Däremot finns det väsentliga skillnader i oppositionens

uppfattning om politiken inom andra samhällssektorer i förhållande till den av

regeringen förda politiken.

Ny demokratis mål- och inriktningsformulering synes i viss utsträckning

sammanfalla med den förda politiken, men har i andra avseenden en helt annan

inriktning.

Företrädarna för Socialdemokraterna och Ny demokrati följer upp sina resp.

partimotioner med reservationer.

Företagsstöd

Utskottet biträder regeringens förslag beträffande företagsstöd. Det innebär

att nuvarande företagsstöd i huvudsak kvarstår oförändrade. Dessutom

tillstyrker utskottet förslaget om ett nytt stöd, ett landsbygdsstöd, som bl.a.

skall ersätta det nuvarande glesbygdsstödet. Det skall kunna lämnas i

glesbygds- och landsbygdsområden som avgränsas av länsstyrelsen. Ett s.k.

mikrostöd införs, där kravet på underlagsmaterial ställs lägre än vad som i

övrigt gäller för landsbygdsstödet.

Däremot avvisar utskottet regeringens förslag om ett tillfälligt

småföretagsstöd som var tänkt att utgå under kommande budgetår.

Socialdemokraterna kritiserar det nuvarande regionalpolitiska företagsstödet

liksom de föreslagna nya stödformerna. De förespråkar ett nytt regionanpassat

stödsystem som innebär att länen utformar länsprogram med förslag till åtgärder

vilket skall godkännas av regeringen. S-modellen innebär att stödgivningen

skräddarsys för enskilda företag.

Ny demokrati anser att staten bör vara restriktiv när det gäller att införa

generella stödformer.

Företrädarna för Socialdemokraterna och Ny demokrati följer upp sina resp.

partimotioner i reservationer. Företrädarna för regeringspartierna reserverar

sig till förmån för regeringens förslag om ett tillfälligt småföretagsstöd.

Politikområden av särskild betydelse för den regionala utvecklingen

Utskottet instämmer med regeringen angående olika sektorers betydelse för den

regionala utvecklingen.

Motioner på bl.a. utbildnings- och forskningsområdena, trafikområdet och det

näringspolitiska området avstyrks av utskottet -- med hänvisning bl.a. till

yttranden från resp. fackutskott eller av riksdagen redan fattade beslut inom

dessa områden. Företrädarna för Socialdemokraterna följer upp sin partimotion

med reservationer på dessa avsnitt.

Stödområdesindelningen

I likhet med regeringen anser utskottet att den nuvarande

stödområdesindelningen i huvudsak bör ligga fast. Några smärre justeringar

föreslås. Enligt utskottet bör vissa församlingar i Jämtland inplaceras i

stödområde 2. I detta sammanhang avstyrker utskottet ett stort antal motioner

om inplacering eller ändrad inplacering av kommuner eller andra områden i

stödområde.

Åtgärder för att främja kvinnors företagande

Åtskilliga motioner uppehåller sig vid olika insatser för att främja

kvinnligt företagande. Motionerna avstyrks med motiveringen att de synpunkter

och förslag som framförs ligger i linje med den förda politiken. Företrädarna

för Socialdemokraterna följer upp sin partimotion i en reservation.

Stiftelsen Norrlandsfonden

I likhet med regeringen anser utskottet att Norrlandsfonden behöver ett

kapitaltillskott.

Utskottet har emellertid bedömt att hela Norrland, således även Gävleborgs

län, skall ingå i Norrlandsfondens verksamhetsområde. Av denna anledning

föreslår utskottet att ytterligare 80 miljoner kronor tillförs fonden och att

detta tillskott tas från reserverade medel under C 1-anslaget. Detta bör ges

regeringen till känna.

Företrädarna för Socialdemokraterna följer upp sin partimotion i en

reservation.

Anslagsfrågor

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till anslag.

Detta innebär att utskottet föreslår ett sammanlagd medelsanvisning på 3 094

502 000 kr.

Företrädarna för Socialdemokraterna föreslår i reservationer en något

annorlunda disponering av medlen.

Regionalpolitiska åtgärder i regioner och län

I detta avsnitt behandlar utskottet ett stort antal motionsyrkanden om

särskilda insatser i olika delar av landet. Motionsyrkandena avstyrks under

hänvisning till att likartade yrkanden antingen har behandlats av utskottet

under tidigare riksmöten eller att motionerna innehåller förslag till insatser

som i första hand bör prövas av de regionala organen.

Till betänkandet har fogats en meningsyttring av suppleanten för

Vänsterpartiet.

Propositionerna

Budgetpropositionen

I proposition 1993/94:100 bilaga 11 föreslår regeringen

(Arbetsmarknadsdepartementet) under punkt C. Regional utveckling, i avvaktan på

särskild proposition i ämnet, att riksdagen för budgetåret 1994/95 beräknar

1. till Lokaliseringsbidrag m.m. ett reservationsanslag på 350 000 000 kr,

2. till Regionala utvecklingsinsatser ett reservationsanslag på

1 012 000 000 kr,

3. till Täckande av förluster på grund av kreditgarantier till företag i

glesbygder m.m. ett förslagsanslag på 1 000 kr,

4. till Ersättning för nedsättning av socialavgifter ett förslagsanslag på

500 000 000 kr,

5. till Sysselsättningsbidrag ett förslagsanslag på 200 000 000 kr,

6. till Särskilda regionalpolitiska infrastrukturåtgärder m.m. ett

reservationsanslag på 179 900 000 kr,

7. till Glesbygdsmyndigheten ett reservationsanslag på 17 000 000 kr,

8. till Expertgruppen för forskning om regional utveckling ett

reservationsanslag på 6 065 000 kr,

9. till Kapitaltillskott till en utvecklingsfond för Västnorden ett

förslagsanslag på 4 200 000 kr,

10. till Transportstöd ett förslagsanslag på 300 300 000 kr,

11. till Lokaliseringslån ett reservationsanslag på 1 000 kr.

Proposition 1993/94:140

I propositionen föreslår regeringen (Arbetsmarknadsdepartementet) att

riksdagen

1. antar det i propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i lagen

om nedsättning av socialavgifter (1990:912),

2. godkänner vad som förordats i propositionen om målen för

regionalpolitiken,

3. godkänner vad som förordats i propositionen om landsbygdsstöd (avsnitt

7.3),

4. godkänner vad som förordats i propositionen om kommersiell service

(avsnitt 7.4),

5. godkänner vad som förordats i propositionen om avgränsning av områden med

geografiska lägesnackdelar och andra långsiktiga regionalpolitiska problem

(avsnitt 8.2.2),

6. godkänner vad som förordats i propositionen om avgränsning av områden med

strukturomvandlingsproblem (avsnitt 8.2.3),

7. godkänner vad som förordats i propositionen om stödberättigad verksamhet

(avsnitt 8.4.3),

8. godkänner vad som förordats i propositionen om lokaliseringsstöd (avsnitt

8.4.4),

9. godkänner vad som förordats i propositionen om utvecklingsbidrag (avsnitt

8.4.5),

10. godkänner vad som förordats i propositionen om sysselsättningsbidrag

(avsnitt 8.4.6),

11. godkänner vad som förordats i propositionen om lån till privata regionala

investmentbolag (avsnitt 8.4.7),

12. godkänner vad som förordats i propositionen om handläggningsfrågor

(avsnitt 8.4.8),

13. godkänner vad som förordats i propositionen om nedsatta socialavgifter

(avsnitt 8.5.1),

14. godkänner vad som förordats i propositionen om transportstöd (avsnitt

8.5.2),

15. godkänner vad som förordats i propositionen om Norrlandsfondens

finansiering m.m. (avsnitt 8.7.1),

16. godkänner vad som förordats i propositionen om särskilda regionala

åtgärder för utveckling och tillväxt budgetåret 1994/95 (avsnitt 12),

17. till Lokaliseringsbidrag m.m. för budgetåret 1994/95 anvisar ett

reservationsanslag på 300 000 000 kr,

18. till Regionala utvecklingsinsatser för budgetåret 1994/95 anvisar ett

reservationsanslag på 1 330 000 000 kr,

19. medger att statlig kreditgaranti för lån till företag på landsbygden och

för lån till kommersiell service får beviljas i en sådan omfattning att det

sammanlagda beloppet för utestående garantier som beslutats efter den 1 juli

1985 uppgår till högst 290 000 000 kr,

20. till Täckande av förluster på grund av kreditgarantier till företag på

landsbygden m.m. för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr,

21. till Ersättning för nedsättning av socialavgifter för budgetåret 1994/95

anvisar ett förslagsanslag på 500 000 000 kr,

22. till Sysselsättningsbidrag för budgetåret 1994/95 anvisar ett

förslagsanslag på 250 000 000 kr,

23. till Särskilda regionalpolitiska infrastrukturåtgärder m.m. för

budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 180 700 000 kr,

24. till Glesbygdsmyndigheten för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på

20 000 000 kr,

25. till Expertgruppen för forskning om regional utveckling (ERU) för

budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på 6 500 000 kr,

26. till Kapitaltillskott till en utvecklingsfond för Västnorden för

budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 7 300 000 kr,

27. till Transportstöd för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på

300 000 000 kr,

28. till Lokaliseringslån för budgetåret 1994/95 anvisar ett

reservationsanslag på 1 000 kr,

29. till Stiftelsen Norrlandsfonden för budgetåret 1994/95 anvisar ett anslag

på 120 000 000 kr,

30. under tionde huvudtitelns reservationsanslag Arbetsmarknadspolitiska

åtgärder för budgetåret 1994/95 anvisar ett belopp som är 120 000 000 kr

lägre än vad som föreslagits i proposition 1993/94:100 bilaga 11,

31. till Regionala utvecklingsinsatser på tilläggsbudget till statsbudgeten

för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 100 000 000 kr.

Propositionens lagförslag återfinns som bilaga 1 till betänkandet.

Motionerna

Motioner väckta med anledning av proposition 1993/94:140

1993/94:A45 av Stina Eliasson (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om möjligheten och rätten att placera in vissa regioner i tillfälliga

stödområden,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om placering av Näs och Häggenås församlingar i Östersunds kommun,

Näskotts församling i Krokoms kommun och Handöls by i Åre kommun, i stödområde

1.

1993/94:A46 av John Andersson (-) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om regionalpolitiska åtgärder för

skogsbruket.

1993/94:A47 av Nils-Olof Gustafsson och Margareta Winberg (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

justeringar av stödområden.

1993/94:A48 av Stig Bertilsson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om anslag till Högskolan i

Trollhättan/Uddevalla.

1993/94:A49 av Carl-Johan Wilson (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att det nya

landsbygdsstödet skall kunna beviljas för både egentliga jordbruksföretag och

med jordbruk kombinerad verksamhet i glesbygdsområden i hela landet.

1993/94:A50 av Sten Svensson (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om inriktningen av olika former av företagsstöd,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om ett Kunskapscentrum för småföretagsamhet.

1993/94:A51 av Ingrid Hemmingsson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om stödområdesindelningen i

Jämtlands län.

1993/94:A52 av Lisbeth Staaf-Igelström m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om regionalpolitik för bruksorter,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om stödområdesindelningen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om medel för särskilda regionala åtgärder för tillväxt och regional

utveckling,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av ytterligare basresurser för forskning vid Högskolan i

Karlstad,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om ytterligare platser i grundutbildningen vid Högskolan i Karlstad,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om kommunikationer i Värmlands län,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om regionalpolitik för kvinnor,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om regionalpolitik för ungdom,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om kulturen som regionalpolitisk kraft,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om förstärkta länsanslag.

1993/94:A53 av Hans Gustafsson m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att anvisa 150 miljoner kronor till inrättandet av

en sydostfond och att medel härför tas i anspråk genom minskning av det i

propositionen föreslagna anslaget under punkt 16 i hemställan,

2. att riksdagen begär att regeringen fastställer arbetsordning för fonden.

1993/94:A54 av Håkan Strömberg m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att forma en ny tillväxtpolitik i Bergslagen och Örebro län,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att ge Vägverket direktiv om att utbyggnader av Falun--E 4 av

Bergslagsdiagonalen skall hålla 13 meters standard och att verket tidsmässigt

skall prioritera investeringar i hela Bergslagsdiagonalen inom de ekonomiska

ramar som ställts till verkets förfogande,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att strategiska och kommunägda flygplatser i stödområdeslän skall

kunna erhålla statsbidrag,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om utveckling av fasta forskningsresurser vid Högskolan i Örebro,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att inrätta en Bergslagsfond,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att Hällefors och Ljusnarsbergs kommuner inplaceras i stödområde 1,

Degerfors, Karlskoga, Askersund och norra delen av Lindesberg (Guldsmedshyttans

och Ramsbergs församlingar) i stödområde 2,

1993/94:A55 av Märtha Gårdestig (kds) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utformningen av

resurscentrum för kvinnor.

1993/94:A56 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen med avslag på regeringens förslag i proposition 1993/94:140

godkänner vad i motionen anförts om målen för regionalpolitiken,

2. att riksdagen med avslag på regeringens förslag om landsbygdsstöd,

stödberättigad verksamhet, lokaliseringsstöd, utvecklingsbidrag och

sysselsättningsbidrag godkänner vad i motionen anförts om riktlinjer för stöd

till företag och bemyndigar regeringen att utfärda nödvändiga föreskrifter,

3. att riksdagen med avslag på regeringens förslag rörande

handläggningsfrågor godkänner vad i motionen anförts om handläggning av stöd

till företag och bemyndigar regeringen att utfärda nödvändiga föreskrifter,

4. att riksdagen med avslag på regeringens förslag om Norrlandsfondens

finansiering godkänner att fonden tillförs tillgångar om nominellt ca 100

miljoner kronor från Stiftelsen Industricentra,

5. att riksdagen avslår regeringens förslag om särskilda regionala åtgärder

för utveckling och tillväxt budgetåret 1994/95,

6. att riksdagen till Lokaliseringsbidrag m.m. för budgetåret 1994/95 anvisar

ett reservationsanslag på 100 miljoner kronor mindre än vad regeringen har

föreslagit,

7. att riksdagen till Regionala utvecklingsinsatser för budgetåret 1994/95

anvisar ett reservationsanslag på 100 miljoner kronor mer än vad regeringen

föreslagit,

8. att riksdagen till Särskilda regionalpolitiska infrastrukturåtgärder m.m.

för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 4,6 miljoner kronor

mindre än vad regeringen föreslagit,

9. att riksdagen till Glesbygdsmyndigheten för budgetåret 1994/95 anvisar ett

ramanslag på 3 miljoner kronor utöver vad regeringen har föreslagit,

10. att riksdagen till Expertgruppen för forskning om regional utveckling

(ERU) för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på 1,6 miljoner kronor

utöver vad regeringen har föreslagit,

11. att riksdagen till stiftelsen Norrlandsfonden för budgetåret 1994/95

anvisar ett anslag på 280 miljoner kronor utöver vad regeringen har föreslagit,

12. att riksdagen avslår regeringens förslag att under tionde huvudtitelns

reservationsanslag Arbetsmarknadspolitiska åtgärder för budgetåret 1994/95

anvisa ett belopp som är 120 miljoner kronor lägre än vad som föreslagits i

proposition 1993/94:100 bilaga 11,

13. att riksdagen hos regeringen begär att en särskild utredning tillsätts

för att analysera de regionalpolitiska konsekvenserna av privatiseringar,

avregleringar och bolagiseringar och att inga ytterligare sådana förändringar

vidtas innan dessa konsekvenser har utretts i enlighet med vad som anförts i

motionen,

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av ett investeringsprogram för att minska arbetslösheten,

15. att riksdagen under sjätte huvudtiteln anslaget A 2, Drift och underhåll

av statliga vägar, för budgetåret 1994/95 anvisar 4 124 miljoner kronor utöver

vad regeringen tidigare föreslagit,

16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om näringspolitikens inriktning för att stödja den regionala

utvecklingen,

17. att riksdagen hos regeringen begär förslag om industriella

strukturprogram i enlighet med vad som anförts i motionen,

18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av ett organ för samordning och utveckling av turist- och

rekreationspolitiken,

19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av riskkapital,

20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av ökade utbildningssatsningar,

21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av ökade satsningar på kultur,

22. att riksdagen godkänner vad i motionen anförts om länsövergripande

projekt och resurser för dessa i de tre nordligaste länen,

23. att riksdagen godkänner vad i motionen anförts om Norrlandsfondens

verksamhet och ger regeringen bemyndigande att uppta förhandlingar om ändring

av stadgarna i enlighet med detta,

24. att riksdagen godkänner vad i motionen anförts om stöd för kvinnligt

företagande,

25. att riksdagen godkänner de riktlinjer för landsbygdsutveckling som

redovisats i motionen,

26. att riksdagen godkänner vad i motionen anförts om storstädernas betydelse

för den nationella utvecklingen,

27. att riksdagen avslår de detaljerade riktlinjer för ERU:s verksamhet som

regeringen föreslagit,

28. att riksdagen beslutar avföra 400 miljoner kronor från reserverade men ej

ianspråktagna medel på anslaget C 1. Lokaliseringsbidrag m.m.,

29. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om kulturens roll i länsstyrelsernas regionalpolitiska planering.

1993/94:A57 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen, med avslag på regeringens förslag i motsvarande delar,

godkänner de mål för regionalpolitiken som i motionen anförts,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om den stora regionalpolitiken och tillväxt över hela landet,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om den stora regionalpolitiken i övrigt,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om den regionalpolitiska inriktningen,

5. att riksdagen till fasta forskningsresurser vid mindre och medelstora

högskolor anslår 70 miljoner kronor enligt vad som anförts i motionen,

6. att riksdagen för samarbete över gränserna mellan mindre och medelstora

högskolor anslår 10 miljoner kronor enligt vad som anförts i motionen,

7. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändring i lagen om

studielån enligt vad som anförts i motionen,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om kretsloppssamhället,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om differentiering av bensinskatten,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om energiskatter i övrigt,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om kommunikationer och transporter,

12. att riksdagen hos regeringen begär förslag om frizoner enligt vad som

anförts i motionen,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om riskkapital och AP-fonder,

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om statliga företag,

15. att riksdagen till bygdegrupperna för budgetåret 1994/95 anvisar ett

förslagsanslag på 34,5 miljoner kronor enligt vad som anförts i motionen,

16. att riksdagen till försöksverksamhet för lokala ungdomsfonder för

budgetåret 1994/95 anvisar 10 miljoner kronor enligt vad som anförts i

motionen,

17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om flickors fritid,

18. att riksdagen hos regeringen begär förslag om hur ungdomsaktiviteter kan

ordnas på landsbygden enligt vad som anförts i motionen,

19. att riksdagen hos regeringen begär att Barnombudsmannen får till uppgift

att kartlägga barntillsynen på landsbygden enligt vad som anförts i motionen,

20. att riksdagen beslutar att Fyrstadsregionen skall ingå i det tillfälliga

stödområdet enligt vad som anförts i motionen,

21. att riksdagen hos regeringen begär förslag om hur en fyrstadsfond kan

bildas enligt vad som anförts i motionen,

22. att riksdagen avslår regeringens förslag till finansiering av

Norrlandsfonden,

23. att riksdagen till Norrlandsfonden för budgetåret 1994/95 anvisar ett

anslag på 500 miljoner kronor enligt vad som anförts i motionen,

24. att riksdagen hos regeringen begär ett förslag om hur en

vattenkraftavgift kan uttas enligt vad som anförts i motionen,

25. att riksdagen till en Bergslagsfond för budgetåret 1994/95 anslår 200

miljoner kronor enligt vad som anförts i motionen,

26. att riksdagen avslår regeringens förslag om nedsättning av sociala

avgifter i stödområdet i tillämpliga delar enligt vad som anförts i motionen,

27. att riksdagen för budgetåret 1994/95 anvisar 250 miljoner kronor till ett

sysselsättningsstöd för småföretag i stödområdet enligt vad som anförts i

motionen,

28. att riksdagen avslår regeringens förslag under avsnitt 12 i propositionen

om att anslå medel på 800 miljoner kronor från arbetsmarknadspolitiska

åtgärder,

29. att riksdagen för innevarande budgetår beslutar om 400 miljoner kronor

till sysselsättningsstöd för småföretag utanför stödområdet att tas från anslag

A 2. Arbetsmarknadspolitiska åtgärder enligt vad som anförts i motionen,

30. att riksdagen hos regeringen begär att Arbetsmarknadsverket får i uppdrag

att från innevarande budgetårs medel anslå till konsultstöd åt småföretag m.m.

enligt vad som sägs i propositionen under avsnitt 12,

31. att riksdagen beslutar om en höjning av länsanslaget med 100 miljoner

kronor att tas från anslag A 2. Arbetsmarknadspolitiska åtgärder innevarande

budgetår för insatser för sysselsättning för invandrare enligt vad som anförts

i motionen,

32. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om kvinnoinsatser,

33. att riksdagen till Glesbygdsmyndigheten för budgetåret 1994/95 anvisar 2

miljoner kronor utöver vad regeringen föreslagit eller således 22 miljoner

kronor,

34. att riksdagen till ERU för budgetåret 1994/95 anvisar 2 miljoner kronor

utöver vad regeringen föreslagit eller således 8,5 miljoner kronor,

35. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om ERU och Mitthögskolan,

36. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om regionalpolitiken i ett EU-perspektiv,

37. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om beredningen av den regionalpolitiska propositionen,

38. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om organisatorisk struktur och aktörerna inom regionalpolitiken.

1993/94:A58 av Björn Samuelson (v) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om samlade insatser för

Värmland.

1993/94:A59 av Leif Marklund m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inplacering av

Älvsbyn i stödområde 1.

1993/94:A60 av Ewa Hedkvist Petersen m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om forskningsmedel

till Högskolan i Luleå.

1993/94:A61 av Carin Lundberg och Rinaldo Karlsson (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

årligt bidrag till Industriellt utvecklingscentrum, IUC, i övre Norrland.

1993/94:A62 av Britt Bohlin och Ingvar Johnsson (s) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av

nationella satsningar i Dalsland och i Fyrstadsregionen.

1993/94:A63 av Monica Widnemark m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen med avslag

på propositionen vad avser det regionala stödets storlek beslutar att detta som

i dag skall utgå med högst 50 %.

1993/94:A64 av Lennart Rohdin (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att utvidga

Norrlandsfondens verksamhetsområde till att omfatta hela eller delar av

Gävleborgs län.

1993/94:A65 av Ulla Pettersson och Bengt Kronblad (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

regionalpolitiska satsningar på Gotland.

1993/94:A66 av Birgitta Carlsson och Birger Andersson (c) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

det nya landsbygdsstödet.

1993/94:A67 av Harriet Colliander m.fl. (nyd) vari yrkas

1. att riksdagen avslår propositionen,

2. att riksdagen, om yrkande 1 avslås, inte godkänner det som regeringen

förordar om målen för regionalpolitiken,

3. att riksdagen, om yrkande 1 avslås, som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om mål och riktlinjer för regionalpolitiken,

4. att riksdagen, om yrkande 1 avslås, inte godkänner det som regeringen

förordar om landsbygdsstöd,

5. att riksdagen, om yrkande 1 avslås, inte godkänner det som regeringen

förordar om kommersiell service,

6. att riksdagen, om yrkande 1 avslås, inte godkänner det som regeringen

förordar om sysselsättningsbidrag,

7. att riksdagen, om yrkande 1 avslås, som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om företagsinriktade åtgärder,

8. att riksdagen, om yrkande 1 avslås, som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att den väsentliga grunden för att öka den

regionala konkurrenskraften är investeringar i infrastruktur men också i

utbildning och forskning,

9. att riksdagen, om yrkande 1 avslås, som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om en bensinskattesänkning inom Norrlandslänen,

10. att riksdagen, om yrkande 1 avslås, som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att den aviserade utredningen om samordning av

statligt stöd m.m. måste bygga på ett kritiskt, restriktivt och stramt

förhållningssätt i syfte att väsentligt minska statens kostnader för

regionalpolitiken samt riskerna för konkurrenssnedvridning,

11. att riksdagen, om yrkande 1 avslås, inte godkänner det som regeringen

förordar om särskilda regionala åtgärder för utveckling och tillväxt budgetåret

1994/95,

12. att riksdagen, om yrkande 1 avslås, till Regionala utvecklingsinsatser

anvisar ett 318 miljoner kronor lägre belopp för budgetåret 1994/95 än vad

regeringen föreslagit eller således 1 012 000 000 kr (C 2),

13. att riksdagen, om yrkande 1 avslås, till Sysselsättningsbidrag anvisar

ett 50 miljoner kronor lägre belopp för budgetåret 1994/95 än vad regeringen

föreslagit eller således 200 000 000 kr (C 5),

14. att riksdagen, om yrkande 1 avslås, till Glesbygdsmyndigheten anvisar ett

3 miljoner kronor lägre belopp för budgetåret 1994/95 än vad regeringen

föreslagit eller således 17 000 000 kr,

15. att riksdagen, om yrkande 1 avslås, som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att Norrlandsfondens verksamhetområde utvidgas

till att omfatta även Gävleborgs län,

16. att riksdagen, om yrkande 1 avslås, med avslag på regeringens

finansieringsförslag såvitt nu är i fråga, som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om finansieringen av tillskottet till

Norrlandsfonden.

Motioner från allmänna motionstiden 1993/94

1993/94:A215 av Hans Karlsson m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av insatser för att stärka näringslivet i Örebro län,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om högre teknisk utbildning i Örebro län.

1993/94:A219 av Ivar Virgin och Sten Svensson (m) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en satsning

på AXE-tjänster inom ramen för av regeringen planerade arbetsmarknadspolitiska

satsningar i Karlsborg.

1993/94:A243 av Jan Fransson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder för att

bekämpa arbetslösheten i Skaraborgs län.

1993/94:A244 av Jan Fransson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om samhällets sociala

ansvar vid neddragningar inom försvaret i Karlsborg.

1993/94:A254 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas

43. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om inrättande av ett utvecklingscentrum för kvinnligt företagande vid

varje länsstyrelse enligt vad som anförts i motionen,

44. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att ge Glesbygdsmyndigheten ett samordningsansvar för

utvecklingscentrum för kvinnligt företagande.

1993/94:A255 av Mats Lindberg m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om betydelsen av en stark Norrlandsfond,

2. att riksdagen begär av regeringen att skyndsamt återkomma med förslag på

förstärkning av Norrlandsfondens utlåningskapacitet.

1993/94:A401 av Bengt Kronblad m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om regionalpolitiska

medel till Länsstyrelsen i Kalmar län för stöd till ett utvecklingscentrum för

jordbruks- och fiskeprodukter.

1993/94:A402 av Göran Magnusson och Berit Oscarsson (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

insatser för Köping--Arboga--Kungsör-regionen.

1993/94:A403 av Per Erik Granström m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen hos

regeringen begär förslag om ändringar i reglerna om regionalpolitiskt stöd till

småföretag enligt vad som anförts i motionen.

1993/94:A404 av Catarina Rönnung och Åke Gustavsson (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av att Vetlanda kommun inplaceras i tillfälligt

investeringsområde,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att ordet "stödområde", som har en defensiv och negativ klang, i

allt offentligt tryck ersätts med ordet "investeringsområde".

1993/94:A405 av Elving Andersson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om återförande av ca 100

miljoner kronor till Uddevallaregionen för sysselsättningsskapande återgärder.

1993/94:A406 av Birger Andersson och Hugo Bergdahl (c, fp) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

inplacering av KAK-regionen (Köping, Arboga, Kungsör) i tillfälligt stödområde.

1993/94:A407 av Birgit Henriksson (m) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av stödområdespolitiken,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om tillfällig inplacering av Köping--Arboga--Kungsör-regionen i

stödområde inom ramen för totalt sett oförändrade resurser.

1993/94:A408 av Alf Eriksson m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om regionalpolitiskt stöd till Halland,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om utbildningssatsningar i Halland,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om energiutveckling i Väröområdet,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om utveckling av små och medelstora företag.

1993/94:A409 av Bengt Kronblad m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av

sysselsättning och utvecklingsinsatser för Kalmar län.

1993/94:A410 av Håkan Strömberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

arbetsmarknadspolitiska insatser inom den kulturhistoriska sektorn i Örebro

län.

1993/94:A411 av Sinikka Bohlin m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om det regionalpolitiska stödet,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att försöksverksamhet bör startas i Kopparbergs och Gävleborgs län

med en samlad hantering av allt regionalt stöd.

1993/94:A412 av Monica Widnemark m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen hos

regeringen begär att en särskild utredning tillsätts med uppgift att utforma en

ny politik för landsbygdens och de mindre orternas utveckling.

1993/94:A413 av Håkan Strömberg m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om tillväxt och ökad konkurrenskraft i Örebro län,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att erforderliga medel ställs till förfogande för

ungdomsarbetsplatser,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att ungdomar bör ges möjlighet att bedriva högskolestudier i form av

arbetsmarknadsutbildning,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att erforderliga medel ställs till förfogande för

långtidsarbetslösa,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om infrastruktur,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att samtliga kommuner i det s.k. halvmånebältet, dvs. Ljusnarsberg,

Hällefors, Karlskoga, Degerfors, Laxå och Askersund skall ingå i stödområde,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att Örebro län bör utses till ett frilän för samordning och för

otraditionellt utnyttjande av de olika stöd i en region som företagen kan

utnyttja.

1993/94:A414 av Bengt Kindbom och Birgitta Carlsson (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att lån och bidrag skall kunna utgå även till turistanläggningar

inom Karlsborgs kommun,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om regionalpolitiskt stöd.

1993/94:A415 av Börje Nilsson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om ett åtgärdsprogram för

Kristianstads kommun i enlighet med 1992 års försvarsbeslut med anledning av

nedläggningen av P 6 och A 3.

1993/94:A416 av Rune Evensson och Lena Klevenås (s) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av

ökade insatser i de kommuner som ingår i Mittenälvsborg.

1993/94:A417 av Sten Östlund m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att stödja satsningar för att uppskjuta personalneddragningar,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att stödja satsningar i samarbete med Göteborgs kommun för arbete åt

unga,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att ge arbetslösa med låg utbildning utökade möjligheter till att

inhämta grundskole- eller gymnasiekompetens.

1993/94:A418 av Elisabeth Persson och Rolf L Nilson (v) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

vikten av att uppmuntra och utveckla distansarbete i glesbygdsområden.

1993/94:A420 av Rune Backlund (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om inplacering av Vetlanda kommun i tillfälligt stödområde,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om särskilda spjutspetspaket med projekt- och lånemedel riktade till de

träindustridominerade småsamhällena i Vetlanda kommun.

1993/94:A421 av Jan Sandberg (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om att stoppa utflyttningen av

arbetsplatser från Stockholmsområdet.

1993/94:A422 av Sigrid Bolkéus m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Gävleborgs län

bör ingå i Norrlandsfondens verksamhetsområde.

1993/94:A423 av Agne Hansson och Marianne Jönsson (c) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

prioritering av arbetsmarknads- och sysselsättningspolitiska åtgärder inom

givna ekonomiska totalramar för statsbudgeten för att öka sysselsättningen och

minska arbetslösheten i Kalmar län.

1993/94:A424 av Stina Eliasson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om investeringar i köldmedia

vid glesbygdsbutikerna.

1993/94:A425 av Britt Bohlin och Ingvar Johnsson (s) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av

ökade insatser i Dalsland.

1993/94:A426 av Rune Evensson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av ökade

utvecklingsinsatser i norra delen av Älvsborgs län.

1993/94:A427 av Ingvar Johnsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av

förstärkta arbetsmarknads- och utvecklingsinsatser i Fyrstadsregionen.

1993/94:A428 av Viola Furubjelke m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om decentralisering av beslut om stödområdesmedel i "mindre"

investeringsärenden samt tidsperspektivet vid inplacering i särskilt

stödområde,

3. att riksdagen ändrar glesbygdsförordningen så att statligt bidrag kan utgå

till transportstöd i skärgården utan den begränsade 3-årsregeln.

1993/94:A429 av Britt Bohlin och Ingvar Johnsson (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att, vid fråga om utlokalisering, Dalsland prioriteras.

1993/94:A430 av Oskar Lindkvist m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att utlokaliseringar från Stockholm till följd av statliga beslut

måste avbrytas,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att det statliga stödet för utflyttning av tjänsteföretag från

Stockholm måste avskaffas.

1993/94:A431 av Anita Johansson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om de speciella

glesbygdsproblemen i Stockholms läns skärgård.

1993/94:A432 av Roland Larsson (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen

begär en utredning om hur staten genom omlokaliseringar av egna verksamheter

kan bidra till att minska miljötrycket på storstäderna.

1993/94:A433 av Agne Hansson m.fl. (c, s, fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att riksdagen bereds möjlighet att få ta del av och fatta beslut vid

lokalisering av statlig verksamhet,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behov av lokalisering av statlig verksamhet i Kalmar län.

1993/94:A434 av Agne Hansson m.fl. (c, s, fp, kds, nyd) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

inplacering av Västerviks kommun i s.k. tillfälligt stödområde.

1993/94:A435 av Pontus Wiklund (kds) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Gävleborgs län

innefattas i Norrlandsfondens verksamhetsområde.

1993/94:A436 av Dan Ericsson i Kolmården (kds) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om vikten av regional helhetssyn och att tillväxtfrämjande åtgärder och

arbetsmarknadsinsatser skall syfta till att stärka regionernas egna

förutsättningar för utveckling,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om strategiska satsningar på tillväxtfrämjande åtgärder och

arbetmarknadsinsatser i Östgötaregionen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om Östergötland som pilotregion för en gemensam kommission för

regionens tillväxt och utveckling.

1993/94:A437 av Ulf Björklund m.fl. (kds) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av en parlamentarisk utredning om landsbygdsutveckling,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av ett samlat nationellt program för den svenska

landsbygdens utveckling.

1993/94:A438 av Roland Larsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att inlemma Ydre och Kinda

kommuner i det tillfälliga stödområdet.

1993/94:A439 av Roland Larsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om nya regler för stöd till

glesbygdsbutiker.

1993/94:A440 av Bengt-Ola Ryttar och Iréne Vestlund (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om stödområdesplacering av Avesta kommun,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om stödområdesplacering av Mockfjärds och Floda församlingar i Gagnefs

kommun,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om länsstyrelsernas roll i regionalpolitiken.

1993/94:A441 av Magnus Persson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

sysselsättningsskapande åtgärder m.m. i Värmlands län.

1993/94:A442 av Karin Starrin (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om införande av ett övergripande anställningsstöd,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att göra Gävleborgs län till ett frilän vad gäller regionalpolitiska

åtgärder,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om Ovanåkers, Bollnäs, Söderhamns och Nordanstigs fortsatta inplacering

i stödområde,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att Hudiksvall placeras i stödområde.

1993/94:A443 av Sten Östlund m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av infrastruktursatsningar i Västsverige,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av regionalpolitiska medel i Västsverige,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av arbetsmarknadspolitiska åtgärder och utbildning för ökad

kompetens i Västsverige.

1993/94:A444 av Göran Magnusson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om hänsyn till sysselsättning

och service i olika regioner vid statliga organisationsbeslut.

1993/94:A445 av Bertil Måbrink och Berith Eriksson (v) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att Gävleborgs län skall

innefattas i Stiftelsen Norrlandsfondens verksamhetsområde.

1993/94:A446 av Birgitta Dahl m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kraftfulla och

skyndsamma åtgärder för sysselsättning, utbildning och investeringsarbeten i

Uppsala län.

1993/94:A447 av Alf Wennerfors (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lokaliseringsbidrag för

företagsetableringar i Stockholms skärgård.

1993/94:A448 av Bengt Hurtig (v) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär att konsekvenserna för den regionala

balansen av bolagisering, avreglering och åtstramning av offentlig verksamhet

granskas i en särskild utredning,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om stödområdesindelningen.

1993/94:A449 av Birthe Sörestedt m.fl. (s) vari yrkas

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till stärkt regionalt

utvecklingscentrum,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att utveckla en mer differentierad arbetsmarknad för kvinnor i

Skåne,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om arbetsmarknadsutbildning för kvinnor i Skåne.

1993/94:A450 av Bengt-Ola Ryttar m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om överföring av arbetsmarknadspolitiska medel till landstinget för att

bereda varslade anställda sysselsättning,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att Dalarna bör kompenseras för bortfallet av statliga arbeten,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en utökning av antalet högskoleplatser i regioner med hög

arbetslöshet,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om länsarbetsnämndernas möjligheter att upphandla högskoleutbildning,

16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om direktavskrivning av investeringar,

23. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att stärka kvinnornas position på arbetsmarknaden,

28. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om regional samordning av närings- och arbetsmarknadspolitiken,

29. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om förbättrade kommunikationer och transportstöd för företag i skogslän

och glesbygd.

1993/94:A451 av Bengt Hurtig och Jan Jennehag (v) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om hur 500 miljoner kronor

skall kunna tillföras Norrlandsfonden,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om återförande av vattenkraftens vinster till de

vattenkraftsproducerande länen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om Norrlandsfondens inriktning.

1993/94:A452 av Marianne Carlström m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om ett åtgärdsprogram med särskild inriktning på kvinnors arbete och

utbildning i Västsverige.

1993/94:A453 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att kraftfulla åtgärder bör sättas in mot arbetslösheten i

Stockholms län,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att minska den sociala segregationen i Stockholms län.

1993/94:A454 av Göte Jonsson m.fl. (m) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om valfrihet i äldreomsorgen,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om arbetsmarknadslagstiftningen,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om kommunikationerna och telenätet på landsbygden.

1993/94:A455 av Ylva Annerstedt m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om arbetsmarknaden i Stockholms län,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av samordning av statlig verksamhet,

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen i

övrigt anförts om nödvändigheten av en mer positiv syn på huvudstadsregionen.

1993/94:A456 av Mats Hellström m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär en samlad nationell strategi och

strukturplan för näringslivet i Stockholmsregionen i enlighet med vad som

anförts i motionen,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag baserade på

Storstadsutredningens betänkande i fråga om att motverka den sociala

segregationen.

1993/94:A457 av Lena Hjelm-Wallén m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om sysselsättningsstimulerande åtgärder i Västmanland,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om högre stödnivå i Fagersta, Skinnskatteberg, Norberg och

Hallstahammar och stödområde i västra Västmanland.

1993/94:A458 av Lennart Rohdin (fp) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om utformningen av den framtida regionalpolitiken,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att utvidga Norrlandsfonden till att också inbegripa Gävleborgs län,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en permanent inplacering av Ovanåkers kommun i det regionalpolitiska

stödområdet.

1993/94:A459 av Märtha Gårdestig (kds) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att länsstyrelserna

får i uppdrag att presentera ett regionalt program för kvinnobefrämjande

åtgärder,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en del av

anslaget till länsstyrelserna reserveras för regionala resurscentrum

huvudsakligen med tonvikt på kvinnor,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

Glesbygdsmyndigheten får i uppdrag att i samarbete med "Kvinnokraftprojektet"

formulera ett nationellt program som främjar kvinnors försörjningsmöjligheter

på landsbygd och i glesbygd, och där en del av programmet skall vara ett

nationellt resurscentrum,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en utredning

bör tillsättas som, utifrån de kunskaper "Kvinnokraft" byggt upp, formulerar de

funktioner och den organisation ett nationellt resurscentrum skall ha.

1993/94:A460 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av ett kvinnoperspektiv på regionalpolitiken,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om stöd till kvinnliga företagare,

3. att riksdagen hos regeringen begär att länsstyrelserna får i uppdrag att

formulera regionala program för kvinnobefrämjande åtgärder,

4. att riksdagen hos regeringen begär att Glesbygdsmyndigheten får i uppdrag

att formulera ett nationellt program för kvinnobefrämjande åtgärder på

landsbygd och i glesbygd.

1993/94:A461 av Britta Sundin m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om ett nationellt resurscentrum för kvinnor,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om regionala resurscentra för kvinnor,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om medel till kvinnouniversitetet.

1993/94:A462 av Maud Björnemalm m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en översyn av de regler som styr möjligheterna att få

utbildningsbidrag, lokaliseringsbidrag och lokaliseringslån med hänsyn till

kvinnors möjligheter att starta nya företag,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om inrättande av utvecklingscentra för kvinnligt företagande vid varje

länsstyrelse.

1993/94:A463 av Martin Nilsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

sysselsättningsförhållandena i Jönköpings län.

1993/94:A464 av Bo Holmberg m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en kraftfull regionalpolitik,

2. att riksdagen av regeringen begär en genomgång av vilka effekter

köp--sälj-modellen har i de statliga verksamheter där den införts,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av riktlinjer så att inte service i onödan försvinner från

glesbygden,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en satsning på regional statistik för regionalpolitiken, inför EG/EU

och för kvalitetsutveckling av välfärdssystemen.

1993/94:A465 av Arne Jansson och Laila Strid-Jansson (nyd) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

att Gävleborgs län skall innefattas i stiftelsen Norrlandsfondens

verksamhetsområde.

1993/94:A466 av Bertil Måbrink (v) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts för att utveckla Blekinge län,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att bredda verksamhetsområdet för militär personal och anläggningar.

1993/94:A467 av Ulrica Messing m.fl. (s) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om särskilt riktade åtgärder till Hälsinglands kommuner med hög

arbetslöshet i syfte att ge dessa kommuner samma möjligheter som landet i

övrigt.

1993/94:A468 av Maj-Lis Lööw m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om sysselsättningen i Sörmland.

1993/94:A469 av Johnny Ahlqvist m.fl. (s) vari yrkas

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om ett skånskt utvecklingscentrum för kvinnor,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om arbetsmarknadspolitiska insatser mot kväveföroreningar i luft och

vatten,

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om ett centrum i Skåne för arbetslivsutveckling,

18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av en strukturplan för Skåne.

1993/94:A470 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om betydelsen av småföretagarvänlig politik,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om kvinnornas sysselsättningssituation i skärgården,

4. Att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av en fullgod samhällsservice i skärgården,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om det regionalpolitiska stödet.

1993/94:A814 av Margareta Winberg m.fl. (s) vari yrkas

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att inrätta ett utvecklingscentrum för kvinnligt företagande vid

varje länsstyrelse,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att ge Glesbygdsmyndigheten ett samordningsansvar för

utvecklingscentrum för kvinnligt företagande.

1993/94:A815 av Karin Starrin m.fl. (c) vari yrkas

23. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om regionala resurscentra för kvinnor.

1993/94:Kr290 av Kristina Svensson m.fl. (s) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om sysselsättningsprojekt inom kulturområdet för arbetslösa ungdomar.

1993/94:Kr510 av Britt Bohlin och Ingvar Johnsson (s) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av att glesbygdsstödet ges ökad flexibilitet,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om ökade insatser för ökat stöd för att utveckla turistnäringen i

Dalsland.

1993/94:Ub624 av Berit Andnor m.fl. (s) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om särskilda insatser för att stimulera att kvinnligt företagande även

skall omfatta insatser för att stödja kooperativt företagande.

1993/94:Ub665 av Karl-Erik Persson (v) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om tillfällig hjälp till Örebro län.

1993/94:T214 av Karin Pilsäter och Ylva Annerstedt (fp) vari yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om lokalisering av statliga arbetsplatser till Södertörn.

1993/94:T215 av Hans Stenberg m.fl. (s) vari yrkas

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att delar av vattenkraftsvinsterna skall stanna i Västernorrland för

regional utveckling.

1993/94:N282 av Lars Bäckström m.fl. (v) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om finansieringen av en "fyrstadsfond" genom disponering av medel från

Trygghetsfonden.

1993/94:N283 av Sten-Ove Sundström m.fl. (s) vari yrkas

24. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om etablering av tjänsteföretag i Norrbotten.

1993/94:N307 av Jan Fransson m.fl. (s) vari yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av medel till länsstyrelserna för bearbetning av de

västsvenska verkstadsföretagens utländska leverantörer och licenspartner för

att flytta produktion till Västsverige.

1993/94:N403 av John Andersson (-) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om återbäring av vinstmedel

från vattenkraftverk.

1993/94:N406 av Sven Lundberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om återföring av

vattenkraftens vinster till de vattenkraftsproducerande regionerna.

1993/94:N409 av Nils-Olof Gustafsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vinstmedel från

vattenkraftsproduktion till stöd åt regional utveckling.

1993/94:N426 av Stina Eliasson och Tage Påhlsson (c) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag i enlighet med vad i motionen

anförts om återförande av vinstmedel från vattenkraftproduktionen till bygder

och län där vattenkraften produceras.

1993/94:N430 av Stefan Attefall och Jan Erik Ågren (kds) vari yrkas att

riksdagen hos regeringen begär förslag om en återbäring på elproduktionen till

de vattenkraftsproducerande länen att användas till stimulans av

infrastruktursatsningar och andra utvecklingsprojekt i regionerna.

Utskottet

Inledning

I propositionens avsnitt 3 Ärendet och dess beredning (s. 20--21) lämnas en

redogörelse för det underlagsmaterial som legat till grund för regeringens

beredning av översynen av regionalpolitiken. Redovisningen innehåller bl.a.

uppgifter om de rapporter som tagits fram av bl.a. en särskild utredare,

professor Jan-Evert Nilsson samt NUTEK, Glesbygdsmyndigheten, Statskontoret och

Konsumentverket. I en bilaga till detta avsnitt (s. 190--309) lämnar

Arbetsmarknadsdepartementet en beskrivning och analys av den regionala

utvecklingen mot bakgrund av två rapporter från NUTEK.

Över den regionalpolitiska propositionen och några motionsyrkanden i

anslutning till denna har yttranden inkommit från kultur-, utbildnings-,

trafik-, jordbruks- och näringsutskotten. I samband med yttrandet från

näringsutskottet har ett antal motionsyrkanden överlämnats till utskottet.

Till utskottet har inkommit ett antal skrivelser med anledning av

propositionen. Utskottet har också erhållit information av representanter för

Stiftelsen Norrlandsfonden.

Detta betänkande disponeras i huvudsak på samma sätt som propositionen.

1990-talets regionala problembild (prop. s. 22--27)

Regeringen gör följande bedömning av de regionalpolitiska problemen. De

problem som är knutna till gleshet och avstånd är permanenta till sin karaktär

och väntas därför bestå.

Problemen knutna till gleshet är störst i de norra delarna av landet. Även i

övriga delar av landet finns det stora områden där en förhållandevis stor andel

av befolkningen bor i små tätorter och på landsbygden.

Det är regeringens bedömning att behovet av regionalpolitiska insatser även

under kommande år kommer att vara störst i regioner med gles befolkning. Det

behövs en nettoinflyttning om bosättningen där skall upprätthållas. Insatser

krävs för att höja kompetensnivån i dessa delar av landet. Den låga

utbildningsnivån bidrar nämligen till att försämra förutsättningarna att

etablera kvalificerad verksamhet där.

Problem knutna till näringslivets strukturomvandling påverkas i hög grad av

konjunkturutvecklingen. Regeringen gör bedömningen att den aktuella situationen

i fyra väsentliga avseenden avviker från 1980-talets.

För det första framstår det som föga sannolikt att den kommande

konjunkturuppgången kommer att bli lika långvarig som under 1980-talet. För det

andra har den kraftiga nedgången inom industrin under de senaste åren inneburit

att produktionskapacitet har försvunnit. För det tredje har det skett ett

omfattande rationaliseringsarbete i näringslivet under de senaste åren.

Osäkerhet råder därför om hur starkt produktionsökningar kommer att slå igenom

på sysselsättningen. För det fjärde kommer sysselsättningen inom den offentliga

sektorn -- på grund av den samhällsekonomiska situationen -- inte att öka i

samma grad som under 1980-talet.

Av de nu nämnda skälen kommer en konjunkturuppgång sannolikt inte att vara

tillräcklig för att lösa de aktuella strukturproblemen. Tidigare erfarenheter

visar att många mindre orter och landsbygdsområden påverkas av sådana uppgångar

i konjunkturen med en viss fördröjning, vilket påverkar

befolkningsutvecklingen. Sådana inomregionala obalanser kan behöva motverkas,

något som förutsätter att den regionala dimensionen har en framträdande plats

vid utformningen av sektorspolitiken. Härigenom kan en kommande

konjunkturuppgång bidra till en ökad tillväxt i hela landet.

Utvecklingen har under de senaste åren präglats av minskade regionala

obalanser. Anledningen härtill är ökningen av den nationella arbetslösheten

som inneburit att skillnaderna mellan regionerna i detta avseende har minskat

och obalanserna i flyttningströmmarna har reducerats. Fortfarande är dock

arbetslösheten störst i de kommuner som även under tidigare år har haft en stor

arbetslöshet. Orsakerna till att sysselsättningsgraden i stödområdet ligger fem

procentenheter lägre än för riket som helhet anges vara att de små lokala

arbetsmarknaderna erbjuder ett smalt utbud av arbetstillfällen. Situationen är

särskilt besvärlig för äldre personer.

En bidragande orsak till de minskade obalanserna i flyttningströmmarna är

invandringens effekter på befolkningsutvecklingen.

Hur stor den regionala obalansen kommer att bli under de kommande åren

bestäms av dels styrkan i konjunkturuppgången, dels inom vilka delar av

ekonomin som uppgången kommer. Om man utgår från 1980-talets erfarenheter

kommer Norrlands inland och vissa industriregioner i södra och mellersta

Sverige att påverkas av uppgången relativt sent. Regeringen gör därför

bedömningen att de regionalpolitiska insatserna i första hand behövs i dessa

regioner. Infrastrukturella satsningar i t.ex. telekommunikationer m.m. i dessa

områden kan dock motverka en sådan utveckling. I en rätt utformning av

sektorspolitiken får den regionala dimensionen en framträdande plats. På detta

sätt kan en kommande konjunkturuppgång bidra till en ökad tillväxt i hela

landet.

I den följande framställningen redovisas regeringens förslag och

motionärernas förslag till insatser under resp. avsnitt.

Mål och riktlinjer för regionalpolitiken

Propositionen (s. 27--33)

Det överordnade målet för regionalpolitiken skall vara att öka den enskildes

möjligheter att fritt kunna välja arbete och bostadsort. Regionalpolitiken

bidrar till att utveckla livskraftiga regioner i alla delar av landet. Den

skall också medverka till en mer likvärdig ekonomisk, social och kulturell

standard för landets olika delar.

Livskraftiga regioner skall ha en balanserad befolkningsutveckling och

sammansättning vad avser fördelningen mellan unga och gamla, kvinnor och män.

Varje region bör ha en arbetsmarknad med ett varierat utbud av arbetsplatser

och en tillfredsställande fysisk infrastruktur i form av bostäder och

kommunikationer. Dessutom måste det finnas en välfärdsmässig infrastruktur med

ett tillfredsställande utbud av vårdmöjligheter, utbildning, kultur, tjänster

och fritidsaktiviteter. Härigenom skapas förutsättningar för likvärdiga

livsvillkor i hela landet.

Insatserna inom olika sektorsområden har avgörande betydelse för

möjligheterna att skapa livskraftiga regioner. Uppbyggnad av vård och omsorg,

utbildning och kommunikationer är exempel på detta. För att nå likvärdiga

livsvillkor krävs alltså att den regionala dimensionen beaktas i utformningen

av politiken inom många sektorsområden vid sidan av den traditionella

regionalpolitiken.

En ökad utjämning av utbudet av offentliga tjänster förutsätter en mångfald

av organisatoriska lösningar. Pågående förändringar inom den offentliga sektorn

öppnar ökade möjligheter för lokalt anpassade lösningar.

För att det överordnade målet för regionalpolitiken skall kunna uppnås är det

av avgörande betydelse att insatserna inom olika sektorsområden samspelar och

aktivt bidrar till en positiv utveckling av alla regioner.

Regionalpolitiken skall i första hand inriktas mot att stödja näringslivets

utveckling i utpekade områden. Näringslivet i dessa områden skall ges sådana

villkor att de framstår som intressanta lokaliseringsalternativ för

näringslivet och attraktiva bosättningsalternativ för befolkningen.

Glesbygdens och landsbygdens roll i den regionala arbetsfördelningen har

traditionellt varit knuten till områdenas naturresurser: energi, jord, skog och

mineraler. Utvecklingen inom data- och telekommunikationsområdet har öppnat

möjligheter för etablering av nya verksamheter i dessa områden.

Olika regioner spelar skilda roller i ekonomin och innebär samtidigt att ett

ömsesidigt beroende mellan regionerna växer fram. Till detta kommer att

regionernas utveckling också är beroende av den omvärld i vilken vårt land

befinner sig. Det nordiska regionalpolitiska samarbetet berör många regioner i

de nordiska länderna. Vidare pågår ett samarbete i Östersjöregionen. För

svenskt vidkommande är medlemskap i EU ett sätt att genom internationellt

samarbete utveckla Sverige.

Regionalpolitiken bör formas utifrån ett könsperspektiv heter det vidare i

propositionen. Problembeskrivningar, analyser och åtgärdsförslag skall göras

utifrån ett sådant perspektiv. Kvinnors och mäns behov och förutsättningar

skall beaktas i det regionala utvecklingsarbetet. Samtidigt behöver särskilda

insatser för kvinnor göras.

En viktig uppgift för regionalpolitiken är att verka för ett mer

differentierat näringsliv och en breddning av de lokala arbetsmarknaderna. Ett

instrument med detta syfte är den könskvoteringsregel som tillämpas inom det

regionalpolitiska stödområdet. Även ökat företagande bland kvinnor bidrar till

en breddning och differentiering av näringslivet.

Delar av Sverige kännetecknas av en könsmässig obalans. Trots olika insatser

för att få en mer balanserad befolkningsmässig sammansättning lämnar unga

kvinnor glesbygd och mindre orter i högre grad än unga män. Ökad vikt måste

läggas vid arbetet med att utforma den lokala livsmiljön med hänsyn till

kvinnors behov.

Mot bakgrund av den redovisade problembilden och det överordnade mål för

regionalpolitiken som föreslagits bedömer regeringen att de regionalpolitiska

åtgärderna bör öka.

Om regionalpolitikens överordnade mål skall nås förutsätts att olika

samhällssektorer tar ett rejält regionalt ansvar och att kraftfulla åtgärder

görs inom ramen för de regionalpolitiska anslagen. De senare utgör ett viktigt

komplement till de grundläggande förutsättningar för regioners utveckling som

andra sektorer måste skapa genom sina prioriteringar.

Regeringen föreslår ett godkännande av målen för regionalpolitiken.

Motioner

Socialdemokraterna är i sin partimotion A56 kritiska till regeringens

förslag och menar att det är bristfälligt i följande viktiga avseenden.

Förslaget har inte föregåtts av en parlamentarisk utredning, något som tidigare

alltid varit fallet vid förändringar av regionalpolitiken. Utredningsmaterialet

är bristfälligt. En så viktig fråga som effekterna för den regionala

utvecklingen av privatiseringar och avregleringar har inte belysts.

Samordningsfrågor mellan olika myndigheter har inte utretts.

Infrastrukturbehoven har inte varit föremål för någon analys. Det framtagna

utredningsmaterialet har skickats ut från tre olika myndigheter och

remisstiderna har varit extremt korta. Avtalet med EU har inte analyserats och

beaktats.

Enligt Socialdemokraterna (yrk. 1) skall regionalpolitiken styras av tre

övergripande mål: tillväxt, rättvisa och valfrihet. Tillväxten skall främjas

genom att befintliga resurser tas till vara och att man bygger vidare på

naturliga förutsättningar för produktionen. Det skall vara möjligt för

människor att bo och arbeta i olika delar av landet: i storstäder, i mindre

tätorter och i glesbygd. Regionalpolitiken skall medverka till en rättvis och

jämn fördelning av resurser mellan landets olika delar, där hänsyn tas till

skilda förutsättningar att försörja sig. Det hade enligt Socialdemokraterna

varit välgörande om de regionalpolitiska målen uttryckts på detta sätt.

Allvarligare är dock att regeringens politik i viktiga hänseenden motverkat

tidigare uppsatta mål.

Den bedömning som regeringen själv gjort av den aktuella situationen visar

enligt Socialdemokraterna att en stor del av de problem som uppstått faktiskt

är en följd av den förda regeringspolitiken. När det gäller bedömningar av den

framtida arbetsmarknadens utveckling måste man vara mycket försiktig. Det

kommer att krävas betydande politiska insatser för att nå tillbaka till den

fulla sysselsättningen och åstadkomma den nödvändiga tillväxten i landet.

I syfte att åstadkomma största möjliga jämlikhet mellan olika grupper spelar

den samlade politiken en avgörande roll. För att förverkliga målen om tillväxt,

rättvisa och valfrihet vill Socialdemokraterna föra en politik som leder till

att produktionen växer och fler jobb skapas. De vill ha en skattefördelning som

gynnar regioner där invånarna har lägst inkomster. En stor gemensam sektor har

större betydelse för glesbygden och landsbygden än för övriga landet. Den är

därför särskilt viktig för förverkligandet av de regionalpolitiska målen.

Grunden för att hela Sverige skall kunna utvecklas är att det förs en

ekonomisk politik för tillväxt och full sysselsättning. Vidare måste det ske en

samordning av sektorspolitiken så att den stimulerar tillväxt och ger

möjligheter till tillväxt i hela landet. Nyckelorden för denna utveckling är

lokal mobilisering, centralt stöd och samordning.

Socialdemokraterna föreslår sammanfattningsvis avslag på regeringens förslag

om målen och vill ha ett godkännande av målen i enlighet med vad som framförs i

motionen.

I motion A464 (yrk. 1 och 4) av Bo Holmberg m. fl. (s) vill motionärerna ha

ett tillkännagivande om en kraftfull regionalpolitik bestående av ett regionalt

engagemang och ett nationellt samhällsansvar för likvärdiga förutsättningar

i infrastrukturen. Motionärerna efterlyser vidare en bättre regional statistik.

Lisbeth Staaf-Igelström m.fl. (s) vill i motion A52 (yrk. 7) ha

tillkännagivande om särskilda regionalpolitiska satsningar för kvinnor.

Bengt-Ola Ryttar m.fl. (s) föreslår i motion A450 (yrk. 23) ett

tillkännagivande om kvinnornas situation på arbetsmarknaden. Ett långsiktigt

arbete behövs för att stärka kvinnornas position.

Ny demokrati föreslår i sin partimotion A67 (yrk. 1) att riksdagen avslår

regeringens proposition.

Motionärerna uttrycker stor tveksamhet inför regeringens målformuleringar.

De ifrågasätter om det överordnade målet om att öka den enskildes möjligheter

att fritt välja arbete och bostadsort är realistiskt. De är också avvisande

till formuleringarna om könsperspektiv i regionalpolitiken.

Jämställdhetsfrågorna bör enligt motionärernas mening vara en gemensam

angelägenhet för hela landet. Om riksdagen avvisar motionärernas förslag att

avslå propositionen bör riksdagen i vart fall inte godkänna de av regeringen

föreslagna målen för regionalpolitiken (yrk. 2).

Som mål och inriktning för regionalpolitiken bör i stället gälla att skapa

gynnsamma villkor för näringslivet i hela landet. Särskilda regionalpolitiska

medel bör minska i omfattning. En ökad samordning av den statliga stödgivningen

är oundgängligen nödvändig. Handläggningen måste bli enhetlig i de fall stöd

måste utgå. Onödiga eller konkurrenssnedvridande stöd eller stöd som av annan

anledning kan ifrågasättas bör utmönstras. Det är viktigt att satsa på

utbildning och forskning och skapa förutsättningar för goda kommunikationer

(yrk. 3).

Även Vänsterpartiet framför i sin partimotion A57 kritik mot beredningen av

propositionen. Kritiken är i huvudsak av samma slag som den som

Socialdemokraterna för fram i sin partimotion.

Vänsterpartiet vill ha ett tillkännagivande om beredningen av propositionen

(yrk. 37).

Regeringens förslag till regionalpolitiskt mål kan inte accepteras i

nuvarande form. I stället anser motionärerna att den formulering som fanns i

proposition 1989/90:76 är mer precis och ambitiös och följaktligen bör

användas. Den formuleringen löd: Regionalpolitiken skall inriktas på att ge

människor tillgång till arbete, service och god miljö oavsett var de bor i

landet. Vidare gäller att regionalpolitiken måste genomsyras av ett

nedifrån-och-upp-perspektiv. Det gäller att stimulera ett aktivt utvecklings-

och förnyelsearbete och bryta ett passivt rekvirerande av bidrag.

Miljökonsekvensanalyser måste göras när stora och viktiga regionalpolitiska

beslut fattas.

Målbeskrivningen måste som Vänsterpartiet ser det kompletteras med mer

kvalitativa mål. Däri ingår en förstärkning av lokal och regional demokrati och

ett medvetet arbete för att göra regionerna mindre sårbara och beroende.

Långsiktiga tvärsektoriella program bör upprättas så att regionala och lokala

aktörer drar åt samma håll.

Vänsterpartiet vill ha ett godkännande av målen för regionalpolitiken i

enlighet med vad som anförs i motionen (yrk. 1).

Partiet vill vidare ha ett tillkännagivande om den s.k. stora

regionalpolitiken, dvs. villkoren för sjukvård, utbildning, post, tele,

transporter m.m. (yrk. 2 och 3). Genom expansion av den offentliga sektorn har

skogen och malmen ersatts som basnäring. Den neddragning som nu pågår inom den

offentliga sektorn och i de statliga företagen slår därför hårdast mot

sysselsättningen i glesbygd. Den förda politiken innebär också en försämring av

servicen i glesbygd.

Vänsterpartiet menar att regeringens ekonomiska politik är katastrofal för de

utsatta regionerna. Avreglering och bolagisering är helt oacceptabel ur

regionalpolitisk synpunkt. Det finns inga strategiska program utarbetade för

regionerna. Den ekologiska aspekten lyser med sin frånvaro. Det finns mycket

litet nytänkande vad gäller den traditionella regionalpolitiken.

Inriktningen av politiken borde i stället vara att successivt övergå till mera

utvecklingsinriktade stödformer. En ökning av utvecklingsbidragen och en

minskning av driftsstödet i form av sänkta socialavgifter är att föredra

(yrk. 4).

Vänsterpartiet vill slutligen ha ett tillkännagivande om den organisatoriska

strukturen och aktörerna inom regionalpolitiken (yrk. 38). Rollfördelningen

mellan länsstyrelser, landsting och kommuner, liksom förhållandet mellan

Glesbygdsmyndigheten och Folkrörelserådet bör belysas. ERU bör få i uppdrag att

lämna en rekommendation till förbättring av den operativa organisationen.

I sin partimotion A460 (yrk. 1) begär Vänsterpartiet ett tillkännagivande om

behovet av ett kvinnoperspektiv på regionalpolitiken.

I motion A458 (yrk. 2) begär Lennart Rohdin (fp) ett tillkännagivande om

utformningen av den framtida regionalpolitiken. Han menar att grundläggande för

en långsiktig utveckling är att mobilisera de lokala resurserna.

I detta sammanhang tar utskottet upp yrkande 1 i motion A52 av Lisbeth

Staaf-Igelström m. fl. (s). Där begärs ett tillkännagivande om en

regionalpolitik för bruksorter. Motionärerna menar att propositionen inte

tillräckligt uppmärksammat de problem som finns i landets bruksorter och anser

att det behövs särskilda åtgärder för att differentiera och utveckla

näringslivet på dessa orter.

Rapporter

I den tidigare omnämnda rapporten av professor Jan-Evert Nilsson (Ds 1993:78)

En tillväxtfrämjande regionalpolitik lämnas en kort redovisning av

regionalpolitikens utveckling alltsedan den introducerades som

lokaliseringspolitik i mitten av 1960-talet. Lokaliseringspolitiken väntades

stimulera till ökad sysselsättning i glesbygdsregioner och samtidigt bidra till

att minska inflyttningen till storstäderna.

Under första hälften av 1970-talet genomfördes en rad utlokaliseringar av

verksamheter vid statliga myndigheter från Stockholm. Lokaliseringspolitiken

omvandlades till regionalpolitik. Denna byggde på föreställningen att ett antal

tillväxtcentrum skulle skapas inom och i anslutning till stödområdet.

Problembilden förändrades under andra hälften av 1970-talet. Sysselsättningen

inom primärnäringarna hade sjunkit till en sådan nivå att dessa spelade mindre

roll för den regionala utvecklingen. Nya problem dök upp i form av bl.a.

neddragningar inom varvsindustrin, nedläggningar inom gruvindustrin och

strukturomvandling inom stålindustrin. Syftet med regionalpolitiken var inte

längre att modernisera regioner med en omodern näringsstruktur utan att finna

ersättning för de arbetstillfällen som försvunnit.

Skillnaden mellan arbetsmarknads- och regionalpolitiken krympte. I den

praktiska tillämpningen betraktades regionalpolitiken alltmer som ett medel att

lösa icke-permanenta regionala arbetsmarknadsproblem. Detta var särskilt

påtagligt under första hälften av 1980-talet. Förhoppningen var att

statsmakterna under en begränsad tid skulle lösa akuta strukturproblem i de

aktuella regionerna. En effekt av omläggningen av politiken blev att

regionalpolitiken blev ett medel att hantera kortsiktiga strukturproblem.

Fördelningsaspekten överordnades tillväxtaspekten.

I rapporten redovisas härefter förändringens betydelse på de

regionalpolitiska målen. Fram till mitten av 1970-talet framhölls att

regionalpolitikens mål var att förena ett effektivare resursutnyttjande, som

skulle bidra till ökad tillväxt, med en förbättrad jämvikt i den

näringsgeografiska utvecklingen. I den proposition som lades fram 1979 hade

målbeskrivningen förändrats. Nu betonades att målet var att erbjuda människor i

olika regioner likvärdiga sysselsättningsmöjligheter, likvärdig tillgång till

social, kommersiell och kulturell service samt god miljö.

De regionala problemen tycktes övervunna i slutet av 1980-talet, sägs det i

rapporten. I den proposition som regeringen lade fram våren 1990 beskrevs det

regionala problemet som i huvudsak ett inlandsproblem. Regionalpolitikens

uppgift formulerades i termer av en geografiskt baserad välfärdspolitik.

De övergripande mål för regionalpolitiken som gällde vid tidpunkten för 1990

års regionalpolitiska beslut konfirmerades genom riksdagens beslut våren 1990.

Den bakgrund av utvecklingen som tecknas i rapporten kan ge intryck av att

regionalpolitiken genomgått betydande förändringar över tiden. Bilden blir --

fortfarande enligt rapporten -- delvis en annan om uppmärksamheten riktas mot

de regionalpolitiska medlen. Förändringarna i medlen har dels haft karaktären

av att användningsområdena för befintliga medel förändrats marginellt, dels att

de kompletterats med nya. Nya medel och nya användningsområden har lagts till

gamla.

Regionalpolitiken omfattar totalt i dag 2,6 miljarder kronor. Det innebär att

de regionalpolitiska anslagen utgör ungefär 0,5 % av statens totala budget.

Dagens regionalpolitik är sålunda mätt i budgettermer ett marginellt fenomen.

En regionalpolitisk strategi kan därför inte begränsas till att endast omfatta

den s.k. lilla regionalpolitiken, dvs. de regionalpolitiska anslag som går över

Arbetsmarknadsdepartementet. Beslut inom andra politikområden, den "stora"

regionalpolitiken, spelar en större roll för den regionala utvecklingen, heter

det i rapporten.

I en nyligen framlagd rapport av NUTEK (B1994:3) belyser man statsbudgetens

regionala fördelning. Studien handlar om hur alla inkomster och utgifter i

statens budget och socialförsäkringssektorn påverkar de regionala ekonomierna.

I studien definieras den stora regionalpolitiken vidare än vad nyss sagts: alla

anslag och dess finansiering anses ha en regional dimension.

Huvudsyftet med studien anges vara att öka kunskapen om den stora

regionalpolitiken. NUTEK har gjort en mycket omfattande kartläggning av

inkomster och utgifter i statens budget och socialförsäkringssektorn för

budgetåret 1991/92. En liknande undersökning gjordes 1985/86. Den omfattade

emellertid endast utgiftssidan.

Många intressanta iakttagelser redovisas i rapporten. I detta sammanhang kan

framhållas följande. Flera politikområden har en mycket klar regional prägel.

Förändringar i den stora regionalpolitiken mellan 1985/86 och 1991/92

studerades. Frågan ställdes om det regionala fördelningsmönstret är stabilt

eller om det skett stora förändringar under perioden. Är mönstret stabilt ökar

möjligheterna att göra regionala konsekvensbedömningar av framtida förändringar

i statens finanser. På olika sätt konstateras i rapporten att det råder

regional stabilitet på statens utgiftssida. Frågan om det skett en fortsatt

inkomstomfördelning mellan regionerna i enlighet med tidigare studier under

perioden 1985/86 till 1991/92 besvaras jakande.

Det resultat som sålunda framkom ledde till att man ställde frågan om det

skett ett trendbrott i den stora regionalpolitiken under 1990-talet. Om så är

fallet, hur har detta påverkat den inkomstutjämnande politiken? I denna del

studerades det regionala utfallet av statens finanser mellan 1989/90 och

1993/94. Det anmärks att budgetutfallet för 1993/94 är en prognos. Analysen

visar att inkomstutjämningen mellan regionerna har upphört. Det förefaller

därför som ett trendbrott har inträffat i den stora regionalpolitiken under

perioden. Denna slutsats blir tydligare om utgifterna för arbetslöshet

exkluderas och analysen begränsas till de strukturella budgetförändringarna. De

strukturella förändringarna finns kvar när konjunkturen vänt.

Under lång tid framöver kommer finanspolitiken att vara inriktad på att

bringa ned underskottet i statens finanser. Frågan som ställs i rapporten är

hur detta kan göras utan allvarliga konsekvenser för den regionala balansen.

Denna fråga försöker man besvara genom analys av två tänkbara alternativ där

utgångspunkten i båda fallen är en tänkt besparing på 100 miljarder kronor. I

det ena alternativet utgår man från en utgiftsminskning på 100 miljarder

kronor, i det andra alternativet tänker man sig en kombination av en

skattehöjning på 50 miljarder kronor och en utgiftsminskning med samma belopp.

De regionala konsekvenserna skiljer sig avsevärt mellan de båda alternativen.

Alternativ två har det jämnaste regionala utfallet. För storstäderna är det

första alternativet gynnsammast, medan alternativen i stort sett är likvärdiga

för de mellanstora städerna i södra och mellersta Sverige. Övriga sju regioner

har ett bättre utfall i alternativet med skatte- och avgiftshöjningar.

En av slutsatserna av den gjorda kartläggningen tyder på att

regionalpolitiken måste vidgas från att handla om den lilla regionalpolitiken

-- bl.a. stöd till företag i vissa utpekade regioner -- till att omfatta den

stora regionalpolitiken (enligt rapportens definition).

Utskottet

Under de senaste åren har den regionalpolitiska bilden radikalt förändrats.

Den dramatiskt ökade arbetslösheten slår hårt i alla delar av landet, även om

arbetslösheten fortfarande är högre i de regioner som traditionellt haft hög

arbetslöshet. De minskade obalanserna i flyttningströmmarna kan tyckas vara en

tillfredsställande utveckling. En förklaring härtill ligger i den höga

nationella arbetslösheten: det finns inga arbeten att flytta till. En annan

bidragande orsak är invandringens effekter på befolkningsutvecklingen.

Det överordnade målet för regionalpolitiken som nu förespråkas i

propositionen tar sikte på att öka den enskildes möjligheter att fritt kunna

välja arbete och bostadsort. Detta mål nås genom att regionalpolitiken bidrar

till att utveckla livskraftiga regioner i alla delar av landet.

Regionalpolitiken skall även medverka till en mer likvärdig ekonomisk, social

och kulturell standard för hela landet.

Regionalpolitiken bör sålunda utvecklas till att bli en politik som bidrar

till att återskapa tillväxten i hela landet. Därmed knyter man an till de

samhällsekonomiska motiv som låg bakom introduktionen av lokaliseringspolitiken

på 1960-talet: politiken väntades bidra till att öka landets samlade

produktion. Samtidigt som man har speciella satsningar på utpekade regioner är

det viktigt att återskapa den ekonomiska tillväxten i hela landet och att

utvecklingsmöjligheterna i alla delar av landet tas till vara. Härigenom

främjas också möjligheterna till en bättre fördelning av resurserna.

Vad härefter angår de medel som skall användas för att nå de uppställda målen

får utskottet anföra följande.

Utskottet delar regeringens bedömning att det utmärkande för livskraftiga

regioner är en balanserad befolkningsutveckling och sammansättning vad avser

fördelningen mellan unga och gamla, kvinnor och män.

Varje region bör ha en arbetsmarknad som kan erbjuda ett tillräckligt och

varierat utbud av arbeten, en fysisk infrastruktur i form av bostäder,

kommunikationer m.m. samt en välfärdsmässig infrastruktur i form av vård,

utbildning, kultur och fritidsaktiviteter. Dessutom bör det finnas ett

tillräckligt gott utbud av tjänster. Härigenom skapas förutsättningar för

likvärdiga livsvillkor i hela landet. Utskottet vill i likhet med regeringen

understryka vikten av att könsperspektivet beaktas vid utformningen av

regionernas livsmiljö.

Som framhålls i de ovan redovisade rapporterna kan regionalpolitiken, vad som

numera kallas "den lilla regionalpolitiken", endast marginellt lösa de

regionala problemen. Utskottet har vid åtskilliga tillfällen tidigare uttalat

en liknande uppfattning. För att skapa livskraftiga regioner och nå målet om

likvärdiga livsvillkor för människor behövs insatser inom många olika politik-

och sektorsområden, t.ex. arbetsmarknads- och kommunikationssektorn samt

utbildnings- och forskningssektorn, det som ibland kallas "den stora

regionalpolitiken". Även statsbidragssystemet är en del i denna politik.

I detta sammanhang vill utskottet framhålla det som utskottet uttalade i det

regionalpolitiska betänkandet förra året (1992/93:AU13, s. 22). "-- -- --

kravet på minskade offentliga utgifter kan leda till att de regionala

skillnaderna ökar. Utskottet anser därför att det finns skäl att noga följa

utvecklingen i olika delar av landet i samband med minskningen av de offentliga

utgifterna. Inte minst kvinnorna, som till stor del har sin sysselsättning inom

offentlig verksamhet, kan komma att drabbas särskilt. Denna risk måste

uppmärksammas i det lokala och regionala utvecklingsarbetet. -- -- --"

Utskottet vidhåller denna uppfattning.

Av avgörande betydelse för den regionala utvecklingen är den ekonomiska

politiken. I kompletteringspropositionen (1993/94:150 bilaga 10) konstaterar

regeringen att läget i ekonomin inte bara har stabiliserats utan också att

ekonomin nu är inne i en stark uppgång. Regeringens strategi att dra i gång en

exportledd expansion av det privata näringslivet fungerar. Nedgången i

näringslivet har brutits och vänts till en uppgång. Detta innebär goda

möjligheter för företagande, investeringar och sysselsättning.

Utskottet kommer senare i framställningen att närmare gå in på och redovisa

sin syn på samhälls- och politikområden av särskild betydelse för den regionala

utvecklingen.

För att nå det överordnade målet för regionalpolitiken måste insatserna inom

olika sektorsområden samspela och aktivt bidra till en positiv utveckling av

alla regioner.

Utskottet vill liksom regeringen understryka betydelsen av glesbygdens och

landsbygdens roll för den regionala utvecklingen. Utvecklingen på data- och

telekommunikationsområdet har skapat och kan skapa nya typer av verksamheter

och sysselsättning på landsbygden. Även turismen har kommit att spela en allt

större roll för landsbygdsutvecklingen.

I likhet med regeringen anser utskottet att regionalpolitiken i första hand

skall inriktas mot att främja och utveckla näringslivets möjligheter i utpekade

områden. Näringslivet skall ges sådana villkor att dessa områden framstår som

intressanta och lönsamma lokaliseringsalternativ. Ett led i denna politik är

landets indelning i permanenta stödområden. Som redovisas i det följande delar

utskottet i allt väsentligt regeringens uppfattning i detta avseende.

Utskottet delar vidare regeringens bedömning att de insatser som skall göras

inom regionalpolitiken behöver ökade resurser. Utskottet återkommer i den

följande framställningen till dessa frågor.

Någon avgörande skillnad mellan de målformuleringar som görs av regeringen å

ena sidan och Socialdemokraterna i motion A56 och Vänsterpartiet i motion A57

kan utskottet för sin del inte se. Inte heller råder det någon annan

uppfattning bland motionärerna om andra politikområdens stora betydelse för den

regionala utvecklingen. Däremot finns det väsentliga skillnader i utformningen

av politiken inom dessa områden i förhållande till den av regeringen förda

politiken.

Mot bakgrund av vad utskottet hittills anfört torde framgå att utskottet inte

är berett att biträda Ny demokratis motionsyrkande om avslag på

propositionen. Av detta följer att motion A67 bör avslås i denna del.

Ny demokratis andrahandsyrkanden i motion A67 rörande mål- och

inriktningsformulering torde i viss utsträckning sammanfalla med den förda

politiken, medan den i andra avseenden har en helt annan inriktning än

regeringens. Motionen bör därför avvisas i nu behandlade delar.

Beträffande Vänsterpartiets yrkande som hänför sig till beredningen av den

regionalpolitiska propositionen vill utskottet anföra följande. Det får anses

ankomma på varje regering att själv avgöra hur ett beredningsförfarande inför

ett förslag till riksdagen skall gå till. I förevarande fall gavs det dessutom

möjlighet för samtliga riksdagspartier att delta i beredningsprocessen.

Vänsterpartiet frånträdde emellertid den parlamentariska referensgruppen.

Utskottet avvisar med det anförda motion A57 i denna del.

Vad härefter angår yrkandet i sistnämnda motion om uppdrag till ERU att lämna

en rekommendation till förbättring av den operativa organisationen noterar

utskottet att frågan redan är aktualiserad (prop. s. 161). Något särskilt

uttalande från riksdagens sida är därmed inte erforderligt.

Utskottet har ovan instämt i bedömningen att könsperspektivet är viktigt vid

utformningen av regionalpolitiken. Något uttalande härutöver med anledning av

motionerna A52 (s), A450 (s) och A460 (v) är därför inte påkallat.

Även motion A458 av Lennart Rhodin (fp) är i aktuell del tillgodosedd med

regeringens förslag.

Vad angår yrkandet i motion A52 (s) om en regionalpolitik för bruksorter

anser utskottet att de förslag som läggs fram i propositionen även bör kunna

tillgodose det behov som motionärerna pekar på. Det får anses ankomma på resp.

länsstyrelse att beakta de lokala problem som är förknippade med speciella

orter.

Beträffande den i motion A464 berörda frågan om bättre regional statistik får

utskottet upplysa om följande. Enligt uppgifter som utskottet under hand har

inhämtat pågår sedan länge ett samarbete mellan SCB och Eurostat för att ta

fram statistik som är avsedd för regionala ändamål. Även vad gäller statistik

rörande de regionala räkenskaperna pågår ett gemensamt arbete mellan SCB och

Eurostat. Motionen bör därför inte påkalla någon riksdagens åtgärd.

Sammanfattningsvis föreslår utskottet att riksdagen godkänner det som

regeringen föreslår om målen för regionalpolitiken enligt de riktlinjer som

förordas i propositionen. De i sammanhanget behandlade motionerna A52 (s), A56

(s), A57 (v), A67 (nyd), A458 (fp), A460 (v) och A464 (s) avstyrks i berörda

delar.

Stödformerna

Innan utskottet går närmare in på förslagen beträffande de olika stödformerna

lämnas först en kort sammanfattning av de stödformer som gäller i dag. Härefter

följer en likaledes kort sammanfattning av de ändringar som föreslås. Sist

under denna rubrik behandlas Socialdemokraternas alternativ till det

regionalpolitiska stödet.

För att styra samhällets regionalpolitiska insatser har vissa delar av landet

klassats som stödområde. Den metoden har använts alltsedan det

regionalpolitiska stödet infördes. Villkoren för stöd är olika beroende på

omfattningen och karaktären av ortens problem. Regeringen har dessutom

möjligheter att inplacera orter i tillfälliga stödområden eller lämna högre

bidragsprocent i dessa samt i stödområde 2.

Någon större förändring i stödområdesindelningen föreslås inte av regeringen.

Delar av några kommuner som nu ingår i stödområde 2 flyttas över till

stödområde 1. Ingen förändring föreslås heller i regeringens möjligheter att

placera orter i tillfälliga stödområden eller lämna högre bidragsprocent än den

som normalt skulle gälla.

Gällande stödformer

Lokaliseringsstöd, en sammanfattande benämning på

lokaliseringsbidrag och lokaliseringslån.

Lokaliseringsbidrag, högst 35 % av utgifterna i samband med

investeringar i byggnader och maskiner m.m. i stödområde 1 och

högst 20 % i stödområde 2.

Lokaliseringslån för investeringar i byggnader och maskiner.

Lån till regionala investmentbolag.

Utvecklingsbidrag, högst 50 % av utgifterna för s.k. mjuka investeringar

intill ett högsta bidragsbelopp av 500 000 kr. Beloppsgränsen kan överskridas i

vissa fall.

Sysselsättningsbidrag utgår under en femårsperiod för varje ny

årsarbetskraft till sammanlagt 200 000 kr i stödområde 1 och sammanlagt 120 000

kr i stödområde 2.

Nedsättning av socialavgifter med tio procentenheter för företag i vissa

branscher i hela stödområde 1 samt för några av dessa branscher i delar av

stödområde 2. För Bodens, Luleå, Älvsbyns och Piteå kommuner gäller

övergångsvis en nedsättning med fem procentenheter t.o.m. år 1995.

Transportstöd lämnas med 10--50 % av nettofraktkostnaden för vissa varor.

Norrlandsfondens verksamhet är inriktad på riskfinansiering av små och

medelstora företag.

Glesbygdsstöd ges i form av företagsstöd och stöd till kommersiell

service. Företagsstöd kan ges i form av avskrivningslån motsvarande högst 50 %

av investeringskostnaden, dock med ett högstbelopp om 450 000 kr. För

avskrivningslån för uthyrningsstugor gäller ett högstbelopp om 75 000 kr. För

servicebidraget till glesbygdshandeln gäller ett högstbelopp om 100 000 kr.

Föreslagna stödformer

Propositionen

Lokaliseringsstödet är oförändrat till sina grunddrag.

Lokaliseringsstöd föreslås även kunna utgå vid lokalisering av tjänsteföretag.

Under senare år har stöd vid utlokalisering av tjänsteföretag lämnats, förutom

i form av sysselsättningsbidrag, även i form av utvecklingsbidrag. Det nu

föreslagna lokaliseringsbidraget i detta sammanhang får dock en något

annorlunda konstruktion. Det föreslås i dessa fall knutet till antalet

nytillkommande årsarbetskrafter och utgå med högst 250 000 kr i stödområde 1

och högst 150 000 kr i övriga stödområden. Lokaliseringsstöd, dvs.

lokaliseringsbidrag och lokaliseringlån, uppgår till högst 70 % av utgifterna i

stödområde 1 och högst 50 % i stödområde 2. Lokaliseringsstöd kan lämnas till

rörelsekapital i tjänsteföretag.

Lån till regionala investmentbolag skall finnas kvar.

Utvecklingsbidrag renodlas till att avse endast immateriella

investeringar. Bidraget föreslås kunna lämnas med högst samma andelar av en

investering som ett lokaliseringsbidrag inom stödområde, dvs. 35 resp. 20 %.

Dessutom skall stöd kunna lämnas i form av villkorslån. Sammanlagt skall

utvecklingsbidraget plus villkorslånet kunna uppgå till 50 % av de totala

utgifterna för en investering.

Sysselsättningsbidrag skall finnas kvar och höjs till 250 000 kr i

stödområde 1 och till 150 000 kr i stödområde 2.

Kommersiell service: Investeringsstödet höjs till maximalt 85 % av

kostnaden vid investering som påtvingas handlaren till följd av ändringar i

lag. Servicebidraget höjs till 150 000 kr.

Nedsättning av socialavgifter skall finnas kvar. Vissa justeringar görs.

Transportstöd skall finnas kvar.

Norrlandsfonden får resurstillskott.

Ett landsbygdsstöd införs. Det ersätter nuvarande glesbygdsstöd samt små

lokaliserings- och utvecklingsbidrag i de regionalpolitiska stödområdena.

Stödet skall också kunna lämnas i glesbygds- och landsbygdsområden som

avgränsas av länsstyrelsen. Stödet är på högst 450 000 kr för hårda resp. mjuka

investeringar under en treårsperiod och har samma differentierade stödnivåer

som gäller inom stödområdena, förutom i de avgränsade glesbygdsområdena. Där

lämnas högst 50 % i bidrag till investeringskostnaden medan bidraget kan uppgå

till högst 20 % i avgränsade landsbygdsområden. Det gäller inga begränsningar

beträffande stödberättigad verksamhet för företag som bedrivs på

marknadsmässiga villkor. Avskrivningslån och kreditgaranti lämnas till högst

80 % av investeringskostnad och rörelsekapital.

Ett mikrostöd införs på högst 20 000 kr och högst 50 % av kostnad inom

ramen för landsbygdsstödet. Kravet på underlagsmaterial ställs lägre än vad som

gäller för landsbygdsstödet.

Ett tillfälligt småföretagsstöd föreslås under budgetåret 1994/95 med

maximal bidragsnivå på högst 15 % till företag med högst 50 anställda. Inga

geografiska begränsningar skall gälla. Stöd bör kunna lämnas till såväl

investeringar i byggnader och maskiner som produktutveckling och

marknadsföring.

Motioner

Socialdemokraterna kritiserar i sin partimotion A56 (yrk. 2 och 3, båda

delvis) det nuvarande regionalpolitiska företagsstödet. Även om utvärderingar

visar att stöden i huvudsak fungerar bra, har stöden inte inneburit någon

avgörande förändring av näringslivet i berörda områden. Förslagen i

propositionen innebär en "utspädning" av stödet till större områden än tidigare

och medför därtill en omfattande administration och byråkrati.

I Socialdemokraternas motion förordas därför ett nytt regionanpassat system

som innebär följande. Regeringen bör kräva att länen utformar ett länsprogram

med förslag till åtgärder samt ange behov av resurser för att åstadkomma viss

utveckling. Regeringen tar ställning till programmet och tilldelar länet en

viss mängd utvecklingsresurser för att nå angivna mål. Länsstyrelserna bör få

ett större ansvar än nu och mer resurser. Samma verksamheter som i dag bör bli

berättigade till stöd i det nya systemet. Villkoren bör i stort sett vara

desamma som nu, men länsstyrelsen bör få friare händer och det bör inte längre

krävas att varje enskild investering genast ger en sysselsättningsökning.

Vilken form av stöd som ges bör prövas med hänsyn till det enskilda företagets

behov. Länsstyrelserna bör inom en angiven ram kunna ge stöd i form av bidrag

eller lån. Återbetalningar på lånen bör återföras till länsstyrelsernas anslag,

varför länsstyrelsen får incitament att snarare ge lån än bidrag. I motionen

föreslås att riksdagen ställer sig bakom dessa principer för de

regionalpolitiska stöden och att regeringen får i uppdrag att utforma de regler

som behövs.

Beträffande handläggningen av regionalpolitiska företagsstöd föreslås att

länsstyrelserna i princip fattar alla beslut inom det egna länet. Mycket stora

investeringar eller principiellt nya ärenden bör dock beslutas av NUTEK eller i

undantagsfall av regeringen. Förslaget förutsätter att länsstyrelserna får

möjlighet att öka sina personalresurser.

Harriet Colliander m.fl. (nyd) begär i motion A67 (yrk. 7) ett

tillkännagivande om företagsinriktade åtgärder. Motionärerna menar att staten

bör vara restriktiv när det gäller att införa generella stödsystem där

individuella företag gynnas. Skälet är att det finns risk att resurser binds i

företag och branscher utan framtidsutsikter, att nödvändig strukturomvandling

försenas och att konkurrensen snedvrids.

Utskottet

Regeringens och Socialdemokraternas uppfattning i motion A56 om de

regionalpolitiska företagsstöden har både likheter och olikheter enligt

utskottets uppfattning. Synen på de regionalpolitiska målen och

sektorspolitiken och därmed grunden för regionalpolitiken har utskottet

redovisat i tidigare avsnitt.

Enligt regeringen bör -- mot bakgrund av gjorda utvärderingar -- de nuvarande

utvecklingsinriktade stödformerna (lokaliseringsstöd, utvecklingsbidrag,

sysselsättningsbidrag, lån till privata regionala investmentbolag) samt

driftstöden (nedsatta socialavgifter och transportstöd) inte förändras på något

avgörande sätt. De justeringar som föreslås behandlas under resp. rubrik. Som

redovisas i det följande är den största förändringen att glesbygdsstödet (i

vissa delar) föreslås ersättas med ett landsbygdsstöd inom glesbygds- och

landsbygdsområden samt inrättande av ett mikrostöd inom ramen för

landsbygdsstödet. Socialdemokraterna däremot anser snarast att utvärderingarna

visar behov av en nyordning, eftersom hittillsvarande stödsystem inte löst de

grundläggande problemen. Enligt utskottets sätt att se är ett stödsystem aldrig

färdigt; justeringar i takt med förändringar i omvärlden måste alltid kunna

göras. De utvärderingar av stöden och utredningen om samordning av olika typer

av statliga stöd, som regeringen aviserar, bör självfallet ta till vara

förtjänstfulla förslag i motionerna A56 och A67. Justeringar med anledning av

propositionen kommer att redovisas nedan. Beträffande omfattningen av

förändringsbehovet har utskottet en annan uppfattning än Socialdemokraterna.

Såväl enligt propositionen som i Socialdemokraternas motion förutsätts att

programarbetet i länen ökar för att stimulera till en länsanpassad utveckling.

Utskottet kan inte finna någon avgörande skillnad mellan de båda förslagen när

det gäller länsstyrelsernas vidgade roll att starta ett utvecklingsarbete som

skall leda fram till en länsstrategi. Tanken är att länsstrategin kommer att

ligga till grund för regeringens medelstilldelning. Såväl i propositionen som i

s-motionen förutses att denna ordning kommer att kräva mer resurser hos

länsstyrelserna.

I s-motionen betonas decentraliseringen mer än i propositionen, men i båda

fallen förutsätts att den absolut övervägande delen av besluten om företagsstöd

fattas av länsstyrelserna. Vad gäller mycket stora investeringar kommer beslut

att fattas av NUTEK och i sista hand av regeringen. NUTEK skall svara för

uppföljningen av företagsstöden. Enligt utskottets bedömning finns det i dessa

frågor utrymme för en samsyn även om detaljuppfattningen kan skilja sig.

Beträffande maximala stödnivåer och de allmänna regler som gäller för stöden

(verksamheter med marknadsmässiga villkor, tillfredsställande lönsamhet,

varaktig sysselsättning, 40 % av tillkommande arbetsplatser till vartdera

könet, anställningsförmåner enligt kollektivavtal m.m.) föreligger en gemensam

uppfattning. Det är också en samfälld uppfattning att samma verksamheter som nu

bör kunna få stöd. I s-modellen kan en utvidgning tänkas genom formuleringen

att även andra delar av företagens organisation och ekonomi bör kunna få stöd.

Den stora skiljelinjen mellan regeringen och Socialdemokraterna ligger i

synen på hur länsstyrelserna hanterar stödfrågorna gentemot det enskilda

företaget. Enligt propositionens intentioner finns det ett synligt regelverk,

vilket såväl länsstyrelserna som företagen kan utgå från. Enligt s-motionen

skräddarsys stödlösningar för varje enskilt företag. Ett exempel utgörs av

mikrostödet. Regeringen föreslår mycket enkla regler för beslut om mikrostöd i

de aktuella områdena. Socialdemokraterna anser däremot att det är varje

länsstyrelses sak att utforma sådana enklare regler vid behov. Utskottet kan

inte se att företagaren i förväg skulle ha möjligheter att bedöma vad hon eller

han skulle kunna räkna med i en sådan situation. Såvitt utskottet kan förstå

kräver sådana skräddarsydda lösningar att länsstyrelserna måste lägga stora

administrativa resurser på att verifiera vilka behov som är störst hos de

stödsökande företagen. Utskottet är inte övertygat om att länsstyrelserna är

lämpade att ta ett sådant ansvar. En diskussion mellan företagare och

länsstyrelse om "lämplig utformning av finansieringsmedverkan från staten"

enligt s-modellen skulle -- i brist på generella angreppssätt -- kunna leda

till alltmera ökade insatser av lobbying från företagarhåll, befarar utskottet.

Med hänvisning till vad som anförts avstyrker utskottet motion A56 (s) i de

aktuella delarna.

Vad gäller synen på företagsstöden i Ny demokratis motion A67 (yrk. 7) och

frågan om företagsinriktade åtgärder instämmer utskottet med

näringsutskottet i dess yttrande att det viktiga är att genom generella

insatser skapa ett näringslivsklimat som ger grund för en god ekonomisk

tillväxt. Även när en generell politik förordas utesluter detta inte att

statliga riktade insatser, t.ex. regionalpolitiska stödformer, kan erfordras

för att komplettera marknaden. Utskottet har ingen annan mening än Ny demokrati

när det gäller att man bör satsa på företag och branscher med framtidsutsikter.

Utskottet har vidare i annat sammanhang bestämt uttalat att en åtgärd inte får

snedvrida konkurrensen (bet. 1993/94:AU11 s. 32--33, rskr. 189). Mot denna

bakgrund finner utskottet att det inte är påkallat med något riksdagens

uttalande med anledning av motion A67 (nyd) i denna del. Yrkandet avstyrks.

Politikområden av särskild betydelse för den regionala utvecklingen

Allmänna utgångspunkter

Propositionen (s. 33--35)

I propositionen framhålls att alla politikområden måste utformas och inriktas

på sätt som är förenliga med målen för regionalpolitiken. Inte minst i det

ekonomiska läge som Sverige för närvarande befinner sig är det nödvändigt att

den statliga sektorspolitiken utformas och resurserna fördelas så att den

tillväxtkraft som finns i alla delar av landet tas till vara. I linje med denna

politik har regeringen utfärdat direktiv (dir. 1992:50) till samtliga

kommittéer och särskilda utredare att redovisa de regionala konsekvenserna av

sina förslag.

Kommunikationerna, utbildningsutbudet samt forsknings- och

utvecklingskompetensen är särskilt viktiga för att skapa utvecklingsmöjligheter

i regionerna. Vidare är en väl fungerande arbetsmarknadspolitik av

grundläggande betydelse.

Motion

Socialdemokraterna understryker i motion A56 att samordning måste ske av

sektorspolitiken så att den stimulerar tillväxt och ger möjligheter till

utveckling i hela landet. Detta kräver att sektorspolitiken effektivt samordnas

och att ett samspel sker mellan politik och marknad. (Sektorspolitiken har

tagits upp i det föregående i samband med utskottets behandling av

regionalpolitikens mål.)

Socialdemokraterna begär i motion A56 (yrk. 14 delvis) ett tillkännagivande

om behovet av ett investeringsprogram för att minska arbetslösheten. Enligt

s-programmet bör 20 miljarder kronor satsas på investeringar,

utbildningssatsningar och bekämpning av särskilt ungdoms- och

långtidsarbetslösheten. Arbetslösheten pressas på detta sätt ned till 5 % under

nästa år. Inom programmets ram inrättas en ny åtgärd, kallad

ungdomsintroduktion.

Utskottet

Samma krav om ett investeringsprogram för att minska arbetslösheten som

framförs i motion A56 har i det väsentliga behandlats av riksdagen för ett par

månader sedan. I det av riksdagen godkända betänkandet 1993/94:AU11 (prop.

1993/94:100 bil. 11, AU11, rskr. 189) uttalade utskottet att högsta prioritet

måste ges åt bekämpning av arbetslösheten. Vidare anfördes följande.

Utskottet vill i likhet med regeringen, Socialdemokraterna i motion A254 och

Vänsterpartiet i motion A250 kraftigt betona att långtidsarbetslöshet och

utslagning måste förebyggas och förhindras. Effekterna av en bestående

arbetslöshet är så allvarliga att alla ansträngningar måste göras för att

undvika en sådan situation. Vidare bör ungdomsarbetslösheten liksom

svårigheterna för invandrare och flyktingar på arbetsmarknaden föranleda

särskilda insatser även i fortsättningen.

-- -- --

I det nuvarande ekonomiska läget anser utskottet att det är industrisektorn

som måste ges utrymme att växa. Utskottet biträder därför inte kravet i motion

A254 (s) angående ekonomiskt stöd för investeringar i kommunernas gatu- och

vägnät.

Riksdagen biföll regeringens förslag i fråga om utbildningssatsningar,

åtgärder för ungdomar m.m. och avslog förslagen i motion A254 på de här

aktuella områdena.

Enligt utskottets bedömning bör de eventuella justeringar i den ekonomiska

politiken och i arbetsmarknadspolitiken som kan anses nödvändiga inför nästa

budgetår behandlas i samband med kompletteringspropositionen.

Med hänsyn till vad som anförts avstyrker utskottet motion A56 (s) i berörd

del.

Utbildning och forskning

Propositionen (s. 36--42)

Det svenska samhället står inför långsiktiga kompetensutmaningar. Grunden för

det kommande arbetet med kompetensutveckling ligger bl.a. i Agenda 2000 --

kunskap och kompetens för nästa århundrade samt i den fastlagda

forskningspolitiken. Därutöver finns insatser med direkt regionalpolitisk

anknytning, bl.a. avsättning av 150 miljoner kronor av innevarande års

regionalpolitiska medel för kunskapsprogram som finansieras gemensamt av staten

och andra intressenter. Programmen avses pågå under en femårsperiod och skall

kunna finansieras med högst 15 miljoner kronor per program. Dessa medel får

utgöra högst 50 % av totalkostnaden för varje program. Medel utgår från

innevarande budgetårs anslag D 6. Särskilda regionalpolitiska

infrastrukturåtgärder.

Regeringen har i propositionerna 1992/93:169, Högre utbildning för ökad

kompetens, och 1992/93:170, Forskning för kunskap och framsteg, beslutat

förstärka ett antal mindre och medelstora högskolor. Under våren planerar

regeringen att fatta beslut om fördelningen av medel till de mindre och

medelstora högskolorna med en industriprofil vilka prioriterats i de nämnda

propositionerna.

Med hänsyn till betydelsen av de mindre och medelstora högskolorna för

utvecklingen i regionerna och i landet avser regeringen att anslå 30 miljoner

kronor av regionalpolitiska medel (anslag C 6. Särskilda regionalpolitiska

infrastrukturåtgärder) för att vissa högskolor skall kunna utveckla och

fördjupa specifika kompetensområden. Åtgärderna avser utvecklingsverksamhet och

är av engångskaraktär.

Vidare avser regeringen att som en engångsinsats anslå högst 10 miljoner

kronor av regionalpolitiska medel för att inom stödområdet stimulera till

gymnasie- och komvuxutbildningar med inriktning på bygdens särskilda

förutsättningar. Regeringen uppdrar åt NUTEK att svara för handläggningen av

insatserna.

Svenskt näringsliv har ett stort behov av kompetenshöjande insatser. Ansvaret

för kompetensutvecklingen i näringslivet åvilar det enskilda företaget, men de

mindre företagen har sällan resurser för stora satsningar. Regionalpolitiska

medel bör därför avsättas för kompetenshöjande insatser för redan

yrkesverksammma i regionalpolitiskt prioriterade områden och i områden med låg

utbildningsnivå. Länsstyrelserna får ett samordnings- och programansvar vad

gäller kompetensutveckling. Ett sådant programarbete bör inledas med en analys

av näringslivets kompetensbehov och utarbetande av en strategi. Samverkan bör

sökas med andra aktörer som näringslivsorganisationer, företag och kommuner

osv. Kvinnornas behov bör särskilt beaktas. Medel från ett utökat länsanslag

bör kunna disponeras efter ansökan från län som prioriterar kompetensutveckling

(anslagsfrågan tas upp senare).

Motioner

I Socialdemokraternas motion A56 (yrk. 20) behandlas behovet av ökade

utbildningssatsningar. Motionärerna anser att regeringen har lagt ett alltför

snävt perspektiv på kompetensutvecklingen och försummat de breda grupperna av

löntagare. Socialdemokraterna hänvisar till sin partimotion (Ub906) under våren

som tar upp behovet av kompetensutveckling för alla delar av arbetsliv och

samhälle. Extra medel till de mindre och medelstora högskolorna är värdefullt

men regeringen borde ha planerat så att riksdagen fått information om

fördelningen av medlen. Engångsinsatsen på 10 miljoner kronor till

gymnasieutbildning m.m. är diskutabel genom att man frångår principen för

tilldelning av statliga medel till reguljär kommunal skolverksamhet.

Länsstyrelsernas strategiarbete för att utveckla sina regioner är mycket

viktigt och bör få hög prioritet. Det är naturligt att belysa länsstyrelsernas

roll för ett nationellt kunskapslyft i detta sammanhang.

Ny demokrati instämmer med regeringen i motion A67 (yrk. 8) att de mindre och

medelstora högskolorna spelar en viktig roll för den regionala och nationella

utvecklingen. Utbildning och forskning måste dock tillmätas större betydelse

när det gäller att öka den regionala konkurrenskraften.

Vänsterpartiet föreslår i motion A57 (yrk. 5, 6 och 7) att 70 miljoner kronor

anslås för att stödja de små och mellanstora högskolorna att bygga upp egna

forskningsresurser. Vidare föreslås 10 miljoner kronor till de små högskolorna

för att dessa skall kunna starta ett samarbete med motsvarande högskolor i

andra länder. Slutligen föreslås, i syfte att underlätta rekrytering av

kvalificerad personal till stödområde 1, att ett system införs med nedskrivning

av statliga studielån för vissa utbildningar.

Britta Sundin m.fl. (s) framhåller i motion A461 (yrk. 3) att en satsning på

regionala och lokala utbildningsmodeller samt distansstudier, utifrån kvinnors

behov, är ytterst viktig. Vissa län prövar modellen från Norge med

kvinnouniversitet. Finansieringen bör lösas centralt.

Stig Bertilsson (m) föreslår i motion A48 att Högskolan i

Trollhättan/Uddevalla får 2 miljoner kronor för vidareutbildning av ingenjörer

och tekniker i Fyrstadsregionen inom ramen för de medel som omnämns i

propositionen. Vidare bör 2 miljoner kronor anslås för att samma högskola skall

kunna anordna distansutbildning, bl.a. riktad till Dalsland, som enligt

tidigare studier uppges ha en relativt sett låg utbildningsnivå.

Lisbeth Staaf-Igelström m.fl. (s) pekar i motion A52 (yrk. 4 och 5) på behov

av fler platser i grundutbildningen samt ytterligare basresurser för forskning

vid Högskolan i Karlstad.

Håkan Strömberg m.fl. (s) tar i motion A54 (yrk. 4) upp frågan om utveckling

av fasta forskningsresurser vid Högskolan i Örebro. Detta är en förutsättning

för att upprätthålla kvalitet i grundutbildningen enligt motionärerna.

Ewa Hedkvist Petersen m.fl. (s) begär i motion A60 att Högskolan i Luleå får

del av de 30 miljoner kronor som arbetsmarknadsministern själv avser att

fördela.

I motion A50 av Sten Svensson (m) föreslås (yrk. 2) riksdagen göra ett

uttalande av innebörd att resurserna för utbildning av småföretagare skall

samordnas till ett kunskapscentrum. En sådan åtgärd skulle stärka och

effektivisera utbildningen för småföretagare, anför motionären, som tillfogar

att ett sådant kunskapscentrum bör drivas av Företagarnas riksorganisation.

Utskottet

Utbildningsutskottet har yttrat sig till arbetsmarknadsutskottet över såväl

propositionen som väckta motioner inom utbildningsutskottets beredningsområde.

I yttrandet som fogas till betänkandet som bilaga redovisar

utbildningsutskottet bl.a. en översiktlig information över de olika medel som

kommer mindre och medelstora högskolor till del. En avvikande mening till stöd

för motionerna A56 (yrk. 20) (s) och A60 (s) samt en meningsyttring till förmån

för motionerna A52 (s) (yrk. 4) och A57 (yrk. 5 och 6) (v) avgavs.

Inledningsvis berörs de mindre och medelstora högskolornas roll för den

regionala och nationella utvecklingen, vilken tagits upp av Ny demokrati i

motion A67 (yrk. 8). Utskottet gör liksom Ny demokrati bedömningen att såväl

investeringar i infrastruktur som i utbildning och forskning är viktiga för den

regionala konkurrenskraften. Någon riksdagens åtgärd med anledning av detta

yrkande bör inte vara påkallad enligt utskottets mening. Motion A67 (nyd)

avstyrks således i denna del.

Utskottet behandlar därefter de motionsyrkanden (A48, A52 yrk. 5 och A56 yrk.

20) som tar upp behov av ökade utbildningssatsningar.

Utbildningsutskottet redovisar i sitt yttrande att man har behandlat de i

motion A56 nämnda förslagen om utbildningssatsningar inom skolväsendet och

högskolan i betänkande 1993/94:UbU8, vilket nyligen godkänts av riksdagen

(rskr. 287). Där har utbildningsutskottet också tagit ställning till anslagen

under åttonde huvudtiteln till grundläggande högskoleutbildning vid olika

högskolor bl.a. de i Karlstad och Trollhättan/Uddevalla.

I likhet med utbildningsutskottet utgår arbetsmarknadsutskottet från att

dessa högskolor kan komma i fråga för att få del av de 30 miljoner kronor som

regeringen avser att anvisa. Det är dock inte rimligt att riksdagen på förhand

binder regeringens fördelning av dessa medel.

Utskottet vill vidare erinra om att länsstyrelserna genom regeringens förslag

får såväl ökat ansvar som möjligheter till ökade resurser när det gäller

kompetensutveckling på bred front.

Med hänvisning till vad som anförts avstyrks motionerna A48 (m), A52 (s) och

A56 (s) i aktuella delar.

I motion A461 (yrk. 3) föreslås en satsning på regionala och lokala

utbildningsmodeller. Utskottet vill i detta sammanhang hänvisa till att i

årets kompletteringsproposition (prop. 1993/94:150), vilken skall behandlas av

riksdagen inom kort, läggs förslag om nya utbildningsformer. Enligt regeringen

bör medel anvisas till sommaruniversitet/sommarhögskola, basår och

distansutbildning för att bereda ytterligare ca 21 500 studenter plats vid

universitet och högskolor under budgetåret 1994/95. Särskilt har utvecklingen

av distansutbildning stimulerats. Drygt 64 miljoner kronor beräknas för

distansutbildningen under nästa budgetår. Med hänvisning till vad som anförts

avstyrks motion A461 (s) i denna del.

Beträffande forskningsresurser vid mindre och medelstora högskolor har

utbildningsutskottet i sitt yttrande till arbetsmarknadsutskottet anfört

följande.

Riksdagen har nyligen fattat beslut om anslaget Forskningsstödjande åtgärder

för budgetåret 1994/95 (prop. 1993/94:100 bil. 9, bet. UbU8, rskr. 287). Ett

yrkande från Vänsterpartiet om en ökning av anslagsbeloppet med 70 miljoner

kronor har därvid avslagits. Utskottet erinrar om att frågan om fasta

forskningsresurser vid de mindre och medelstora högskolorna är en

forskningspolitiskt viktig och uppmärksammad fråga. Regeringen lägger sedan mer

än ett årtionde tillbaka fram forskningspolitiska propositioner för

treårsperioder. Den senaste forskningspropositionen (prop. 1992/93:170)

behandlades vid föregående riksmöte (bet. 1992/93:UbU15, rskr. 388). Med

hänvisning till den gällande ordningen för forskningspolitikens utformande samt

till att riksdagen redan fattat beslut om anslagen till universitet och

högskolor för nästa budgetår föreslår utskottet att arbetsmarknadsutskottet

avstyrker motionerna 1993/94:A52 yrkande 4, 1993/94:A54 yrkande 4 och

1993/94:A57 yrkandena 5 och 6.

Arbetsmarknadsutskottet delar utbildningsutskottets ovan redovisade

uppfattning och avstyrker motionerna A52 (s), A54 (s) samt A57 (v) i berörda

delar.

Utbildningsutskottets yttrande omfattar också förslaget i motion A60 om

forskningsresurser till högskolan i Luleå.

Utbildningsutskottet anför följande.

Vid högskolan i Luleå utbildas ca 6 000 studenter, varav 2 000

civilingenjörer vid den tekniska fakulteten. Övriga utbildningar är de enda i

landet som inte förfogar över några särskilda resurser för

forskningsanknytning.

Det finns anledning att se över hur även de icke tekniska utbildningarna vid

högskolan i Luleå skall kunna få del av forskningsstödjande resurser, i likhet

med vad som gäller för högskolor utan fasta forskningsresurser. Frågan bör dock

bedömas i ett bredare perspektiv i 1996 års forskningspolitiska proposition.

Utbildningsutskottet anser därför att arbetsmarknadsutskottet bör avstyrka

motion 1993/94:A60.

Utskottet delar utbildningsutskottets bedömning och avstyrker därmed motion

A60 (s).

Utskottet har vid flera tillfällen tidigare berört frågan om avskrivning av

studielån vid arbete i prioriterade områden, senast i sina betänkanden

1989/90:AU13 (s. 110--111) och 1990/91:AU13 (s. 32). Förslagen har avvisats

under åberopande av svårlösta rättviseproblem. Utskottet har inte ändrat

uppfattning i denna fråga och avstyrker därmed motion A57 (v) i denna del.

Näringsutskottet anför i sitt yttrande att frågan om kompetensutveckling

för företagare behandlades i utskottets betänkande om näringspolitik (bet.

NU15). Därvid avstyrktes (s. 42 f.) en rad motioner i ämnet. En av dem (m, fp,

c, kds) innehöll ett närbesläktat förslag, nämligen att medel skulle avsättas

till företagarnas utbildning, vilken drivs av Företagarnas riksorganisation. I

en reservation (s) avseende motiveringen framhölls sammanfattningsvis att ett

nationellt kunskaps- och kompetenslyft krävs och att regeringen förutsätts

pröva frågan.

Arbetsmarknadsutskottet anser -- liksom näringsutskottet -- att frågorna om

kompetensutveckling för företagare är mycket viktiga. I sitt betänkande har

näringsutskottet på anförda skäl gett uttryck för uppfattningen att de aktuella

myndigheterna -- t.ex. NUTEK -- bör ges ansvar att inom ramen för anvisade

medel och enligt de allmänna riktlinjer som statsmakterna ställer upp göra

erforderliga avvägningar. Utskottet delar denna uppfattning. Någon anledning

till en riksdagens åtgärd i enlighet med förslaget i motion A50 finns inte,

anser utskottet och avstyrker därmed berört yrkande.

Kommunikationer och transporter

Propositionen (s. 42--45)

Enligt regeringens bedömning är ett effektivt och väl fungerande

kommunikationssystem en viktig förutsättning för Sveriges fortsatta ekonomiska

utveckling. Goda kommunikationer och transportmöjligheter är av grundläggande

betydelse för tillväxten och den regionala utvecklingen.

I propositionen lämnas samtidigt en redogörelse för vidtagna och planerade

åtgärder inom trafiksektorn resp. informationsteknologin inkl.

telekommunikationer.

En prioritering av tillväxtmålet kräver långsiktiga och strategiska

satsningar på det nationella stamvägnätet för de stora och långväga flödena,

framhålls det. För landsbygdens fortsatta utveckling är ett vägnät som

tillgodoser såväl person- som godstransporter en viktig förutsättning. I det

system som vägnätet utgör krävs dessutom stora förbättringar i det

lågtrafikerade nätet. Inte minst skogsindustrins behov av färsk skogsråvara

liksom turistnäringens behov av tillgänglighet ställer stora krav på detta nät,

framhåller regeringen.

Regeringen meddelar också sin avsikt att uppdra åt infrastrukturverken att i

samband med de fördjupade anslagsframställningarna särskilt redovisa de

regionalpolitiska effekterna av utbyggnad och underhåll inom resp. verks

område.

Motioner

I detta avsnitt tar utskottet upp förslag i fem motioner som särskilt berör

infrastrukturens betydelse för tillgängligheten i Sveriges alla delar.

I motion A56 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) anges att knappast något

sektorsområde har så stor betydelse för den regionalpolitiska utvecklingen som

transportsektorn. Motionärerna begär (yrk. 14 delvis) ett uttalande av

riksdagen om behovet av ett investeringsprogram för minskning av

arbetslösheten. Programmet skall som tidigare nämnts ta sikte på en rad

samhällssektorer. Motionärerna framhåller att den fortsatta utvecklingen av

data- och telekommunikationerna är av stor betydelse och riktar därvid kritik

mot bl.a. Telias taxepolitik avseende kunder inom näringslivet och mot vad de

anser vara brist på regional- eller sysselsättningspolitiska prioriteringar vid

utbyggnaden av AXE-systemet. Vidare anför de att vägarna även fortsättningsvis

kommer att utgöra det grundläggande transportnätet i Sverige. För att

transportkedjan skall fungera i sin helhet, framhålls det, är det därför

nödvändigt att de satsningar som nu görs på stamvägnätet kompletteras med en

upprustning av landsbygdsvägarna. Motionärerna anser att Vägverkets anslag till

drift och underhåll av statliga vägar bör vara drygt 4 miljarder kronor mer än

vad regeringen har föreslagit (yrk. 15).

I motion A57 av Gudrun Schyman m.fl. (v) efterlyses (yrk. 11) en utvärdering

av vad investeringar i olika kommunikationsslag innebär för glesbygden.

Informationsteknologins betydelse för målet om att hela landet skall leva

framhålls också. Motionärerna anser att investeringar i

telekommunikationsområdet bör ges en helt annan tyngd än hittills.

I motion A52 av Lisbeth Staaf-Igelström m.fl. (s) anförs att väl fungerande

kommunikationer är av avgörande betydelse för ekonomisk utveckling,

sysselsättning och god livskvalitet. I regioner med långa avstånd och gles

bebyggelse är detta förhållande särskilt framträdande. Särskilda insatser krävs

därför i ett skogslän som Värmland för att behoven av snabba, säkra och billiga

kommunikationer skall tillgodoses, säger motionärerna vidare och redovisar

samtidigt exempel härpå. Ett tillkännagivande från riksdagens sida i ämnet

begärs (yrk. 6).

Motion A54 av Håkan Strömberg m.fl. (s) rör kommunikationerna i Bergslagen

och Örebro län. Vägprojektet Bergslagsdiagonalen har stor betydelse för

tillväxten i Bergslagen, anför motionärerna, som härvid för fram två önskemål

(yrk. 2). Dels bör sträckan Falun--Hälsingekusten hålla 13 meters standard,

dels bör investeringar i hela projektet prioriteras inom de ekonomiska ramar

som har ställts till Vägverkets förfogande. I motionen betonas vidare (yrk. 3)

flygets betydelse för tillväxtmöjligheterna i Bergslagen och i Örebro län.

I motion A65 (delvis) av Ulla Pettersson och Bengt Kronblad (båda s) uttrycks

oro för utvecklingen för flygtrafiken avseende Gotland. Glesare förbindelser

kombinerat med höga kostnader har gjort situationen svår för många företag,

anförs det.

Yttrande

Trafikutskottet anför i sitt yttrande att det -- i likhet med regeringen och

motionärerna -- anser att transport- och kommunikationssystemet har en

avgörande betydelse för möjligheterna att skapa tillväxt och regional balans i

landet. Det var också mot den bakgrunden som riksdagen våren 1993 fattade

beslut om investeringar i trafikens infrastruktur, påpekas det. Detta innebar

att långsiktiga riktlinjer lades fast för omfattande väg- och

järnvägsinvesteringar (prop. 1992/93:176, bet. TU35, rskr. 446). Vidare

framhåller trafikutskottet att även de omfattande satsningar som parallellt

görs för att utveckla telekommunikationerna har stor betydelse för den

regionala utvecklingen.

Härefter övergår trafikutskottet till att närmare kommentera vissa av

motionsförslagen.

Beträffande yrkande i motion A56 (s) om en ökad medelsanvisning för drift och

underhåll av statliga vägar hänvisar trafikutskottet till sitt betänkande

Vägverket (bet. TU26), i vilket ett motsvarande förslag avstyrktes. Riksdagen

har sedermera anslutit sig till utskottets hemställan (rskr. 279).

Såvitt gäller kravet på en utvärdering i motion A57 (v) åberopar

trafikutskottet vad som anförs i propositionen om att infrastrukturverken

särskilt skall redovisa regionalpolitiska effekter av utbyggnad och underhåll

inom resp. verks område.

Förslagen i motion A54 (s) avseende Bergslagsdiagonalen bemöter

trafikutskottet genom att referera till sitt av riksdagen godkända betänkande

om investeringar i trafikens infrastruktur m.m. (bet. 1992/93:TU35, rskr.

446). I detta framhölls (s. 77) att Bergslagsdiagonalens betydelse skulle öka

om sträckningen förlängdes via Falun till en punkt vid Norrlands kustland.

Vidare betonades angelägenheten av att Vägverket bedömer behovet av förbättrade

vägförbindelser mellan Bergslagsdiagonalens upptagningsområde i norr och

Norrlands kustland. I nyssnämnda betänkande tog trafikutskottet även upp frågan

om statsbidrag till flygplatser. Det erinras sålunda om att riksdagen under

förra riksmötet beslutade att länen -- inom ramen för

länstrafikanläggningsplanen -- skulle ges möjlighet att prioritera

investeringar i kommunala flygplatser. Trafikutskottet påpekar slutligen bl.a.

att riksdagen nyligen har beslutat att anvisa drygt 30 miljoner kronor för

nästa budgetår till driftbidrag till kommunala flygplatser (prop. 1993/94:100

bil. 7, bet. TU15, rskr. 159).

Med anledning av frågan i motion A65 (s) om Gotlandstrafiken erinras om att

riksdagen understrukit vikten av att färjetrafiken på Gotland får en långsiktig

lösning som inte bara beaktar självklara trafikpolitiska mål, såsom regional

balans, utan också tar hänsyn till önskvärdheten att främja turism och övrigt

näringsliv på Gotland (prop. 1992/93:100 bil. 7, bet. TU18, rskr. 244).

Trafikutskottet hänvisar vidare till den parlamentariska utredning om

Gotlandstrafiken (K 1993:07) som har tillkallats genom dess initiativ. Det

tillfogas att utskottet tidigare i vår har sagt sig förutsätta att regeringen i

samband med beredningen av utredningens förslag även beaktar flygtrafiken på

Gotland (prop. 1993/94:100 bil. 7, bet. TU14, rskr. 158).

Sammanfattningsvis konstaterar trafikutskottet att flera av motionsyrkandena

överensstämmer med eller liknar dem som utskottet har behandlat tidigare under

riksmötet. Med hänvisning till det anförda anser trafikutskottet att samtliga

behandlade motionsyrkanden bör avslås. I en avvikande mening (s) anförs att

motion A56 (yrk. 14 delvis och 15) bör bifallas. En meningsyttring av suppleant

(v) avges till förmån för motion A57 (yrk. 11).

Utskottet

Utskottet vill såvitt gäller förslaget i motion A56 hänvisa till det nyligen

i kompletteringspropositionen (prop. 150 bil. 6) presenterade förslaget att

1,6 miljarder kronor -- utöver tidigare beslutade 1,2 miljarder kronor -- skall

anvisas för budgetåret 1994/95 till underhållsåtgärder för sysselsättning och

tillväxt (jfr prop. 100 bil. 7, bet. TU13, rskr. 157). Som motiv anför

regeringen att det -- trots tidigare stora satsningar på underhåll av statliga

vägar och en rad andra arbetsmarknadspolitiska åtgärder -- fortfarande råder

ett svårt arbetsmarknadsläge. Ytterligare insatser behövs som är inriktade på

projekt som kan påbörjas snabbt och där sysselsättningseffekten är hög. Dessa

insatser måste göras i hela landet med hänsyn tagen till arbetsmarknads- och

transportsituationen, anförs det. I huvudsak bör åtgärderna inriktas på

upprustning och underhåll av länsvägar för bl.a. bärighet och framkomlighet

samt i viss omfattning av sådana riksvägar som har liknande förutsättningar och

problem som angivna länsvägar. För att få en så effektiv användning av medlen

som möjligt i syfte att stärka regionernas transportnät bör också en mindre del

kunna användas för de ändamål som gäller vid fördelning av medel till

länstrafikanläggningar, anför regeringen.

Riksdagen kommer senare i vår att ta ställning till regeringens förslag i

denna del.

Med hänvisning till det nu redovisade och i övrigt till vad trafikutskottet

har anfört avstyrker utskottet motionerna A52 (s), A54 (s), A56 (s), A57 (v)

och A65 (s) i här behandlade delar.

Avreglering och regional utveckling

Propositionen (s. 45--48)

Enligt regeringens bedömning bör avregleringar genomföras på ett sådant sätt

att olika regioners tillgång till servicefunktioner inte äventyras. Respektive

tillsynsmyndighet eller den regeringen utser bör följa och årligen till

regeringen rapportera bl.a de regionala konsekvenserna av avregleringarna,

anförs det. Staten har ett uttalat ansvar för att viktiga funktioner av

nationell infrastrukturell karaktär bevaras, anför regeringen vidare.

I propositionen lämnas samtidigt en redogörelse för åtgärder och överväganden

i samband med avregleringen på transport- och kommunikationsområdet, nämligen

postväsendet, teleförbindelserna, inrikesflyget och tågtrafiken. När det gäller

energiförsörjningen hänvisas till propositionen om handel med el i konkurrens

(prop. 1993/94:162). På detta område föreslås grundregler och en

tillsynsfunktion för att bl.a. tillgången till elenergi till rimliga priser

även för små kunder i glesa och perifera områden skall säkras. En särskild

uppgift för den föreslagna nätmyndigheten bör vara att se till att de nya

förhållandena på elmarknaden inte leder till försämrade villkor när det gäller

överföring av elenergi till kunder utanför tätorter.

Motioner

Tre motioner tar särskilt sikte på frågan rörande de regionalpolitiska

effekterna av pågående avregleringar, bolagiseringar och privatiseringar.

Fokuseringen görs främst på förändringarna inom infrastruktursystemet och

effekterna på närservicen. I alla motionerna efterlyses en utredning i ämnet.

I motion A56 (yrk. 13) av Ingvar Carlsson m.fl. (s) krävs att inga

ytterligare sådana förändringar skall vidtas innan konsekvenserna har utretts i

enlighet med vad som har anförts i motionen. Kritiken inriktas särskilt på

avregleringen och bolagiseringen av post- och televerksamheterna. Även

förslaget om en avreglering av järnvägstrafiken möter invändningar från

motionärerna; de anser att åtgärderna medför en försämrad service utanför

storstadsområdena genom att konkurrerande företag kommer att begränsa sin

verksamhet till de mest lönsamma delarna.

I motion A464 (yrk. 2) av Bo Holmberg m.fl. (s) begärs en genomgång av vilka

effekter den s.k. köp--sälj-modellen har i de statliga verksamheter, där den

har införts. Konkurrenslinjen bör inte drivas fram ytterligare innan resultatet

av en sådan genomgång föreligger, är innebörden. Försöken med en sådan modell

inom t.ex. Posten och Vägverket leder inte alltid till effektivitetshöjningar

utan snarare till ökad byråkrati, anför motionärerna och hänvisar till den

negativa inställning som bl.a. flera fackliga organisationer gett uttryck för.

Det finns heller inget stöd för ett försvagat samhällsansvar, heter det vidare.

Den i motion A448 (yrk. 1) av Bengt Hurtig (v) begärda utredningen bör

omfatta konsekvenserna på den regionala balansen av bolagisering och

avreglering men även av åtstramning av offentlig verksamhet. Motionären anser

att den förda politiken i dessa avseenden ökar de regionala obalanserna;

sålunda minskar privatisering möjligheterna att genom politiska beslut påverka

glesbygdens villkor.

Yttranden

Trafikutskottet anför i sitt yttrande att avreglering och skärpt konkurrens

kan ge ökad effektivitet och därmed förbättra möjligheterna att upprätthålla

och utveckla transport- och kommunikationsservicen i hela landet. Samtidigt

betonar trafikutskottet att det behövs såväl regler som en noggrann uppföljning

för upprätthållande av fungerande marknader och tryggande av regionalpolitiskt

angelägen service. Vid sin behandling av olika reformer har trafikutskottet

därför framhållit att viktiga samhällsintressen inte får åsidosättas. Det

erinras om att riksdagen har gett regeringen till känna behovet av en förstärkt

uppföljning och utvärdering inom post- och teleområdena (prop. 1993/94:38, bet.

TU9 och TU11, rskr. 119); därvidlag skulle bl.a. måluppfyllelse och servicegrad

belysas. Enligt trafikutskottets mening finns motsvarande uppföljningsbehov

även inom andra områden. Trafikutskottet delar därför regeringens bedömning i

fråga om förstärkt uppföljning och anser att något initiativ med anledning av

motion A56 (yrk. 13 delvis) inte är erforderligt. Motionen bör därför avslås i

denna del. En avvikande mening (s) anmäls till förmån för motionen.

Näringsutskottet hänvisar i sitt yttrande till det av riksdagen godkända

betänkandet om företag med statligt ägande (bet. NU16, rskr. 224). Med

anledning av en motion (s) behandlades i betänkandet även frågan om statliga

företags ansvar för närservicen. Näringsutskottet uttalade med hänvisning till

sin i betänkandet lämnade redogörelse -- bl.a. för olika myndigheters uppgifter

på området -- att olika initiativ har tagits för att finna former för tryggande

av varuförsörjningen i glesbygd. Ytterligare förslag i detta avseende kan

väntas, påpekade näringsutskottet som sammanfattningsvis avstyrkte motionen i

berörd del. Till betänkandet fogades en reservation (s), ett särskilt yttrande

(nyd) samt en meningsyttring (v) i detta ämne.

Utskottet

Frågor om regionalpolitiska effekter av avreglering, bolagisering och

privatisering behandlade arbetsmarknadsutskottet senast våren 1993. I sitt av

riksdagen godkända betänkande om regionalpolitik (bet. 1992/93:AU13) anförde

utskottet (s. 21 f.) att det vid dessa systemförändringar är nödvändigt att

noga överväga effekterna för den regionala utvecklingen. Utskottet ansåg att de

affärsdrivande verken och de statliga bolagen bör ta ett särskilt ansvar för

att pågående omorganisationer inte ensidigt drabbar redan hårt utsatta

regioner. Samtidigt hänvisade utskottet till att statsmakterna har insett

riskerna för att utvecklingen kan komma att påverka vissa regioner negativt.

Det har därför slagits fast, anförde utskottet, att vid förändringar skall de

regionalpolitiska konsekvenserna beaktas. Pågående utveckling innebär delvis

nya förutsättningar för regionalpolitiken, som bl.a. medför att samhällets

åtaganden för vissa verksamheter måste preciseras i form av servicenivåer,

tillgänglighet etc. anförde utskottet.

Vidare erinrade utskottet i nämnda betänkande om att regeringen våren 1992

utfärdat direktiv (dir. 1992:50) till samtliga kommittéer och utredare att

redovisa de regionalpolitiska konsekvenserna av sina förslag. Därvid skall

särskilt beaktas förslagens påverkan på sysselsättningen och den offentliga

servicen i olika delar av landet samt hur planerade förändringar av taxor,

avgifter, skatter och bidrag kommer att påverka de ekonomiska förutsättningarna

för kommuner, näringsliv och privatpersoner i olika delar av landet. På så sätt

blir dessa frågor belysta på ett tidigt stadium i beredningsprocessen liksom

eventuella behov av kompletterande åtgärder och kostnaderna härför.

Såsom sägs i den nu framlagda propositionen avser regeringen att ge samtliga

myndigheter som har tillsynsansvar -- eller motsvarande funktion -- inom

avreglerade områden i uppdrag att årligen redovisa utvecklingen. Redovisningen

skall avse bl.a. servicenivån och priser i de regionalpolitiskt prioriterade

områdena. Myndigheterna bör också lämna förslag till åtgärder för undanröjande

av eventuella problem.

I detta sammanhang vill utskottet också erinra om att det regionalpolitiska

ansvaret inom post- och teleområdena är fastlagt genom lag. Enlig postlagen

(1993:1684) skall det i landet finnas en rikstäckande postservice som innebär

att brev och paket kan nå alla oavsett adressort. Det skall finnas möjlighet

för alla att få brev befordrade till enhetliga och rimliga priser.

Privatpersoner skall också ha möjlighet att få paket befordrade till enhetliga

priser. Därutöver skall det finnas en rikstäckande kassaservice som innebär att

alla har möjlighet att verkställa och ta emot betalningar till enhetliga priser

(1 §). Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer skall fortlöpande

följa utvecklingen på postområdet och bevaka att postservicen och kassaservicen

motsvarar samhällets behov (2 §). Bestämmelserna i telelagen (1993:597) syftar

enligt 2 § till att enskilda och myndigheter skall få tillgång till effektiva

telekommunikationer till lägsta möjliga samhällsekonomiska kostnad. Häri ligger

bl.a. att var och en skall få möjlighet att från sin stadigvarande bostad eller

sitt fasta verksamhetsställe utnyttja telefonitjänst inom ett allmänt

tillgängligt telenät. Tillsynsmyndighet för båda områdena är Post- och

telestyrelsen.

Vidare konstaterar utskottet att riksdagen nyligen har ställt sig bakom

regeringens förslag om en avreglering av järnvägsmarknaden (prop. 1993/94:166,

bet. TU28, rskr. 309).

Utskottet noterar att trafikutskottet såvitt gäller frågan om avreglering och

regional utveckling har kommenterat motion A56 (s) och det däri framförda

kravet på konsekvensutredningar. Trafikutskottet, som på anförda skäl inte

anser det nödvändigt med något riksdagens initiativ, föreslår att riksdagen

avslår det berörda yrkandet. Även motionerna A464 (s) och A448 (v) innehåller

krav av motsvarande innebörd som det i motion A56 (s) framförda.

Arbetsmarknadsutskottet vill för egen del understryka vikten av att den

nyssnämnda årliga redovisningen genomförs så att statsmakterna noga kan följa

att den avsedda servicegraden inte äventyras. Med instämmande i övrigt i

yttrandena från trafik- och näringsutskotten och med hänvisning till vad som

har anförts i det föregående finner utskottet att någon åtgärd från riksdagens

sida med anledning av motionsyrkandena inte behövs. Motionerna avstyrks alltså

i berörda delar.

Motioner som särskilt berör avregleringen av elmarknaden tar utskottet upp i

följande avsnitt.

Näringslivsfrågor

Allmän inriktning

Propositionen (s. 48--54)

Ett för regeringens finans-, närings- och regionalpolitik gemensamt mål är

att främja ekonomisk tillväxt i alla delar av landet, sägs det i propositionen.

Näringslivsfrågor som har stor betydelse för den regionala utvecklingen är

bl.a. riskkapitalförsörjning för små och medelstora företag, företagsförnyelse,

kvinnors företagande samt turism, heter det.

Det påpekas samtidigt att förutsättningarna för att driva företag skiljer sig

åt beroende på näringslivsmiljö i form av infrastruktur, regionens historiska

företagsstruktur och geografiska läge. För att åstadkomma ett bättre

företagsklimat behövs därför både generella insatser och regionalt anpassade

åtgärder. Regeringen redovisar de förändringar som genomförts i detta syfte,

bl.a. på skatteområdet.

Motionerna

Här behandlas krav i två motioner med i huvudsak övergripande synpunkter på

frågan om näringspolitikens roll i ett regionalpolitiskt perspektiv.

I motion A56 (yrk. 16) av Ingvar Carlsson m.fl. (s) sägs att en aktiv

näringspolitik är en viktig förutsättning för den regionala utvecklingen. Trots

uppenbara beröringspunkter mellan dessa politikområden är det viktigt att de

inte blandas ihop, anförs det. Regeringen kritiseras i motionen för att ha

låtit regionalpolitiken ta över näringspolitikens uppgifter. De områden av

betydelse för den regionalpolitiska utvecklingen som motionärerna särskilt vill

framhålla gäller fyra angivna områden, nämligen investeringar, riskkapital,

branschprogram och staten som viktig aktör.

En av de viktigaste uppgifterna i dag är att få upp investeringsnivån i

samhället, anför motionärerna och redogör därvid för de åtgärder med detta

syfte som de förespråkar. Vidare hävdas betydelsen av branschprogram för den

regionala utvecklingen. Motionärerna anger att sådana program är angelägna för

bl.a. skogs-, jordbruks- och gruvindustribranscherna (yrk. 17). Samtidigt

förespråkar de att den verkstadstekniska delegationen (VT-delegationen)

återinrättas.

Såvitt gäller staten som aktör koncentrerar sig motionärerna på

infrastrukturverken och då främst Vattenfall AB. De hyser stor oro för de

konsekvenser som en avreglering av elmarknaden skulle medföra för glesbygden.

Ett privatiserat Vattenfall saknar intresse av att ta regionala och sociala

hänsyn i sin prissättning, hävdas det. Visserligen skall nätdistributionen

omfattas av särskilda regler, medger motionärerna, men de befarar ändå att

detta inte hindrar att priset på distributionen blir differentierat. I dagens

system har Vattenfall kunnat låta tätortsdistributionen subventionera den dyra

glesbygdsdistributionen. Staten kan som ägare av Vattenfall förhindra en sådan

utveckling, heter det vidare i motionen. I så gott som alla länder är det en

självklarhet att nationella infrastrukturorgan är i samhällelig ägo. I det

europeiska samarbetet är det viktigt att ha kompetenta aktörer som kan bevaka

svenska intressen, sägs det.

I motion A57 av Gudrun Schyman m.fl. (v) anförs (yrk. 14) att Vänsterpartiet

vill ha ett näringsliv med olika ägarformer. Statligt ägande är motiverat

främst i strategiska sektorer inom näringslivet, heter det vidare. Som ett

exempel på företag som bör förbli i statlig ägo nämns Vattenfall. Enligt

motionärernas uppfattning bör riksdagen höras inför varje större förändring av

statens ägande.

Yttrande

Näringsutskottet anför i sitt yttrande att marknadsekonomin är det enda

ekonomiska system som kan åstadkomma resurser för välståndsutveckling i hela

landet. Det viktiga är, sägs det vidare, att genom generella resurser skapa ett

näringslivsklimat som ger grund för en god ekonomisk tillväxt. I detta syfte

har regeringen med stöd av riksdagen vidtagit en rad åtgärder, som översiktligt

redovisas i den regionalpolitiska propositionen. Flera av dessa generella

åtgärder, t.ex. på skatte- och riskkapitalområdena, har stor betydelse för att

förutsättningarna för näringslivsutveckling i de glesare befolkade delarna av

landet skall förbättras. Näringspolitiken främjar på detta sätt den regionala

utvecklingen, sägs det vidare. Särskilt vill näringsutskottet framhålla att de

omfattande åtgärder som har vidtagits för att stimulera de små och medelstora

företagen är viktiga för att generera utveckling och ny sysselsättning på

landsbygden. Det förhållandet att utskottet förordar en generell politik,

anförs det, utesluter dock inte att statliga, riktade insatser kan erfordras

för att i olika avseenden komplettera marknaden. Med hänvisning till det

anförda och till vad näringsutskottet anfört i sitt -- numera av riksdagen

godkända -- näringspolitiska betänkande (bet. NU15, rskr. 221, 222 och 223)

avstyrks de kommenterade motionsförslagen.

Utskottet

Arbetsmarknadsutskottet vill sålunda erinra om att de yrkanden som har

aktualiserats genom den regionalpolitiska propositionen i allt väsentligt redan

har varit föremål för riksdagens behandling tidigare i vår. Näringsutskottet

anger i sitt yttrande de områden som särskilt har diskuterats (bet. NU15),

däribland näringspolitikens inriktning, den träråvarubaserade industrin,

livsmedelsindustrin, prospekteringsverksamheten och det numera nedlagda

verkstadstekniska branschprogrammet. Även betänkandet om företag med statligt

ägande (bet. NU16), vilket gäller frågor om bl.a. statliga företags ansvar för

närservice och om privatiseringen, har riksdagen ställt sig bakom.

I sitt betänkande om handel med el i konkurrens (prop. 1993/94:162, bet.

NU22) tar näringsutskottet bl.a. upp frågan om huruvida elmarknadsreformen

kommer att leda till ökade prisskillnader mellan glesbygd och tätortsområden.

Näringsutskottets inställning är att hushåll och företag skall ha tillgång

till el på rimliga villkor, oavsett var de finns i landet. Det föreslagna

regelverket ger, enligt näringsutskottets uppfattning, tillräckliga legala

möjligheter att uppnå en effektivare nätdrift och en regional utjämning av

överföringstarifferna. Vidare finner näringsutskottet det naturligt att den

föreslagna nätmyndigheten bedömer ändamålsenligheten i de regler som gäller för

elmarknaden. Som en följd av frågans betydelse bör den dock behandlas av den

föreslagna parlamentariska energikommissionen (jfr. bet. NU17), sägs det.

Frågor om glesbygdsdistributionen förutsätts bli behandlade med förtur, så att

eventuella åtgärder kan sättas in snabbt om så skulle behövas. Kommissionen bör

även analysera behovet av ytterligare föreskrifter vad gäller tarifferna på

regionnäten i syfte att undvika regionalpolitiskt negativa effekter av

förslagen. Sammanfattningsvis tillstyrker näringsutskottet regeringens förslag

i proposition 162 med vissa ändringar. I en reservation (s) förordas att

propositionen skall avslås och att energikommissionen skall ges i uppdrag att

analysera konsekvenserna av en avreglering av elmarknaden, innan den kan träda

i kraft. Bl.a. borde frågan om privatisering av Vattenfall AB och

regionalpolitiska aspekter belysas. I en meningsyttring (v) görs instämmande i

dessa synpunkter. Näringsutskottets nu refererade betänkande (bet. NU22) kommer

att behandlas av riksdagen senare i vår.

Enligt arbetsmarknadsutskottets uppfattning syftar regionalpolitiken, liksom

näringspolitiken, till att bl.a. främja tillväxt och förnyelse i näringslivet i

alla delar av landet. Vissa skillnader i näringslivsmiljö finns dock;

förutsättningarna att driva företag kan vara olika genom infrastruktur,

företagsstruktur och geografiskt läge. Både generella och regionalt anpassade

åtgärder behövs för att åstadkomma ett bättre företagsklimat, anser utskottet.

De åtgärder som har redovisats i den regionalpolitiska propositionen, såsom

strategiska förbättringar av skattesystemet och stöd till nyföretagande, utgör

grunden för att öka konkurrenskraften och därmed skapa möjlighet för tillväxt

och nya arbetstillfällen i hela landet, anser utskottet. Samtidigt vill

utskottet understryka vikten av att de åtgärder som vidtas inom de olika

politikområdena samverkar med varandra. Vidare vill utskottet -- även i detta

sammanhang -- framhålla det angelägna i att utvecklingen noga följs.

Mot bakgrund av det anförda och av vad näringsutskottet har uttalat finner

utskottet att motionerna A56 (s) och A57 (v) i detta sammanhang inte bör

föranleda någon åtgärd från riksdagens sida i de delar som här har behandlats.

Riskkapitalförsörjning

Propositionen (s. 50--52)

Regeringen lämnar (s. 50 f.) inledningsvis en redogörelse för vidtagna

åtgärder för en förbättrad kapitalförsörjning för företagen och för stimulans

av nyföretagande. Åtgärderna avser dels reformer på skatteområdet, dels olika

finansieringsformer och finansieringsorgan med statlig anknytning för små och

medelstora företag. Information lämnas bl.a. om Industri- och

nyföretagarfonden, portföljförvaltningsbolagen Förvaltnings AB Atle och

Förvaltnings AB Bure och de direktinvesterande regionala riskkapitalbolagen.

Vidare erinras om beslutet att de regionala utvecklingsfonderna skall ersättas

med regionala utvecklingsbolag, vilka samtidigt avses få vissa förstärkta

finansieringsresurser.

Motioner

I detta avsnitt behandlar utskottet förslag i fyra motioner. Två av dem

gäller bl.a. de nyssnämnda statliga förvaltningsbolagen och Allmänna

pensionsfonden (AP-fonden), medan övriga motionsyrkanden gäller inrättande av

nya fonder med regional inriktning.

I motion A56 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) (yrk. 19) kritiseras de statliga

förvaltningsbolagen Atle och Bure för att inte ha fullgjort den uppgift för

vilken de inrättades. Medlen har inte kommit småföretagen till godo, hävdar

motionärerna och förordar mot denna bakgrund att staten säljer sina aktier i

bolagen. Beträffande AP-fondens placeringsrätt anser motionärerna att fonden

bör kunna få placera ytterligare 10 miljarder kronor i aktier.

Även i motion A57 av Gudrun Schyman m.fl. (v) begärs (yrk. 13) att riksdagen

skall göra ett uttalande bl.a. om vikten av att utvecklingsfondernas kompetens

bevaras och att man undviker tempoförluster vid omorganiseringen. Uttalandet

borde även innefatta en möjlighet för AP-fonden att placera ytterligare 10

miljarder kronor i aktier, företrädesvis i små och medelstora företag.

I motion A53 av Hans Gustafsson m.fl. (s) (yrk. 1) sägs att riksdagen bör

anvisa 150 miljoner kronor av de medel om 800 miljoner kronor som föreslås

överförda till länsstyrelserna för extraordinära tillväxtfrämjande insatser.

Beloppet bör användas för inrättande av en sydostfond och medel härför tas i

anspråk genom en minskning av det i propositionen föreslagna anslaget under

punkt 16 i propositionens hemställan. Vidare begärs (yrk. 2) att en

arbetsordning för fonden skall fastställas. Sydöstra Sverige har -- sägs det i

motionen -- under de senaste två decennierna präglats av vikande sysselsättning

och svag befolkningsökning. Problemen kan åtgärdas, anser de men hänvisar

samtidigt till kravet på vad som benämns operativt kapital. En parallell till

Norrlandsfonden dras.

I motion A54 av Håkan Strömberg m.fl. (s) (yrk. 5) föreslås inrättande av en

bergslagsfond.

Även i motion A57 (v) (yrk. 25) föreslås inrättande av en bergslagsfond.

Motionärerna förordar samtidigt att 200 miljoner kronor skall anvisas för

budgetåret 1994/95 för detta ändamål. I samma motion (yrk. 21) föreslås

bildandet av en fyrstadsfond; regeringen förutsätts lägga fram förslag till

riksdagen i enlighet härmed.

Yttrande

Näringsutskottet hänvisar i sitt yttrande till att flera av de aktuella

frågorna har behandlats i dess näringspolitiska betänkande (bet. NU15), vilket

nyligen har godkänts av riksdagen (rskr. 221, 222, 223). Detta gäller bl.a.

riskkapitalförsörjningen, inkl. frågan om AP-fondens förvärv av aktier.

Utskottet

De nu aktuella motionsförslagen berör alla olika former för

riskkapitalförsörjning med statlig anknytning.

Som framgått har motionsförslag (s) om försäljning av aktierna i Atle och

Bure nyligen behandlats av riksdagen (bet. NU15 s. 24 f.). I näringsutskottets

betänkande lämnas en redovisning över av regeringen vidtagna åtgärder för att

underlätta riskkapitalförsörjningen till små och medelstora företag. En

reservation (s) anmäldes. Det bör tilläggas att statens kvarvarande

aktieinnehav i Atle och Bure har avyttrats i maj 1994; köpare är huvudsakligen

svenska institutioner.

Beträffande AP-fondens placeringsrätt erinras om näringsutskottets

ställningstagande våren 1993 till ett motsvarande motionsförslag som de nu

aktuella, nämligen att statens roll bör vara att främja det enskilda

företagandet genom att skapa stabila och väl fungerande spelregler. En

intressekonflikt kunde uppkomma om staten samtidigt uppträder som företagare

och som utformare av de regler som gäller för näringslivets verksamhet. Även nu

intar näringsutskottet denna principiellt avvisande hållning till förslaget om

utökad placeringsrätt för AP-fonden. En reservation (s) med instämmande av en

meningsyttring (v) avgavs i näringsutskottet. Motionerna A56 (s) och A57 (v)

bör därför avslås såvitt de berör AP-fonden.

Likaså har motionsförslag om de regionala utvecklingsfonderna nyligen

avslagits av riksdagen (bet. NU15 s. 27 f.). Näringsutskottet hänvisade till

riksdagens beslut om att fonderna skall ersättas med regionala

utvecklingsbolag. Härvid skall ett moderbolag inrättas med staten som

huvudägare men i vilket näringslivet skall ha ett aktivt engagemang. De

regionala bolagen skall ägas dels av staten, dels av regionala intressenter --

främst landsting och kommuner.

Även motioner om regionala riskkapitalsatsningar, däribland förslag om

inrättande av en fond för bl.a. Fyrstadsområdet, avslogs av riksdagen vid detta

tillfälle. Näringsutskottet framhöll att de regionala utvecklingsbolagen, som

avses vara i kraft den 1 juli 1994, kommer under de närmaste åren att disponera

ett totalt belopp om ca 2,5 miljarder kronor. Arbetsmarknadsutskottet anser mot

denna bakgrund att här aktuella motionsyrkanden i A53, A54 och A57 bör avslås

av riksdagen.

På uppdrag av Näringsdepartementet har konsultföretaget Sevenco gjort en

utvärdering av Industri- och nyföretagarfondens verksamhet med nyföretagarlån.

Det viktigaste resultatet uppges vara att det hos de intervjuade finns en bred

och positiv uppslutning kring uppfattningen att nyföretagarlånen är ett viktigt

medel att främja den industriella tillväxten liksom etableringen av nya

företag. Samtidigt framkommer att det finns behov av vissa förändringar. Bl.a.

sägs att olika kombinationer bör prövas beträffande uppföljningsverksamheten,

t.ex. mellan Industri- och nyföretagarfonden, utvecklingsfonderna och bankerna.

Utskottet vill erinra om att omfattande förändringar för att åstadkomma ett

gynnsamt klimat för företagen och därmed öka tillväxten har genomförts.

Sammantaget bidrar åtgärderna sålunda till en förbättrad konkurrenskraft och

därmed till nya arbetstillfällen i hela landet. Samtidigt vill utskottet --

liksom regeringen -- betona att åtgärderna inom närings- resp.

regionalpolitiken har samma syfte, nämligen att skapa ett livskraftigt

näringsliv i hela landet. Länsstyrelsens samordnande roll i detta avseende

förtjänar därvidlag att framhållas. Med hänvisning till det nu anförda och till

näringsutskottets yttrande i dessa frågor avstyrker utskottet yrkandena i

motionerna A53 (s), A54 (s), A56 (s) och A57 (v), i förekommande fall i berörda

delar.

Turism

Propositionen (s. 53--54)

I propositionen betonas inte bara att turistnäringen är betydelsefull och

växande utan också att den har en stor regional betydelse. Regeringen hänvisar

till budgetpropositionen (bil. 13) om sin syn på NUTEK:s rapport (R 1993:24)

Skattereformen och turismen, som avsåg reformens inverkan på turistbranschen på

vissa orter. Vidare anges att NUTEK härutöver har föreslagit åtgärder för

komplettering och utbyggnad av den turistiska infrastrukturen i stödområdena.

Enligt regeringens uppfattning bör NUTEK -- inom ramen för de medel för

regional utveckling som verket avses få disponera -- kunna lämna stöd till

sådana åtgärder.

Motion

I motion A56 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) (yrk. 18) anser motionärerna att

turismens stora betydelse för utvecklingen i glesbygden inte kommit till

uttryck i propositionen. Ett organ för samordning och utveckling av turist- och

rekreationspolitiken bör inrättas hävdar motionärerna som efterlyser en

helhetssyn inom detta politikområde. Organet -- som föreslås bli benämnt TURSAM

-- avses få en egen styrelse, men med kanslistöd från NUTEK. I motionen

utvecklas förslaget närmare.

Yttrande

Kulturutskottet ansluter sig till vad som anförs i propositionen bl.a. om

turismens regionalpolitiska betydelse. Vidare anser utskottet att sådana

samordningsinsatser, som det hänvisas till i propositionen, är av stor

betydelse för turismen. Samtidigt nämns att kulturutskottets behandling av

bl.a. anslag och andra frågor om turism är nära förestående. Med hänsyn till

att ett förslag med samma syfte som det nu aktuella kommer att behandlas i

detta sammanhang, avstyrks det nu aktuella motionsyrkandet.

Utskottet

Som framgår av propositionen uppskattades omsättningen för turistnäringen i

Sverige uppgå till 85 miljarder kronor år 1992. Sysselsättningen beräknades

till ca 80 000 helårsarbeten. Turismen har en stor betydelse för den regionala

utvecklingen, samtidigt som varje region har sina egna förutsättningar i detta

avseende. På vissa orter utgör turismen t.o.m. basnäringen. I propositionen

konstateras att det regionalpolitiska stödet har haft stor betydelse för

uppförande av turistanläggningar utmed fjällkedjan.

Kuturutskottet har nyligen på anförda skäl avstyrkt (bet. KrU30)

motionsförslag (s) som går ut på en ändrad organisation för de statliga

insatserna, innebärande bl.a. att en ny myndighet -- TURSAM -- skall inrättas.

I reservation (s) vidhålls uppfattningen om behovet av en sådan myndighet.

I propositionens föreslås en förstärkning av medlen för regionalt

utvecklingsarbete i länen. Därutöver finns, enligt regeringens uppfattning,

skäl att -- liksom hittills -- centralt disponera vissa sådana

regionalpolitiska medel att användas för särskilda projekt eller andra

utvecklingsinsatser (prop. s. 157). Utskottet ansluter sig till vad regeringen

har anfört om att NUTEK -- inom ramen för de medel för regional utveckling som

verket avses få disponera -- bör kunna lämna stöd till utbyggnad av den

turistiska infrastrukturen. Genom en sådan förstärkning torde enligt utskottets

uppfattning syftet med förslaget i motion A56 (s) bli i viss mån tillgodosett

såvitt det gäller en förstärkning på regional nivå av turistnäringen.

Arbetsmarknadsutskottet är däremot -- i likhet med kulturutskottet -- inte

berett att stödja förslaget om en ny central myndighet. Följaktligen avstyrker

utskottet motionen i berörd del.

Energibeskattning m.m.

Motioner

I detta avsnitt tar utskottet upp några motionsyrkanden som har det gemensamt

att de rör beskattningsområdet. Två av dem, avseende bensinskatten, har en mer

omedelbar anknytning till regionalpolitiken; övriga går ut på att åstadkomma

miljöförbättringar genom omläggningar i skattesystemet.

I motion A67 av Harriet Colliander m.fl. (nyd) (yrk. 9) behandlas frågan om

sänkning av bensinskatten i Norrlandslänen. Av särskild betydelse för de boende

och för företagen i dessa län är de stora avstånden och bristen på effektiva,

gemensamma transportmedel. Invånarna i Norrland är därför mycket beroende av

bilen, anförs det. Ett sätt att minska olägenheterna med de långa avstånden är

att sänka bensinskatten i Norrlandslänen, anser motionärerna och begär därför

att regeringen skall ges i uppdrag att lägga fram ett förslag av denna

innebörd.

Även i motion A57 av Gudrun Schyman m.fl. (v) (yrk. 9) berörs detta ämne.

Motionärerna begär att en utredning tillsätts med uppgift att lämna förslag

till ett system med regionalt differentierad bensinskatt. Utformningen bör i

första hand inriktas på att bensinskatten ökar i de tre storstadsregionerna,

heter det vidare.

I samma motion tas upp även andra skattefrågor. Energiskatterna bör ändras så

att de successivt ökar för icke förnybara energislag, anförs det (yrk. 10).

Vidare bör en miljöinriktad skatteväxling genomföras, anser motionärerna, som

kritiserar propositionen för att sakna avsnitt om kretsloppssamhället (yrk. 8).

Yttrande

Jordbruksutskottet hänvisar i sitt yttrande beträffande förslaget i motion

A57 (v) om kretsloppssamhället bl.a. till proposition 1993/94:111 och sina

betänkanden 1993/94:JoU19 och JoU22, i vilka de areella näringarnas roll i en

kretsloppsanpassad samhällsutveckling behandlas. Utskottet ser ingen avgörande

skillnad i inriktning och ambitionsnivå mellan motionärernas krav och den

politik som riksdagen vid flera tillfällen ställt sig bakom.

Rapporter

I rapporten (B 1994:3) Statsbudgetens regionala fördelning sägs (s. 97 f.)

beträffande skatteförändringarnas regionala utfall bl.a. att den mest

uppmärksammade skattereformen under perioden 1989--1993 är den som avser

inkomstskatterna. Ett flertal mindre uppmärksammade förändringar har emellertid

också genomförts, påpekas det. Bl.a. erinras om att energiskatten har sänkts

för den konkurrensutsatta och energikrävande industrin.

Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO) har i rapporten (Ds

1994:55) Bensinskatteförändringars effekter analyserat var forskningen i dag

står i denna fråga. Beträffande regionala välfärdsfördelningseffekter av en

bensinskattehöjning konstateras (s. 71) att den regionala strukturen för

bilanvändningen är olika. En bensinskattehöjning innebär därför en något större

välfärdsförlust för norra glesbygdens bilister än för övriga bilister.

Ytterligare nedsättning av fordonsskatten (för närvarande 384 kr per bil och

år) i norra glesbygden kan motiveras vid en bensinskattehöjning, men är

knappast mycket angelägen, sägs det. Sammanfattningsvis anser utredarna att

detta inte är något större fördelningsproblem.

Utskottet

Arbetsmarknadsutskottet tar först upp frågan om differentiering av

bensinskatten.

Skatteutskottet har tidigare denna vår avstyrkt (bet. SkU34 s. 22) motioner

(kds; v) av samma eller liknande innebörd som de nu föreliggande.

Skatteutskottet anser att en regional differentiering av drivmedelsskatterna är

behäftad med flera svårlösta problem. Enligt utskottets mening finns bättre och

mer ändamålsenliga sätt att komma till rätta med de regionala skillnader som

föreligger. Riksdagen biföll utskottets förslag (rskr. 297).

Arbetsmarknadsutskottet avstyrker därmed motionerna A57 och A67 i berröda

delar.

Även frågor om energibeskattning i övrigt har behandlats i nyssnämnda

betänkande om indirekta skatter (bet. SkU34).

Frågan om kretsloppssamhället berördes i någon mån av skatteutskottet genom

ställningstagandet till motioner (s; c; kds; v) om skatteväxling. Det upplystes

vidare att regeringen den 10 mars 1994 har beslutat tillsätta en parlamentarisk

kommitté med uppdrag att utifrån ett samhällsekonomiskt perspektiv analysera de

miljöstyrande inslagen i nuvarande skattelagstiftning och mot bakgrund av denna

analys undersöka förutsättningarna för en ökad miljörelatering av det svenska

skattesystemet, bl.a. genom analys av relevanta förslag på området (dir.

1994:11). Enligt skatteutskottets mening är det angeläget att möjligheterna

till en ökad miljöstyrning inom skattesystemet nu analyseras och att hänsyn

därvid kan tas till andra viktiga mål som t.ex. behovet att bibehålla

industrins internationella konkurrenskraft. Den ovannämnda kommittén kommer att

ha vida befogenheter att ta upp frågor som är av betydelse vid en analys av

dessa frågor. Skatteutskottet ser inte någon anledning att nu söka påverka

inriktningen av kommitténs arbete utan avstyrker de aktuella motionsyrkandena.

En meningsyttring (v) har anmälts. Som ovan sagts följde riksdagen

skatteutskottet.

Arbetsmarknadsutskottet hänvisar till jordbruksutskottets yttrande och till

skatteutskottets behandling av hithörande frågor och avstyrker därmed motion

A57 (v) i berörda delar.

Avgifter för vattenkraftsproduktion

Motioner

I åtta motioner framläggs förslag om att vinsterna från

vattenkraftsproduktionen skall återföras till de områden -- regioner eller

kommuner -- där kraften har producerats. Sju av motionerna har väckts under

allmänna motionstiden -- vilka har överlämnats från näringsutskottet -- och en

har väckts med anledning av proposition 140. Förslagen i motionerna är

närbesläktade; de går ut på att medlen skall användas för utveckling av

regionens näringsliv och infrastruktur. Vissa skillnader gäller metoden för hur

medlen skall tas ut och vilka områden som skall erhålla medlen.

I motion A57 av Gudrun Schyman m.fl. (v) (yrk. 24) förespråkas att

återföringen bör avse de nordligaste länen. Det första årets överföring kan

göras till Norrlandsfonden. Även motion A451 av Bengt Hurtig och Jan Jennehag

(v) innehåller förslag (yrk. 2) om att Norrlandsfonden borde tillföras sådana

medel under det första året av ett sådant system.

I motion T215 (yrk. 11) av Hans Stenberg m.fl. (s) är det Västernorrland som

bör få behålla delar av vattenkraftens vinster för den regionala utvecklingen.

I motion N406 av Sven Lundberg m.fl. (s) förordas att en överföring av medel

görs till regionerna i Norrlands inland för en förstärkning av näringslivet och

infrastrukturen där. I motion N409 av Nils-Olof Gustafsson m.fl. (s) nämns

särskilt skogslänen. Enligt motionärernas uppfattning har frågan om fördelning

av vinsterna från vattenkraftsproduktion utretts i sådan omfattning att det nu

finns ett erforderligt underlag för ett riksdagsbeslut i enlighet med vad som

förespråkas i motionen. Inom ramen för en ny sammanhängande regionalpolitik

borde frågan nu klaras ut, anförs det.

Också i motion N426 av Stina Eliasson och Tage Påhlsson (c) (yrk. 1) begärs

förslag om en sådan återföring till de bygder och län, där vattenkraften

produceras; det påpekas att länsstyrelsen i Jämtlands län i enighet har begärt

att former måste skapas för att vinster från vattenkraftsproduktionen skall

återföras till länet att användas till infrastrukturen och näringslivet.

I motion N430 av Stefan Attefall och Jan Erik Ågren (kds) uppges bl.a. att

återbäring på elproduktionen är ett gammalt krav från Kristdemokratiska

samhällspartiet; allt fler sluter nu upp bakom det, sägs det.

I motion N403 av John Andersson (-) anges att det förespråkade

överföringssystemet inte skulle vara en ersättning för de ordinarie

regionalpolitiska insatserna. Däremot, sägs det, skulle det öppna en möjlighet

att framdeles slippa en kraftig ökning av dessa.

Yttrande

Näringsutskottet erinrar i sitt yttrande om att utskottet senast behandlade

denna fråga under hösten 1993 (bet. NU2). Utskottet ansåg att de behandlade

motionerna -- inalles nio -- då inte borde föranleda något initiativ från

riksdagens sida. Motionerna följdes upp i en meningsyttring (v).

Med anledning av de nu aktuella motionerna anför näringsutskottet att deras

syfte tillgodoses genom de kraftfulla satsningar som presenteras i den

regionalpolitiska propositionen. Anledning saknas därför att härutöver avsätta

särskilda medel, heter det. Utskottet vidhåller den principiella uppfattning

som utskottet gav uttryck för i sitt av riksdagen godkända betänkande

1993/94:NU2, nämligen att alla regioner i Sverige bör ges samma möjligheter

till industriell och annan utveckling. Detta bör främjas genom både

regionalpolitiska och näringspolitiska insatser. Näringsutskottet avstyrker med

hänvisning till det anförda de behandlade motionsyrkandena. En avvikande mening

(s) och en meningsyttring (v) föreligger.

Utskottet

Arbetsmarknadsutskottet, som erinrar om att riksdagen under en lång följd av

år har avslagit motionsförslag av samma eller liknande innebörd, ser ingen

anledning för riksdagen att ändra uppfattning. Utskottet ansluter sig sålunda

till vad näringsutskottet har anfört och avstyrker motionerna A57 (v), A451

(v), T215 (s), N403 (-), N406 (s), N409 (s), N426 (c) och N430 (kds), i

förekommande fall i berörda delar. Utskottet återkommer i den följande

framställningen till Norrlandsfondens finansiering.

Kultur

Propositionen (s. 54--56)

Enligt regeringens bedömning är insatser inom kulturområdet en självklar och

betydelsefull del i det regionala utvecklingsarbetet. Regeringen vill därvidlag

understryka att de insatser som med regionalpolitiska medel görs av

länsstyrelserna inom kulturområdet bör ske utifrån en långsiktig strategi och

vara samordnade med andra aktörer, främst då kommuner och landsting.

Regeringen anser att det samarbete avseende de regionala kulturinsatserna som

inletts mellan NUTEK, Glesbygdsmyndigheten, Kulturrådet och

Riksantikvarieämbetet bör fortsätta.

Motioner

Två motioner tar upp frågan om kulturens betydelse som lokaliseringsfaktor. I

motion A56 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) (yrk. 21) begärs ett uttalande av

riksdagen om behovet av ökade satsningar på kultur. Det hänvisas till lagda

förslag om ökade anslag på kulturområdet.

I motion A52 av Lisbeth Staaf-Igelström m.fl. (s) (yrk. 9) begärs ett

uttalande av riksdagen om kulturen som regionalpolitisk kraft.

Särskilt frågan om länsstyrelsernas roll på kulturområdet aktualiseras i

motion A56 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) (yrk. 29). I denna föreslås att

riksdagen uttalar sig till förmån för kulturens roll i länsstyrelsernas

regionalpolitiska planering. Innebörden är att ytterligare ökad vikt bör läggas

härvidlag. Möjligheten att använda länens anslag för regional utveckling för

kulturinsatser har hittills utnyttjats i alltför liten omfattning, anges det.

Yttrande

Kulturutskottet berör i sitt yttrande inledningsvis frågan om

regionalpolitikens mål. Därvid sägs att det inte ankommer på kulturutskottet

att göra några allmänna bedömningar om preciseringen härav. Dock vill utskottet

starkt betona vikten av ett uttalande i propositionen (s. 29), enligt vilket

det anges vara en nödvändig förutsättning för att vårt lands kulturarv skall

bevaras och utvecklas att möjligheten till arbete och bosättning i glesbygden

och på landsbygden upprätthålls.

Såvitt gäller frågan om kulturen som lokaliseringsfaktor erinras om

utskottets tidigare behandling härav (jfr bl.a. bet. 1991/92:KrU18, s. 12 och

bet. 1993/94:KrU18, s. 15). Kulturutskottet finner inte anledning till erinran

mot bedömningarna i propositionen. Samtidigt påminner utskottet om vad

utskottet anförde i detta avseende våren 1992 då initiativ togs till den

parlamentariska utredning som nu arbetar under namnet Kulturutredningen (dir.

1993:24). Härutöver refererar utskottet till rapporten (Ds 1992:22) Kulturen

som lokaliseringsfaktor. Utskottet utgår från att Kulturutredningen -- bl.a.

med utgångspunkt i diskussionen i rapporten -- kommer att närmare redovisa sin

syn i detta avseende och i sina förslag beakta utredningens bedömning.

Motionerna A52 (s) (yrk. 9) och A56 (s) (yrk. 21) anses därmed besvarade.

Såvitt gäller frågan om länsstyrelsernas roll och anslaget för regionala

utvecklingsinsatser erinrar kulturutskottet om sin positiva inställning i

yttrandet våren 1990 till arbetsmarknadsutskottet (yttr. 1989/90:KrU7y).

Utskottet konstaterar att det är av stor vikt att det finns fria projektmedel

för stimulans och utveckling av det regionala kulturlivet. I likhet med

regeringen vill kulturutskottet understryka betydelsen av att kultursatsningar

integreras i länets långsiktiga regionala utvecklingsarbete. Det är, anför

kulturutskottet, av vikt att länsstyrelserna beaktar förefintliga möjligheter

att använda projektmedel för kulturinsatser. Någon riksdagens åtgärd är däremot

inte erforderlig med anledning av förslaget i motion A56; den avstyrks därför i

denna del av kulturutskottet.

Utskottet

Arbetsmarknadsutskottet delar kulturutskottets och motionärernas uppfattning

att kulturen har en viktig roll som lokaliseringsfaktor. Samma bedömning gör

regeringen. Någon anledning till ett särskilt uttalande härom från riksdagens

sida med anledning av motionsförslaget finns därför inte, enligt utskottets

uppfattning. Motionerna A56 (s) och A52 (s) avstyrks därför i nu behandlade

delar.

Inte heller skiljer sig utskottets syn på projektmedel till kulturen från den

som redovisas av regeringen och kulturutskottet. Som påpekas i propositionen

har möjligheten att utnyttja anslaget för regionala utvecklingsinsatser

varierat; under budgetåret 1991/92 anslog länsstyrelserna mellan 1 % och 15 %

av projektmedlen för kulturändamål. Det ankommer på resp. länsstyrelse att

själv besluta om utnyttjande av länsanslaget för satsningar inom kulturområdet.

Något initiativ av riksdagen är inte motiverat, och utskottet avstyrker med det

sagda yrkandet i motion A56 (s).

Landsbygdsutveckling

Allmän inriktning

Propositionen (s. 56--58)

Regeringen anser att glesbygds- och landsbygdspolitiken är en viktig del av

regionalpolitiken, varför landsbygdens resurser och tillväxtmöjligheter bör tas

tillvara. Basnäringarna bedöms bilda grunden för landsbygdens näringsverksamhet

också i fortsättningen. Regeringen vill förstärka de företagsutvecklande

insatserna genom ett nytt landsbygdsstöd och genom utbyggd rådgivning. Särskild

uppmärksamhet bör vidare ägnas åt ungdomarnas och kvinnornas situation. För att

trygga serviceförsörjningen bör stödet till kommersiell service förbättras och

samordnade servicelösningar eftersträvas.

Utvecklingsarbetet på landsbygden måste enligt regeringen bedrivas med ett

nedifrån-och-upp-perspektiv och intensifieras på samtliga samhällsnivåer.

Sektorssamordningen behöver förbättras, landsbygdens förhållande beaktas och

öppenhet för flexibla lösningar finnas.

Utvecklingsarbete för landsbygden

Propositionen (s. 59--63)

Regeringen presenterar sin syn på utvecklingsarbetet och gör bedömningen att

ett kraftfullt arbete bör bedrivas på såväl lokal, kommunal, regional som

central nivå med samverkan nivåerna emellan. Byarörelsen i dess olika former

har blivit en allt starkare kraft i samhällsutvecklingen, och de lokala

grupperna bör ges stöd och fortsatt stimulans av såväl kommuner som

länsstyrelser. Kommunerna behöver för sin del en strategi för

landsbygdsdelarnas långsiktiga utveckling och en beredskap att fånga upp de

lokala gruppernas insatser och åsikter i den kommunala planeringen. För att

stimulera kommunerna till ett aktivt arbete bör länsstyrelserna kunna lämna

bidrag av medlen för regionala utvecklingsinsatser. Länsstyrelserna har

därutöver en viktig roll som pådrivande och samordnande kraft, bl.a. genom att

utarbeta regionala landsbygdsutvecklingsprogram i samverkan med de

organisationer som företräder landsbygden på olika sätt. På central nivå har

Glesbygdsmyndigheten en viktig uppgift att samordna olika sektorer, ett arbete

som enligt regeringen bör intensifieras. Regeringen avser vidare att ge

Folkrörelserådet Hela Sverige ska leva ökat stöd under åren 1995 och 1996,

varefter en översyn och utvärdering bör göras som underlag för en mer

långsiktig bedömning.

Motioner

Socialdemokraterna yrkar i sin partimotion A56 (yrk. 25) att riksdagen skall

godkänna de riktlinjer för landsbygdsutveckling som redovisas i motionen. Där

slås fast att hela landet måste nyttjas för att skapa möjligheter åt människor

och för att ta vara på naturtillgångar, utveckla den egna bygden och nå optimal

utveckling för hela landet. Socialdemokraterna vill slå vakt om det lokala

engagemang som på senare år växt fram för den egna byns överlevnad och

utveckling. En sådan utveckling kan aktivt bidra till att ta Sverige ur den

ekonomiska krisen.

I motionen utvecklas närmare hur Socialdemokraterna vill stödja och

underlätta den lokala mobiliseringen. Sammanfattningsvis innebär detta att mer

resurser satsas på folkbildningsverksamhet och kultur i olika former samt på

byggande av samlingslokaler. Lokala utvecklingsplaner samt flexibla och

samordnade lösningar från kommunernas sida för att upprätthålla offentlig

service i glesbygd framhålls. Insatser på den regionala nivån samt en aktivare

samordningsroll för Glesbygdsmyndigheten är vidare enligt motionärerna viktiga

inslag i en landsbygdspolitik.

Vänsterpartiet anser i sin partimotion A57 att det är ett framsteg att

regeringen tar ett samlat grepp över landsbygdsutvecklingen i propositionen.

Utifrån detta konstaterande förs ett antal yrkanden fram.

Vänsterpartiet knyter därvid i motionen (yrk. 12) an till förslaget i en av

Glesbygdsmyndighetens idéskrifter om s.k. frizoner för landsbygden. I korthet

innebär detta att partiet vill se en försöksverksamhet som syftar till att öka

befolkningens och näringslivets möjligheter att ta ansvar för hur en av

samhället garanterad basservice kan organiseras. Försöksverksamheten bör pågå

på ett tiotal ställen i landet. Partiet vill vidare (yrk. 15) att varje

bygdegrupp efter ansökan till länsstyrelsen tilldelas ett belopp på 15 000 kr

genom medel från anslaget C 2 Regionala utvecklingsinsatser. Ungdomssatsningar

på landsbygden bedöms vara av avgörande betydelse för bygdens framtid. Förslag

läggs (yrk. 16) om en försöksverksamhet hos två länsstyrelser med lokala fonder

för att ge ungdomar möjlighet att resa ut, lära nytt och komma tillbaka med

erfarenheter som behövs för det framtida lokala näringslivet. Tio miljoner

kronor bör för detta ändamål tas från anslag C 2-anslagets reserverade medel.

En prioritering (yrk. 17) måste göras till förmån för flickorna i arbetet med

att utveckla ungdomars livsmiljö på landsbygden. Kommunerna i stödområdet (yrk.

18) bör vidare ges möjlighet att satsa på välutvecklade och breda

ungdomsaktiviteter. Barnombudsmannen bör dessutom (yrk. 19) få till uppgift att

göra en översyn av barntillsynssituationen på landsbygden.

I motion A52 (yrk. 8) av Lisbeth Staaf-Igelström m.fl. (s) anser motionärerna

att situationen för ungdomarna inte lyfts fram i propositionen. De vill att

Värmland skall bli ett försökslän för ett fullskaleprojekt för att ge ungdomar

arbete och utbildning och att regionalpolitiska medel anvisas för detta

ändamål. Motionärerna vill ha ett tillkännagivande om en regionalpolitik för

ungdomar.

I motion A412 förelår Monica Widnemark m.fl. (s) att en särskild utredning

tillsätts med uppgift att utforma en ny politik för landsbygdens och de mindre

orternas utveckling. Glesbygdsbegreppet tar i dag endast sikte på mycket

utsatta områden och utestänger mindre tätorter. Starka skäl finns att se över

samhällets insatser för en landsbygdspolitik i vidare mening.

Ulf Björklund m. fl. (kds) anser i motion A437 (yrk. 1) att resurserna för

landsbygdsutveckling i dag är spridda på alltför många centrala organ som skall

samordnas. Det bör övervägas om inte en mer kraftfull organisation med

helhetsansvar för den strategiska utvecklingen av landsbygden borde skapas,

vilket enligt motionärerna bör bli föremål för en parlamentarisk utredning. I

samma motion anförs (yrk. 2) att det nu gäller att ta till vara alla positiva

erfarenheter från landsbygdskampanjen och pågående aktiviteter i olika

utvecklingsgrupper/byagrupper och samla dem i ett nationellt landsbygdsprogram.

Elisabeth Persson och Rolf L Nilson (v) tar i motion A418 upp vikten av att

uppmuntra och utveckla distansarbete i glesbygdsområden.

Utskottet

Även när det gäller de allmänna riktlinjerna för

landsbygdsutvecklingen finner utskottet många paralleller mellan

regeringens politik och vad som anförs i den socialdemokratiska partimotionen

A56. Socialdemokraterna vill satsa större resurser på den lokala

mobiliseringen, men synen på utvecklingsplaner/-program för landsbygden, goda

och flexibla servicelösningar, stöd till lanthandeln, det kommunala och

regionala ansvaret samt behovet av intensifiering av den centrala samordningen

har mycket gemensamt. Utskottet bedömer därför att motion A56 i denna del

ligger i linje med regeringens förslag och därför inte bör föranleda någon

riksdagens ytterligare åtgärd. Motionen bör följaktligen avslås.

Utskottet behandlar sammanlagt sex olika yrkanden från Vänsterpartiets motion

A57 om olika satsningar och aktiviteter på landsbygden i detta sammanhang.

Vad först angår den i motionen föreslagna försöksverksamheten med frizoner får

utskottet hänvisa till tidigare framställning under avsnittet Avreglering och

regional utveckling. Där redovisas det regionalpolitiska ansvar som åligger

olika sektorsorgan och tillsynsmyndigheter. Utskottet ansluter sig i övrigt

till vad regeringen anför om utvecklingsprogram för landsbygden och om

kommunernas och länsstyrelsernas roll i detta sammanhang.

Utskottet ser liksom regeringen och motionärerna positivt på bygdegruppernas

verksamhet. Motionens förslag om ett särskilt anslag till bygdegrupperna kan

utskottet däremot inte ställa sig bakom. Det får ankomma på resp. kommun och

länsstyrelse att bedöma frågan om medel till de lokala grupperna. Utskottet

instämmer i betydelsen av ungdomssatsningar på landsbygden och i behovet av att

prioritera till förmån för flickorna. Utskottet kan däremot inte ställa sig

bakom förslaget om att inrätta lokala fonder för reseändamål. Beträffande stöd

till kommunernas ungdomsaktiviteter vill utskottet erinra om projektet Ung på

landet, som har bedrivit ett flerårigt arbete med nedifrån-och-upp-perspektiv i

15 glesbygdskommuner och med Glesbygdsmyndigheten som viktig aktör. Utskottet

har inhämtat att utvärderingsrapporter med modellförslag kommer att presenteras

dels i sommar, dels nästa år. I regeringens proposition om ungdomspolitiken

(prop. 1993/94:135) som nu behandlas av riksdagen betonas att det är nödvändigt

att den föreslagna Ungdomsmyndigheten har en kontinuerlig kontakt med

kommunerna, bl.a. för att sprida goda exempel på utveckling av lokal

ungdomsverksamhet och nya arbetsformer.

Förhållandena för barntillsynen på landsbygden är enligt utskottets mening i

dag avsevärt annorlunda än vid tidpunkten för det projekt som motionen

refererar till. Möjligheterna till enskilda initiativ och flexibla former finns

nu på ett helt annat sätt och får ytterligare stöd genom de av riksdagen

nyligen beslutade ändringarna i socialtjänstlagen om utvidgad lagreglering på

barnomsorgsområdet m.m. (prop. 1993/94:11, bet. SoU11, rskr. 117). Föräldrarnas

rätt till ändamålsenlig barnomsorg kommer därmed att stärkas när denna lag

träder i kraft den 1 januari 1995. Glesbygdsmyndigheten har dessutom givit ut

idéskriften Så kan vi göra (1993:1), som visar på olika landsbygdsmodeller för

omsorg om barn och gamla.

Vad angår motion A52 (s) och satsningar på ungdomar vill utskottet betona

vikten av sådana insatser för att vända befolkningsutvecklingen i utsatta delar

av landet. Utskottet bedömer att de föreslagna satsningarna på företagande,

social service m.m. kommer att ha betydelse för såväl unga kvinnor som unga

män. Som framgått ovan har regeringen dessutom i en proposition om

ungdomspolitiken (prop. 1993/94:135) speciellt behandlat ungdomars situation,

där frågor om utbildning och arbete är viktiga inslag. Utskottet anser därmed

att något riksdagens uttalande härutöver med anledning av motionen inte är

påkallat. Utöver vad som redovisats ovan får utskottet påminna om att det

ankommer på regionala och framför allt kommunala organ att ta erforderliga

initiativ till åtgärder för ungdomar. Motionen avstyrks därmed i berörd del.

Med anledning av det anförda föreslår utskottet att motionerna A52 (s) och

A57 (v) avslås vad gäller redovisade yrkanden.

Två motioner för fram förslag om utredningar och program för landsbygdens

utveckling. Utskottet finner därvid att förslaget i motion A412 (s) om en

utredning för en vidare landsbygdspolitik till stora delar kan anses

tillgodosett genom den politik som regeringen nu presenterar i propositionen,

liksom förslaget i motion A437 (kds) om en parlamentarisk utredning för

landsbygdens utveckling. Detsamma gäller för det i motion A437 (kds) framförda

förslaget att sammanställa ett nationellt landsbygdsprogram för hela den

svenska landsbygden. Utskottet har dessutom inhämtat att Glesbygdsmyndigheten

och Folkrörelserådet Hela Sverige ska leva nyligen inlett ett närmare samarbete

kring ett av Landsbygdsriksdagen i år antaget handlingsprogram på nationell

nivå för lands- och glesbygdsutveckling.

Mot bakgrund av vad sålunda anförts föreslår utskottet att motionerna A412

(s) och A437 (kds) avslås.

Beträffande motion A418 (v) om distansarbete i glesbygd får utskottet hänvisa

till vad som tidigare har framhållits under avsnittet Kommunikationer och

transporter. Utskottet finner att motionärernas synpunkter på betydelsen av den

nya tekniken m.m. ligger i linje med regeringens politik. Något särskilt

uttalande härutöver är inte erforderligt, varför motionen avstyrks.

Företagsutveckling

Propositionen (s. 64--72)

Regeringen föreslår ett landsbygdsstöd på högst 450 000 kr med

differentierade stödnivåer, som kan lämnas till såväl hårda som mjuka

investeringar under en treårsperiod. Stödet föreslås ersätta dels nuvarande små

lokaliserings- och utvecklingsbidrag i de regionalpolistiska stödområdena, dels

glesbygdsstöd i glesbygdsområden. Stödet skall också kunna lämnas i

landsbygdsområden som avgränsas av länsstyrelsen. Alla marknadsmässiga privata

företag bör oavsett bransch kunna beviljas stöd utan speciella krav på

sysselsättningsökning. Utformningen av stödet bör ske på sådant sätt att det

bättre än dagens system passar kvinnor som vill starta eller utveckla företag.

Det nya landsbygdsstödet bör enligt regeringen tills vidare kunna beviljas

för investeringar i jordbruksföretag på samma villkor som övriga småföretag i

de län som tidigare berörts av det särskilda åtgärdsprogrammet för jordbruket i

norra Sverige. I övriga delar av landet bör stöd endast kunna lämnas för

investeringar i kombinationsverksamheter till jordbruket.

Regeringen föreslår följande differentierade stödnivåer för landsbygdsstödet

högst 50 % av godkända kostnader i de av länsstyrelserna avgränsade

glesbygdsområdena i hela landet (samma som för glesbygdsstödet i dag)

högst 35 % i de delar av stödområde 1 som inte avgränsats som glesbygd

(gäller även tätort)

högst 20 % i de delar av stödområde 2 och tillfälliga stödområden som inte

avgränsats som glesbygd (gäller även tätort)

högst 20 % i de områden utanför stödområde som länsstyrelserna avgränsar som

landsbygd.

Inom ramen för landsbygdsstödet föreslår regeringen dessutom ett s.k.

mikrostöd på högst 20 000 kr som maximalt får uppgå till 50 % av godkänd

kostnad. Kravet på underlag ställs i detta sammanhang lägre än vad som gäller

för landsbygdsstödet i övrigt.

Regeringen bedömer att landsbygdsstödet bör kompletteras med förstärkt

rådgivning i olika former och redovisar de alternativ som för närvarande får

statligt stöd. Regeringen är vidare beredd att fördubbla det särskilda

regionalpolitiska stöd till kooperativ utveckling som Civildepartementet de två

senaste budgetåren disponerat för förstärkta rådgivnings- och

utbildningsinsatser i stödområdet (1,25 miljoner kronor per år).

Glesbygdsmyndigheten föreslås få ytterligare medel för förstärkt medverkan i

ALA-gruppens utvecklingsarbete för ny näringsverksamhet på landsbygden.

Regeringen föreslår att riksdagen godkänner det som regeringen förordar om

landsbygdsstöd (propositionens avsnitt 7.3).

Motioner

Socialdemokraterna yrkar i sin partimotion A56 (yrk. 2 delvis) avslag på

regeringens förslag om landsbygdsstöd. Partiet menar att länsstyrelserna genom

olika former av utvecklingsprojekt kan stödja småföretagen utan att nya

stödformer införs. Det nya mikrostödet bedöms medföra ytterligare regler och

byråkrati. Socialdemokraterna har i stället ett alternativt förslag om

företagsstöd, som redovisats i det föregående. Dessutom behandlas motionens

delförslag under de olika avsnitten om resp. företagsstöd.

Ny demokrati föreslår i sin partimotion A67 (yrk. 4) att riksdagen inte

godkänner det som regeringen förordar om landsbygdsstöd.

Monica Widnemark m.fl. (s) befarar i motion A63 en klar försämring för länen

i södra Sverige genom att det nya landsbygdsstödet kommer att utgå till endast

20 % av kostnaderna i de geografiska delar som avgränsas som landsbygd.

Motionärerna föreslår att stödet också i fortsättningen skall utgå med högst 50

%.

I motion Kr510 (yrk. 3) behandlar Britt Bohlin och Ingvar Johnsson (s)

turismen i Dalsland. En större flexibilitet i glesbygdsstödet är enligt

motionärerna en tänkbar förbättring för att stödformen skall svara mot de behov

som beskrivs i motionen.

Enligt motionerna A49 av Carl-Johan Wilson (fp) och A66 av Birgitta Carlsson

och Birger Andersson (c) bör det nya landsbygdsstödet kunna beviljas för både

egentliga jorbruksföretag och för verksamhet som kombineras med jordbruk inom

glesbygdsområden i hela landet.

John Andersson (-) framhåller i motion A46 skogsbrukets stora betydelse för

landsbygden och tar upp behovet av regionalpolitiskt stöd i olika former,

framför allt med tanke på Norrlands inland.

Yttrande

Jordbruksutskottet har yttrat sig över propositionen i aktuella delar samt

över motionerna A46 (-) om skogsbruket samt A49 (fp) och A66 (c) om stöd till

jordbruksföretag.

Jordbruksutskottet tar därvid särskilt upp frågan om det nya landsbygdsstödet

skall kunna beviljas för investeringar i jordbruksföretag även utanför det

tidigare åtgärdsprogrammets område. Utskottet delar därvid uppfattningen i

motionerna A49 och A66 att det finns starka regionalpolitiska skäl att

stimulera investeringar i rena jordbruksföretag i glesbygdsområden i hela

landet. Som anförs i motionerna kan glesbygdsproblematiken ofta vara lika

uttalad i delar av södra och mellersta Sverige som i norra delen av landet.

Utskottet föreslår således att det nya landsbygdsstödet skall gälla i

glesbygdsområden utan den begränsning i fråga om jordbruksföretag som anges i

propositionen. Ändringen bör enligt utskottet göras inom den anslagsram som

regeringen föreslagit. Yttrandet har tillförts en avvikande mening från

Socialdemokraterna.

Beträffande motion A46 (-) om skogsbruket erinrar jordbruksutskottet om att

riksdagen under föregående riksmöte fattade beslut om en skogspolitik (bet.

1992/93:JoU15) som innebär att det generella stödet till skogsbruket

avskaffades. Jordbruksutskottet hänvisar till de ställningstaganden som gjordes

i detta sammanhang och avstyrker för sin del motion A46 i den del som avser

stöd till primärproduktionen i skogsbruket.

Utskottet

Liksom när det gäller övriga typer av företagsstöd yrkar Socialdemokraterna

och Ny demokrati i sina resp. partimotioner A56 och A67 på avslag när det

gäller regeringens förslag till landsbygdsstöd. Som framgår av den tidigare

framställningen har partierna olika utgångspunkter för sina resp.

avslagsyrkanden. Socialdemokraterna har ett alternativt förslag om

företagsstöd, som i den tidigare framställningen avstyrkts av utskottet. Av

detta följer att utskottet avvisar motion A56 också i här föreliggande del.

Inte heller motion A67 får stöd i här behandlad del.

När det gäller den i motion A63 (s) befarade försämringen för länen i södra

Sverige genom landsbygdsstödets nivåindelning vill utskottet peka på att det

blir länsstyrelsernas sak att bedöma vilka geografiska områden som även

fortsättningsvis skall klassas som glesbygd. Dessa områden kommer att behålla

maximinivån 50 % även med den nya stödformen. Endast de områden som kommer att

omdefinieras från glesbygd till landsbygd får vidkännas en förändring i

regelsystemet, medan helt nya områden kan tillkomma för stöd genom att de

avgränsas som landsbygd. Utskottet har inhämtat att tillämpad praxis i södra

Sverige innebär att nivån på beviljat glesbygdsstöd vanligtvis varierar mellan

15 och 25 % och endast i enstaka undantagsfall ligger något högre. Den reella

skillnaden torde därmed enligt utskottets mening inte bli särskilt stor, varför

motionen avstyrks av utskottet.

Med hänvisning till vad utskottet ovan anfört avstyrks motionerna A56 (s),

A63 (s) och A67 (nyd) i behandlade delar och tillstyrks att riksdagen godkänner

det som regeringen förordat om landsbygdsstöd i motsvarande del (propositionens

avsnitt 7.3).

Den större flexibilitet i glesbygdsstödet som efterlyses i motion Kr510

(s) för att gagna turismen i Dalsland anser utskottet tillgodosedd genom de i

propositionen lagda förslagen om landsbygdsstödet. Motionen bör därför avslås.

Arbetsmarknadsutskottet instämmer med jordbruksutskottet när det gäller

yrkandet i motion A46 (-) om skogsbruket och föreslår att motionen avslås.

Beträffande jordbruksföretagen gör arbetsmarknadsutskottet en annan

bedömning än jordbruksutskottet och delar därmed regeringens uppfattning. Även

om utskottet har förståelse för att det kan finnas behov av stöd till

jordbruksföretag i glesbygdsområden i hela landet finns det som utskottet ser

det inte skäl att för närvarande utvidga användningsområdet.

Landsbygdsstödet bör därför enligt arbetsmarknadsutskottets mening beviljas

jordbruksföretag i de län som tidigare omfattats av det särskilda

åtgärdsprogrammet för jordbruket i norra Sverige, medan det i övriga delar av

landet endast skall kunna beviljas för kombinationsverksamhet till jordbruket.

Motionerna A49 och A66 avstyrks därmed.

Kommersiell service

Propositionen (s. 72--77)

Stöd till investeringar i glesbygdsbutiker kan för närvarande lämnas med

högst 50 % av investeringskostnaden. Mot bakgrund av lanthandelns betydelse och

de överlevnadsproblem som redovisas för branschen i olika rapporter föreslår

regeringen att investeringsstödet höjs till maximalt 85 % av kostnaden i de

fall en handlare i glesbygd påtvingas investeringar till följd av ändringar i

lagstiftning.

Dessutom föreslår regeringen att servicebidraget, som kan lämnas av

länsstyrelserna som en sista utväg att slå vakt om glesbygdsbutikerna, höjs

från maximalt 100 000 till 150 000 kr per år.

Vidare bedömer regeringen att ett samlat agerande av alla aktörer på lokal,

kommunal, regional och central nivå behövs för att lanthandeln skall kunna

bevaras och utvecklas.

Regeringen föreslår att riksdagen godkänner det som regeringen förordar om

kommersiell service (propositionens avsnitt 7.4).

Motioner

Ny demokrati yrkar i sin partimotion A67 (yrk. 5) att riksdagen inte

godkänner det som regeringen förordar om kommersiell service.

Roland Larsson (c) föreslår i motion A439 att dagens olika former för stöd

till glesbygdsbutiker slås samman till en enda som baseras på omsättningen.

Hemsändningsstödet bör dock kvarstå oförändrat. En utredning där bl.a. handelns

organisationer finns representerade bör föregå ändringen.

Motion A424 av Stina Eliasson (c) rör investeringar i köldmedia vid

glesbygdsbutikerna med anledning av en ny lag fr.o.m. den 1 januari 1995. Ett

stort antal småbutiker kan enligt motionären inte avsätta de ekonomiska

resurserna. Stödnivån inom glesbygdsstödet bör därför höjas för detta ändamål,

förslagsvis för kalenderåret 1994.

Utskottet

Utskottet biträder regeringens uppfattning när det gäller inriktning och nivå

på stödet till kommersiell service. Motionerna A67 (nyd) och A439 (c)

avstyrks därför i denna del. Motion A424 (c) tillgodoses genom regeringens

förslag och kan därmed även den avslås.

Utskottet föreslår att riksdagen godkänner det som regeringen förordar om

kommersiell service (propositionens avsnitt 7.4).

Samhällsservice m.m.

Propositionen (s. 78--80)

För att behålla och utveckla servicen på landsbygden behövs enligt

regeringens bedömning en effektiv sektorssamordning med möjligheter till lokala

anpassningar. Basservicen på landsbygden måste vara likvärdig med den i

tätorten, men bör kunna tillhandahållas i andra lokalt anpassade former.

Avsnittet behandlar frågor om lokal utbildning, kultur, tillgången till

samlingslokaler, samordnade servicelösningar, kommunikationer och modern

teleteknik. Glesbygdsmyndigheten kommer enligt propositionen att få i uppdrag

att kartlägga i vad mån länsstyrelserna utnyttjat sina möjligheter att med

medlen för regionala utvecklingsinsatser delfinansiera vissa initial- och

övergångskostnader för att åstadkomma alternativa lösningar när olika

myndigheter gör överväganden om indragningar av statlig service i glesbygd.

Regeringen aviserar också tillkallandet av en särskild utredare för att närmare

studera kostnadsrelationer för dem som måste använda bil för sina resor i

förhållande till dem som kan utnyttja kollektiva färdmedel.

Motioner

Bo Holmberg m.fl. (s) anser i motion A464 (yrk. 3) att det bör göras en

utvärdering från orter/myndigheter som under 1980-talet deltagit i arbetet med

samordning av offentlig service. Det är enligt motionärerna nu tid att lägga

fast riktlinjer så att inte service i onödan försvinner från glesbygden.

Göte Jonsson m.fl. (m) lyfter i motion A454 (yrk. 3) fram värdet av

flexibilitet och valfrihet på landsbygden och vikten av att fortsätta på den

inslagna vägen. Inom äldreomsorgen skulle en utvidgad rätt till valfrihet skapa

möjlighet att etablera små ålderdomshem eller att ordna hemtjänsten på ett

flexibelt sätt. Vidare erinrar motionärerna (yrk. 4) om att den nya tekniken

har öppnat nya vägar för arbete och sysselsättning på landsbygden. För att

underlätta utvecklingen krävs en ny syn i relationen arbetsgivare och

arbetstagare. En översyn av arbetsmarknadslagstiftningen bör därför göras i

syfte att underlätta och öka flexibiliteten för små, nystartade företag. Enligt

motionärerna (yrk. 5) är en förstärkning av telenätet på landsbygden samt ett

förbättrat vägnät och en översyn av hastighetsbestämmelserna andra åtgärder som

underlättar kommunikationer och kommersiell service.

Utskottet

Utskottet instämmer i betydelsen av samordning av offentlig service för

att möta landsbygdens behov. Den försöksverksamhet som initierades under

1980-talet och som motion A464 (s) refererar till har fortsatt i olika former,

bl.a. som medborgarkontor (propositionen s. 79). Regeringen föreslår i

proposition 1993/94:187 en femårig försöksverksamhet med sådana

medborgarkontor, där en utvärdering skall genomföras parallellt. Utskottet har

inhämtat att utvärderingen kommer att omfatta såväl nytillkomna kommuner som

ett antal av dem som deltagit i utvecklingsarbetet mer eller mindre från

början. Ungefär lika många glesbygdskommuner som större orter planeras ingå i

utvärderingen. Med det anförda är motion A464 tillgodosedd i denna del och bör

därför avslås i berörd del.

Utskottet har inget att invända mot de synpunkter på flexibilitet och

valfrihet på landsbygden som motion A454 (m) för fram, utan finner att de

ligger i linje med den förda politiken. Den begärda översynen av

arbetsmarknadslagstiftningen anser utskottet vara tillgodosedd genom det arbete

som bedrivs av 1992 års arbetsrättskommitté (A 1991:05) samt av den nyligen

tillsatta parlamentariska utredningen med uppdrag att se över

arbetsmarknadspolitikens roll, omfattning, inriktning och avgränsning (dir.

1993:132). Dessutom har riksdagen i december 1993 (prop. 1993/94:67, bet. AU4,

rskr. 103) fattat beslut om förändringar i lagen om anställningsskydd (LAS) med

bl.a. det syfte motionären anger. Frågor om tele- och vägnätet har utskottet

behandlat tidigare under avsnittet om Kommunikationer och transporter och

finner att någon ytterligare åtgärd med anledning av motionen inte är

erforderlig.

Utskottet föreslår därmed att motion A454 (m) avslås i aktuella delar.

Företagsinriktade åtgärder

Allmän inriktning

Propositionen (s. 81--86)

Enligt propositionen har de nuvarande företagsinriktade åtgärderna i stort

sett fungerat väl. Som ett viktigt komplement till den "stora"

regionalpolitiken bör dessa åtgärder därför intensifieras i de

regionalpolitiskt prioriterade områdena.

Den djupa lågkonjunkturen har inneburit att företagens investeringar i

särskilt byggnader och maskiner har minskat kraftigt och därmed också nya

sysselsättningstillfällen. Syftet med nya kraftfulla regionalpolitiska åtgärder

är dels att åstadkomma regional utjämning mellan olika delar av Sverige och

inom länen, dels att ytterligare främja arbete och ekonomisk tillväxt i hela

landet.

Mot denna bakgrund bör ökad vikt läggas vid de utvecklingsinriktade

stödformerna, medan driftstöden bibehålls i stort sett i nuvarande omfattning.

Utskottet hänvisar till tidigare översikt över de nuvarande formerna för

företagsstöd.

Stödområden för företagsstöd, allmänna utgångspunkter

Propositionen (s. 86--90)

De delar av Sverige som har geografiska lägesnackdelar och andra långsiktiga

regionalpolitiska problem bör avgränsas i långsiktiga regionalpolitiska

stödområden. I dessa områden bör de mest kraftfulla regionalpolitiska

insatserna göras.

I regioner med omfattande problem i samband med strukturförändringar bör

åtgärder kunna vidtas för att stödja näringslivets omvandling och tillväxt.

Dessa regioner bör kunna inplaceras i tillfälliga stödområden. Beslut om en

inplacerings varaktighet bör även fortsättningsvis vara en uppgift för

regeringen. Som regel bör den högst uppgå till tre år.

Ytterligare företagsinriktade åtgärder bör emellertid kunna vidtas utanför

stödområdena i syfte att lösa inomregionala problem (dessa åtgärder tas upp i

avsnittet Särskilda regionala åtgärder för regional utveckling och tillväxt

under budgetåret 1994/95).

Efter EES-avtalets ikraftträdande den 1 januari 1994 skall de flesta

regionalpolitiska företagsstöden anmälas till och godkännas av EFTA:s

övervakningsorgan ESA. Om något stöd strider mot artikel 61 i EES-avtalet får

denna stödåtgärd upphävas eller ändras.

I propositionen görs bedömningen att utlokaliseringen av privata

tjänsteföretag till stödjepunkter i anslutning till stödområdet har varit av så

begränsad omfattning att det inte längre är motiverat att lämna statligt stöd

för sådana åtgärder. En annan bakgrund är att det normalt skulle vara

nödvändigt att inhämta godkännande av EFTA:s övervakningsorgan i varje enskilt

ärende om stöd utanför stödområdena.

Motion

I motion A411 (yrk. 1) av Sinikka Bohlin m.fl. (s) begärs att nationella

ekonomiska ambitioner bör beaktas vid den framtida stödpolitikens geografiska

inriktning.

Utskottet

Det nu gällande systemet för stödområdesindelning lades fast av riksdagen

våren 1990 (prop. 1989/90:76, AU13, rskr. 346). Den tidigare gällande

stödområdesindelningen A, B och C ersattes då av två stödområden, 1 och 2. En

avsikt var att koncentrera företagsstödet till de områden som har de

långsiktigt svåraste problemen. Till grund för de förändringar som då

genomfördes låg kvantitativa och kvalitativa bedömningar av de regionala

problemens svårighetsgrad i olika områden. Strävan var också att skapa

sammanhängande stödområden och att undvika skarpa gränser mellan olika områden.

Eftersom den regionala problembilden vad gäller långsiktiga problem knappast

har förändrats sedan år 1990 har stödområdessystemet och stödområdena 1 och 2

förblivit oförändrade under de gångna åren.

Utskottet delar regeringens övergripande bedömning att systemet med de

företagsinriktade åtgärderna dels bör syfta till att åstadkomma regional

utjämning inom Sverige, dels till att ytterligare främja arbete och ekonomisk

tillväxt i hela landet. Vidare instämmer utskottet i att det nuvarande systemet

bör bibehållas i sina grunddrag, dvs. områden med geografiska lägesnackdelar

och andra långsiktiga problem bör även fortsättningsvis ingå i stödområden,

inom vilka de mest kraftfulla regionalpolitiska åtgärderna gäller. Vidare har

utskottet uppfattningen att inplacering i tillfälliga stödområden kan vara ett

verksamt medel när det gäller regioner eller områden som drabbas av mycket

omfattande strukturförändringar.

Utskottets nu redovisade ställningstaganden medför att något tillkännagivande

med anledning av motion A411 (yrk. 1) är obehövligt. Motion A411 (s) avstyrks

således i denna del.

EES-frågor

Sedan EES-avtalet har trätt i kraft den 1 januari 1994 gäller i Sverige samma

regler för statsstöd som finns i EG:s regelverk. Huvudregel är att stöd som

snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen inte är förenliga med

avtalet. Regionalpolitiskt företagsstöd kan ses som undantag från huvudregeln.

Som nämnts skall ESA bedöma om de svenska stöden överensstämmer med en av

grundprinciperna i EES-avtalet, nämligen att offentliga stöd inte får snedvrida

konkurrensen och handeln mellan avtalsparterna. Utskottet har därvid inhämtat

att regeringskansliet räknar med ett par månaders behandlingstid inom ESA för

att t.ex. godkänna en ny stödform inom regionalpolitiken. Under juni månad

väntar sig regeringskansliet att få ett svar från ESA såväl vad gäller de

befintliga stödformerna inom regionalpolitiken som de i propositionen

föreslagna förändringarna. Utskottet konstaterar att regeringen förutsätter att

såväl stödområdessystemet som de aktuella företagsstöden skall kunna behållas

med i stort sett samma inriktning som i dag. Utskottet hänvisar vidare till ett

senare avsnitt om regionalpolitiken i ett EU-perspektiv.

Utskottet noterar i detta sammanhang den osäkerhet som råder om den svenska

beslutsprocessen på detta område och ESA:s beslutsprocess och hur dessa båda

skall kunna samverka på ett effektivt sätt. Utskottet utgår från att

situationen kommer att klargöras efter en första inkörningsperiod.

Områden med långsiktiga regionalpolitiska problem och områden med

strukturomvandlingsproblem

Propositionen (s. 91--96)

Omfattningen av de nuvarande stödområdena 1 och 2 lades fast av riksdagen

våren 1990 (prop. 1989/90:76, bet. AU13, rskr. 346). I dessa stödområden bor ca

7 % av landets befolkning.

Den långsiktiga stödområdesindelningen bör enligt regeringen inte ändras för

ofta. Den bör ligga fast under en längre tid bl.a. för att underlätta

planeringen för företag och myndigheter. Eftersom den långsiktiga

regionalpolitiska problembilden i sina huvudddrag är oförändrad sedan riksdagen

senast fattade beslut, föreslås endast mindre justeringar.

Regeringens förslag innebär att det för regionalpolitiska företagsstöd och

nedsatta socialavgifter liksom tidigare skall finnas två långsiktiga

stödområden. Stödområde 1 bör utökas marginellt jämfört med det nuvarande,

medan stödområde 2 bör vara oförändrat, bortsett från de följdändringar som

följer av utökningen av stödområde 1. Till grund för förslaget ligger analyser

av de regionalpolitiska problemens svårighetsgrad i olika områden med

utgångspunkt i geografiskt betingade kriterier samt med hänsyn till den

långsiktiga problembilden. I nedanstående redovisning av hela stödområdeslistan

utmärks regeringens förslag till ändringar med kursiv stil.

Inplacering i stödområdena 1 och 2:

Län och kommun

Stödområde 1

Norrbottens län

Arjeplog

Arvidsjaur

Gällivare

Haparanda

Jokkmokk

Kalix

Kiruna

Pajala

Överkalix

Övertorneå

Västerbottens län

Dorotea

Malå

Sorsele

Storuman

Vilhelmina

Åsele

Lycksele, del av (Björksele församling)

Jämtlands län

Bräcke, del av (Håsjö och Hällesjö församlingar)

Åre, del av (Kalls församling)

Berg

Härjedalen

Krokom, del av (Hotagen, Laxsjö, Föllinge, Offerdal och Alsen)

Ragunda

Strömsund

Västernorrlands län

Sollefteå, del av (Edsele, Junsele, Ramsele och Ådals-Lidens

församlingar)

Örnsköldsvik, del av (f.d. Solbergs kyrkobokföringsdistrikt)

Stödområde 2

Norrbottens län

Boden, del av (Edefors och Gunnarsbyn)

Piteå, del av (Markbygdens kyrkobokföringsdistrikt)

Älvsbyn

Västerbottens län

Bjurholm

Lycksele (med undantag enligt ovan)

Norsjö

Skellefteå, del av (Fällfors, Jörn och Kalvträsk)

Vindeln

Jämtlands län

Bräcke (med undantag enligt ovan)

Åre (med undantag enligt ovan)

Västernorrlands län

Sollefteå (med undantag enligt ovan)

Sundsvall, del av (Holm och Liden)

Ånge

Örnsköldsvik, del av (Anundsjö, Björna, Skorped och Trehörningsjö) (med

undantag enligt ovan)

Gävleborgs län

Hofors

Ljusdal

Kopparbergs län

Avesta

Ludvika

Malung

Mora, del av (Venjan och Våmhus)

Orsa

Smedjebacken

Vansbro

Älvdalen

Västmanlands län

Fagersta

Norberg

Skinnskatteberg

Örebro län

Hällefors

Ljusnarsberg

Värmlands län

Arvika

Eda

Filipstad

Hagfors

Munkfors

Sunne

Säffle

Torsby

Årjäng

Älvsborgs län

Bengtsfors

Dals-Ed

Åmål

Omfattningen av stödområde 1 bygger främst på de geografiska

lägesnackdelarnas storlek, medan stödområde 2 fungerar dels som en övergångszon

från stödområde 1 till områden utanför stödområdena, dels som stödområde för

områden med andra långsiktiga regionalpolitiska problem. Regeringens analys har

visat att de förändringar som inträffat sedan år 1990 inte är så stora att de

motiverar någon förändring i stödområde 2, bortsett från följdändringarna på

grund av överflyttningen till stödområde 1. Förslaget innebär att den andel av

Sveriges befolkning som bor i stödområdena 1 och 2 fortfarande uppgår till ca 7

%.

Vidare kan förhöjt lokaliseringsbidrag lämnas i ett antal områden, vilka

ingår i det permanenta stödområdet 2. I Eda, Torsby, Årjängs, Hagfors,

Hällefors, Ljusnarsbergs, Vansbro, Malungs, Älvdalens, Smedjebackens, Ludvika,

Ånge, Bräcke, Åre och Norsjö kommuner, Edsele, Junsele, Ramsele och

Ådals-Lidens församlingar i Sollefteå kommun, Anundsjö, Björna, Skorpeds och

Trehörningsjö församlingar i Örnsköldsviks kommun, Fällfors, Jörns och

Kalvträsk församlingar i Skellefteå kommun samt Björksele församling i Lycksele

kommun kan för närvarande lokaliseringsbidrag lämnas med högst 35 % av

investering i byggnader och maskiner. Ansökan om stöd skall göras senast den 30

juni 1995.

Möjligheten till förhöjt lokaliseringsbidrag bör enligt regeringen även

fortsättningsvis kunna tillämpas om mycket omfattande strukturförändringar

inträffar.

Regeringen föreslår att riksdagen godkänner det som redovisats om avgränsning

av områden med geografiska lägesnackdelar och andra långsiktiga

regionalpolitiska problem (propositionens avsnitt 8.2.2).

Regioner som drabbas av omfattande regionalpolitiska problem i samband med

strukturförändringar skall kunna stödjas med regionalpolitiska åtgärder.

Kommuner eller delar av kommuner skall därför tillfälligt kunna placeras in i

stödområde. Lokaliseringsbidrag får i dessa områden lämnas med högst 20 % av

investeringar i byggnader och maskiner.

Det är en uppgift för regeringen att besluta om vilka områden m.m. som

tillfälligt skall placeras i stödområde. För närvarande omfattar dessa ca 5 %

av befolkningen.

Följande områden är för närvarande tillfälligt inplacerade i stödområde:

Valdemarsviks, Hultsfreds, Högsby, Vimmerby, Olofströms, Ronneby, Karlsborgs,

Kristinehamns, Storfors, Degerfors, Karlskoga, Hallstahammars, Bollnäs,

Nordanstigs, Ovanåkers, Söderhamns, Härnösands, Kramfors och Robertsfors

kommuner samt de delar av Örnsköldsviks och Skellefteå kommuner som inte ingår

i stödområde 2. Ansökan om stöd skall göras senast den 30 juni 1995.

Regeringen avser att efter ytterligare analys besluta om inplacering av flera

orter i tillfälliga stödområden.

Regeringen föreslår att riksdagen godkänner det som redovisats om avgränsning

av områden med strukturomvandlingsproblem (propositionens avsnitt 8.2.3).

Motioner

I motion A404 (yrk. 2) begär Catarina Rönnung och Åke Gustavsson (s) att

beteckningen "stödområde", vilket enligt motionärerna har en defensiv och

negativ klang, ersätts med ordet "investeringsområde".

I motion A407 (yrk. 1) begär Birgit Henriksson (m) en översyn av

stödområdespolitiken eftersom nuvarande system skapar stora orättvisor.

Stödområdesindelningen tas upp i ett stort antal motioner med yrkanden om

stödområdesinplacering, ändring av placering av enskilda kommuner eller

kommundelar m.m. I nedanstående sammanställning redovisas de olika förslagen

läns- och kommunvis.

___________________________________________________________________________

Kommuner Motioner Förslag

stödområde

___________________________________________________________________________

NORRBOTTENS LÄN

Älvsbyn A448 y 4 delvis av Bengt Hurtig (v) 1

Älvsbyn A59 av Leif Marklund m.fl. (s) 1

Boden, del av (Edefors A448 y 4 delvis av Bengt Hurtig (v) 1

och Gunnarsbyn),

Piteå, del av (Mark-

bygdens kyrkbokfö-

ringsdistr.)

JÄMTLANDS LÄN

Bräcke A47 delvis av Nils-Olof Gustafsson 1

och Margareta Winberg (s)

Östersund del av (Näs A47 delvis av Nils-Olof Gustafsson 1

och Häggenås), och Margareta Winberg (s)

Krokom del av (Näskott)

Östersund del av (Näs A45 delvis av Stina Eliasson (c) 1 el. tillf.

och Häggenås),

Krokom del av (Näskott)

Östersund och Krokom A51 av Ingrid Hemmingsson (m) 1 el. tillf.

delar av

Åre del av A45 delvis av Stina Eliasson (c) 1 el. tillf.

(Handöls by)

Åre del av (Åre) A47 delvis av Nils-Olof Gustafsson 1

och Margareta Winberg (s)

Åre del av A47 delvis av Nils-Olof Gustafsson 1

(Hallen och Marby) och Margareta Winberg (s)

GÄVLEBORGS LÄN

Ovanåker A442 y 3 delvis av Karin Starrin (c) tillf. (för-

längn.)

Ovanåker A458 y 7 av Lennart Rohdin (fp) permanent 2

Hudiksvall A442 y 4 av Karin Starrin (c) tillf.

Nordanstig, Söderhamn A442 y 3 delvis av Karin Starrin (c) tillf. (för-

och Bollnäs längn.)

KOPPARBERGS LÄN

Avesta A440 y 1 av Bengt-Ola Ryttar och 1

Iréne Vestlund (s)

Gagnef, del av A440 y 2 av Bengt-Ola Ryttar och 2

(Mockfjärd och Floda) Iréne Vestlund (s)

VÄSTMANLANDS LÄN

Köping, Arboga, A406 av Birger Andersson och tillf.

Kungsör Hugo Bergdahl (c, fp)

Köping, Arboga, A407 y 2 av Birgit Henriksson (m) tillf.

Kungsör

Köping, Arboga, A457 y 2 delvis av Lena stödområde

Kungsör Hjelm-Wallén m.fl. (s)

Fagersta, Hallsta- A457 y 2 delvis av Lena höjd

hammar, Skinnskatte- Hjelm-Wallén m.fl. (s) stödnivå

berg och Norberg

ÖREBRO LÄN

Ljusnarsberg, Hälle- A413 y 8 av Håkan Strömberg m.fl. (s) 1 resp. 2

fors resp. Karlskoga,

Degerfors, Laxå,

Askersund

Ljusnarsberg, Hälle- A54 y 6 av Håkan Strömberg m.fl. (s) 1 resp. 2

fors resp. Karlskoga,

Degerfors, Askersund,

Lindesberg del av

(Guldsmedshyttan och

Ramsberg)

VÄRMLANDS LÄN

Kristinehamn, Storfors A52 y 2 delvis av Lisbeth Staaf- permanent

Igelström m.fl. (s)

Munkfors A52 y 2 delvis av Lisbeth Staaf- 1

Igelström m.fl. (s)

ÄLVSBORGS LÄN

Fyrstadsregionen A57 y 20 av Gudrun Schyman m.fl. (v) tillf.

KALMAR LÄN

Västervik A434 av Agne Hansson m.fl. tillf.

(c, s, m, fp, kds, nyd)

JÖNKÖPINGS LÄN

Vetlanda A404 y 1 av Catarina Rönnung och tillf.

Åke Gustavsson (s)

Vetlanda A420 y 1 av Rune Backlund (c) tillf.

ÖSTERGÖTLANDS LÄN

Ydre och Kinda A438 av Roland Larsson (c) tillf.

___________________________________________________________________________

Utskottet

Utskottet tar först upp förslaget i motion A404 (yrk. 2) angående ändrad

beteckning på stödområde. Utskottet har vid flera tillfällen tidigare

avstyrkt likartade yrkanden, senast i det av riksdagen godkända betänkandet

1992/93:AU13. Utskottet kan inte heller nu finna tillräckliga skäl för att

ändra beteckningen på stödområde. Motionen avstyrks därför i aktuell del.

Utskottet tar vidare i detta sammanhang upp kravet i motion A407 (yrk. 1) på

en översyn av stödområdespolitiken. Enligt utskottets sätt att se är den

föreliggande propositionen resultat av noggranna överväganden beträffande

behovet av förändringar i stödområdespolitiken. Utskottet kan inte hålla med

motionären om att det i detta läge finns behov av någon ytterligare översyn.

Därmed avstyrks motion A407 i denna del.

Som framgått av föregående avsnitt delar utskottet regeringens bedömning

att det nuvarande stödområdessystemet bör bibehållas i sina grunddrag, dvs.

områden med geografiska lägesnackdelar eller andra långsiktiga problem bör ingå

i permanent stödområde.

Utskottet vill betona att indelningen i stödområdena 1 och 2 måste präglas av

långsiktighet för att företag, myndigheter och enskilda skall kunna planera för

framtiden. Stödområde 1 bör karaktäriseras av långsiktiga problem såsom

avstånd, klimatförhållanden, gleshet och dylika faktorer. Stödområde 2 kan ha

samma långsiktiga problem men i något mindre omfattning. Båda stödområdena har

under lång tid kännetecknats av att de haft en betydande nettoutflyttning av

främst yngre personer.

Stödområde 2 kan med utskottets sätt att se fungera som en buffertzon mellan

stödområde 1 och områden utan större geografiska lägesnackdelar. Man bör

eftersträva en mjuk övergång i stödområdeshänseende från de mest utsatta

områdena till områden utan speciella problem. Bland annat bör man undvika

sådana lösningar som innebär att en stödområdesgräns kommer att utgöra en

skarp skiljelinje i fråga om möjligheterna till stöd på vardera sidan om

gränsen. Sådana lösningar kan enligt utskottets bedömning medföra risker för

konkurrenssnedvridning och en samhällsekonomiskt ofördelaktig anpasslighet

från företag och kreditinstitut. Emellertid kan också andra långsiktiga

regionalpolitiska problem än lägesnackdelar, t.ex. halvpermanenta

strukturproblem, medföra att området inplaceras i stödområde 2.

Regeringen har nyligen genomfört analyser av problemens svårighetsgrad i

olika områden och föreslår mot bakgrund av den analysen en utökning av

stödområde 1 med följande områden: Edsele, Junsele, Ramsele och Ådals-Lidens

församlingar i Sollefteå kommun, f.d. Solbergs kyrkobokföringsdistrikt i

Örnsköldsviks kommun, Håsjö och Hällesjö församlingar i Bräcke kommun, Kalls

församling i Åre kommun samt Björksele församling i Lycksele kommun.

Beträffande stödområde 2 föreslår regeringen inga förändringar utöver vad som

följer av utökningen av stödområde 1.

Utskottet ansluter sig i huvudsak till regeringens förslag vad gäller

stödområdesindelningen. Utskottet har dock vid sina överväganden funnit att

ytterligare några områden bör ingå i stödområdet, vilket redovisas nedan.

Oavsett lägesnackdelar anser utskottet i likhet med regeringen att omfattande

regionalpolitiska problem i samband med strukturförändringar i en region skall

kunna leda till en tillfällig inplacering i stödområde. Det är en viktig

uppgift för regionalpolitiken att inom ramen för de regler och resurser som

finns överbrygga sådana strukturomvandlingsproblem och få till stånd en positiv

utveckling i dessa områden. Utskottet noterar att regeringen avser att efter

ytterligare analys inplacera flera orter i tillfälligt stödområde.

Varaktigheten av en sådan inplacering bör enligt propositionen uppgå till högst

tre år. Utskottet instämmer helt i att problemen bör analyseras på nytt efter

tre år.

I det nuvarande arbetsmarknadsläget med en hög arbetslöshet över hela landet

kan det vara svårt att urskilja vad som är mer tillfälliga resp. mer permanenta

strukturproblem. Utskottet vill därför erinra om att indelningen i permanenta

och tillfälliga stödområden bara är en del inom en politik med inriktning på

tillväxt och på utveckling av näringslivet i hela Sverige. Som utskottet har

tagit upp i det föregående måste den regionala aspekten integreras inom alla

sektorer och politikområden. Utskottet kommer senare att behandla vissa

extraordinära tillväxtfrämjande insatser, bl.a. ett tillfälligt

småföretagsstöd, som enligt propositionen (avsnitt 12) skall fördelas över hela

landet med utgångspunkt från såväl arbetslöshetssituationen som den regionala

problembilden.

Utskottet vill vidare erinra om möjligheten inom stödområde 2 att vid

omfattande strukturförändringar under en begränsad tid bevilja högre

lokaliseringsbidrag än normalt för stödområde 2.

Utskottet kommer i det följande att ta upp de tillkommande önskemål om

stödområdesinplacering som har förordats i motionerna. Motionärernas namn

framgår av motionssammanställningen tidigare i detta avsnitt.

Beträffande motionsönskemål om inplacering av Älvsbyn i stödområde 1 har

utskottet redovisat sin uppfattning flera gånger tidigare, bl.a. i betänkande

1989/90:AU13 s. 223. Utskottet anförde följande.

I fråga om Älvsbyns kommun innebär regeringens förslag att kommunen delvis

skulle gränsa mot kommuner ingående i stödområde 1. Detta är otvivelaktigt till

nackdel för kommunen, något som påtalats i motioner. Utskottet vill med

anledning därav erinra om möjligheten att tillfälligt höja den maximala andelen

lokaliseringsbidrag i kommuner eller delar av kommuner som tillhör stödområde

2. -- -- --

Utskottet har inte ändrat uppfattning i denna fråga

men vill tillägga följande.

Sysselsättningsgraden år 1991 upgick till 73,5 % i Älvsbyn mot 77,8 % i

riket och arbetslösheten låg på 12,14 % år 1993 mot 8,43 % i riket (andel av

befolkningen 16--64 år). Mot denna bakgrund vill utskottet peka på att även

andra tillfälliga åtgärder än tillfällig höjning av lokaliseringsbidraget måste

övervägas för att nå en tillfredsställande lösning. Vad utskottet anfört med

anledning av dels propositionen, dels motionerna A59 (s) och A448 (v) i aktuell

del bör ges regeringen till känna.

Angående kravet i motion A448 på inplacering av delar av Boden och Piteå i

stödområde 1 vill utskottet hänvisa till sina synpunkter i det föregående på

behovet av en mjuk övergång i stödområdeshänseende från de områden som har de

allra största lägesnackdelarna till områden som har något bättre

förutsättningar. Det mest kraftfulla stödet måste förbehållas de mest utsatta

områdena. Motsvarande argument gäller också förslag i motionerna A440 angående

Avesta samt A52 angående Munkfors. Därmed avstyrks motionerna A440 (s),

A448 (v) och A52 (s) i aktuella delar. Utskottet föreslår att propositionen

godkänns i motsvarande del.

Inplacering av Bräcke kommun i stödområde 1 begärs i motion A47. Enligt

utskottets uppfattning är regeringens förslag om att Håsjö och Hällesjö

församlingar i Bräcke kommun inplaceras i stödområde 1 väl avvägt. Därmed

avstyrker utskottet motion A47 (s) i denna del och tillstyrker att

propositionen godkänns i motsvarande del.

Delar av Östersund och Krokoms kommuner har föreslagits för inplacering i

stödområde 1 eller alternativt i tillfälligt stödområde. Dessa delar är Näs

och Häggenås församlingar i Östersunds kommun samt Näskotts församling i

Krokoms kommun.

Östersunds kommun ingår i dag inte i något stödområde alls trots att

Östersund i vissa delar gränsar till stödområde 1, nämligen Bergs, Ragunda och

Strömsunds kommuner. I övrigt gränsar Östersund till största delen mot

stödområde 2. Församlingarna Näs, Häggenås och Näskott vilka inte ingår i

stödområdet har samtliga gränser mot stödområde 1. Utskottet har tagit intryck

av information om de relativa konkurrensnackdelar som företag i t.ex. Näs

församling har i förhållande till företag i Bergs kommun i stödområde 1 ett par

kilometer bort. Detta föranleder utskottet till bedömningen att i detta fall

utgör gränsen en alltför skarp skiljelinje mellan i övrigt likartade

förhållanden och företag. Som utskottet har uttalat ovan bör detta undvikas.

Liknande exempel kan ges från Häggenås församling resp. Näskotts församling.

Enligt utskottets mening bör stödområdesinplaceringen i de nämnda fallen dels

syfta till en icke konkurrenssnedvridande stödområdesindelning, dels en så mjuk

övergång som möjligt mellan stödområdena 1 och 2 samt områden utanför

stödområdet. Näs och Häggenås församlingar i Östersunds kommun liksom Näskott

församling i Krokoms kommun bör därför inplaceras i stödområde 2. Vad utskottet

anfört med anledning av dels propositionen, dels motionerna A45 (c), A47 (s) i

motsvarande del och A51 (m) bör ges regeringen till känna.

Vidare har Åre församling resp. Handöls by i Åre församling föreslagits

för placering i stödområde 1.

Åre kommun ligger för närvarande helt i stödområde 2. Utskottet har

förståelse för problemen i fjällbyarna i Åre församling. Utskottet vill ändå --

med tanke på betydelsen av turistorterna Åre och Duved i församlingen -- påstå

att läget i församlingen inte går att jämföra med t.ex. Kalls församling, som

ju enligt regeringens förslag placeras i stödområde 1. Utskottet vill också

peka på att Åre kommun tillhör de kommuner som kan tillämpa förhöjt

lokaliseringsbidrag upp till högst 35 %. Utskottet har inhämtat att det

förhöjda lokaliseringsbidraget också tillämpas i praktiken, dvs. vad gäller

lokaliseringsbidrag likställs förhållandena med stödområde 1. Inom

turistnäringen tillämpas nedsatta socialavgifter inom denna del av stödområde 2

(se vidare avsnittet Nedsatta socialavgifter) medan tillverkningsindustrin inte

har denna fördel. Trots de relativa nackdelarna för tillverkningsföretagen i

Åre församling kan utskottet -- med hänsyn till de goda förutsättningarna för

turismen och möjligheterna till utveckling med turistorterna som "draghjälp" --

inte stödja förslagen i motionerna A45 (c) och A47 (s). De avstyrks således i

motsvarande del. Regeringens förslag bör godkännas.

Inte heller biträder utskottet motionskrav om inplacering av Hallen och

Marby församlingar i Åre kommun i stödområde 1. Enligt utskottets uppfattning

är det naturligt att dessa församlingar är inplacerade i stödområde 2 med

hänsyn till önskemålen om en mjuk övergång från området utanför stödområdet

(Östersund och Krokoms södra församlingar) till stödområde 1 (Bergs kommun).

Motion A47 avstyrks därmed i motsvarande del. Regeringens förslag bör

godkännas.

I två motioner, A442 och A458, begärs att Ovanåkers kommun inplaceras i

stödområde 2 resp. att den nuvarande tillfälliga inplaceringen förlängs. Som

utskottet tagit upp tidigare bör en inplacering som regel uppgå till högst tre

år. Nuvarande tillfälliga stödområden är gällande till sista juni 1995.

Utskottet är av den bestämda uppfattningen att en förlängning av tillfälliga

stödområden inte bör ske utan den analys som regeringen förutskickar. Utskottet

har inte heller övertygats om riktigheten av en permanent inplacering i

stödområde 2. Med det anförda avstyrker utskottet motsvarande förslag i

motionerna A442 (c) samt A458 (fp) och tillstyrker ett godkännande av

regeringens förslag.

I motion A442 har vidare yrkats att den tillfälliga inplaceringen av

Nordanstig, Söderhamn och Bollnäs förlängs. I motion A52 föreslås att

Kristinehamn och Storfors, som för närvarande är tillfälligt inplacerade i

stödområde, permanent införlivas med stödområdet. Förslagen i motionerna A52

(s) och A442 (c) avstyrks med samma argument som ovan. Regeringens förslag bör

godkännas.

Ytterligare önskemål gäller inplacering av områden utanför stödområdet i

stödområde 2 eller i tillfälligt stödområde. I motion A442 begärs att

Hudiksvall inplaceras i tillfälligt stödområde och i motion A440 att

Mockfjärds och Floda församlingar i Gagnef placeras i stödområde 2. I

motionerna A406, A407 och A457 läggs förslag angående Köping, Arboga och

Kungsör, i motion A57 av Vänsterpartiet angående Fyrstadsregionen, i A434

angående Västervik, i motionerna A404 och A420 angående Vetlanda samt i

motion A438 angående Ydre och Kinda.

Utskottet har i början av detta avsnitt berört regeringens roll i samband med

tillfällig inplacering i stödområde samt regeringens avsikt att efter

ytterligare analys inplacera flera orter. Utskottet utgår från att denna

ytterligare analys samt de allmänna synpunkter som framförts ovan resulterar i

väl avvägda tillfälliga stödområden. En permanent inplacering i stödområde 2 är

enligt utskottets mening inte aktuell enligt de kriterier som redovisats ovan.

Därmed anser utskottet att motionerna A57 (v), A404 (s), A406 (c, fp), A407

(m), A420 (c), A434 (c, s, m, fp, kds, nyd), A438 (c), A440 (s), A442 (c) och

A457 (s) bör avslås i aktuella delar och propositionen godkännas i motsvarande

del.

I motion A457 begärs en höjd stödnivå i Fagersta, Hallstahammar,

Skinnskatteberg och Norberg. Som redovisats tidigare är Fagersta, Norberg och

Skinnskatteberg inplacerade i stödområde 2 medan Hallstahammar är tillfälligt

inplacerad i stödområde. I motionerna A54 och A413 yrkas på inplacering i

högre stödområde i Ljusnarsberg, Hällefors, Karlskoga, Degerfors, Laxå,

Askersund samt Guldsmedshyttan och Ramsberg inom Lindesberg. Ljusnarsberg och

Hällefors är för närvarande inplacerade i stödområde 2. Därutöver ingår dessa

kommuner bland de vars företag länsstyrelsen har möjlighet att bevilja

lokaliseringsbidrag med högst 35 % av utgifterna för en investering avseende

byggnader, maskiner m.m. I detta avseende kan företag i dessa kommuner beviljas

bidrag som inom stödområde 1. För övriga nämnda områden gäller motionsförslagen

en permanent inplacering i stödområde 2.

Utskottet erinrar om sin ovan redovisade uppfattning om grunderna för de

prioriteringar som gjorts. Därutöver finns möjligheten inom stödområde 2 att

vid omfattande strukturförändringar under en begränsad tid bevilja högre bidrag

än normalt. Av de båda senare motionerna framgår att faktorer bakom

stödområdesönskemålen är bl.a. behovet av förnyelse och utveckling av

näringsliv och arbetskraft. Utskottet anser att dessa argument illustrerar vad

som ovan anförts om att regionalpolitiken inte kan ses isolerat från andra

sektorer och politikområden. Arbetsmarknadspolitik, utbildningspolitik och

näringspolitik måste tas in i bilden. Med hänvisning till vad som anförts

avstyrker utskottet motionerna A54 (s), A413 (s) och A457 (s) i aktuella delar,

samtidigt som utskottet föreslår att propositionen godkänns i motsvarande del.

Med hänvisning till vad som anförts föreslår utskottet att riksdagen -- i den

mån frågan inte behandlats tidigare -- godkänner vad regeringen förordat om

avgränsning av permanenta och tillfälliga stödområden m.m.

(propositionsavsnitten 8.2.2 och 8.2.3).

Olika former av företagsstöd, inledning

Propositionen (s. 96--104)

Enligt propositionen är det viktigt att företagsstöden fortlöpande analyseras

och utvärderas. I propositionen redovisas utfallet av den nuvarande

verksamheten. Enligt regeringens bedömning har stöden varit av stor betydelse

för att stärka näringslivet och skapa arbetstillfällen i regionalpolitiskt

utsatta regioner. Villkoret om könskvotering av nytillkommande arbetsplatser

har dock inte uppfyllts. Vidare har utvärderingsarbetet visat att det finns

behov av bättre samordning av stöden.

Motion

Sten Svensson (m) anser i motion A50 (yrk. 1) att utvärdering av

företagsstöden är angelägen. Det är viktigt att få en helhetssyn och en

samordning av de olika stöden. Dessa bör särskilt analyseras ur kostnads- och

konkurrenssynpunkt.

Utskottet

Behovet av utvärdering av de regionalpolitiska företagsstöden är en

självklarhet enligt utskottets uppfattning. Det är helt nödvändigt att se på

effekterna av olika åtgärder och stödformer för att i nästa steg anpassa de

olika åtgärderna, så att de så effektivt som möjligt skall leda till målen.

Enligt utskottets uppfattning är de i propositionen redovisade utvärderingarna

till fyllest. Frågan om utvärdering av företagsstöden i förhållande till andra

statliga stöd behandlas i det följande (avsnittet Samordning av företagsstöd).

Med det anförda avstyrker utskottet motion A50 (m) i aktuell del.

Stödberättigad verksamhet

Propositionen (s. 106--107)

Principerna för vad som skall vara stödberättigad verksamhet bör vara

oförändrade enligt regeringen. Endast i undantagsfall bör stöd kunna lämnas

till verksamheter som inte bedriver konkurrensutsatt verksamhet på

marknadsmässiga villkor. I förordningen (1990:642) om regionalpolitiskt stöd

räknas upp alla de olika typer av verksamheter som stöd kan lämnas till. Enligt

propositionen skall det fortsättningsvis vara en uppgift för regeringen att

närmare bestämma vad som är stödberättigad verksamhet. Hänsyn måste därvid tas

till EES-avtalets statsstödsregler.

Regeringen föreslår att riksdagen godkänner det som redovisats om

stödberättigad verksamhet (propositionens avsnitt 8.4.3).

Motioner

Socialdemokraterna yrkar i motion A56 (yrk. 2 delvis) avslag på regeringens

förslag om stödberättigad verksamhet. Som sammanfattats i det föregående

har Socialdemokraterna ett alternativt förslag om företagsstöd. Stödberättigad

verksamhet inom stödområden och glesbygd bör emellertid vara samma verksamheter

som nu.

Utskottet

Som utskottet gått in på i avsnittet Stödformer innebär såväl propositionen

som s-modellen att samma verksamheter som nu bör kunna få stöd. I s-modellen

kan dock en utvidgning tänkas genom formuleringen att även andra delar av

företagens organisation och ekonomi bör kunna få stöd. Utskottet anser för sin

del att det är ändamålsenligt att regeringen lägger fast de regler som behövs i

frågan om vad som är stödberättigad verksamhet. I den mån Socialdemokraterna

tänker sig att länsstyrelserna bör kunna kunna utvidga ramarna ställer sig

utskottet avvisande till en sådan lösning.

Enligt utskottets mening bör riksdagen avslå motion A56 (s) i denna del och

godkänna det som regeringen anfört om stödberättigad verksamhet (propositionens

avsnitt 8.4.3).

Lokaliseringsstöd

Propositionen (s. 107--112)

Lokaliseringsbidrag lämnas i samband med investeringar i byggnader, maskiner

m.m. Enligt propositionen bör reglerna vara oförändrade vad gäller den maximala

andelen lokaliseringsbidrag av en investering, dvs. i normalfallet högst 35 %

i stödområde 1 och högst 20 % i stödområde 2 och i tillfälliga stödområden.

För att få stöd måste en verksamhet uppfylla bl.a. följande villkor.

Tillfredsställande lönsamhet och varaktig sysselsättning för de anställda.

Minst 40 % av arbetsplatserna förbehålls vartdera könet. Undantag kan medges.

Lön och anställningsförmåner enligt tillämpligt kollektivavtal.

Stödmottagaren måste ha auktoriserad eller godkänd revisor.

Stöd får inte lämnas med högre belopp än vad som behövs för att investeringen

skall komma till stånd. NUTEK:s förslag att bidrag skall kunna lämnas utan att

antalet arbetstillfällen ökar är alltför omfattande för att genomföras enligt

regeringen.

Lokaliseringsbidrag skall även kunna lämnas till tjänsteföretag utan direkt

koppling till en investering. Storleken på ett lokaliseringsbidrag skall i

dessa fall vara högst 250 000 kr per nytillkommande årsarbetskraft i stödområde

1 och högst 150 000 kr i stödområde 2 och i tillfälliga stödområden. Vid stöd

till tjänsteföretag skall lokaliseringslån fortsättningsvis kunna lämnas även

till rörelsekapital.

Riksdagen föreslås godkänna det som regeringen förordar om lokaliseringsstöd

(propositionen avsnitt 8.4.4).

Motioner

Socialdemokraterna yrkar i motion A56 (yrk. 2 delvis) avslag på regeringens

förslag om lokaliseringsstöd. Som sammanfattats i det föregående har

Socialdemokraterna ett alternativt förslag om företagsstöd. Stöd skall kunna

ges när verksamheten kan bedömas få en tillfredsställande lönsamhet och ge de

anställda varaktig sysselsättning. Anställningsförmånerna bör ligga på

kollektivavtalsnivå. Det bör inte längre krävas att varje enskild investering

genast ger en sysselsättningsökning. Könskvoteringsregeln bibehålls.

Konkurrensneutralitet måste iakttas. Stöd i form av lokaliseringsstöd,

utvecklingsbidrag osv. avgörs beroende på företagets behov. Socialdemokraterna

ansluter sig till regeringens förslag angående maximala stödnivåer.

I motion A430 (yrk. 2) av Oskar Lindkvist m.fl. (s) framhålls att det inte är

försvarbart att använda statliga medel för att flytta arbetslösheten från en

annan del av landet till Stockholm. Det ekonomiska stödet för att flytta ut

tjänsteföretag från Stockholm bör enligt motionärerna avskaffas.

Bengt Kindbom och Birgitta Carlsson (c) begär i motion A414 (yrk. 2) att lån

och bidrag till turistanläggningar skall kunna utgå -- förutom inom

stödområdena som i dag -- också inom tillfälligt stödområde.

Utskottet

När det gäller Socialdemokraternas modell för företagsstöd i motion A56

finns många likheter med propositionen vad gäller regelverket kring

lokaliseringsstödet. En skillnad är dock att propositionen normalt förutsätter

att lokaliseringsstödet ger en sysselsättningsökning, medan detta inte är

fallet i s-modellen. Utskottet ansluter sig i denna fråga till regeringens

uppfattning att ett totalt borttagande av kravet på sysselsättningsökning kan

visa sig vara alltför resurskrävande inom de ekonomiska ramar som nu är

aktuella. Även denna fråga bör ingå i den av regeringen aviserade utredningen

eller utvärderingsverksamheten.

Till skillnad från motionärerna bakom motion A430 anser utskottet att de mest

utsatta områdena måste kunna prioriteras. Områden med långsiktiga problem eller

områden med stora problem till följd av strukturförändringar bör kunna få

möjlighet till den extra stimulans som regeringens förslag om stöd vid

flyttning av tjänsteföretag innebär. Utskottet ansluter sig därvid till

regeringens förslag om lokaliseringsbidrag på 250 000 kr per nytillkommande

årsarbetskraft i stödområde 1 resp. 150 000 kr i stödområde 2. Utskottet vill i

detta sammanhang även hänvisa till den följande framställningen beträffande

avsnittet Storstadsregionernas utveckling.

Utskottet vill vidare erinra om att bakgrunden till nuvarande ordning att

lokaliseringsstöd inte utgår till turistanläggningar i tillfälliga stödområden

är att turismen generellt sett har en större betydelse för de områden som är

mest avlägsna och har de största långsiktiga problemen (prop. 1981/82:113, bet.

AU23, rskr. 388). Utskottet uttalade då att en mera omfattande regionalpolitisk

satsning på turismen skulle kunna försämra förutsättningarna att bygga ut

verksamheten i de nyss nämnda områdena. Med hänvisning till vad utskottet nyss

sagt om stödberättigad verksamhet är utskottet av en annan uppfattning än

motionärerna bakom motion A414.

Med hänvisning till vad som anförts avstyrker utskottet motionerna A56 (s),

A414 (c) och A430 (s) i aktuella delar samt föreslår riksdagen att godkänna det

som regeringen förordar om lokaliseringsstöd (propositionen avsnitt 8.4.4).

Utvecklingsbidrag

Propositionen (s. 112--115)

Stöd till investeringar i produktutveckling, marknadsföring m.m. skall kunna

lämnas i form av utvecklingsbidrag. Den maximala andelen utvecklingsbidrag

skall även fortsättningsvis vara 50 %. Som högst skall 35 resp. 20 % av

utvecklingsbidraget kunna lämnas som direkt bidrag i stödområde 1 resp. 2.

Återstående andel av utvecklingsbidraget skall antingen kunna lämnas i form av

ett lån, vars återbetalning är beroende av investeringens framtida lönsamhet,

eller i form av ett bidrag förenat med att staten förbehåller sig en del av

investeringens avkastning. Den tidigare högsta beloppsgränsen på 500 000 kr bör

slopas.

Regeringen informerar vidare att man avser låta länsstyrelserna besluta om

utvecklingsbidrag där motsvarande investeringar uppgår till högst 2 miljoner

kronor.

Riksdagen föreslås godkänna det som regeringen förordar om utvecklingsbidrag

(propositionen avsnitt 8.4.5).

Motioner

Socialdemokraterna yrkar i motion A56 (yrk. 2 delvis) avslag på regeringens

förslag om utvecklingsbidrag. Som sammanfattats i det föregående har

Socialdemokraterna ett alternativt förslag om företagsstöd. Enligt motionen bör

stöd ges till investeringar, anställning av välutbildad arbetskraft,

produktutveckling eller marknadsföring beroende på företagets behov. Stödformen

avgörs från fall till fall. Socialdemokraterna ansluter sig till regeringens

förslag angående maximala stödnivåer.

Utskottet

I avsnittet Stödformerna har utskottet ställt s-modellen mot propositionen

och efter överväganden avstyrkt det socialdemokratiska förslaget i motion A56.

Av detta följer att utskottet avstyrker denna motion även i här föreliggande

del och föreslår att riksdagen godkänner det som regeringen förordar om

utvecklingsbidrag (propositionen avsnitt 8.4.5).

Sysselsättningsbidrag

Propositionen (s. 116--117)

Sysselsättningsbidraget skall höjas i stödområde 1 till 250 000 kr och i

stödområde 2 till 150 000 kr per ny årsarbetskraft.

Att utforma närmare föreskrifter för sysselsättningsbidraget skall

fortsättningsvis helt vara en uppgift för regeringen. Som villkor för

sysselsättningsbidraget gäller, liksom för lokaliseringsstödet, att minst 40 %

av de nytillkomna arbetstillfällena skall tillfalla vardera könet.

Riksdagen föreslås godkänna det som regeringen förordar om

sysselsättningsbidrag (propositionen avsnitt 8.4.6).

Motioner

Socialdemokraterna yrkar i motion A56 (yrk. 2 delvis) avslag på regeringens

förslag om sysselsättningsbidrag. Som sammanfattats i det föregående har

Socialdemokraterna ett alternativt förslag om företagsstöd. Enligt motionen bör

stöd ges till investeringar, anställning av välutbildad arbetskraft,

produktutveckling osv. beroende på företagets behov. Stödformen avgörs från

fall till fall. Socialdemokraterna ansluter sig till regeringens förslag

angående maximala stödnivåer.

Ny demokrati anser i motion A67 (yrk. 6) att regeringens förslag om

sysselsättningsbidrag inte bör godkännas. Bidraget bör inte höjas på det

angivna sättet och anslaget, till vilket Ny demokrati återkommer, bör därför

inte höjas under nästa budgetår.

Utskottet

Utskottet har i avsnittet om stödformerna ställt s-modellen mot propositionen

och efter överväganden avstyrkt det socialdemokratiska förslaget i motion A56.

Som en konsekvens därav bör även s-förslaget i denna del avseende

sysselsättningsbidrag avvisas.

Utskottet har en annan upppfattning än Ny demokrati om

sysselsättningsbidragets storlek. Härav följer att motion A67 även vad gäller

yrkande 6 bör avslås.

Utskottet avstyrker motionerna A56 (s) och A67 (nyd) i behandlade delar och

tillstyrker ett godkännande av det som regeringen förordar om

sysselsättningsbidrag (propositionen avsnitt 8.4.6).

Lån till privata regionala investmentbolag

Propositionen (s. 118--120)

Stödformen lån till privata regionala investmentbolag vilken infördes år

1982 skall finnas kvar utan några större förändringar i regelverket. Syftet med

stödet är att främja en expansion av små och medelstora företag inom

stödområdena dels genom att öka tillgången på riskvilligt kapital, dels genom

att tillföra företagen visst ledningskunnande. Det bör vara regeringens uppgift

att utforma de närmare bestämmelserna.

Riksdagen föreslås godkänna det som regeringen förordar om lån till privata

regionala investmentbolag (propositionen avsnitt 8.4.7).

Utskottet

Utskottet har intet att erinra mot regeringens förslag. Utskottet föreslår

att riksdagen godkänner det som regeringen förordar om lån till privata

regionala investmentbolag (propositionen avsnitt 8.4.7).

Handläggningsfrågor

Propositionen (s. 120--123)

Regeringen föreslår att handläggnings- och beslutsordning för

regionalpolitiska företagsstöd fortsättningsvis helt skall utformas av

regeringen. Detta gäller även den investeringsstorlek, vid vilken beslut fattas

på regional nivå. Enligt regeringens bedömning bör länsstyrelsens

beslutanderätt i ärenden om lokaliseringsstöd även fortsättningsvis omfatta

ärenden med ett totalt kapitalbehov av högst 20 miljoner kronor. Under

budgetåret 1992/93 svarade länsstyrelserna för 84 % av besluten i fråga om

lokaliserings- och utvecklingsbidrag. Regeringen avser senare att besluta om

hur handläggnings- och beslutsordningen i detalj skall utformas.

Ytterligare vikt bör läggas vid uppföljning av enskilda stödärenden. NUTEK

har bl.a. uppgiften att svara för utvärdering av de regionalpolitiska

företagsstöden.

Riksdagen föreslås godkänna det som regeringen förordar om

handläggningsfrågor (propositionen avsnitt 8.4.8).

Motioner

Socialdemokraterna yrkar i motion A56 (yrk. 3 delvis) avslag på regeringens

förslag om handläggningsfrågor. I motionen redovisas ett alternativt förslag

till handläggning av företagsstöd vilken innebär följande. Länsstyrelserna bör

i princip fatta alla beslut om regionalpolitiska företagsstöd inom det egna

länet. Mycket stora investeringar eller principiellt nya ärenden bör beslutas

av NUTEK eller i undantagsfall av regeringen. Kommunernas, länsstyrelsernas,

NUTEK:s och regeringens roll konkretiseras i motionen. Förslaget förutsätter

att länsstyrelserna får möjlighet att öka sina personalresurser. Regeringen bör

enligt motionärerna bemyndigas att utfärda nödvändiga föreskrifter till denna

handläggningsordning.

Viola Furubjelke m.fl. (s) förordar i motion A428 (yrk. 1) en

handläggningsordning som innebär decentralisering av beslut om företagsstöd

till kommuner när det gäller mindre investeringsärenden. Kommunen bör själv ha

beslutsrätt beträffande investeringar under 500 000 kr. Företagsstödet skall

även komma småföretagen till del enligt motionärerna.

Sinikka Bohlin m.fl. (s) förordar i motion A411 (yrk. 2) att en

försöksverksamhet startas i en större region omfattande två län, Kopparbergs

och Gävleborgs, med en samlad hantering av allt regionalt stöd.

Utskottet

Det är enligt utskottets uppfattning rimligt att det bör ankomma på

regeringen att utforma en handläggnings- och beslutsordning för de aktuella

stöden. Socialdemokraternas avslagsyrkande i motion A56 avser endast

handläggningsordningen vad gäller regeringens regionalpolitiska företagsstöd;

regeringens beslutanderätt sätts ju inte i fråga när det gäller den egna

företagsstödsmodellen. Yrkandet får således inte stöd av utskottet.

Beträffande förslaget i motion A411 från den allmänna motionstiden vill

utskottet genmäla att enligt propositionen skall programsamarbete mellan

länsstyrelser bli ett prioriterat område. Länsstyrelserna skall således kunna

ansöka om extra resurser utöver bastilldelningen mot bakgrund av ett sådant

program. Länsöverskridande projekt bör fortsättningsvis ses som ett naturligt

arbetssätt enligt propositionen. Yrkandet får med det anförda till viss del

anses vara tillgodosett.

Utskottet anser vidare med referens till motion A428 att

likformighetssynpunkter och riskerna för snedvridning av konkurrensen talar för

att det bör vara länsstyrelserna som fattar beslut om de regionalpolitiska

företagsstöden. Samarbete mellan länsstyrelser, kommuner, utvecklingsbolag osv.

är givetvis en positiv faktor. Med hänsyn till de små företagens behov vill

utskottet särskilt peka på att dessa företag får ökade möjligheter till

regionalpolitiskt stöd i samband med landsbygdsstödet och mikrostödet.

Motionärernas krav får därför inte stöd av utskottet.

Utskottet avstyrker därmed motionerna A56 (s), A411 (s) och A428 (s) i

aktuella delar och tillstyrker ett godkännande av det som regeringen förordar

om handläggningsfrågor (propositionens avsnitt 8.4.8).

Nedsatta socialavgifter

Nedsättningen av socialavgifter är tio procentenheter i stödområde 1 och

större delen av stödområde 2 för vissa branscher, t.ex. jordbruk och skogsbruk,

uppdragsverksamhet samt hotell-, pensionats- och campingverksamhet.

Nedsättningen gäller t.o.m. år 2000. I Bodens, Luleå, Älvsbyns och Piteå

kommuner är nedsättningen fem procentenheter t.o.m. år 1995.

Nedsättningen av socialavgifter regleras av en lag (1990:912) som riksdagen

antog år 1990 (prop. 1989/90:76, AU13, rskr. 346).

Propositionen (s. 8--19, 123--124, 186--189)

Regeringen framhåller bl.a. att det behövs en aktiv regionalpolitik med flera

instrument för att förbättra förutsättningarna för de regionalpolitiskt svaga

regionerna och stärka utvecklingskraften i de mindre företagen i dessa områden.

Glesheten, kylan och de långa avstånden i Norrlands inland innebär geografiskt

betingade, permanenta konkurrensnackdelar för företagen. Enligt regeringen bör

generella regionalpolitiska åtgärder även fortsättningsvis användas för att nå

dessa mål och i möjligaste mån kompensera företagen för de bestående

konkurrensnackdelarna. Regeringen pekar på att systemet med nedsatta

socialavgifter syftar till att till viss del kompensera företagen för de

permanenta merkostnader som uppkommer på grund av det geografiska läget.

Regeringen anser att detta system skall behållas oförändrat. Riksdagen föreslås

godkänna det som regeringen förordar om nedsatta socialavgifter (avsnitt

8.5.1).

Det framlagda förslaget till lag om ändring i lagen (1990:912) om nedsättning

av socialavgifter är anpassat till den ändring i stödområdesindelningen som

regeringen har förordat och som utskottet har behandlat i det föregående. I

övrigt innehåller lagförslaget huvudsakligen vissa omflyttningar i lagtexen och

andra redaktionella ändringar i syfte att göra lagen enklare att förstå och mer

överskådlig från systematisk synpunkt.

Regeringens lagförslag finns intaget i en till betänkandet fogad bilaga

(Bilaga 1).

Ett yrkande i Vänsterpartiets partimotion A57 (yrk. 26) som rör nedsättning

av socialavgifter behandlas i det följande som en anslagsfråga.

Utskottet

Utskottet delar regeringens uppfattning att nedsättning av socialavgifter

även fortsättningsvis bör användas som ett instrument i en aktiv

regionalpolitik. Utskottet har inte heller i övrigt någon erinran mot vad

regeringen anför i denna fråga. Vad regeringen har förordat om nedsatta

socialavgifter bör därför godkännas av riksdagen.

Beträffande det framlagda förslaget till lag om ändring i lagen (1990:912)

om nedsättning av socialavgifter vill utskottet inledningsvis erinra om sitt

ställningstagande rörande stödområdesindelningen. Utskottet godtog därvid såsom

framgår av det föregående vad regeringen förordar med den ändringen att även

Näs och Häggenås församlingar i Östersunds kommun liksom Näskotts församling i

Krokoms kommun bör inplaceras i stödområde 2.

Utskottet föreslår i bilaga 2 en ändring av 1 § i nämnda lag i enlighet

med den stödområdesindelning som utskottet sålunda förordat.

Vid sin granskning av det i propositionen framlagda lagförslaget har

utskottet funnit att 10 § i sin nuvarande lydelse inte finns redovisad.

Utskottet har kompletterat lagförslaget i detta hänseende och även gjort vissa

redaktionella ändringar i 2 och 3 §§ som också de framgår av bilaga 2.

Lagförslaget bör i övrigt antas av riksdagen.

Transportstöd

Transportstöd lämnas med 10--50 % av nettofraktkostnaderna för vissa varor.

Som bidragsvillkor gäller bl.a. att transporten skall avse en sträcka av minst

251 km och utföras på järnväg eller landsväg i yrkesmässig trafik.

Propositionen (s. 125--126)

Regeringen anser att det även i fortsättningen behövs ett transportstöd för

att kompensera för transportkostnader till och från andra marknader än den

lokala. Det är, anför regeringen, ett värdefullt komplement till övriga

regionalpolitiska stimulanser och föreslår att det tills vidare kvarstår

oförändrat.

Regeringen hemställer att riksdagen godkänner det som regeringen förordar

om transportstöd (avsnitt 8.5.2).

Motioner

I motion A428 (yrk. 3) av Viola Furubjelke m.fl. (s) anses att

glesbygdsförordningen bör ändras så att statligt transportstöd kan utgå utan

tidsbegränsning i skärgården.

Bengt-Ola Ryttar m.fl. (s) pekar i motion A450 (yrk. 29) på de nackdelar ur

transportsynpunkt som möter företag i glesbygd och sådana som har långa

transportavstånd till sin marknad. Det är enligt motionärerna angeläget att

genom förbättrade kommunikationer och transportstöd se till att dessa företags

geografiska läge inte utgör en stor konkurrenshämmande nackdel som menligt

påverkar företagens möjligheter att nå ut till exportmarknaden. Motionärerna

hemställer att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen har anförts i denna fråga.

Utskottet

Utskottet ser i likhet med regeringen transportstödet som ett värdefullt

komplement till övriga regionalpolitiska stimulansåtgärder. Utskottet delar

därför regeringens uppfattning att transportstödet tills vidare skall kvarstå

oförändrat och har inte heller i övrigt någon erinran mot vad regeringen anför.

Utskottet föreslår därför att riksdagen godkänner det som regeringen förordar

om transportstöd.

De i motion A428 (s) åberopade bestämmelserna fanns i en numera upphävd

förordning (1985:619) om glesbygdsstöd. Enligt den nu gällande förordningen

(1990:643) om glesbygdsstöd utgår stöd av det slag som efterlyses i motionen i

form av glesbygdsstöd till företag. Någon tidsbegränsning för sådant stöd finns

inte angiven. Motionsyrkandet är således redan tillgodosett. Motion A428 (s)

bör därför i denna del avslås.

Det kan i sammanhanget erinras om att regeringen i propositionen också

behandlar frågan om transportstöd i skärgårdsområden (s. 69--70) varvid den

räknar med att fortsatt sådant stöd kommer att lämnas inom ramen för den

regionala projektverksamheten.

I motion A450 (s) understryker motionärerna behovet av bl.a. förbättrat

transportstöd i glesbygd. Enligt utskottets bedömning är det med nuvarande

ordning möjligt att i erforderlig utsträckning stödja angelägna

glesbygdstransporter. Något uttalande i enlighet med vad motionärerna föreslår

bör mot denna bakgrund inte göras av riksdagen. Motionsyrkandet avstyrks

följaktligen i berörd del.

Samordning av företagsstöd

Propositionen (s. 126--127)

I propositionen redovisar regeringen utan hemställan att den avser låta

utreda omfattningen av statliga stöd till företag från olika politikområden

samt belysa behovet av och möjligheterna till samordning av stödgivningen. I

utredningsarbetet bör också ingå att utarbeta ett förslag till

försöksverksamhet med samordning av den statliga stödgivningen i någon region.

Motioner

Ny demokrati framhåller i partimotion A67 (yrk. 10) att den av regeringen

aviserade utredningen om samordning av statligt stöd m.m. måste bygga på ett

kritiskt, restriktivt och stramt förhållningssätt i syfte att väsentligt minska

statens kostnader för regionalpolitiken samt riskerna för

konkurrenssnedvridning. Detta bör enligt motionärerna riksdagen som sin mening

ge regeringen till känna.

I motion A450 av Bengt-Ola Ryttar m. fl. (s), som gäller

arbetsmarknadspolitiska åtgärder i Dalarna, framhåller motionärerna (yrk. 28)

att det är mycket angeläget att det bedrivs en näringspolitik och en ekonomisk

politik som stimulerar utvecklingen av näringslivet i Kopparbergs län. Det

räcker inte med bara arbetsmarknadspolitik. Det är enligt deras mening av stor

vikt att näringspolitiska åtgärder utformas så att de förstärker varandra,

vilket förutsätter samordning och regional förankring på ett tidigt stadium i

processen.

Utskottet

I motion A67 (nyd) redovisar motionärerna sina synpunkter på vad de anser bör

beaktas vid genomförandet av den av regeringen aviserade utredningen om

samordning av olika stödformer. Regeringens syfte är just att få ökad

effektivitet vad gäller den statliga stödgivningen. Något uttalande härutöver i

frågan bör riksdagen inte göra, varför motionsyrkandet avstyrks.

I motion A450 (s) understryker motionärerna betydelsen av samordning och

lokal förankring av näringspolitiska åtgärder i syfte att förstärka deras

effekt. Utskottet utgår från att vad motionärerna anför i allt väsentligt

kommer att bli beaktat i nyssnämnda utredningsarbete. Något uttalande enligt

motionärernas förslag bör riksdagen mot denna bakgrund inte göra.

Motionsyrkandet bör därför avslås.

Stiftelsen Norrlandsfonden

Norrlandsfonden inrättades år 1961 som ett näringspolitiskt instrument för

att utveckla näringslivet i främst de fyra nordligaste länen. I likhet med

andra aktörer på den svenska kreditmarknaden har också fonden under perioden

1990--1992 fått vidkännas förluster. Dessa kan beräknas till ca 6 miljoner

kronor. Av de 529 miljoner kronor som totalt tillförts fonden kvarstår sedan

hänsyn tagits till förlusterna 220 miljoner kronor. Detta belopp har använts

till insatser av infrastrukturprojekt. Den egna administrationen finansieras

med inkomna räntor. Fondens kapital som den 31 december 1993 var disponibelt

för utlåning uppgick till ca 50 miljoner kronor.

Stiftelsen har i särskild skrivelse till regeringen ansökt om 500 miljoner

kronor i kapitaltillskott. Länsstyrelserna och handelskamrarna i de fyra

nordligaste länen har i särskilda skrivelser tillstyrkt Norrlandsfondens

framställan.

Länsstyrelsen i Gävleborgs län har i skrivelse till regeringen hemställt om

att Norrlandsfondens verksamhetsområde utvidgas till att omfatta även

Gävleborgs län.

Regeringen tog mot bakgrund av riksdagens beslut med anledning av

propositionen (prop. 1991/92:51, bet. NU14, rskr. 93) om en ny

småföretagarpolitik upp överläggningar med Norrlandsfondens styrelse om att 200

miljoner kronor av stiftelsens kapital skall betalas in till staten under

perioden 1993--1997. Efter förslag i 1993 års budgetproposition (bil. 11)

beslutade riksdagen att 80 miljoner kronor av beloppet inte behövde betalas in.

Återbetalningen av det resterande beloppet (120 miljoner kronor) avses ske med

40 miljoner kronor per gång under åren 1995, 1996 och 1997.

Propositionen (s. 127--130)

Regeringen framhåller bl.a. följande. Genom att länsstyrelser, NUTEK och

regeringen har fått ökade möjligheter att stödja infrastruktursatsningar med

inriktning mot näringslivet har dessa organ övertagit Norrlandsfondens roll på

detta område. För Norrlandsfondens del innebär detta, framhåller regeringen,

att den direkta bidragsverksamheten i samband med näringslivsinriktade

infrastruktursatsningar kan begränsas i framtiden. Däremot har fonden

fortsättningsvis en uppgift att identifiera områden som är viktiga för

näringslivets utveckling och att söka få finansiering av dessa från näringsliv

och offentliga organ.

Norrlandsfonden bör också enligt regeringens uppfattning verka för insatser

som innebär att kvinnors företagande ökar. Bl.a. bör fonden ingå i det nätverk

som NUTEK samverkar med och samordnar inom ramen för uppdraget om särskilda

insatser för att främja kvinnors företagande i stödområdet. Vidare anser

regeringen att det av fondens årliga redovisning bör framgå om de företag som

beviljats lån eller annan finansiell hjälp drivs av kvinnor eller män.

För att möta företagens behov av risklånefinansiering föreslår regeringen att

resurserna hos Norrlandsfonden förstärks, dels genom att fonden tillförs ett

kapitaltillskott på 120 miljoner kronor, dels genom att stiftelsen

Industricentras tillgångar i form av bl.a. lånereverser överförs till fonden.

Värdet av tillgångarna beräknas till 100 miljoner kronor. Av propositionen

framgår (s. 185) att den föreslagna förstärkningen om 120 miljoner kronor avses

tillföras från ett nytt anslag (C 12) samtidigt som en motsvarande neddragning

görs på anslaget för arbetsmarknadspolitiska åtgärder (A 2).

Regeringen anser att antalet ledamöter i Norrlandsfondens styrelse bör

minskas för att öka effektiviteten. Enligt regeringen bör vidare

styrelseledamöterna till övervägande del bestå av personer med

näringslivsanknytning eller med gedigen kunskap om förhållandena i

näringslivet. Regeringen avser senare ta upp överläggningar med

Norrlandsfondens styrelse och berörda landsting om hur fondens stadgar bör

ändras.

Regeringen hemställer att riksdagen godkänner det som regeringen förordar

om Norrlandsfondens finansiering m.m. (propositionens avsnitt 8.7.1).

Motioner

Socialdemokraterna föreslår i sin partimotion A56 att Norrlandsfonden

tillförs 280 miljoner kronor utöver regeringens förslag (yrk. 11 delvis), dvs.

totalt 500 miljoner kronor. Tillskottet avses åstadkommas dels genom att

Stiftelsen Industricentras tillgångar (ca 100 miljoner kronor), i likhet med

vad regeringen föreslår, förs till fonden (yrk. 4), dels genom att utnyttja 400

miljoner kronor av reserverade medel under anslaget C 1. Lokaliseringsbidrag

m.m. (yrk. 28 delvis). Motionärerna ser kapitaltillskottet framför allt som ett

led i strävandena att främja utvecklingen bland mindre företag.

Motion A255 (yrk. 2) av Mats Lindberg m.fl. (s) syftar till en förstärkning

av Norrlandsfonden av samma omfattning som Socialdemokraterna har föreslagit i

sin partimotion A56.

Även i Vänsterpartiets partimotion A57 yrkas (yrk. 22 och 23 delvis) att

Norrlandsfonden tillförs 500 miljoner kronor för budgetåret 1994/95. Med ett

sådant kapitaltillskott skulle fonden enligt motionärerna kunna öka sin

utlåning med bibehållen kapitalbas och nå upp till en volym på 250 miljoner

kronor per år i genomsnitt under resten av 1990-talet.

I ett annat yrkande (yrk. 24) i Vänsterpartiets partimotion föreslås att

riksdagen hos regeringen begär en utredning om återförande av en del av

vattenkraftsvinsterna till de vattenkraftsproducerande länen. Vänsterpartiet

anser att det första årets vinståterförande (beräknat till ca 500 miljoner

kronor) skall användas till att förstärka Norrlandsfonden. Yrkandet behandlas

och avstyrks i annat sammanhang i detta betänkande (avsnittet Avgifter för

vattenkraftproduktion).

I motion A451 (yrk. 1) av Bengt Hurtig och Jan Jennehag (v)

eftersträvar motionärerna samma förstärkning av Norrlandsfonden som

Vänsterpartiet har yrkat i sin partimotion. Även när det gäller tillskottets

finansiering delar motionärerna uppfattningen i partimotionen att den bör ske

genom återföring av vattenkraftsvinster.

Nydemokraterna godtar i sin partimotion A67 att Norrlandsfonden förstärks med

det av regeringen föreslagna beloppet men föreslår en delvis annan finansiering

än regeringen (yrk. 16). Motionärerna anser att man genom att t.ex. inte höja

anslaget C 2. Regionala utvecklingsinsatser på sätt regeringen föreslagit

öppnar möjlighet för finansiering av tillskottet om 120 miljoner kronor på

Norrlandsfonden.

I den socialdemokratiska partimotionen A56 delas inte regeringens uppfattning

att styrelsen är för stor och att sammansättningen behöver ändras. Motionärerna

erinrar om att staten själv utser sina representanter och därmed kan se till

att dessa har önskade kvalifikationer. Regeringen bör få i uppdrag att ta upp

förhandlingar med berörda landsting om att ändra stadgarna så att även

Gävleborgs län kan omfattas av fondens verksamhet. Det är också viktigt att

stadgarna utformas så att de inte hindrar en flexibel användning av fondens

resurser. Motionärerna hemställer att riksdagen godkänner vad i motionen

anförts om Norrlandsfondens verksamhet och ger regeringen bemyndigande att

uppta förhandlingar om ändring av stadgarna i enlighet med detta (yrk. 23). Den

av motionärerna föreslagna ekonomiska förstärkningen av fonden utgör en

förutsättning för den förordade utvidgningen av fondens verksamhetsområde.

Även några andra motioner tar upp frågan om att utöka Norrlandsfondens

verksamhetsområde genom att dit föra även Gävleborgs län. I följande, av

enskilda ledamöter väckta motioner återfinns sådana yrkanden: A64 av Lennart

Rohdin (fp), A422 av Sigrid Bolkéus m.fl. (s), A435 av Pontus Wiklund (kds),

A445 av Bertil Måbrink och Berith Eriksson (v), A458 (yrk. 6) av Lennart

Rohdin (fp) samt A465 av Arne Jansson och Laila Strid-Jansson (nyd). Även i

den nydemokratiska patimotionen A67 framförs krav på en sådan utvidgning (yrk.

15).

Motionärerna i motion A255 (s) anser att riksdagen bör uttala sig om

betydelsen av en stark Norrlandsfond (yrk. 1).

I motion A451 (v) yrkas på ett uttalande av riksdagen om Norrlandsfondens

inriktning (yrk. 3), som enligt motionärerna bör präglas av stort intresse för

kunskaps- och forskningsintensiva företag som kan ingå i det kretsloppsbaserade

samhället.

I motion A61 av Carin Lundberg och Rinaldo Karlsson (s) föreslås att

Industriellt Utvecklingcentrum i Övre Norrland (IUC) tillförs ett årligt

driftsbidrag om 8 miljoner kronor. Medlen skall enligt motionärerna framför

allt användas för att stödja den tekniska kompetensuppbyggnaden i små och stora

företag. Bidraget bör fastställas för en femårsperiod och kunna utbetalas av

Norrlandsfonden genom öronmärkning av en del av deras anslag, via NUTEK som en

utökning av nuvarande uppdrag eller via länsstyrelsen.

Utskottet

Norrlandsfonden är enligt utskottets mening av stor betydelse för

näringslivets utveckling i landets nordligaste region. Utskottet vill särskilt

understryka vikten av att fonden, såsom också framhålls i propositionen, verkar

för insatser som innebär att kvinnors företagande ökar. Till denna fråga

återkommer utskottet i ett särskilt avsnitt i det följande.

Mot bakgrund av vad utskottet har anfört om Norrlandsfondens stora betydelse

anser utskottet att den ekonomiska förstärkning av Norrlandsfonden med totalt

220 miljoner kronor som regeringen föreslår är otillräckligt.

Socialdemokraterna och Vänsterpartiet har i sina partimotioner föreslagit ett

kapitaltillskott om 500 miljoner kronor. Utskottet anser att tillskottet kan

begränsas till 300 miljoner kronor.

Beträffande finansieringen av denna förstärkning anser utskottet i likhet med

propositionen och Socialdemokraternas och Nydemokraternas partimotioner att

Stiftelsen Industricentras tillgångar, beräknade till ca 100 miljoner kronor,

skall föras till fonden. Återstående 200 miljoner kronor föreslås komma fonden

till del från det nya anslaget C 12 Stiftelsen Norrlandsfonden. Detta innebär

80 miljoner kronor mer till detta anslag än vad regeringen föreslår. För nämnda

kapitalförstärkning av Norrlandsfonden bör i enlighet med propositionen 120

miljoner kronor tas från anslaget för arbetsmarknadspolitiska åtgärder (A 2).

För resten (80 miljoner kronor) skall reserverade medel under anslaget C 1

Lokaliseringsbidrag m.m. utnyttjas.

Genom den förstärkning av Norrlandsfonden med 300 miljoner kronor som

utskottet förordar öppnas möjlighet att utvidga fondens verksamhetsområde att

omfatta hela Norrland, således även Gävleborgs län. Detta län har liknande

struktur och brottas med samma problem som de län inom vilka fonden för

närvarande verkar.

Riksdagen bör som sin mening ge regeringen till känna vad

utskottet sålunda har anfört om ekonomisk förstärkning av Norrlandsfonden och

utvidgning av dess verksamhetsområde att omfatta även Gävleborgs län.

Tillkännagivandet bör ske med anledning av propositionen samt motionerna A56

(s), A57 (v), A64 (fp), A67 (nyd), A255 (s), A422 (s), A435 (kds), A445 (v),

A451 (v), A458 (fp) och A465 (nyd) i aktuella delar. Utskottet återkommer vid

behandlingen av anslagsfrågorna till de yrkanden som behandlats endast delvis i

detta sammanhang.

Utskottet delar regeringens uppfattning om hur styrelsen för fonden bör

vara sammansatt och har ingen erinran mot att regeringen upptar förhandlingar

med Norrlandsfondens styrelse och berörda landsting om hur fondens stadgar bör

ändras. Motion A56 (s) bör därför avslås av riksdagen såvitt nu är i fråga.

Utskottet övergår att behandla tre motioner om uttalanden av riksdagen i

olika avseenden.

Utskottet har i det föregående understrukit den stora betydelse fonden enligt

utskottets uppfattning har och också godtagit att fonden ges ett visst

kapitaltillskott. Något särskilt uttalande om fondens betydelse i enlighet

med vad motionärerna i motion A255 (s) föreslår bör riksdagen mot denna

bakgrund inte göra.

De förslag om uttalande om Norrlandsfondens inriktning som framförs i motion

A451 (v) påkallar inte heller någon riksdagens åtgärd. Den inriktning

motionärerna eftersträvar ligger i linje med fondens nuvarande verksamhet.

Beträffande motion A61 (s) om ett särskilt driftbidrag till IUC konstaterar

utskottet att ett sådant bidrag tidigare utbetalats via NUTEK för insatser i

små och medelstora företag m.m. Numera sker en upphandling av IUC tjänster i

ett affärsmässigt kund/leverantörsförhållande. Upphandlingen under

innevarande budgetår avses följas upp och utvärderas. Utskottet finner det

angeläget att verksamheten vid IUC tryggas och utgår från att den aviserade

utvärderingen ger underlag för hur detta bäst kan ske.

Motionerna A61, A255 och A451 avstyrks därmed i förekommande fall i aktuella

delar.

Åtgärder för att främja kvinnors företagande

Propositionen (s. 104-105 och 133-135)

Företag som drivs av kvinnor är underrepresenterade bland de företag som fått

regionalpolitiskt företagsstöd. Regeringen anser att de regionalpolitiska

företagsstöden bör fördelas jämnare mellan kvinnor och män. Det är bl.a. mot

denna bakgrund som det tidigare redovisade landsbygdsstödet i princip inte

skall ha någon nedre beloppsgräns och även skall kunna lämnas till s.k. mjuka

investeringar. De regionalpolitiska företagsstöden är inte heller begränsade

till aktiebolag.

Andelen kvinnor bland nyföretagarna har under senare år legat på 17 %. Ett

ökat företagande bland kvinnor är ett viktigt inslag för förnyelse och tillväxt

i svensk ekonomi. Regeringen anser därför att åtgärder för att främja kvinnors

företagande bör prioriteras. Härvid är länsstyrelserna och NUTEK, liksom bl.a.

de regionala utvecklingsfonderna och Stiftelsen Norrlandsfonden, viktiga

aktörer. I propositionen redovisas de två regeringsuppdrag på området som NUTEK

för närvarande arbetar med i samverkan med olika regionala och lokala organ.

Vidare erinras om att Stiftelsen Norrlandsfonden enligt regeringens mening i

propositionens avsnitt 8.7.1 bör verka för insatser som ökar kvinnors

företagande.

Motioner

Socialdemokraterna anför i motion A56 (yrk. 24 delvis) att det finns för få

kvinnliga företagare. Särskilda insatser bör göras för att stödja kvinnor som

vill starta egna företag eller på annat sätt engagera sig i små och medelstora

företag, inte minst i glesbygd. Många hinder måste undanröjas. En större andel

av resurser från statligt finansierade stödformer bör i framtiden gå till

kvinnors företagande. Motionärerna framhåller vidare att den kooperativa

företagsformen, som ofta används av kvinnor, inte får missgynnas i förhållande

till andra former och föreslår ökade resurser till kooperativa

utvecklingscentra. Även motion Ub624 (yrk. 2) av Berit Andnor m.fl. (s)

behandlar kvinnor och kooperation. Här anförs att de särskilda medel som

avsatts för att stimulera kvinnligt företagande även skall omfatta insatser för

att stödja kooperativt företagande.

I motion A462 (yrk. 1) av Maud Björnemalm m.fl. (s) begärs en översyn av de

regler som styr möjligheterna att få bl.a. lokaliseringsstöd med hänsyn till

kvinnors möjlighet att starta nya företag. Kvinnors företagsidéer ses med

misstro och viktiga projekt får ingen verklig chans.

I Vänsterpartiets motion A460 (yrk. 2) förordas särskilt stöd till kvinnliga

företagare, t.ex. utvecklingsprojekt i länsstyrelsernas regi. Vidare är en väl

fungerande offentlig sektor en förutsättning för att kvinnor skall ha möjlighet

att bedriva näringsverksamhet.

Yttrande

Näringsutskottet har i sitt yttrande till arbetsmarknadsutskottet om kvinnors

företagande uttalat sig med anledning av propositionen och motion A56 i denna

del. Näringsutskottet ansluter sig därvid till vad regeringen redovisat om

åtgärder för att främja kvinnors företagande och avstyrker den nämnda motionen

med hänvisning till vad utskottet anfört i betänkandet 1993/94:NU15 om kvinnors

företagande, där sju motioner inom området behandlats och avstyrkts.

Näringsutskottet framhåller därvid att det är mycket angeläget att på olika vis

främja kvinnors företagande, vilket också enligt utskottets bedömning kommer

till uttryck i regeringens förda politik. Avvikande meningar från (s) och (nyd)

redovisas i betänkandet.

Utskottet

Arbetsmarknadsutskottet finner att motion A56 liksom övriga här redovisade

motioner ligger väl i linje med propositionen såväl när det gäller målsättning

som förslag om särskilda insatser för att stödja kvinnors företagande.

Utskottet kan beträffande den kooperativa företagsformen informera om att

riksdagen nyligen på förslag av näringsutskottet beslutat höja anslaget för

kooperativ utveckling under Civildepartementets huvudtitel med 2 miljoner

kronor utöver regeringens förslag till sammanlagt 6,5 miljoner kronor (bet.

NU15, rskr. 222). Merparten av medlen på detta anslag går till de 18 lokala

kooperativa utvecklingscentra som finns spridda över landet. Dessa arbetar

redan i stor utsträckning med rådgivning och projekt som riktar sig till

kvinnor. De får nu genom det ökade anslaget utrymme för ytterligare insatser.

Något särskilt uttalande med anledning av motion Ub624 i denna del bedöms

därför inte erforderligt.

Riksdagen har i samband med ovannämnda beslut (bet. NU15, rskr. 222) i ett

tillkännagivande till regeringen anfört att de kooperativa företagen skall

behandlas likvärdigt med andra företag.

När det gäller motion A462 vill utskottet framhålla att de nya reglerna om

landsbygdsstöd och mikrostöd bör medföra att det blir enklare för kvinnor att

erhålla företagsstöd vid en måttlig kapitalinsats. Som framgått av

propositionsavsnittet ovan skall även Norrlandsfonden verka för att kvinnors

företagande ökar. Utskottet vill dessutom erinra om att regeringen i

proposition 1993/94:147 s. 107 om jämställdhetspolitiken meddelat sin avsikt

att ge NUTEK i uppdrag att utreda frågan om bättre finansieringsmöjligheter för

kvinnor som startar eget. En fråga att undersöka är om befintliga former

behöver ändras eller nya skapas för att bättre passa kvinnors behov.

Motionskravet kan därmed i stor utsträckning anses vara tillgodosett.

Utskottet vill i detta sammanhang markera hur viktigt det är att de nybildade

regionala utvecklingsbolagen aktivt engagerar sig i insatser för att främja

kvinnligt företagande.

Mot denna bakgrund bedömer arbetsmarknadsutskottet att motionerna A56 (s),

A460 (v), A462 (s) och Ub624 (s) inte bör föranleda någon ytterligare åtgärd

från riksdagens sida utan bör avslås i här redovisade delar.

Lokaliseringssamråd med tjänsteföretag

Propositionen (s. 137--141)

Samråd med tjänsteföretag har pågått sedan år 1979 mot bakgrund av den

djupgående strukturella obalansen på arbetsmarknaden inom stödområdena. Sedan

år 1987 har drygt 4 000 årsarbetstillfällen etablerats, varvid ca 70 %

tillsatts med kvinnor. Samråden med och etableringen av tjänsteföretag i

stödområdena har enligt regeringens bedömning medfört mycket positiva effekter

och bör fortsätta.

Motion

I motion N283 (yrk. 24) konstaterar Sten-Ove Sundström m.fl. (s) att det i

Norrbottens län under senare år förekommit en del lyckade satsningar med

tjänsteföretag. De nya etableringarna har varit betydelsefulla för länet och

klarat sig mycket bra, varför den inslagna vägen bör fortsättas och fler

expanderande företag förmås att lokalisera sig i Norrbotten.

Utskottet

Motionsförslaget ligger enligt utskottets bedömning i linje med den förda

politiken och bör följaktligen inte föranleda någon riksdagens åtgärd. Motion

N283 avstyrks därmed i denna del.

Storstadsregionernas utveckling

Under denna rubrik behandlar utskottet några motioner om storstadsregionernas

situation.

Socialdemokraterna lyfter i motion A56 (yrk. 26) fram storstädernas betydelse

för den nationella utvecklingen. Den ekonomiska krisen har slagit hårt också

mot dem. Stockholm, Göteborg och Malmö har var och en olika behov som behöver

tillgodoses genom upprustning av miljonprogramområden samt genom en väl utbyggd

gemensam sektor, satsning på kommunikationer och näringslivsutveckling. Staten

bör på olika vis bidra till detta. Mycket kan göras genom en effektivare

samordning av sektorspolitiken och genom samverkan över sektorsgränserna.

Statliga anslag bör i betydande utsträckning kanaliseras till de minst

attraktiva bostadsområdena och åtgärder vidtas för att uppmuntra lokala

initiativ. Storstadsregionerna är inte homogena till sin struktur, de olika

delarna har var och en sin egen karaktär och de sociala skillnaderna har blivit

allt tydligare. Sammanfattningsvis anför Socialdemokraterna att det är till

fördel för hela landets utveckling att de ekonomiska möjligheterna i

storstadsregionerna utnyttjas bättre än i dag.

Jan Sandberg (m) vänder sig i motion A421 mot utflyttning av

Stockholmsföretag med hjälp av olika former av statligt lokaliseringsstöd.

Oskar Lindkvist m.fl. (s) tar i motion A430 (yrk. 1) upp samma frågeställning.

Utlokalisering av arbetstillfällen från Stockholm till följd av statliga beslut

måste avbrytas.

Utskottet

Som tidigare konstaterats ställer sig utskottet bakom propositionens

målsättning om att regionalpolitiken skall bidra till att utveckla livskraftiga

regioner i alla delar av landet. Utskottet betonar därvid särskilt vikten av

att tillväxtkraften i varje region tas till vara och ges tillfälle att

utvecklas efter sina egna förutsättningar. Med detta synsätt måste även

storstadsregionernas behov finnas med i bilden och deras roll som motorer i den

ekonomiska utvecklingen uppmärksammas. I ett litet land som Sverige är de

utvecklings- och tillväxtstimulerande miljöer som storstäderna utgör särskilt

viktiga att ta till vara.

Utskottet har i de senaste årens regionalpolitiska betänkanden relativt

utförligt redovisat sin syn på storstadsregionerna och deras förhållande till

övriga landet. Utskottet har därvid ingen annan uppfattning än vad som framförs

i de allmänna resonemangen i den socialdemokratiska motionen A56. När det

gäller de önskade insatserna för en effektivare samordning av sektorspolitiken

vill utskottet erinra om de förslag som behandlas längre fram om länsstyrelsens

roll som initiativtagare till en strategi för länets utveckling, där samordning

av sektorspolitiken och prioriteringar för att förbättra den inomregionala

balansen är viktiga inslag. Storstadskommunerna kan dessutom i dag, med den

frihet som råder beträffande användningen av statsbidragen, själva påverka hur

resurserna skall fördelas mellan olika ändamål och olika bostadsområden. Motion

A56 (s) avstyrks mot denna bakgrund i aktuell del.

Utskottet har även tidigare uttalat sig om utflyttning av

företag/arbetstillfällen från Stockholm och då betonat att det pågående

lokaliseringssamrådet med tjänsteföretag skall medverka till balans mellan

olika regioners behov. Förutsättningarna för utflyttning är därvid annorlunda

under en period av ekonomisk avmattning jämfört med en period av kraftig

sysselsättningstillväxt i framför allt huvudstaden. Det finns därför enligt

utskottets mening anledning till en viss varsamhet i tillämpningen under

avmattningsperioder, samtidigt som långsiktigheten i verksamheten beaktas. Av

propositionen framgår att en förskjutning skett av tjänsteföretagens

lokaliseringsmönster, från utlokalisering till etablering av nya företag. Dessa

nya företag förlägger ofta huvudkontor med stödfunktioner till

Stockholmsområdet och tjänsteproduktionen till stödområden. Storstockholm blir

således inte lottlöst i sammanhanget. Motionerna A421 (m) och A430 (s)

avstyrks, i förekommande fall i aktuell del, med hänvisning till det anförda.

Lokalisering av statlig verksamhet

I detta avsnitt behandlar utskottet de motioner som berör lokalisering av

statlig verksamhet.

Roland Larsson (c) tar i motion A432 upp miljöbelastningen på våra större

städer som ett växande problem och föreslår att riksdagen hos regeringen begär

en utredning om hur staten genom omlokaliseringar av egna verksamheter kan

bidra till att minska detta tryck.

I motion T214 (yrk. 5) av Karin Pilsäter och Ylva Annerstedt (fp) läggs

tonvikten vid den inomregionala obalansen mellan nord och syd i Stockholms län.

Genom lokalisering till Södertörn av statliga arbetsplatser, som ändå skall

ligga i Stockholmsområdet, kan staten bidra till att häva obalanserna.

Inomregionala obalanser är tema också i motion A444 av Göran Magnusson (s).

Sparkraven inom staten, t.ex. inom polisen, leder ofta till att verksamheten

koncentreras till den största kommunen i ett län. Välutbildad personal och

datateknik kan tas till vara för decentralisering i stället för koncentration.

Hänsyn bör därför tas till sysselsättning och service i olika regioner vid

statliga organisationsbeslut.

I två motioner påtalas vikten av att prioritera alternativa regioner. Britt

Bohlin och Ingvar Johnsson (s) framhåller i motion A429 (yrk. 1) behoven i

Dalsland. Starka hot finns i dag mot de fåtaliga statliga organ som finns kvar.

Agne Hansson m.fl. (c, fp, s) redovisar i motion A433 (yrk. 2) att Kalmar län

är det län som har minst andel statlig verksamhet av alla län i landet. Såväl

regionalpolitiska som rättvise- och serviceskäl talar enligt motionärerna för

detta län vid lokalisering av statlig verksamhet. I samma motion (yrk. 1)

anförs att riksdagen bör beredas möjlighet att få ta del av och fatta beslut

vid lokalisering av statlig verksamhet.

Utskottet

Utskottet har även i fråga om lokalisering och decentralisering av statlig

verksamhet klargjort sin inställning i tidigare års betänkanden. Utskottet har

därvid framhållit att beslut i dessa frågor alltid bör föregås av noggranna

överväganden i skilda avseenden och att de är viktiga inslag i strävandena att

åstadkomma en balanserad regional utveckling. Detta gäller såväl med avseende

på förhållandena mellan som inom regionerna. Miljöaspekter, ny

kommunikationsteknik m.fl. argument har alla sin betydelse i sammanhanget.

Utskottet har inte ändrat uppfattning i dessa frågor. Enligt utskottets

bedömning bör motionerna A429 (s), A432 (c), A433 (c, fp, s), A444 (s) och T214

(fp) inte föranleda några ytterligare uttalanden eller åtgärder från riksdagens

sida. De avstyrks följaktligen i förekommande fall i aktuella delar.

I motion A433 (c, fp, s) yrkas dessutom att riksdagen bör beredas möjlighet

att fatta beslut vid lokalisering av statlig verksamhet. Utskottet konstaterar

att riksdagen i olika beslut ställt sig bakom de principer om lokalisering som

utskottet uttalat. Mot denna bakgrund utgår utskottet ifrån att -- även om

riksdagen inte beslutar om lokaliseringen -- dessa principer får genomslag i

regeringens avvägningar och att de genomsyrar varje behandling av ärenden som

det här är fråga om. Motion A433 avstyrks således även i denna del.

Utländska investeringar

Propositionen (s. 141--143)

Insatser för att öka utländska investeringar bör ingå som en viktig

beståndsdel i svensk närings- och regionalpolitik. Åtgärderna behöver

förstärkas, varför regeringen avser att avsätta regionalpolitiska medel till

detta ändamål.

Utskottet

Utskottet vill för egen del understryka vikten av att de regionalpolitiska

medel som sålunda avsätts samordnas med andra statliga insatser så att en

professionell och effektiv handläggning garanteras.

Organisation, ansvar och medel för regionala utvecklingsinsatser

Lokal och regional nivå

Propositionen (s. 143--153)

Kommunerna har genom sina breda ansvarsområden och sin höga grad av

självstyrelse stor betydelse för utvecklingen av regionerna. Genom en väl

utbyggd samhällsservice skapar de den lokala infrastruktur som är avgörande för

företags lokalisering och utbyggnad samt för människors möjligheter att bo och

verka. Regeringen framhåller särskilt kommunernas roll när det gäller

landsbygdsutveckling samt betydelsen av deras engagemang i det

näringslivsutvecklande arbetet. Kommunernas inflytande på och aktiva deltagande

i det regionala utvecklingsarbetet kan stärkas genom ett mer programinriktat

arbetssätt hos länsstyrelserna.

Länsstyrelserna har på regional nivå huvudansvaret för genomförande och

samordning av statens regionala utvecklingsinsatser. För att de resurser som

disponeras inom ett län skall kunna användas samordnat föreslår regeringen att

varje län arbetar utifrån en långsiktig och sektorsövergripande strategi för

länets utveckling, främst med inriktning på att skapa arbete och tillväxt i

näringslivet. Denna strategi bör utarbetas i samverkan med övriga aktörer för

att resultatet skall uppfattas som en strategi för länet och inte som en

strategi för länsstyrelsen. Strategin bör vara utgångspunkt för det löpande

regionala utvecklingsarbetet och för resursanvändningen i länen. Särskilt bör

framgå vilka prioriteringar som är nödvändiga för att förbättra den

inomregionala balansen samt utveckla gles- och landsbygden.

Regeringen föreslår att medlen för regionala utvecklingsinsatser ökar med 318

miljoner kronor för att möjliggöra ytterligare åtgärder. Som hittills bör

merparten av medlen fördelas mellan länen utifrån en bedömning av de regionala

problemens karaktär och svårighetsgrad. En del av medlen bör emellertid

tillföras länsstyrelserna efter särskild framställan utifrån åtgärdsprogram

inom områden som prioriterats i länen. Länsstyrelserna väljer enligt

propositionen själva inriktning på de särskilda programmen, men regeringen

framhåller ändå landsbygdsutveckling, kompetensutveckling samt

länsöverskridande åtgärder som exempel på viktiga områden. Oavsett vilken

inriktning länsstyrelserna väljer skall analyser och olika redovisningar göras

utifrån ett könsperspektiv.

Beträffande särskilda insatser för kvinnor på regional nivå framhålls

följande.

Regeringens principiella ståndpunkt är att könsperspektivet skall vara en

integrerad del i regionalpolitiken. Problembeskrivningar och argumentation

skall utgå från kvinnors och mäns olika behov och förutsättningar, och förslag

till åtgärder skall komma både kvinnor och män till del.

Samtidigt finner regeringen det motiverat att särskilt uppmärksamma kvinnorna

i det regionala utvecklingsarbetet. Länsstyrelserna bör därför prioritera

särskilda insatser för kvinnor, bl.a. genom att avsätta resurser för att

medverka till att s.k. regionala resurscentra för kvinnor bildas.

Regeringen avser vidare att uppdra åt länsstyrelserna att redovisa planerade,

pågående och genomförda insatser som särskilt riktats till kvinnor, liksom

hittills erhållna effekter. NUTEK kommer även att ges i uppdrag att följa upp

hur stor del av de regionala projektmedlen som kommit kvinnor till del.

Motioner

Socialdemokraterna redovisar i motion A56 (yrk. 3 delvis) sin principiella

syn på de olika organisationsnivåernas roll. Nyckelorden är lokal mobilisering

med centralt stöd och samordning. Med den decentraliserade modell för

regionalt utvecklingsarbete som partiet skisserat -- och som beskrivits

tidigare i samband med de olika företagsstöden -- blir länsstyrelsen den

viktigaste aktören i den statliga regionalpolitiken och ansvarig för att samla

alla krafter i länet kring en strategi om att främja näringslivets utveckling.

Sammantaget framhåller motionärerna att deras förslag innebär en kraftig

uppgradering av länsstyrelsernas roll och uppgifter.

I motion A440 (yrk. 3) av Bengt-Ola Ryttar och Irene Vestlund (s) föreslås

att tyngdpunkten i regionalpolitiken överflyttas från stödområdesindelning till

att motsvarande, och helst större, ekonomiska resurser disponeras av

länsstyrelserna. Den del av regionalpolitiken som bedrivs genom

stödområdesplacering är alltför stel och svåromlagd.

I det följande redovisas ett antal motioner om särskilda insatser för kvinnor

på regional nivå nämligen A57, A254, A459, A460, A461, A462, A469, A814 och

A815.

I motion A254 (yrk. 43) föreslår Socialdemokraterna att det vid varje

länsstyrelse inrättas ett utvecklingscentrum för att stödja kvinnors

möjligheter att starta företag och även följa företagets utveckling. Förslaget

skall ses mot bakgrunden att NUTEK i en studie visat att kvinnor möter

speciella problem när de skall starta företag. Liknande yrkanden förs fram av

Maud Björnemalm m.fl. (s) i motion A462 (yrk. 2) och av Margareta Winberg m.fl.

(s) i motion A814 (yrk. 8).

Även Karin Starrin m.fl. (c) knyter i motion A815 (yrk. 23) an till kvinnors

företagande i förslaget om att inrätta regionala resurscentra för kvinnor.

Sådana centra bedöms av motionärerna vara en naturlig konsekvens av de

utvecklingsinsatser inom bl.a. företagande som växer fram i landet på regional

och lokal nivå.

Vänsterpartiet tar i sin motion A460 (yrk. 3) fasta på de krav på regionala

satsningar som kvinnor i olika län på senare tid gått samman kring och föreslår

att länsstyrelserna får i uppdrag att formulera regionala program för

kvinnobefrämjande åtgärder. Det anses nu vara hög tid att varje region får sitt

eget resurscentrum anpassat efter de olika regionernas förutsättningar och

behov. I motion A57 (yrk. 32 delvis) betonar Vänsterpartiet att de föreslagna

regionala resurscentren bör drivas tillsammans med "gräsrotskvinnor" och att de

måste få en bredare inriktning än enbart företagande. Kultur, offentlig sektor,

infrastruktur m.m. nämns som exempel.

Förslag om att länsstyrelserna får i uppdrag att presentera ett brett

regionalt program för kvinnobefrämjande åtgärder samt att en del av anslaget

till länsstyrelserna viks eller reserveras för regionala resurscentra för

kvinnor förs också fram av Britta Sundin m.fl. (s) i motion A461 (yrk. 2) samt

av Märtha Gårdestig (kds) i motion A459 (yrk. 1 och 2).

I sin motion A469 (yrk. 7) om Skåne tar Johnny Ahlqvist m.fl. (s) upp

landskapets behov av riktade insatser för kvinnligt företagande och kvinnlig

kompetensutveckling. Motionärerna anser att länsstyrelserna bör kunna medverka

till att ett skånskt utvecklingscentrum med dessa syften kommer till stånd.

Utskottet

För en regionalpolitik som skall bidra till livskraftiga regioner i alla

delar av landet är styrkan, kvaliteten och lyhördheten i arbetet på länsnivå av

avgörande betydelse för att varje del skall kunna utvecklas efter sina

förutsättningar. Utskottet anser i likhet med regeringen att länsstyrelsen bör

utveckla sin nyckelroll i detta sammanhang genom initiativ till länsgemensamma

strategier och utvecklingsprogram som grund för prioriteringar och

resurstilldelning.

Utskottet har i ett tidigare avsnitt analyserat likheter och skillnader

mellan regeringens förslag och den socialdemokratiska partimotionen A56 när det

gäller länsstyrelsernas roll i det regionala utvecklingsarbetet. Det har där

konstaterats att s-motionen betonar decentraliseringen mer än vad propositionen

gör, men att samsynen i övrigt är stor, t.ex. när det gäller arbetet med en

samlad länsstrategi. Utskottets ställningstagande i denna del redovisas i

avsnittet om Handläggningsfrågor.

I motion A440 (s) föreslås att tyngdpunkten i regionalpolitiken överflyttas

från stödområdesindelning till att de ekonomiska resurserna disponeras av

länsstyrelserna. Utskottet har tidigare redovisat sin syn på

stödområdesindelningen och föreslår där vissa mindre justeringar, medan den

huvudsakliga indelningen föreslås ligga fast. Utskottet delar således

regeringens uppfattning om behovet av särskilda insatser i utpekade områden och

har ingen annan uppfattning än regeringen i synen på landets indelning i

stödområden. Motionen avstyrks därmed i aktuell del.

De nio motionerna om särskilda insatser för kvinnor på regional nivå är

positiva till regeringens ambition att anlägga ett könsperspektiv i

regionalpolitiken och till förslagen om ökade insatser. Samtliga stöder också

idén om att regionala resurs- eller utvecklingscentra inrättas i länen med

länsstyrelsen som initiativtagare och samordnare. Den skillnad som finns rör

verksamhetens inriktning, där en del motioner föreslår att uppgifterna skall

koncentreras kring frågor om kvinnors företagande, medan andra vill ge centren

en bredare inriktning utifrån olika behov och förutsättningar i resp. län.

Regeringen behandlar inte frågan om innehållet i verksamheten, men när det

gäller organisation, form och medfinansiärer markeras att regionens egna behov

och förutsättningar skall bilda utgångspunkt. Flertalet län har i detta

sammanhang aktuellt utvecklingsarbete att bygga vidare på. Politiken ligger

således i linje med motionerna och ger stor handlingsfrihet för länen.

Utskottet vill liksom flera av motionärerna understryka värdet av att

verksamheten utformas i nära kontakt med kvinnor på "gräsrotsnivå".

Utskottet erinrar dessutom om de av riksdagen nyligen beslutade

länsexperterna på jämställdhetsområdet (prop. 1993/94:147, bet. AU17, rskr.

291) som kommer att utgöra en kompetens- och resursmässig förstärkning till

länsstyrelserna i deras arbete med att införa ett könsperspektiv i det

regionala utvecklingsarbetet.

Med hänvisning till vad som anförts föreslår utskottet att motionerna A57

(v), A254 (s), A459 (kds), A460 (v), A461 (s), A462 (s), A469 (s), A814 (s) och

A815 (c) avslås i aktuella delar.

Central nivå

Propositionen (s. 154--159)

Olika samhällssektorer har genom sina sektorsorgan ett ansvar för att

verksamheterna bidrar till en god utveckling i alla regioner. Nära samverkan

mellan NUTEK, Glesbygdsmyndigheten, Jordbruks- och Konsumentverket m.fl.

centrala organ och myndigheter är viktig för ett maximalt resursutnyttjande och

undvikande av dubbelarbete.

Även fortsättningsvis finns skäl att centralt disponera vissa

regionalpolitiska medel för projektverksamhet och insatser av

infrastrukturkaraktär eller andra angelägna utvecklingsinsatser. NUTEK och

Glesbygdsmyndigheten bör disponera en del av medlen för beslut i enlighet med

regeringens riktlinjer. Därutöver bör regeringen förfoga över medel för beslut

i enskilda ärenden.

NUTEK bör vidare enligt regeringen ges ökade möjligheter att besluta om stöd

till olika utvecklingsprojekt, varför en del av de medel som tillförs verket

även bör få användas till beredning och genomförande av åtgärder.

Vad gäller särskilda insatser för kvinnor på central nivå anförs följande.

Enligt regeringens förslag bör NUTEK, i samarbete med Glesbygdsmyndigheten,

ansvara för att ett nationellt resurscentrum för kvinnor bildas. Myndigheterna

skall därvid avsätta resurser och vidta åtgärder som stödjer och kompletterar

de särskilda insatser för kvinnor som görs på regional nivå. Erfarenheter som

samlats genom Glesbygdsmyndighetens projekt Kvinnokraft skall tas till vara.

Som skäl till att NUTEK valts för uppdraget att, i samarbete med

Glesbygdsmyndigheten, ansvara för bildandet av det nationella centret anför

regeringen att detta är naturligt mot bakgrund av de uppgifter NUTEK redan har

att utveckla regionala och lokala aktörers kompetens i utvecklingsfrågor samt

att svara för erfarenhetsutbyte och utvärdering. NUTEK har även regeringens

uppdrag att handlägga ett flerårigt utvecklingsprogram med särskilda åtgärder

för att främja kvinnors företagande. I det nationella centrets funktioner bör

bl.a. ingå att samordna länens aktiviteter, samla in, utvärdera och

systematisera kunskaper från det regionala arbetet samt att dra generaliserbara

slutsatser av detta. Kvinnor i glesbygds- och landsbygdsområden bör härvid

enligt regeringen ägnas särskilt intresse.

Motioner

Flertalet motioner som redovisats ovan om regionala resurs- eller

utvecklingscentra har också yrkanden som rör verksamheten på central nivå.

Motionärerna utgår härvid i allmänhet från det arbete som Glesbygdsmyndighetens

projekt Kvinnokraft utfört.

Socialdemokraterna föreslår i motion A254 (yrk. 44) att Glesbygdsmyndigheten

får ett samordningsansvar för de utvecklingscentrum för kvinnligt företagande

som partiet vill att länsstyrelserna skall inrätta. Ett liknande yrkande

framförs av Margareta Winberg m.fl. (s) i motion A814 (yrk. 9). I motion A56

(yrk. 24 delvis) motsätter sig Socialdemokraterna inte regeringens förslag om

att NUTEK får ansvaret men anser ändå att Glesbygdsmyndigheten behöver egna

resurser för ändamålet.

Britta Sundin m.fl. (s) instämmer i motion A461 (yrk. 1) i behovet av en

instans på central nivå för att bl.a. samla erfarenheterna från det som görs

runt om i landet och formulera ett brett nationellt program för

kvinnobefrämjande åtgärder på landsbygd och i glesbygd. Motionärerna betonar

värdet av det arbete som bedrivits av Glesbygdsmyndighetens Kvinnokraftprojekt

och föreslår att regeringen anslår medel till Glesbygdsmyndigheten för

ändamålet.

Även Vänsterpartiet förordar en bredare inriktning och föreslår i motion A460

(yrk. 4) att Glesbygdsmyndigheten får i uppdrag att formulera ett nationellt

program för kvinnobefrämjande åtgärder på landsbygd och i glesbygd. I motion

A57 (yrk. 32 delvis) görs kompletteringen att det nationella resurscentret bör

få en självständig ställning och endast administrativt tillhöra den centrala

myndigheten. Motionärerna begär förstärkta resurser till Glesbygdsmyndigheten

för utökade arbetsuppgifter på området.

Märtha Gårdestig (kds) föreslår i motion A459 (yrk. 3) att

Glesbygdsmyndigheten får i uppdrag att i samarbete med Kvinnokraftprojektet

formulera ett nationellt program som främjar kvinnors försörjningsmöjligheter

på landsbygd och i glesbygd, där en del av programmet skall vara ett nationellt

resurscentrum. Dessutom läggs förslaget att en utredning tillsätts som, utifrån

de kunskaper Kvinnokraft byggt upp, bör formulera de funktioner och den

organisation ett nationellt resurscentrum skall ha (yrk. 4). I motion A55

betonar Märtha Gårdestig vikten av att resurscentret får utveckla en bred

verksamhet och att det bör planeras och drivas tillsammans med

"gräsrotskvinnor".

Utskottet

Frågan om särskilda resurscentra för kvinnor har varit aktuell i olika

motionsyrkanden sedan 1987 års regionalpolitiska kommitté i sitt slutbetänkande

(SOU 1989:55) förde fram förslaget om särskilda kompetenscentra för kvinnors

företagande. Senare års utvecklingsarbete i några län med länsstyrelserna som

initiativtagare har lett fram till resurscentra för kvinnor med bredare program

och med många inblandade aktörer. Verksamheten har därvid riktat sig till

kvinnor i hela länet. Parallellt med dessa länsvisa initiativ har

Glesbygdsmyndighetens Kvinnokraftprojekt på nationell bas arbetat för att

stödja en utveckling mot resurscentra i flera län och för att en samlande

instans på central nivå skall komma till stånd. Kvinnokraft har i likhet med

sin myndighet specifikt lands- och glesbygdskvinnorna som sin målgrupp. Med

tanke på det målmedvetna arbete som Kvinnokraft bedrivit är det naturligt att

deras uppläggning och målgrupper fått stå modell för de aktuella motionerna.

Det är emellertid enligt utskottets mening angeläget att de resurscentra som

nu är på väg att växa fram kan komma länens samtliga kvinnor till godo.

Utskottet finner att regeringen vägt samman detta behov med vikten av att ta

till vara Kvinnokrafts erfarenhet och kompetens genom sitt uppdrag till NUTEK

att, i samarbete med Glesbygdsmyndigheten, avsätta resurser och ansvara för att

ett nationellt resurscentrum för kvinnor bildas. Utskottet ansluter sig därmed

till regeringens syn på frågan om ansvariga myndigheter.

Vidare delar utskottet regeringens uppfattning om det nationella centrets

funktioner. Utan något särskilt uttalande härom torde arbetet inom centret

komma att mynna ut i någon form av nationellt handlingsprogram för

kvinnobefrämjande åtgärder där företagande kan vara en bland flera komponenter.

Syftet med förslagen i motionerna A55 (kds), A56 (s), A57 (v), A254 (s), A459

(kds), A460 (v), A461 (s) och A814 (s) får med vad sålunda redovisats anses

tillgodosett. Motionerna avstyrks därmed i aktuella delar.

Yrkanden om förstärkta resurser till Glesbygdsmyndigheten för arbetet med ett

nationellt resurscentrum behandlas i betänkandets anslagsdel.

Regionalpolitisk forskning

Propositionen (s. 159--162)

Enligt regeringen är det önskvärt med ökade insatser för att främja intresset

för regionalpolitisk forskning. Regeringen är beredd att till Umeå universitet

tillföra medel för forskning med inriktning på glesbygden med dess

ekonomisk-geografiska och sociala struktur. Anslagsfrågorna tas upp i samband

med anslaget Särskilda regionalpolitiska infrastrukturåtgärder.

Huvuduppgiften för Expertgruppen för forskning om regional utveckling (ERU)

bör även fortsättningsvis vara att initiera och samordna forskning om den

regionala utvecklingen samt medverka till en bred spridning av

forskningsresultaten. Inom ramen för ERU:s forskningsprogram bör ERU särskilt

beakta ansvars- och arbetsfördelningen mellan olika aktörer inom

regionalpolitiken, hur internationaliseringen påverkar förutsättningarna för

svenska regioners utveckling samt människornas livsformer i olika regioner.

Särskilt viktigt är att frågorna belyses utifrån ett könsperspektiv.

Motioner

Socialdemokraterna anser i sin partimotion A56 (yrk. 27) att riksdagen bör

avslå de detaljerade riktlinjer för ERU:s verksamhet som finns i propositionen.

Det program som föreligger för ERU:s forskning fram till år 1996 bör ligga fast

utan nya detaljregler. Med hänsyn till knappheten på resurser bör ERU:s behov

prioriteras framför regionalpolitisk forskning vid Umeå universitet.

Även Vänsterpartiet anför i motion A57 (yrk. 35) att ERU själv -- inom

ramarna för sitt nyligen beslutade forskningsprogram -- bör få prioritera var

forskningsresurserna skall läggas. Regeringens motiv för att välja Umeå

universitet för forskning om glesbygden lyser med sin frånvaro; Mitthögskolan i

Östersund borde vara det naturliga alternativet.

Utskottet

Utbildningsutskottet har i sitt yttrande till arbetsmarknadsutskottet tagit

upp frågan om regionalpolitisk forskning. En avvikande mening (s) och en

meningsyttring (v) har avgetts.

Utbildningsutskottet anför följande.

Utbildningsutskottet har inte anledning att anföra synpunkter på regeringens

förslag när det gäller anslag till ERU. Vid Umeå universitet finns sedan 11 år

tillbaka Centrum för regionalvetenskaplig forskning (CERUM). Det finansieras

numera via samhällsvetenskapliga fakulteten vid Umeå universitet under anslaget

Umeå universitet: Forskning och forskarutbildning. I universitetets senaste

fördjupade anslagsframställning anförs att universitetet ser positivt på en

ökad samverkan med ERU i samband med dess flyttning till Östersund. Utskottet,

som inte har något att erinra mot vad regeringen anför om medel till Umeå

universitet för regionalpolitisk forskning, föreslår att

arbetsmarknadsutskottet avstyrker motion 1993/94:A57 yrkande 35.

Arbetsmarknadsutskottet ser positivt på en ökad samverkan mellan ERU och Umeå

universitet. Frågan om resurser till ERU återkommer utskottet till i samband

med behandling av anslagen. Utskottet delar inte motionsuppfattningen att

regeringens prioriteringar inom ERU:s forskningsprogram utgör alltför

detaljerade riktlinjer. Utskottet stöder därför inte motionerna A56 och A57 i

nu behandlade delar. Dessa avstyrks således.

Regionalpolitiken i ett EU-perspektiv

Propositionen (s. 162--168)

Regeringen ger i detta avsnitt viss information vad avser regionalpolitik i

det avtal om ett EU-medlemskap som träffades mellan Sverige och EU-rådet den 1

mars i år. Regeringen avser att senare återkomma till riksdagen med en särskild

proposition om avtalet.

Bl.a. redovisas de regionalpolitiska målen för EU:s nuvarande medlemsländer:

Mål 1. Utveckling och strukturell anpassning av svagt utvecklade regioner

(bruttoregionprodukten per capita kan högst vara 75 % av genomsnittet i

EU-länderna).

Mål 2. Omställning av näringslivet i regioner eller delar av regioner som är

hårt drabbade av industriell tillbakagång.

Mål 3. Bekämpning av långtidsarbetslöshet och underlättande av ungdomars

inträde på arbetsmarknaden.

Mål 4. Underlättande av omställningar till följd av strukturförändringar inom

industrin genom stöd till utbildning m.m.

Mål 5 a. Underlättande av lantbrukets och fiskets omstrukturering och

modernisering.

Mål 5 b. Underlättande av utvecklingen i landsbygdsområden.

Vid förhandlingarna kom man fram till att ett nytt mål, som har att göra med

gleshet och långa avstånd, skulle införas i EG:s regelverk. Detta mål, mål 6,

motsvarar de regioner som har högst åtta invånare per kvadratkilometer. Mål

6-regionen redovisas i propositionen (s. 163--165). Omfattningen kan enkelt

sägas motsvara stödområde 1 och de nordliga delarna av stödområde 2. Mål

6-området är vad avser insatsernas inriktning och finansiering m.m. jämställt

med mål 1-området, vilket inte aktualiseras i Sverige.

För år 1995 avsätts för Sveriges del 41 miljoner ecu (ca 360 miljoner kronor)

till mål 6-regionen från EG:s budget resp. 227 miljoner ecu (ca 2 miljarder

kronor) för målen 2, 3, 4, 5 a, 5 b. De årliga beloppen ökar enligt index så

att de kommer att uppgå till ca 51 miljoner ecu resp. 248 miljoner ecu för år

1999. I slutet av perioden kommer en översyn att göras i syfte att fastställa

avgränsningen av bl.a. mål 6-områden efter år 1999.

För att få del av medel från strukturfonderna, måste fonderna kompletteras

med nationell finansiering (additionalitet). Regeringens bedömning är att den

nationella finansieringen av de program som kan komma att få medel från

strukturfonderna får lösas för varje program för sig och att den kan bestå av

såväl regionalpolitiska medel som medel från berörda sektorer, kommuner,

landsting och privata intressenter. De nationella tillskotten måste beaktas i

nästkommande statsbudget enligt regeringen.

Regeringen gör bedömningen att regionalpolitiken kan bedrivas med i stort

sett samma inriktning även i fortsättningen och att nuvarande stödområden kan

behållas.

Beskrivning av olika områden

Det finns två svenska regionalpolitiska stödområden, 1 och 2, samt

tillfälliga stödområden, glesbygdsområden och landsbygdsområden, därutöver

stödområdena 1, 2a, 2b, 3 och 4 inom jordbruket, vidare EG-definierade områden

som mål 6-området, ett nordligt jordbruksstödområde bestående av områdena 1--3,

och LFA-områden (less favoured areas eller översatt: mindre gynnade områden).

EG:s utgångspunkter för LFA-områden är bl.a. att det rör sig om missgynnade

regioner hotade av minskande befolkning och karaktäriserade av jord med låg

produktionsförmåga och låga inkomster. Syftet med stöd inom dessa områden är

att kompensera lantbrukarna för svårigheter förorsakade av naturförhållanden.

Grundkriterierna har fastställts av EG-kommissionen; därutöver finns det visst

utrymme för det enskilda landet att detaljutforma kriterierna så att de passar

för resp. lands förutsättningar. Frågan om hur LFA-området skall förhålla sig

till de i propositionen föreslagna landsbygdsområdena är öppen.

Motion

Vänsterpartiet redovisar sin syn på EU-frågorna och regionalpolitiken i

motion A57 (yrk. 36). Vänsterpartiet, som säger nej till medlemskap i EU, är

kritiskt till förhandlingsprocessen, bl.a. att förhandlingarna fortfarande

pågår om stödområdenas omfattning och företagsstödets utformning. Vidare anförs

i motionen att flera av målen inte kan kombineras med mål 6, varför det

föreligger stor risk att de nuvarande geografiska prioriteringarna för

regionalpolitiken inte kan upprätthållas. Motionärerna anser att propositionen

är obegriplig vad gäller finansieringen av de nationella tillskotten. Enligt

Vänsterpartiet medför ett EU-medlemskap många negativa regionalpolitiska

effekter, inte minst beroende på de påfrestningar på statsbudgeten som

medlemsavgifterna innebär.

Utskottet

Utskottet vill betona att regeringen avser att återkomma till riksdagen med

en särskild proposition om avtalet. Den information som ges i föreliggande

proposition kan enbart ses som avrapportering av nu tillgänglig information.

Riksdagen har således inte att ta ställning till specifika regeringsförslag i

detta sammanhang.

Det är ännu inte klart hur de olika nationella stöden och EG-stöden skall

samverka i de olika områdena. De frågor som inte är lösta måste man alltså

komma till rätta med under de fortsatta förhandlingarna.

Utskottet utgår från att stödformerna i de olika områdena kan klargöras inom

kort.

Med hänvisning till vad som anförts avstyrks motion A57 (v) i denna del.

Särskilda regionala åtgärder för regional utveckling och tillväxt under

budgetåret 1994/95

Propositionen (s. 168--171)

För att skapa möjligheter till tillväxtfrämjande insatser i hela landet

föreslår regeringen att 800 miljoner kronor av de arbetsmarknadspolitiska medel

som föreslagits i budgetpropositionen får disponeras av länsstyrelserna under

budgetåret 1994/95 för temporära men långsiktigt verkande åtgärder. De medel

som föreslås bör fördelas med utgångspunkt från såväl arbetslöshetssituationen

som den regionala problembilden. Medlen bör bidra till att skapa inomregional

balans.

Dels skall länsstyrelserna kunna lämna stöd till småföretag i samband med

investeringar vilka beräknas leda till ökad sysselsättning. Investeringarna kan

avse såväl byggnader och maskiner som produktutveckling och marknadsföring.

Stödet gäller företag med högst 50 anställda. Regeringen bör svara för den

närmare utformningen av stödet inom de regler som finns för lokaliserings- och

utvecklingsbidrag.

Dels kan denna förstärkning av de regionala resurserna användas till

kompetenshöjande åtgärder, t.ex. genom att företagen erbjuds möjlighet att

disponera kvalificerad personal.

Dels kan länsstyrelserna vidta andra företagsinriktade åtgärder, t.ex. genom

att stödja innovatörer eller utbildningar som riktar sig till personer med

entreprenörsidéer. Andra tänkbara åtgärder är stöd till små företag i form av

konsultcheckar eller konsulthjälp av personer med erfarenhet av att driva

företag.

För småföretagsstöd bör bidraget högst uppgå till 15 % av

investeringskostnaden; vid övriga företagsinriktade insatser får den statliga

insatsen högst vara 50 % av kostnaden och inte heller strida mot EES-avtalets

regler.

Regeringen räknar med att insatserna sammantaget bör skapa ca 4 000 nya

arbetstillfällen. Det blir en uppgift för resp. länsstyrelse att utforma ett

åtgärdsprogram för budgetåret 1994/95. Behovet av insatser för kvinnors

sysselsättning bör särskilt beaktas. Länsstyrelserna bör få använda en mindre

del av medlen till att köpa administrationstjänster. Regeringen avser att

uppdra åt NUTEK att följa upp insatserna i de olika länen.

Riksdagen föreslås godkänna det som regeringen förordar om särskilda

regionala åtgärder för utveckling och tillväxt budgetåret 1994/95 (avsnitt 12).

Motioner

Socialdemokraterna avvisar i motion A56 (yrk. 5) regeringens förslag om

regionala åtgärder för utveckling och tillväxt under budgetåret 1994/95 genom

överförande av 800 miljoner kronor från arbetsmarknadsmedel. Förslaget innebär

att resurser förs från norr till söder samt att en enorm byråkrati skapas.

Näringspolitiska satsningar bör enligt motionärerna vara av långsiktig karaktär

och stöden så lite som möjligt styra företagens utveckling. Vidare bör

administration och byråkrati minimeras. Regeringsförslaget uppfyller inte dessa

krav. Socialdemokraterna förordar i stället direktavskrivning av

maskininvesteringar och pekar på att arbetsmarknadspolitiken erbjuder flera

stödformer som är inriktade mot de mindre företagen.

Inte heller Ny demokrati i motion A67 (yrk. 11) anser att riksdagen bör

godkänna de särskilda regionala åtgärderna. Motionärerna ifrågasätter dels

avsättningen av 800 miljoner kronor för det föreslagna ändamålet ur saklig

synpunkt, dels lämpligheten av att länsstyrelserna skall svara för

fördelningsbesluten.

I motion A52 (yrk. 3) framför Lisbeth Staaf-Igelström m.fl. (s) att trots

angelägenheten av näringslivsutveckling inger regeringsförslaget oro.

Motionärerna finner det självklart att även de i propositionen föreslagna

medlen bör fördelas efter de långsiktiga problemens svårighetsgrad, dvs.

huvuddelen av medlen bör tillföras skogslänen.

Per Erik Granström m.fl. (s) begär i motion A403 från den allmänna

motionstiden ändringar i det regionalpolitiska stödet till småföretag i syfte

att stärka ny- och småföretagsverksamheten. Investeringar för mindre än 100 000

kr bör få en likartad tillämpning som glesbygdsstödet utan att för den skull

omgärdas av den geografiska begränsning som gäller för detta.

Även Vänsterpartiet anser i sin motion A57 (yrk. 28 och 29) att det är fel

att låna av arbetsmarknadsmedel för kommande budgetår och att riksdagen bör

avslå regeringens begäran om 800 miljoner kronor till småföretagsstöd med denna

finansiering. Vänsterpartiet vill använda 400 miljoner kronor av innevarande

budgetårs B 2-anslag till sysselsättningsökning i hela landet utanför

stödområdet enligt den modell som propositionen redovisar i avsnitt 12.

Vid återförande av de ifrågavarande arbetsmarknadsmedlen -- 800 miljoner

kronor -- bör enligt Vänsterpartiets uppfattning i samma motion 150 miljoner

kronor speciellt öronmärkas för sådana konsultinsatser som föreslås i

propositionen (yrk. 30). Yrkandet bör tolkas som att det är

arbetsmarknadspolitiska medel för budgetåret 1994/95 som avses.

Vänsterpartiet framför i samma motion (yrk. 27) ett alternativt förslag

till sysselsättningsstöd. För småföretag inom stödområdet skall 15 % stöd

utgå vid sysselsättningsökning. Stödet skall i övrigt motsvara det stöd som

redovisas i propositionen. 250 miljoner kronor bör anvisas till detta ändamål.

Finansieringen beräknas ske från en minskning av anslaget Ersättning för

nedsättning av socialavgifter (200 miljoner kronor) samt från innevarande

budgetårs anslag för Arbetsmarknadspolitiska åtgärder, det s.k. B 2-anslaget

(50 miljoner kronor).

Utskottet

Regeringens förslag om regionala åtgärder för utveckling och tillväxt,

finansierade med arbetsmarknadspolitiska medel är inte något genomarbetat

förslag enligt utskottets uppfattning. I enlighet med vad som framhålls i

Socialdemokraternas motioner A56 (yrk. 5) och A52 (yrk. 3) bör i ett

regionalpolitiskt förslag tonvikten ligga på de prioriterade regionerna och

inte gälla alla delar av landet. Detta är det avgörande skälet till att

utskottet avvisar regeringsförslaget. De behov som tas upp i motion A403 bör

kunna lösas på ett enklare sätt än genom en ny, tveksam stödform. Propositionen

innebär i praktiken att länsarbetsnämndernas resurser minskar och

länsstyrelsernas resurser ökar. Utskottet är inte övertygat om att detta är en

rimlig omdisponering i det nuvarande arbetsmarknadsläget. Därtill fruktar

utskottet att det kommer att krävas en stor kontrollapparat för att fördela

stödet på ett tillväxtfrämjande sätt. Det bör inte komma företag som söker stöd

för åtgärder i sin vanliga verksamhet till godo. Utskottets avvisande

inställning till regeringsförslaget ligger också i linje med uppfattningen i

motionerna A57 (yrk. 28) från Vänsterpartiet och -- även om det sker från något

andra utgångspunkter -- A67 (yrk. 11) från Ny demokrati.

Med hänsyn till utskottets inställning att arbetsmarknadspolitiska resurser i

första hand bör användas för arbetsmarknadspolitiska åtgärder delar utskottet

inte Vänsterpartiets uppfattning i motion A57 (yrk. 29) att

arbetsmarknadspolitiska medel för innevarande budgetår skulle finansiera vissa

insatser enligt regeringsförslagets modell.

Med anledning av motionerna A52 (s), A56 (s), A57 (v) och A67 (nyd) i

aktuella delar anser utskottet att regeringsförslaget om särskilda regionala

åtgärder för utveckling och tillväxt under budgetåret 1994/95 inte bör

godkännas av riksdagen. Motionerna A57 (yrk. 29) (v) samt A403 (s) avstyrks.

De av regeringen och Vänsterpartiet i motion A57 (yrk. 30) förordade

konsultinsatserna bör kunna bli ett verksamt inslag inom ramen för de

särskilda regionala åtgärderna. Utskottet tar dock avstånd från Vänsterpartiets

förslag att i förväg dela in stödet på olika åtgärder, t.ex. 150 miljoner

kronor för konsultinsatser. I likhet med anslaget för arbetsmarknadspolitiska

åtgärder bör åtgärder väljas i enlighet med de lokala behoven. Motion A57 (v)

avstyrks därmed i denna del.

Det av Vänsterpartiet i samma motion (yrk. 27) angivna alternativa

förslaget till sysselsättningsstöd får inte stöd av utskottet. Förslaget om

15 % stöd till småföretag inom stödområdet vid en sysselsättningsökning finner

utskottet alltför oklart för att kunna göra en bedömning. Yrkandet avstyrks.

Anslagsfrågor

Anslagen under tionde huvudtiteln till regional utveckling redovisas på s.

172--185 i propositionen. Sammanlagt tas tolv anslagsrubriker upp. En av dem, C

12 Stiftelsen Norrlandsfonden, är förslag om nytt anslag.

C 1 Lokaliseringsbidrag m.m.

Propositionen (s. 174--175)

1992/93 Utgift 241 413 885 Reservation 1 300 820 425

1993/94 Anslag 350 000 000

1994/95 Prop. 300 000 000

Av reservationen på anslaget per den 1 juli 1993 var 711 miljoner kronor inte

ianspråktagna genom tidigare beslut.

Regeringen föreslår i propositionen att medel även fortsättningsis anvisas

till

lokaliserings- och utvecklingsbidrag som beviljas av NUTEK eller regeringen

lån till privata regionala investmentbolag

viss administration, uppföljning och utvärdering av regionalpolitiskt

företagsstöd m.m.

Enligt propositionen beräknas ett något minskat medelsbehov under budgetåret

1994/95. Ett skäl härtill är den minskade efterfrågan på stöd i samband med

minskade investeringar under lågkonjunkturen. Även om ändringar i stödreglerna

och stödområdesindelningen kan medföra ökade medelskrav, bör dessa krav kunna

klaras med de reserverade medlen.

Motioner

I motion A56 yrkar Socialdemokraterna att riksdagen för budgetåret 1994/95

anvisar 100 miljoner kronor mindre till anslaget C 1 Lokaliseringsbidrag m.m.

än regeringen föreslagit (yrk. 6). Bakgrunden är de tidigare redovisade

förslagen i motion A56 om decentraliserat företagsstöd och decentraliserad

handläggning. Motsvarande medel bör enligt Socialdemokraterna överföras till

anslaget C 2 Regionala utvecklingsinsatser och fördelas till de län som

beviljar lokaliseringsstöd till företag. Vidare noteras i motionen att en stor

reservation finns, vilken inte ianspråktagits av beslut. Mot denna bakgrund

föreslås att medel avförs från reservationen och påförs anslaget C 12

Stiftelsen Norrlandsfonden. Sammanfattningsvis bör anslaget C 1 fastställas

till 200 miljoner kronor och 400 miljoner kronor avföras från reservationen

enligt s.

Utskottet

Utskottet har i det föregående avstyrkt motionsförslagen om ett ytterligare

decentraliserat företagsstöd och motsvarande handläggning enligt motion A56.

Med hänvisning härtill avstyrker utskottet även ovan redovisade motionsyrkande

om en minskning av anslaget. För nästa budgetår bör riksdagen till

Lokaliseringsbidrag m.m. anslå det belopp som regeringen har begärt. En ökad

ekonomisk aktivitet i samhället kan komma att leda till ökad anslagsförbrukning

jämfört med de senaste åren.

Frågan om ianspråktagande av reservationen till förmån för Norrlandsfonden

tas upp i ett sammanhang under Stiftelsen Norrlandsfonden, vilken behandlas i

det följande. Utskottet har inhämtat att reservationen mot slutet av budgetåret

1993/94 uppgår till ca 600 miljoner kronor.

C 2 Regionala utvecklingsinsatser

Propositionen (s. 175--177)

1992/93 Utgift 900 791 077 Reservation 1 230 096 000

1993/94 Anslag 1 012 000 000

1994/95 Prop. 1 330 000 000

Av reservationen på anslaget per den 1 juli 1993 var 146 miljoner kronor inte

ianspråktagna genom tidigare beslut.

Regeringen föreslår i propositionen att medel från detta anslag fr.o.m.

budgetåret 1994/95 får användas av länsstyrelserna till

lokaliserings- och utvecklingsbidrag

landsbygdsstöd

stöd till kommersiell service

regional projektverksamhet samt

uppföljning.

Även fortsättningsvis bör det vara en uppgift för regeringen att fördela

anslaget mellan länen efter de regionala problemens svårighetsgrad.

I propositionen informeras om att medlen inledningsvis fördelas till länen i

ungefär sammma omfattning som hittills inför det nya budgetåret. Respektive

länsstyrelse bör sedan fördela medlen till ovanstående ändamål, baserat på en

strategi där regeringen för sin del framhåller behovet av förstärkta glesbygds-

och landsbygdsinsatser samt åtgärder för kvinnor. Regeringen avser att behålla

större belopp än under innevarande budgetår för senare fördelning och samtidigt

höja kraven på länsstyrelsernas programarbete. Exempel på program och insatser

som länsstyrelserna bör kunna söka medel till är

1. kompetenshöjande åtgärder

2. genomarbetade landsbygdsprogram samt

3. samarbete mellan länsstyrelser. Den del av anslaget som får användas till

uppföljning räknar regeringen med att höja. Även medel för utvärdering kommer

att övervägas i detta sammanhang.

Mot bakgrund av en ökad aktivitet i ekonomin samt de föreslagna

förändringarna i regelsystemet bör anslaget räknas upp med 318 miljoner kronor

till 1 330 miljoner kronor för budgetåret 1994/95.

Vidare föreslås att riksdagen för innevarande budgetår anvisar ytterligare

100 miljoner till anslaget Regionala utvecklingsinsatser på tillägg till

statsbudgeten för att undvika medelsbrist i ett läge då investeringar är

viktiga.

Motioner

Enligt Socialdemokraterna i motion A56 (yrk. 7) bör anslaget Regionala

utvecklingsinsatser ökas med 100 miljoner kronor utöver regeringens förslag.

Den ökning som förordas bör enligt motionen förbehållas de länsstyrelser som

har att besluta om lokaliseringsstöd. Som redovisats ovan bör förslaget om

höjning på C 2-anslaget ses i samband med förslaget om minskning av

C 1-anslaget. Motionsyrkandet innebär att anslaget uppgår till 1 430 miljoner

kronor.

Ny demokrati begär i motion A67 (yrk. 12) att anslaget till regionala

utvecklingsinsatser förblir oförändrat jämfört med anslaget under innevarande

budgetår, dvs. minskas med 318 miljoner kronor i förhållande till regeringens

förslag för nästa budgetår.

Enligt Vänsterpartiet i motion A57 (yrk. 31) bör anslaget Regionala

utvecklingsinsatser ökas med 100 miljoner kronor i det särskilda syftet att

användas bland invandrargrupper i större städer. Invandrare har mycket hög

arbetslöshet även i tid av högkonjunktur. Vid tilldelning av länsanslagen bör

det uppmärksammas att invandrartäta områden har få arbetstillfällen och

begränsad service av banker etc. Höjningen bör finansieras genom motsvarande

minskning i anslaget B 2 Arbetsmarknadspolitiska åtgärder för budgetåret

1993/94.

Även i motion A52 (yrkande 10) av Lisbeth Staaf-Igelström m.fl. (s) pekas på

behov av ökade länsanslag för nästa budgetår i takt med att länsstyrelsens

arbetsuppgifter utvidgas på olika sätt.

Utskottet

Utskottet har intet att erinra mot att det på tilläggsbudget till

statsbudgeten för budgetåret 1993/94 anvisas ytterligare 100 miljoner kronor

till anslaget Regionala utvecklingsinsatser. Regeringens framställning om medel

biträds således av utskottet.

Vad gäller frågan om anslagsanvändning för nästa budgetår har regeringen

angivit vissa principer men däremot inte en konkret fördelning i enlighet med

den handläggningsordning som förordas. Med hänvisning till motion A57 vill

utskottet först framhålla att det är länsstyrelserna som till största delen

prioriterar användningsområden inom anslagets ram. Riksdagen bör avstå från att

meddela anvisningar om medelstilldelning till skilda ändamål utöver de allmänna

fördelningsprinciper som regeringen har beskrivit och som utskottet instämmer

i.

Enligt regeringens förslag ökar anslaget med 318 miljoner kronor. dvs. 24 %.

Förslagen från Socialdemokraterna och Vänsterpartiet om ytterligare 100

miljoner kronor till detta anslag biträds inte av utskottet. Enligt utskottets

uppfattning är regeringsförslaget väl avvägt med hänsyn till den nya

handläggningsordningen, varför även yrkandet från Ny demokrati avvisas.

Utskottet avstyrker således motionsförslagen i motionerna A52 (s), A56 (s),

A57 (v) och A67 (nyd). Det anslag regeringen begärt till Regionala

utvecklingsinsatser för budgetåret 1994/95 bör följaktligen anvisas av

riksdagen.

C 3 Täckande av förluster på grund av kreditgarantier till företag på

landsbygden m.m.

Propositionen

1992/93 Utgift 15 299 828

1993/94 Anslag 1 000

1994/95 Prop. 1 000

Även inom det nya landsbygdsstödet bör det finnas möjlighet att lämna

kreditgaranti för lån. Därmed föreslås i propositionen att anslagets rubrik

ändras på motsvarande sätt. För tiden fram t.o.m. budgetåret 1993/94 är

engagemangsramen fastställd till 255 miljoner kronor. På grund av utvidgningen

bör engangemangsramen fram t.o.m. budgetåret 1994/95 utökas till 290 miljoner

kronor.

Utskottet

I enlighet med regeringens förslag i propositionen under punkt C 3 (s.

177--178) bör riksdagen dels medge att statlig garanti för lån till företag på

landsbygden och för lån till kommersiell service får beviljas i en sådan

omfattning att engagemangsramen successivt utökas till högst 290 miljoner

kronor, dels anvisa ett förslagsanslag med ett formellt belopp på 1 000 kronor.

C 4 Ersättning för nedsättning av socialavgifter

Propositionen (s. 178--179)

1992/93 Utgift 406 802 217

1993/94 Anslag 500 000 000

1994/95 Prop. 500 000 000

Anslaget disponeras av Riksförsäkringsverket som beräknat medelsbehovet till

450 miljoner kronor. Från anslaget täcks bortfall av avgiftsinkomster till

följd av tillämpning av lagen (1990:912) om nedsättning av socialavgifter. Med

hänsyn till att systemet med nedsatta sociala avgifter föreslås vara oförändrat

men utgå i ett något utvidgat stödområde 1 bör 500 miljoner kronor beräknas

under detta anslag.

Motion

Vänsterpartiet anför i motion A57 (yrk. 26) att det finns en risk att gamla

strukturer konserveras med regionalpolitiskt stöd. Ett omvandlingstryck på

företagen bör ge drivkrafter för förnyelse, modernare teknik, högre

förädlingsgrad m.m. Regeringens förslag om nedsättning av sociala avgifter i

stödområdet bör därför inte godkännas. Enligt Vänsterpartiet bör ifrågavarande

anslag minskas med 200 miljoner kronor.

Utskottet

Sakbehandlingen i avsnittet Företagsinriktade åtgärder innebär att utskottet

delar regeringens uppfattning att nedsättning av socialavgifter även

fortsättningsvis bör användas som ett instrument i en aktiv regionalpolitik.

Med hänvisning till detta ställningstagande avstyrker utskottet Vänsterpartiets

yrkande i motion A57.

Medelsanspråk i samband med den mycket begränsade utvidgning av stödområdet

som utskottet tidigare förordat bör rymmas inom det av regeringen föreslagna

anslagsbeloppet. Regeringens framställning om medel biträds av utskottet.

C 5 Sysselsättningsbidrag

Propositionen (s. 179)

1992/93 Utgift 203 339 140

1993/94 Anslag 200 000 000

1994/95 Prop. 250 000 000

Över anslaget anvisas medel för sysselsättningsbidrag enligt förordningen

(1990:642) om regionalpolitiskt företagsstöd. Med hänsyn till den föreslagna

höjningen av bidragsbeloppen i både stödområde 1 och 2 bör anslaget höjas med

50 miljoner kronor till 250 miljoner kronor för budgetåret 1994/95.

Motion

Ny demokrati föreslår i motion A67 (yrk. 13) att anslaget

Sysselsättningsbidrag förblir oförändrat jämfört med anslaget under innevarande

budgetår, dvs. minskas med 50 miljoner kronor i förhållande till regeringens

förslag för nästa budgetår. Anslaget bör enligt Ny demokrati uppgå till 200

miljoner kronor.

Utskottet

Utskottet har i det föregående avstyrkt Ny demokratis förslag att

sysselsättningsbidraget inte skulle höjas på det sätt regeringen föreslagit. I

konsekvens med detta ställningstagande avstyrker utskottet även förslaget från

Ny demokrati i motion A67 att anslagsbeloppet bör kvarstå oförändrat. Utskottet

tillstyrker regeringens förslag till anslag för nästa budgetår.

C 7 Glesbygdsmyndigheten

Propositionen (s. 181--182)

1992/93 Utgift 18 773 898 Reservation 5 599 790

1993/94 Anslag 17 000 000

1994/95 Prop. 20 000 000

Glesbygdsmyndigheten har getts i uppdrag att utifrån ett helhetsperspektiv

arbeta med glesbygdsfrågor. Myndighetens roll vad gäller utvecklingsinsatser på

central nivå har tagits upp tidigare.

Glesbygdsmyndigheten bör tilldelas 2 miljoner kronor per år under en

treårsperiod för ökad medverkan i ALA-gruppens utvecklingsarbete (inom Sveriges

Lantbruksuniversitet). Därutöver bör anslaget höjas något för bl.a. pris- och

löneuppräkning. Övergång bör ske från reservationsanslag till ramanslag.

Motioner

Socialdemokraterna begär i motion A56 (yrk. 9) att Glesbygdsmyndighetens

resurser ökar med 3 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag. Anslaget

bör enligt motionärerna fastställas till 23 miljoner kronor. Därigenom bör

myndigheten kunna spela en mer aktiv roll när det gäller kvinnligt företagande

framför allt på landsbygden. Detta kan ske genom understödjande av nätverk,

projektverksamhet m.m.

Ny demokrati föreslår i motion A67 (yrk. 14) att anslaget till

Glesbygdsmyndigheten förblir oförändrat jämfört med anslaget under innevarande

budgetår, dvs. minskas med 3 miljoner kronor i förhållande till regeringens

förslag. Anslaget bör enligt Ny demokrati uppgå till 17 miljoner kronor.

Vänsterpartiet föreslår i motion A57 (yrk. 33) att det av regeringen

föreslagna anslaget ökas med 2 miljoner kronor, dvs. till 22 miljoner kronor.

Utskottet

Med hänsyn till de uppgifter som åvilar Glesbygdsmyndigheten samt de nya

uppgifterna i samband med ett nationellt resurscentrum för kvinnor anser

utskottet att regeringens förslag till anslagsberäkning är väl avvägd. Därmed

avstyrker utskottet förslagen i motionerna A56 (s), A57 (v) och A67 (nyd). Det

anslag regeringen begärt bör följaktligen anvisas av utskottet.

C 8 Expertgruppen för forskning om regional utveckling (ERU)

Propositionen (s. 182--183)

1992/93 Utgift 5 519 631 Reservation 827 310

1993/94 Anslag 6 065 000

1994/95 Prop. 6 500 000

Regeringens överväganden om ERU:s verksamhetsinriktning har redovisats ovan.

För budgetåret 1994/95 beräknas medelsbehovet till 6,5 miljoner kronor. En

övergång bör ske till ramanslag.

Motioner

Enligt Socialdemokraterna i motion A56 (yrk. 10) bör regeringens förslag till

anslag ökas med 1,6 miljoner kronor. Anslaget bör således uppgå till 8,1

miljoner kronor.

Även Vänsterpartiet anser i sin motion A57 (yrk. 34) att anslaget bör höjas 2

miljoner kronor mer än regeringen föreslagit, dvs. sammanlagt 8,5 miljoner

kronor bör beräknas.

Utskottet

Utskottet har tidigare tagit ställning till ERU:s verksamhet. Därvid har

utskottet avstyrkt motioner som haft en från propositionen skild uppfattning om

forskningsinriktning. I konsekvens med tidigare ställningstagande bör

motionerna A56 (s) och A57 (v) i aktuella delar avstyrkas och anslaget till ERU

uppgå till det av regeringen beräknade beloppet.

C 6 Särskilda regionalpolitiska infrastrukturåtgärder

Propositionen (s. 180--181)

1992/93 Utgift 137 156 514 Reservation 413 936 914

1993/94 Anslag 179 900 000

1994/95 Prop. 180 700 000

De medel av reservationen som den 1 juli 1993 inte var ianspråktagna genom

beslut uppgick till 202 miljoner kronor.

Medlen på anslaget skall användas till åtgärder för att förbättra

förutsättningarna för utvecklingen i regionalpolitiskt prioriterade regioner,

särskilt sådana med svåra strukturomvandlingsproblem. Det bör enligt

propositionen även fortsättningsvis vara regeringens sak att närmare besluta om

hur medlen under anslaget skall disponeras mellan olika regioner och ändamål.

Bl.a. avser regeringen att senare besluta om insatser för att stimulera

utvecklingsarbetet vid mindre och medelstora högskolor samt vissa gymnasier.

Vidare kan Umeå universitet få förstärkning för viss forskning. Anslaget kan

också användas för tidig finansiering av teknikprojekt i prioriterade regioner

samt åtgärder för att attrahera utländska investeringar.

NUTEK disponerar under innevarande budgetår 20 miljoner kronor av anslaget

för viss projektverksamhet. NUTEK bör enligt regeringen ges ett ökat ansvar att

pröva ansökningar och besluta om stöd till olika utvecklingsprojekt under

budgetåret 1994/95. Regeringen bör endast pröva ärenden av principiell karaktär

eller när medverkan krävs från flera departement.

Motioner

Socialdemokraterna anser i motion A56 (yrk. 8) att anslaget till Särskilda

regionalpolitiska infrastrukturåtgärder för budgetåret 1994/95 bör bli 4,6

miljoner kronor lägre än vad regeringen föreslagit, dvs. 176,1 miljoner kronor.

De medel som motsvarar minskningen av anslaget C 6 -- 4,6 miljoner kronor --

bör användas till att finansiera en ökning till ERU (1,6 miljoner kronor) samt

till Glesbygdsmyndigheten (3 miljoner kronor). Ökningsposterna har tagits upp i

det föregående.

I samma motion begärs vidare (yrk. 22) att 100 miljoner kronor av

anslagsbeloppet bör förbehållas de tre nordligaste länen för länsövergripande

projekt. Bakgrunden är att detta anslag numera används för en rad projekt som

inte specifikt kan knytas till de tre länen. Enligt motionsförslaget bör medlen

fritt få användas när regeringen godkänt en gemensam regional plan för

länsöverskridande projekt i dessa tre län. Även ej ianspråktagna

reservationsmedel bör till övervägande del användas på detta sätt.

Utskottet

Utskottet instämmer med propositionen att det bör vara regeringens sak att

närmare besluta om hur medlen under anslaget skall disponeras mellan olika

regioner och ändamål. Riksdagen bör därför inte binda infrastrukturmedlens

användning på det sätt som Socialdemokraternas förslag i motion A56 (yrk. 22)

förutsätter. Detta förslag avstyrks således.

Motion A56 (yrk. 8) avstyrks även vad gäller begärd minskning av anslaget.

Regeringens beräkning av anslaget bör bifallas av riksdagen.

C 9 Kapitaltillskott till en utvecklingsfond för Västnorden

1992/93 Utgift 4 952 781

1993/94 Anslag 4 200 000

1994/95 Prop. 7 300 000

Enligt propositionen (s. 183) sker inbetalningar till fonden årligen. Det

belopp som enligt avtalet (vid nordiska ministerrådets möte den 19 augusti

1986) skall inbetalas per den 1 mars 1995 är 940 000 US dollar, motsvarande ca

7 300 000 kr.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt C 9.

C 10 Transportstöd

1992/93 Utgift 271 907 537

1993/94 Anslag 300 300 000

1994/95 Prop. 300 000 000

Eftersom regeringen föreslår att transportstödet tills vidare behålls

oförändrat (propositionen s. 183--184) beräknas anslaget till 300 miljoner

kronor.

Utskottet godtar medelsberäkningen.

C 11 Lokaliseringslån

1992/93 Utgift - 124 455 937 Reservation 486 726 341

1993/94 Anslag 1 000

1994/95 Prop. 1 000

De medel av reservationen som den 1 juli 1993 inte var ianspråktagna genom

beslut uppgick till 415 miljoner kronor.

Över anslaget anvisas medel för lokaliseringslån som beviljas av

länsstyrelserna, NUTEK eller regeringen. Räntor och avbetalningar återförs till

anslaget.

I propositionen (s. 184--185) redovisas att lokaliseringslånefondens storlek

ökat under budgetåret 1992/93 på grund av små utbetalningar; totalt sett har

dock fonden reducerats under de senaste åren. Enligt regeringen behöver inte

ytterligare medel anvisas för nästa budgetår trots en förväntad ökad

efterfrågan på lokaliseringslån.

Utskottet godtar regeringens bedömning. Ett reservationsanslag på 1 000 kr

bör anvisas.

C 12 Stiftelsen Norrlandsfonden

Propositionen (s. 185)

Nytt anslag

1994/95 Prop. 120 000 000

I enlighet med tidigare redovisning av propositionen föreslås ett anslag på

120 miljoner kronor som kapitaltillskott till Norrlandsfonden.

Kapitaltillskottet föreslås finansieras genom en motsvarande minskning med

120 miljoner kronor från det av riksdagen beslutade anslaget för

arbetsmarknadspolitiska åtgärder för budgetåret 1994/95 (prop. 1993/94:100 bil.

11, AU11, rskr. 189). Utöver anslaget bör -- som tidigare behandlats --

Stiftelsen Industricentras tillgångar i form av bl.a. lånereverser överföras

till fonden. Värdet av tillgångarna beräknas till 100 miljoner kronor.

Motioner

Socialdemokraterna begär i motion A56 (yrk. 11 delvis) att riksdagen anvisar

ett anslag på 280 miljoner kronor utöver vad regeringen föreslagit, dvs.

sammanlagt 400 miljoner kronor. Dessa 400 miljoner kronor bör finansieras genom

ianspråktagande av reservationen under anslaget C 1 till ett motsvarande belopp

(yrk. 28 delvis). Därutöver tillkommer -- i likhet med regeringens förslag --

ca 100 miljoner kronor från Stiftelsen Industricentras tillgångar.

Vidare avvisar Socialdemokraterna i motion A56 (yrk. 12) regeringens förslag

att minska anslaget Arbetsmarknadspolitiska åtgärder med 120 miljoner kronor.

Vänsterpartiet begär i motion A57 (yrk. 23 delvis) att ett anslag på 500

miljoner kronor anvisas till Norrlandsfonden för budgetåret 1994/95, dvs. en

ökning med 380 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag.

Utskottet

Utskottet har i det föregående förordat en viss utökning av Norrlandsfondens

verksamhetsområde i förhållande till propositionen. Förutom de fyra nordligaste

länen kommer fondens verksamhetsområde att omfatta också Gävleborgs län.

Utskottet har också tagit ställning till finansieringsfrågorna och på en punkt

förordat en annan lösning än den i propositionen föreslagna. Med hänsyn till

det ökade behovet av kapitaltillskott i samband med den geografiska

utvidgningen bör anslaget räknas upp med 80 miljoner kronor i förhållande till

regeringens förslag, dvs. till sammanlagt 200 miljoner kronor. Därutöver

tillkommer som tidigare redovisats ca 100 miljoner kronor från Stiftelsen

Industricentras tillgångar.

I enlighet med propositionen bör kapitaltillskottet upp till 120 miljoner

kronor komma till stånd genom att anslaget för arbetsmarknadspolitiska åtgärder

(A 2-anslaget) för budgetåret 1994/95 minskas med 120 miljoner kronor. Motion

A56 (yrk. 12) avstyrks.

Utskottet föreslår vidare att riksdagen med anledning av dels propositionen i

motsvarande del, dels motionerna A56 (yrk. 11 delvis) och A57 (yrk. 23 delvis)

fastställer anslaget Stiftelsen Norrlandsfonden till 200 miljoner kronor. Med

anledning av motion A56 (yrk. 28 delvis) föreslås att reservationen under

anslaget C 1 tas i anspråk med 80 miljoner kronor, vilket bör ges regeringen

till känna.

Åtgärder i län och regioner

Motioner

I det följande behandlar utskottet en rad motionsyrkanden som rör förslag

till åtgärder i län och regioner. Flera av förslagen liknar dem som utskottet

har behandlat under senare år och som riksdagen har avslagit.

En gemensam utgångspunkt för många motioner är den allvarliga

arbetsmarknadssituationen i landet.

Motionsyrkandena handlar om att i olika delar av landet stärka näringslivet,

satsa på utbildning av skilda slag, ge större utrymme för satsningar på

kommunikationer samt att vidta arbetsmarknadspolitiska åtgärder i syfte att

bringa ned den höga arbetslösheten.

För överskådlighetens skull redovisas motionsyrkandena i form av en

sammanställning länsvis av de typer av åtgärder som förespråkas. Sist i

sammanställningen tas upp motioner som rör skärgårdsfrågor.

I detta sammanhang vill utskottet påminna om de länsvisa sifferuppgifter som

finns återgivna i propositionen (bilaga 1:1). I tabellform lämnas sålunda

uppgifter om exempelvis den totala sysselsättnings- och befolkningsutvecklingen

samt om arbetslöshet och personer i åtgärder.

______________________________________________________________________________

Region/Län Motion Åtgärder

______________________________________________________________________________

Gävleborgs län A442 av Karin Starrin (c) Yrk. 1. Införande av ett

övergripande anställnings-

stöd

Yrk. 2. Status som frilän

för flexibel samordning

av de regional- resp.

arbetsmarknadspolitiska

anslagen

A467 av Ulrica Messing Yrk. 3. Riktade åtgärder

m.fl. (s) till Hälsinglands kommu-

ner med hög arbetslöshet

Kopparbergs län A450 av Bengt-Ola Ryttar Yrk. 1. Överföring av ar-

m.fl. (s) betsmarknadspolitiska me-

del till landstinget för

att bereda varslade an-

anställda sysselsättning

Yrk. 8. Kompensation till

Dalarna för bortfallet av

statliga arbeten

Yrk. 11. Utökning av an-

talet högskoleplatser i

i regioner med hög ar-

betslöshet

Yrk. 12. Länsarbets-

nämndernas möjligheter

att upphandla högskole-

utbildning

Yrk. 16. Möjliggörande av

direktavskrivning för

investeringar

Västmanlands län A457 av Lena Hjelm-Wallén Yrk. 1. Sysselsättnings-

m.fl. (s) stimulerande åtgärder i

Västmanland

A402 av Göran Magnusson Insatser för Köping,

och Berit Oscarsson (s) Arboga och Kungsör

Örebro län A54 av Håkan Strömberg Yrk. 1. Ny tillväxtpolitik

m.fl. (s) i Bergslagen och Örebro

län

Ub665 av Karl-Erik Persson Yrk. 1. Tillfällig hjälp

(v) till Örebro län

______________________________________________________________________________

Region/Län Motion Åtgärder

______________________________________________________________________________

A215 av Hans Karlsson Yrk. 1. Insatser för att

m.fl. (s) stärka näringslivet i

Örebro län

Yrk. 7. Högre teknisk

utbildning i Örebro län

A410 av Håkan Strömberg Arbetsmarknadspolitiska

m.fl. (s) insatser inom kultur-

historiska sektorn i

Örebro län

A413 av Håkan Strömberg Yrk. 1. Tillväxt och ökad

m.fl. (s) konkurrenskraft i

Örebro län

Yrk. 2. Erforderliga medel

för ungdomsarbetsplatser

Yrk. 3. Högskolestudier i

form av arbetsmarknadsut-

bildning

Yrk. 4. Erforderliga medel

till långtidsarbetslösa

Yrk. 5. Infrastruktur i

Örebro län

Yrk. 9. Örebro län som

frilän

Värmlands län Kr290 av Kristina Svensson Yrk. 3. Sysselsättnings-

m.fl. (s) projekt i Värmland inom

kulturområdet för arbets-

lösa ungdomar

A441 av Magnus Persson Sysselsättningsskapande

m.fl. (s) åtgärder i Värmlands län

A58 av Björn Samuelson Samlade insatser för

(v) Värmland

Uppsala län A446 av Birgitta Dahl Kraftfulla och skynd-

m.fl. (s) samma åtgärder för syssel-

sättning, utbildning och

investeringsarbeten

Stockholms län A453 av Lars Werner Yrk. 1. Kraftfulla åt-

m.fl. (v) gärder mot arbetslös-

heten (bl.a. uppsägnings-

stopp, bidrag till upp-

rustning av skolor m.m.)

Yrk. 3. Åtgärder för

minskning av den sociala

segregationen (Storstads-

utredningens förslag)

______________________________________________________________________________

Region/Län Motion Åtgärder

______________________________________________________________________________

A455 av Ylva Annerstedt Yrk. 1. Arbetsmarknaden

m.fl. (fp) i Stockholms län (tidi-

gareläggning av infra-

strukturprojekt)

Yrk.14. Nödvändigheten av

en mer positiv syn på

huvudstadsregionen för

stärkning av landets kon-

kurrenskraft m.m.

A456 av Mats Hellström Yrk. 1. Begäran om en sam-

m.fl. (s) lad nationell strategi och

strukturplan för närings-

livet i huvudstadsregionen

Yrk. 2. Begäran om förslag

för motverkande av den

sociala segregationen (på

basis av Storstadsutred-

ningen

Södermanlands län A468 av Maj-Lis Lööw Yrk. 1. Sysselsättnings-

m.fl. (s) skapande åtgärder (kompe-

tenshöjning, ökade inves-

teringar i bl.a. byggnads-

sektorn)

Östergötlands län A436 av Dan Ericsson Yrk. 1. Vikten av regional

i Kolmården (kds) helhetssyn; insatserna

bör syfta mer till en

stärkning av regionernas

egna förutsättningar

Yrk. 2. Strategiska sats-

ningar på tillväxtfräm-

jande åtgärder och arbets-

marknadsinsatser

Yrk. 3. Östergötland som

pilotregion för en kom-

mission för regionens

tillväxt och utveckling

Jönköpings län A463 av Martin Nilsson Sysselsättningsförhållan-

m.fl. (s) dena (behov av investe-

ringar i industri, skol-

miljöer etc.)

A420 av Rune Backlund (c) Yrk. 2. Särskilda spjut-

spetspaket med projekt-

och lånemedel till de

näringsdominerade små-

samhällena i Vetlanda

kommun

Kalmar län A401 av Bengt Kronblad Stöd till ett utveck-

m.fl. (s) lingscentum för jord-

bruks- och fiskeproduk-

ter

______________________________________________________________________________

Region/Län Motion Åtgärder

______________________________________________________________________________

A409 av Bengt Kronblad Behov av sysselsättning

m.fl. (s) och utvecklingsinsatser

för Kalmar län (bl.a.

genom inrättande av ett

industri- och utvecklings-

center)

A423 av Agne Hansson och Främjande av sysselsätt-

Marianne Jönsson (båda c) ningen (bl.a. genom försök

med nyföretagarstöd)

Gotlands län A65 av Ulla Pettersson och Regionalpolitiska

Bengt Kronblad (s) satsningar på Gotland

Västsverige N282 av Lars Bäckström Yrk. 2. Finansiering av

m.fl. (v) en "Fyrstadsfond" genom

disponering av medel från

Trygghetsfonden (för stöd

av bl.a. lokala innova-

törer)

A427 av Ingvar Johnsson Behov av förstärkta

m.fl. (s) arbetsmarknads- och

utvecklingsinsatser (elva

projekt anges)

N307 av Jan Fransson Yrk. 5. Behovet av medel

m.fl. (s) till länsstyrelserna för

bearbetning av de väst-

svenska verkstadsföre-

tagens utländska leveran-

törer och licenspartner

för att [de skall] flytta

produktion till

Västsverige

A452 av Marianne Carlström Yrk. 1. Åtgärdsprogram med

m.fl. (s) särskild inriktning på

kvinnors arbete och

utbildning i Västsverige

A443 av Sten Östlund Yrk. 1. Infrastruktur-

m.fl. (s) satsningar i Västsverige

Yrk. 2. Behov av regional-

politiska medel i

Västsverige

Yrk. 3. Arbetsmarknads-

politiska åtgärder och

utbildning för ökad

kompetens i Västsverige

Skaraborgs län A243 av Jan Fransson Åtgärder mot arbetslös-

m.fl. (s) heten i Skaraborgs län

A244 av Jan Fransson Samhällets sociala ansvar

m.fl. (s) vid indragningar inom

försvaret i Karlsborg

A219 av Ivar Virgin Satsning på AXE-tjänster

och Sten Svensson (m) inom ramen för av

regeringen planerade

arbetsmarknadspolitiska

satsningar i Karlsborg

______________________________________________________________________________

Region/Län Motion Åtgärder

______________________________________________________________________________

A414 av Bengt Kindbom Yrk. 1. Lån och bidrag

och Birgitta Carlsson (c) till turistanläggningar

inom Karlsborgs kommun

Älvsborgs län A426 av Rune Evensson Behov av ökade utveck-

m.fl. (s) lingsinsatser i norra

delen av Älvsborgs län

A416 av Rune Evensson Behov av ökade insatser

och Lena Klevenås (båda s) i de kommuner som ingår

i Mittenälvsborg

A62 av Britt Bohlin och Behovet av nationella

Ingvar Johnsson (s) satsningar i Dalsland

och i Fyrstadsregionen

A425 av Britt Bohlin och Behov av ökade insatser

Ingvar Johnsson (båda s) i Dalsland

Kr510 av Britt Bohlin och Yrk. 4. Ökat stöd för

Ingvar Johnsson (båda s) utveckling av turistnä-

ringen i Dalsland

Göteborgs och A405 av Elving Andersson (c) Återförande av lokalise-

Bohus län ringsstödet till Volvo

till Uddevallaregionen

för sysselsättningsska-

pande åtgärder

A417 av Sten Östlund m.fl. (s) Yrk. 1. Stöd till sats-

ningar för att uppskjuta

personalneddragningar i

Göteborg

Yrk. 2. Stöd till sats-

ningar i samarbete med

Göteborgs kommun för

arbete åt unga

Yrk. 3. Utökade möjlig-

heter till utbildning för

arbetslösa med kort ut-

bildning (inhämtande av

grundskole- eller gymna-

siekompetens)

Hallands län A408 av Alf Eriksson m.fl. Yrk. 1. Ökat regional-

(s) politiskt stöd (för ut-

veckling av små och medel-

stora företag)

Yrk. 3. Bred satsning på

utbildning

Yrk. 4. Utveckling av

alternativ energiproduk-

tion i Väröområdet (inför

en kärnkraftsavveckling)

Yrk. 5. Utveckling av

små och medelstora före-

tag (genom samordning av

offentliga och privata

organ, m.m.)

______________________________________________________________________________

Region/Län Motion Åtgärder

______________________________________________________________________________

Blekinge län A466 av Bertil Måbrink (v) Yrk. 1. Åtgärder för ut-

veckling [av länet] (genom

stöd till teknikcentrum i

Olofström m.m.)

Yrk. 2. Breddning av verk-

samhetsområdet för mili-

tär personal och militära

anläggningar (miljö- och

gränsövervakning m.m.)

Skånelänen A449 av Birthe Sörestedt Yrk. 2. Begäran om förslag

m.fl. (s) till stärkt regionalt

utvecklingscentrum

Yrk. 4. Utvecklande av en

mer differentierad

arbetsmarknad för kvinnor

i Skåne

Yrk. 5. Arbetsmarknadsut-

bildning för kvinnor i

Skåne

A469 av Johnny Ahlqvist Yrk. 13. Arbetsmarknads-

m.fl. (s) politiska insatser mot

kväveföroreningar i luft

och vatten

Yrk. 14. Centrum i Skåne

för ALU

Yrk. 18. Strukturplan för

Skåne

A415 av Börje Nilsson Åtgärdsprogram för

(s) Kristianstads kommun

Skärgårdsfrågor A431 av Anita Johansson Glesbygdsproblem i

m.fl. (s) Stockholms läns skärgård

A447 av Alf Wennerfors (m) Lokaliseringsbidrag för

företagsetableringar i

Stockholms skärgård

A455 av Ylva Annerstedt Yrk. 3. Samordning av

m.fl. (fp) statlig verksamhet

A470 av Karin Pilsäter Yrk. 1. Betydelsen av

m.fl. (fp) småföretagarvänlig

politik för skärgården

Yrk. 2. Kvinnornas syssel-

sättningssituation i

skärgården

Yrk. 4. Behovet av fullgod

samhällsservice i

skärgården

Yrk. 10. Justering av

reglerna för det

regionalpolitiska stödet

till förmån för

skärgården

Utskottet

Som utskottet har konstaterat i den föregående framställningen kan inte

regionalpolitiken ensam lösa de regionalpolitiska problemen. Insatser krävs

inom många politikområden såsom exempelvis arbetsmarknads-, närings,

utbildnings- och kommunikationsområdena.

Regionalpolitiken skall som utskottet har uttalat tidigare i detta betänkande

i första hand inriktas mot att främja och utveckla näringslivets möjligheter i

utpekade områden. Genom en långtgående decentralisering av beslutsfattandet

till de regionala organen, framför allt länsstyrelserna, har dessa möjlighet

att ta hänsyn till svårigheter och inomregionala obalanser samt vidta

nödvändiga åtgärder. Det är således i första hand de regionala instanserna som

skall göra bedömningar om vilka krav på insatser som man skall tillmötesgå.

Utskottet hänvisar således till den uppfattning som framförts under tidigare

års behandling av regionalpolitiken; se exempelvis bet. 1992/93:AU13.

Enligt utskottets mening kan de redovisade motionsyrkandena inte utgöra

underlag för riksdagens initiativ inom något av de områden som utpekas i

motionerna. Utskottet får därför hänvisa till sin principiella uppfattning att

de åtgärder och insatser som begärs för olika delar av landet får prövas inom

ramen för de möjligheter som anförtrotts de regionala organen samt i

förekommande fall NUTEK och Glesbygdsmyndigheten.

Med det anförda avstyrker utskottet motionerna A54 (s), A58 (v), A62 (s), A65

(s), A215 (s), A219 (m), A243 (s), A244 (s), A401 (s), A402 (s), A405 (c),

A408 (s), A409 (s), A410 (s), A413 (s), A414 (c), A415 (s), A416 (s), A417 (s),

A420 (c), A423 (c), A425 (s), A426 (s), A427 (s), A436 (kds), A431 (s), A441

(s), A442 (c), A443 (s), A446 (s), A447 (m), A449 (s), A450 (s), A452 (s) ,

A453 (v), A455 (fp), A456 (s), A457 (s), A463 (s), A466 (v), A467 (s), A468

(s), A469 (s), A470 (fp), Kr290 (s), Kr510 (s), Ub665 (v), N282 (v) och N307, i

förekommande fall i berörda delar.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande avslag på propositionen

att riksdagen avslår motion 1993/94:A67 yrkande 1,

2. beträffande målen för regionalpolitiken

att riksdagen med avslag på motionerna 1993/94:A52 yrkandena 1 och 7,

1993/94:A56 yrkande 1, 1993/94:A57 yrkandena 1--4, 37 och 38, 1993/94:A67

yrkandena 2 och 3, 1993/94:A450 yrkande 23, 1993/94:A458 yrkande 2,

1993/94:A460 yrkande 1 och 1993/94:A464 yrkandena 1 och 4 godkänner det som

regeringen förordar om målen för regionalpolitiken (avsnitt 5),

res. 1 (s)

res. 2 (nyd)

men. (v) - delvis

3. beträffande det regionalpolitiska företagsstödet

att riksdagen avslår motion 1993/94:A56 yrkandena 2 och 3, båda i motsvarande

del,

res. 3 (s)

4. beträffande företagsinriktade åtgärder

att riksdagen avslår motion 1993/94:A67 yrkande 7,

res. 4 (nyd)

Politikområden av särskild betydelse för den regionala utvecklingen

5. beträffande investeringsprogram för att minska arbetslösheten

att riksdagen avslår motion 1993/94:A56 yrkande 14 i motsvarande del,

res. 5 (s)

6. beträffande högskolornas roll för den regionala och nationella

utvecklingen

att riksdagen avslår motion 1993/94:A67 yrkande 8,

7. beträffande behov av ökade utbildningssatsningar

att riksdagen avslår motionerna 1993/94:A48, 1993/94:A52 yrkande 5 och

1993/94:A56 yrkande 20,

res. 6 (s)

8. beträffande en satsning på regionala och lokala utbildningsmodeller

att riksdagen avslår motion 1993/94:A461 yrkande 3,

9. beträffande forskningsresurser vid mindre och medelstora högskolor

att riksdagen avslår motionerna 1993/94:A52 yrkande 4, 1993/94:A54 yrkande 4

och 1993/94:A57 yrkandena 5 och 6,

men. (v) - delvis

10. beträffande forskningsresurser till Högskolan i Luleå

att riksdagen avslår motion 1993/94:A60,

res. 7 (s)

11. beträffande avskrivning av studielån vid arbete i prioriterade

områden

att riksdagen avslår motion 1993/94:A57 yrkande 7,

men. (v) - delvis

12. beträffande kompetensutveckling för företagare

att riksdagen avslår motion 1993/94:A50 yrkande 2,

13. beträffande kommunikationer och transporter

att riksdagen avslår motionerna 1993/94:A52 yrkande 6, 1993/94:A54 yrkandena

2 och 3, 1993/94:A56 yrkandena 14 i motsvarande del och 15, 1993/94:A57 yrkande

11 och 1993/94:A65 i motsvarande del,

res. 8 (s)

men. (v) - delvis

14. beträffande avreglering och regional utveckling

att riksdagen avslår motionerna 1993/94:A56 yrkande 13, 1993/94:A448 yrkande

1 och 1993/94:A464 yrkande 2,

res. 9 (s)

men. (v) - delvis

15. beträffande näringslivsfrågor, allmän inriktning

att riksdagen avslår motionerna 1993/94:A56 yrkandena 16 och 17 samt

1993/94:A57 yrkande 14,

res. 10 (s)

men. (v) - delvis

16. beträffande riskkapitalförsörjning

att riksdagen avslår motionerna 1993/94:A53, 1993/94:A54 yrkande 5,

1993/94:A56 yrkande 19, 1993/94:A57 yrkandena 13, 21 och 25,

res. 11 (s)

men. (v) - delvis

17. beträffande turism

att riksdagen avslår motion 1993/94:A56 yrkande 18,

res. 12 (s)

18. beträffande differentiering av bensinskatten

att riksdagen avslår motionerna 1993/94:A57 yrkande 9 och 1993/94:A67 yrkande

9,

res. 13 (nyd)

men. (v) - delvis

19. beträffande energibeskattning i övrigt

att riksdagen avslår motion 1993/94:A57 yrkandena 8 och 10,

men. (v) - delvis

20. beträffande avgifter för vattenkraftsproduktion

att riksdagen avslår motionerna 1993/94:A57 yrkande 24, 1993/94:A451 yrkande

2, 1993/94:T215 yrkande 11, 1993/94:N403, 1993/94:N406, 1993/94:N409,

1993/94:N426 yrkande 1 och 1993/94:N430,

res. 14 (s)

men. (v) - delvis

21. beträffande kultur

att riksdagen avslår motionerna 1993/94:A52 yrkande 9 och 1993/94:A56

yrkandena 21 och 29,

res. 15 (s)

Landsbygdsutveckling

22. beträffande allmänna riktlinjer för landsbygdsutvecklingen

att riksdagen avslår motion 1993/94:A56 yrkande 25,

res. 16 (s)

23. beträffande satsningar och aktiviteter på landsbygden

att riksdagen avslår motionerna 1993/94:A52 yrkande 8 samt 1993/94:A57

yrkandena 12 och 15--19,

men. (v) - delvis

24. beträffande utredningar och program för landsbygdens utveckling

att riksdagen avslår motionerna 1993/94:A412 och 1993/94:A437,

25. beträffande distansarbete i glesbygd

att riksdagen avslår motion 1993/94:A418,

26. beträffande landsbygdsstöd

att riksdagen med avslag på motionerna 1993/94:A56 yrkande 2 i motsvarande

del, 1993/94:A63 och 1993/94:A67 yrkande 4 godkänner det som regeringen

förordar om landsbygdsstöd,

res. 17 (s) - delvis - villk. 3

res. 18 (nyd)

27. beträffande större flexibilitet i glesbygdsstödet

att riksdagen avslår motion 1993/94:Kr510 yrkande 3,

28. beträffande skogsbruket

att riksdagen avslår motion 1993/94:A46,

29. beträffande landsbygdsstöd till jordbruksföretag

att riksdagen avslår motionerna 1993/94:A49 och 1993/94:A66,

30. beträffande kommersiell service

att riksdagen med avslag på motionerna 1993/94:A67 yrkande 5, 1993/94:A439

och 1993/94:A424 godkänner det som regeringen föreslår om kommersiell service

(avsnitt 7.4),

31. beträffande samordning av offentlig service

att riksdagen avslår motion 1993/94:A464 yrkande 3,

32. beträffande flexibilitet och valfrihet på landsbygden

att riksdagen avslår motion 1993/94:A454 yrkandena 3--5,

res. 19 (s) - motiv.

men. (v) - delvis

Stödområdesindelning

33. beträffande stödpolitikens geografiska inriktning

att riksdagen avslår motion 1993/94:A411 yrkande 1,

34. beträffande ändrad beteckning på stödområde

att riksdagen avslår motion 1993/94:A404 yrkande 2,

35. beträffande översyn av stödområdespolitiken

att riksdagen avslår motion 1993/94:A407 yrkande 1,

36. beträffande inplacering av Älvsbyn i stödområde 1

att riksdagen med anledning av

delsmotionerna 1993/94:A59 och 1993/94:A448 yrkande 4 i motsvarande del,

dels propositionen i motsvarande del (avsnitten 8.2.2 och 8.2.3) som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

37. beträffande inplacering av delar av Boden och Piteå i stödområde 1

att riksdagen med avslag på motion 1993/94:A448 yrkande 4 i motsvarande del

godkänner vad som förordats i propositionen i motsvarande del (avsnitten 8.2.2

och 8.2.3),

men. (v) - delvis

38. beträffande inplacering av Avesta i stödområde 1

att riksdagen med avslag på motion 1993/94:A440 yrkande 1 godkänner vad som

förordats i propositionen i motsvarande del (avsnitten 8.2.2 och 8.2.3),

39. beträffande inplacering av Munkfors i stödområde 1

att riksdagen med avslag på motion 1993/94:A52 yrkande 2 i motsvarande del

godkänner vad som förordats i propositionen i motsvarande del (avsnitten 8.2.2

och 8.3.2),

40. beträffande inplacering av Bräcke kommun i stödområde 1

att riksdagen med avslag på motion 1993/94:A47 i motsvarande del godkänner

vad som förordats i propositionen i motsvarande del (avsnitten 8.2.2 och

8.2.3),

41. beträffande inplacering av Näs och Häggenås församlingar i Östersunds

kommun samt Näskotts församling i Krokoms kommun i stödområden

att riksdagen med anledning av

dels motionerna 1993/94:A45 och 1993/94:A47, båda i motsvarande delar,

samt 1993/94:A51,

dels propositionen i motsvarande del (avsnitten 8.2.2 och 8.2.3) som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

42. beträffande inplacering av Åre församling resp. Handöls by i stödområde

1

att riksdagen med avslag på motionerna 1993/94:A45 och 1993/94:A47, båda i

motsvarande delar, godkänner vad som förordats i propositionen i motsvarande

del (avsnitten 8.2.2 och 8.2.3),

43. beträffande inplacering av Hallen och Marby församlingar i Åre kommun i

stödområde 1

att riksdagen med avslag på motion 1993/94:A47 i motsvarande del godkänner

vad som förordats i propositionen i motsvarande del (avsnitten 8.2.2 och

8.2.3),

44. beträffande inplacering av Ovanåkers kommun i stödområde 2 eller

förlängning av tillfällig inplacering

att riksdagen med avslag på motionerna 1993/94:A442 yrkande 3 i motsvarande

del och 1993/94:A458 yrkande 7 godkänner vad som förordats i propositionen i

motsvarande del (avsnitten 8.2.2 och 8.2.3),

res. 20 (nyd)

45. beträffande förlängning av tillfällig inplacering av Nordanstig,

Söderhamn och Bollnäs

att riksdagen med avslag på motion 1993/94:A442 yrkande 3 i motsvarande del

godkänner vad som förordats i propositionen i motsvarande del (avsnitten 8.2.2

och 8.2.3),

res. 21 (nyd)

46. beträffande permanent inplacering av Kristinehamn och Storfors i

stödområde

att riksdagen med avslag på motion 1993/94:A52 yrkande 2 i motsvarande del

godkänner vad som förordats i propositionen i motsvarande del (avsnitten 8.2.2

och 8.2.3),

47. beträffande inplacering av Hudiksvall i tillfälligt stödområde

att riksdagen med avslag på motion 1993/94:A442 yrkande 4 godkänner vad som

förordats i propositionen i motsvarande del (avsnitten 8.2.2 och 8.2.3),

res. 22 (nyd)

48. beträffande inplacering av Mockfjärds och Floda församlingar i Gagnef i

stödområde 2

att riksdagen med avslag på motion 1993/94:A440 yrkande 2 godkänner vad som

förordats i propositionen i motsvarande del (avsnitten 8.2.2 och 8.2.3),

49. beträffande inplacering av Köping, Arboga och Kungsör i stödområde 2

eller i tillfälligt stödområde

att riksdagen med avslag på motionerna 1993/94:A406, 1993/94:A407 yrkande 2

och 1993/94:A457 yrkande 2 i motsvarande del godkänner vad som förordats i

propositionen i motsvarande del (avsnitten 8.2.2 och 8.2.3),

50. beträffande inplacering av Fyrstadsregionen i tillfälligt stödområde

att riksdagen med avslag på motion 1993/94:A57 yrkande 20 godkänner vad som

förordats i propositionen i motsvarande del (avsnitten 8.2.2 och 8.2.3),

men. (v) - delvis

51. beträffande inplacering av Västervik i tillfälligt stödområde

att riksdagen med avslag på motion 1993/94:A434 godkänner vad som förordats i

i motsvarande del (avsnitten 8.2.2 och 8.2.3),

52. beträffande inplacering av Vetlanda i tillfälligt stödområde

att riksdagen med avslag på motionerna 1993/94:A404 yrkande 1 och

1993/94:A420 yrkande 1 godkänner vad som förordats i propositionen i

motsvarande del (8.2.2 och 8.2.3),

53. beträffande inplacering av Ydre och Kinda i tillfälligt stödområde

att riksdagen med avslag på motion 1993/94:A438 godkänner vad som förordats i

propositionen i motsvarande del (avsnitten 8.2.2 och 8.2.3),

54. beträffande höjd stödnivå i Fagersta, Hallstahammar, Skinnskatteberg

och Norberg

att riksdagen med avslag på motion 1993/94:A457 yrkande 2 i motsvarande del

godkänner vad som förordats i propositionen i motsvarande del (8.2.2 och

8.2.3),

55. beträffande inplacering i högre stödområde av Ljusnarsberg, Hällefors,

Karlskoga, Degerfors, Laxå, Askersund samt Guldsmedshyttan och Ramsberg inom

Lindesberg att riksdagen med avslag på motionerna 1993/94:A54 yrkande 6 och

1993/94:A413 yrkande 8 godkänner vad som förordats i propositionen i

motsvarande del (avsnitten 8.2.2 och 8.2.3),

56. beträffande avgränsning av permanenta och tillfälliga stödområden

att riksdagen -- i den mån propositionen, avsnitten 8.2.2 och 8.2.3, inte

behandlats tidigare -- godkänner vad regeringen förordat om avgränsning av

områden med geografiska lägesnackdelar och andra långsiktiga regionalpolitiska

problem (avsnitt 8.2.2) samt avgränsning av områden med

strukturomvandlingsproblem (avsnitt 8.2.3),

Företagsstöd

57. beträffande utvärdering av företagsstöden

att riksdagen avslår motion 1993/94:A50 yrkande 1,

58. beträffande stödberättigad verksamhet

att riksdagen med avslag på motion 1993/94:A56 yrkande 2 i motsvarande del

godkänner det som regeringen förordar om stödberättigad verksamhet (avsnitt

8.4.3),

res. 17 (s) - delvis - villk. 3

59. beträffande lokaliseringsstöd

att riksdagen med avslag på motionerna 1993/94:A56 yrkande 2 i motsvarande

del, 1993/94:A414 yrkande 2 och 1993/94:A430 yrkande 2 godkänner det som

regeringen förordar om lokaliseringsstöd (avsnitt 8.4.4),

res. 17 (s) - delvis - villk. 3

60. beträffande utvecklingsbidrag

att riksdagen med avslag på motion 1993/94:A56 yrkande 2 i motsvarande del

godkänner det som regeringen förordar om utvecklingsbidrag (avsnitt 8.4.5),

res. 17 (s) - delvis - villk. 3

61. beträffande sysselsättningsbidrag

att riksdagen med avslag på motionerna 1993/94:A56 yrkande 2 i motsvarande

del och 1993/94:A67 yrkande 6 godkänner det som regeringen förordar om

sysselsättningsbidrag (avsnitt 8.4.6),

res. 17 (s) - delvis - villk. 3

res. 23 (nyd)

62. beträffande lån till privata och regionala investmentbolag

att riksdagen godkänner det som regeringen förordar om lån till privata och

regionala investmentbolag (avsnitt 8.4.7),

63. beträffande handläggnings- och beslutsordning

att riksdagen med avslag på motionerna 1993/94:A56 yrkande 3 i motsvarande

del, 1993/94:A411 yrkande 2 och 1993/94:A428 yrkande 1 godkänner det som

regeringen förordar om handläggningsfrågor (avsnitt 8.4.8),

res. 17 (s) - delvis - villk. 3

64. beträffande nedsättning av socialavgifter

att riksdagen godkänner det som regeringen förordar om nedsatta

socialavgifter (avsnitt 8.5.1),

65. beträffande lag om ändring i lagen (1990:912)

om nedsättning av sociala avgifter

att riksdagen antar det av regeringen framlagda lagförslaget med den

ändringen att 1, 2 och 3 §§ erhåller av utskottet i bilaga 2 framlagt förslag

till lydelse,

66. beträffande transportstöd

att riksdagen med avslag på motionerna 1993/94:A450 yrkande 29 och

1993/94:A:428 yrkande 3 godkänner det som regeringen förordar om transportstöd

(avsnitt 8.5.2),

67. beträffande inriktningen av aviserad utredning om samordning av olika

stödformer

att riksdagen avslår motion 1993/94:A67 yrkande 10,

res. 24 (nyd)

68. beträffande samordning av näringspolitiska åtgärder

att riksdagen avslår motion 1993/94:A450 yrkande 28,

Norrlandsfonden

69. beträffande ekonomisk förstärkning av

Norrlandsfonden och utvidgning av dess verksamhetsområde

att riksdagen med anledning av

dels propositionen i motsvarande del,

dels motionerna 1993/94:A56 yrkande 4 samt yrkandena 11, 23 och 28,

samtliga i motsvarande delar, 1993/94:A57 yrkande 22 och yrkande 23 i

motsvarande del, 1993/94:A64, 1993/94:A67 yrkandena 15 och 16, 1993/94:A255

yrkande 2, 1993/94:A422, 1993/94:A435, 1993/94:A445, 1993/94:A451 yrkande 1,

1993/94:A458 yrkande 6 samt 1993/94:A465 godkänner det som utskottet förordar

om Norrlandsfondens finansiering,

res. 25 (s)

men. (v) - delvis

70. beträffande styrelsen för Norrlandsfonden

att riksdagen med avslag på motion 1993/94:A56 yrkande 23

i motsvarande del godkänner det som regeringen förordar om Norrlandsfonden i

motsvarande del,

res. 26 (s)

71. beträffande Norrlandsfondens finansiering m.m.

att riksdagen -- i den mån propositionen (avsnitt 8.7.1) inte har behandlats

tidigare -- godkänner det som regeringen förordar om Norrlandsfonden,

72. beträffande uttalanden av riksdagen om

Norrlandsfonden m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1993/94:A255 yrkande 1, 1993/94:A451 yrkande

3 och 1993/94:A61,

Andra företagsinriktade åtgärder

73. beträffande åtgärder för att främja kvinnors företagande

att riksdagen avslår motionerna 1993/94:A56 yrkande 24 i motsvarande del,

1993/94:A460 yrkande 2, 1993/94:A462 yrkande 1 och 1993/94:Ub624 yrkande 2,

res. 27 (s)

74. beträffande lokaliseringssamråd med tjänsteföretag

att riksdagen avslår motion 1993/94:N283 yrkande 24,

75. beträffande storstadsregionernas utveckling

att riksdagen avslår motionerna 1993/94:A56 yrkande 26, 1993/94:A421 och

1993/94:A430 yrkande 1,

res. 28 (s)

76. beträffande lokalisering av statlig verksamhet

att riksdagen avslår motionerna 1993/94:A429 yrkande 1, 1993/94:A432,

1993/94:A433, 1993/94:A444 och 1993/94:T214 yrkande 5,

Organisation, ansvar och medel för regionala utvecklingsinsatser

77. beträffande länsstyrelsernas roll i den regionala utvecklingen

att riksdagen avslår motionerna 1993/94:A56 yrkande 3 i motsvarande del och

1993/94:A440 yrkande 3,

78. beträffande insatser för kvinnor på regional nivå

att riksdagen avslår motionerna 1993/94:A57 yrkande 32 i motsvarande del

1993/94:A254 yrkande 43, 1993/94:A459 yrkandena 1 och 2, 1993/94:A460 yrkande

3, 1993/94:A461 yrkande 2, 1993/94:A462 yrkande 2, 1993/94:A469 yrkande 7,

1993/94:A814 yrkande 8 och 1993/94:A815 yrkande 23,

79. beträffande resurscentra för kvinnor

att riksdagen avslår motionerna 1993/94:A55, 1993/94:A56 yrkande 24 i

motsvarande del, 1993/94:A57 yrkande 32 i motsvarande del, 1993/94:A254 yrkande

44, 1993/94:A459 yrkandena 3 och 4, 1993/94:A460 yrkande 4, 1993/94:A461

yrkande 1, 1993/94:A814 yrkande 9,

80. beträffande regionalpolitisk forskning

att riksdagen avslår motionerna 1993/94:A56 yrkande 27 och 1993/94:A57

yrkande 35,

res. 29 (s)

men. (v) - delvis

81. beträffande regionalpolitiken i ett EU-perspektiv

att riksdagen avslår motion 1993/94:A57 yrkande 36,

men. (v) - delvis

82. beträffande regionala åtgärder för utveckling och tillväxt under

budgetåret 1994/95

att riksdagen med anledning av motionerna 1993/94:A52 yrkande 3, 1993/94:A56

yrkande 5, 1993/94:A57 yrkande 28 och 1993/94:A67 yrkande 11 samt med avslag på

dels propositionen i motsvarande del,

dels motionerna 1993/94:A57 yrkande 29 och 1993/94:A403 som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet anfört (avsnitt 12),

res. 30 (m, fp, c, kds)

men. (v) - delvis

83. beträffande konsultinsatser

att riksdagen avslår motion 1993/94:A57 yrkande 30,

men. (v) - delvis

84. beträffande alternativt förslag till sysselsättningsstöd

att riksdagen avslår motion 1993/94:A57 yrkande 27,

Anslagsfrågor

85. beträffande anslag till lokaliseringsbidrag

att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del samt med avslag

på motion 1993/94:A56 yrkande 6 till Lokaliseringsbidrag m.m. för

budgetåret 1994/95 under tionde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på

300 000 000 kr,

res. 31 (s)

86. beträffande tilläggsanslag till regionala utvecklingsinsatser

att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del till

Regionala utvecklingsinsatser på tilläggsbudget till statsbudgeten för

budgetåret 1993/94 under tionde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på

100 000 000 kr,

87. beträffande anslag till regionala utvecklingsinsatser

att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del samt med avslag

på motionerna 1993/94:A52 yrkande 10, 1993/94:A56 yrkande 7, 1993/94:A57

yrkande 31 och 1993/94:A67 yrkande 12 till Regionala utvecklingsinsatser

för budgetåret 1994/95 under tionde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag

på 1 330 000 000 kr,

res. 32 (s) - villk. 31

res. 33 (nyd)

men. (v) - delvis

88. beträffande kreditgarantier för företag på landsbygden m.m.

att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande delar

dels medger att statlig kreditgaranti för lån till företag på landsbygden

och för lån till kommersiell service får beviljas i en sådan omfattning att det

sammanlagda beloppet för utestående garantier som beslutats efter den 1 juli

1985 uppgår till högst 290 000 000 kr,

dels till Täckande av förluster på grund av kreditgarantier till

företag på landsbygden m.m. för budgetåret 1994/95 under tionde huvudtiteln

anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr,

89. beträffande anslag till ersättning för nedsättning av socialavgifter

att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del samt med avslag

på motion 1993/94:A57 yrkande 26 till Ersättning för nedsättning av

socialavgifter för budgetåret 1994/95 under tionde huvudtiteln anvisar ett

förslagsanslag på 500 000 000 kr,

90. beträffande anslag till sysselsättningsbidrag

att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del samt med avslag

på motion 1993/94:A67 yrkande 13 till Sysselsättningsbidrag för budgetåret

1994/95 under tionde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 250 000 000 kr,

res. 34 (nyd) - villk. 23

91. beträffande anslag till Glesbygdsmyndigheten

att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del samt med avslag

på motionerna 1993/94:A56 yrkande 9, 1993/94:A57 yrkande 33 och 1993/94:A67

yrkande 14 till Glesbygdsmyndigheten för budgetåret 1994/95 under tionde

huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 20 000 000 kr,

res. 35 (s)

men. (v) - delvis

92. beträffande anslag till Expertgruppen för forskning om regional

utveckling (ERU)

att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del samt med avslag

på motionerna 1993/94:A56 yrkande 10 och 1993/94:A57 yrkande 34 till

Expertgruppen för forskning om regional utveckling (ERU) för budgetåret

1994/95 under tionde huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 6 500 000 kr,

res. 36 (s)

men. (v) - delvis

93. beträffande infrastrukturmedlens användning

att riksdagen avslår motion 1993/94:A56 yrkande 22,

res. 37 (s)

94. beträffande anslag till infrastrukturåtgärder

att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del samt med avslag

på motion 1993/94:A56 yrkande 8 till Särskilda regionalpolitiska

infrastrukturåtgärder m.m. för budgetåret 1994/95 under tionde huvudtiteln

anvisar ett reservationsanslag på 180 700 000 kr,

res. 38 (s) - villk. 35, 36

95. beträffande anslag till en utvecklingsfond för Västnorden

att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del till

Kapitaltillskott till en utvecklingsfond för Västnorden för budgetåret

1994/95 under tionde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 7 300 000 kr,

96. beträffande anslag till transportstöd

att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del till

Transportstöd för budgetåret 1994/95 under tionde huvudtiteln anvisar ett

förslagsanslag på 300 000 000 kr,

97. beträffande anslag till lokaliseringslån

att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del till

Lokaliseringslån för budgetåret 1994/95 under tionde huvudtiteln anvisar

ett reservationsanslag på 1 000 kr,

98. beträffande anslag till Arbetsmarknadspolitiska åtgärder

att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del samt med avslag

på motion 1993/94:A56 yrkande 12 till Arbetsmarknadspolitiska åtgärder för

budgetåret 1994/95 under tionde huvudtiteln -- med ändring av vad riksdagen

tidigare beslutat (1993/94:AU11, rskr. 189) -- anvisar ett med 120 000 000 kr

nedräknat reservationsanslag på 28 488 931 000 kr,

res. 39 (s) - delvis - villk. 25

99. beträffande anslag till Stiftelsen Norrlandsfonden

att riksdagen med anledning av

dels propositionen i motsvarande del,

dels motionerna 1993/94:A56 yrkande 11 i motsvarande del och 1993/94:A57

yrkande 23 i motsvarande del till Stiftelsen Norrlandsfonden för budgetåret

1994/95 under tionde huvudtiteln anvisar ett anslag på 200 000 000 kr,

och med anledning av motion 1993/94:A56 yrkande 28 i motsvarande del som

sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört angående

ianspråktagande av reservation under anslaget C 1,

res. 39 (s) - delvis - villk. 25

men. (v) - delvis

Åtgärder i län och regioner

100. beträffande åtgärder i län och regioner

att riksdagen avslår motionerna 1993/94:A54 yrkande 1, 1993/94:A58,

1993/94:A62, 1993/94:A65 i motsvarande del, 1993/94:A215 yrkandena 1 och 7,

1993/94:A219, 1993/94:A243, 1993/94:A244, 1993/94:A401, 1993/94:A402,

1993/94:A405, 1993/94:A408 yrkandena 1 och 3--5, 1993/94:A409,

1993/94:A410, 1993/94:A413 yrkandena 1--5 och 9, 1993/94:A414 yrkande 1,

1993/94:A415, 1993/94:A416, 1993/94:A417 yrkandena 1--3, 1993/94:A420 yrkande

2, 1993/94:A423, 1993/94:A425, 1993/94:A426, 1993/94:A427, 1993/94:A431,

1993/94:A436 yrkandena 1--3, 1993/94:A441, 1993/94:A442 yrkandena 1 och 2,

1993/94:A443 yrkandena 1--3, 1993/94:A446, 1993/94:A447, 1993/94:A449

yrkandena 2, 4 och 5, 1993/94:A450 yrkandena 1, 8, 11, 12 och 16, 1993/94:A452

yrkande 1, 1993/94:A453 yrkandena 1 och 3, 1993/94:A455 yrkandena 1, 3 och 14,

1993/94:A456 yrkandena 1 och 2, 1993/94:A457 yrkande 1, 1993/94:A463,

1993/94:A466 yrkandena 1 och 2, 1993/94:A467 yrkande 3, 1993/94:A468 yrkande 1,

1993/94:A469 yrkandena 13, 14 och 18, 1993/94:A470 yrkandena 1, 2, 4 och 10,

1993/94:Kr290 yrkande 3, 1993/94:Kr510 yrkande 4, 1993/94:Ub665 yrkande 1,

1993/94:N282 yrkande 2 och 1993/94:N307 yrkande 5.

res. 40 (nyd)

men. (v) - delvis

Stockholm den 17 maj 1994

På arbetsmarknadsutskottets vägnar

Ingela Thalén

I beslutet har deltagit: Ingela Thalén (s), Elver Jonsson (fp), Anders G

Högmark (m), Georg Andersson (s), Marianne Andersson (c), Lahja Exner (s),

Charlotte Cederschiöld (m), Sten Östlund (s), Harald Bergström (kds), Laila

Strid-Jansson (nyd), Monica Öhman (s), Isa Halvarsson (fp), Johnny Ahlqvist

(s), Kent Olsson (m) och Berit Andnor (s).

Laila Strid-Jansson (nyd), har inte deltagit i beslutet under mom. 82.

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i

utskottet, har suppleanten Hans Andersson (v) närvarit vid den slutliga

behandlingen av ärendet.

Reservationer

Reservationer

1. Målen för regionalpolitiken (mom. 2)

Ingela Thalén, Georg Andersson, Lahja Exner, Sten Östlund, Monica Öhman,

Johnny Ahlqvist och Berit Andnor (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 34 som börjar med "Under

de" och på s. 37 slutar med "berörda delar" bort ha följande lydelse:

Utskottet vill inledningsvis fästa uppmärksamheten på den bristfälliga

beredning som gjorts i regeringen av den nu föreliggande propositionen. Det är

utomordentligt anmärkningsvärt att ett så viktigt politikområde som

regionalpolitiken behandlats utan sedvanlig parlamentarisk medverkan och utan

normalt remissförfarande. Till yttermera visso har brådskan med att lägga fram

propositionen inneburit att viktiga rapporter inte kunnat ingå i

beredningsunderlaget. En viktig fråga för den regionala utvecklingen är

statsbudgetens fördelning över landet. NUTEK har efter det att regeringen lagt

fram sin proposition kommit ut med en synnerligen intressant rapport med analys

av statsbudgetens regionala fördelning. Utskottet återkommer i det följande

till denna rapport.

En annan allvarlig brist är frånvaron av analys av vilka krav på eventuella

förändringar av regional- eller sektorspolitiken som kan bli följden av ett

eventuellt medlemskap i EU. Utskottet har under ärendebehandlingen inhämtat

ytterligare uppgifter och därvid kunnat konstatera att det föreligger ganska

många osäkerhetsfaktorer bl.a. vad gäller den framtida utformningen av de

nationella stödens förhållande till EG-stöden. Det hade givetvis varit en

fördel om den regionalpolitiska propositionen hade presenterats för riksdagen

sedan dessa osäkerhetsfaktorer undanröjts.

Enligt utskottets uppfattning bör regionalpolitiken styras av tre

övergripande mål: tillväxt, rättvisa och valfrihet. Regionalpolitiken skall

främja tillväxt genom att ta vara på befintliga resurser och bygga vidare på

naturliga förutsättningar för produktionen. Vidare bör politiken leda till att

människor ges frihet att välja var i landet man vill bo och arbeta. För att

skapa en rättvis och jämn fördelning av resurser måste hänsyn tas till att

förutsättningarna att försörja sig är olika i skilda delar av landet.

Utskottet ställer sig således bakom den uppfattning som förs fram i

Socialdemokraternas motion A56.

Tillväxten har hämmats genom den förda ekonomiska politiken. Detta

förhållande innebär att regionalpolitiken endast marginellt kan medverka till

en tillväxt i landet. Förutsättningen för att regionalpolitiken skall kunna

vara en tillväxtskapande kraft är att det finns en tilltagande efterfrågan i

landet.

Rättvisa är att åstadkomma största möjliga jämlikhet mellan individer,

yrkesgrupper, regioner och befolkningsgrupper. I detta sammanhang spelar den

samlade politiken en avgörande roll. Den regionala fördelningen av

produktionsresurser och inkomster kan i högsta grad påverkas av olika

politikområden, såsom exempelvis arbetsmarknads-, utbildnings-, kommunikations-

och skatteområdena.

Utskottet noterar att i den av NUTEK nyligen framlagda rapporten (B 1994:3)

Statsbudgetens regionala fördelning görs samma bedömning. Den omfattande

kartläggning som NUTEK har gjort av inkomster och utgifter i statens budget och

socialförsäkringssektorn visar att praktiskt taget alla anslag och deras

finansiering har en regional dimension, medan anslagen till den traditionella

regionalpolitiken närmast marginellt kan påverka den regionala utvecklingen.

Den kartläggning som har gjorts och som redovisas i rapporten visar att den

inkomstutjämning mellan regionerna som skedde under 1980-talet har upphört på

1990-talet. Under lång tid kommer finanspolitiken att vara inriktad på att

bringa ned underskottet i statens finanser. Frågan är hur detta skall kunna ske

utan allvarliga konsekvenser för den regionala balansen. I rapporten analyseras

regionala konsekvenser av två olika alternativ att reducera ett tänkt

underskott på 100 miljarder kronor. I det ena alternativet sker förstärkningen

genom att utgifterna minskar med 100 miljarder kronor, i det andra alternativet

genom en kombination av en skattehöjning med 50 miljarder kronor och en

motsvarande utgiftsminskning. Kravet på sysselsättningstillväxt i den privata

sektorn blir större i alternativet med enbart minskade utgifter. Slutsatsen är

att det blandade alternativet får ett jämnare regionalt utfall.

Det krävs en politik som leder till att produktionen växer och att fler jobb

skapas. Skattefördelningen bör vidare ske på ett sådant sätt att invånarna i de

regioner som har lägst inkomst gynnas. En stor gemensam sektor behövs.

En avgörande förutsättning för den regionala balansen är därför att

sysselsättningen ökar.

Vid en ytlig betraktelse kan det tyckas som att den stora arbetslösheten

främst drabbat regioner med en relativt sett stark arbetsmarknad. Det har skett

en utjämning av arbetslösheten i de olika regionerna. I själva verket har

utvecklingen med full kraft drabbat främst de svaga regionerna. Det är i

stödområdena som arbetslösheten är störst och arbetsmarknaden svagast. Orter

med starkt föråldrad industristruktur är starkt beroende av den offentliga

sektorn. Områden med en ensidig arbetsmarknad kommer att vara i behov av

regionalpolitiska insatser. Avsaknad av arbetstillfällen får konsekvenser för

hela bygder som, genom att människor inte kan försörja sig genom eget arbete,

hotas av avfolkning.

Nödvändiga insatser för regional utveckling är förbättring av infrastrukturen

i form av vägar, järnvägar och telekommunikationer. Utbildning och forskning är

andra viktiga inslag. Utskottet återkommer i den följande framställningen till

dessa politikområden.

Det krävs vidare en samordning av statens insatser inom och mellan olika

samhällsområden för att nå de regionalpolitiska målen. Enligt utskottets

uppfattning innebär emellertid den politik som förs att de regionalpolitiska

målen motverkas. Det måste ske en effektiv samordning i regeringskansliet för

att ge bästa möjliga förutsättningar för en positiv regional utveckling i hela

landet. De regionala effekterna av olika förslag måste klargöras innan man tar

ställning till dem. Det är enligt utskottets mening helt orimligt att förslag

om privatiseringar, avregleringar och bolagiseringar läggs fram utan att det

finns en redovisning av de regionala effekterna. Utskottet kommer i den

följande framställningen att behandla frågan om tillsättande av en utredning i

syfte att analysera de regionalpolitiska konsekvenserna av sådana åtgärder.

För att regionalpolitiken skall bli framgångsrik måste de lokala initiativen

tas till vara. Det grundläggande perspektivet i regionalpolitiken måste vara

det lokala initiativet och engagemanget. Samhällsorganen måste vara lyhörda för

de förslag som kommer fram i det arbetet. Genomarbetade utvecklingsplaner

kommer att ha ännu större betydelse i framtiden. För staten innebär detta

synsätt att man måste bli bättre på att svara upp mot de förslag och idéer som

kommer utifrån landet.

Vad utskottet här har anfört med anledning av motionerna A52 (s), A56 (s),

A57 (v), 450 (s), A460 (v) och A464 (s) i berörda delar bör ges regeringen till

känna. Motionerna A67 (nyd) och A458 (fp) avstyrks i aktuella delar.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande målen för regionalpolitiken

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:A56 yrkande 1, med anledning av

motionerna 1993/94:A52 yrkandena 1 och 7, 1993/94:A57 yrkandena 1--4, 37 och

38, 1993/94:A450 yrkande 23, 1993/94:A460 yrkande 1, 1993/94:A464 yrkandena 1

och 4 samt med avslag på

dels propositionen i motsvarande del

dels motionerna 1993/94:A67 yrkandena 2 och 3 samt 1993/94:A458 yrkande 2

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. Målen för regionalpolitiken (mom. 2)

Laila Strid-Jansson (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 34 som börjar med "Under

de" och på s. 37 slutar med "berörda delar" bort ha följande lydelse:

Utskottet ställer sig tveksamt till regeringens målformuleringar. Det kan på

goda grunder ifrågasättas om det överordnade målet att öka den enskildes

möjligheter att fritt välja arbete och bostadsort är realistiskt. I vart fall

kan denna målsättning inte uppnås med den regionalpolitik som förordas.

Det är inte i första hand genom att öka de regionalpolitiska insatserna som

man kan ge förutsättningar för människor att bo och verka i alla delar av

landet. Insatserna bör ske på andra politikområden.

Utskottet ställer sig därför kritiskt till att de regionalpolitiska medlen

skall öka i omfattning, snarare bör dessa minska. Staten bör nämligen vara

restriktiv när det gäller generella stödsystem, och i synnerhet gäller det att

avstå från att införa nya generella stödsystem. Härigenom uppmuntras enskilda

företag att fortsätta verksamheter som eljest inte skulle kunna stå sig i

konkurrensen med andra företag, konkurrensen snedvrids mellan företag som får

stöd och sådana som inte får stöd. Resurser binds i företag och branscher utan

framtidsutsikter. Nödvändig strukturomvandling försenas.

Det är i och för sig bra att regeringen inser att stödformerna borde ses

över, men en sådan åtgärd borde ha skett innan regeringen föreslagit nya

stödformer. Regeringen borde därför ha avstått från att lägga fram dessa

förslag.

Slutligen ställer sig utskottet tveksamt till regeringens förslag om att

regionalpolitiken skall utformas utifrån ett könsperspektiv. Enligt utskottets

mening bör jämställdhetsfrågor vara en angelägenhet för hela landet, exempelvis

frågor om kvinnligt företagande. Utskottet anser att ett riskkapitalbolag kan

skapas för att användas för kvinnligt företagande.

Vad utskottet med anledning av motion A67 i aktuell del har anfört bör ges

regeringen till känna. Motionerna A52, A56, A57 A450, A458, A460 och A464 bör

avslås av riksdagen i berörda delar.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande målen för regionalpolitiken

att riksdagen med anledning av motion 1993/94:A67 yrkandena 2 och 3, med

avslag på

dels propositionen i motsvarande del,

dels motionerna 1993/94:A52 yrkandena 1 och 7, 1993/94:A56 yrkande 1,

1993/94:A57 yrkandena 1--4, 37 och 38, 1993/94:A450 yrkande 23, 1993/94:A458

yrkande 2, 1993/94:A460 yrkande 1 och 1993/94:A464 yrkandena 1 och 4 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. Det regionalpolitiska företagsstödet (mom. 3)

Ingela Thalén, Georg Andersson, Lahja Exner, Sten Östlund, Monica Öhman,

Johnny Ahlqvist och Berit Andnor (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 40 börjar med

"Regeringens och" och på s. 41 slutar med "aktuella delarna" bort ha följande

lydelse:

Enligt utskottets mening visar gjorda utvärderingar att de regionalpolitiska

företagsstöden i huvudsak fungerar bra. De kompenserar för de merkostnader som

det innebär att driva företag i de områden som är utpekade som

regionalpolitiska stödområden.

Samtidigt står det klart att stöden inte inneburit någon avgörande förändring

av näringslivet i de områden där stöd kan utgå. Detta innebär enligt utskottets

uppfattning att nya vägar måste sökas för att få till stånd ett bättre

instrument för de regionalpolitiska målen, så som Socialdemokraterna ser dem i

motion A56.

Utan att förkasta ingående delar av den nuvarande regionalpolitiken -- många

enskilda åtgärder synes effektiva var och en för sig -- vill utskottet hävda

att det behövs en ny helhetssyn på regionalpolitikens företagsstöd. Orsaken är

att det nuvarande systemet har så många låsningar i regelverken att den

samfällda effektiviteten blir lidande.

Med anledning av förslagen i motion A56 (s) anser utskottet att systemet för

företagsstöd bör nyorienteras på följande sätt.

Det bör vara företagens situation och den regionalpolitiska bilden som utgör

utgångspunkten i varje enskilt fall. Stödsystemet bör läggas om så att det mera

adekvat svarar mot behoven hos det enskilda företaget och regionen. I grunden

för ett sådant system krävs flexibilitet inom stödsystemets ram, bättre

regional samordning av de olika resurser som satsas samt en mer ambitiös och

framtidsinriktad uppföljning av det enskilda stödet. Länsstyrelserna bör också

svara för det samråd som krävs med utvecklingsbolag, länsarbetsnämnd, kommun

osv. Detta betyder att länsstyrelserna måste ta ett större och bredare ansvar;

självklart måste man också se till att länsstyrelserna får motsvarande

resurser. Därutöver bör incitamentsstrukturen för länsstyrelserna ändras på ett

sådant sätt att de medel som tilldelas företagen som lån (antingen lån med

fasta amorteringar eller villkorslån) bör återbetalas till länsstyrelserna.

Därefter kan medlen lånas ut på nytt. Länsstyrelserna får därigenom ytterligare

en anledning att hushålla med bidragsgivningen. I många fall är företagens

problem just att hitta finansiering, medan behovet av bidrag kanske är mindre

uttalat.

Mer konkret bör systemet bygga på att varje länsstyrelse utformar en

länsstrategi eller ett länsutvecklingsprogram, där man lägger upp riktlinjer

för hur utvecklingen i länet skall främjas på bästa sätt. Programmen bör

innehålla en analys av länets problem samt en genomgång av vilka möjligheter

som finns och vilka åtgärder som bör vidtas. Behov av insatser kommer att

konstateras iom olika områden, t.ex. kommunikationsområdet, kompetensutveckling

osv. Regeringen har sedan att ta ställning till programmet och tilldela länet

en viss mängd utvecklingsresurser för att uppnå vissa angivna resultat.

Regeringen har i detta sammanhang också att beakta andra myndigheters resurser,

bl.a. AMS.

Berättigade till stöd inom stödområdena och glesbygd bör vara samma

verksamheter som nu. Kraven på lönsamhet, att anställningsförmåner utgår på

kollektivavtalsnivå, att minst 40 % av de nya jobben skall förbehållas vartdera

könet osv. bör kvarstå. En skillnad mot nuvarande system bör vara att det inte

längre skall krävas att varje enskild investering genast ger en

sysselsättningsökning. I linje med det synsätt som har utvecklats ovan bör

länsstyrelsen få friare händer vid prövning av ansökningar om företagsstöd.

Bedömningen av företagets långsiktiga utveckling bör få en större tyngd i

sammanvägningen av olika faktorer. Utskottet vill dock betona att

konkurrensneutralitet måste iakttas.

Med detta angreppssätt finns det utrymme för variationer och flexibilitet i

stödet till företagen. De nuvarande stödformerna bör användas men bör kunna

mixas samman till en helhet som skräddarsys i enlighet med företagets behov av

stöd till investeringar, kompetensutveckling, lösningar av

organisationsproblem, exportintroduktion osv. De stödnivåer som anges i

propositionen bör kunna utgöra underlag för ett sådant stödsystem. Utskottet

ansluter sig således till de nivåer som regeringen angett för glesbygdsstöd,

lokaliseringsstöd, utvecklingsbidrag, sysselsättningsstöd och stöd till

kommersiell service. Med denna modell anser utskottet att det i propositionen

föreslagna mikrostödet förlorar betydelse; utskottet återkommer på denna punkt.

Denna uppläggning innebär att länsstyrelserna i princip bör fatta alla beslut

angående regionalpolitiskt företagsstöd i det egna länet. Undantag bör endast

göras för mycket stora investeringar eller principiellt nya ärenden, där NUTEK

eller i undantagsfall regeringen bör fatta beslut. NUTEK bör svara för

uppföljning och utvärdering av regionalpolitiken samt för internationell

bevakning m.m.

Det anförda innebär att utskottet instämmer med motion A56 (s) i de aktuella

delarna. Riksdagen bör godkänna vad som anförts om riktlinjer för stöd till

företag och bemyndiga regeringen att utfärda nödvändiga föreskrifter. Detta bör

ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande det regionalpolitiska företagsstödet

att riksdagen med anledning av motion 1993/94:A56 yrkandena 2 och 3, båda i

motsvarande del, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. Företagsinriktade åtgärder (mom. 4)

Laila Strid-Jansson (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 41 börjar med "Vad

gäller" och på s. 42 slutar med "Yrkandet avstyrks" bort ha följande lydelse:

Näringspolitiken måste ha en sådan utformning att den skapar allmänt

gynnsamma villkor i hela landet för industriell verksamhet och annat

företagande. Stor restriktivitet måste iakttas med företagsstöd. Skälet är att

individuella företag ej bör gynnas eftersom det finns risk för att konkurrensen

snedvrids mellan företag som får stöd och andra företag som ej får stöd.

Därutöver föreligger risker att en i grunden nyttig strukturomvandling

fördröjs.

Det anförda innebär att utskottet instämmer med motion A67 i aktuell del.

Detta bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande företagsinriktade åtgärder

att riksdagen med anledning av motion 1993/94:A67 yrkande 7 som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

5. Investeringsprogram för att minska arbetslösheten (mom. 5)

Ingela Thalén, Georg Andersson, Lahja Exner, Sten Östlund, Monica Öhman,

Johnny Ahlqvist och Berit Andnor (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 42 börjar med "Samma

krav " och på s. 43 slutar med "berörd del" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning är det av stor vikt att sektorspolitiken

samordnas på ett sätt som inte bara innebär en stimulans av tillväxten utan som

även möjliggör en utveckling i hela landet. Detta är också en bärande tankegång

i motion A56 (s); i detta syfte efterlyser motionärerna ett investeringsprogram

för att minska arbetslösheten. Även utskottet anser ett sådant program

erforderligt och föreslår att 20 miljarder kronor anslås för investeringar och

utbildningsinsatser. Resurstilldelningen bör särskilt inriktas på åtgärder för

bekämpning av ungdoms- resp. långtidsarbetslösheten. Inom det tilltänkta

programmet bör en ny form av åtgärd tillskapas, benämnd ungdomsintroduktion.

Utskottet utgår från att arbetslösheten genom sådana åtgärder kommer att kunna

pressas ned till uppskattningsvis 5 % under nästa år. Med vad utskottet nu har

anfört tillstyrks följaktligen det aktuella yrkandet i motion A56 (s), såvitt

det berör här behandlad fråga.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. beträffande investeringsprogram för att minska arbetslösheten

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:A56 yrkande 14 i motsvarande

del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

6. Behov av ökade utbildningssatsningar (mom. 7)

Ingela Thalén, Georg Andersson, Lahja Exner, Sten Östlund, Monica Öhman,

Johnny Ahlqvist och Berit Andnor (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 46 börjar med "I likhet

med" och slutar med "aktuella delar" bort ha följande lydelse:

För att välfärdssamhället skall kunna vidareutvecklas krävs god tillgång till

arbetskraft med hög kompetens. Frågor rörande kompetensutveckling har

visserligen behandlats i den regionalpolitiska propositionen, men utskottet

anser att regeringen har lagt ett alltför snävt perspektiv i detta avseende.

Behovet av kompetensutveckling hos de breda grupperna av arbetstagare har

nämligen försummats. Det finns sålunda ett stort intresse av ökade

utbildningssatsningar, anser utskottet, som i denna fråga ansluter sig till

kraven i motion A56 (s). Utskottet vill särskilt fästa uppmärksamheten på de

betydande regionala skillnader som finns i fråga om utbildningsnivå. Det måste

samtidigt slås fast att de små och medelstora högskolorna har en mycket

betydelsefull roll för regionernas -- och därmed hela landets -- utveckling.

Med beklagande konstaterar utskottet därför den ensidighet som präglar

propositionen. Regeringen har valt att i första hand satsa på universiteten och

fackhögskolorna. Det är visserligen värdefullt att regeringen föreslår medel

till små och medelstora högskolor i regionalpolitiskt prioriterade områden; ett

sådant förslag borde emellertid ha föregåtts av en omsorgsfull planering för

att ingå i riksdagens beslutsunderlag. Utskottet förordar därför att regeringen

anmodas att presentera ett väl genomarbetat förslag till omfattande

kompetenshöjande insatser på nationell nivå. Mot bakgrund av länsstyrelsernas

arbete med strategier för den regionala utvecklingen är det naturligt med en

belysning även av den roll som länsstyrelserna bör ha i detta sammanhang. Med

det sagda och i övrigt med hänvisning till vad de socialdemokratiska

ledamöterna har anfört i utbildningsutskottets yttrande i denna fråga instämmer

utskottet i motion A56 (s) i nu behandlad del.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:

7. beträffande behov av ökade utbildningsinsatser

att riksdagen med anledning av motion 1993/94:A56 yrkande 20 samt med avslag

på motionerna 1993/94:A48 och 1993/94:A52 yrkande 5 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

7. Forskningsresurser till Högskolan i Luleå (mom. 10)

Ingela Thalén, Georg Andersson, Lahja Exner, Sten Östlund, Monica Öhman,

Johnny Ahlqvist och Berit Andnor (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 47 börjar med

"Utskottet delar" och slutar med "motion A60 (s)" bort ha följande lydelse:

Utskottet välkomnar regeringens förslag om en tilldelning av medel om 30

miljoner kronor till små och medelstora högskolor i regionalpolitiskt

prioriterade områden. Emellertid bör även Högskolan i Luleå komma i fråga för

en sådan resursförstärkning, anser utskottet, som härvidlag delar den syn som

kommer till uttryck i motion A60 (s). Utskottet vill särskilt framhålla att

antalet studenter som utbildas vid högskolan i Luleå uppgår till ca 6 000,

varav 2 000 avser civilingenjörsutbildning vid den tekniska fakulteten. Övriga

utbildningar är de enda i landet som inte förfogar över några särskilda

resurser för forskningsanknytning. Enligt utskottets uppfattning finns skäl för

en översyn i ett bredare perspektiv av hur även de icke-tekniska utbildningarna

vid denna högskola skall kunna få del av forskningsstödjande resurser. Någon

omedelbar åtgärd i övrigt synes däremot inte erforderlig. Ett riksdagens

uttalande av denna innebörd skulle i stor utsträckning tillgodose syftet med

den aktuella motionen; den tillstyrks därför i berörd del.

dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:

10. beträffande forskningsresurser till Högskolan i Luleå

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:A60 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

8. Kommunikationer och transporter (mom. 13)

Ingela Thalén, Georg Andersson, Lahja Exner, Sten Östlund, Monica Öhman,

Johnny Ahlqvist och Berit Andnor (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 50 börjar med

"Utskottet vill" och på s. 51 slutar med "behandlade delar" bort ha följande

lydelse:

Utskottet vill inledningsvis understryka det förhållandet att knappast något

sektorsområde har så stor betydelse för den regionala utvecklingen som

transporter och kommunikationer. Snabba och säkra transporter för både gods och

personer är således grundläggande för möjligheterna att knyta samman landets

olika delar. Likaså utgör väl fungerande post- och telekommunikationer en

viktig förutsättning för att boende och sysselsättning skall vara likvärdiga i

hela landet. Mot denna bakgrund finns det enligt utskottets uppfattning

anledning att särskilt uppmärksamma genomförda och planerade

avregleringsåtgärder inom dessa områden. Såsom anförs i motion A56 av

Socialdemokraterna kan det befaras att sådana åtgärder kan innebära allvarliga

negativa effekter ur regionalpolitisk synpunkt.

Såvitt gäller transportområdet kan utskottet -- i likhet med vad

Socialdemokraterna framhåller i motionen -- konstatera att även i

fortsättningen vägarna kommer att utgöra det grundläggande transportnätet. Det

är menar utskottet nödvändigt att de satsningar som görs på stamvägnätet

kompletteras med en upprustning av landsbygdsvägarna. Särskilt när det gäller

skogslänen är ett fungerande vägnät avgörande. Enligt utskottets uppfattning

finns vägande skäl för en tilldelning av resurser för upprustning härav som är

betydligt större än regeringens förslag. Utskottet föreslår därför att anslaget

till drift och underhåll av statliga vägar uppgår till 4 124 miljoner kronor

mer än vad regeringen föreslagit i 1994 års budgetproposition.

Vidare vill utskottet betona att insatser på informationsteknologiområdet är

en satsning på tillväxt. Det är väsentligt att dessa kommer hela landet till

del. Därför anser utskottet att utbyggnaden av AXE-systemet inte uteslutande

kan göras på basis av företagsekonomiska överväganden utan även inbegripa

regional- och sysselsättningspolitiska skäl. En tidigareläggning av

investeringar i AXE-systemet framstår mot denna bakgrund som nödvändiga. Även

när det gäller investeringar i flygplatser och i en ny godsterminal i Luleå bör

investeringsprogram tas fram för att minska arbetslösheten.

Med det nu sagda stöder utskottet motion A56 (s) yrkandena 14 i denna del och

15. Övriga här behandlade motionsyrkanden i A52, A54, A57 och A65 avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 13 bort ha följande lydelse:

13. beträffande kommunikationer och transporter

att riksdagen med anledning av motion 1993/94:A56 yrkandena 14 i motsvarande

del och 15 samt med avslag på motionerna 1993/94:A52 yrkande 6, 1993/94:A54

yrkandena 2 och 3, 1993/94:A57 yrkande 11 och 1993/94:A65 i motsvarande del som

sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

9. Avreglering och regional utveckling (mom. 14)

Ingela Thalén, Georg Andersson, Lahja Exner, Sten Östlund, Monica Öhman,

Johnny Ahlqvist och Berit Andnor (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 52 börjar med "Frågor

om" och på s. 54 slutar med "berörda delar" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning måste förändringar av samhällets infrastruktur

genomföras på ett ansvarsfullt sätt. Detta innebär bl.a. att de skall föregås

av genomarbetade analyser av konsekvenserna i olika hänseenden. Av särskild

vikt är en noggrann belysning av de regionala aspekterna.

Regeringens program för avreglering, bolagisering och privatisering uppfyller

emellertid inte dessa krav, anser utskottet och instämmer därmed i vad som

anförs i motion A56 (s). Negativa effekter från regional synpunkt kan befaras

när det gäller beslutade och planerade avregleringar och bolagiseringar inom

viktiga infrastrukturområden. Särskilt när det gäller beslutade förändringar i

dessa avseenden i fråga om Posten, Televerket och järnvägsmarknaden innebär

besluten att servicen utanför storstadsområden försämras genom att

konkurrerande företag begränsar sin verksamhet till de mest lönsamma delarna

inom resp. verksamhetsområde. Utskottet vill fästa uppmärksamheten på att

möjligheterna därigenom minskar att upprätthålla mera kostnadskrävande men för

företagen och befolkningen mycket angelägen verksamhet. Visserligen har

regeringen anmält att resp. tillsynsmyndighet årligen bör redovisa de regionala

konsekvenserna av avregleringarna. Enligt utskottets uppfattning är en sådan

åtgärd emellertid inte till fyllest, inte minst eftersom eventuella negativa

effekter då riskerar att upptäckas alltför sent och därmed kan befinnas vara

oåterkalleliga.

Utskottet anser därför att en särskild utredning skall tillsättas med uppgift

att redan nu analysera de regionalpolitiska konsekvenserna av avreglering,

bolagisering och privatisering. Som anförs i den nyssnämnda socialdemokratiska

motionen bör inga ytterligare åtgärder vidtas i dessa hänseenden innan den

begärda utredningen har lagt fram resultatet av sitt arbete. Med det sagda

tillstyrker utskottet motion A56 i här aktuell del. Övriga motioner får med det

anförda anses tillgodosedda.

dels att utskottets hemställan under 14 bort ha följande lydelse:

14. beträffande avreglering och regional utveckling

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:A56 yrkande 13 samt med

anledning av motionerna 1993/94:A448 yrkande 1 och 1993/94:A464 yrkande 2 som

sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

10. Näringslivsfrågor, allmän inriktning (mom. 15)

Ingela Thalén, Georg Andersson, Lahja Exner, Sten Östlund, Monica Öhman,

Johnny Ahlqvist och Berit Andnor (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 56 börjar med

"Arbetsmarknadsutskottet vill" och på s. 57 slutar med "har behandlats" bort ha

följande lydelse:

Utskottet vill i detta sammanhang understryka näringspolitikens betydelse för

att målet om en utveckling i Sveriges alla regioner skall kunna uppnås. Det

finns starkt fog för den kritik mot den förda näringspolitiken som kommer till

uttryck i motion A56 (s). Regeringen synes betrakta näringspolitiken mer som

ett område för avveckling än för utveckling. Såsom förordas av

Socialdemokraterna bör inriktningen i stället gå ut på att detta politikområde

skall stärkas. De förslag av näringspolitisk art som presenteras i den

nyssnämnda motionen syftar i flertalet fall till gynnsamma effekter även

regionalpolitiskt. Dessa innebär i korthet att investeringsnivån bör öka,

riskkapitalförsörjningen förbättras, branschprogram införas och viktiga

uppgifter på infrastrukturområdet bör bibehållas i statlig regi.

Ett angeläget inslag i en framgångsrik näringspolitik är att få upp

investeringsnivån i landet. Därför är det viktigt att på allt sätt underlätta

för en sådan politik. Viktiga inslag häri är exempelvis att företagen ges

möjlighet till direktavskrivning av maskininvesteringar, att investeringarna i

bostäder och offentliga lokaler ökas och att ett omfattande program för

miljöinvesteringar genomförs. Framför allt den sistnämnda åtgärden har, menar

utskottet, en stor betydelse inte minst för skogslänen och glesbygden.

Konstruktiva förslag för en förbättrad riskkapitalförsörjning läggs fram av

Socialdemokraterna, vilka utskottet i alla delar ansluter sig till. Vidare vill

utskottet framhålla branschprogram som ett verkningsfullt medel för att

underlätta utvecklingen av livskraftiga företag men också för att åstadkomma

gynnsamma effekter från regional synpunkt. Såsom förespråkas i motion A56 bör

statsmakterna nu satsa på sådana program inom främst livsmedelsbranschen,

skogsindustrin, verkstadsindustrin och gruvbranschen. Totalt bör satsningarna

för sådana program uppgå till 600 miljoner kronor, varav 350 miljoner kronor

bör avse nästa budgetår. Vidare bör stödet till Norrlandsjordbruket beräknas

till 1 045 miljoner kronor.

Staten har viktiga uppgifter när det gäller infrastrukturen, inte minst

gäller detta ur ett regionalt perspektiv. Ett område som utskottet särskilt

vill peka på är elmarknaden, som nu föreslås bli avreglerad i Sverige. Det

finns, befarar utskottet, stora risker för negativa effekter för glesbygden

genom starkt ökade elpriser vid genomförande av ett sådant förslag. Dagens

system innebär att Vattenfall har kunnat låta tätortsdistributionen

subventionera den mer kostnadskrävande glesbygdsdistributionen. Ett

privatiserat Vattenfall saknar intresse av att ta regionala och sociala hänsyn

i sin prissättning. Med staten som ägare av Vattenfall, däremot, kan en för

glesbygden ogynnsam utveckling motverkas. Endast i samhällets regi kan de stora

infrastrukturverken utgöra en kompetent aktör; en sådan styrka är angelägen

inte minst i det europeiska samarbetet.

Utskottet ansluter sig därför till motion A56 (s) i här berörda delar. Motion

A57 (v) i motsvarande del får anses tillgodosedd genom det anförda.

dels att utskottets hemställan under 15 bort ha följande lydelse:

15. beträffande näringslivsfrågor, allmän inriktning

att riksdagen med anledning av motion 1993/94:A56 yrkandena 16 och 17 och

med avslag på motion 1993/94:A57 yrkande 14 som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört,

11. Riskkapitalförsörjning (mom. 16)

Ingela Thalén, Georg Andersson, Lahja Exner, Sten Östlund, Monica Öhman,

Johnny Ahlqvist och Berit Andnor (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 58 börjar med "De nu"

och på s. 59 slutar med "berörda delar" bort ha följande lydelse:

Utskottet vill inledningsvis betona att en väl fungerande försörjning av

riskvilligt kapital är en nödvändig förutsättning för tillväxt i ekonomin och

därmed för möjligheterna till utveckling av landets alla delar. Som anförs i

Socialdemokraternas motion A56 har staten ett generellt ansvar härvidlag. I

motionen framläggs en rad förslag för en förbättrad riskkapitalförsörjning.

Ett område gäller förvaltningsaktiebolagen Atle och Bure, vilka bildades

genom medel från de avvecklade löntagarfonderna. Syftet angavs vara att

generera riskkapital till småföretag. Enligt utskottets mening har emellertid

detta syfte inte uppnåtts. Denna uppfattning bekräftas också genom uttalanden

från företrädare för näringslivet. Invändningar mot konstruktionen har

framkommit; bl.a. gäller det alltför höga krav på lönsamhet men också på

engagemangens storlek. Mot denna bakgrund är det naturligt med en försäljning

av Atle och Bure, anser utskottet. Influtna medel borde kunna användas

effektivare än hittills -- exempelvis inom de tilltänkta regionala

utvecklingsbolagen.

Utskottet konstaterar visserligen att statens aktieinnehav successivt har

avyttrats. Genom den försäljning som genomfördes i maj 1994 -- i huvudsak till

svenska institutioner -- uppges staten inte längre förfoga över aktierna i Atle

och Bure. Utskottet noterar emellertid att av de institutioner som numera är

ägare av dessa aktier, är det tre som har staten som huvudman, nämligen

moderbolaget för de tilltänkta utvecklingsbolagen, Industri- och

nyföretagarfonden samt de nybildade s.k. teknikbrostiftelserna. Det finns,

anser utskottet, inget hinder för att aktierna i fråga kan säljas. Utskottet

förordar således en sådan åtgärd i enlighet med de riktlinjer som

Socialdemokraterna har dragit upp i en rad motioner till riksdagen.

Vidare instämmer utskottet i de synpunkter och förslag som framförs i motion

A56 och som går ut på att AP-fonden bör ges rätt att placera ytterligare 10

miljarder kronor. Denna utökade placeringsrätt bör uttryckligen gälla aktieköp

i små och medelstora företag. Utskottet ansluter sig till motionärernas

uppfattning om att en sådan åtgärd skulle innebära att riskkapital i stor

utsträckning kommer att förmedlas till regionalpolitiska stödområden.

Vad utskottet anfört med tillstyrkan till motion A56 i aktuell del bör ges

regeringen till känna. Motion A57 är med det anförda tillgodosedd beträffande

yrkande 13.

dels att utskottets hemställan under 16 bort ha följande lydelse:

16. beträffande riskkapitalförsörjning

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:A56 yrkande 19, med anledning

av motion 1993/94:A57 yrkande 13 samt med avslag på motionerna 1993/94:A53,

1993/94:A54 yrkande 5 och 1993/94:A57 yrkandena 21 och 25 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

12. Turism (mom. 17)

Ingela Thalén, Georg Andersson, Lahja Exner, Sten Östlund, Monica Öhman,

Johnny Ahlqvist och Berit Andnor (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 60

börjar med "Som framgår" och slutar med "berörd del" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning har turismens betydelse för den regionala

utvecklingen -- inte minst i glesbygden -- i stort sett negligerats i

propositionen. En helhetssyn måste prägla turistpolitiken, anser utskottet som

därmed ansluter sig till Socialdemokraternas uppfattning i att ansvaret för att

utveckla Sverige som turistland måste åvila staten. Efter de senaste årens

omorganisationer råder stor osäkerhet om statens roll. Utskottet anser att

turist- och rekreationspolitiken bör samordnas och utvecklas. Såsom förespråkas

av Socialdemokraterna bör därför ett nytt organ -- benämnt TURSAM -- inrättas

med kompetens inom hela denna sektor. TURSAM bör ha en egen styrelse med

representation av de viktigaste aktörerna, dvs. berörda statliga organ, Svenska

kommunförbundet, Landstingsförbundet, turistnäringen samt frivilliga

organisationer inom turist- och friluftsområdet. Kanslifunktionen bör kunna

tillhandahållas från NUTEK. Utskottet vill i övrigt hänvisa till vad

Socialdemokraterna i dessa avseenden har anfört i kulturutskottet (bet. KrU30

reservationerna 3 och 4). Mot denna bakgrund finner utskottet det följdriktigt

att riksdagen bifaller motion A56 (s) såvitt den gäller turistnäringen.

dels att utskottets hemställan under 17 bort ha följande lydelse:

17. beträffande turism

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:A56 yrkande 18 som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

13. Differentiering av bensinskatten (mom. 18)

Laila Strid-Jansson (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 62 börjar med

"Skatteutskottet har" och slutar med "berörda delar" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar den uppfattning som upphovsmännen till motion A67 (nyd) för

fram, nämligen att de stora avstånden i Norrlandslänen innebär avsevärda

nackdelar, såväl för de boende som för företagen. Bristen på effektiva,

gemensamma transportmedel innebär en förstärkning av denna olägenhet. Mot denna

bakgrund är det angeläget att peka på den betydelse som bilen har i dessa län.

Utskottet anser därför att skatten för bensin och andra drivmedel bör sänkas i

Norrlandslänen. Regeringen bör således anmodas att lägga fram förslag av denna

innebörd. Genom ett uttalande av riksdagen blir motion A67 (nyd) tillgodosedd i

berörd del; denna tillstyrks alltså. Förslaget i motion A57 (v) går visserligen

-- även det -- ut på en differentiering av bensinskatten. Då det emellertid

skulle förutsätta en höjning av denna skatt i de tre storstadsregionerna, kan

utskottet inte ställa sig bakom motionärernas krav; motionen avstyrks alltså i

berörd del.

dels att utskottets hemställan under 18 bort ha följande lydelse:

18. beträffande differentiering av bensinskatten

att riksdagen med anledning av motion 1993/94:A67 yrkande 9 och med avslag på

motion 1993/94:A57 yrkande 9 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

14. Avgifter för vattenkraftsproduktion (mom. 20)

Ingela Thalén, Georg Andersson, Lahja Exner, Sten Östlund, Monica Öhman,

Johnny Ahlqvist och Berit Andnor (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 64 börjar med

"Arbetsmarknadsutskottet, som" och slutar med "Norrlandsfondens finansiering"

bort ha följande lydelse:

Utskottet konstaterar att vattenkraftsproduktionen i Sverige är en lönsam

verksamhet. De stora intäkterna tyder på att de regioner där

produktionsanläggningarna är belägna har tillgångar av stort värde. Samtidigt

bör påpekas att frågan om återföring av vinstmedel från

vattenkraftsproduktionen vid åtskilliga tillfällen har behandlats av riksdagen.

Ämnet har även -- i varierande omfattning -- berörts i olika offentliga

utredningar. En samlad bild av frågan har emellertid saknats. Utan tvivel hade

det mest lämpliga varit att en sådan belysning hade presenterats i den

regionalpolitiska propositionen -- förslagen om vinståterföring har ju ett

utpräglat regionalpolitiskt syfte. Utskottet nödgas emellertid konstatera att

frågan inte alls är berörd i nämnda proposition. Mot denna bakgrund anser

utskottet att riksdagen bör göra ett uttalande riktat till regeringen med en

anmodan om att frågan bör tas upp till prövning.

Utskottet instämmer med Socialdemokraterna i näringsutskottet om att

särskilda satsningar som ökar tillgången på riskkapital för näringslivet bör

göras i berörda regioner. Vad utskottet anfört med anledning av motionerna A57,

A409, T215, N403, N406, A409, N426 och N430 i berörda delar bör ges regeringen

till känna.

dels att utskottets hemställan under 20 bort ha följande lydelse:

20. beträffande avgifter för vattenkraftsproduktion

att riksdagen med anledning av motionerna 1993/94:A57 yrkande 24,

1993/94:A451 yrkande 2, 1993/94:T215 yrkande 11, 1993/94:N403, 1993/94:N406,

1993/94:N409, 1993/94:N426 yrkande 1 och 1993/94:N430 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

15. Kultur (mom. 21)

Ingela Thalén, Georg Andersson, Lahja Exner, Sten Östlund, Monica Öhman,

Johnny Ahlqvist och Berit Andnor (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 66 börjar med

"Arbetsmarknadsutskottet delar" och slutar med "motion A56 (s)" bort ha

följande lydelse:

Kulturen har under senare år fått en ökad betydelse i regionala sammanhang.

Framför allt bör kulturens roll som lokaliseringsfaktor uppmärksammas, anser

utskottet. En ort eller region som vill dra till sig företag inom industri,

handel eller turism har erfarenhetsmässigt större utsikter att lyckas om ett

varierat och vitalt kulturliv kan erbjudas. En väl fungerande "kulturell

infrastruktur" har alltså samma betydelse som exempelvis utbud av barnomsorg,

skolor samt högskolor och universitet för att åstadkomma en balanserad regional

utveckling. Som sägs i motion A56 (s) har emellertid den år 1990 införda

möjligheten att utnyttja anslaget för regional utveckling även för insatser på

kulturområdet utnyttjats i alltför ringa omfattning. Utskottet anser därför att

länsstyrelserna i sin regionalpolitiska planering måste lägga ytterligare vikt

vid kulturen.

Vidare vill utskottet framhålla att kraftfulla satsningar på kultur- och

upplevelseturismen skulle innebära en positiv utveckling för olika regioner i

vårt land, inte minst i glesbygden. Sådana åtgärder skulle kunna bidra till att

befolkningen kan bo kvar genom ökade möjligheter till dels utkomster, dels

bibehållen service. Mot denna bakgrund ansluter sig utskottet till förslaget i

nyssnämnda motion om att stöd till icke-statliga kulturlokaler skall ökas med

75 miljoner kronor, till samlingslokaler med 50 miljoner kronor och till

kulturmiljövård ökas med 140 miljoner kronor.

Mot nu angiven bakgrund föreslår utskottet att riksdagen gör ett uttalande

till förmån för de åtgärder som här har förespråkats; motion A56 (s) tillstyrks

alltså i nu behandlat avseende.

dels att utskottets hemställan under 21 bort ha följande lydelse:

21. beträffande kultur

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:A56 yrkandena 21 och 29 och med

anledning av motionerna 1993/94:A52 yrkande 9 som sin mening ger regeringen

till känna vad utskottet anfört,

16. Allmänna riktlinjer för landsbygdsutvecklingen (mom. 22)

Ingela Thalén, Georg Andersson, Lahja Exner, Sten Östlund, Monica Öhman,

Johnny Ahlqvist och Berit Andnor (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 68 börjar med "Även

när" och slutar med "följaktligen avslås" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med vad som förs fram i motion A56 (s) att bästa

möjliga betingelser bör ges åt människor för att därmed utveckla den egna

bygden och nå optimal utveckling för hela landet. Det gäller framför allt att

slå vakt om, stödja och utveckla det lokala engagemang som växt fram på senare

år. Den lokala mobiliseringen bör därvid ges ett starkare stöd i vad avser

bl.a. folkbildningsverksamhet, kultur och samlingslokaler. Lokala

utvecklingsprogram är vidare viktiga för byarnas utveckling och kommunerna bör

stödja framtagandet av sådana planer. Kommunerna skall dessutom tillhandahålla

flexibla och samordnade lösningar för att upprätthålla offentlig service i

glesbygd. Statliga verk, myndigheter och företag skall samordna sin verksamhet

för att kunna ge service så nära byarna som möjligt. Glesbygdsmyndigheten bör

ges förutsättningar att spela en mer aktiv roll för att detta skall uppnås.

Även på den regionala nivån måste samverkan ske för att viktiga behov skall

tillgodoses.

Vad utskottet med tillstyrkan till motion A56 anfört om riktlinjer för

landsbygdsutvecklingen bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 22 bort ha följande lydelse:

22. beträffande allmänna riktlinjer för landsbygdsutvecklingen

att riksdagen med anledning av motion 1993/94:A56 yrkande 25 som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

17. Landsbygdsstöd m.m. (mom. 26, 58, 59, 60, 61 och 63)

Under förutsättning av bifall till reservation 3

Ingela Thalén, Georg Andersson, Lahja Exner, Sten Östlund, Monica Öhman,

Johnny Ahlqvist och Berit Andnor (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som återfinns under utskottets

överväganden under avsnitten Landsbygdsutveckling och Företagsinriktade

åtgärder bort ha följande lydelse:

Utskottet har i den tidigare framställningen tillstyrkt det

socialdemokratiska alternativet till de olika stödformerna i motion A56. Av

detta följer att regeringens förslag om landsbygdsstöd, stödberättigad

verksamhet, lokaliseringsstöd, utvecklingsbidrag, sysselsättningsbidrag samt

handläggnings- och beslutsordning bör avslås. Vad utskottet här har anfört bör

ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 26, 58, 59, 60, 61 och 63 bort ha

följande lydelse:

26. beträffande landsbygdsstöd

att riksdagen med anledning av motion 1993/94:A56 yrkande 2 i motsvarande del

och med avslag dels på regeringens förslag i motsvarande del, dels på

motionerna 1993/94:A63 och 1993/94:A67 yrkande 4 som sin mening ger regeringen

till känna vad utskottet anfört,

58. beträffande stödberättigad verksamhet

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:A56 yrkande 2 i motsvarande del

samt med avslag på propositionen i motsvarande del som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

59. beträffande lokaliseringsstöd

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:A56 yrkande 2 i motsvarande del

samt med avslag på

dels propositionen i motsvarande del,

dels motionerna 1993/94:A414 yrkande 2 och 1993/94:A430 yrkande 2 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

60. beträffande utvecklingsbidrag

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:A56 yrkande 2 i motsvarande del

samt med avslag på propositionen i motsvarande del som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

61. beträffande sysselsättningsbidrag

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:A56 yrkande 2 i motsvarande del,

samt med avslag på propositionen i motsvarande del och motion 1993/94:A67

yrkande 6 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

63. beträffande handläggnings- och beslutsordning

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:A56 yrkande 3 i motsvarande del

samt med avslag på dels propositionen i motsvarande del dels motionerna

1993/94:A411 yrkande 2 och 1993/94:A428 yrkande 1 som sin mening ger regeringen

till känna vad utskottet anfört,

18. Landsbygdsstöd (mom. 26)

Laila Strid-Jansson (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 72 börjar med "Liksom

när" och på s. 73 slutar med "avsnitt 7.3" bort ha följande lydelse:

Med hänvisning till vad som tidigare anförts om restriktivitet med statliga

företagsstöd instämmer utskottet i synpunkterna i motion A67 (nyd) vad gäller

det föreslagna landsbygdsstödet och anser att propositionen i motsvarande del

bör avslås. Detta bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 26 bort ha följande lydelse:

26. beträffande landsbygdsstöd

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:A67 yrkande 4 och med avslag

dels på propositionen i motsvarande del,

dels på motionerna 1993/94:A56 yrkande 2 i motsvarande del och

1993/94:A63 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

19. Flexibilitet och valfrihet på landsbygden (mom. 32, motiveringen)

Ingela Thalén, Georg Andersson, Lahja Exner, Sten Östlund, Monica Öhman,

Johnny Ahlqvist och Berit Andnor (alla s) anser

att den mening som på s. 75 börjar med "Dessutom har" och slutar med

"motionären anger" bort utgå.

20. Inplacering av Ovanåkers kommun i stödområde 2 eller förlängning av

tillfällig inplacering (mom. 44)

Laila Strid-Jansson (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 87 börjar med "I två"

och slutar med "regeringens förslag" bort ha följande lydelse:

Sysselsättningsläget i Gävleborgs län är allvarligt. Den tillfälliga

inplaceringen av Ovanåkers kommun bör därför förlängas till att gälla

ytterligare tre år. Utskottet instämmer på denna punkt med motion A442 (c) i

motsvarande del. Motion A458 (fp) i denna del tillgodoses i stor utsträckning

av utskottets ställningstagande. Vad utskottet anfört med anledning dels av

propositionen i motsvarande del, dels av motionerna A442 och A458, båda i

motsvarande del, bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 44 bort ha följande lydelse:

44. beträffande inplacering av Ovanåkers kommun i stödområde 2 eller

förlängning av tillfällig inplacering

att riksdagen med anledning

dels av motionerna 1993/94:A442 yrkande 3 i motsvarande del och

1993/94:A458 yrkande 7

dels av propositionen i motsvarande del (avsnitten 8.2.2 och 8.2.3) som

sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

21. Förlängning av tillfällig inplacering av Nordanstig, Söderhamn och

Bollnäs (mom. 45)

Laila Strid-Jansson (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 87 börjar med "I motion

A442" och slutar med "bör godkännas" bort ha följande lydelse:

Med samma argument som beträffande Ovanåker bör även de här aktuella

kommunerna även fortsättningsvis i tre år inplaceras i tillfälligt stödområde.

Utskottet instämmer på denna punkt med motion A442 (c) i motsvarande del. Vad

utskottet anfört med anledning dels av propositionen i motsvarande del, dels av

motion A442 i motsvarande del bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 45 bort ha följande lydelse:

45. beträffande förlängning av tillfällig inplacering av Nordanstig,

Söderhamn och Bollnäs

att riksdagen med anledning

dels av motion 1993/94:A442 yrkande 3 i motsvarande del

dels av propositionen i motsvarande del (avsnitten 8.2.2 och 8.2.3) som

sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

22. Inplacering av Hudiksvall i tillfälligt stödområde (mom. 47)

Laila Strid-Jansson (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 87 börjar med

"Utskottet har" och slutar med "motsvarande del" bort ha följande lydelse:

Mot bakgrund av sysselsättningssituationen bör hela Hälsingland ges samma

förutsättningar i enlighet med vad som förordas i motion A442 (c). Därmed bör

även Hudiksvall placeras i tillfälligt stödområde. Utskottet instämmer således

med motion A442 i denna del. Detta bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 47 bort ha följande lydelse:

47. beträffande inplacering av Hudiksvall i tillfälligt stödområde

att riksdagen med anledning

dels av motion 1993/94:A442 yrkande 4,

dels av propositionen i motsvarande del (avsnitten 8.2.2 och 8.2.3) som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

23. Sysselsättningsbidrag (mom. 61)

Laila Strid-Jansson (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 93 börjar med

"Utskottet har" och slutar med "avsnitt 8.4.6" bort ha följande lydelse:

Mot bakgrund av den inställning som utskottet rent allmänt vill göra sig till

tolk för bör företagsstöden bli mer restriktiva och snarare trappas ner till

sin omfattning än utvidgas. Särskilt viktigt är detta när det gäller bidrag

till lönekostnader, vilka kan få konkurrenssnedvridande effekter.

Sysselsättningsstödet bör därför inte utökas vad gäller beloppen till enskilda

företag på det sätt som föreslås i propositionen.

Utskottet instämmer på denna punkt med motion A67 (nyd) och anser att

propositionen i motsvarande del bör avslås. Socialdemokraterna har i motion A56

en annan grund för sin uppfattning att regeringens förslag om

sysselsättningsbidrag inte bör godkännas. Denna grund kan utskottet inte

stödja.

Motion A67 tillstyrks således i denna del och propositionen avstyrks i

motsvarande del. Detta bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 61 bort ha följande lydelse:

61. beträffande sysselsättningsbidrag

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:A67 yrkande 6, och med avslag på

dels propositionen i motsvaranden del,

dels motion 1993/94:A56 yrkande 2 i motsvarande del som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

24. Inriktningen av aviserad utredning om samordning av olika stödformer

(mom. 67)

Laila Strid-Jansson (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 98 börjar med "I motion

A67" och slutar med "motionsyrkandet avstyrks" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning är det viktigt att understryka att den

aviserade utredningen om stöden bygger på ett kritiskt, restriktivt och stramt

förhållningssätt i syfte att väsentligt minska statens kostnader för

regionalpolitiken samt riskerna för konkurrenssnedvridning.

dels att utskottets hemställan under 67 bort ha följande lydelse:

67. beträffande inriktningen av aviserad utredning om samordning av olika

stödformer

att riksdagen med anledning av motion 1993/94:A67 yrkande 10 som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

25. Ekonomisk förstärkning av Norrlandsfonden och utvidgning

av dess verksamhetsområde (mom. 69)

Ingela Thalén, Georg Andersson, Lahja Exner, Sten Östlund, Monica Öhman,

Johnny Ahlqvist och Berit Andnor (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 101 börjar med "Mot

bakgrund" och på s. 102 slutar med "detta sammanhang" bort ha följande lydelse:

Mot bakgrund av vad utskottet har anfört om Norrlandsfondens stora betydelse

anser utskottet att den ekonomiska förstärkning av Norrlandsfonden med

totalt 220 miljoner kronor som regeringen föreslår är otillräcklig. Utskottet

anser att fonden -- såsom Socialdemokraterna och Vänsterpartiet har föreslagit

i sina partimotioner -- bör förstärkas med 500 miljoner kronor sammanlagt.

Beträffande finansieringen av denna förstärkning anser utskottet i likhet med

propositionen och Socialdemokraternas och Nydemokraternas partimotioner att

Stiftelsen Industricentras tillgångar, beräknade till ca 100 miljoner kronor,

skall föras till fonden. Återstående 400 miljoner kronor föreslås komma fonden

till del från det nya anslaget

C 12 Stiftelsen Norrlandsfonden. Detta innebär 280 miljoner kronor mer till

detta anslag än vad regeringen föreslår. Reserverade medel under anslaget C 1

Lokaliseringsbidrag m.m. bör i linje med vad som föreslås i Socialdemokraternas

partimotion innehållas till ett motsvarande belopp (400 miljoner kronor).

Genom den förstärkning av Norrlandsfonden med 500 miljoner kronor som

utskottet förordar öppnas möjlighet att utvidga fondens verksamhetsområde att

omfatta hela Norrland, således även Gävleborgs län. Detta län har liknande

struktur och brottas med samma problem som de län inom vilka fonden för

närvarande verkar.

Regeringen bör som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet har

anfört om ekonomisk förstärkning av Norrlandsfonden och utvidgning av dess

verksamhetsområde att omfatta även Gävleborgs län. Tillkännagivandet bör ske

med bifall till motion A56 (s) samt med anledning av propositionen och

motionerna A57 (v), A67 (nyd), A255 (s) och 451 (v) såvitt nu är i fråga samt

A64 (fp), A67 (nyd), A244 (s), A435 (kds), A445 (v), A458 (fp) och A456 (nyd) i

aktuella delar. Utskottet återkommer vid behandlingen av anslagsfrågorna till

de yrkanden som behandlas endast delvis i detta sammanhang.

dels att utskottets hemställan under 69 bort ha följande lydelse:

69. beträffande ekonomisk förstärkning av Norrlandsfonden och utvidgning av

dess verksamhetsområde

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:A56 yrkande 4, yrkande 11 i

motsvarande del, yrkande 23 i motsvarande del och yrkande 28 i motsvarande del,

och med anledning av

delspropositionen i motsvarande del,

dels motionerna 1993/94:A57 yrkande 22 och yrkande 23 i motsvarande del,

1993/94:A64, 1993/94:A67 yrkandena 15 och 16, 1993/94:A255 yrkande 2 och

1993/94:A422, 1993/94:A435, 1993/94:A445, 1993/94:A451 yrkande 1, 1993/94:A458

yrkande 6 samt 1993/94:A465 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört om ekonomisk förstärkning av Norrlandsfonden och utvidgning av

dess verksamhetsområde att omfatta även Gävleborgs län,

26. Styrelsen för Norrlandsfonden (mom. 70)

Ingela Thalén, Georg Andersson, Lahja Exner, Sten Östlund, Monica Öhman,

Johnny Ahlqvist och Berit Andnor (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 102 börjar med

"Utskottet delar" och slutar med "i fråga" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med motionärerna i den socialdemokratiska