Bet. 1993/94:AU21

Arbetsmarknadsutskottets betänkande

1993/94:AU21

Åtgärder för att skapa sysselsättning åt arbetslösa

Innehåll

Utskottet

Hemställan

1993/94

AU21

Bakgrund

Riksdagen beslutade våren 1993 (FiU 20, rskr. 189) att ett

stimulansbidrag skulle utges för reparation och underhåll av

vissa kommunala fastigheter. 800 miljoner kronor anvisades på

tilläggsbudget under sjunde huvudtiteln på ett särskilt anslag

Stimulansbidrag för reparation och underhåll av vissa

kommunala fastigheter.

Bidraget disponerades av AMS och avsåg reparations- och

underhållsarbeten som påbörjas före den 1 juli 1994 och som

slutförs senast den 30 juni 1995.

I en skrivelse till regeringen den 19 november 1993 uppgav AMS

att verket gjort bedömningen att det inte är möjligt att nå upp

till de av regeringen beräknade åtgärdsvolymerna och att det

inom ramen för tilldelade medel för 1993/94 på anslaget B 2

finns utrymme för andra satsningar. AMS redovisade i skrivelsen

hur detta utrymme skulle kunna användas med hänsyn till de

omfattande behov som finns av åtgärder för att begränsa

arbetslösheten.

Bl.a. föreslogs ökade ROT-insatser inom bostadssektorn samt

medel för ROT-åtgärder inom den kommunala sektorn. Sammanlagt

ansåg AMS att 2,5 miljarder kronor skulle kunna användas från

anslaget till arbetsmarknadspolitiska åtgärder.

I en gemensam skrivelse till regeringen den 23 november 1993

lämnade Boverket och AMS förslag om tillfälligt stimulansbidrag

till ombyggnad av flerbostadshus och utökning av ramen för

beslut om särskilt ombyggnadsbidrag för äldrebostäder.

På förslag av arbetsmarknadsutskottet (1993/94:AU5, rskr. 102)

beslöt riksdagen den 16 december 1993 att bemyndiga regeringen

att av innevarande års medel på anslaget B 2

Arbetsmarknadspolitiska åtgärder under tionde huvudtiteln

använda dels 500 000 000 kr till reparation och underhåll av

kommunala fastigheter, dels 100 000 000 kr som

investeringsstöd till ombyggnad av äldrebostäder.

Enligt uppgift under hand från AMS har hela beloppet om 800

miljoner kronor, som riksdagen beslutade om våren 1993,

förbrukats. De 500 miljoner kronor som avsattes för reparation

av kommunala fastigheter i december 1993 är i det närmaste helt

intecknade. Av de 100 miljoner kronor som avsåg ombyggnad av

äldrebostäder är enligt underhandsuppgift från Boverket, som

fördelar pengarna, en stor del redan intecknad.

Under den allmänna motionstiden i år har drygt 30 motioner

lämnats in som innehåller yrkanden om ROT-satsningar av olika

slag. Motionsförslagen har bl.a. sysselsättningspolitiska skäl.

Motionerna har i huvudsak remitterats till bostadsutskottet, som

för närvarande bereder dessa yrkanden. Till

arbetsmarknadsutskottet har remitterats yrkanden som rör förslag

om att använda medel till ROT-åtgärder från innevarande års

anslag till arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Skälet härtill är

enligt motionärerna att det vid utgången av budgetåret kommer

att finnas medel över på anslaget och att dessa medel bör

användas till att skapa sysselsättning för de arbetslösa. Sådana

yrkanden återfinns i motionerna A269 av Ian Wachtmeister m.fl.

(nyd) och A250 av Gudrun Schyman m.fl. (v).

Motionerna

I motion 1993/94:A250 yrkande 4 vill motionärerna ha ett

tillkännagivande till regeringen om vad i motionen anförts om

att utnyttja anslagna medel till arbetsmarknadspolitiska ändamål

för bl.a. ROT-åtgärder.

I motion 1993/94:A269 yrkande 5 hemställer motionärerna att de

i motionen föreslagna satsningarna på bl.a. ROT-åtgärder skall

finansieras av medel avsatta för arbetsmarknadspolitiska

åtgärder för budgetåret 1993/94.

Skrivelse från s-ledamöterna i utskottet

I skrivelsen som inkom till arbetsmarknadsutskottet den 4

februari 1994 hemställer de socialdemokratiska företrädarna i

utskottet att utskottet beslutar att med förtur behandla frågan

om att utnyttja de medel som finns tillgängliga under

innevarande budgetår för insatser ämnade att minska

arbetslösheten. I skrivelsen pekar ledamöterna på att AMS

påtalat svårigheterna att nå de angivna volymerna och att därför

betydande belopp inte kommer att kunna utnyttjas innevarande

budgetår. Vidare hänvisas till de förslag till åtgärder inom

bl.a. ROT-sektorn som AMS tagit upp i sin skrivelse till

regeringen den 19 november 1993.

Med anledning av denna skrivelse beslutade utskottet vid sitt

sammanträde den 15 februari 1994 att bifalla förslaget att med

förtur behandla frågan om att utnyttja tillgängliga medel för

insatser ämnade att minska arbetslösheten.

Enligt bedömningar som AMS har gjort och som senast

redovisades vid utskottets studie- och informationsbesök hos AMS

den 15 februari 1994 kommer AMS under innevarande budgetår inte

att nå upp till de av regeringen beräknade åtgärdsvolymerna.

Särskilt påtagligt är detta i fråga om åtgärden ungdomspraktik,

men förhållandet gäller även övriga arbetsmarknadspolitiska

åtgärder.

Orsakerna till svårigheterna att nå upp till de beräknade

volymerna är enligt AMS flera. En orsak som nämns är den

omfattning på åtgärderna som det nu är fråga om. Det finns ett

"kapacitetstak" beträffande de möjligheter för

arbetsförmedlingarna och länsarbetsnämnderna att hantera

omfattande arbetsmarknadspolitiska insatser. Andra orsaker är

svårigheterna att få fram lämpliga åtgärdsplatser hos

arbetsgivare samt att förändringarna av nivån för bidragen

negativt har påverkat åtgärdsvolymerna.

AMS gör bedömningen att åtminstone 4 miljarder kronor av

anslaget till arbetsmarknadspolitiska åtgärder kan komma att bli

outnyttjade för de avsedda ändamålen under innevarande budgetår.

Utskottet

Utskottets överväganden

För egen del gör utskottet följande bedömning.

Arbetslösheten uppgick i december 1993 till 8 % av hela

arbetskraften. Nästan 40 % av alla arbetslösa är

långtidsarbetslösa. Inom byggsektorn var arbetslösheten närmare

31 % i december 1993. Enligt regeringens bedömning i årets

budgetproposition kommer byggandet att fortsätta att minska.

Detta gäller särskilt bostadsbyggandet. Åtgärder för att komma

till rätta med det svåra läget på arbetsmarknaden måste därför

enligt utskottets uppfattning få högsta prioritet.

Riksdagen har alltid hävdat att den s.k. arbetslinjen skall

gälla. Den innebär att aktiva åtgärder skall användas i stället

för kontantstöd. Självklart skall härvid alla ansträngningar

göras för att utnyttja de arbetsmarknadspolitiska medlen.

Det är beklagligt att det inte går att nå de åtgärdsvolymer

som statsmakterna beräknat medel för.

Det finns enligt utskottet skäl att se över orsaken till att

exempelvis utbildningsvikariaten inte kan utnyttjas i avsedd

utsträckning och till att de inte har fått tillfredsställande

genomslagskraft på den privata sektorn. Ett annat

arbetsmarknadspolitiskt medel som bör utnyttjas mer effektivt är

rekryteringsstödet. Utskottet har tidigare uttalat (1993/94:AU5)

att man för att underlätta anställning i högre grad än hittills

bör använda sig av den högre bidragsprocent, 65 %, som

bestämmelserna om rekryteringsstöd medger. Även

beredskapsarbeten finns det skäl att framhålla i detta

sammanhang.

Mot den bakgrund som tecknats ovan ter det sig naturligt för

utskottet att överväga om det i det uppkomna läget skulle vara

möjligt att finna andra alternativ till kontantstöd för de

arbetslösa, som inte kan få tillgång till någon av de

arbetsmarknadspolitiska åtgärder för vilka medel beräknats. Den

lediga produktionskapacitet som finns bör med andra ord användas

för att bereda de redan arbetslösa arbete och för att förhindra

att ytterligare människor slås ut från arbetsmarknaden.

Såvitt utskottet kan bedöma finns det flera projekt inom

ROT-sektorn som med kort varsel skulle kunna starta och som

skulle ge arbetstillfällen åt ett stort antal arbetslösa

byggnadsarbetare. Det har bl.a. uppgetts att det finns behov av

upprustning av nedslitna skollokaler och att åtgärder behöver

vidtas för att avhjälpa miljöproblem i sådana lokaler. Vissa

s.k. radonhus behöver också bli föremål för ombyggnad.

Arbetsmarknadsutskottet är för sin del berett att föreslå

riksdagen att bemyndiga regeringen att använda 1,5 miljarder

kronor av innevarande års anslag Arbetsmarknadspolitiska

åtgärder till ROT-satsningar för bland annat skolor,

samlingslokaler, bostäder, äldrebostäder, sjukhem, vissa

kulturbyggnader och kulturmiljövård. Arbetsmarknadsutskottet

utgår från att sådan verksamhet snarast kan påbörjas efter ett

riksdagsbeslut.

Det är utskottets bestämda uppfattning att åtgärder omedelbart

måste komma i gång för att på så sätt medverka till att

nedbringa arbetslösheten. Medel för de åtgärder som man beslutar

att sätta i gång under innevarande budgetår skall enligt

gällande regler belasta innevarande års anslag oaktat

utbetalningar för gjorda åtaganden inte kan göras förrän efter

budgetårsskiftet.

Det är angeläget att information om dessa ROT-satsningar förs

ut så snart riksdagen har fattat beslut i ärendet.

Hemställan

Utskottet hemställer

beträffande insatser för att bekämpa arbetslösheten

att riksdagen med bifall till vad ovan anförts samt

med anledning av motionerna 1993/94:A250 yrkande 4 i

motsvarande del och 1993/94:A269 yrkande 5 i motsvarande

del bemyndigar regeringen att av innevarande budgetårs

medel på anslaget B 2 Arbetsmarknadspolitiska åtgärder

under tionde huvudtiteln använda 1 500 000 000 kronor för

åtgärder som syftar till att bekämpa arbetslösheten i

enlighet med vad utskottet förordat.

men (v)

Stockholm den 22 februari 1994

På arbetsmarknadsutskottets vägnar

Ingela Thalén

I beslutet har deltagit: Ingela Thalén (s), Elver Jonsson

(fp), Sonja Rembo (m), Anders G Högmark (m), Georg Andersson

(s), Marianne Andersson (c), Lahja Exner (s), Sten Östlund (s),

Harald Bergström (kds), Laila Strid-Jansson (nyd), Monica Öhman

(s), Isa Halvarsson (fp), Johnny Ahlqvist (s), Kent Olsson (m)

och Berit Andnor (s).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Hans Andersson (v) närvarit

vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,

eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i

utskottet.

Hans Andersson (v) anför:

Enligt min uppfattning borde det föreslagna bemyndigandet till

regeringen inneburit möjligheter att använda 2 miljarder kronor

för de avsedda åtgärderna. Eftersom beloppet är ett rambelopp

hade det varit förutseende att ha detta större utrymme för att

sätta i gång så många projekt som möjligt. Om ramen är för liten

kan det innebära att angelägna projekt inte kan sättas i gång.

Däremot är det inte någon olägenhet om en större ram inte kan

utnyttjas fullt ut.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet borde ha

hemställt:

beträffande insatser för att bekämpa arbetslösheten

att riksdagen med bifall till vad utskottet anfört samt med

anledning av motionerna 1993/94:A250 yrkande 4 i motsvarande del

och 1993/94:A269 yrkande 5 i motsvarande del bemyndigar

regeringen att av innevarande budgetårs medel på anslaget B 2

Arbetsmarknadspolitiska åtgärder under tionde huvudtiteln

använda 2 000 000 000 kronor för åtgärder som syftar till att

bekämpa arbetslösheten i enlighet med vad utskottet förordat.