Bet. 1993/94:AU24

Arbetsmarknadsutskottets betänkande

1993/94:AU24

Lag om arbetsförmedlingsregister

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionen

Utskottet

Hemställan

1993/94

AU24

Sammanfattning

I detta betänkande behandlar utskottet regeringens förslag i

proposition 1993/94:235 om en arbetsförmedlingsregisterlag jämte

en motion som väckts med anledning av propositionen.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag utom i ett avseende.

Registreringen av vissa känsliga uppgifter i ett

arbetsförmedlingsregister kräver enligt propositionen den

arbetssökandes muntliga samtycke. Utskottet förordar med

anledning av ett motionsyrkande att samtycket skall vara

skriftligt.

Vänsterpartiets företrädare i utskottet har avgett en

meningsyttring.

Propositionen

I proposition 1993/94:235 föreslår regeringen -- efter

föredragning av statsrådet Börje Hörnlund -- att riksdagen antar

det i propositionen framlagda förslaget till

lag om arbetsförmedlingsregister

Motionen

1993/94:A71 av Hans Andersson m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att 7 § 3 förslag till lag om

arbetsförmedlingsregister får följande lydelse: "Uppgifter med

stöd av 6 § får endast registreras om den arbetssökande

skriftligen medgivit detta.",

2. att riksdagen avslår 6 § 3 förslag till lag om

arbetsförmedlingsregister,

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag till

lagreglering av register hos länsarbetsnämndernas centrala

kanslier enligt vad som i motionen anförts.

Utskottet

Inledning

I betänkandet behandlar utskottet regeringens förslag i

proposition 1993/94:235 Lag om arbetsförmedlingsregister jämte

en motion från Vänsterpartiet som väckts med anledning av

propositionen.

Genom den föreslagna lagstiftningen ersätts de tillstånd från

Datainspektionen på vilka Arbetsmarknadsverkets nuvarande

registrering vilar. Arbetsförmedlingsregister föreslås få föras

med hjälp av automatisk databehandling för varje offentlig

arbetsförmedlings och varje arbetsmarknadsinstituts

verksamhetsområde. Ett centralt statistikregister föreslås få

föras vid Arbetsmarknadsstyrelsen.

Datainspektionen har i ett yttrande enligt 2 a § datalagen

(1973:289) i februari 1994 i huvudsak tillstyrkt regeringens

förslag till lagrådsremiss i ärendet. Inspektionen har framfört

vissa invändningar i fråga om utlämnande av uppgifter från

arbetsförmedlingsregistren till resp. länsarbetsnämnds centrala

kansli. Synpunkterna har beaktats vid ärendets beredning i

regeringskansliet.

Motionärerna välkomnar att det sker en lagreglering av vissa

av Arbetsmarknadsverkets personregister men framför invändningar

på tre punkter mot lagförslaget. Invändningarna rör frågor om

skriftligt samtycke till registrering, registrering av sociala

och ekonomiska förhållanden och registrering vid

länsarbetsnämndernas centrala kanslier.

Utskottet ger inledningsvis en kort beskrivning av

propositionens redogörelse för bakgrunden till lagförslaget samt

härefter en översikt av lagens innehåll. Avslutningsvis

behandlar utskottet de frågor som aktualiseras i motionen.

Bakgrund

För Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) och länsarbetsnämndernas

verksamhet finns ett centralt ADB-system som inrättades under

1970-talet. Datainspektionen har meddelat ett flertal beslut

avseende AMS utveckling av ett ADB-stöd för

arbetsförmedlingarnas, numera länsarbetsnämndernas,

platsförmedlingsverksamhet. Dessa beslut har utgjort stöd för

den personregistrering som utvecklats inom ramen för

personregistret AF 90:2. Detta register förs vid samtliga

länsarbetsnämnder och innehåller uppgifter, i många fall

känsliga från integritetssynpunkt, om ett stort antal personer.

I januari 1993 meddelade Datainspektionen länsarbetsnämnderna

tillstånd enligt datalagen att föra personregistret AF 90:2 till

den 1 mars 1994 med vissa förbehåll. Datainspektionen meddelade

vidare vid samma tillfälle AMS tillstånd att på samma villkor

föra registret AMV:s centrala statistik- och

uppföljningsregister.

Enligt Datainspektionens uppfattning måste den

personregistrering som förekommer i förmedlingsverksamheten

utformas på ett från integritetssynpunkt acceptabelt sätt. Den

nödvändiga avvägningen mellan samhällets intresse av effektiv

arbetsförmedling och den enskildes krav på skydd för sin

personliga integritet bör enligt inspektionens mening regleras

av statsmakterna i lag.

Regeringen har genom beslut den 24 februari 1994 förlängt

tillstånden för ifrågavarande personregister t.o.m. den sista

juni 1994.

Riksdagen har under våren 1991 ställt sig bakom målsättningen

om lagreglering av register med ett stort antal registrerade och

ett särskilt känsligt innehåll i ett lagstiftningsärende om

offentlighet, integritet och ADB (prop. 1990/91:60, KU11, rskr.

160).

Propositionens huvuddrag

Till grund för den föreliggande propositionen ligger en inom

Arbetsmarknadsdepartementet upprättad promemoria med förslag

till lag om arbetsförmedlingsregister. Promemorian har

diskuterats vid en av departementet anordnad hearing med

företrädare för de närmast berörda myndigheterna samt

arbetsmarknadens parter.

Registerändamål

Enligt den föreslagna lagen skall ett

arbetsförmedlingsregister få användas för handläggning av

ärenden som rör platsförmedling, arbetsförberedande åtgärder i

form av vägledning, utbildning och yrkesinriktad rehabilitering

samt för andra arbetsmarknadspolitiska åtgärder som är

föreskrivna i lag eller förordning.

Ett register föreslås även få utgöra underlag för publicering

av lediga platser och för framställning av statistik. Det får

användas för planering, tillsyn, uppföljning och utvärdering av

verksamheten samt utgöra underlag för metodutveckling. Det får

också användas såväl i det nordiska arbetsförmedlingssamarbetet

som i arbetsförmedlingssamarbetet med övriga europeiska länder

inom ramen för EES-avtalet.

Ett centralt statistikregister skall enligt förslaget få

användas främst för AMS tillsyn, uppföljning och utvärdering av

verksamheten och för framställning av avidentifierad statistik.

Registerinnehåll

Arbetsförmedlingsregistren föreslås få innehålla uppgifter om

den som är registrerad som arbetssökande, om arbetsgivare,

lediga platser och kontaktpersoner.

De integritetskänsliga uppgifter som får finnas i registret

regleras enligt förslaget uttömmande i lagen.

För alla registrerade arbetssökande skall enligt förslaget

vissa allmänna ärendeuppgifter få anges (namn, personnummer,

adress, sökt arbete m.m.). Uppgift om arbetshandikapp och om

medborgarskap skall endast få förekomma i form av koder. Kod för

arbetshandikapp skall endast få registreras med den

arbetssökandes samtycke.

Vissa känsliga uppgifter föreslås få antecknas endast med den

registrerades uttryckliga samtycke. Det gäller uppgift om

hälsotillstånd och om förhållanden som utgör någon form av

arbetshinder. En förutsättning för att det skall få ske är bl.a.

att uppgifterna är av väsentlig betydelse för handläggningen av

ärendet.

I lagen skall också anges att vissa speciella uppgifter som

kan förekomma i sammanhanget inte får registreras.

I AMS centrala statistikregister skall det enligt förslaget få

finnas de uppgifter som behövs för att planera och följa upp

Arbetsmarknadsverkets verksamhet. Känsliga uppgifter får med

några i lagen angivna undantag inte registreras.

Utlämnande av uppgift på ADB-medium

I registerlagen anges i vilka fall uppgifter i ett

arbetsförmedlingsregister skall få lämnas ut på ADB-medium.

Detta föreslås få ske till en annan offentlig

arbetsförmedling eller ett annat arbetsmarknadsinstitut i

fall då den arbetssökande skrivs in vid dessa, och i andra fall

med den sökandes samtycke.

Utlämnande av uppgifter föreslås även få ske till

länsarbetsnämndernas centrala kanslier och till AMS för

tillsyn, framställning av statistik m.m.

Uppgifter om arbetsgivare och lediga platser föreslås via

terminal få göras läsbara vid andra offentliga

arbetsförmedlingar, vid arbetsmarknadsinstitut och vid

arbetsförmedlingsmyndigheterna i övriga Norden samt inom EES

enligt förekommande avtal om arbetsförmedlingssamarbete.

Uppgifter om lediga platser får också göras läsbara för

allmänheten.

Utlämnande av uppgifter ur arbetsförmedlingsregistren till de

allmänna försäkringskassorna, RFV och CSN föreslås regleras i

förordning.

Övrigt

I propositionen redovisas också frågor om registeransvar,

terminalåtkomst, sekretess, sökbegrepp, gallring av uppgifter,

information till de arbetssökande och ADB-säkerhet m.m.

Utskottet hänvisar i dessa delar till propositionens

framställning.

Samtycke till registrering

I 5 § i lagförslaget anges i 15 punkter vilka allmänna

ärendeuppgifter som ett arbetsförmedlingsregister får innehålla

om den arbetssökande.

Enligt 6 § i förslaget anges att vissa ytterligare

personuppgifter -- utöver de allmänna som anges i 5 § -- får

registreras med den arbetssökandes samtycke i form av

daganteckning. De personuppgifter som får antecknas anges i fyra

punkter. Det rör sig om:

1. förekomst av intyg och utlåtande av läkare eller skrivelse

från någon myndighet

2. redovisade arbetshinder

3. sociala och ekonomiska förhållanden

4. den sökandes och handläggarens slutsatser av utredande

samtal samt handlingsplaner

Det är således fråga om uppgifter som kan vara av känsligt

slag, och som förutsättning för att registrering skall få ske

anges att uppgiften skall ha väsentlig betydelse för

ärendets handläggning.

I 7 § anges de ytterligare förutsättningar (utöver de som

anges i 6 §) som skall vara uppfyllda när en registrering enligt

6 § 2--4 innehåller uppgifter om hälsotillstånd och sjukdom,

ekonomisk hjälp enligt socialtjänstlagen samt omdömen och

värderande upplysningar om den arbetssökande.

Enligt 7 § andra stycket gäller som förutsättning för

registrering av ifrågavarande uppgifter att underlaget för

anteckningen antingen är den arbetssökandes egna uppgifter eller

skriftliga uppgifter i en handling som ingår i den sökandes akt.

Enligt 7 § tredje stycket fordras att den arbetssökande har

tagit del av de uppgifter som registreras och att den

arbetssökande inför varje uppgiftslämnande uttryckligen samtyckt

till registreringen. Detta skall framgå av daganteckningen.

Kravet på uttryckligt samtycke gäller även registrering av

förekomsten av sådan handling som avses i 6 § punkt 1.

Vänsterpartiet anser i motion A71 (yrk. 1) att kravet i 7 § på

muntligt samtycke för att en uppgift skall få registreras inte

är tillräckligt utan att det skall krävas en skriftlig

överenskommelse mellan den arbetssökande och arbetsförmedlingen.

Motionärerna yrkar att "7 § 3" ges följande lydelse:

"Uppgifter med stöd av 6 § får endast registreras om den

arbetssökande skriftligen medgivit detta."

("7 § 3" kan betraktas som en uppenbar felskrivning av 7 §

tredje stycket).

Utskottet delar motionärernas syn att vissa av de uppgifter

som kan komma att registreras i ett arbetsförmedlingsregister ur

integritetssynpunkt är av så känslig natur att den arbetssökande

bör lämna ett skriftligt samtycke till registreringen. Med en

sådan ordning skapas, sammantaget med den informationsplikt som

åligger arbetsförmedlingen enligt 22 § i lagförslaget, bättre

förutsättningar för att den arbetssökande förstår innebörden av

samtycket och att det inte uppstår missförstånd mellan den

arbetssökande och arbetsförmedlingen om vad samtycket avser.

Utskottet förordar således, med anledning av motion A71 (yrk.

1), att uppgifter enligt 6 och 7 §§ i lagförslaget, endast får

registreras om den arbetssökande inför varje

registreringstillfälle lämnat sitt skriftliga samtycke.

Även uppgifter enligt 5 § andra stycket är enligt utskottets

mening av sådan art att det bör krävas skriftligt samtycke på

samma sätt som nyss sagts.

Vänsterpartiet framhåller vidare i den nämnda motionen att

möjligheten att med samtycke registrera sociala och ekonomiska

förhållanden medför att starkt integritetskränkande

uppgifter kan antecknas. Om denna typ av uppgifter skall få

registreras bör det klart anges vilka uppgifter som skall få

komma i fråga och för vilka syften. Motionärerna begär (yrk. 2)

att 6 § 3 utgår ur lagtexten.

Enligt utskottets mening bör det med tanke på effektiviteten i

arbetsförmedlingsverksamheten vara möjligt att i ett register av

den aktuella typen registrera uppgifter om sociala och

ekonomiska förhållanden. Genom de krav för registrering av

känsliga uppgifter som ställs upp enligt lagförslaget samt de

ytterligare krav utskottet förordat har rimlig integritetshänsyn

tagits. Utskottet vill således erinra om att registreringen

förutsätter att, förutom att det finns ett skriftligt samtycke

från den arbetssökande, det finns ett väsentligt behov av

uppgiften för handläggningen av det aktuella ärendet. En

slentrianmässig registrering av denna typ av uppgifter får inte

förekomma. Registreringen av känsliga uppgifter får vidare bara

förekomma i ärenden som rör platsförmedling, arbetsförberedande

åtgärder och andra arbetsmarknadspolitiska åtgärder som

föreskrivs i lag eller förordning -- däremot inte i de övriga

syften för vilka ett arbetsförmedlingsregister får användas.

Utskottet avstyrker med det anförda bifall till motion A71 (yrk.

2).

Utlämnande av uppgift på ADB-medium till länsarbetsnämnds

centrala kansli

Enligt lagförslagets 17 § gäller bl.a. att sådana uppgifter i

ett arbetsförmedlingsregister som avses i 5 och 9--11 §§, för de

ändamål som anges i 2 § 3 och 4, får lämnas ut på ADB-medium

till det centrala kansliet vid den länsarbetsnämnd inom vars

ansvarsområde registret förs.

Ett utlämnade till det centrala kansliet kan således ske för

planering, metodutveckling, tillsyn, uppföljning och utvärdering

av verksamheten samt framställning av statistik.

Vänsterpartiet förordar i motion A71 att lagförslaget även bör

omfatta registrering av uppgifter hos länsarbetsnämndernas

centrala kanslier. Motionärerna begär (yrk. 3) att riksdagen hos

regeringen begär ett lagförslag i frågan.

Enligt Datainspektionens till propositionen fogade yttrande

framgår bl.a. att den föreslagna lagen, enligt Datainspektionens

mening, borde innehålla regler om registrering av uppgifter

också hos länsarbetsnämndernas centrala kansli. Om så inte blir

fallet förordar inspektionen att utlämnandet begränsas till

avidentifierade uppgifter och att uppgifter som registreras med

stöd av 6 § inte lämnas ut.

Datainspektionen har vidare i sitt yttrande påpekat att genom

ett utlämnande till länsarbetsnämndernas centrala kanslier kan

personregister bli aktuella även vid dessa kanslier. Dessa

personregister omfattas inte av den föreslagna registerlagen

utan faller under datalagens regler.

Utskottet kan konstatera att regeringens föreliggande

lagförslag inte omfattar registrering på ADB-medium av uppgifter

hos de centrala kanslierna. Förslaget tillgodoser emellertid så

till vida Datainspektionens önskemål som att beträffande

arbetssökande endast sådana allmänna uppgifter som nämns i 5 §

skall få lämnas ut till kanslierna. Önskemålet att utlämnandet

begränsas till avidentifierade uppgifter har i propositionen

beaktats endast genom ett uttalande i den allmänna motiveringen

till förslaget. Det sägs där att utlämnade uppgifter i så stor

utsträckning som möjligt bör vara avidentifierade.

Om uppgifter från ett arbetsförmedlingsregister lämnas ut till

länsarbetsnämndernas centrala kanslier på ADB-medium kan det,

som framhållits, innebära att det inrättas licenspliktiga

personregister på kanslierna. Vid en sådan licensprövning torde

Datainspektionen kunna meddela de ur integritetssynpunkt

erforderliga föreskrifter som skall gälla för registren, t.ex.

att uppgifterna skall vara avidentifierade.

Utskottet hade sammanfattningsvis gärna sett att propositionen

närmare redovisat vilka överväganden som gjorts i fråga om en

lagreglering av registreringen av uppgifter hos

länsarbetsnämndernas centrala kanslier. Utskottet har i avsaknad

av sådana uppgifter, och då inte heller motionen ger

tillräckligt underlag, inte någon grund för att bedöma behovet

av en sådan reglering. Utskottet utgår från att regeringen

följer frågan men kan i övrigt inte tillmötesgå motionärernas

krav. Motion A71 (yrk. 3) avstyrks därmed.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande lagbestämmelserna i 5--7 §§

att riksdagen med anledning av propositionen i

motsvarande del och motion 1993/94:A71 yrkande 1 samt med

avslag på motion 1993/94:A71 yrkande 2 antar 5--7 §§ i

regeringens enligt bilaga framlagda förslag till lag om

arbetsförmedlingsregister med den ändringen

dels att i 5 § andra stycket och i 6 § ordet

"samtycke" skall föregås av ordet "skriftliga",

dels att i 7 § tredje stycket ordet "uttryckligen"

skall ersättas med ordet "skriftligen",

men. (v) - delvis

2. beträffande lagförslaget i övrigt

att riksdagen antar regeringens enligt bilaga

framlagda förslag till lag om arbetsförmedlingsregister.

3. beträffande registrering av uppgifter hos

länsarbetsnämndernas centrala kanslier

att riksdagen avslår motion 1993/94:A71 yrkande 3,

men. (v) - delvis

Stockholm den 5 maj 1994

På arbetsmarknadsutskottets vägnar

Elver Jonsson

I beslutet har deltagit: Elver Jonsson (fp), Anders G

Högmark (m), Kjell Nilsson (s), Marianne Andersson (c), Lahja

Exner (s), Sten Östlund (s), Harald Bergström (kds), Laila

Strid-Jansson (nyd), Monica Öhman (s), Isa Halvarsson (fp),

Johnny Ahlqvist (s), Kent Olsson (m), Berit Andnor (s), Patrik

Norinder (m) och Bengt-Ola Ryttar (s).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Hans Andersson (v) närvarit

vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,

eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i

utskottet.

Hans Andersson (v) anför:

Vänsterpartiet hyser betänkligheter mot förslaget att, med den

arbetslöses samtycke, tillåta registrering av sociala och

ekonomiska förhållanden. Med sådana vida begrepp öppnas

möjligheter för registrering av ur integritetssynpunkt starkt

känsliga uppgifter. Skall en registrering av sådana uppgifter

tillåtas bör uttrycket "sociala och ekonomiska förhållanden"

preciseras. Vi anser att riksdagen bör besluta att 6 § 3 i

lagförslaget utgår i sin nuvarande utformning.

Beträffande registrering av uppgifter hos

länsarbetsnämndernas centrala kanslier anser vi i likhet med

Datainspektionen att den nu föreslagna lagen även bör reglera

registreringen av uppgifter hos länsarbetsnämnderna. Riksdagen

bör enligt vår mening hos regeringen begära förslag till

lagreglering av frågan.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under mom.

1 och 3 borde ha hemställt:

1. beträffande lagbestämmelserna i 5--7 §§

att riksdagen med anledning av propositionen i motsvarande del

och motion 1993/94:A71 yrkande 1 och 2 antar 5--7 §§ i

regeringens enligt bilaga framlagda förslag till lag om

arbetsförmedlingsregister med den ändringen

dels att i 5 § andra stycket och i 6 § ordet "samtycke"

skall föregås av ordet "skriftliga",

dels att i 6 § orden "3. sociala och ekonomiska

förhållanden" skall utgå,

dels att i 6 § punkt 4 skall betecknas punkt 3,

dels att i 7 § första stycket hänvisningen till "6 § 2--4"

skall ersättas med en hänvisning till "6 § 2--3",

dels att i 7 § tredje stycket ordet "uttryckligen" skall

ersättas med ordet "skriftligen",

3. beträffande registrering av uppgifter hos

länsarbetsnämndernas centrala kanslier

att riksdagen med anledning av motion 1993/94:A71 yrkande 3

som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,

Propositionens lagförslag

Bilaga