Bet. 1993/94:AU3

Arbetsmarknadsutskottets betänkande

1993/94:AU03

Arbetstid, semester och annan ledighet

Innehåll

Sammanfattning

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1993/94

AU3

Sammanfattning

I detta betänkande behandlas 12 motioner från den allmänna

motionstiden år 1993 som rör arbetstid, semester och annan

ledighet. Motioner om arbetstiden rör önskemål om ökad

flexibilitet och minskning av arbetstiden till sex timmar. På

semesterområdet avser de semesterlönegrundande frånvaro. I

motionerna föreslås vidare utökad rätt till föräldraledighet och

ändring av reglerna om förläggning av ledigheten. Samtliga

motioner avstyrks av utskottet främst med hänvisning till

pågående beredningsarbete.

Till betänkandet har fogats tre reservationer och en

meningsyttring från Vänsterpartiet.

Motionerna

1992/93:A267 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas

18. att riksdagen godkänner förslaget om ändring i lagen

(1978:410) om rätt till ledighet för vård av barn m.m. i

enlighet med motionens bilaga 1.

1992/93:A702 av Anita Persson och Birthe Sörestedt (s) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om vidgad rätt till förkortning av

arbetstiden.

1992/93:A705 av Ann-Cathrine Haglund och Elisabeth Fleetwood

(m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts angående lag om flexibelt uttag av

arbetstid.

1992/93:A707 av Gunnar Thollander m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

semesterlagens regler om semesterlönegrundande frånvaro anpassas

till reglerna i föräldraförsäkringen i enlighet med vad som

anförts i motionen.

1992/93:A709 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om införande av en konjunkturanpassad

arbetstid.

1992/93:A712 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär en plan för minskning av

normalarbetstiden till sex timmar inom en tioårsperiod,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till kraftig

begränsning av övertidsuttaget.

1992/93:A714 av Jan Backman (m) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

införandet av produktionsanpassad arbetstid.

1992/93:A716 av Nils Nordh m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om rätt till ledighet för att utöva förtroendeuppdrag inom

hyresgäströrelsen.

1992/93:A717 av Karin Israelsson och Gullan Lindblad (c, m)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om en ändring i semesterlagen så

att dubbel semesterlön inte utges.

1992/93:A719 av Åke Carnerö (kds) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

utökad tjänstledighet och anställningstrygghet för

småbarnsföräldrar.

1992/93:A729 av Rune Thorén och Pär Granstedt (c) vari yrkas

att riksdagen hos regeringen begär utredning om en förkortad

arbetstid.

1992/93:A811 av Karin Starrin m.fl. (c) vari yrkas

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att målet är att alla skall få möjlighet

till en arbetstid på 30 timmar i veckan, vilket ger utrymme för

en normalarbetstid på 6 timmar per dag.

Utskottet

Inledning

I det följande behandlas 12 motioner som avser arbetstid,

semester och annan ledighet från anställning. Motionerna om

arbetstid avser bl.a. frågan om konjunkturanpassad arbetstid och

andra former av flexibel arbetstid samt sex timmars arbetsdag.

De motioner som rör ledighet innehåller bl.a. förslag om utökad

rätt till ledighet för skilda ändamål.

Utskottet vill inledningsvis redovisa följande.

I februari 1991 tillkallades en särskild utredare (A 1991:1)

för att undersöka om mer flexibla regler för arbetstid och

semester bör införas i svensk lagstiftning. Utredaren skulle

också se över semesterlagens regler om semesterlönegrundande

frånvaro. Som särskild utredare förordnades f.d. förste

ombudsmannen Rune Larson.

På grundval av utredningens delbetänkande (SOU 1991:109) om

Semesterlöneförsäkring för små företag antog riksdagen i

december 1992 en ny lag om försäkring mot vissa

semesterlönekostnader (prop. 1992/93:40, AU5, rskr. 72). Lagen

trädde i kraft den 1 juli 1993.

Utredningens huvudbetänkande (SOU 1992:27), Årsarbetstid, Ny

lag om arbetstid och semester avlämnades i mars 1992. I korthet

går förslaget ut på att den lagstadgade 40-timmarsveckan

omvandlas till en årsarbetstid om 2 007 timmar. Semestern skall

ingå i årsarbetstiden. Arbetstidslagen och semesterlagen förs

samman till en gemensam lag. Utredaren föreslår att det på

arbetsplatser där kollektivavtal gäller inte skall finnas några

regler om arbetstidens förläggning. Lagen skall dock innehålla

en uppmaning till parterna att vid träffande av kollektivavtal

eftersträva stor frihet för arbetstagaren att, där så är

möjligt, själv påverka sin arbetstid. På arbetsplatser där det

saknas kollektivavtal skall enligt förslaget gälla i stort sett

samma regler som i dag. Genom avtal med den enskilde

arbetstagaren skall dock i viss utsträckning avvikelse kunna

göras från lagen.

Huvudbetänkandet har remissbehandlats men ännu inte föranlett

något förslag från regeringen. En mycket kortfattad redovisning

av remissutfallet återfinns i det av riksdagen godkända

betänkandet 1992/93:AU4 Arbetstid, semester och annan ledighet.

Av denna framgår att flertalet remissinstanser är positiva till

flexibla arbetstider. Samtidigt framförs emellertid väsentliga

invändningar mot utformningen av förslagen. Såväl arbetstagar-

som arbetsgivarorganisationer har invändningar mot att skilda

regler skall gälla beroende på om kollektivavtal gäller på

arbetsplatsen eller inte. LO och TCO är kritiska och anser att

det är arbetsgivarens behov av flexibilitet som tillgodosetts i

förslaget och inte arbetstagarens.

Som redovisades i förra årets betänkande 1992/93:AU4 pågår

inom EG utarbetandet av ett arbetstidsdirektiv.

I årets budgetproposition (prop. 1992/93:100, bil. 11, s. 20)

konstaterar arbetsmarknadsministern att utredningsförslaget i

väsentliga avseenden avviker från det då föreliggande

EG-förslaget till arbetstidsdirektiv. Enligt propositionen avser

regeringen att senare ta ställning till i vilken mån

utredningens förslag bör föranleda förslag till lagändringar.

EG:s ministerråd har den 30 juni 1993 intagit en gemensam

ståndpunkt (common position) i fråga om ett omarbetat förslag

till direktiv. Detta förslag föreläggs nu EG-parlamentet som har

möjlighet att komma med ytterligare synpunkter. Utskottet har

inhämtat att frågan enligt planerna åter skall behandlas i

ministerrådet i december 1993 för eventuellt slutligt antagande

av direktivet.

Jämfört med det direktivförslag som behandlades vid

ministerrådsmötet 1992 ger det nu framlagda förslaget större

utrymme för undantag från bl.a. reglerna om dygnsvila, veckovila

och referensperioden för det maximala antalet arbetstimmar per

vecka i genomsnitt (48 timmar). Dessutom undantas ett antal

arbetstagargrupper.

Arbetsmarknadsutskottet har vid ett flertal tillfällen under

senare år som sin uppfattning uttalat att en friare

arbetstidsförläggning är en viktig framtidsfråga. Utskottet har

därvid uppehållit sig vid de positiva konsekvenserna av en ökad

flexibilitet för den enskildes planering av arbetsliv,

familjeliv och studier etc. Flexibla arbetstider bör också kunna

främja jämställdhet mellan kvinnor och män. Även produktionens

önskemål om flexibla arbetstider har utskottet sett som en

väsentlig fråga. Utskottet har utgått från att regeringen skall

återkomma med förslag på området (1992/93:AU4).

Mot den nu beskrivna bakgrunden pågår enligt vad utskottet

inhämtat en beredning inom regeringskansliet.

När det gäller ledighet från anställningen har regeringen

genom beslut i november 1992 tillsatt en särskild utredare för

att se över ledighetslagstiftningen (A 1993:01). Utredaren skall

kartlägga och analysera hur lagstiftningen har fungerat samt

föreslå de lagändringar som en sådan granskning kan ge anledning

till. Vid översynen skall särskilt de små företagens villkor

beaktas. Översynen, benämnd ULL, bör enligt direktiven (dir.

1992:98) leda till att lagstiftningen blir enklare att förstå,

överblicka och tillämpa för dem som berörs av den. Till särskild

utredare har förordnats justitiekanslern Johan Hirschfeldt.

Översynen omfattar dels de lagar vars huvudsyfte är just

rätten till ledighet, dels enstaka ledighetsregler i lagar med

något annat huvudsyfte. Till den förstnämnda kategorin hör

studieledighetslagen, föräldraledighetslagen samt lagarna om

ledighet för vissa föreningsuppdrag inom skolan, för

svenskundervisning för invandrare och för närståendevård.

Semesterlagen omfattas endast såvitt avser reglerna om

semesterlönegrundande frånvaro. Till den senare kategorin hör

bl.a. förtroendemannalagen. Denna lag omfattas emellertid inte

av utredningsuppdraget. Skälet till detta är enligt direktiven

att ledighetsreglerna i förtroendemannalagen har ett så nära

samband med reglerna om arbetstagarinflytande att översynen av

dem i stället bör höra till Arbetsrättskommittén (ARK, A

1991:05). Utredaren av ledighetslagstiftningen skall enligt

direktiven ha avslutat sitt uppdrag och redovisat sina förslag

senast den 31 december 1993.

Innan utskottet kommer in på de enskilda motionerna skall här

lämnas en redogörelse för de uppgifter som kan hämtas ur SCB:s

arbetskraftsundersökningar (AKU) rörande frånvaron från arbetet

under 1992.

Tabell. Frånvarande från arbetet år 1992 under hela eller

del av mätveckan fördelad efter kön och frånvaroorsak (exkl.

frivecka/fridagar på grund av arbetstidens förläggning).

Årsmedeltal1

Frånvaroorsaker Båda könen Män Kvinnor

1000- 1000- 1000-

tal % tal % tal %

Sjukdom 252 6 104 5 148 7

Semester 390 9 201 9 188 9

Värnplikt 9 0 9 0 0 0

Vård av barn 171 4 27 1 144 7

Studier utan lön 44 1 17 1 27 1

Annan tjänstledighet 29 1 14 1 15 1

Arbetsmarknadsskäl 56 1 38 2 18 1

Övriga orsaker 13 0 7 0 6 0

Summa 964 23 417 19 546 27

1 Förändringar har genomförts i AKU från 1 januari 1993,

varför ovanstående siffror måste justeras för att vara

jämförbara med 1993 års skattningar

Utskottet vill också något kort redogöra för en SCB-rapport --

"I tid och otid", rapport nummer 79 -- som publicerades hösten

1992. Undersökningens främsta syfte utgår från aspekter på

jämställdheten i samhället. Huvudfrågan gäller vilka skillnader

som finns i kvinnors och mäns deltagande i olika livssfärer, i

förvärvsarbetet, hemarbetet, omsorgen om barnen etc. Det är

enligt rapporten första gången som betalt och obetalt arbete

mäts i samma enhet för att ställas sida vid sida i statistiken.

Av rapporten framgår att en dryg tredjedel av människors tid

upptas av arbete. Förvärvsarbetet, inklusive arbetsresor och

annan tid i anslutning till det, tar ungefär 20 % av alla

veckans timmar. Kvinnor förvärvsarbetar drygt 27 timmar i veckan

och männen genomsnittligt 41 timmar per vecka. En genomsnittlig

vardag förvärvsarbetar 63 % av kvinnorna och nästan alla utför

hemarbete. 80 % av männen förvärvsarbetar en sådan vardag och

drygt 90 % utför hemarbete. Med indelningen i hemarbete och

förvärvsarbete som utgångspunkt konstateras att arbetet är

ojämnt fördelat mellan kvinnor och män. Det totala arbetet

fördelas däremot jämnt. Samtidigt konstateras att ersättningen

för arbetet inte alls är jämnt fördelad mellan kvinnor och män.

Arbetstidsfrågor

Sex motioner rör arbetstidsfrågor. Tre av dessa gäller

flexibel arbetstid.

I motion A709 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) efterlyses

konjunkturanpassad arbetstid. I motionen konstateras att

efterfrågan varierar och att konjunkturerna har en ganska

regelbunden cykel medan arbetstiden ligger fast. Med större

flexibilitet i arbetstidens längd skulle en del av

arbetslösheten kunna undvikas. I motionen föreslås att

arbetsgivarna och de lokala facken själva skall kunna bestämma

arbetstiden inom vissa ramar.

Jan Backman (m) ser i motion A714 en fördel i varierad

arbetstid med hänvisning till förhållandena i produktionen. Även

för den anställde kan varierad arbetstid vara en fördel enligt

motionären. Han anser det vara viktigt att inför en kommande

anpassning till EG ha egna verksamma regler på området, vilka då

kan åberopas som undantag.

I motion A705 av Ann-Cathrine Haglund och Elisabeth Fleetwood

(m) förordas flexibelt uttag av arbetstid så att den bättre kan

anpassas till den individuelle arbetstagarens livssituation.

Ökade möjligheter bör enligt motionärerna ges för anställda och

företagsledning att träffa avtal om arbetstidens längd och

förläggning, oberoende av om kollektivavtal föreligger eller

inte.

Utskottet står fast vid sin tidigare redovisade

inställning att en friare arbetstidsförläggning är en viktig

framtidsfråga och att större flexibilitet kan innebära fördelar

från flera olika synpunkter. Med hänvisning till den beredning

som enligt vad som redovisats ovan pågår i regeringskansliet

saknas dock anledning för utskottet att gå in på en närmare

prövning av de förslag som läggs fram i de nu behandlade

motionerna.

Motionerna A705, A709 och A714 avstyrks således av utskottet.

I tre motioner förordas förkortad arbetstid.

Vänsterpartiet (motion A712 av Gudrun Schyman m.fl.) vill att

riksdagen hos regeringen skall begära en plan för minskning av

normalarbetstiden till sex timmar inom en tioårsperiod. Partiet

hänför sig bl.a. till den förut nämnda SCB-rapporten om kvinnors

och mäns tidsanvändning. Det är hög tid att införa en arbetstid

och en arbetsorganisation som är anpassad till dagens samhälle,

anser Vänsterpartiet. En förkortad arbetstid motiveras inte bara

av jämställdhetsskäl utan också av de teknologiska

förändringarna och av effektivitetsskäl. I många fall är det

också möjligt att bevara och öka sysselsättningen genom kortare

arbetstid. Arbetstiden bör omfördelas och spridas mera jämnt

mellan olika grupper, och en omfördelning ske mellan betalt och

obetalt arbete. Därför måste också en kraftig begränsning ske av

övertidsuttaget, sägs det i motionen.

Rune Thorén och Pär Granstedt (c) anför i motion A729 att en

allmän arbetstidsförkortning skulle kunna lösa en rad problem.

De pekar bl.a. på en förbättrad livskvalitet för enskilda,

mindre utgifter för samhället för arbetslösheten och effektivare

arbetsorganisation. Motionärerna anser att regeringen

tillsammans med arbetsmarknadens parter bör utreda

förutsättningarna för och konsekvenserna av en förkortad

arbetstid för att sedan återkomma till riksdagen med förslag.

Även Karin Starrin m.fl. (c) anser enligt motion A811 att

arbetstiden bör förkortas. Den bör i större utsträckning

anpassas till livet utanför lönearbetet. Målet bör enligt

motionen vara att alla skall få möjlighet till en arbetstid på

30 timmar per vecka, vilket ger utrymme för en normalarbetstid

på sex timmar per dag.

Utskottet gör följande bedömning med anledning av de nu

behandlade motionsyrkandena. Frågan om en generell

arbetstidsförkortning är av långsiktig art. I det rådande

ekonomiska läget kan det enligt utskottets mening inte anses

befogat att överväga en sådan reform. Frågan bör dessutom ses i

ljuset av möjligheterna till flexibilitet i arbetstiden. Som

utskottet framhållit flera gånger tidigare kan sådan

flexibilitet minska behovet av en allmän arbetstidsförkortning.

Av det anförda följer att utskottet inte kan ansluta sig till de

nu behandlade motionsförslagen. Motionerna A712, A729 och A811,

den sistnämnda i berörd del, avstyrks således.

Semesterfrågor

Två motioner rör semesterlönegrundande frånvaro. Som en

bakgrund till motionerna lämnas följande beskrivning av gällande

rätt.

Enligt 4 § semesterlagen har en arbetstagare rätt till

tjugofem semesterdagar varje år. Under semesterledigheten har

arbetstagaren rätt till semesterlön i den mån han har tjänat in

sådan under intjänandeåret. Semesterlönen utgör enligt 16 §

semesterlagen 12 % av arbetstagarens lönesumma under

intjänandeåret. Semesterlönen ingår i beräkningsunderlaget för

den sjukpenninggrundande inkomsten enligt lagen om allmän

försäkring.

Även viss frånvaro är semesterlönegrundande. För sådana

frånvarodagar beräknas semesterlönen antingen som arbetstagarens

genomsnittliga dagsinkomst eller, om han inte haft någon inkomst

under intjänandeåret, med hänsyn till den inkomst som det kan

antagas att han skulle ha haft, om han hade arbetat för

arbetsgivarens räkning.

Semesterlönegrundande frånvaro är enligt 17 § semesterlagen

bl.a. sjukdom, föräldraledighet eller s.k. närståendevård. Vissa

begränsningar finns dock. I fråga om föräldraledighet är högst

120 dagars frånvaro för varje barn semesterlönegrundande. För

ensamstående förälder är högst 180 dagar semesterlönegrundande.

Ersättningsreglerna inom föräldraförsäkringen har utvidgats

successivt. Enligt de regler som gäller sedan 1989 utges

föräldrapenning med anledning av barns födelse under högst 450

dagar sammanlagt för föräldrarna (4 kap. 3 § lagen om allmän

försäkring). En del av den föräldraledighet som ger rätt till

föräldrapenning är således inte semesterlönegrundande.

I motion A707 påpekar Gunnar Thollander m.fl. (s) att

utbyggnaden av föräldraförsäkringen inte motsvarats av en

förbättring av semesterförmånerna vid föräldraledighet.

Motionärerna anser att semesterlagen bör anpassas till

föräldraförsäkringen.

I motion A717 av Karin Israelsson och Gullan Lindblad (c, m)

anförs att reglerna om semesterlön vid frånvaro på grund av

sjukdom, föräldraledighet och närståendevård medför att den

anställde blir dubbelt kompenserad. Motionärerna pekar på det

förhållandet att sjukpenningen etc. beräknas efter lönen inkl.

semesterlön samtidigt som arbetsgivaren skall betala semesterlön

vid dessa typer av frånvaro. De anser att den frånvarande

därigenom blir favoriserad. Därför bör de nu angivna slagen av

frånvaro från arbetet inte vara semesterlönegrundande enligt

motionärerna.

Som framgått inledningsvis pågår en översyn av

ledighetslagstiftningen som skall vara avslutad vid kommande

årsskifte. I direktiven (dir. 1992:98) anges att semesterlagens

regler om semesterlönegrundande frånvaro har kritiserats för de

negativa ekonomiska konsekvenser dessa regler har för små

företag. Detta är en bakgrund till att just frågan om

semesterlönegrundande frånvaro ingår i uppdraget, medan

semesterlagen i övrigt inte gör det. Enligt direktiven är det nu

nödvändigt att göra en allmän översyn av reglerna om rätt till

semesterlön vid olika typer av ledighet. Utgångspunkten skall

vara att åstadkomma enklare och mer rättvisa regler sett ur det

enskilda företagets synvinkel. Utredaren bör bl.a. ta ställning

till i vilka fall som längden på den semesterlönegrundande

ledigheten kan begränsas och även överväga om rätten till

semesterlön i något fall helt bör upphöra.

Redan med hänsyn till det pågående utredningsarbetet saknas

enligt utskottets mening anledning till några initiativ från

riksdagens sida med anledning av motion A707 (s). Motionen

avstyrks således av utskottet.

Inte heller motion A717 (c, m) bör föranleda någon riksdagens

åtgärd, eftersom den i motionen aktualiserade frågan omfattas av

det nyssnämnda utredningsuppdraget. Även denna motion avstyrks

följaktligen.

Frågor om andra ledigheter

Tre motioner gäller föräldraledighet.

Socialdemokraterna vill ha en ändring i föräldraledighetslagen

avseende ledighetens förläggning. I partiets motion A267 påtalas

problemet -- oftast är det kvinnor som drabbas -- för den som

vill minska sin dagliga arbetstid. I dag är det arbetsgivaren

som bestämmer ensidigt om föräldraledighetens förläggning.

Socialdemokraterna vill ändra lagen så att föräldern själv får

bestämma när under dagen ledigheten skall tas ut med den enda

begränsningen att ledigheten inte får medföra allvarliga men för

produktionen. Ett lagförslag i enlighet med detta läggs fram i

motionen.

Utskottet behandlade ett likartat yrkande från

Socialdemokraterna i betänkandet 1992/93:AU4 och hänvisade då

till att intressekonflikten mellan arbetstagare och arbetsgivare

vad gäller förläggningen av föräldraledigheten vid förkortad

arbetstid beaktats i lagen på det sätt som föreslagits av den

dåvarande regeringen (prop. 1988/89:69). Om arbetstagaren och

arbetsgivaren inte kommer överens skall nämligen arbetsgivaren

underrätta arbetstagaren och dennes fackliga organisation om

beslutet. Utskottet ansåg att denna intresseavvägning alltjämt

var rimlig. Arbetsmarknadsutskottet står fast vid detta men vill

tillägga att den förutnämnda översynen av

ledighetslagstiftningen även innefattar föräldraledighetslagen.

I den delen bör översynen enligt direktiven primärt syfta till

att göra sådana lagtekniska förändringar som följer av en

eftersträvad samordning mellan olika ledighetslagar, bl.a. när

det gäller regler om förläggning av ledigheten.

Motion A267 avstyrks med hänvisning till det anförda i den nu

berörda delen.

Två motioner gäller utökad rätt till föräldraledighet.

Anita Persson och Birthe Sörestedt (s) anser i motion A702 att

rätten för föräldrar till förkortning av arbetstiden bör

utsträckas till det skolår då barnet fyller tolv år.

I motion A719 av Åke Carnerö (kds) anförs att

anställningsskyddet bör stärkas för småbarnsföräldrar. Dessutom

bör rätten till hel ledighet utsträckas till dess barnet är sex

år, anser motionären.

Utskottet vill med anledning av de nu behandlade

motionerna betona att man måste underlätta för familjerna att ge

barnen en god och trygg omvårdnad i hemmet samtidigt som

föräldrarna ges möjlighet att behålla kontakten med arbetslivet.

Förberedelser pågår inom regeringskansliet för att införa ett

vårdnadsbidrag. En arbetsgrupp inom Socialdepartementet har den

4 oktober i år lagt fram en promemoria som innehåller förslag om

ett beskattat vårdnadsbidrag om 2 000 kr per månad och per barn

som har fyllt ett men inte tre år. I promemorian ingår också ett

förslag att rätten till hel ledighet från anställningen förlängs

från 18 månader till tre år från barnets födelse. Frågan skall

nu beredas inom Socialdepartementet. Med hänvisning till detta

beredningsarbete saknas enligt utskottets mening anledning att

ta något initiativ från riksdagens sida på grund av de nu

ifrågavarande motionerna såvitt de innefattar krav på utökad

föräldraledighet.

Med anledning av synpunkterna i motion A719 rörande

anställningstrygghet för den som vårdar barn kan utskottet

konstatera att föräldralediga genom de särskilda reglerna om

anställningsskydd i 10 och 11 §§ föräldraledighetslagen i

princip är likställda med övriga anställda.

Med hänvisning till det anförda avstyrks motionerna A702 och

A719.

Slutligen förordas i motion A716 av Nils Nordh m.fl. (s) att

förtroendeuppdrag inom hyresgästorganisationer bör ge rätt

till ledighet från anställningen, detta för att möjliggöra en

fortsatt demokratiseringsprocess för hyresgästerna.

Utskottet vill med anledning av denna motion hänvisa till

de möjligheter som finns att träffa avtal om tjänstledighet för

olika ändamål. Utskottet är däremot inte berett att förorda en

lagreglerad rätt till ledighet för det syfte som avses i

motionen. I sammanhanget vill utskottet påpeka att utredaren av

ledighetslagstiftningen enligt sina direktiv översiktligt bör

belysa de förslag som under senare år väckts i riksdagen om

ledighet för nya ändamål. Bland sådana motioner finns

förtroendeuppdrag inom olika slag av ideella organisationer.

Arbetsmarknadsutskottet avstyrker motion A716 med hänvisning

till det anförda.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande flexibel arbetstid

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:A705, 1992/93:A709

och 1992/93:A714,

res. 1 (nyd)

2. beträffande förkortad arbetstid

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:A712, 1992/93:A729

och 1992/93:A811 yrkande 10,

men. (v)

3. beträffande semesterförmånerna vid föräldraledighet

att riksdagen avslår motion 1992/93:A707,

4. beträffande semesterlön vid frånvaro på grund av sjukdom

m.m.

att riksdagen avslår motion 1992/93:A717,

5. beträffande föräldraledighetens förläggning

att riksdagen avslår motion 1992/93:A267 yrkande 18,

res. 2 (s)

6. beträffande utökad rätt till föräldraledighet m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:A702 och

1992/93:A719,

res. 3 (s) - motiv.

7. beträffande förtroendeuppdrag inom

hyresgästorganisationer

att riksdagen avslår motion 1992/93:A716.

Stockholm den 7 oktober 1993

På arbetsmarknadsutskottets vägnar

Ingela Thalén

I beslutet har deltagit: Ingela Thalén (s), Elver Jonsson

(fp), Sonja Rembo (m), Anders G Högmark (m), Kjell Nilsson (s),

Georg Andersson (s), Marianne Andersson (c), Lahja Exner (s),

Charlotte Cederschiöld (m), Sten Östlund (s), Harald Bergström

(kds), Laila Strid-Jansson (nyd), Monica Öhman (s) och Isa

Halvarsson (fp).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Hans Andersson (v) närvarit

vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Reservationer

1. Flexibel arbetstid (mom. 1)

Laila Strid-Jansson (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar

med "Utskottet står" och slutar med "av utskottet" bort ha

följande lydelse:

Som framgår av inledningsavsnittet i detta betänkande har

arbetsmarknadsutskottet vid ett flertal tillfällen under senare

år uttalat sig för en friare arbetstidsförläggning, bl.a. med

hänsyn till förhållandena i produktionen. Utskottet, som står

fast vid denna uppfattning, har utgått från att regeringen

återkommer med förslag på området inom en nära framtid.

De synpunkter som förs fram i motion A709 av Ian Wachtmeister

m.fl. (nyd) ligger väl i linje med utskottets uppfattning i

frågan om en ökad flexibilitet i arbetstidens längd och

förläggning. Som framförs i motionen skulle en del av

arbetslösheten kunna undvikas om det fanns större möjlighet att

anpassa arbetstiderna efter den rådande konjunkturen -- i en

högkonjunktur arbetar alla längre och i en lågkonjunktur kortare

tid. Ett mer flexibelt system skulle också kunna tillämpas på

företag med typiska säsongsvariationer. Som sägs i motionen bör

arbetsgivare och lokala fackliga organisationer själva kunna

bestämma om arbetstiden inom vissa ramar.

Någon anledning att avvakta ytterligare beredningsarbete inom

regeringskansliet finns inte. Regeringen bör i stället snarast

återkomma till riksdagen med förslag till erforderliga

regeländringar.

Vad utskottet anfört med anledning av motion A709 bör ges

regeringen till känna. Även motionerna A705 och A714 får därmed

anses tillgodosedda.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande

lydelse:

1. beträffande flexibel arbetstid

att riksdagen med anledning av motionerna 1992/93:A705,

1992/93:A709 och 1992/93:A714 som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört,

2. Föräldraledighetens förläggning (mom. 5)

Ingela Thalén, Kjell Nilsson, Georg Andersson, Lahja Exner,

Sten Östlund och Monica Öhman (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar

med "Utskottet behandlade" och slutar med "berörda delen" bort

ha följande lydelse:

Utskottet ansluter sig till den uppfattning som framförs i

motion A267 beträffande förläggningen av föräldraledigheten för

arbetstagare som vill förkorta sin dagliga arbetstid. Regeln i

8 § föräldraledighetslagen bör ändras så att föräldern själv får

bestämma när under dagen föräldraledigheten skall tas ut.

Undantag skall gälla om ledigheten skulle medföra allvarliga

problem för produktionen. Vid tvist gäller 34 §

medbestämmandelagen. Lagförslag läggs fram i hemställan.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande

lydelse:

5. beträffande föräldraledighetens förläggning

att riksdagen med anledning av motion 1992/93:A267 yrkande 18

antar följande

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1978:410) om rätt till ledighet för

vård av barn, m.m.

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1978:410) om rätt

till ledighet för vård av barn m.m. att 8 § skall ha följande

lydelse.

Nuvarande lydelse Reservanternas förslag

8 §

Ledighet skall förläggas till dag som arbetstagaren begär. Vid

förkortning av arbetstiden till hälften eller till tre

fjärdedelar av normal arbetstid skall dock förkortningen spridas

över arbetsveckans samtliga dagar, om ej särskilda skäl

föranleder annat.

Arbetsgivaren skall samråda Arbetsgivaren skall samråda

med arbetstagaren med arbetstagaren

beträffande ledighetens beträffande ledighetens

förläggning under dagen förläggning under dagen

och andra med ledigheten och andra med ledigheten

sammanhängande frågor, sammanhängande frågor,

om förhandling med om förhandling med

arbetstagarens organisation ej arbetstagarens organisation ej

har ägt rum. Uppnås ej har ägt rum. Uppnås ej

överenskommelse, överenskommelse,

bestämmer arbetsgivaren i bestämmer arbetstagaren hur

dessa frågor i den mån ledigheten skall

ej annat har avtalats. förläggas. Ledigheten

Arbetsgivaren får dock ej får dock inte

utan arbetstagarens samtycke förläggas så att den

dela upp ledigheten under skulle skapa allvarliga men

arbetsdagen eller för produktionens

förlägga den till annan behöriga gång.

tid än arbetsdagens

början eller slut.

Har beslut i fråga som

avses i andra stycket

träffats på annat

sätt än genom

överenskommelse med

arbetstagaren eller

företrädare för

arbetstagaren, skall

arbetsgivaren underrätta

arbetstagaren och dennes

lokala arbetstagarorganisation

om beslutet. Underrättelsen

skall om möjligt lämnas

senast två veckor före

ledighetens början.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.

3. Utökad rätt till föräldraledighet m.m. (mom. 6,

motiveringen)

Ingela Thalén, Kjell Nilsson, Georg Andersson, Lahja Exner,

Sten Östlund och Monica Öhman (alla s) anser

att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med

"Utskottet vill" och slutar med "och A719" bort ha följande

lydelse:

Utskottet kan konstatera att en arbetsgrupp inom

Socialdepartementet den 4 oktober lagt fram en promemoria som

innehåller förslag om ett beskattat vårdnadsbidrag om 2 000 kr

per månad och per barn som har fyllt ett men inte tre år. I

promemorian finns också ett förslag att rätten till hel ledighet

från anställningen förlängs från 18 månader till tre år från

barnets födelse. Med anledning därav vill utskottet som sin

mening uttala att en utbyggd föräldraförsäkring är att föredra

framför ett vårdnadsbidrag. Ett vårdnadsbidrag motverkar

jämställdheten mellan föräldrarna och det konserverar könsroller

med den ena föräldern som hushållsansvarig och den andra som

försörjningsansvarig. Det skapar stora marginaleffekter för den

som vill övergå från hemarbete till förvärvsarbete och det

innebär rundgång och byråkrati. Risken är också stor att

utbyggnaden av barnomsorgen äventyras.

En utbyggnad av föräldraförsäkring måste emellertid anstå med

tanke på det ekonomiska läget i landet. När det gäller den

särskilda frågan om utökad rätt till ledighet från anställningen

anser utskottet att den pågående lagtekniska översynen av

ledighetslagstiftningen bör fullföljas. Utskottet förutsätter

att lagstiftningen anpassas till förnyelsen i arbetslivet. Av nu

angivna skäl är utskottet inte berett att tillstyrka motionerna

A702 och A719.

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,

eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i

utskottet.

Hans Andersson (v) anför:

Enligt Vänsterpartiets mening bör det utarbetas en plan för

förkortad arbetstid så att sextimmarsdagen blir det normala

inom en tioårsperiod. Därmed blir arbetstiden mer jämnt fördelad

mellan olika grupper i samhället. En förkortning av arbetstiden

måste kombineras med en kraftig begränsning av övertidsuttaget.

När det gäller såväl föräldraledighetens förläggning som

utökad rätt till föräldraledighet m.m. instämmer jag i de

reservationer som utskottets socialdemokratiska företrädare har

avgett.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under mom.

2 borde ha hemställt:

2. beträffande förkortad arbetstid

att riksdagen med anledning av motionerna 1992/93:A712 och

1992/93:A729 och med avslag på motion 1992/93:A811 yrkande 10

som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts i

denna del,