Bet. 1993/94:BoU13 Länsstyrelserna m.m.

Beredningskedjan

behandlar Prop. 1993/94:100 Förslag till statsbudget för budgetåret 1994/95
riksdagens skrivelse Rskr. 1993/94:210 Riksdagsskrivelse 1993/94:210

Bet. 1993/94:BoU13
Utskottsbetänkanden · BoU

Länsstyrelserna m.m.

1994-03-17 · 13 sidor

Så kom texten hit

Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
Sidnummer: dokumentet är webbpublicerat utan tryckt paginering och indelas i avsnitt — ett sidnummer visas aldrig om det inte står i källan

Varje sida nedan har en egen länk «Kontrollera mot PDF» till originalet på just den sidan.

Citera

Bet. 1993/94:BoU13, Länsstyrelserna m.m.

Dokumentets text

avsnitt 1 Kontrollera mot PDF

Bostadsutskottets betänkande

1993/94:BOU13

Länsstyrelserna m.m.

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

Bilaga

1993/94

BoU13

Sammanfattning

Utskottet förordar med anledning av två motioner att riksdagen

inte godkänner hela den i budgetpropositionen föreslagna

resursökningen på 7 miljoner kronor till länsstyrelserna för

insatser inom kulturmiljövården. Till följd härav föreslår

utskottet att riksdagen anvisar ett ramanslag till

länsstyrelserna som är 3 miljoner kronor lägre än det av

regeringen föreslagna. Övriga motioner avstyrks.

Två reservationer (nyd) och en meningsyttring (v) har bifogats

betänkandet.

TRETTONDE HUVUDTITELN

Propositionen

Regeringen har i proposition 1993/94:100 bilaga 14

(Civildepartementet) föreslagit att riksdagen till

Länsstyrelserna m.m. för budgetåret 1994/95 anvisar ett

ramanslag på 1 789 346 000 kr.

Motionerna

I betänkandet behandlas de under allmänna motionstiden 1994

väckta motionerna

1993/94:Bo250 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas

16. att riksdagen till Länsstyrelserna m.m. för budgetåret

1994/95 anvisar ett ramanslag på 1 718 180 000 kr.

1993/94:Bo301 av Bertil Persson (m) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om läns- och landstingsindelningen i Skåne.

1993/94:Bo302 av Göthe Knutson och Gullan Lindblad (m) vari

yrkas att riksdagen avslår förslaget om förstärkning av

resurserna med 7 miljoner kronor till kulturmiljövården vid

länsstyrelserna.

1993/94:Bo303 av Bertil Persson (m) vari yrkas att riksdagen

hos regeringen begär förslag till en ny statlig

regionalindelning.

1993/94:Bo304 av Lennart Hedquist m.fl. (m, s, fp, c, kds,

nyd) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om fördelningen av

länsstyrelseanslaget.

1993/94:Bo305 av Olle Schmidt m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om ett administrativt och politiskt samlat

Skåne,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om försöksverksamhet med förändrad regional

uppgiftshantering i Skåne.

1993/94:Bo306 av Britt Bohlin m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om fördelning av medel för ledningsövningar med

försvarsområdesbefälhavarna.

1993/94:Bo307 av Birgitta Hambraeus (c) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om namnet Dalarnas län.

1993/94:Jo679 av Ylva Annerstedt m.fl. (fp) vari yrkas

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

avsnitt 2 Kontrollera mot PDF

i motionen anförts om ökade resurser till miljövårdsenheten vid

Länsstyrelsen i Stockholms län.

1993/94:Ju808 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas

5. att riksdagen för budgetåret 1994/95 till anslaget A 1.

Länsstyrelserna m.m. anvisar 100 000 000 kr mindre eller således

1 689 346 000 kr.

1993/94:Kr307 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas

54. att riksdagen beslutar att till A 1. Länsstyrelserna m.m.

för budgetåret 1994/95 anvisa ett belopp som är 3 000 000 kr

lägre än det av regeringen föreslagna.

Bostadsutskottet har berett kulturutskottet tillfälle att

yttra sig över förslaget i proposition 1993/94:100 bilaga 14

anslaget Länsstyrelserna m.m. såvitt avser frågor om

kulturmiljövård jämte motionerna Ju808 yrkande 5, Kr307 yrkande

54, Bo250 yrkande 16 och Bo302.

Utskottet

Länsindelningen m.m.

Sedan några år pågår utredningar om den offentliga

verksamhetens uppbyggnad och indelning på regional nivå. En

parlamentarisk utredning, Regionberedningen (C 1992:06), har i

uppdrag att utforma förslag om detta. Resultatet av arbetet

skall redovisas under våren 1994. En förlängning av tidsplanen

till den 1 juli 1994 har begärts av Regionberedningen.

Regionberedningen har i ett delbetänkande behandlat dels en

begäran om försöksverksamhet med ändrad regional

uppgiftshantering i Skåne dels Västsverigeutredningens

betänkande Västsverige -- region i utveckling (SOU 1992:66). I

delbetänkandet, Västsverige och Skåne -- regioner i förändring

(SOU 1993:97), föreslås att kommuner och landsting i Skåne och i

den västsvenska regionen skall få möjlighet att bilda

regionförbund för samverkan i regionala utvecklingsfrågor.

Förslaget är utformat så att en sådan samverkansmodell skall

kunna prövas även i andra regioner. Ett grundläggande krav för

att ett regionförbund skall få bildas är att det finns en bred

lokal och regional uppslutning bakom en sådan samverkan.

Delbetänkandet har varit föremål för ett brett remissförfarande.

Förslaget bereds för närvarande inom regeringskansliet.

Den regionala indelningen behandlas i tre motioner. I

motionerna Bo301 (m) och Bo305 (fp) yrkande 1 framställs krav på

ett administrativt och politiskt samlat Skåne. I den sistnämnda

motionens yrkande 2 föreslås att en försöksverksamhet med

förändrad regional uppgiftshantering påbörjas i Skåne. I

motionen anförs bl.a. att den kompromiss som Regionberedningens

förslag innebär kan accepteras trots ett flertal oklarheter och

brister. Det understryks att det föreslagna regionala organet

inte får bli permanent. I stället anses att ett direktvalt

regionalt organ på sikt bör tillskapas. Det självklara målet

avsnitt 3 Kontrollera mot PDF

enligt motionärerna är ett direktvalt Skåneparlament. Därigenom

kommer större utrymme att ges för starkare regioner och mer

självständiga kommuner. Skåne anses lämpa sig väl som ett

försöksområde. Försöksverksamheten bör dock enligt motionen inte

pågå längre tid än en mandatperiod.

I motion Bo303 (m) föreslås att riksdagen hos regeringen begär

förslag till en ny statlig regional indelning. Motionären anser

att den nuvarande indelningen har utvecklats till ett

oöverskådligt lappverk genom olika regiongränser för de statliga

myndigheternas regionala verksamheter. Detta medför enligt

motionären att samverkanssträvandena mellan de statliga

myndigheterna försvåras.

Utskottet behandlade senast i april 1993 (bet. 1992/93:BoU17

s. 11) motioner som innehöll förslag till ändringar i den

regionala indelningen. Motionsförslagen avstyrktes med

hänvisning till att Regionberedningens arbete borde avvaktas

såväl i vad det avser de mera övergripande frågorna om den

framtida regionala indelningen som frågan om förändrad regional

uppgiftshantering i Skåne.

Frågan om organisation av den statliga regionala förvaltningen

har, som framgått ovan, behandlats i det delbetänkande som

Regionberedningen lagt fram. För närvarande bereds förslaget

inom regeringskansliet. Enligt vad civilministern upplyst vid en

frågestund i riksdagen den 22 februari 1994 behöver förslaget om

regionförbund övervägas ytterligare. Inriktningen för dessa

överväganden är att en proposition skall läggas fram till

riksdagen i sådan tid att den nya ordningen skall kunna träda i

kraft den 1 januari 1995.

Utskottet anser det inte lämpligt att riksdagen genom

uttalanden föregriper regeringens ställningstagande till

Regionberedningens förslag och en eventuell försöksverksamhet i

Skåne. Motionerna Bo301 (m) och Bo305 (fp) om

regionindelningen i Skåne m.m. avstyrks. Vad gäller

Regionberedningens arbete med den regionala indelningen i stort,

dvs. den fråga som behandlas i motion Bo303 (m), är detta arbete

i sitt slutskede. Övervägandena i frågan skall enligt gällande

tidsplan redovisas under våren 1994. Motionens syfte får anses

tillgodosett. Med det anförda avstyrker utskottet även motion

Bo303 (m).

I detta avsnitt behandlar utskottet även motion Bo307 (c), i

vilken föreslås ett riksdagens tillkännagivande om att

Kopparbergs län bör benämnas Dalarnas län.

Frågan om byte av namn för Kopparbergs län är inte ny för

riksdagen. Den behandlades senast av civilutskottet i

betänkandet CU 1980/81:2. Yttranden inhämtades från

Riksantikvarieämbetet, Lantmäteriverket, Ortnamnsarkivet i

Uppsala samt Länsstyrelsen i Kopparbergs län. Samtliga avstyrkte

avsnitt 4 Kontrollera mot PDF

förslaget i motionen om en namnändring till Dalarnas län.

Utskottet avstyrkte likaså. Riksdagen följde utskottet.

Enligt vad utskottet erfarit har företrädare för länsstyrelsen

och Civildepartementet under hand diskuterat frågan om ett

eventuellt byte av myndighetens -- länsstyrelsens -- namn till

Länsstyrelsen i Dalarna.

Utskottets ståndpunkt är att riksdagen inte bör påverka de

överväganden i frågan som kan pågå genom ett ställningstagande i

den ena eller den andra riktningen. Utskottet utgår ifrån att

länsstyrelsen, om styrelsen finner det önskvärt, tar de

ytterligare initiativ som kan erfordras i sammanhanget.

Utskottet avstyrker med det anförda motion Bo307 (c).

Fördelning av länsstyrelseanslaget

Utskottet vill inledningsvis översiktligt redovisa

fördelningen av länsstyrelseanslaget i stort. Inom

regeringskansliet har från tid till annan pågått diskussioner om

vilka kriterier som bör ligga till grund för fördelningen av

anslaget. Länsstyrelserna har i sina anslagsframställningar och

vid andra tillfällen framhållit att det råder en obalans mellan

länsstyrelsernas resurser och arbetsuppgifter i stort, men också

snedbalans i resursfördelningen mellan länen. Detta har

uppmärksammats och vissa omfördelningar har också skett mellan

länen under senare år. Något tillräckligt bra underlag för att

göra någon mera genomgripande omfördelning mellan länen har

enligt vad utskottet erfarit inte stått att finna. Vid

fördelningen mellan länsstyrelserna har dock en viss

differentiering gjorts när kravet på produktivitetshöjning och

effektivitetsförbättring har beräknats. Några län, för vilka

anslagshöjningar bedöms som mest angelägna, har fått s.k.

återlägg motsvarande 50 % av produktivitets- och

effektivitetskravet. De medel som använts i detta syfte har

tagits från anslagssparandet på ramposten Utvecklingsåtgärder

och gemensamma ändamål inom länsstyrelseorganisationen.

Kompensationen medför således inte att andra län får avstå någon

del av anslaget. En av de länsstyrelser som på detta sätt fått

medel "återlagda" är Uppsala län. Enligt vad utskottet erfarit

fortsätter arbetet med översynen av fördelningen av resurser

mellan länsstyrelser. Ett hjälpmedel kan vara den årsredovisning

som länsstyrelserna för första gången kommer att avlämna under

hösten 1994.

I motion Bo304 (m, s, fp, c, kds, nyd) föreslås ett riksdagens

tillkännagivande om att länsstyrelseanslaget bör fördelas med

beaktande av befolkningsutvecklingen. Enligt motionärerna tas

för litet hänsyn till sådana förändringar trots att verksamheten

vid länsstyrelserna är tydligt befolkningsrelaterad. Som exempel

avsnitt 5 Kontrollera mot PDF

nämns Uppsala län, där den relativa medelsfördelningen inte

anses ha följt länets befolkningsexpansion. Det anses inte

rimligt att länsstyrelsens servicenivå kan komma att behöva

sänkas i relation till andra län på grund av att

resursfördelningen inte är anpassad till den växande

befolkningen. Motionärerna anser att en bättre anpassning än

hittills av resursfördelningen måste ske och föreslår att bl.a.

Uppsala län tilldelas en större andel än tidigare av det totala

anslaget.

Utskottet har avstyrkt en liknande motion två gånger tidigare

(bet. 1990/91:BoU14 s. 14 och 1992/93:BoU17 s. 12). Utskottet

ansåg bl.a. att en ordning med automatisk anslagshöjning till

län med ökande befolkning inte borde införas. Utskottet har inte

ändrat uppfattning. Genom den avvägning vid fördelningen som

gjorts i årets budgetproposition har Uppsala län som anförts

ovan fått medel "återlagda". I den mån förslaget i motionen inte

kan anses tillgodosett avstyrker utskottet motion Bo304 (m, s,

fp, c, kds, nyd) om befolkningsutvecklingens inverkan på

länsstyrelseanslaget.

I länsstyrelsernas arbetsuppgifter ingår att svara för att

egen ledningsberedskap upprätthålls. Ledningsövningar genomförs

inom vissa tidsintervall. Som ett led i den nya budgetprocessen

har regeringen frångått den tidigare rutinen att efter ansökan

från länsstyrelserna anvisa engångsbelopp till dessa övningar. I

stället anvisas för varje länsstyrelse ett med 100 000 kr

förstärkt förvaltningsanslag för att ledningsövningar i

fortsättningen skall finansieras inom ramposten.

I motion Bo306 (s) behandlas systemet för tilldelning av medel

för militära ledningsövningar på regional nivå. Enligt motionen

har tidigare gällt den ordningen att respektive länsstyrelse

tilldelats öronmärkta medel för detta ändamål efter

anslagsframställan. Nu kommer länsstyrelserna i stället att

årligen tilldelas medel för verksamheten, lika för alla.

Motionärerna befarar att byte av anslagsteknik kan innebära att

många planerade ledningsövningar de närmaste åren måste ställas

in. De pekar också på att övningsverksamheten i de olika länen

bedrivs på olika sätt vilket enligt motionärerna medför kraftiga

variationer i medelsbehovet.

Utskottet delar inte motionärernas farhågor för att många

ledningsövningar kan komma att ställas in på grund av den

ändrade budgetprocessen. Genom det nya systemet får

länsstyrelserna större frihet än tidigare att planera för

övningsverksamheten och att i dialog med berörda

totalförsvarsmyndigheter bestämma när och hur anvisade medel bör

tas i anspråk. Någon minskning av tilldelade medel till

ledningsövningar sett i ett femårsperspektiv kommer enligt vad

avsnitt 6 Kontrollera mot PDF

utskottet erfarit den nya ordningen inte att innebära. Utskottet

avstyrker motion Bo306 (s).

I motion Jo679 (fp) yrkande 14 föreslås att miljövårdsenheten

vid Länsstyrelsen i Stockholms län tillförs ökade resurser. Som

skäl anförs att storstadsregionen ställer särskilda krav på

resurser för samordnad miljöplanering och miljövård i hela

länet.

Om motionären eftersträvar en annan fördelning av medel inom

länsstyrelsen vill utskottet erinra om att det är en fråga för

länsstyrelsen att bestämma hur de medel som anvisats skall

disponeras.

Om motionen i stället syftar till att Länsstyrelsen i

Stockholms län bör tilldelas ett förstärkt anslag i förhållande

till andra länsstyrelser är utskottet inte berett att föreslå

någon ändring av tilldelningen. Den utredning som pågår om

organisationsförändringar med anledning av förslaget till

miljöbalk kommer att behandla bl.a. länsstyrelsens roll inom de

områden som täcks av förslaget till miljöbalk. Utredningen skall

redovisa resultatet av sitt arbete den 1 september 1994.

Utskottet förutsätter att regeringen därefter kommer att

överväga eventuella förslag om miljöarbetet inom länsstyrelserna

och vid behov förelägga riksdagen förslag i frågan. Med det

anförda avstyrker utskottet motion Jo679 (fp) yrkande 14 om

förstärkning av anslaget till Länsstyrelsen i Stockholms

län.

Resursförstärkning för kulturmiljövård

Regeringen har föreslagit vissa resursförstärkningar till

länsstyrelserna på grund av nya arbetsuppgifter. Bl.a. föreslås

att länsstyrelserna tillförs resurser för att tillgodose de

ökade krav som ställs på länsstyrelsernas arbete inom

kulturmiljövården. Enligt budgetpropositionen (bil. 14 s. 43)

bör länsstyrelserna tillföras en resursökning på 7 miljoner

kronor så att varje länsstyrelse kan finansiera ytterligare en

handläggare inom det aktuella området. Skälen redovisas närmare

under elfte huvudtiteln (bil. 12, Kulturdepartementet).

Förstärkningen föreslås genomföras bl.a. genom en överföring av

3 miljoner kronor från kulturbudgeten till Civildepartementets

huvudtitel. Därmed möjliggörs enligt propositionen en fortsatt

ärendedecentralisering från Riksantikvarieämbetet (RAÄ) och

bättre förutsättningar för länsstyrelserna att kunna hantera

anbud och upphandling av arkeologiska uppdrag. Bl.a. den

sistnämnda frågan har behandlats av Utredningen om

huvudmannaskapet för Riksantikvarieämbetets

utredningsverksamhet, den s.k. HUR-utredningen i betänkandet

(SOU 1992:137) Arkeologi och exploatering.

Med den föreslagna resursförstärkningen bedömer regeringen att

länsstyrelserna fr.o.m. budgetåret 1995/96 skall kunna överta

avsnitt 7 Kontrollera mot PDF

handläggningen av ärenden om kyrkliga kulturminnen från RAÄ, en

fråga som fanns med redan i budgetpropositionen 1993. Vidare bör

resursförstärkningen enligt regeringen ge länsstyrelserna

möjligheter att tillgodose också andra angelägna

utvecklingsfrågor inom kulturmiljövården.

I partimotion Kr307 (s) och i motion Bo302 (m) tas upp

regeringens förslag om en förstärkning av länsstyrelseanslaget

med 7 miljoner kronor till kulturmiljövården. I m-motionen

föreslås att förslaget inte bör genomföras nu utan att

Museiutredningens arbete bör avvaktas så att konsekvenser och

samspel inom kulturmiljövården är klarlagda. I s-motionen

föreslås att riksdagen anvisar ett belopp som är 3 miljoner

kronor lägre än det som regeringen föreslagit. Som skäl anförs

bl.a. att Museiutredningens förslag bör avvaktas.

Bostadsutskottet har berett kulturutskottet tillfälle att avge

yttrande över regeringens förslag om resursförstärkning inom

kulturmiljövården (1993/94:KrU4y). Kulturutskottet förordar -- i

enlighet med förslaget i motion Kr307 yrkande 54 -- en

resursökning om 4 miljoner kronor i syfte att de mest

arbetstyngda länsstyrelserna skall kunna anställa ytterligare en

handläggare inom kulturmiljöområdet. Utskottet utgår från att

medlen fördelas med beaktande av den bedömning som RAÄ gör i

frågan om länsstyrelsens personalbehov. Som skäl för sin

bedömning anför kulturutskottet följande:

Utskottet konstaterar att länsstyrelserna successivt tillförts

ökade resurser för arbetsuppgifter som rör kulturmiljövård,

vilket lett till att det på varje länsstyrelse finns två

handläggartjänster, en länsantikvarietjänst och en tjänst för en

biträdande länsantikvarie. På de största länsstyrelserna finns

därutöver ytterligare handläggarresurser. Mot bakgrund av den

pågående ärendedecentraliseringen från RAÄ och med beaktande av

att även andra arbetsuppgifter lagts på länsstyrelserna är det

uppenbart att en resursförstärkning behövs. Som motiv för den

föreslagna resursökningen åberopar regeringen bl.a. behovet av

ökade resurser på arkeologiområdet med hänsyn till förslag som

lagts fram av HUR-utredningen. Överväganden rörande dessa

redovisas under Kulturdepartementets huvudtitel. Remissvaren på

utredningen visar att förslagen ej bör genomföras. Utskottet,

som kommer att ta ställning till regeringens bedömning och

förslag i denna fråga i ett kommande betänkande, är mot den

angivna bakgrunden inte berett att i detta sammanhang tillstyrka

en så stor uppräkning av anslaget för kulturmiljövård som

regeringen föreslagit.

Bostadsutskottet delar kulturutskottets uppfattning att en

resursförstärkning behövs för att länsstyrelserna skall klara de

avsnitt 8 Kontrollera mot PDF

ytterligare arbetsuppgifter på kulturmiljövårdens område som

tillförts länsstyrelserna. På de skäl som kulturutskottet anfört

bör dock resursökningen inte ges den omfattning som regeringen

föreslagit. Bostadsutskottet förordar med anledning av förslaget

i budgetpropositionen och motionerna Kr307 (s) yrkande 54 och

Bo302 (m), båda motionerna i motsvarande del, och i likhet med

kulturutskottet att resursförstärkningen inom

kulturmiljövården bestäms till 4 miljoner kronor. Denna

resursökning bör i första hand komma de länsstyrelser till godo

som har störst behov av ytterligare en handläggare inom

kulturmiljöområdet. Viss flexibilitet bör emellertid finnas vid

fördelningen av de nu diskuterade medlen. De bör också kunna

användas för andra angelägna ändamål, t.ex. för förstärkningar

avseende "den gröna miljövården".

Anslag till Länsstyrelserna m.m.

Regeringen har föreslagit att riksdagen anvisar ett ramanslag

till Länsstyrelserna m.m. för budgetåret 1994/95 på

1 789 346 000 kr, vilket innebär en ökning i förhållande

till innevarande budgetår med 71 166 000 kr.

I detta sammanhang vill utskottet korrigera den tabell

avseende länsstyrelseanslagets fördelning på ramposter för nästa

budgetår (bil. 14 s. 44) i vad avser Länsstyrelsen i Göteborgs

och Bohus län. Ramanslaget för länsstyrelsen skall vara

110 789 000 kr och inte som angetts i budgetpropositionen

10 789 000 kr.

I två motioner -- utöver de som behandlar resursförstärkningen

till kulturmiljövården -- har framförts krav på att anslaget

skall minskas. I partimotion Bo250 (nyd) yrkande 16 föreslås att

riksdagen anvisar ett ramanslag på 1 718 180 000 kr, dvs.

ett i förhållande till innevarande budgetår oförändrat anslag.

Som skäl för denna anslagsberäkning anförs bl.a. att

länsstyrelserna har för stor personalstyrka med hänsyn till den

minskade arbetsbelastningen på bostadsenheterna.

I partimotion Ju808 (v) yrkande 5 föreslås att det bör anvisas

ett anslag som är 100 000 000 kr lägre än det som regeringen

föreslår. En sådan besparing kan enligt motionen vara ett steg

mot effektivisering och länsdemokrati.

Utskottet anser att det i motionerna Bo250 (nyd) och Ju808 (v)

inte framförts sådana skäl som kan motivera en ytterligare

minskning utöver den ovan förordade av regeringens förslag till

anslag till länsstyrelserna. På grund härav och med

beaktande av vad utskottet anfört om resursförstärkningen till

kulturmiljövården förordas att riksdagen med anledning av

motionerna Kr307 (s) yrkande 54 och Bo302 (m), båda i denna del,

och med avslag på motionerna Bo250 (nyd) yrkande 16 och Ju808

(v) yrkande 5 för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på

avsnitt 9 Kontrollera mot PDF

1 786 346 000 kr, dvs. en minskning med 3 miljoner kronor i

förhållande till regeringens förslag.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande regionindelningen i Skåne m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Bo301, 1993/94:Bo303

och 1993/94:Bo305,

2. beträffande byte av namn för Kopparbergs län

att riksdagen avslår motion 1993/94:Bo307,

res. 1 (nyd)

3. beträffande befolkningsutvecklingens inverkan på

länsstyrelseanslaget

att riksdagen avslår motion 1993/94:Bo304,

4. beträffande medel till ledningsövningar

att riksdagen avslår motion 1993/94:Bo306,

5. beträffande förstärkning av anslaget till Länsstyrelsen i

Stockholms län

att riksdagen avslår motion 1993/94:Jo679 yrkande 14,

6. beträffande resursförstärkning inom kulturmiljövården

att riksdagen med anledning av motionerna 1993/94:Bo302 samt

1993/94:Kr307 yrkande 54, båda i motsvarande del, inte godkänner

vad i proposition 1993/94:100 bilaga 14, i motsvarande del,

förordats,

7. beträffande anslag till länsstyrelserna

att riksdagen med anledning av proposition 1993/94:100 bilaga

14, i motsvarande del, och motionerna 1993/94:Bo302 samt

1993/94:Kr307 yrkande 54, båda i motsvarande del, avslår

motionerna 1993/94:Bo250 yrkande 16 och 1993/94:Ju808 yrkande 5

och till Länsstyrelserna m.m. för budgetåret 1994/95 anvisar

ett ramanslag på 1 786 346 000 kr.

res. 2 (nyd)

men. (v)

Stockholm den 17 mars 1994

På bostadsutskottets vägnar

Agne Hansson

I beslutet har deltagit:

Agne Hansson (c), Oskar Lindkvist (s), Bertil Danielsson (m),

Magnus Persson (s), Erling Bager (fp), Sören Lekberg (s), Mikael

Odenberg (m), Rune Evensson (s), Ulf Björklund (kds), Bo G

Jenevall (nyd), Britta Sundin (s), Birger Andersson (c),

Marianne Carlström (s), Inga Berggren (m) och Lars Stjernkvist

(s).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Lars Werner (v) närvarit

vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Reservationer

1. Byte av namn för Kopparbergs län (mom. 2)

Bo G Jenevall (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar

med "Utskottets ståndpunkt" och slutar med "Bo307 (c)" bort ha

följande lydelse:

Som anförs i motion Bo307 (c) bör länsstyrelserna -- och

naturligtvis också andra myndigheter och organisationer --

själva få bestämma sina namn. Riksdagen bör med anledning av

motionen som sin mening ge regeringen till känna att

Länsstyrelsen i Kopparbergs län -- om styrelsen så önskar --

skall benämnas Länsstyrelsen i Dalarna.

dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

2. beträffande byte av namn för Kopparbergs län

avsnitt 10 Kontrollera mot PDF

att riksdagen med anledning av motion 1993/94:Bo307 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

2. Anslag till länsstyrelserna (mom. 7)

Bo G Jenevall (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar

med "Utskottet anser" och slutar med "regeringens förslag" bort

ha följande lydelse:

Som anförs i Ny demokratis partimotion Bo250 är det

statsfinansiella läget sådant att länsstyrelserna, som är

statens förlängda arm, måste föregå med gott exempel och i varje

fall inte öka sina kostnader. Tvärtom krävs ytterligare

rationaliseringar. Trots att arbetsuppgifterna inom

bostadsenheten hos länsstyrelserna har minskat, har ungefär

hälften av länsbostadsnämndernas personal anställts. En sådan

personalkostym är mot bakgrund av bl.a. det begränsade

bostadsbyggande och det arbete som i övrigt åvilar den statliga

bostadsmyndigheten regionalt alldeles för stor. Med ett i

förhållande till innevarande år oförändrat anslag skulle denna

onödiga resurs inte kunna behållas och verksamheten

effektiviseras. Utskottet föreslår därför att riksdagen med

bifall till motion Bo250 (nyd) yrkande 16 och och med anledning

av motionerna Ju808 (v) yrkande 5, Kr307 (s) yrkande 54 och

Bo302 (m), de två sistnämnda i motsvarande del, för budgetåret

1994/95 till länsstyrelserna anvisar ett ramanslag på

1 718 180 000 kr.

dels att moment 7 i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

7. beträffande anslag till länsstyrelserna

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Bo250 yrkande 16

och med anledning av motionerna 1993/94:Ju808 yrkande 5,

1993/94:Kr307 yrkande 54 och 1993/94:Bo302, de två sistnämnda i

motsvarande del, samt proposition 1993/94:100 bilaga 14, i

motsvarande del, till Länsstyrelserna m.m. för budgetåret

1994/95 anvisar ett ramanslag på 1 718 180 000 kr.

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,

eftersom partiet inte företräds av någon ordinarie ledamot i

utskottet.

Lars Werner (v) anför:

Vänsterpartiet anser som framgår av partimotion Ju808 yrkande

5 att länsstyrelseanslaget för budgetåret 1994/95 bör minskas

med 100 miljoner kronor. Härigenom kommer större krav att

ställas på länsstyrelserna att effektivisera sin verksamhet och

ett steg tas närmare det länsparlament som vi anser bör inrättas

på regional nivå.

Med hänvisning till vad ovan anförts anser jag att utskottet

under mom. 7 borde ha hemställt:

7. beträffande anslag till länsstyrelserna

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ju808 yrkande 5

och med anledning av motionerna 1993/94:Bo250 yrkande 16,

1993/94:Bo302, 1993/94:Kr307 yrkande 54, de två sistnämnda i

avsnitt 11 Kontrollera mot PDF

motsvarande del, samt med avslag på proposition 1993/94:100

bilaga 14, i motsvarande del, till Länsstyrelserna m.m. för

budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på

1 686 346 000 kr.

Kulturutskottets yttrande

1993/94:KrU4y

Bilaga

Länsstyrelsernas resurser för kulturmiljövård

Till bostadsutskottet

Bostadsutskottet har den 8 februari 1994 beslutat bereda

kulturutskottet tillfälle att avge yttrande över proposition

1993/94:100 bilaga 14 anslaget A 1. Länsstyrelserna m.m., såvitt

avser frågor om kulturmiljövård, jämte motionerna 1993/94:Ju808

yrkande 5, Kr307 yrkande 54, Bo250 yrkande 16 och Bo302.

Utskottet

Regeringen har i budgetpropositionen anfört att ökade krav

ställs på länsstyrelsernas arbete inom kulturmiljövården och

föreslår under trettonde huvudtiteln (Civildepartementet) att

länsstyrelserna skall tillföras 7 miljoner kronor så att varje

länsstyrelse kan finansiera ytterligare en handläggare inom

området (bil. 14 s. 43). Under elfte huvudtiteln

(Kulturdepartementet) utvecklas skälen för resursförstärkningen

som föreslås finansierad bl.a. genom en överföring av 3 miljoner

kronor från kulturbudgeten till Civildepartementets huvudtitel

(bil. 12 s. 9). Regeringen har med anledning av de förslag som

lagts fram av Utredningen om huvudmannaskapet för

Riksantikvarieämbetets arkeologiska undersökningsverksamhet, den

s.k. HUR-utredningen (SOU 1992:137), redovisat att

länsstyrelserna bör förstärkas på kulturmiljöområdet. I

propositionen (bil. 12 s. 87) anförs bl.a. att genom att varje

länsstyrelse ges möjlighet att inrätta ytterligare en tjänst på

kulturmiljöområdet skapas förutsättningar för att -- utöver

ökade insatser inom arkeologiområdet -- genomföra en fortsatt

ärendedecentralisering från Riksantikvarieämbetet (RAÄ). Vidare

erinras om att regeringen i 1993 års budgetproposition uttalade

att länsstyrelserna på några års sikt borde överta

handläggningen av ärenden om kyrkliga kulturminnen från RAÄ.

Regeringen, som under förutsättning av bl.a. den här aktuella

resursförstärkningen räknar med att länsstyrelserna skall kunna

överta den aktuella ärendegruppen fr.o.m. budgetåret 1995/96,

avser att återkomma med förslag i denna fråga.

Resursförstärkningen till länsstyrelserna bör enligt regeringen

ge dem möjligheter att tillgodose också andra angelägna

utvecklingsfrågor inom kulturmiljövården. I anslutning till det

sist anförda finns skäl att hänvisa till att regeringen under

trettonde huvudtiteln anför att länsstyrelserna bör utarbeta

program för kulturmiljöarbetet i länen tillsammans med

länsmuseerna (bil. 14 s. 39).

Motionsvägen har krav framförts på att anslaget till

avsnitt 12 Kontrollera mot PDF

länsstyrelserna skall minskas. I motion Kr307 (s) föreslås att

riksdagen skall avvakta den pågående Museiutredningens förslag

vad gäller länsmuseernas och länsstyrelsernas roll och inte nu

ta ställning i frågan. I konsekvens härmed motsätter sig

motionärerna en överföring av medel från Kulturdepartementet

till länsstyrelserna för att öka kompetensen för upphandling av

arkeologiska utgrävningar. Motionärernas förslag innebär en

minskning av medlen för handläggartjänster på kulturmiljöområdet

med 3 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag

(yrkande 54). I motion Bo302 (m) yrkas att riksdagen skall avslå

förslaget om förstäkning med 7 miljoner kronor. I två motioner

föreslås nedskärningar av anslaget till länsstyrelserna, dock

utan att resurserna till kulturmiljövårdsområdet berörs i

motionsmotiveringarna. I den ena motionen, motion Ju808 (v),

föreslås en besparing på 100 miljoner kronor (yrkande 5). I

motionen uttalas att besparingskravet kan vara ett steg mot

effektivisering och förberedelse till länsdemokrati. I den andra

motionen Bo250 (nyd) föreslås med hänvisning till det

statsfinansiella läget en oförändrad medelstilldelning till

länsstyrelserna (yrkande 16).

Utskottet vill nämna att utskottet i sitt betänkande

1993/94:KrU25 kommer att behandla frågor om arkeologisk

verksamhet och kulturmiljövård i övrigt.