Bet. 1993/94:BoU14

Bostadsutskottets betänkande

1993/94:BOU14

Reparation, om- och tillbyggnad av bostäder m.m.

Innehåll

Sammanfattning

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservation

1993/94

BoU14

Sammanfattning

I betänkandet behandlas närmare 50 motionsyrkanden med krav på

insatser av olika omfattning och inriktning för att stimulera

reparation, om- och tillbyggnad i det befintliga

bostadsbeståndet, s.k. ROT-åtgärder. Motionsförslagen avstyrks

av utskottet med hänvisning till de ROT-insatser på sammanlagt

1,5 miljarder kronor som riksdagen på förslag av

arbetsmarknadsutskottet beslutat om den 2 mars 1994. Utskottet

avstyrker även två motionsyrkanden med förslag om ett

investeringsbidrag till nybyggnad av bostäder -- detta med

hänvisning bl.a. till att förutsättningarna för bostadsbyggandet

i dag i vissa avseenden är bättre än tidigare.

Mot utskottsmajoritetens beslut har utskottets s-ledamöter

reserverat sig. V-suppleanten har i en meningsyttring anslutit

sig till s-reservationen. Till betänkandet har dessutom fogats

ett särskilt yttrande (nyd).

Motionerna

I betänkandet behandlas de under allmänna motionstiden 1994

väckta motionerna

1993/94:Bo201 av Kenth Skårvik (fp) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om stimulanser i syfte att främja en snabbare övergång till

miljö- och högenergianpassade eldstäder inom det svenska

bostadsbeståndet.

1993/94:Bo203 av Sinikka Bohlin och Karl Hagström (s) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om ett ROT-program.

1993/94:Bo205 av Stina Gustavsson och Birger Andersson (c)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om ROT-bidrag till fristående och

stiftelseägda skolor.

1993/94:Bo207 av Gullan Lindblad och Göthe Knutson (m) vari

yrkas att riksdagen hos regeringen begär en utredning och

förslag till ytterligare stimulans av reparationsverksamheten

inom byggsektorn.

1993/94:Bo208 av Catarina Rönnung m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om behovet av skyndsamma åtgärder för

småhusindustrins fortlevnad och framtida utveckling.

1993/94:Bo209 av Axel Andersson m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om lämpliga åtgärder för att pressa ned den

höga byggarbetslösheten i landet.

1993/94:Bo210 av Magnus Persson m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om sysselsättningsskapande åtgärder inom

byggsektorn i Värmlands län.

1993/94:Bo219 av Maj-Inger Klingvall m.fl. (s) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av ett ROT-program med

målsättningen att skapa 1 500 jobb i Östergötland och 31 000 i

hela landet,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av åtgärder för att anpassa tomma

lägenheter till de äldres behov.

1993/94:Bo227 av Reynoldh Furustrand (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om ökade insatser för byggande i Sörmland.

1993/94:Bo228 av Lars Ulander m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om byggverksamheten i Stockholms län.

1993/94:Bo229 av Carl Olov Persson (kds) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att flexiblare krav ställs på standarden på

gruppbostäder för dementa för erhållande av statsbidrag.

1993/94:Bo231 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas

2. att riksdagen beslutar om ett investeringsstöd på

2 200 000 000 kr för ROT-verksamhet inom bostadssektorn,

3. att riksdagen beslutar om ett investeringsstöd på

1 100 000 000 kr för ROT-verksamhet inom offentliga byggnader

och anläggningar,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om hur ROT-medlen för offentliga byggnader

och anläggningar skall användas,

5. att riksdagen beslutar om ett investeringsstöd på

400 000 000 kr till nyproduktion av bostäder.

1993/94:Bo232 av Oskar Lindkvist m.fl. (s) vari yrkas

2. att riksdagen beslutar att införa ett särskilt

investeringsbidrag för budgetåret 1994/95 i syfte att stimulera

nyproduktionen och att investeringsbidraget skall utgå med 10 %

av investeringens bidragsunderlag,

3. att riksdagen beslutar om ett särskilt investeringsbidrag

på 2 200 miljoner kronor för budgetåret 1994/95 i syfte att

stimulera ombyggnader av bostäder i flerfamiljshus,

4. att riksdagen beslutar att stödformen Särskilt

ombyggnadsbidrag för äldrebostäder bibehålls budgetåret 1994/95

samt tillförs 200 miljoner kronor,

6. att riksdagen beslutar att för budgetåret 1994/95 bevilja

Boverket ett engångsanslag på 100 miljoner kronor för bidrag

till handikappinvesteringar i offentliga lokaler.

1993/94:Bo235 av Magnus Persson (s) vari yrkas att riksdagen

hos regeringen hemställer om åtgärder i syfte att öka

byggsysselsättningen.

1993/94:Bo236 av Erling Bager och Ingela Mårtensson (fp) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

från arbetsmarknadssynpunkt tidigareläggning görs av ombyggnad

av vissa kulturhus, t.ex. Ostindiska huset i Göteborg.

1993/94:Bo237 av Erling Bager och Ingela Mårtensson (fp) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om ombyggnadsstöd till landsarkivet i

Göteborg.

1993/94:Bo247 av Birgitta Carlsson och Tage Påhlsson (c) vari

yrkas

1. att riksdagen beslutar om en tillfällig utökning av ramen

ROT-åtgärder till kommunala byggnader med 200 miljoner kronor.

2. att riksdagen beslutar om en tillfällig utökning av ramen

för ombyggnadsbidrag till äldrebostäder med 50 miljoner kronor.

1993/94:Bo249 av Ivar Franzén (c) vari yrkas att riksdagen

beslutar att ett särskilt investeringsbidrag, som utgår under

perioden den 1 april--den 31 december 1994, skall utgå enligt de

riktlinjer som redovisas i motionen och att regeringen

bemyndigas att vidta de övriga åtgärder som krävs för att

verkställa detta beslut.

1993/94:Bo250 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att ge kommunerna möjlighet att utnyttja

arbetslös arbetskraft till att utföra kommunala byggnadsarbeten

utan att störa den fria arbetsmarknaden.

1993/94:Bo251 av Anita Johansson m.fl. (s) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om åtgärder för ombyggnad och underhåll av

vatten- och avloppsledningar i länet,

3. att riksdagen hos regeringen begär bemyndigande för AMS

att bevilja krediter på upp till 1 miljard kronor för

igångsättning av reparations-, ombyggnads- och

tillbyggnadsprojekt (ROT) inom byggnads- och anläggningssektorn.

1993/94:A254 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas

4. att riksdagen beslutar godkänna vad i motionen anförts om

stöd för ROT-program avseende kommunala byggnader,

5. att riksdagen beslutar godkänna vad i motionen anförts om

stöd för upprustning av skolor,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om byggnadsinvesteringar inom Svenska kyrkan.

1993/94:A269 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas

2. att riksdagen beslutar att 400 miljoner kronor skall

användas redan under innevarande år till ROT-satsningar i

kommunerna,

3. att riksdagen beslutar avsätta 220 miljoner kronor till

ROT-satsningar för statliga och andra kulturbyggnader.

1993/94:A408 av Alf Eriksson m.fl. (s) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om ROT-program,

1993/94:A417 av Sten Östlund m.fl. (s) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att stödja satsningar för ROT-program och

trafik i Göteborg.

1993/94:A450 av Bengt-Ola Ryttar m.fl. (s) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att åtgärder bör vidtas för att få i gång

bostadsbyggandet,

17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om ombyggnad av överblivna kommunala

lokaler,

18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om bygginvesteringar på den privata

sektorn,

19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om ombyggnad av "Ädelfastigheter",

20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om särskilda resurser för ökad

tillgänglighet för handikappade till offentliga lokaler.

1993/94:A453 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att utveckla och förbättra bostadssektorn

i Stockholms län.

1993/94:A466 av Bertil Måbrink (v) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om utökad ROT-verksamhet och övrigt byggande.

1993/94:Kr290 av Kristina Svensson m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om investeringsbidrag till Värmlands museum.

1993/94:Kr519 av Åke Gustavsson m.fl. (s) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om statligt stöd för ROT-åtgärder inom

byggnadssektorn.

1993/94:So248 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av ROT-och nybyggnadsprogram för

olika former av serviceboende för äldre och handikappade.

1993/94:So249 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om boendefrågor och behovet av ROT-program.

1993/94:So276 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om ett ROT-program för ökad tillgänglighet i

den bebyggda miljön,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om allergisanering av skolor och daghem.

1993/94:Ub310 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om arbetsmiljöåtgärder för skolan.

1993/94:Ub351 av Alwa Wennerlund och Rose-Marie Frebran (kds)

vari yrkas

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om ROT-pengar till åtgärder för att förbättra

skolans fysiska miljö.

Skrivelser

Skrivelser med anknytning till de frågor som behandlas i detta

betänkande har under år 1994 till bostadsutskottet inkommit från

Svenska Byggnadsingenjörers Riksförbund, Snickerifabrikernas

Riksförbund, Verkstadsklubben Fix Abloy AB, Sveriges

Allmännyttiga Bostadsföretag (SABO), Stockholms

Byggmästarförening, Byggettan, Länsarbetsnämnden i Stockholms

län, Boverket, Hyresgästernas Riksförbund och Vasakronan AB.

Förslagen i motionerna

Behovet av stimulansåtgärder m.m.

I flera motioner framhålls behovet av stimulansåtgärder som

leder till en ökad byggaktivitet. Även om förslagen till

övervägande del avser olika former av ROT-åtgärder inkluderas i

några fall också stimulans av nybyggnad.

Fem motionsyrkanden innefattar mera allmänt utformade insatser

som avser hela landet.

Med hänvisning till bl.a. situationen inom byggnadsindustrin

och den tilltagande byggarbetslösheten hemställs i motion A450

(s) yrkande 4 om åtgärder för att få i gång bostadsbyggandet, i

motion Bo203 (s) om införande av ett ROT-program samt i motion

Bo209 (s) om ROT-åtgärder m.m. för att minska

byggarbetslösheten. I motion Bo251 (s) yrkande 3 föreslås att

krediter på sammanlagt 1 miljard kronor skall ställas till

förfogande av arbetsmarknadsmedel för igångsättning av

ROT-projekt inom byggnads- och anläggningssektorn -- detta mot

bakgrund av problemen på kreditmarknaden. Förslaget i motion

Bo208 (s) om ett åtgärdsprogram för småhusindustrins fortlevnad

och utveckling förs fram med hänvisning till utvecklingen inom

trähusindustrin och snickeribranschen.

I sju motionsyrkanden förs fram förslag till stimulansåtgärder

som i första hand har sin grund i eller avser förhållandena inom

byggnadsverksamheten i olika delar av landet. Gemensamt för

motionerna är att de främst betonar vikten av insatser med

utgångspunkt i de förhållanden som råder i det aktuella länet

eller regionen.

I motion Bo210 (s) föreslås sålunda ROT-åtgärder m.m. för att

öka byggsysselsättningen i Värmlands län, i motion Bo219 (s)

yrkande 2 framhålls behovet av ett ROT-program i Östergötlands

län, i motion Bo227 (s) begärs insatser för ett ökat byggande i

Sörmland, i motion A408 (s) yrkande 2 förordas ett ROT-program

med inriktning på Hallands län, i motion A417 (s) yrkande 4

föreslås satsningar på ett ROT-program m.m. i Göteborg och i

motion A466 (v) yrkande 3 föreslås stöd till utökad

ROT-verksamhet och övrigt byggande i Blekinge. Förslag om

åtgärder som avser Stockholms län förs fram i motionerna Bo228

(s) och A453 (v) yrkande 8. I den förstnämnda motionen förordas

insatser för att öka byggverksamheten, medan förslaget i den

sistnämnda motionen avser åtgärder för att utveckla och

förbättra bostadssektorn i länet.

Förslag om investeringsbidrag för ROT-åtgärder i bostadshus

m.m.

Behovet av ett investeringsbidrag för ROT-åtgärder i

bostadshus har, som framgår ovan, påtalats i ett antal motioner.

I tre motioner lämnas mer konkreta förslag om villkoren för ett

sådant bidrag.

I motion Bo231 (v) yrkande 2 föreslås att 2 200 miljoner

kronor anslås för ROT-verksamhet inom bostadssektorn. Medlen

förutsätts användas för ett bidrag på 25 % av

investeringskostnaderna. Även i motion Bo232 (s) yrkande 3

föreslås ett särskilt investeringsbidrag införas till en kostnad

av 2 200 miljoner kronor för budgetåret 1994/95. Syftet är att

stimulera ombyggnader av flerbostadshus. Subventionsnivån

föreslås motsvara omkring 20 % av bidragsunderlaget. Ett

investeringsbidrag knutet till räntebidragsunderlaget för

ombyggnad ses i motion Bo249 (c) som ett alternativ till att

sänka byggmomsen och samtidigt stimulera till en ökad

ombyggnadsverksamhet. I motionen föreslås att ett särskilt

investeringsbidrag på 15 % skall utgå under perioden 1 april--31

december 1994.

I 1993 års ROT-program ingår ett system med skattereduktion

för arbetskostnad i samband med reparation och underhåll av

bostadshus. Under årets allmänna motionstid har ett antal

motioner väckts med förslag om förändringar av villkoren för

skattereduktion. Dessa motioner har hänvisats till

skatteutskottet. I två motioner, Bo207 (m) och Bo235 (s), som

hänvisats till bostadsutskottet anförs att

skattereduktionssystemet inte förmått stoppa "svartjobben" inom

byggsektorn. Motionärerna anser att en motsvarighet till det

danska systemet för bidrag till reparationsarbeten bör prövas i

stället. I detta system utgår ett bidrag till 50 % av

arbetskostnaden för reparationsarbeten i bostäder, dock högst

med 10 000 kr.

Förslag om stimulansbidrag för reparation och underhåll av

kommunala fastigheter m.m.

I det ROT-program som riksdagen fattade beslut om våren 1993

ingår en statlig subvention för reparation och underhåll av

vissa kommunala fastigheter. Ett flertal av de motioner som

innehåller förslag om olika former av ROT-åtgärder tar även upp

frågan om stimulans av ROT i kommunala byggnader och

anläggningar. Motionsförslagen avser bl.a. ytterligare medel

till anslaget för bidragsgivningen och ändrade villkor för

bidrag.

Förslag om vad utskottet uppfattat som ramvidningar för bidrag

till ROT i kommunala byggnader m.m. finns i fyra motioner. I

motion Bo231 (v) yrkande 3 föreslås ett investeringsstöd på

1 100 miljoner kronor för ROT-verksamhet inom offentliga

byggnader och anläggningar. Förslaget i socialdemokraternas

partimotion A254 yrkande 4 innebär att stimulansbidrag till

kommunala byggnader bör utgå även nästa budgetår och att beslut

bör fattas om ett medelstillskott på 400 miljoner kronor. Även i

Ny demokratis partimotion A269 yrkande 2 föreslås att

400 miljoner kronor avsätts för ROT-satsningar i kommunerna.

Medlen förutsätts användas under innevarande budgetår. I motion

Bo247 (c) yrkande 1 föreslås att ramen för ROT-åtgärder i

kommunala byggnader ökas med 200 miljoner kronor genom att ej

utnyttjade medel för arbetsmarknadspolitiska åtgärder tas i

anspråk.

Till de aktuella förslagen om ramvidgningar är också kopplade

vissa förslag om villkoren för bidragsgivningen. Förslaget i den

socialdemokratiska partimotionen A254 (s) yrkande 4 innebär även

att den högsta bidragsnivån bör sänkas till 20 %. I motion Bo231

(v) yrkande 4 begärs ett tillkännagivande om att medlen i första

hand bör gå till upprustning av skollokaler, vårdhem, barnstugor

och kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Den ökade satsning på

ROT-åtgärder som föreslås i partimotionen A269 (nyd) yrkande 2

förutsätts i första hand gå till åtgärder i skollokaler och

va-nät.

Förslag om stöd med särskild inriktning på kommunala

ROT-åtgärder finns i ytterligare motioner. I Ny demokratis

partimotion Bo250 yrkande 9 föreslås att kommunerna skall ges

möjlighet att utnyttja arbetslös arbetskraft för att utföra

kommunala byggnadsarbeten utan att störa den fria

arbetsmarknaden. I motion Bo251 (s) yrkande 2 föreslås åtgärder

för ombyggnad och underhåll av va-näten i Stockholms län. Enligt

motion A450 (s) yrkande 17 bör även ombyggnad av övergivna

kommunala lokaler subventioneras.

Motionsyrkanden som särskilt inriktas på ROT-åtgärder i

skolbyggnader finns i fem motioner. I den socialdemokratiska

partimotionen A254 yrkande 5 föreslås att ett speciellt stöd

införs för upprustning av skolor. Stödet föreslås administreras

av AMS och utgå till högst 40 % av kostnaden för åtgärderna.

Satsningen bör enligt motionärerna uppgå till 400 miljoner

kronor under nästa budgetår. Behoven av investeringar i skolor

och daghem tas också upp i socialdemokraternas partimotion om

handikappfrågor, So276 yrkande 4. Motionärerna anser att

riksdagen i ett tillkännagivande till regeringen bör framhålla

behovet av inventering av allergiriskerna i skolor och daghem.

Mot bakgrund av en sådan inventering bör kommunerna sedan kunna

ansöka om statligt investeringsbidrag för att åtgärda bristerna.

Med hänvisning till den dåliga fysiska och psykiska arbetsmiljön

i skolorna föreslås i Vänsterpartiets partimotion Ub310 yrkande

11 att ett program för bättre arbetsmiljö i skolan skall

upprättas. Enligt förslaget skall statsbidrag utgå med 33 % av

investeringskostnaden för i första hand arbetsmiljöåtgärder.

Verksamheten skall rambegränsas så att statens utgifter uppgår

till högst 1 miljard kronor. Bristerna i skolmiljön påtalas även

i motion Ub351 (kds) yrkande 7. Motionärerna anser att riksdagen

bör göra ett tillkännagivande om att ROT-medel bör användas till

att påskynda kommunernas reparationsprogram för skolbyggnader.

I motion Bo205 (c) diskuteras möjligheten att använda

stimulansbidraget för kommunala fastigheter även för åtgärder i

friskolor och stiftelseägda skolor. Motionärerna anför att

sådana skolor som är godkända för att erhålla "skolpeng" för

undervisningen även bör vara godkända för att få del av

ROT-bidraget till kommunala fastigheter.

Vikten av att särskilda resurser avsätts för att förbättra

tillgängligheten i offentliga lokaler och i den byggda miljön i

övrigt framhålls i den socialdemokratiska partimotionen So276

yrkande 2 samt i motionerna Bo232 (s) yrkande 6 och A450 (s)

yrkande 20. Yrkandet i motion Bo232 (s) innebär vidare att ett

särskilt bidrag på 30 % av kostnaden bör utgå för att åtgärda

brister beträffande handikappanpassningen. Ett engångsanslag på

100 miljoner kronor för budgetåret 1994/95 föreslås beviljas

Boverket för bidrag till handikappinvesteringar i offentliga

lokaler.

Stimulans av ROT-åtgärder m.m. i äldrebostäder

Som en del i det av riksdagen våren 1993 beslutade

ROT-programmet ingår att ett särskilt stöd kan utgå till

ombyggnad av äldrebostäder. Stödet är rambegränsat. I två

motioner förordas en ramvidgning för det aktuella stödet. Enligt

motion Bo232 (s) yrkande 4 bör för budgetåret 1994/95

ytterligare 200 miljoner kronor tillföras stödet och i motion

Bo247 (c) yrkande 2 föreslås att ramen skall ökas med 50

miljoner kronor.

Med hänvisning bl.a. till det ökande behovet av bostäder för

äldre förordas i den socialdemokratiska partimotionen So249

yrkande 3 dels ett ROT-program för ombyggnad av äldrebostäder,

dels åtgärder för att stimulera nybyggnad av äldrebostäder. Även

i Vänsterpartiets partimotion So248 yrkande 3 förs fram förslag

om ett ROT- och nybyggnadsprogram för serviceboende m.m. för

äldre och handikappade.

Mot bakgrund av situationen på byggarbetsmarknaden i

Östergötlands län hemställs i motion Bo219 (s) yrkande 3 om

åtgärder för att anpassa tomma lägenheter till de äldres behov.

I motion A450 (s) yrkande 19 förordas -- med hänvisning till

behovet av sysselsättningsåtgärder i Dalarna -- att ett stöd för

ombyggnad av s.k. Ädelfastigheter skall införas.

Slutligen ställs i motion Bo229 (kds) krav på ökad

flexibilitet i tillämpningen av standardkraven för att erhålla

stöd till ombyggnad av gruppbostäder för dementa.

Stöd till ROT-åtgärder i kulturbyggnader m.m.

Som en del i strävandena att bl.a. förbättra

byggsysselsättningen förs i fyra motioner fram förslag om olika

typer av ROT-åtgärder i kulturbyggnader.

I Ny demokratis partimotion A269 yrkande 3 föreslås att 220

miljoner kronor skall avsättas till ROT-satsningar i

kulturbyggnader. Enligt förslaget bör insatserna finansieras med

medel avsatta för arbetsmarknadspolitiska åtgärder.

Med hänvisning till behovet av att öka byggsysselsättning i

framför allt Göteborg föreslås i motion Bo236 (fp) att

ombyggnaden av vissa kulturhus, som Ostindiska huset i Göteborg,

skall tidigareläggas och i motion Bo237 (fp) att ombyggnadsstöd

skall utgå till Landsarkivet i Göteborg.

Mot bakgrund av kulturverksamhetens betydelse för bl.a.

sysselsättning och ekonomi förutsätts i motion Kr290 (s) yrkande

1 att investeringsbidrag skall utgå till nya museilokaler för

Värmlands läns museum.

Stöd till ROT-åtgärder i övrigt

I syfte att stimulera byggsysselsättningen förordas i motion

A450 (s) yrkande 18 att statligt stöd skall kunna utgå till

bygginvesteringar inom den privata sektorn i form av ett

30-procentigt investeringsbidrag.

Även förslaget i motion Kr519 (s) yrkande 2 om att stöd skall

utgå också till ROT-åtgärder på idrottsanläggningar förs fram

med hänvisning till situationen på byggarbetsmarknaden.

I den socialdemokratiska partimotionen A254 uttalas en

övertygelse om att också Svenska kyrkan är beredd att medverka

till att arbetslösheten bekämpas genom att utöka och påskynda

bygg- och anläggningsarbeten. Enligt motionens yrkande 7 bör

regeringen därför ta initiativ till att dessa investeringar

kommer till stånd.

I syfte att främja en snabbare övergång till miljö- och

högenergianpassade eldstäder i bostadsbeståndet bör enligt

motion Bo201 (fp) särskilda stimulanser införas.

Förslag om investeringsbidrag till nybyggnad av bostäder

Den kraftiga nedgången i nyproduktionen av bostäder under det

senaste året diskuteras i två motioner, Bo231 (v) och Bo232 (s).

Enligt vad som anförs i dessa motioner motiverar dagens

situation att ett investeringsbidrag införs i syfte att öka

bostadsbyggnadsvolymen och för att undvika en förestående

bostadsbrist, främst i landets storstadsområden.

I motion Bo232 (s) yrkande 2 föreslås att ett särskilt

investeringsbidrag införs för budgetåret 1994/95 i syfte att

stimulera nyproduktionen. Investeringsbidraget skall enligt

förslaget utgå med 10 % av bidragsunderlaget för investeringen.

Motionärerna bedömer att insatsen skulle öka nyproduktionen med

5 000 lägenheter. Förslaget i motion Bo231 (v) yrkande 5

innebär att 400 miljoner kronor bör avsättas för ett

investeringstöd på 15 % till nyproduktion av bostäder.

Utskottet

Inledning

1993 års ROT-program m.m.

Under allmänna motionstiden 1993 fördes i en rad motioner fram

krav på mer eller mindre omfattande program för att stimulera

olika typer av ROT-åtgärder. I syfte att öka sysselsättningen

inom byggsektorn fattade riksdagen, på grundval av

motionsförslagen, våren 1993 beslut om ett särskilt ROT-program

(bet. 1992/93:FiU10, 1992/93:BoU10, 1992/93:KrU23 och

1992/93:SkU36).

1993 års ROT-program har följande utformning.

1. Stöd för reparation och bostadsförbättringsåtgärder, s.k.

RBF-stöd: RBF-stödet behålls. Enligt Boverket uppgick

räntebidragsunderlaget för under budgetåret 1992/93 beviljat

RBF-stöd till 3,7 miljarder kronor.

2. Statlig subvention av underhåll och reparationer av vissa

kommunala byggnader: Bidrag kan utgå med högst 30 % av kostnaden

för ROT-åtgärder i kommunala och landstingskommunala skolor,

sjukhem, ålderdomshem, daghem och kulturlokaler. Även godkända

friskolor och privata sjukhem, ålderdomshem samt daghem kan i

vissa fall få bidrag. En förutsättning för bidrag är att

arbetena påbörjas före den 1 juli 1994 och slutförs senast den

30 juni 1995.

Riksdagens beslut innebar att 800 miljoner kronor anslogs för

bidragsgivningen (1992/93:FiU20). Hösten 1993 aktualiserades i

riksdagen i samband med behandlingen av frågor om vissa

arbetsmarknadspolitiska åtgärder behovet av ytterligare

ROT-insatser inom bl.a. kommuner och landsting. Med hänvisning

till detta behov samt till behovet av ytterligare

sysselsättningsfrämjande åtgärder beslutade riksdagen

(1993/94:AU5) att bemyndiga regeringen att inom ramen för

innevarande budgetårs anslag för arbetsmarknadspolitiska

åtgärder avsätta 500 miljoner kronor till AMS disposition för

reparation och underhåll av kommunala fastigheter. Den totala

ramen för det aktuella stimulansbidraget uppgår därmed till

1 300 miljoner kronor.

Enligt uppgift från AMS är den genomsnittliga bidragsnivån

hittills 23 %. Den ursprungliga ramen om 800 miljoner kronor är

helt tagen i anspråk och beräknas ha givit omkring 3 700

årsarbetstillfällen i den direkta byggverksamheten. Den

övervägande delen av dessa projekt bedöms ha avsett åtgärder i

skolor och daghem. Ramtillskottet om 500 miljoner kronor har

fördelats ut på länen, och bidragsgivningen till ROT-projekten

pågår för närvarande.

3. Räntebidrag för ombyggnad av bostäder: Övergångsregler har

införts som innebär att stöd enligt 1992 års regler utgår för

ombyggnad av flerbostadshus i de fall ansökan om stöd inkommit

till kommunen eller till länsbostadsnämnden senast den 31

december 1992. En ytterligare förutsättning är att de egentliga

byggnadsarbetena har påbörjats senast under år 1993.

4. Ombyggnad av äldrebostäder: Till ombyggnad av befintliga

äldrebostäder kan ett särskilt ombyggnadsbidrag utgå. Det utgår

som ett engångsbidrag när projektet avslutats med 10 % av

bidragsunderlaget för den statliga bostadsbyggnadssubventionen.

Bidraget, som bl.a. syftar till att öka boendekvaliteten, lämnas

endast i samband med statlig bostadssubvention. En förutsättning

för stöd är att byggnadsarbetena påbörjas före utgången av år

1994 och att de avslutas före utgången av år 1995.

Den ursprungliga ramen för det särskilda ombyggnadsbidraget

för äldrebostäder uppgick till 120 miljoner kronor. Enligt

beslut av riksdagen hösten 1993 (1993/94:AU5) har därutöver

ytterligare 100 miljoner kronor avsatts av

arbetsmarknadspolitiska medel för samma ändamål. Enligt

uppgifter från Boverket har hittills 189 miljoner kronor av den

totala ramen om 220 miljoner kronor fördelats mellan länen.

Boverket avser att fördela återstående 31 miljoner kronor när

medlen tar slut i något län. Enligt länsstyrelserna har en

tilltagande ärendetillströmning noterats under senare tid.

5. Kulturmiljövård: Riksantikvarieämbetets resurser för

kulturmiljövård har tillfälligt räknats upp genom att anslaget

till Kulturmiljövård ökats med 25 miljoner kronor och att 25

miljoner kronor anvisats på ett nytt anslag benämnt Särskilda

insatser för upprustning av kulturhistoriskt värdefulla miljöer.

Dessa medel har nu tagits i anspråk.

6. Konstnärlig utsmyckning i bostadsområden: Bidrag till

konstnärlig utsmyckning utgår med högst 40 % av skälig kostnad.

Stöd får beviljas inom en ram om 15 miljoner kronor. Hittills

har endast en mindre del av denna ram tagits i anspråk.

7. Skatteavdrag för vissa underhållsåtgärder: För

arbetskostnad i samband med reparation och underhåll av

bostadshus kan skattereduktion lämnas. Skattereduktionen ges för

arbeten utförda under perioden 15 februari 1993--31 december

1994. För egnahem ges 30 % av kostnaden i reduktion, dock högst

10 500 kr. För hyres- och bostadsrättshus ges högst 20 000 kr

i skattereduktion per bostadshus (taxeringsenhet) eller ett

belopp motsvarande tre gånger fastighetsskatten för år 1993.

Ansökningar om skattereduktion prövas i samband med 1994 resp.

1995 års taxeringar. Fram till den 28 februari 1994, som var

sista ansökningsdatum för att få reduktionen tillgodoräknad vid

årets taxering, hade skatteförvaltningen fått in över 100 000

ansökningar. Ansökningar kan lämnas in under ytterligare ett år

och det är därför för tidigt att dra några säkra slutsatser om

hur möjligheten till skattereduktion används.

Utöver ROT-programmet har under år 1993 dessutom flera andra

beslut fattats som också de är avsedda att förbättra

sysselsättningen på byggarbetsmarknaden. Det gäller bl.a. en

ökning av anslaget för vissa investeringar i statliga byggnader

m.m. och en ökning av stödet till allmänna samlingslokaler.

Dessutom har riksdagen antagit ett förslag som innebär att

fastighetsskatten reduceras för vissa påbyggnader.

1994 års ROT-program

På förslag av arbetsmarknadsutskottet (1993/94:AU21) har

riksdagen den 2 mars 1994 beslutat om ROT-satsningar på

sammanlagt 1,5 miljarder kronor. Riksdagens beslut innebär att

regeringen bemyndigas att använda 1,5 miljarder kronor av

innevarande års anslag till Arbetsmarknadspolitiska åtgärder

till ROT-åtgärder i bl.a. skolor, samlingslokaler, bostäder,

äldrebostäder, sjukhem, vissa kulturbyggnader och

kulturmiljövård.

Med stöd av bemyndigandet har regeringen beslutat om ett

ROT-program inom kultursektorn och på miljöområdet som beräknas

ge omkring 8 500 årsarbeten. ROT-programmet -- i fortsättningen

benämnt 1994 års ROT-program -- har följande huvudsakliga

utformning.

1. Miljöförbättringar i lokaler för undervisning, vård och

omsorg: Bidrag kan utgå med högst 30 % av bidragsunderlaget till

miljöförbättrande åtgärder liksom åtgärder som förbättrar

tillgängligheten i skolor, daghem och vårdhem. En förutsättning

är att verksamheten är berättigad till offentligt stöd eller att

den bedrivs enligt ett flerårigt driftavtal med stat, kommun,

eller landsting. För stödet har fastställts en ram på 580

miljoner kronor som disponeras av AMS.

2. Miljöförbättringar i bostäder m.m.: Till miljöförbättrande

åtgärder i bostäder i form av allergisanering,

ventilationsförbättringar, bullerskydd m.m. kan bidrag utgå med

högst 10 % av kostnaden. För verksamheten har avsatts 330

miljoner kronor.

För radonsanering av egnahem får bidrag beviljas med högst

25 000 kr. I övrigt skall de regler som gäller enligt

förordningen (1988:372) om bidrag till åtgärder mot radon i egna

hem tillämpas. För ändamålet disponeras 20 miljoner kronor.

3. Statliga kulturbyggnader: Inom en ram på 105 miljoner

kronor skall stöd kunna utgå till statliga kulturbyggnader som

Skansen, Landsarkivet i Östersund, Kungliga biblioteket m.fl. Av

ramen avser dessutom 5 miljoner kronor de kungliga slotten och

Djurgården.

4. Icke-statliga kulturbyggnader: Bidrag kan utgå enligt

bestämmelserna i förordningen (1990:573) om stöd till vissa

icke-statliga kulturlokaler inom en ram om 70 miljoner kronor

som disponeras av Boverket.

5. Kulturmiljövård och kulturbyggnader: En ram på 195 miljoner

kronor ställs till Riksantikvarieämbetets disposition för

kulturmiljövård och ROT-åtgärder i kulturbyggnader. Av medlen

får 20 miljoner kronor disponeras för de fastigheter ämbetet

förvaltar.

6. Ombyggnadsbidrag för äldrebostäder: Ramen för det särskilda

ombyggnadsbidraget enligt 1993 års ROT-program vidgas med 100

miljoner.

7. Bidrag till allmänna samlingslokaler: Ramen för stödet till

allmänna samlingslokaler vidgas med 50 miljoner kronor.

8. Lokalbidrag till trossamfund: Ramen för bidrag till

trossamfundens lokaler ökas med 50 miljoner kronor.

En förutsättning för att stöd skall kunna utgå är att beslut

fattas och att projekten påbörjas före den 1 juli 1994 och att

de slutförs senast den 30 juni 1995. Om det finns särskilda skäl

kan dock projekt som påbörjas efter den 1 juli 1994 beviljas

stöd.

Behovet av ytterligare stimulansåtgärder m.m.

Riksdagen har under det senaste året vid flera tillfällen

behandlat motionsförslag med krav på insatser av olika

omfattning och inriktning som syftat till att stimulera

byggverksamheten och motverka byggarbetslösheten. Förslagen har

väckts främst mot bakgrund av det minskade byggandet och

nedgången i byggsysselsättningen. De har baserats på

uppfattningen att åtgärder måste vidtas för att ta till vara

outnyttjad arbetskrafts- och produktionskapacitet i byggsektorn.

Också bostadsutskottet och riksdagen har i sin bedömning av

motionsförslagen utgått från denna uppfattning. Det har sålunda

förelegat en bred enighet om behovet av att få till stånd ökade

investeringar inom byggsektorn och därigenom också förbättra

byggsysselsättningen. De åsiktsskillnader som förelegat har

närmast avsett vilken inriktning och omfattning dessa åtgärder

bort ha.

Med avseende på den stora samstämmighet som föreligger i

bedömningen av situationen på byggmarknaden är det enligt

utskottets mening inte förvånande att de åtgärder som har

vidtagits för att stimulera verksamheten har kommit till i stor

enighet. Det hindrar naturligtvis inte att krav från tid till

annan har ställts på att ytterligare åtgärder skall sättas in

eller att redan vidtagna åtgärder skall ökas. Vid det senaste

tillfället utskottet hade att behandla förslag om ROT-åtgärder,

hösten 1993, ansåg utskottet (1993/94:BoU2y) att det ännu var

för tidigt att avläsa de fulla effekterna av de dittills

vidtagna åtgärderna. Mot bakgrund av utvecklingen på

byggarbetsmarknaden ville dock utskottet inte utesluta att det

kunde föreligga ett behov av ytterligare stimulansåtgärder. På

förslag av arbetsmarknadsutskottet beslutade också riksdagen

senare under hösten att utvidga de ekonomiska ramarna för vissa

av de åtgärder som ingår i 1993 års ROT-program.

Utvecklingen sedan hösten 1993 har varit sådan att det nu

måste bedömas föreligga ett behov av ytterligare insatser för

att öka sysselsättningen inom byggsektorn. Det är också denna

bedömning som ligger bakom den ROT-satsning på 1,5 miljarder

kronor som riksdagen nyligen har beslutat om, dvs. det ovan i

korthet redovisade 1994 års ROT-program.

De motioner som nu är aktuella väcktes samtliga under allmänna

motionstiden 1994. Vid denna tidpunkt fanns ännu inte 1994 års

ROT-program. Motionärernas krav på att ytterligare åtgärder

skall vidtas för att bl.a. motverka nedgången i

byggsysselsättningen måste enligt utskottets mening därför

ställas mot omfattningen och inriktningen av detta program.

Motionsförslagen övervägs nedan enligt den indelning som de ovan

beskrivits i avsnittet Förslagen i motionerna.

Som framgår av redovisningen ovan framhålls i ett stort antal

motioner behovet av stimulansåtgärder som leder till ökad

byggaktivitet. I dessa motioner lämnas inte några mer

preciserade förslag om utformningen eller den ekonomiska

omfattningen av åtgärderna. Det finns enligt utskottets mening

med hänsyn härtill inte tillräckligt underlag för annan

bedömning än att motionerna torde vara tillgodosedda genom de av

riksdagen beslutade nya ROT-satsningarna. De motioner som här

avses är motionerna Bo203 (s), Bo208 (s), Bo209 (s), Bo210 (s),

Bo219 (s) yrkande 2, Bo227 (s), Bo228 (s), Bo251 (s) yrkande 3,

A408 (s) yrkande 2, A417 (s) yrkande 4, A450 (s) yrkande 4, A453

(v) yrkande 8 samt A466 (v) yrkande 3.

De motionsförslag som avser investeringsbidrag för

ROT-åtgärder i bostadshus m.m. preciserar i viss utsträckning

bidragens utformning och omfattning liksom den totala ekonomiska

ramen för dem. I dessa fall är det därför möjligt att ställa de

åtgärder som ingår i 1994 års ROT-program mot förslagen i

motionerna. Utskottet konstaterar att ROT-programmet i allt

väsentligt får anses tillgodose förslagen i den meningen att

programmet innefattar åtgärder av en betydande omfattning som är

riktade mot bostadssektorn. Utskottet är med hänvisning härtill

inte heller berett ställa sig bakom dessa motionsförslag.

Motionerna Bo207 (m), Bo231 (v) yrkande 2, Bo232 (s) yrkande 3,

Bo235 (s) och Bo249 (c) avstyrks sålunda.

Av de totala ROT-satsningarna på 1,5 miljarder kronor avser

mer än en halv miljard kronor satsningar i kommunala och vissa

andra byggnader. Denna summa ligger över den nivå som förordas i

flera av de nu föreliggande motionerna med förslag till

kommunala ROT-åtgärder. Det bör därför finnas förutsättningar

för att den av motionärerna eftersträvade investeringsnivån

skall uppnås -- detta även om det i några fall föreligger

olikheter i synen på hur stödet i detalj skall utformas. Vad i

motionerna föreslagits torde därmed i allt väsentligt komma att

bli tillgodosett. Det bör i sammanhanget framhållas att

tyngdpunkten i 1994 års ROT-program ligger på miljöförbättrande

åtgärder i bl.a. skolor och daghem, något som efterlysts i flera

av motionerna.

I den mån förslagen i partimotionerna Bo250 (nyd) yrkande 9,

A254 (s) yrkandena 4--5, A269 (nyd) yrkande 2, So276 (s)

yrkandena 2 och 4 samt Ub310 (v) yrkande 11 och i motionerna

Bo205 (c), Bo231 (v) yrkandena 3--4, Bo232 (s) yrkande 6, Bo247

(c) yrkande 1, Bo251 (s) yrkande 2, A450 (s) yrkandena 17 och 20

samt Ub351 (kds) yrkande 7 inte kan anses tillgodosedda avstyrks

de.

Också när det gäller ROT-åtgärder i äldrebostäder ligger 1994

års ROT-program väl i linje med förslagen i motionerna. Även om

den ram på 100 miljoner kronor som avsatts för ändamålet i något

fall ligger under den nivå som förordas i någon motion ligger

den i andra fall på eller över. Enligt utskottets mening får

ROT-programmet i denna del anses svara mot en lämplig avvägning

mellan de förordade nivåerna. I den mån förslagen i motionerna

inte redan kan anses tillgodosedda avstyrks de av utskottet.

Utskottets ställningstagande i denna del avser partimotionerna

So248 (v) yrkande 3 och So249 (s) yrkande 3 samt motionerna

Bo219 (s) yrkande 3, Bo229 (kds), Bo232 (s) yrkande 4, Bo247 (c)

yrkande 2 och A450 (s) yrkande 19.

Genom 1994 års ROT-program avsätts sammanlagt 370 miljoner

kronor till ROT-åtgärder inom kultursektorn. Huvuddelen av detta

stöd avser kulturbyggnader. Härtill kommer ytterligare 100

miljoner kronor avsedda för upprustning av samlingslokaler och

trossamfundens lokaler. Till kultursektorn i vid mening avsätts

alltså närmare en halv miljard kronor för olika ROT-åtgärder. De

för ändamålet avsatta medlen torde därmed med god marginal

överstiga den erforderliga ekonomiska ramen för de insatser som

förordas i de nu föreliggande motionerna. Utan att ta ställning

till vilka enskilda projekt medlen skall användas kan utskottet

konstatera att vad som i motionerna förordats om stöd till

Ostindiska huset i Göteborg m.m. mer än väl ryms inom

tillgängliga medelsramar. När det gäller det i motion Kr290 (s)

förordade investeringsbidraget till Värmlands läns museum har

utskottet dessutom noterat att Boverkets samlingslokaldelegation

vid sitt sammanträde i februari medgett att det från stödet till

icke-statliga kulturlokaler avsätts 13 miljoner kronor till

detta museum. Ny demokratis partimotion A269 yrkande 3 samt

motionerna Bo236 (fp), Bo237 (fp) och Kr290 (s) yrkande 1

avstyrks med hänvisning till det nu anförda.

Inte heller de förslag till ROT-åtgärder i övrigt som förts

fram i motionerna -- dvs. förslagen om ökade

byggnadsinvesteringar inom Svenska kyrkan och inom den privata

sektorn, stöd till idrottsanläggningar samt stimulans av

vedeldning -- bör föranleda någon riksdagens åtgärd. I den mån

socialdemokraternas partimotion A254 yrkande 7 samt motionerna

Bo201 (fp), A450 (s) yrkande 18 och Kr519 (s) yrkande 2 inte kan

anses tillgodosedda genom redan vidtagna åtgärder avstyrks de av

utskottet.

Investeringsbidrag till nybyggnad av bostäder

I två motioner, Bo231 (v) yrkande 5 och Bo232 (s) yrkande 2,

har lämnats förslag om ett investeringsbidrag till nybyggnad

av bostäder.

Bostadsutskottet anser inte att ett statligt

investeringsbidrag till nyproduktion av bostäder kan anses vara

motiverat. De förändringar i bostadsfinansieringssystemet som

genomförts under de senaste åren har bl.a. syftat till att

minska statens styrning av bostadsproduktionens omfattning och

inriktning. Utgångspunkten har varit att efterfrågan på

bostadsmarknaden bör ges större tyngd i detta sammanhang. Den

rådande lågkonjunkturen har bidragit till en minskad efterfrågan

på nya bostäder och att antalet outhyrda eller osålda bostäder

samtidigt ökat. Denna utveckling har även medverkat till att

nyproduktionen av bostäder fallit.

Utskottet vill dock framhålla att förutsättningarna för

bostadsbyggandet i dag i vissa avseenden är bättre än på länge.

Produktionskostnaderna har minskat och tillgången på

byggkapacitet är god. Den kraftiga räntenedgången har ofta

inneburit starkt minskade kapitalkostnader för krediterna till

bostadsbyggandet. Avregleringen av det statliga bostadsstödet

och en minskad styrning av byggandet även i övrigt ger

förutsättningar för byggherrarna att hitta nya och billigare

lösningar. Det förefaller mot denna bakgrund troligt att en

ökning av nyproduktionen kan förväntas framöver, speciellt på de

orter där tillgången på bostäder är mindre än för landet i

övrigt. Behovet av vissa typer av bostäder, bl.a. för äldre,

kommer sannolikt föranleda en ökad nyproduktion även i de delar

av landet där tillgången på bostäder i övrigt är god.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna

Bo231 (v) yrkande 5 och Bo232 (s) yrkande 2.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande behovet av stimulansåtgärder m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Bo201, 1993/94:Bo203,

1993/94:Bo205, 1993/94:Bo207, 1993/94:Bo208, 1993/94:Bo209,

1993/94:Bo210, 1993/94:Bo219 yrkandena 2 och 3, 1993/94:Bo227,

1993/94:Bo228, 1993/94:Bo229, 1993/94:Bo231 yrkandena 2--4,

1993/94:Bo232 yrkandena 3, 4 och 6, 1993/94:Bo235,

1993/94:Bo236, 1993/94:Bo237, 1993/94:Bo247, 1993/94:Bo249,

1993/94:Bo250 yrkande 9, 1993/94:Bo251 yrkandena 2 och 3,

1993/94:A254 yrkandena 4, 5 och 7, 1993/94:A269 yrkandena 2 och

3, 1993/94:A408 yrkande 2, 1993/94:A417 yrkande 4, 1993/94:A450

yrkandena 4 och 17--20, 1993/94:A453 yrkande 8, 1993/94:A466

yrkande 3, 1993/94:Kr290 yrkande 1, 1993/94:Kr519 yrkande 2,

1993/94:So248 yrkande 3, 1993/94:So249 yrkande 3,

1993/94:So276 yrkandena 2 och 4, 1993/94:Ub310 yrkande 11 och

1993/94:Ub351 yrkande 7,

res. (s) - delvis

2. beträffande investeringsbidrag till nybyggnad

att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Bo231 yrkande 5 och

1993/94:Bo232 yrkande 2.

res. (s) - delvis

Stockholm den 24 mars 1994

På bostadsutskottets vägnar

Agne Hansson

I beslutet har deltagit:

Agne Hansson (c) Oskar Lindkvist (s), Bertil Danielsson (m),

Magnus Persson (s), Erling Bager (fp), Lennart Nilsson (s),

Sören Lekberg (s), Mikael Odenberg (m), Rune Evensson (s) Ulf

Björklund (kds), Bo G Jenevall (nyd), Britta Sundin (s), Birger

Andersson (c), Marianne Carlström (s) och Inga Berggren (m).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Lars Werner (v) närvarit

vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Reservation

Oskar Lindkvist, Magnus Persson, Lennart Nilsson, Sören

Lekberg, Rune Evensson, Britta Sundin och Marianne Carlström

(alla s) anser

dels att utskottets yttrande under rubriken Utskottet bort

ha följande lydelse:

Behovet av ytterligare stimulansåtgärder m.m.

Även om det för de flesta, men tyvärr inte för alla, är en

självklarhet tål det att upprepas: Bostaden är en grundläggande

social rättighet som tillkommer alla i likhet med arbete,

utbildning och sjukvård. Det innebär att alla måste ta ett

gemensamt ansvar för våra bostäder och för vårt boende. Vi har i

Sverige fram till i dag haft höga ambitioner när det gäller att

ta detta solidariska ansvar. De senaste årens bostadspolitik,

eller snarare avsaknad av bostadspolitik, har emellertid lett

fram till en situation där allt ansvar överlämnas till den

enskilde.

Utan att ta upp alla de för byggverksamheten och de boende

negativa ingrepp som den nuvarande regeringen har vidtagit vill

utskottet framhålla några sådana åtgärder. Det gäller

försämringen av bostadsfinansieringssystemet och den samtidiga

minskningen av räntebidragen till befintliga fastigheter. Till

detta kommer att kommunerna genom att bl.a. markvillkoret och

den kommunala bostadsanvisningsrätten slopats i det närmaste

helt har fråntagits sina möjligheter att verka för en god

bostadsförsörjning i den egna kommunen.

Följderna av den förda politiken kan avläsas på en rad

områden. Försämringarna av bostadsfinansieringen har lett till

kraftigt ökade boendekostnader i framför allt det nyare

beståndet av bostäder. Vi har i dag också det största antalet

lediga lägenheter i modern tid. Antalet har av Boverket

uppskattats till 50 000 i januari 1994. Många människor har

helt enkelt inte råd att efterfråga en bostad som svarar mot

deras behov. De tvingas därför lösa sin bostadsfråga på andra

och sämre sätt. Det är för många inte längre möjligt att byta

till en större bostad när familjen växer. Ungdomar kan inte

flytta hemifrån i samma utsträckning som tidigare.

Det är naturligtvis inte enbart de boende som drabbas av

regeringens bostadspolitiska misslyckande. Den minskade

bostadsefterfrågan har lett till att byggbranschen förlorat sin

roll som en effektiv motor i ekonomin. Inte bara

bostadsbyggandet utan också allt annat byggande har minskat. Som

en följd härav har sysselsättningen i byggnadsverksamheten gått

ned kraftigt. Sedan 1990 har sysselsättningen i den direkta

byggverksamheten minskat med närmare 100 000 anställda. De i

stort sett enda kurvor som pekar uppåt är de som illustrerar

byggarbetslösheten. Antalet arbetslösa byggjobbare har nått

nästan ofattbara nivåer, och i dag går närmare en tredjedel utan

arbete. I vissa delar av landet är mer än halva byggarbetarkåren

arbetslös. Vad som erfordas i den rådande situationen är

naturligtvis inte ytterligare nedskärningar eller inskränkningar

som minskar möjligheterna till ett bra boende för alla utan

kraftfulla gemensamma insatser som leder bort från den situation

som den nuvarande regeringen har försatt landet i.

Byggnadsverksamheten ökade kraftigt under senare delen av

1980-talet. Bakom denna utveckling låg en likviditetsökning i

ekonomin till följd av kreditmarknadens avreglering,

värdestegringen på fastigheter och en tilltagande

bostadsefterfrågan. Uppgången i byggandet kom att leda till en

kapacitetsbrist som orsakade stora kostnadsökningar. Den

dåvarande socialdemokratiska regeringen vidtog också åtgärder

för att försöka dämpa efterfrågan bl.a. genom att i flera steg

införa en särskild avgift på vissa byggnadsinvesteringar. Dessa

åtgärder till trots fanns det vid 1990-talets ingång en

överkapacitet i byggsektorn som inte kan anses svara mot ett

långsiktigt behov. I takt med att aktiviteten i ekonomin gick

ned började dock byggverksamheten att minska i omfattning, och

det fanns en klar tendens till att byggsektorn relativt snart

skulle återgå till vad som kan betecknas som en mera normal

nivå.

I en situation där det stod fullständigt klart att

överhettningen i byggsektorn hade klingat av och att en snar

återgång till ett läge av jämvikt var att vänta valde emellertid

den år 1991 tillträdda regeringen att påskynda denna utveckling

genom kraftiga nedskärningar m.m. Trots att effekterna av dessa

åtgärder nu kan avläsas har regeringen konsekvent vägrat att

inse allvaret i situationen. Med förödande trosvisshet har den

fortsatt på den inslagna vägen med ytterligare nedskärningar och

ett minskat ansvarstagande. Det kan utan överdrift konstateras

att regeringen på denna punkt står mot inte bara de boende utan

också mot hela byggbranschen.

Regeringens agerande till trots har åtgärder vidtagits för att

lindra effekterna av den förda politiken. Det gäller de båda

ROT-program som riksdagen beslutat om våren 1993 resp. våren

1994. ROT-programmen har kommit till stånd på initiativ av

riksdagens s-ledamöter och med stöd av en bred

riksdagsmajoritet. Regeringen har alltså ingen del i tillkomsten

av dessa program. Riksdagens båda beslut om ROT-insatser har i

stället föregåtts av förslag från regeringen om försämringar av

det befintliga stödet till reparationer och ombyggnader. I en

situation där den samfällda bedömningen från en hel bransch är

att stimulansåtgärder måste sättas in har alltså regeringen valt

att i stället gå den motsatta vägen och förespråka ytterligare

nedskärningar. När det gäller 1994 års ROT-program har

regeringen dessutom utnyttjat sitt bemyndigande att utforma

programmet till att göra det så gott som verkningslöst.

I sitt beslut i mars 1994 om utformningen av 1994 års

ROT-program har regeringen föreskrivit att en förutsättning för

stöd är att beslut fattas och att projektet påbörjas före den 1

juli 1994. Det betyder att den som vill komma i åtnjutande av

stöd endast har dryga tre månader på sig för att planera, få

erforderliga tillstånd och påbörja ett projekt. Detta är

naturligtvis helt orimligt. Varje person med någon kännedom om

hur ett byggprojekt bedrivs inser hur omöjlig en sådan tidsplan

är. Genom de snäva tidsgränser som satts upp kommer knappast

något enda projekt att komma till stånd som en följd av

ROT-programmet. Till detta kommer att flera av de beslutade

stödformerna avser helt nya typer av åtgärder, t.ex.

miljöförbättring i bostäder. Även om sådana åtgärder är i och

för sig angelägna torde det knappast finnas någon beredskap att

snabbt få fram projekt med denna inriktning. Endast sådana

projekt som redan nu är långt framme i sin planering eller som

är mycket små torde kunna komma i fråga för stöd. Det finns

dessutom en uppenbar risk för fusk. Vid halvårsskiftet kan vi

mycket väl komma att få se ett antal "påbörjade" projekt

liknande de s.k. Danell-gropar som kom till vid övergången till

1993 års bostadsfinansieringssystem.

Den enda rimliga slutsats som kan dras av den av regeringen

beslutade ordningen är att den är avsedd att förhindra att

ROT-åtgärder kommer till stånd. Genom sitt agerande försöker

regeringen endast skapa en bild av att åtgärder vidtas.

Samtidigt som flera olika stödformer tillkommer förenas de med

regler som gör det praktiskt taget omöjligt att utnyttja dem.

Detta är helt oacceptabelt. För att 1994 års ROT-program skall

få den av riksdagen förutsatta effekten måste därför tiden för

beslut och påbörjande utsträckas till att omfatta hela 1994.

Dessutom bör den sista tidpunkten för färdigställande vara den

31 december 1995 och inte den 30 juni detta år som regeringen

beslutat.

Det har under en lång rad av år ingått som en väsentlig del av

den förda politiken att försöka motverka nedgångar i

byggverksamheten. I tider då det totala byggandet har minskat

har statsmakterna genom stimulanser riktade mot reparation, om-

och tillbyggnad försökt hålla uppe sysselsättningen och därmed

också kapaciteten i byggbranschen. Detta har bl.a. varit fallet

bl.a. under 1980-talet. ROT-verksamheten har därmed fungerat som

något av en regulator för byggsektorn. Detta kan också tydligt

utläsas ur statistiken för ny- och ombyggnad av bostäder. Under

perioder när nyproduktionen har minskat har sålunda

ombyggnadsverksamheten ökat i omfattning. Det är först under de

senaste åren som detta samband har brutits genom att såväl ny-

som ombyggnad visar ett kraftigt samtidigt fall. Denna

utveckling måste inte bara hejdas utan åtgärder måste dessutom

vidtas för att motverka att denna situation uppstår i framtiden.

Det kan bl.a. ske genom en noggrann uppföljning och analys av

utvecklingen kombinerat med en hög beredskap att sätta in

korrigerande åtgärder.

Även om riksdagen har beslutat om två ROT-program är detta

inte tillräckligt. Som redovisats ovan innebär regeringens sätt

att verkställa beslutet om 1994 års ROT-program att det blir i

det närmaste helt verkningslöst. Kravet på ytterligare insatser

för att stimulera byggverksamheten står därför kvar. Inte minst

gäller detta sett i ett något mera långsiktigt perspektiv. Genom

att de åtgärder som trots allt satts in är avsedda att snabbt få

i gång projekt som löper över en inte alltför lång tid löser de

naturligtvis inte de uppenbara svårigheter som kan förutses

också på litet längre sikt. Vad som nu erfordras är därför

åtgärder som bidrar till att skapa kontinuitet och stabilitet i

byggverksamheten. Det gäller sålunda att överbrygga både dagens

akuta svårigheter och de problem som kan förutses för de

närmaste åren. Även om dessa åtgärder till övervägande del bör

bestå av insatser inom ROT-sektorn bör även insatser riktade mot

nyproduktionen av bostäder komma i fråga. Utskottet delar

således vad som i ett stort antal s-motioner liksom i motioner

(v) anförts om behovet av stimulansåtgärder. Även enligt

bostadsutskottets mening bör sålunda ytterligare åtgärder för

att stimulera ROT-verksamheten vidtas.

När det gäller den närmare utformningen av de nu förordade

stimulanserna vill utskottet anföra följande:

Mot bakgrund av de senaste årens låga investeringar i

ombyggnad av bostäder finns det i dag ett stort behov av

ombyggnadsåtgärder. Utskottet vill mot bakgrund härav förorda

att stimulanser sätts in för att få till stånd ombyggnader av

dessa bostäder. I enlighet med förslaget i motion Bo232 (s)

yrkande 3 bör sålunda investeringsstöd till ombyggnader till

ett beräknat sammanlagt belopp på 2,2 miljarder kronor införas.

Stödet bör utformas så att det motsvarar omkring 20 % av

bidragsunderlaget. Det innebär att bidraget bör kunna generera

investeringar i storleksordningen 7 miljarder kronor och omfatta

25 000--30 000 lägenheter. Sysselsättningseffekten kan

beräknas till omkring 17 000 arbetstillfällen. Bidraget bör i

första hand avse bostäder i flerbostadshus och utgå antingen som

en subvention av lönekostnaderna (den s.k. 1 000-kronan) eller

som ett direkt investeringsbidrag. En förutsättning för stöd bör

vara att de egentliga byggnadsarbetena påbörjas senast den 1

mars 1995. Medel för det nu förordade ombyggnadsstödet bör föras

upp på ett särskilt anslag. Till denna fråga återkommer

utskottet nedan.

I de av riksdagen beslutade ROT-programmen ingår som en

väsentlig del ett särskilt investeringsbidrag till

ROT-verksamhet i kommunala byggnader. Det finns ett fortsatt

stort behov av att genomföra upprustningsåtgärder i detta

lokalbestånd. Stöd till ROT-åtgärder i kommunala byggnader bör

därför kunna utgå också under nästa år. Mot bakgrund av de

hittillsvarande erfarenheterna av stödet bör dock bidragsandelen

sänkas till högst 20 % av investeringskostnaden i enlighet med

förslaget i den socialdemokratiska partimotionen A254 yrkande 4.

Investeringsvolymen kan beräknas till omkring 2 miljarder kronor

vilket kan uppskattas ge omkring 4 800 årssysselsatta.

Förutom det nu förordade generella ROT-stödet till kommunala

byggnader bör ett särskilt stöd utgå till renovering och

upprustning av skolor m.m. Ett stöd med denna inriktning är

viktigt dels som en del i ett sysselsättningspolitiskt program,

dels som en del i en strävan att förbättra den fysiska miljön

för barn och ungdomar. Som framhålls i den socialdemokratiska

partimotionen So276 yrkande 4 kan en förbättrad miljö i skolor

och daghem verksamt bidra till att minska problemen med

allergier och överkänslighet. I enlighet med förslaget i denna

motion samt i den socialdemokratiska partimotionen A254 yrkande

5 bör därför ett stöd till ROT-åtgärder i skolor m.m. införas.

Stöd bör kunna utgå med högst 40 % av investeringskostnaden för

investeringar inom en total ram på 1 miljard kronor. Stödet kan

därmed beräknas ge en sysselsättningseffekt på 2 400

årsarbeten.

Många offentliga lokaler liksom bostäder och gatumiljö har

under en rad av år fått en allt bättre tillgänglighet. Detta

till trots finns det fortfarande ett stort antal miljöer där

tillgängligheten fortfarande är mycket dålig. I första hand

gäller det delar av det äldre bostadsbeståndet. Det är dock inte

ovanligt att även nyare lokaler m.m. har brister i

tillgängligheten. Som en följd härav har många människor med

funktionshinder fortfarande stora svårigheter att på samma sätt

som andra klara sig i vardagslivet. De ges inte heller samma

möjlighet som andra att fritt välja vilka aktiviteter m.m. de

vill delta i därför att vissa miljöer inte är tillgängliga för

dem. Sammanfattningsvis finns det sålunda ett stort behov av

åtgärder för att öka tillgängligheten i den bebyggda miljön. För

att komma till rätta med dessa problem bör därför ett

ROT-program för ökad tillgänglighet skapas i enlighet med

förslaget i den socialdemokratiska partimotionen So276 yrkande

2. Programmet bör utformas så att det genererar investeringar

för 300 miljoner kronor och ger en ökning av sysselsättningen

med 700 årssysselsatta.

Vi har i dag ett stort och ökande behov av särskilda bostäder

för äldre. Samtidigt är delar av det befintliga beståndet av

bostäder i behov av upprustning. I såväl 1993 som 1994 års

ROT-program ingår också ett stöd till sådana åtgärder. Detta

stöd svarar dock inte mot de stora behov som finns. I enlighet

med förslagen i den socialdemokratiska partimotionen So249

yrkande 3 samt motion Bo232 (s) yrkande 4 bör därför en ram om

ytterligare 200 miljoner kronor anvisas för stöd till

ombyggnad av äldrebostäder. För stödet bör gälla samma regler

som i dag gäller inom ramen för ROT-programmen, dvs. stöd bör

utgå i form av ett bidrag som motsvarar 10 % av

bidragsunderlaget. I de fall det enskilda projeket så motiverar

bör dock stöd kunna utgå också enligt andra grunder. Totalt kan

ett stöd i den nu förordade storleksordningen beräknas ge en

ökad sysselsättning med 2 250 arbetstillfällen.

Sammanfattningsvis bör enligt bostadsutskottets mening ett

investeringsprogram avseende olika typer av ROT-åtgärder med

anknytning till bostadssektorn innefatta följande åtgärder:

ombyggnad av bostäder,

renovering och upprustning av kommunala byggnader,

renovering och upprustning av skolor m.m.,

åtgärder för ökad tillgänglighet samt

ombyggnad av äldrebostäder.

För de nu förordade åtgärderna kan statens kostnader för

budgetåret 1994/95 beräknas till 3 300 miljoner kronor. Dessa

medel bör anvisas över statsbudgeten på ett nytt anslag benämnt

Stöd till reparation, om- och tillbyggnad av bostäder m.m.

Förslaget i denna del bör finansieras i enlighet med vad som

föreslås i den ekonomisk-politiska partimotionen Fi208 (s).

Härutöver bör med stöd av statliga medel ROT-åtgärder som

bl.a. innefattar upprustning av va-näten m.m., olika

miljöåtgärder samt insatser på kulturområdet genomföras. Dessa

förslag behandlas dock i andra sammanhang.

I den nu rådande situationen är det enligt utskottets mening

viktigt att inte bara det offentliga vidtar åtgärder som bidrar

till att öka byggverksamheten och därmed förbättra

byggsysselsättningen. Det är utskottets uppfattning att det

finns både intresse och förmåga också på andra håll i samhället

att vidta sådana åtgärder. Utskottet delar sålunda den i den

socialdemokratiska partimotionen A254 yrkande 7 uttryckta

övertygelsen om att Svenska kyrkan är beredd medverka till att

arbetslösheten bekämpas genom att utöka och påskynda sina bygg-

och anläggningsarbeten. Det bör därför ankomma på regeringen att

ta de initiativ som kan erfordras för att dessa investeringar

skall komma till stånd så snabbt som möjligt.

Investeringsbidrag till nybyggnad av bostäder

Det finns de som med hänvisning till den låga

bostadsproduktionen och det stora antalet tomma lägenheter

hävdar att Sverige av i dag är färdigbyggt. Detta är ett helt

felaktigt påstående. Skälen till den rådande situationen står i

allt väsentligt att finna i förhållanden utanför

bostadsmarknaden, dvs. i den allmänna ekonomiska tillbakagång

som följt i spåren av den djupa lågkonjunkturen. Det innebär

bl.a. att en uppgång i konjunkturen mycket snabbt kommer att

leda till brist på bostäder. När de nu lediga lägenheterna hyrts

ut blir tillskottet av nyproducerade lägenheter så litet att

risken för en överhettning är mycket stor.

Som anförts ovan är vad som nu erfordras därför inte

ytterligare begränsningar och nedskärningar utan ett brett

spektrum av stimulansåtgärder. Det innebär bl.a. att också

nyproduktionen av bostäder måste stimuleras. Förslag om ett

investeringsbidrag till nybyggnad har också förts fram av olika

företrädare för branschen liksom av oberoende experter. Genom

att stimulera tillkomsten av nya bostäder påverkas dels

byggsysselsättningen positivt, dels förhindras en nedgång i

kompetens och kapacitet inom byggverksamheten. För att öka

volymen i nyproduktionen bör därför ett temporärt

investeringsbidrag till nybyggnad av bostäder införas i

enlighet med förslaget i motion Bo232 (s) yrkande 2. Bidrag bör

utgå med 10 % av bidragsunderlaget och avse projekt som påbörjas

senast den 31 december 1994. Genom att bidraget utbetalas i

efterhand beräknas inte någon belastning på statsbudgeten uppstå

för budgetåret 1994/95.

dels att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

1. beträffande behovet av stimulansåtgärder m.m.

att riksdagen med anledning av motionerna 1993/94:Bo203,

1993/94:Bo208, 1993/94:Bo209, 1993/94:Bo210, 1993/94:Bo219

yrkandena 2 och 3, 1993/94:Bo227, 1993/94:Bo228, 1993/94:Bo231

yrkandena 2--4, 1993/94:Bo232 yrkandena 3, 4 och 6,

1993/94:Bo235, 1993/94:Bo251 yrkandena 2 och 3, 1993/94:A254

yrkandena 4, 5 och 7, 1993/94:A408 yrkande 2, 1993/94:A417

yrkande 4, 1993/94:A450 yrkandena 4 och 17--20, 1993/94:A453

yrkande 8, 1993/94:A466 yrkande 3, 1993/94:Kr290 yrkande 1,

1993/94:Kr519 yrkande 2, 1993/94:So248 yrkande 3,

1993/94:So249 yrkande 3, 1993/94:So276 yrkandena 2 och 4 samt

1993/94:Ub310 yrkande 11 och med avslag på motionerna

1993/94:Bo201, 1993/94:Bo205, 1993/94:Bo207, 1993/94:Bo229,

1993/94:Bo236, 1993/94:Bo237, 1993/94:Bo247, 1993/94:Bo249,

1993/94:Bo250 yrkande 9, 1993/94:A269 yrkandena 2 och 3 samt

1993/94:Ub351 yrkande 7

a) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört,

b) till Stöd till reparation, om- och tillbyggnad av

bostäder m.m. för budgetåret 1994/95 under sjunde huvudtiteln

anvisar ett förslagsanslag på 3 300 000 000 kr,

2. beträffande investeringsbidrag till nybyggnad

att riksdagen med anledning av motionerna 1993/94:Bo231

yrkande 5 och 1993/94:Bo232 yrkande 2 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört.

Särskilt yttrande

Bo G Jenevall (nyd) anför:

Det har för insiktsfulla bedömare sedan länge stått klart att

det erfordras extraordinära insatser för att motverka nedgången

i byggverksamheten liksom i byggsysselsättningen. Redan under

den allmänna motionstiden förde också Ny demokrati fram förslag

om åtgärder för att komma till rätta med situationen på

byggarbetsmarknaden. Flera av dessa förslag behandlas i detta

betänkande. Det gäller dels förslagen i partimotion A269 om att

avsätta 400 miljoner kronor för ROT-satsningar i kommunerna

resp. 220 miljoner kronor för ROT-satsningar i kulturbyggnader,

dels förslaget i partimotion Bo250 yrkande 9 om att arbetslös

arbetskraft skall kunna utnyttjas för att utföra kommunala

byggnadsarbeten utan att störa den fria arbetsmarknaden.

Sedan motionerna väcktes har riksdagen beslutat om ett

särskilt ROT-program på sammanlagt 1,5 miljarder kronor. Av

denna summa avser 580 miljoner kronor kommunala lokaler för i

första hand undervisning och vård m.m. Dessutom avser 370

miljoner kronor ROT-åtgärder i kulturbyggnader. Det innebär att

det redan beslutade ROT-programmet i väsentliga delar har fått

en utformning som ligger helt i linje med de förslag som förts

fram i Ny demokratis partimotioner. Jag har därför kunnat ställa

mig bakom utskottsmajoritetens förslag.

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,

eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i

utskottet.

Lars Werner (v) anför:

Jag ansluter mig till den till betänkandet fogade

reservationen (s).