Bet. 1993/94:BoU16

Bostadsutskottets betänkande

1993/94:BOU16

Bostadsbidrag och bostadsanpassningsbidrag

Innehåll

Sammanfattning

Propositionerna

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1993/94

BoU16

Sammanfattning

Bostadsutskottet tillstyrker de förändringar i lagen om

bostadsbidrag som regeringen i proposition 1993/94:144

föreslagit skall gälla fr.o.m. den 1 januari 1995.

Förändringarna innebär bl.a. att såväl den övre

bostadskostnadsgränsen som gränsen för lägsta bidragsgrundande

bostadskostnad höjs. Vidare höjs inkomstgränsen för oreducerat

bostadsbidrag.

Utskottet tillstyrker också regeringens förslag till anslag

för bostadsbidrag samt för bostadsanpassningsbidrag.

Med anledning av en motion (c) föreslås riksdagen göra ett

tillkännagivande om möjligheten att bevilja bostadsbidrag i

vissa fall. Frågan gäller möjligheten att bevilja bostadsbidrag

då makar lever åtskilda och den ene maken uppbär kommunalt

bostadstillägg. Övriga motionsyrkanden som behandlas i detta

betänkande avstyrks av utskottet.

Till betänkandet har fogats 6 reservationer (s) resp. (nyd)

och en meningsyttring (v).

FEMTE HUVUDTITELN

Propositionerna

Regeringen har i proposition 1993/94:100 bilaga 6

(Socialdepartementet) föreslagit att riksdagen

1. i avvaktan på en särskild proposition i ämnet, till

Bostadsbidrag för budgetåret 1994/95 beräknar ett förslagsanslag

på 6 570 000 000 kr,

2. till Bostadsanpassningsbidrag m.m. för budgetåret 1994/95

anvisar ett förslagsanslag på 4 900 000 kr.

Regeringen har i proposition 1993/94:144 föreslagit att

riksdagen

1. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen

(1993:737) om bostadsbidrag,

2. till Bostadsbidrag för budgetåret 1994/95 anvisar ett

förslagsanslag på 7 200 000 000 kr.

Motionerna

I betänkandet behandlas

dels de under allmänna motionstiden 1994 väckta motionerna

1993/94:Bo217 av Marianne Jönsson och Elving Andersson (c)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om ändring av reglerna för

bostadsbidrag i vissa fall.

1993/94:Bo250 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas

13. att riksdagen till Bostadsbidrag för budgetåret 1994/95

anvisar ett förslagsanslag på 6 070 000 000 kr.

1993/94:So610 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas

9. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av reglerna

för bostadsbidrag enligt vad i motionen anförts om båda

föräldrarnas rätt till bostadsbidrag vid skilsmässa.

dels de med anledning av proposition 1993/94:144 väckta

motionerna

1993/94:Bo16 av Lena Öhrsvik (s) vari yrkas att riksdagen

beslutar om ändring i lagen om bostadsbidrag i syfte att även

mindre bostadsbidragsbelopp än 100 kr utbetalas.

1993/94:Bo17 av Lars Werner och Eva Zetterberg (v) vari yrkas

att riksdagen hos regeringen begär förslag till regler för hur

familjer med mer än tre barn skall få bostadsbidrag enligt vad i

motionen anförts om kompensation för slopandet av

flerbarnstilläggen.

1993/94:Bo18 av Margareta Winberg (s) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om vidgning av kretsen av bidragsberättigade fr.o.m. den 1

januari 1995.

1993/94:Bo19 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas att

riksdagen till Bostadsbidrag för budgetåret 1994/95 anvisar ett

förslagsanslag på 6 690 000 000 kr.

Utskottet

Inledning

I betänkandet behandlas anslagsförslag i årets

budgetproposition om bostadsanpassningsbidrag (prop. 1993/94:100

bil. 6), motionsförslag om bostadsbidrag från årets allmänna

motionstid samt förslag framlagda i proposition 1993/94:144 om

bostadsbidrag för år 1995 och motioner väckta med anledning av

denna proposition. Anslagsförslaget i budgetpropositionen

avseende bostadsbidragen var endast framlagt i avvaktan på en

särskild proposition i ämnet och behandlas därför inte vidare i

detta betänkande. Med propositionen avses således

forsättningsvis proposition 1993/94:144.

Ändrade regler för bostadsbidrag till barnfamiljer

Förslag om ändrade bostadskostnadsgränser och inkomstgräns för

bostadsbidrag till barnfamiljer läggs fram i propositionen. Som

utgångspunkt för förslagen hänvisar regeringen till det mål för

bostadsbidragsgivningen som riksdagen lade fast år 1987 (prop.

1986/87:48, bet. 1986/87:BoU20, rskr. 1986/87:248). Detta mål

innebär att bostadsbidragen på sikt skall byggas ut så att

familjer skall kunna hålla sig med moderna bostäder med ett eget

rum för varje barn. För att riksdagens mål för bidragsgivningen

skall gälla även dem som bor i nyare bostäder anser regeringen

att det är nödvändigt att gränsen för den högsta

bidragsgrundande bostadskostnaden höjs för samtliga hushåll

inför bidragsåret 1995.

Den övre bostadskostnadsgränsen föreslås höjas per månad med

400 kr för familjer med ett eller två barn och med 500 kr för

övriga barnfamiljer. Av systemtekniska skäl föreslås även

bostadskostnadsgränsen över vilken bidrag lämnas med 50 % av

bostadskostnaden höjas med 100 kr för familjer med två barn. För

att möjliggöra dessa förstärkningar av stödet till hushåll med

högre bostadsutgifter föreslås i propositionen att även gränsen

för lägsta bidragsgrundande bostadskostnad höjs med 100 kr per

månad. För att bostadsbidragen skall anpassas till

inkomstutvecklingen föreslås inkomstgränsen för oreducerat

bostadsbidrag höjas med 5 000 kr till 115 000 kr per år.

Övriga gällande beloppsgränser för beräkning av bostadsbidrag

för barnfamiljer föreslås kvarstå oförändrade. Detta gäller även

för det särskilda bidraget för hemmavarande barn (det s.k.

grundbeloppet).

De föreslagna förändringarna innebär bostadskostnadsgränser

(kr/mån) enligt nedanstående tablå fr.o.m. den 1 januari 1995.

00>Hushåll med

27>Lägsta bidrags-

grundande

bostadskostnad

53>Bidrag med

75 % upp till

en bostads-

kostnad av

77>Bidrag med

50 % upp till

en bostads-

kostnad av

00>1 barn 27>1 900 53>3 000

77>5 200

00>2 barn 27>1 900 53>3 300

77>5 800

00>3 eller flera barn 27>1 900 53>3 600

77>6 500

Bostadsutskottet har vid upprepade tillfällen understrukit

bostadsbidragens betydelse som en del i det bostadspolitiska

stödsystemet. Bostadsbidragen kompletterar de generella

bostadssubventionerna genom att de riktas mot hushåll med behov

av stöd. För att bidragens betydelse inte skall urholkas och för

att de uppsatta målet på sikt skall kunna förverkligas krävs,

som framhålls i propositionen, att bostadskostnadsgränserna

justeras inför år 1995.

De föreslagna förändringarna av reglerna för bostadsbidrag

till barnfamiljer innebär framför allt att bidragen till

hushållen med de högsta bostadskostnaderna ökar. Utskottet delar

regeringens bedömning att en sådan prioritering är nödvändig för

att även boende i nyare bostäder skall kunna efterfråga en

tillräckligt stor bostad.

Inga invändningar mot de föreslagna förändringarna av

gränserna för bostadskostnad resp. inkomst har framförts i

motioner eller under utskottets beredning av ärendet.

Bostadsutskottet tillstyrker således förslaget i propositionen i

vad avser bostadsbidrag till barnfamiljer.

De ovan behandlade reglerna för bostadsbidrag till

barnfamiljer behöver enligt vad som anförs i motion Bo17 (v)

kompletteras med regler som innebär att familjer med fler än tre

barn kompenseras för en i budgetpropositionen föreslagen

förändring av barnbidragen som innebär att flerbarnstilläggen

sänks. Motionärerna hade förväntat sig att denna sänkning skulle

kompenseras med en höjning av bostadsbidragen för

flerbarnsfamiljer. Eftersom inga sådana förslag läggs fram i den

nu aktuella propositionen föreslår motionärerna att riksdagen

hos regeringen skall begära förslag om regler som innebär en

höjning av bostadsbidragen för familjer med fler än tre barn.

Socialutskottet har nyligen tillstyrkt de av regeringen

föreslagna förändringarna av flerbarnstilläggen (1993/94:SoU20).

Varken regeringen eller socialutskottet har förutsatt att denna

förändring skulle följas av en kompensation inom

bostadsbidragssystemet. Bostadsutskottet delar denna

uppfattning. Utskottet anser således inte att de diskuterade

förändringarna i barnbidragssystemet bör föranleda någon begäran

om förslag om kompensation till flerbarnsfamiljer inom

bostadsbidragssystemet. Motion Bo17 (v) avstyrks.

I den under allmänna motionstiden väckta partimotionen So610

från Vänsterpartiet föreslås i yrkande 9 att rikdagen hos

regeringen begär en översyn av vissa regler för bostadsbidrag

vid skilsmässa. Motionärerna anser att reglerna skall ändras så

att bidrag skall kunna utgå till båda parter för en bostad med

utrymme för barn.

Som utskottet uppfattat motionsförslaget åsyftas reglerna i 11

och 15 §§ i lagen (1993:737) om bostadsbidrag. Dessa regler

innebär att den bostadsanknutna delen av bostadsbidraget kan

utgå till båda föräldrarna om de inte bor tillsammans men har

gemensam vårdnad om barnet. Den icke bostadsanknutna delen av

bidraget tillfaller dock endast den av föräldrarna hos vilken

barnet är folkbokfört.

Bostadsutskottet har flera gånger tidigare (senast i bet.

1992/93:BoU21 s. 16) behandlat motsvarande motionsyrkande och

därvid anfört att det inte finns tillräckliga skäl att föreslå

riksdagen en ändring av reglerna för bostadsbidrag efter

separation. Utskottet vidhåller sin uppfattning i denna fråga

och avstyrker därmed Vänsterpartiets partimotion So610 yrkande

9.

Ändrade regler för bostadsbidrag till hushåll utan barn

Bostadsbidrag för hushåll utan barn har för ungdomar kunnat

utgå sedan år 1988 och för övriga hushåll sedan år 1991. I

propositionen föreslås vissa ändringar av beräkningsreglerna för

bostadsbidrag till hushåll utan barn fr.o.m. den 1 januari 1995.

Förslagen anges vara begränsade till sådana justeringar som

krävs för att anpassa stöden till ändrade inkomster och

bostadskostnader.

För samtliga hushållstyper föreslås i propositionen den övre

bostadskostnadsgränsen höjas med 200 kr och den undre med 100

kr. Den gräns över vilken bostadsbidrag till ungdomshushåll

lämnas med 50 % av bostadskostnaden föreslås behållas

oförändrad. Förslaget innebär att bostadskostnadsgränserna

(kr/mån) efter höjningen kommer att ligga på den nivå för olika

hushåll som framgår av nedanstående tablå.

00>Hushåll21>Lägsta 39>Bidrag med 61>Bidrag

med81>Bidrag med

00> 21>bidrags- 39>75 % upp till61>50 % upp

till81>30 % upp till

00> 21>grundande39>en bostads- 61>en

bostads-81>en bostads-

00> 21>bostads- 39>kostnad av 61>kostnad av

81>kostnad av

00> 21>kostnad

00>Ungdomar 21>1 700 39>2 600 61>3 600

00>(18--28 år)

00>Andra hus- 21>1 700 81>3 700

00>håll utan

00>barn

För att bostadsbidragen inte skall urholkas föreslås vidare i

propositionen att inkomstgränsen för oreducerat bostadsbidrag

höjs. För ungdomshushåll föreslås denna gräns höjas med 2 000

kr till för ensamboende 40 000 kr per år och för

makar/sammanboende 57 000 kr per år samt för andra hushåll

utan barn med 3 000 kr till 83 000 kr per år.

Ny demokrati har i två motioner, Bo250 yrkande 13 från

allmänna motionstiden och Bo19 väckt med anledning av den

aktuella propositionen, båda yrkandena i berörd del, lagt fram

förslag som innebär att bostadsbidragen till hushåll utan barn

bör avvecklas.

Bostadsbidragen till hushåll utan barn bör behållas. Utskottet

anser att dessa bidrag fyller en viktig bostadspolitisk uppgift

genom att de underlättar för de aktuella hushållen att

efterfråga en lämplig bostad. De två partimotionerna från Ny

demokrati avstyrks i berörda delar. De av regeringen föreslagna

förändringarna av bostadskostnads- resp. inkomstgränser för

bostadsbidrag till hushåll utan barn tillstyrks av

utskottet.

Kretsen av bidragsberättigade

För närvarande gäller enligt 3 § i lagen om bostadsbidrag att

med makar jämställs, om inte skäl visas för annat, man och

kvinna som utan att vara gifta med varandra lever tillsammans

och har eller har haft gemensamma barn eller är folkbokförda på

samma adress. Detta innebär att bostadsbidrag till sammanboende

av samma kön endast kan utgå enligt de regler som avser

ensamhushåll. Frågan om lämpligheten av en sådan ordning har vid

flera tillfällen övervägts av utskottet, senast våren 1993 (se

bet. 1992/93:BoU21 s. 11--13).

Utskottets överväganden ledde fram till slutsatsen att

regeringen så snart det erforderliga förberedelsearbetet

avslutats, borde förelägga riksdagen ett förslag om en vidgning

av bidragskretsen. Utskottet redovisade som sin principiella

uppfattning att den eventuella vidgningen av bidragskretsen

borde ske så att den avser personer av samma kön utan beaktande

av samlevnadsform. Vidare förordades att de ekonomiska

aspekterna på denna fråga skulle övervägas. Riksdagen följde

utskottet och gav som sin mening regeringen till känna vad

utskottet anfört.

I motion Bo18 (s) hänvisas till bostadsutskottets

ställningstagande våren 1993. Det konstateras att regeringen i

propositionen inte lämnat något förslag om en vidgning av

bidragskretsen och inte heller i övrigt tagit upp denna frågan.

Motionären anser att regeringens agerande i frågan tyder på

nonchalans mot riksdagen och på likgiltighet mot dem som skulle

fått möjlighet att erhålla bostadsbidrag om lagen hade ändrats i

enlighet med riksdagens förslag. Mot denna bakgrund föreslås att

riksdagen i ett tillkännagivande till regeringen upprepar sin

begäran och därvid framhåller att riksdagen bör föreläggas ett

förslag i sådan tid att ändringen i bostadsbidragslagen kan

tillämpas fr.o.m. den 1 januari 1995.

Bostadsutskottet vidhåller sin uppfattning att frågan om en

vidgning av bidragskretsen bör bli föremål för överväganden av

regeringen. I årets budgetproposition förutskickas också sådana

överväganden. Resultaten av detta beredningsarbete bör avvaktas.

Det får förutsättas att regeringen i lämpligt sammanhang

redovisar sitt ställningstagande i frågan samt lägger fram

förslag till ändringar i bostadsbidragslagen. Något förnyat

tillkännagivande från riksdagen i enlighet med förslaget i

motion Bo18 (s) kan inte anses erforderligt. Motionen avstyrks.

Övriga frågor

Enligt 22 § lagen om bostadsbidrag betalas bidrag ut

månadsvis. Bidrag under 100 kr betalas dock inte ut. Denna regel

ifrågasätts i motion Bo16 (s). Det påpekas att även små belopp

är viktiga för många hushåll. Motionären hänvisar också till att

gränsen för utbetalning av bostadstillägg till pensionärer av

regeringen föreslagits fastställas till 25 kr per månad.

Riksdagen föreslås mot denna bakgrund ändra lagen om

bostadsbidrag så att den antingen överensstämmer med reglerna

för bostadstillägg eller så att mindre belopp kan sammanföras

till en gemensam utbetalning för en lämplig period.

Den diskuterade regeln om att bidragsbelopp under 100 kr inte

utbetalas infördes år 1988 på förslag av den dåvarande

socialdemokratiska regeringen. Före år 1988 gällde 50 kr som

gräns för utbetalning av bidrag. Bostadsutskottet ansåg

höjningen från 50 kr till 100 kr vara motiverad av bl.a.

administrativa skäl (BoU 1986/87:10).

Utskottet har förståelse för uppfattningen att

utbetalningsgränsen kan upplevas som mindre väl vald. Det kan

dock i sammanhanget erinras om att inflationen sedan år 1988

gjort att utbetalningsgränsen räknat i fast penningvärde sjunkit

betydligt. Den nuvarande gränsen för utbetalning av bidrag

på 100 kr bör behållas tills vidare. Motion Bo16 (s) avstyrks

således.

I motion Bo217 (c) beskrivs konsekvenserna av vissa regler i

bostadsbidragslagen samt myndigheternas tillämpning av dessa

regler. Motionärerna anser att bl.a. 12 § lagen om bostadsbidrag

kommit att tillämpas på ett sätt som i enskilda fall får

orimliga konsekvenser. Enligt 12 § bostadsbidragslagen lämnas

inte bostadsbidrag till hushåll utan barn om sökanden eller

dennes make får kommunalt bostadstillägg (KBT). I 2 § anges dock

att med makar avses i lagen makar som lever tillsammans. Detta

till trots hävdar motionärerna att 12 § tillämpas på makar som

varaktigt lever på skilda håll och har skilda hushåll.

Denna tillämpning av lagen om bostadsbidrag får enligt vad

som beskrivs i motionen följande konsekvens i vissa fall då

makar lever åtskilda. Om den ene maken varaktigt bor på

servicehus och där uppbär KBT kan inte den andre maken samtidigt

uppbära bostadsbidrag för sitt boende trots att

inkomstförhållanden och bostadskostnader är sådana att bidrag

hade utgått om denne hade betraktats som ensamstående. För att

bidrag skall utgå krävs i princip att makarna begär

äktenskapsskillnad eller av skattemyndigheterna taxeras som två

ensamstående personer. Motionärerna föreslår mot denna bakgrund

att reglerna ändras eller klargörs så att bidrag kan utgå i det

beskrivna typfallet.

Bostadsutskottet har vid beredningen av detta ärende kunnat

konstatera att en viss oklarhet synes råda om hur den nuvarande

lagen (1993:737) om bostadsbidrag skall tolkas och tillämpas i

fall liknande det nu aktuella. Den nuvarande lagen om

bostadsbidrag trädde i kraft vid det senaste årsskiftet. Någon

egentlig praxis till följd av överklagade ärenden har därför

ännu inte hunnit utvecklas. Vid tillämpning av den lag som

gällde fram till årsskiftet (SFS 1988:786) har dock fall

liknande det nu aktuella prövats genom överklaganden. Boverket,

som var högste överklagandeinstans enligt den tidigare gällande

ordningen, har i vissa sådana fall beviljat bidrag. Enligt den

nya lagen kan försäkringskassornas beslut överklagas till

allmän förvaltningsdomstol enligt den ordning som gäller i

socialförsäkringsmål.

Bestämmelsen i nuvarande lag som innebär att bostadsbidrag

inte utgår till hushåll utan barn om bidragssökanden eller

dennes make får KBT hade i princip samma lydelse i den tidigare

gällande lagen. Även om avsikten således inte torde ha varit att

ändra det materiella innehållet i det aktuella avseendet i den

nuvarande lagen i förhållande till den tidigare kan det inte

uteslutas att utrymme för en delvis annan tolkning givits genom

den nya lagens något annorlunda uppbyggnad.

Riksförsäkringsverket har i sina rekommendationer gjort en

tolkning av lagen om bostadsbidrag och dess förarbeten som kan

få de i motionen beskrivna följderna.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det inte kan

vara rimligt att makar som på grund av ålders- eller

sjukdomsskäl varaktigt bor i skilda bostäder skall behöva ansöka

om äktenskapsskillnad för att bostadsbidrag skall kunna utgå. I

den genom motionen aktualiserade frågan och i andra liknande

fall bör det vid regeltillämpningen finnas utrymme för att

beakta att särskilda omständigheter finns som innebär att makar

lever åtskilda.

Bostadsutskottet har vid beredningen av ärendet inte haft

tillräckligt underlag att bedöma om den nuvarande lagen ger

utrymme för en sådan flexibel tillämpning av de aktuella

reglerna som utskottet anser önskvärd eller om en lagändring

erfordras. Det bör därför ankomma på regeringen att närmare

överväga frågan samt i lämpligt sammanhang redovisa sin syn på

den och, om så bedöms vara lämpligt, lägga fram förslag till

lagändring.

Vad utskottet nu anfört om bostadsbidrag i vissa fall bör

riksdagen med anledning av motion Bo217 (c) som sin mening ge

regeringen till känna.

Anslag till bostadsbidrag

I proposition 1993/94:144 föreslås riksdagen anvisa ett

förslagsanslag på 7 200 miljoner kronor till täckande av

kostnaderna för bostadsbidrag under budgetåret 1994/95.

I Ny demokratis partimotion Bo19 föreslås i berörd del att

anslaget till bostadsbidrag skall bestämmas till 6 690 miljoner

kronor. Anslaget är i motionen beräknat med utgångspunkt i att

riksdagen beslutar att avveckla bostadsbidrag till hushåll utan

barn. Förslaget i Bo19 (nyd) överensstämmer i princip med ett

motsvarande anslagsförslag i Ny demokratis partimotion från

allmänna motionstiden Bo250 yrkande 13.

Utskottet har ovan avstyrkt förslaget från Ny demokrati om att

avveckla bostadsbidraget till hushåll utan barn. Även de nu

aktuella motionsförslagen om anslagsberäkningen avstyrks

således. Regeringsförslaget om anslaget till bostadsbidrag

tillstyrks av utskottet.

Anslag till bostadsanpassningsbidrag

Bostadsutskottet behandlar i detta betänkande även ett förslag

i budgetpropositionen (prop. 1993/94:100, bilaga 6) om anslag

till bostadsanpassningsbidrag. Anslagsförslaget avser kostnader

för bidrag som beviljats före den 1 januari 1993. Efter detta

datum svarar kommunerna för bidragsgivningen.

Bostadsutskottet tillstyrker regeringens förslag om att

anslaget till bostadsanpassningsbidrag för budgetåret

1994/95 bestäms till 4,9 miljoner kronor.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande bostadsbidrag till barnfamiljer

att riksdagen med bifall till proposition 1993/94:144 antar

13, 14 och 15 §§ i regeringens förslag till lag om ändring i

lagen (1993:737) om bostadsbidrag,

2. beträffande kompensation till flerbarnsfamiljer

att riksdagen avslår motion 1993/94:Bo17,

men. (v) - delvis

3. beträffande reglerna för bostadsbidrag efter

separation

att riksdagen avslår motion 1993/94:So610 yrkande 9,

men.(v) - delvis

4. beträffande bostadsbidrag till hushåll utan barn

att riksdagen med bifall till proposition 1993/94:144 avslår

motionerna 1993/94:Bo19 och 1993/94:Bo250 yrkande 13, båda

motionsyrkandena i motsvarande del, samt antar 16 och 17 §§ i

regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1993:737) om

bostadsbidrag,

res. 1 (nyd)

5. beträffande en vidgning av bidragskretsen

att riksdagen avslår motion 1993/94:Bo18,

res. 2 (s)

res. 3 (nyd) - motiv. - villk. res. 1

6. beträffande gränsen för utbetalning av bidrag

att riksdagen avslår motion 1993/94:Bo16,

res. 4 (s)

7. beträffande bostadsbidrag i vissa fall

att riksdagen med anledning av motion 1993/94:Bo217 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

res. 5 (nyd) - villk. res. 1

8. beträffande anslaget till bostadsbidrag

att riksdagen med bifall till proposition 1993/94:144 avslår

motionerna 1993/94:Bo19 och 1993/94:Bo250 yrkande 13, båda

motionsyrkandena i motsvarande del, samt till Bostadsbidrag

för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på

7 200 000 000 kr,

res. 6 (nyd) - villk. res. 1

9. beträffande anslaget till bostadsanpassningsbidrag

att riksdagen med bifall till proposition 1993/94:100 bilaga 6

till Bostadsanpassningsbidrag m.m. för budgetåret 1994/95

anvisar ett förslagsanslag på 4 900 000 kr.

Stockholm den 21 april 1994

På bostadsutskottets vägnar

Agne Hansson

I beslutet har deltagit:

Agne Hansson (c), Oskar Lindkvist (s), Knut Billing (m), Bertil

Danielsson (m), Magnus Persson (s), Lennart Nilsson (s), Sören

Lekberg (s), Ulf Björklund (kds), Bo G Jenevall (nyd), Britta

Sundin (s), Birger Andersson (c), Marianne Carlström (s), Inga

Berggren (m), Lars Stjernkvist (s) och Kjell-Arne Welin (fp).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Lars Werner (v) närvarit

vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Reservationer

1. Bostadsbidrag till hushåll utan barn (mom. 4)

Bo G Jenevall (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar

med "Bostadsbidragen till" och slutar med "av utskottet" bort ha

följande lydelse:

Bostadsutskottet delar Ny demokratis inställning till

bostadsbidragen till hushåll utan barn. Genom en konsekvent

politik som syftar till att minska bidragsberoendet för olika

grupper blir denna bidragsform möjlig att avveckla.

Utskottet tillstyrker med det anförda Ny demokratis

partimotioner Bo250 yrkande 13 och Bo19, båda motionsyrkandena i

berörda delar. Riksdagen bör hösten 1994 föreläggas ett förslag

i frågan så att bidragen kan avvecklas vid utgången av detta år.

Vad utskottet nu anfört bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

dels att moment 4 i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

4. beträffande bostadsbidrag till hushåll utan barn

att riksdagen med anledning av motionerna 1993/94:Bo19 och

1993/94:Bo250 yrkande 13, båda motionsyrkandena i motsvarande

delar, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört,

2. En vidgning av bidragskretsen (mom. 5)

Oskar Lindkvist, Magnus Persson, Lennart Nilsson, Sören

Lekberg, Britta Sundin, Marianne Carlström och Lars Stjernkvist

(alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar

med "Bostadsutskottet vidhåller" och slutar med "motionen

avstyrks" bort ha följande lydelse:

Bostadsutskottet instämmer i vad som anförts i motion Bo18

(s). Det är uppseendeväckande att regeringen underlåtit att

tillgodose eller på annat sätt besvara riksdagens enhälliga

begäran om ett förslag om en vidgning av bidragskretsen.

Utskottet anser det inte acceptabelt att frågan ytterligare

förhalas utan förordar att riksdagen nu upprepar sin begäran

från våren 1993 (se bet. 1992/93:BoU21 s. 11--13). Regeringen

bör förelägga riksdagen ett förslag i frågan under år 1994 i

sådan tid att den nu förordade ändringen i bostadsbidragslagen

kan tillämpas för bidrag fr.o.m. den 1 januari 1995.

dels att moment 5 i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

5. beträffande en vidgning av bidragskretsen

att riksdagen med anledning av motion 1993/94:Bo18 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. En vidgning av bidragskretsen (mom. 5, motiveringen)

Under förutsättning av bifall till reservation 1

Bo G Jenevall (nyd) anser att den del av utskottets yttrande

som på s. 6 börjar med "Bostadsutskottet vidhåller" och slutar

med "Motionen avstyrks" bort ha följande lydelse:

Utskottet har ovan förordat att bostadsbidrag till hushåll

utan barn skall avvecklas. Några överväganden om ändringar av

reglerna för dessa bidrag blir vid ett sådant ställningstagande

inte aktuella att göra. Motion Bo18 (s) avstyrks således.

4. Gränsen för utbetalning av bidrag (mom. 6)

Oskar Lindkvist, Magnus Persson, Lennart Nilsson, Sören

Lekberg, Britta Sundin, Marianne Carlström och Lars Stjernkvist

(alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar

med "Den diskuterade" och på s. 7 slutar med "avstyrks således"

bort ha följande lydelse:

Som påpekas i motionen kan även bidrag med små belopp ha stor

betydelse för hushåll med en ansträngd ekonomi. Den nuvarande

gränsen för utbetalning av bidrag innebär att vissa hushåll

under ett år går miste om ett sammanlagt bidrag på över 1 000

kr. Utskottet delar motionärens uppfattning att detta kan

uppfattas som utmanande.

Motionären anvisar två alternativa möjligheter att utge bidrag

som per månad uppgår till mindre belopp än 100 kr. Antingen kan

bostadsbidragslagen ändras så att gränsen för utbetalning sänks

till 25 kr eller så kan en möjlighet att sammanföra mindre

bidragsbelopp till en gemensam utbetalning för en längre period

införas. Utskottet anser att båda dessa möjligheter kan

accepteras och förordar att den metod som är lättast att

administrera införs. Regeringen bör överväga denna fråga och

förelägga riksdagen ett förslag i sådan tid att de nya

utbetalningsreglerna kan börja tillämpas fr.o.m. den 1 januari

1995.

Vad utskottet ovan med anledning av motion Bo16 (s) anfört bör

riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 6 i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

6. beträffande gränsen för utbetalning av bidrag

att riksdagen med anledning av motion 1993/94:Bo16 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

5. Bostadsbidrag i vissa fall (mom. 7)

Under förutsättning av bifall till reservation 1

Bo G Jenevall (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar

med "Bostadsutskottet har" och på s. 8 slutar med "till känna"

bort ha följande lydelse:

Utskottet har ovan förordat att bostadsbidrag till hushåll

utan barn skall avvecklas. Några överväganden om ändringar av

reglerna för dessa bidrag blir vid ett sådant ställningstagande

inte aktuella att göra. Motion Bo217 (c) avstyrks således.

dels att moment 7 i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

7. beträffande bostadsbidrag i vissa fall

att riksdagen avslår motion 1993/94:Bo217,

6. Anslaget till bostadsbidrag (mom. 8)

Under förutsättning av bifall till reservation 1

Bo G Jenevall (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar

med "Utskottet har" och slutar med "av utskottet" bort ha

följande lydelse:

Utskottet har ovan tillstyrkt förslagen i de aktuella

motionerna från Ny demokrati om att bostadsbidragen till hushåll

utan barn bör avvecklas vid utgången av år 1994. Detta innebär

även att anslaget för bostadsbidrag bör beräknas enligt

förslaget i motion Bo19 (nyd). Riksdagen bör således anvisa ett

anslag på 6 690 miljoner kronor till bostadsbidrag för

budgetåret 1994/95. Förslaget i Ny demokratis partimotion Bo250

yrkande 13 i motsvarande del är därmed i princip tillgodosett.

dels att moment 8 i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

8. beträffande anslaget till bostadsbidrag

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Bo19 i

motsvarande del samt med anledning av proposition 1993/94:144

och motion 1993/94:Bo250 yrkande 13 i motsvarande del till

Bostadsbidrag för budgetåret 1994/95 anvisar ett

förslagsanslag på 6 690 000 000 kr,

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant för Vänsterpartiet,

eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i

utskottet.

Lars Werner (v) anför:

Jag ansluter mig till de till betänkandet fogade

s-reservationerna.

Jag vill dessutom anföra vad gäller:

Kompensation till flerbarnsfamiljer (mom. 2)

Förändringar inom bostadsbidrags- resp. barnbidragssystemen

har vid ett flertal tillfällen under senare år samordnats.

Samordningen har avsett bidragen till flerbarnsfamiljer och

inneburit att en sänkning av bidragsnivån för dessa grupper inom

det ena systemet kompenserats genom en höjning inom det andra.

Som beskrivs i motion Bo17 (v) föreslås emellertid i

budgetpropositionen nu en sänkning av flerbarnstilläggen inom

barnbidragssystemet utan att denna förändring följs upp med en

motsvarande höjning av bostadsbidragen.

Socialutskottet har nyligen behandlat och tillstyrkt

regeringens förslag om sänkta flerbarnstillägg. För att inte

flerbarnsfamiljernas ekonomiska situation kraftigt skall

försämras bör därför en kompensation utgå genom att

beräkningsgrunderna för bostadsbidrag till de aktuella grupperna

förändras.

Jag anser mot denna bakgrund att riksdagen hos regeringen bör

begära ett förslag till regler som innebär att familjer med fler

än tre barn inom bostadsbidragssystemet kompenseras för

sänkningen av flerbarnstilläggen. Förslaget bör läggas fram för

riksdagen i sådan tid att de nya reglerna kan börja tillämpas

fr.o.m. den 1 januari 1995.

Vad jag ovan anfört med anledning av motion Bo17 (v) bör

riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Reglerna för bostadsbidrag efter separation (mom. 3)

Det är enligt min mening självklart att samhället på olika

sätt bör bidra till att stödja människor i en krissituation. Det

är vidare nödvändigt att barnen även efter en separation har

möjlighet att upprätthålla en naturlig kontakt med båda

föräldrarna. Detta förutsätter bl.a. att båda föräldrarna efter

skilsmässan skall ha råd med en bostad med utrymmen för barn.

Mot denna bakgrund ansluter jag mig till förslaget i

Vänsterpartiets partimotion So610 yrkande 9 om att riksdagen hos

regeringen bör begära en översyn av reglerna för bostadsbidrag

efter skilsmässa.

Vad jag ovan anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen

till känna.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under mom.

2 och 3 borde ha hemställt:

2. beträffande kompensation till flerbarnsfamiljer

att riksdagen med anledning av motion 1993/94:Bo17 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. beträffande reglerna för bostadsbidrag efter separation

att riksdagen med anledning av motion 1993/94:So610 yrkande 9

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

Regeringens av utskottet tillstyrkta lagförslag

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1993:737) om bostadsbidrag

Bilaga