Bet. 1993/94:BoU3

Bostadsutskottets betänkande

1993/94:BOU03

Höjd garanterad ränta 1994--1996 för vissa

bostadshus

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1993/94

BoU3

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om hur den

av riksdagen våren 1993 beslutade reduktionen av de

statliga bostadssubventionerna med 3 miljarder kronor

på tre år skall genomföras. De med anledning av

propositionen väckta motionerna avstyrks.

Mot utskottets beslut har reservationer avgivits

från (s) och ett särskilt yttrande från (nyd). En

meningsyttring från (v) har avgivits.

Propositionen

Regeringen har i proposition 1993/94:8 föreslagit

riksdagen att godkänna vad i regeringsprotokollet

förordats i fråga om höjd garanterad ränta för

räntebidrag enligt äldre bestämmelser.

Motionerna

I betänkandet behandlas de med anledning av

propositionen väckta motionerna.

1993/94:Bo1 av Ivar Franzén (c) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

ytterligare analys enligt vad i motionen anförts bör

göras innan upptrappningen av den garanterade räntan

genomförs 1995 och 1996.

1993/94:Bo2 av Jan Andersson (s) vari yrkas att

regeringens proposition 1993/94:8 avslås.

1993/94:Bo3 av Oskar Lindkvist m.fl. (s) vari yrkas

att riksdagen med avslag på proposition 1993/94:8 som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att när besparingen på bostadsområdet kan

genomföras, skall den fördelas på hela

bostadsbeståndet och samtliga upplåtelseformer.

1993/94:Bo4 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar avslå proposition

1993/94:8,

2. att riksdagen hos regeringen begär en utredning

av effekterna av olika alternativa förändringar av

bostadssubventionerna.

Propositionens huvudsakliga innehåll

Riksdagen föreslås godkänna vad i proposition

1993/94:8 förordats om höjd garanterad ränta för hus

med statliga subventioner enligt 1992 års och äldre

räntebidragsregler för nybyggnad, ombyggnad,

energibesparande åtgärder och förvärv. Förslaget i

propositionen sammanfattas på följande sätt.

För 1994 innebär förslaget att räntebidrag för

hyres- och bostadsrättshus som byggts 1988 eller

tidigare minskas extra med mellan 7 kr/kvm för de

senaste årgångarna och 17 kr/kvm för de tidigaste

årgångarna. Sammantaget, inkl. den reguljära höjningen

av den garanterade räntan, kommer bidragsminskningen

för dessa hus att i genomsnitt uppgå till ca 34 kr/kvm

1994. För egnahem innebär förslaget en extra minskning

av räntebidrag för 1994 med mellan 10 kr/kvm för de

senaste årgångarna och 30 kr/kvm för de tidigaste.

Tillsammans med den reguljära höjningen av den

garanterade räntan minskar bidraget för egnahemmen med

i genomsnitt 49 kr/kvm, vilket ger en

nettokostnadsökning för dessa hus 1994 på ca 34

kr/kvm.

För 1995 och 1996 föreslås ett utlägg av de extra

upptrappningarna, som innebär att alla årgångar får en

extra höjning av den garanterade räntan. För 1995

innebär förslaget att räntebidraget minskas extra med

mellan 7 kr/kvm för de senaste årgångarna hyres- och

bostadsrättshus och 25 kr/kvm för de tidigaste och med

mellan 20 och 36 kr/kvm för egnahemmen. Sammantaget

med den reguljära höjningen av den garanterade räntan

minskas därmed räntebidragen 1995 med i genomsnitt ca

44 kr/kvm för hyres- och bostadsrättshus och med 59

kr/kvm för egnahemmen. Nettokostnadsökningen för

egnahemmen blir ca 44 kr/kvm.

För 1996 innebär förslaget en extra minskning av

räntebidraget med mellan 18 kr/kvm för de senaste

årgångarna hyres- och bostadsrättshus och 34 kr/kvm

för de tidigaste. Sammantaget med den reguljära

höjningen av den garanterade räntan kommer därmed

räntebidragen att minska med i genomsnitt ca 55

kr/kvm. För egnahemmen innebär förslaget en extra

minskning med mellan 34 och 50 kr/kvm och sammantaget

med 73 kr/kvm, vilket netto ger en kostnadsökning på

ca 55 kr/kvm.

För att få en rimlig balans mellan olika årgångar

bör, enligt propositionen, subventionsnivån för hus

för vilka bidragstiden för räntebidrag enligt 1992 års

regler börjar 1994, 1995 eller 1996 anpassas till den

som då gäller för de hus för vilka bidragstiden

börjat tidigare. Det bör ske genom att den

garanterade räntesatsen för det första året av

bidragstiden höjs.

För egnahemmen föreslås en extra höjning av den

garanterade räntan den 1 januari 1994 om 0,10

procentenheter för ärenden för vilka bidragstiden

börjar 1992--1993. En höjning den 1 januari 1995 om

0,25 procenenheter föreslås för ärenden för vilka

bidragstiden börjar 1992--1994 och med 0,40

procentenheter den 1 januari 1996 för ärenden för

vilka bidragstiden börjar 1992--1995.

Motsvarande höjningar för hyres- och

bostadsrättshusen per den 1 januari 1995 om 0,05

procentenheter och per den 1 januari 1996 om 0,15

procentenheter föreslås.

Utskottet

Bakgrunden till det nu behandlade regeringsförslaget

om en reduktion av bostadssubventionerna, som

sammanfattningsvis redovisats ovan, är den uppgörelse

som hösten 1992 träffades mellan regeringen och

Socialdemokraterna. Som en del av denna ingick att de

statliga bostadssubventionerna från den 1 januari 1994

skulle reduceras med 3 miljarder kronor netto, dvs.

sedan hänsyn tagits till en trolig ökning av

bostadsbidragen.

Frågan om hur besparingen närmare skulle genomföras

har behandlats av riksdagen hösten 1992 (yttr.

1992/93:BoU2y och bet. 1992/93:FiU1) och våren 1993

(yttr. 1992/93:BoU9y och bet. 1992/93:FiU30).

Riksdagens beslut våren 1993 innebär att utgifterna

för räntebidragen genom extra upptrappningar av de

garanterade räntenivåerna bör minska med 0,5 miljarder

kronor netto år 1994, med 1,0 miljard kronor netto år

1995 och med 1,5 miljarder kronor netto år 1996.

Tyngdpunkten i besparingarna bör enligt

riksdagsbeslutet ligga på det äldre beståndet av

bostäder.

Förslaget om extra upptrappningar av den garanterade

räntan i den nu behandlade propositionen har

utarbetats i enlighet med riksdagens principbeslut i

frågan våren 1993. Vad utskottet och riksdagen nu har

att behandla är alltså dels regeringens förslag till

hur, och inte om, det ovan refererade riksdagsbeslutet

från våren 1993 om en indragning av

bostadssubventionerna om 3 miljarder kronor avseende

åren 1994--1996 skall genomföras och fördelas på olika

upplåtelseformer, dels de motioner som väckts med

anledning av propositionen.

Utskottet vill inledningsvis erinra om vad utskottet

tidigare -- våren 1992 -- (se bl.a. bet. 1991/92:BoU23

s. 17) anfört om vikten av att se det bostadspolitiska

finansieringssystemet som en del av samhällsekonomin i

stort. I det sammanhanget anförde utskottet att en

stillastående eller rent av tillbakagående ekonomi

naturligen också påverkar de ekonomiska resurser som

kan tillföras bostadssektorn. I beslutet våren 1993

gav finansutskottet uttryck för en liknande

uppfattning (bet. 1991/92:FiU30 s. 152). Enligt

finansutskottets mening är det med hänsyn till det

statsfinansiella läget angeläget att

bostadssubventionerna kan begränsas.

Enligt de båda utskottens nu redovisade uppfattning,

som accepterats av riksdagen, är det således viktigt

att se det bostadspolitiska stödsystemet i ett större

samhällsekonomiskt perspektiv. En följd av detta

synsätt är att också bostadssubventionerna kan behöva

reduceras när det statsfinansiella läget så kräver.

Bostadsutskottet vill för sin del tillägga att

tilltron till statsmakternas intentioner och förmåga

att ta det ansvar för bostadspolitken som kan anses

falla på dem vinner i styrka om de åtaganden som görs

präglas av långsiktighet. Att beslutet om den

reduktion av bostadssubventionerna om vilken

regeringen och Socialdemokraterna kom överens hösten

1992 i princip nu förverkligas är vid den nu

redovisade uppfattningen knappast ägnat att förvåna.

Vad gäller regeringsförslaget som sådant har

utskottet inte funnit anledning invända mot den

metodik som använts för att genomföra den av riksdagen

beslutade besparingen.

Besparingen i vad avser 1994 accepteras i motion

Bo1 (c) medan i motionerna Bo2 (s), Bo4 (v) yrkande

1, dessa båda motioner i motsvarande delar, yrkas att

besparingen inte skall genomföras. I motion Bo3 (s) i

motsvarande del föreslås att besparingen inte nu

skall genomföras och att den -- när den genomförs --

skall fördelas på hela bostadsbeståndet och samtliga

upplåtelseformer.

Med hänvisning till utskottets ovan redovisade

uppfattning en uppfattning som utskottet inte finner

skäl frångå, tillstyrker utskottet propositionen i

motsvarande del och avstyrker motionerna Bo2 (s), Bo3

(s) och Bo4 (v) yrkande 1, samtliga motioner i

motsvarande delar. Ytterligare motiv för att genomföra

besparingen avseende år 1994 är de relativt måttliga

hyresökningar som kan väntas nästa år på grund av dels

de hyresavtal som slutits, dels den begränsning av

fastighetsskatten för hyres- och bostadsrättshus som

blir följden om riksdagen accepterar det

regeringsförslag som nyligen lagts fram i proposition

91. Hyreshöjningarna kommer enligt uppgift från

Finansdepartementet mot bakgrund av dessa

förutsättningar att hållas kring 3-procentsnivån

vilket anges vara den lägsta på 25 år.

Utskottet övergår nu till att behandla besparingen

avseende åren 1995 och 1996. I motionerna Bo2 (s), Bo3

(s) och Bo4 (v) yrkande 1 samtliga motioner i

motsvarande delar yrkas avslag på regeringens förslag

även i denna del. Också beträffande dessa år har

förslaget i motion Bo3 (s) den ovan beskrivna

inriktningen, dvs. besparingen bör inte genomföras nu.

När den genomförs skall den, enligt motionärerna,

fördelas på hela bostadsbeståndet och samtliga

upplåtelseformer. I motion Bo1 (c) föreslås ett

riksdagens tillkännagivande till regeringen om att

ytterligare analys bör göras innan upptrappningen av

den garanterade räntan genomförs 1995 och 1996.

Slutligen förs i yrkande 2 i motion Bo4 (v) fram ett

förslag med begäran hos regeringen om en utredning av

effekterna av olika alternativa förändringar av

bostadssubventionerna. Detta motionsförslag är av mera

övergripande natur och inte hänförligt endast till

besparingen avseende åren 1994--1996.

Mot förslagen i motionerna Bo1 (c) och Bo4 (v)

yrkande 2 om analys och utredning av effekterna av en

reduktion av bostadssubventionerna kan befogade

invändningar inte resas. Utskottet har emellertid inte

grund för annan uppfattning än att förberedelsearbetet

i regeringens kansli såväl i vad avser tidigare

regeringsförslag i frågan som det nu aktuella

bedrivits så att också de i motionerna beskrivna

frågorna övervägts. Det får dessutom anses ställt utom

tvivel att regeringen även framöver följer frågan om

effekterna av reduktionen av bostadssubventionerna.

Med hänvisning till vad ovan anförts tillstyrker

utskottet att besparingen genomförs i enlighet med

förslaget i propositionen även i vad avser 1995 och

1996 m.m. Motionerna avstyrks till den del de står

emot regeringsförslaget.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande besparingen i vad avser 1994

att riksdagen godkänner vad i proposition 1993/94:8

förordats i motsvarande del samt avslår motionerna

1993/94:Bo2, 1993/94:Bo3 och 1993/94:Bo4 yrkande 1

samtliga motioner i motsvarande del,

res. 1 (s)

men. (v) - delvis

2. beträffande besparingen i vad avser 1995 och

1996 m.m.

att riksdagen godkänner vad i proposition 1993/94:8

förordats i motsvarande del samt avslår motionerna

1993/94:Bo1, 1993/94:Bo2, 1993/94:Bo3 de båda

sistnämnda motionerna i motsvarande del och motion

1993/94:Bo4 yrkandena 1 och 2 yrkande 1 i motsvarande

del.

res. 2 (s)

men. (v) - delvis

Stockholm den 18 november 1993

På bostadsutskottets vägnar

Agne Hansson

I beslutet har deltagit: Agne Hansson (c), Oskar

Lindkvist (s), Knut Billing (m), Bertil Danielsson

(m), Magnus Persson (s), Erling Bager (fp), Sören

Lekberg (s), Mikael Odenberg (m), Rune Evensson (s),

Ulf Björklund (kds), Britta Sundin (s), Birger

Andersson (c), Marianne Carlström (s), Lars

Stjernkvist (s) och Dan Eriksson i Stockholm (nyd).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon

ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Lars

Werner (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av

ärendet.

Reservationer

Oskar Lindkvist, Magnus Persson, Sören Lekberg, Rune

Evensson, Britta Sundin, Marianne Carlström och Lars

Stjernkvist (alla s) har avgivit följande

reservationer.

1. Besparingen i vad avser 1994 (mom. 1)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande som på

s. 3 börjar med "Frågan om" och på s. 4 slutar med "25

år" bort ha följande lydelse:

Under det dryga år som gått sedan överenskommelsen

mellan regeringen och Socialdemokraterna träffades har

privatekonomin för många försämrats avsevärt.

Arbetslösheten har ökat starkt inte minst bland

byggnadsarbetarna och bland ungdomarna. Antalet tomma

lägenheter har ökat inte på grund av att de är för

många utan därför att de ofta är för dyra för att

kunna efterfrågas av dem som är bostadslösa eller av

dem som vill byta bostad. Trots många tomma lägenheter

finns mycket som tyder på att vi inom ett par år har

brist på bostäder. Emellertid är bostadsproduktionen

nu så låg att den är nere på den nivå som rådde i

början på 1940-talet, mitt under andra världskriget. I

motion Bo3 (s) anges att igångsättning av nya bostäder

i år beräknas bli 10 000--15 000 lägenheter. Att i

detta läge genomföra ytterligare indragningar av

bostadssubventionerna är en åtgärd som inte går att

försvara. I stället bör politiken utformas så att

produktionen av bostäder blir så jämn som möjligt. En

årlig nyproduktion på minst 25 000 lägenheter behövs

för att möta bostadsmarknadens behov under återstoden

av 1990-talet. Till detta kommer ett stort

ombyggnadsbehov av bostäder.

En neddragning av bostadssubventionerna med 3

miljarder kronor under åren 1994--1996 framstår mot

bakgrund av vad nu i korthet beskrivits som

oförsvarlig och oacceptabel. Beräkningar har gjorts av

Boverket och Statens institut för byggnadsforskning

som visar att besparingen på räntebidragsanslaget

under åren 1994--1996 uppgår till mera än 20 miljarder

kronor jämfört med tidigare. Minskningen beror på en

lägre nyproduktion av bostäder och en mindre

omfattning av ombyggnadsverksamheten och en lägre

räntenivå.

När bostadsutskottet våren 1993 (yttr.

1992/93:BoU9y) behandlade motioner i vilka föreslogs

att besparingen skulle skjutas upp anförde

utskottsmajoriteten (s, nyd) med instämmande av (v)

bl.a. att en minskning av bostadssubventionerna kommer

att innebära att kostnaderna för statskassan i ett

längre perspektiv blir mångdubbelt större än den

omedelbara minskningen av budgetunderskottet.

Även regeringen har sent omsider insett att

bostadsmarknaden brottas med stora problem.

Proposition 1993/94:76 -- Åtgärder för att stabilisera

bostadskreditmarknaden -- får anses vara ett exempel

på detta. Propositionen har ännu inte behandlats av

riksdagen. Utan att nu gå in på de förslag som där

förs fram får det anses närmast självklart att ett

genomförande av reduktionen av bostadssubventionerna

ytterligare försvårar förhållandet på

bostadskreditmarknaden och fastighetsmarknaden. I

propositionen konstateras bl.a. att "De förändrade

ekonomiska förutsättningarna, som framför allt

avspeglar sig i en vikande efterfrågan, har lett till

en nedgång i bostadsbyggandet, med åtföljande

konkurser hos byggföretag och arbetslöshet bland de

anställda i byggbranschens olika förädlingsled". Att

regeringen utifrån denna beskrivning föreslår

besparingar, dvs. åtgärder som ytterligare ökar dessa

problem, är förvånande för att inte säga ofattbart.

Vad nu ovan anförts visar klart att regeringens

förslag om att besparingen i vad avser 1994 måste

avvisas. Som anförs i motion Bo3 (s) kan det dock

längre fram visa sig lämpligt att även bostadssektorn

skall bidra till att sanera statens ekonomi. En

kommande besparing måste då fördelas rättvist. Alla

bostäder och samtliga upplåtelseformer måste vara med

och bära sin del av bördan. Vad nu anförts om

tidpunkten för en kommande besparing och om sättet för

hur denna skall genomföras bör riksdagen med anledning

av motion Bo3 (s) i motsvarande del som sin mening ge

regeringen till känna. Det nu anförda innebär också

att vad i motionerna Bo2 (s) och Bo4 (v) yrkande 1

båda motionerna i motsvarande del förordats i allt

väsentligt tillgodosetts.

dels att moment 1 i utskottets hemställan bort

ha följande lydelse:

1. beträffande besparingen i vad avser 1994

att riksdagen inte godkänner vad i proposition

1993/94:8 förordats i motsvarande del samt med

anledning av motionerna 1993/94:Bo2, 1993/94:Bo3 och

1993/94:Bo4 yrkande 1 samtliga motioner i motsvarande

del som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört om tidpunkten för när en besparing på

bostadssektorn bör genomföras och fördelningen av

besparingen på boendeformer m.m.,

2. Besparingen i vad avser 1995 och 1996 m.m. (mom.

2)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande som på

s. 4 börjar med "Mot förslagen" och på s. 5 slutar med

"emot regeringsförslaget" bort ha följande lydelse:

Vad gäller besparingen i vad avser 1995 och 1996

m.m. vill utskottet hänvisa till vad ovan framförts

och därutöver anföra följande. Det krav på ytterligare

analys av effekterna av reduktionen av räntebidrag för

dessa år som förs fram i motionerna Bo1 (c) och Bo4

(v) yrkande 2 finner utskottet välmotiverat. Utskottet

har tidigare givit uttryck för samma oro som

motionärerna för de konsekvenser som blir resultatet

av reduktionen.

Det kan beräknas att de extra upptrappningarna höjer

boendekostnaderna för en lägenhet om 75 kvm med ca 500

kr per månad avseende perioden 1994--1996 varav ca 400

kr per månad faller på de två sista åren i perioden.

Till detta skall läggas ökade kostnader också på grund

av den "reguljära" höjningen av den garanterade

räntan. Sammantaget innebär dessa höjningar ökade

månadskostnader på mer än 800 kr för treårsperioden.

Sammanfattningsvis anser utskottet att riksdagen bör

avslå propositionen även såvitt avser besparingen för

åren 1995 och 1996 och med anledning av samtliga de

motioner som behandlas i betänkandet ge regeringen sin

mening till känna vad nu anförts om en analys av

besparingseffekterna. Tillkännagivandet bör också

omfatta överväganden om tidpunkten för besparingen och

fördelningen av den på boendeformer m.m.

dels att moment 2 i utskottets hemställan bort

ha följande lydelse:

2. beträffande besparingen i vad avser 1995 och

1996 m.m

att riksdagen inte godkänner vad i proposition

1993/94:8 förordats i motsvarande del samt med

anledning av motionerna 1993/94:Bo1, 1993/94:Bo2 och

1993/94:Bo3 de båda sistnämnda motionerna i

motsvarande del och motion 1993/94:Bo4 yrkande 1 i

motsvarande del samt motion 1993/94:Bo2 yrkande 2 som

sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört om analys av effekterna av en besparing inom

bostadssektorn, om tidpunkten för när besparingen bör

genomföras och fördelningen av den på boendeformer

m.m.

Särskilt yttrande

Dan Eriksson i Stockholm (nyd) anför:

I ett särskilt yttrande (nyd) våren 1993 i

finansutskottets betänkande om den ekonomiska

politiken (bet. 1992/93:FiU30) erinrades om att

besparingen på bostadssubventionerna med 3 miljarder

netto 1994 grundades på överenskommelsen mellan

regeringen och Socialdemokraterna från september 1992.

I det särskilda yttrandet anfördes att Ny demokrati

inte motsatte sig besparingen som sådan men ansåg att

man kunde göra motsvarande besparingar på biståndet i

stället. Detta vann inget gehör hos regeringspartierna

eller hos Socialdemokraterna.

Socialdemokraterna har både våren 1993 och nu

föreslagit att man skall skjuta på besparingen. Detta

är inte heller tillfredsställande med tanke på den

osäkerhet för de boende, långivare och andra aktörer

på marknaden som följer av ett sådant förslag.

Den tilltänkta besparingen i bostadssubventionerna

ingick som ett led i Ny demokratis uppgörelse med

regeringspartierna våren 1993. En förutsättning för

att Ny demokrati skulle kunna komma överens med

regeringspartierna har varit att:

stor hänsyn tas till de årgångar som i dag har de

högsta kostnaderna, dvs. bostäder byggda från 1988

och framåt,

att besparingen blir så liten som möjligt under 1994

och 1995,

att besparingen i övrigt läggs ut så rättvist som

möjligt.

Detta har så långt möjligt åstadkommits i den nu

aktuella propositionen. Ny demokrati hade som framgick

av det särskilda yttrandet hellre gjort motsvarande

besparing inom något annat område men kunde inte nå

majoritet för en sådan linje.

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från

Vänsterpartiet, eftersom partiet inte företräds av

ordinarie ledamot i utskottet.

Lars Werner (v) anför:

Jag ansluter mig till de båda reservationer som

fogats till betänkandet.