Bet. 1993/94:BoU7

Bostadsutskottets betänkande

1993/94:BOU07

Samhällsvetenskaplig bostads- och byggforskning

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1993/94

BoU7

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker regeringens förslag i proposition

1993/94:82 om att inrätta en ny institution för

samhällsvetenskaplig bostads- och byggforskning. Institutionen

kommer att vara knuten till Uppsala universitet men lokaliserad

till Gävle. I betänkandet framhåller utskottet bl.a. att höga

krav på vetenskaplig kvalitet i institutionens verksamhet bör

kunna förenas med sektorrelevans i ämnesvalet.

Utskottets ställningstagande avseende den

samhällsvetenskapliga bostads- och byggforskningen innebär att

riksdagsbeslutet våren 1993 (prop. 1992/93:170, BoU23, rskr.

401) om en avveckling av Statens institut för byggnadsforskning

(SIB) den 1 januari 1994 nu fullföljs.

Till betänkandet har fogats två reservationer (s).

Propositionen

Regeringen föreslår i proposition 1993/94:82 att riksdagen

1. godkänner de föreslagna riktlinjerna för en ny organisation

för samhällsvetenskaplig bostads- och byggforskning,

2. till Särskilda avvecklingskostnader för Statens institut

för byggnadsforskning på tilläggsbudget till statsbudgeten för

budgetåret 1993/94 under tolfte huvudtiteln anvisar ett

förslagsanslag på 1 000 kr.

Motionerna

I betänkandet behandlas de med anledning av propositionen

väckta motionerna

1993/94:Bo5 av Oskar Lindkvist m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att under åttonde huvudtiteln till

Uppsala universitet för den samhällsvetenskapliga institutionen

för bostads- och byggforskning i Gävle för budgetåret 1993/94

anslå 15 miljoner kronor, för budgetåret 1994/95 anslå 30

miljoner kronor samt för budgetåret 1995/96 anslå 28 miljoner

kronor,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att professurer i ekonomi knyts till

institutionen för bostads- och byggnadsforskning,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att en organisationskommitté omedelbart

bildas för att ansvara för pågående forskning och överföring av

verksamheten från SIB,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om en klarare markering av

jämställdhetsarbetet både vid rekrytering till och i

forskningsprojekten.

1993/94:Bo6 av Sinikka Bohlin m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om ekonomiska förutsättningar för

samhällsvetenskaplig bostads- och byggforskning.

1993/94:Bo7 av Marianne Jönsson (c) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om medel till Lundafilialen i byggforskning.

1993/94:Bo8 av Elisabeth Persson m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att ålägga Uppsala universitet att inrätta

tjänster i genus/kvinnoforskning inom institutionen för

samhällsvetenskaplig bostads- och byggforskning i Gävle,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om resurser till Lunds universitet för

inlemmande av den vid SIB:s lokalavdelning etablerade

forskningen om kvinnor, boende och urbanisering i u-länder.

1993/94:Bo9 av Arne Jansson och Laila Strid-Jansson (nyd) vari

yrkas att riksdagen i enlighet med vad i motionen anförts avslår

förslaget till nedskärningar i SIB:s verksamhet.

Skrivelser

Skrivelser i anslutning till ärendet har inkommit från

Institutionen för regional- och trafikplanering vid Tekniska

högskolan i Stockholm, Föreningen för samhällsplanering, Lunds

universitet samt från Anita Larsson och Ann Schlyter vid Statens

institut för byggnadsforskning.

Inledning

Bakgrund

Riksdagen tog våren 1993 ställning till förslag som regeringen

lagt fram i den forskningspolitiska propositionen om nya

riktlinjer för den statligt finansierade byggforskningen samt

till ny organisation på området (prop. 1992/93:170, BoU23, rskr.

401). Förslagen innebar bl.a. att verksamheten vid Statens

institut för byggnadsforskning (SIB) skulle omstruktureras.

Huvuddragen i regeringens förslag till omstrukturering innebar

att SIB som organisation skulle upphöra den 1 juli 1993 samt att

en ny institution för bygg- och fastighetsforskning samtidigt

skulle bildas med koppling till Tekniska högskolan i Stockholm

(KTH), men med lokalisering till Gävle. Den verksamhet som inte

avsågs inordnas i den nya institutionen -- huvudsakligen

forskning med en samhällsvetenskaplig inriktning -- föreslogs

utvärderas.

Riksdagen accepterade i huvudsak regeringens förslag men

beslutade om vissa förändringar i bl.a. tidplanen för

omstruktureringen. Bostadsutskottet ansåg att en avveckling av

SIB borde ske först sedan klarhet vunnits avseende organisation

och finansiering för den samhällsvetenskapligt inriktade

bostads- och byggforskningen. Avvecklingen av SIB sköts av detta

skäl upp till den 1 januari 1994. Bostadsutskottet framhöll i

sitt betänkande att en organisation för fortsatt

samhällsvetenskapligt inriktad forskning med hög kvalitet borde

bildas. Regeringen förutsattes under hösten 1993 förelägga

riksdagen ett nytt förslag om hur denna forskning skall

organiseras och finansieras. Riksdagen beslöt i enlighet med

utskottets förslag.

En utvärdering av den samhällsvetenskapliga forskningen vid

SIB har på regeringens uppdrag genomförts av

Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet (HSFR).

Utvärderingen överlämnades till regeringen den 1 oktober 1993.

Utvärderaren föreslår att den samhällsvetenskapliga forskning

som hittills bedrivits vid SIB bör ersättas av en ny

samhällsvetenskaplig universitetsinstitution för bostads- och

byggforskning. Institutionen föreslås tillhöra Uppsala

universitet och ingå i dess samhällsvetenskapliga fakultet men

vara förlagd till Gävle.

En överenskommelse har den 20 september 1993 träffats mellan

Statens råd för byggnadsforskning (BFR) och KTH om inrättande av

den nya KTH-institution för bygg- och fastighetsforskning som

enligt vårens riksdagsbeslut skall bildas. Den nya institutionen

kommer att utformas och från den 1 januari 1994 ledas på i

princip samma sätt som övriga institutioner vid KTH.

I den proposition som nu lagts fram för riksdagen (prop.

1993/94:82) presenterar regeringen ett förslag till uppbyggnad

av en organisation samt finansiering av den

samhällsvetenskapligt inriktade bostads- och byggforskning som

avses ersätta motsvarande forskning inom SIB.

Propositionens huvudsakliga innehåll

Regeringen framhåller i propositionen att kvalitetskraven på

bostads- och byggforskningen måste ställas högt. Endast en

effektiv och konkurrensutsatt forskning anses kunna möta de krav

som ställs av olika avnämare. Den hittillsvarande forskningen

inom SIB anses dock inte ha varit utsatt för tillräcklig

konkurrens i finansiering och rekrytering.

Det avtal som slutits om inrättande av en KTH-institution i

Gävle inom området bygg- och fastighetsforskning anses ge

förutsättningar för teknisk och ekonomisk forskning av god

kvalitet. Det framhålls att kravet på den samhällsvetenskapliga

bostads- och byggforskningen att vara konkurrensutsatt bör

ställas lika högt som för den tekniska, även om

finansieringskällorna kommer att vara av annat slag.

I propositionen anförs att den av HSFR genomförda

utvärderingen av den samhällsvetenskapliga forskningen vid SIB

utgör en god grund för uppbyggnaden av en samhällsvetenskaplig

institution för bostads- och byggforskning, med väsentligt

skärpta krav på det vetenskapliga innehållet och nivån i

verksamheten. Regeringen avser att ge Uppsala universitet i

uppdrag att inleda arbetet med uppbyggnaden av en sådan

institution med placering i Gävle. Det bör enligt propositionen

ankomma på Uppsala universitet att, inom de ramar och riktlinjer

för den sektoriellt orienterade forskningsverksamheten som

regering och riksdag fastställer, ta ställning till den närmare

utformningen av institutionens organisation.

Den detaljerade utformningen av den nya institutionen bör

således enligt propositionen inte föreskrivas universitetet.

Regeringen framhåller dock att verksamhetsinriktningen och

rekryteringen av forskare bör främja tvär- eller

mångvetenskaplig forskning med god förankring i olika

discipliners metod och teori. Institutionen kommer att skilja

sig från andra universitetsinstitutioner genom att den skall ha

forskning och forskarutbildning som sina huvudsakliga uppgifter.

Bland relevanta forskningsområden nämns i propositionen

forskning kring boendets och byggandets samhällsekonomiska och

privatekonomiska förutsättningar och konsekvenser och därmed

åtföljande resurshushållningsproblem, bostadspolitik, miljö,

bostadssociala frågor inklusive jämställdhetsperspektivet,

bebyggelsens utformning, utveckling och planering.

Regeringens förslag innebär att det i Gävle kommer att finnas

två institutioner inom bostads-, bygg- och fastighetsområdet, en

knuten till Uppsala universitet och en till KTH. Det framhålls

att bästa möjliga samarbetsformer mellan dessa institutioner bör

eftersträvas liksom en utveckling av det samarbete med Högskolan

i Gävle/Sandviken som redan finns etablerat genom SIB.

Uppbyggnaden av den samhällsvetenskapliga bostads- och

byggforskningen i Gävle föreslås ske stegvis. Tjänsterna i

basorganisationen inrättas av Uppsala universitet som fr.o.m.

budgetåret 1994/95 föreslås få disponera särskilda resurser för

institutionen. Regeringen avser föreslå riksdagen att anslå 14

miljoner kronor för budgetåret 1994/95 och 16 miljoner kronor

för budgetåret 1995/96. Efter en tvåårig uppbyggnadsperiod

förutsätts basfinansieringen av institutionen uppgå till 20

miljoner kronor.

Riksdagens beslut om byggforskningens framtid våren 1993

innebär att SIB avvecklas den 1 januari 1994. Under kalenderåret

1994 kommer vissa avvecklingskostnader att uppstå som rör

personal-, lokal- och övriga förvaltningskostnader under

uppsägningstiden. Med hänvisning till att dessa kostnader för

närvarande inte går att beräkna föreslår regeringen att de bör

bestridas från ett särskilt anslag under budgetåren 1993/94 och

1994/95. Anslaget föreslås föras upp med 1 000 kr. I

propositionen aviseras vidare att regeringen kommer att föreslå

att 4 miljoner kronor, som för närvarande anslås under tolfte

huvudtiteln för HSFR:s stöd till byggnadsforskning, vid nästa

budgetbehandling anvisas över åttonde huvudtiteln.

I propositionen anförs avslutningsvis att den utrednings- och

informationsverksamhet som hittills bedrivits av anställda vid

SIB fortsättningsvis bör ske med krav på full kostnadstäckning

och så långt som möjligt på kommersiell basis. Den myndighet som

får ansvaret för avvecklingen av SIB förutsätts undersöka

förutsättningarna och aktivt verka för stöd och ekonomiskt

bistånd vid bildandet av ett eller flera företag för

tjänsteproduktion inom bygg- och bostadsområdet. Regeringen

anser det som angeläget att de forskare/utredare liksom övrig

personal som inte kommer att ingå i den nya institutionen får

stöd vid övergång till annan verksamhet.

Förslag i motioner

Fem motioner har väckts med anledning av propositionen. I tre

av motionerna ifrågasätts bl.a. om propositionens förslag

innebär att tillräckliga resurser tillställs den nya

institutionen för bostads- och byggforskning vid Uppsala

universitet. De övriga motionerna tar framför allt upp frågan om

villkoren för vissa forskningsinriktningar vid nuvarande SIB

efter avvecklingen.

I motion Bo5 (s) anför motionärerna att man accepterar

uppdelningen av SIB i två institutioner men att ambitionsnivån

för den samhällsvetenskapliga forskningen bör sättas högre.

Yrkande 1 innebär att det till den samhällsvetenskapliga

institutionen för bostads- och byggforskning bör anslås 15

miljoner kronor för budgetåret 1993/94 och därefter 30 resp. 28

miljoner kronor för de två därpå följande budgetåren. Denna

finansieringsnivå anses motsvara ett av de förslag som HSFR

presenterade i den ovan omnämnda utvärderingen av SIB:s

samhällsvetenskapliga forskning. Därutöver anges att den

föreslagna anslagsnivån rymmer 2,3 miljoner kronor som kommer

att göra det möjligt att bereda servicepersonalen vid SIB

fortsatt anställning i större omfattning än vad regeringens

förslag innebär. Motionärerna har också beräknat 5 miljoner

kronor i ökade anslag till HSFR för stöd till bostads- och

byggforskning. Finansieringsmodellen innebär vidare att

personalen vid SIB skall kunna ges tidsbegränsade

projektanställningar vid den nya institutionen i avvaktan på att

de nya tjänsterna utlyses när professurerna tillsatts.

Motionen innehåller ytterligare tre yrkanden om

tillkännagivanden från riksdagen till regeringen. Professurer i

ekonomi föreslås knytas till institutionen (yrkande 2). En

organisationskommitté föreslås bildas omedelbart för att ansvara

för pågående forskning och överföring av verksamheten från SIB

efter avvecklingen den 1 januari 1994 (yrkande 3). En klarare

markering av regeringen än vad som görs i propositionen av

jämställdhetsarbetets betydelse vid rekrytering och i

forskningsprojekten förordas (yrkande 4).

I motion Bo6 (s) föreslås ett tillkännagivande om de

ekonomiska förutsättningarna för den samhällsvetenskapliga

bostads- och byggforskningen med delvis samma inriktning som i

den ovan beskrivna motionen. Motionärerna framhåller bl.a.

vikten av:

att institutionen får en öronmärkt basfinansiering och att

verksamheten får en rimlig total volym,

att tjänsterna vid institutionen ges en inriktning på

temaområdet,

att professurer i ekonomi knyts till institutionen,

att institutionen får egna doktorandtjänster,

att en organisationskommitté snarast bildas.

Även i motion Bo9 (nyd) framhålls betydelsen av att den nya

institutionen ges en tillräcklig finansiering redan från början.

Vidare understryker motionärerna vikten av att institutionen

måste kunna knyta SIB-forskarna till sig genom tidsbegränsade

anställningar i avvaktan på tillsättning av de ordinarie

tjänsterna. Motionärerna föreslår att riksdagen avslår de av

regeringen föreslagna nedskärningarna i SIB:s verksamhet.

Byggforskningsinstitutet har ett filialkontor i Lund där det

bl.a. bedrivs forskning kring bostäder och urbanisering i

utvecklingsländer med ett könsteoretiskt perspektiv. Framtiden

för denna forskning tas upp i två motioner, Bo7 (c) och Bo8 (v)

yrkande 2. I dessa motioner hänvisas bl.a. till att forskningen

i HSFR:s utvärdering bedömts som mycket intressant. Motionärerna

noterar att regeringen i propositionen lovat ta initiativ till

förhandlingar med Lunds universitet om att inlemma filialen i

universitetet vid avvecklingen av SIB, dock utan att avsätta

särskilda medel för en sådan inordning. Av detta skäl föreslås i

motionerna att medel tillförsäkras Lunds universitet på

motsvarande sätt som Uppsala universitet och KTH tilldelas medel

för de två institutioner som skall ersätta nuvarande verksamhet

vid SIB.

I motion Bo8 (v) yrkande 1 tas upp frågan om kvinnliga

forskare och forskning utifrån ett kvinnoperspektiv.

Motionärerna hävdar att de forskare som bedriver s.k.

genusforskning inom byggforskningen och många av de kvinnliga

forskarna i övrigt riskerar att bli ställda utanför båda de

institutioner som bildas vid SIB:s nedläggning. Mot denna

bakgrund föreslås i motionen att Uppsala universitet skall

åläggas att inrätta tjänster i genus/kvinnoforskning vid

institutionen för bostads- och byggforskning.

Utskottet

Bostadsutskottet har vid upprepade tillfällen understrukit den

centrala betydelse som bygg- och bostadssektorn har i vårt

samhälle både mätt med ekonomiska mått och som en av de

viktigaste förutsättningarna för en fungerande livsmiljö. Detta

gör givetvis också att behovet av väl underbyggd kunskap inom

denna sektor bör tillmätas mycket stor vikt. Det är mot denna

bakgrund som samhällets engagemang i forskningen inom sektorn

bör ses.

Som framgått ovan fattade riksdagen våren 1993 beslut om

riktlinjer för byggforskningen under den närmaste

treårsperioden. Beslutet utgick både från de krav på

långsiktighet och kontinuitet som kan ställas på all

forskningsverksamhet och de behov av förändringar och förnyelse

som har aktualiserats av bl.a. ändrade omvärldsförhållanden. En

del av detta beslut gällde en omstrukturering av verksamheten

vid SIB. Bostadsutskottet biträdde regeringens förslag om att en

ny institution, knuten till KTH men lokaliserad till Gävle,

skulle ersätta motsvarande forskning vid SIB. Bostadsutskottet

ansåg sig dock inte vid detta tillfälle ha tillräckligt underlag

för att ta slutlig ställning till hur den samhällsvetenskapligt

inriktade bostads- och byggforskningen skulle organiseras efter

en avveckling av SIB. Av detta skäl föreslog utskottet att

avvecklingen av SIB skulle skjutas upp ett halvt år i

förhållande till vad som föreslagits i den forskningspolitiska

propositionen. Regeringen förutsattes under denna period

återkomma till riksdagen med ett förslag om hur framför allt den

samhällsvetenskapligt inriktade forskningen bör organiseras och

finansieras efter avvecklingen.

Utskottet konstaterar att det i den nu behandlade

propositionen lämnas förslag till hur den samhällsvetenskapligt

inriktade forskningen i fortsättningen bör organiseras och

finansieras. Det kan vidare konstateras att inga invändningar

mot förslagets huvudinriktning har framkommit i de avgivna

motionerna eller under utskottsbehandlingen. Enighet tycks

således råda om lösningen att inrätta en institution för

bostads- och byggforskning knuten till Uppsala universitet men

lokaliserad till Gävle. I motionerna tas däremot upp metoden för

att inordna delar av forskningen vid SIB i den nya institutionen

samt anslagsnivån under de närmaste åren.

Bostadsutskottet tillstyrker den organisatoriska lösning som

föreslås i propositionen. Knytningen till Uppsala universitet

ger förutsättningar för att högt ställda krav på det

vetenskapliga innehållet i verksamheten kan uppfyllas. Den

fortsatta lokaliseringen till Gävle bidrar till kontinuitet inom

forskningsområdet och ger förutsättningar för att samarbetet med

den tekniskt inriktade forskningen kan upprätthållas och

utvecklas. Utskottet vill understryka vad som i propositionen

anförs om att det bör ingå i uppdraget till Uppsala universitet

att skapa bästa möjliga samarbetsformer mellan de två nya

institutionerna som kommer att lokaliseras till Gävle.

Motsvarande krav bör givetvis ställas på KTH. Att även ett

samarbete med BFR, som givits ansvaret för att samordna de

statliga resurserna inom byggforskningen, etableras får anses

både naturligt och motiverat. Det är vidare önskvärt att de två

institutionerna kan bibehålla och utveckla samarbetet med

Högskolan i Gävle/Sandviken och med övriga organ som verkar inom

samhällsbyggnadsområdet i Gävle.

Utskottet övergår nu till att behandla de invändningar mot

regeringens förslag vad gäller riktlinjerna för en ny

organisation för samhällsvetenskaplig bostads- och byggforskning

som framkommit i motionerna. Dessa synpunkter gäller således

bl.a. formerna för avvecklingen av SIB samt anslagsnivån för den

nya institutionen vid Uppsala universitet. De motioner som nu

avses är Bo5 (s) yrkandena 1--3, Bo6 (s) och Bo9 (nyd).

I dessa motioner anförs att den i propositionen föreslagna

anslagsnivån för den nya samhällsvetenskapliga institutionen för

bostads- och byggforskning är otillräcklig. En alternativ

anslagsnivå redovisas dock endast i motion Bo5 (s). Efter en

övergångsperiod föreslås i motionen ett anslag om 28 miljoner

kronor till institutionen. Detta anslagsförslag innefattar även

ett medelstillskott till HSFR om 5 miljoner kr.

Basfinansieringen av Uppsalainstitutionen skulle alltså uppgå

till 23 miljoner kronor enligt detta förslag, att jämföra med

det anslag på 20 miljoner kronor som regeringen föreslagit efter

en tvåårig uppbyggnadsperiod.

Det kan således konstateras att regeringsförslaget och

motionsförslaget ger förutsättningar för en basorganisation av

ungefär samma storlek. Bostadsutskottet anser att den av

regeringen föreslagna anslagsnivån bör accepteras. En

basfinansiering på denna nivå torde ge goda förutsättningar att

bygga upp en institution med såväl ämnesmässig bredd som

vetenskaplig kvalitet. Det bör i sammanhanget framhållas att det

både i propositionen och motionen utöver basfinansieringen

förutsätts en ökad andel extern finansiering. Omfattningen av

forskningen torde således i hög grad bli beroende av i vilken

utsträckning som institutionens forskare i konkurrens kan

erhålla projektanslag.

Propositionen tar i ett avsnitt särskilt upp frågan om

projektfinansieringen av bostads- och byggforskningen. Där

aviseras att vissa särskilda medel för byggforskningen som f.n.

anvisas under tolfte huvudtiteln (Näringsdepartementet) i 1994

års budgetproposition kommer föreslås överföras till åttonde

huvudtiteln (Utbildningsdepartementet). Motivet för denna

förändring anges i propositionen vara att den ökade konkurrens

som den nu diskuterade forskningen kommer att utsättas för leder

till ökade anspråk bl.a. på forskningsfinansierande organ och då

framför allt på HSFR. Bostadsutskottet har inga invändningar mot

en sådan förändring. Det får dock förutsättas att

Byggforskningsrådet och HSFR liksom hittills kommer att fördela

medlen efter samordning dem emellan. Det är som anges i

propositionen angeläget att medlen fördelas i nationell

konkurrens och efter vetenskaplig kvalitetsprövning. Fortsatt

samarbete mellan dessa forskningsråd i avsikt att uppnå dessa

strävanden får anses motiverat. Ett samarbete mellan

forskningsråden är också angeläget mot bakgrund av det arbete

som förestår vid uppbyggnaden av den nya institutionen för

samhällsvetenskaplig bostads- och byggforskning.

Vad gäller formerna för avvecklingen av SIB och inrättandet av

den nya institutionen förordas i motionerna bl.a. att

tidsbegränsade tjänster vid institutionen inrättas för forskarna

vid nuvarande SIB. En organisationskommitté föreslås bildas med

ansvar för överföringen av verksamheten från SIB. Som utskottet

uppfattat förslaget förutsätts åtminstone i motion Bo5 (s) att

Uppsalainstitutionen bildas redan den 1 januari 1994 och att

avvecklingen av SIB:s samhällsvetenskapliga del skall ske inom

ramen för denna institution. Utskottet anser detta inte vara en

lämplig ordning. Förutom de rent praktiska svårigheter det

skulle innebära för Uppsala universitet att med kort varsel ta

över ansvaret för personalen från SIB försvåras uppbyggnaden av

den nya institutionen. Möjligheterna att ge individuellt stöd åt

den personal vid SIB som inte kan påräkna anställning vid vare

sig Uppsalainstitutionen eller KTH-institutionen torde dessutom

vara avsevärt bättre inom ramen för en avvecklingsmyndighet

enligt regeringens förslag. I propositionen framhålls också

vikten av att personalen på olika sätt ges ett aktivt stöd vid

övergång till annan verksamhet.

Enligt vad utskottet erfarit kommer också med den ordning som

regeringen föreslagit det att finnas möjlighet att fr.o.m. nästa

budgetår ge forskare tidsbegränsade anställningar vid den nya

institutionen i avvaktan på att ordinarie tjänster tillsätts.

Därigenom kan kompetenta forskare på ett tidigt stadium knytas

till institutionen för bostads- och byggforskning. Utskottet

noterar i detta sammanhang att regeringen i propositionen

aviserar att den tvååriga successiva anslagsökningen för

institutionen kan påskyndas om en snabbare uppbyggnad av

verksamheten visar sig vara praktiskt genomförbar.

I motionerna finns också förslag som innebär att riksdagen bör

uttala sig för att vissa professur- och doktorandtjänster bör

inrättas. Bostadsutskottet anser liksom regeringen att den

närmare tjänstesammansättningen vid institutionen bäst kan

avgöras i samband med det arbete som måste föregå inrättandet av

institutionen. Sedan den 1 juli i år gäller för övrigt den

ordningen att universiteten och högskolorna själva kan besluta

om inrättande av nya professurer samt tjänsternas inriktning.

Även om riksdag och regering inte bör föreskriva den

detaljerade utformningen av den nya institutionen bör det i

uppdraget till Uppsala universitet klart anges de grundläggande

förutsättningarna för verksamheten. Forskningens inriktning mot

bostads- och byggfrågor med samhällsvetenskapliga utgångspunkter

bör givetvis avspegla sig i tjänsternas utformning. Kravet på

hög vetenskaplig kvalitet bör kunna förenas med önskemålet om

sektorrelevans i ämnesvalet. Vidare bör, som även regeringen

framhåller, verksamhetsinriktning och rekrytering av forskare

främja tvär- eller mångvetenskaplig forskning med god förankring

i olika discipliners metod och teori. Bostads- och

byggforskningens mångvetenskapliga karaktär bör således vara en

av utgångspunkterna vid uppbyggnaden av den nya institutionen.

Bland de relevanta problemområden för den

samhällsvetenskapligt inriktade bostads- och byggforskningen som

anges i propositionen finns forskning kring boendets och

byggandets samhällsekonomiska och privatekonomiska

förutsättningar. Det kan således förutsättas att denna

forskningsinriktning också kommer att avspegla sig i

utformningen av tjänster vid institutionen. Därmed torde de

önskemål med denna innebörd som framkommit i flera motioner

kunna tillgodoses.

Bostadsutskottet anser sammanfattningsvis att den

organisatoriska lösning som föreslagits bör ge goda

förutsättningar för den fortsatta forskningen i bostads- och

byggfrågor med en samhällsvetenskaplig inriktning. Höga krav bör

kunna ställas på forskningens kvalitet och relevans.

Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet

regeringens förslag om riktlinjer för en ny organisation för

samhällsvetenskaplig bostads- och byggforskning samt avstyrker

motionerna Bo5 (s) yrkandena 1--3, Bo6 (s) samt Bo9 (nyd) i den

mån de inte kan anses tillgodosedda med vad nu anförts och

redovisats.

Utskottets ställningstagande ovan innebär även att en

myndighet bör bildas med uppgift att ansvara för avvecklingen av

SIB. Riksdagen bör således anvisa ett anslag till särskilda

avvecklingskostnader för SIB för budgetåret 1993/94 på 1 000 kr

i enlighet med vad regeringen föreslagit.

Bostadsutskottet tar nu upp de frågor om

jämställdhetsarbetet vid den nya institutionen som väckts i

två motioner. I motion Bo5 (s) yrkande 4 efterlyses en klarare

markering av jämställdhetsarbetet både vid rekrytering och i

forskningsprojekten. Enligt motion Bo8 (v) finns anledning att

befara att kvinnoforskningen inom bostadssektorn kommer att

avvecklas i samband med uppbyggnaden av den nya institutionen

för samhällsvetenskaplig bostads- och byggforskning. Av detta

skäl föreslås i motionens yrkande 1 att Uppsala universitet

åläggs att inrätta särskilda tjänster i genus/kvinnoforskning

vid den nya institutionen.

Även utskottet anser att jämställdhetsfrågorna bör tillmätas

stor betydelse vid uppbyggnaden av den nya institutionen. I

motsats till motionärerna har utskottet inte anledning anta att

kvinnliga forskare och en forskning i relevanta

jämställdhetsfrågor kommer att få svårigheter att hävda sig vid

uppbyggnaden av institutionens verksamhet. Visserligen utvecklas

inte denna fråga närmare i propositionen, men forskning med

jämställdhetsperspektiv utpekas bland de relevanta

problemområdena för institutionens verksamhetsinriktning.

Utskottet förutsätter att regeringen i det uppdrag som kommer

att ges till Uppsala universitet också behandlar frågan om hur

jämställdhetsaspekten skall hävdas såväl vid rekrytering till

institutionen som vid val av forskningsområden. Givetvis skall

för denna forskning gälla samma kvalitetskrav och krav på

konkurrensprövning som för institutionens övriga forskning. Vid

denna uppfattning kan något särskilt tillkännagivande med

anledning av de aktuella motionerna inte anses vara

erforderligt.

Två motionsyrkanden återstår att behandla, Bo7 (c) och Bo8 (v)

yrkande 2. I dessa föreslås att särskilda medel tilldelas Lunds

universitet i syfte att i universitetet inordna den forskning

kring bostäder och urbanisering i utvecklingsländer som bedrivs

vid SIB:s Lundfilial.

I propositionen anges att regeringen har för avsikt att ta

initiativ till överläggningar om möjligheterna att inlemma denna

verksamhet i Lunds universitet. Den fråga som tas upp i

motionerna är således uppmärksammad och utskottet förutsätter

att regeringen i överläggningarna kan finna en godtagbar

lösning. Motionsförslagen om en särskild medelstilldelning till

Lunds universitet avstyrks mot denna bakgrund.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande riktlinjerna för en ny organisation för

samhällsvetenskaplig bostads- och byggforskning

att riksdagen med bifall till proposition 1993/94:82 samt med

avslag på motionerna 1993/94:Bo5 yrkandena 1--3, 1993/94:Bo6 och

1993/94:Bo9,

a) godkänner regeringens förslag om riktlinjerna för en ny

organisation för samhällsvetenskaplig bostads- och byggforskning

b) till Särskilda avvecklingskostnader för Statens institut

för byggnadsforskning på tilläggsbudget till statsbudgeten för

budgetåret 1993/94 under tolfte huvudtiteln anvisar ett

förslagsanslag på 1 000 kr,

res. 1 (s)

2. beträffande jämställdhetsarbetet

att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Bo5 yrkande 4 och

1993/94:Bo8 yrkande 1,

res. 2 (s)

3. beträffande SIB:s Lundfilial

att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Bo7 och 1993/94:Bo8

yrkande 2.

Stockholm den 2 december 1993

På bostadsutskottets vägnar

Agne Hansson

I beslutet har deltagit:

Agne Hansson (c), Oskar Lindkvist (s), Knut Billing (m), Bertil

Danielsson (m), Erling Bager (fp), Lennart Nilsson (s), Sören

Lekberg (s), Mikael Odenberg (m), Rune Evensson (s), Ulf

Björklund (kds), Britta Sundin (s), Birger Andersson (c),

Marianne Carlström (s), Lars Stjernkvist (s) och Dan Eriksson i

Stockholm (nyd).

Reservationer

Oskar Lindkvist, Lennart Nilsson, Sören Lekberg, Rune

Evensson, Britta Sundin, Marianne Carlström och Lars Stjernkvist

(alla s) har avgivit följande reservationer.

1. Riktlinjerna för en ny organisation för

samhällsvetenskaplig bostads- och byggforskning (mom. 1)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar

med "Som framgått" och på s. 10 slutar med "regeringen

föreslagit" bort ha följande lydelse:

Det är mot bakgrund av den stora betydelse som forskningen har

för bostads- och byggsektorn beklagligt att regeringens

beredning av dessa frågor under det senaste året lämnat mycket

övrigt att önska. Vid vårens riksdagsbehandling riktades

omfattande kritik från företrädare för de flesta

riksdagspartierna mot de förslag på detta område som regeringen

lagt fram i den forskningspolitiska propositionen. Mest

uppseendeväckande var regeringens behandling av den

samhällsvetenskapliga delen av verksamheten vid SIB. Det

lämnades i propositionen inga förslag om fortsatt forskning med

denna inriktning utan angavs endast att verksamheten skulle

utvärderas. I avvaktan på en sådan utvärdering förutsattes den

berörda personalen sägas upp.

Riksdagen accepterade inte den av regeringen föreslagna

ordningen utan slog i sitt beslut fast att en organisation för

fortsatt samhällsvetenskapligt inriktad bostads- och

byggforskning skall bildas. Regeringen förutsattes under hösten

1993 återkomma till riksdagen med ett nytt förslag om hur denna

forskning skall organiseras och finansieras.

Utskottet kan konstatera att det i den nu avgivna

propositionen visserligen lämnas förslag om en i huvudsak

acceptabel organisatorisk lösning för den fortsatta

samhällsvetenskapligt inriktade bostads- och byggforskning, men

att förslaget i övrigt är behäftat med flera brister. Det gäller

såväl ambitionsnivån för och finansieringen av den nya

institutionen som formerna för avvecklingen av SIB och

personalfrågornas hantering.

Bostadsutskottet instämmer i den kritik mot regeringsförslaget

i dessa avseenden som framkommer i de socialdemokratiska

motionerna Bo5 och Bo6. Som anförs i dessa motioner är det av

största vikt att tillräckliga ekonomiska resurser ställs till

den nya institutionens förfogande. Den kompetens och

forskarmiljö som byggts upp vid SIB måste kunna tas till vara på

ett sådant sätt att forskningens internationellt sett höga

anseende kan upprätthållas.

Den nya institutionen bör i enlighet med vad som anförs i

motion Bo5 (s) bildas redan den 1 januari 1994 och medel anslås

för verksamheten. De av regeringen aviserade anslagsnivåerna för

kommande budgetår skulle innebära att institutet först efter tre

år får möjlighet att besätta alla tjänster. Detta kan givetvis

inte accepteras. Under tiden skulle risken vara stor att

kompetenta forskare försvinner till annan verksamhet. I motion

Bo5 (s) föreslås i stället att institutionen får full

finansiering redan från början. Riksdagen bör tillstyrka

anslagsförslaget i motionen vad gäller innevarande budgetår.

Även anslagen under kommande budgetår bör utgå från de nivåer

som anges i motionen. Vid bifall till detta förslag blir således

anslaget till den samhällsvetenskapligt inriktade bostads- och

byggforskningen 15 miljoner kr under innevarande budgetår och

därefter 30 resp. 28 miljoner kr för de två därpå följande

budgetåren. I detta belopp ingår också 5 miljoner kr i ökade

anslag till HSFR för stöd till bostads- och byggforskning.

Även vad gäller personalfrågorna och formerna för inrättande

av tjänster bör förslagen i de aktuella (s)-motionerna följas.

En organisationskommitté bör således omedelbart inrättas med

uppgift att svara för den pågående forskningen och företräda

institutionen för bostads- och byggforskning när SIB avvecklas.

Tidsbegränsade tjänster bör inrättas vid institutionen för

forskarna från SIB i avvaktan på att de ordinarie tjänsterna kan

utlysas och tillsättas. En sådan ordning innebär att det

forskningsarbete som bedrivs vid SIB kan fullföljas utan

avbrott. Vidare bör vid den nya institutionen inrättas flera

tjänster för servicepersonalen vid SIB än vad som varit möjligt

enligt regeringsförslaget. Utskottets ställningstagande innebär

också att de två professurerna i ekonomi vid SIB bör knytas till

den nya institutionen och att doktorandtjänster bör inrättas.

Utskottets ovan redovisade ställningstagande innebär att en

avvecklingsorganisation av den omfattning och med den inriktning

som föreslås av regeringen inte behöver inrättas. Även med den

nu förordade ordningen kommer dock vissa personal- och

lokalkostnader att uppstå som inte bör hanteras inom ramen för

den nya institutionen. Av detta skäl bör riksdagen anslå medel

till särskilda avvecklingskostnader för byggnadsforskning för

innevarande budgetår.

Vad utskottet nu med anledning av motionerna Bo5 (s) yrkandena

1--3 och Bo6 (s) anfört om riktlinjerna för en ny organisation

för samhällsvetenskaplig bostads- och byggforskning bör

riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Utskottets

ställningstagande innebär även att vad i motion Bo9 (nyd)

anförts blir tillgodosett.

dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

1. beträffande riktlinjerna för en ny organisation för

samhällsvetenskaplig bostads- och byggforskning

att riksdagen med anledning av proposition 1993/94:82 samt

motionerna 1993/94:Bo5 yrkandena 1--3, 1993/94:Bo6 och

1993/94:Bo9,

a) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört,

b) till Särskilda avvecklingskostnader för Statens institut

för byggnadsforskning på tilläggsbudget till statsbudgeten för

budgetåret 1993/94 under tolfte huvudtiteln anvisar ett

förslagsanslag på 1 000 kr,

c) till Samhällsvetenskaplig bostads- och byggforskning vid

Uppsala universitet på tilläggsbudget till statsbudgeten för

budgetåret 1993/94 under åttonde huvudtiteln anvisar ett

förslagsanslag på 15 000 000 kr,

2. Jämställdhetsarbetet (mom. 2)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10

börjar med "Även utskottet" och slutar med "vara erforderligt"

bort ha följande lydelse:

Bostadsutskottet delar vad som i motion Bo5 (s) anförs om

jämställdhetsfrågornas hantering när den nya institutionen vid

Uppsala universitet skall bildas. Det bör således i uppdraget

till Uppsala universitet klart markeras att man vid

rekryteringen av personal till institutionen måste beakta

jämställdhetsaspekterna och att en jämställdhetsanalys bör ingå

vid alla planerade forskningsprojekt.

Den resurs som den kvinnliga personalen vid SIB utgör bör i

största möjliga utsträckning tas till vara vid uppbyggnaden av

institutionen. Förutsättningarna för detta kommer vid ett bifall

till vad utskottet tidigare förordat vad gäller finansieringen

att bli avsevärt bättre än vad regeringsförslaget skulle

medfört.

Vad utskottet ovan anfört bör riksdagen med anledning av

motion Bo5 (s) yrkande 4 som sin mening ge regeringen till

känna. Även vad i motion Bo8 (v) yrkande 1 förordats torde

därigenom till viss del bli tillgodosett.

dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

2. beträffande jämställdhetsarbetet

att riksdagen med anledning av motionerna 1993/94:Bo5 yrkande

4 och 1993/94:Bo8 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört,