Bet. 1993/94:FöU10

Försvarsutskottets betänkande

1993/94:FÖU10

JAS-projektet

Innehåll

Sammanfattning

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservation

1993/94

FöU10

Sammanfattning

I betänkandet behandlas den redogörelse för JAS 39-projektet

som regeringen lämnat till riksdagen i skrivelse 1993/94:179.

Betänkandet behandlar också två motioner som båda föreslår att

JAS-projektet avbryts.

Regeringens skrivelse grundar sig i huvudsak på den s.k.

JAS-kommissionens arbete. Kommissionen tillsattes av regeringen

efter haveriet med det första serietillverkade JAS-flygplanet i

augusti 1993.

Kommissionens samlade bedömning, vilken delas av regeringen,

är att JAS-programmet i allt väsentligt kan förväntas nå de mål

som statsmakterna har bestämt. Utskottet drar ingen annan

slutsats. Enligt utskottets mening har JAS-projektet efter

kommissionens arbete en fastare grund än tidigare, även om det

fortfarande finns såväl tekniska som ekonomiska risker i

projektet. Utskottet föreslår att de båda motionerna avslås.

I betänkandet betonar utskottet betydelsen av uppföljning och

anmäler sin avsikt att även fortsättningsvis noga följa

JAS-projektets utveckling.

Stora valutaförändringar har medfört planeringsmässiga

svårigheter i JAS-ekonomin. De har sin grund i såväl systemet

för priskompensation som i sättet att planera. Utskottet

förutsätter att regeringen återkommer till riksdagen med en

redovisning av JAS-ekonomins utveckling och med eventuella

förslag i anslutning härtill.

Utskottet har i övrigt ingen erinran mot regeringens

redovisning och föreslår att riksdagen lägger skrivelsen till

handlingarna.

Skrivelsen

Enligt riksdagens beslut (prop. 1981/82:102, bil. 2, FöU18,

rskr. 374) om riktlinjer för anskaffning av JAS-systemet skall

regeringen årligen orientera riksdagen om läget inom JAS

39-projektet. Sådana redovisningar har i regel lämnats i

budgetpropositionerna.

Det första serietillverkade flygplanet, JAS 39-102, havererade

den 8 augusti 1993 i samband med en flyguppvisning över

Stockholm. Till följd av denna händelse tillkallade chefen för

Försvarsdepartementet, med stöd av regeringens bemyndigande, den

16 september 1993 en kommission med uppgift att granska

JAS-projektet.

Regeringen anmälde i 1994 års budgetproposition (prop.

1993/94:100, bil. 5) att den avsåg återkomma till regeringen

med en redovisning av JAS-projektet när JAS-kommissionen

redovisat sitt uppdrag.

Kommissionen redovisade sitt uppdrag till regeringen den 11

januari 1994 med betänkandet (SOU 1993:119) JAS 39 Gripen -- en

granskning av JAS-projektet. Betänkandet har remissbehandlats.

I skrivelsen lämnar regeringen den redovisning av

JAS-projektet som förutskickats i 1994 års budgetproposition.

Motionerna

Avgiven med anledning av skrivelsen:

1993/94:Fö4 av Jan Jennehag m.fl. (v) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om avveckling av JAS-projektet.

Avgiven under den allmänna motionstiden:

1993/94:Fö334 av Hans Göran Franck m.fl. (s) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att JAS-projektet bör avbrytas så snart som

möjligt, dock senast efter delserie I (30 plan).

Utskottet

Regeringsskrivelsens huvudsakliga innehåll

Allmänt

Regeringen poängterar i skrivelsen att statsmakternas

ställningstaganden till JAS-projektet främst gäller

försvarspolitiska, statsfinansiella och industripolitiska

frågor. Bedömningar som bl.a. rör tekniska aspekter måste i

första hand överlåtas åt experter inom dessa områden.

Utgångspunkten måste vara att regeringen kan förlita sig på den

expertis som har uppgifter inom JAS-projektet.

Enligt regeringen hindrar det anförda självfallet inte att det

vid skilda tillfällen finns skäl för en särskild granskning av

JAS-projektet ur olika aspekter. I synnerhet har haveriet i

augusti 1993 väckt en rad frågor om projektets framtid.

Regeringen anser mot den bakgrunden att det varit värdefullt med

den allsidiga genomlysning som JAS-kommissionen har gjort.

Regeringen konstaterar att det finns kritiska synpunkter i

enskildheter men att kommissionens samlade bedömning är att

JAS-programmet i allt väsentligt kan förväntas nå de mål som

fastställts av statsmakterna. Regeringen säger sig inte ha

anledning att göra någon annan bedömning eller att dra andra

slutsatser än dem kommissionen redovisat.

Regeringen tar i skrivelsen upp några viktiga frågor som

kommissionen behandlat i sitt betänkande.

Människan i flygsystemet

Regeringen konstaterar att betydande belopp har använts för

att utveckla JAS-flygplanet och den teknik som detta innehåller.

Det finns, enligt regeringens uppfattning, ändå anledning att

öka forsknings- och utvecklingsarbetet för att få ökad kunskap

om människans förmåga och hur denna påverkar hennes prestationer

i bl.a. JAS-systemet. Detta bör ske inom ramen för ett samlat

program.

Regeringens avsikt är därför att låta myndigheten

Försvarsmakten svara för samordningen av den svenska forskningen

på människa--maskin-området genom uppdrag till universitet,

högskolor, industrin och Försvarets forskningsanstalt.

Luftvärdighet

Regeringen anser att det av flera skäl inte vore

ändamålsenligt att låta ansvaret för flygsäkerhet och

luftvärdighet för militära luftfartyg åvila skilda myndigheter.

Försvarsmakten bör därför få ett odelat ansvar för dessa frågor.

Vidare bör Försvarsmakten bemyndigas att meddela föreskrifter

inom området såvitt avser alla militärt registrerade luftfartyg.

Ekonomisk ram

JAS-kommissionen kritiserar metoden att inom JAS-ramen

redovisa utbetalningarna i löpande priser. Omräknas dessa till

prisläget februari 1992 skulle, enligt kommissionen, hittills

gjorda utbetalningar inom JAS-ramen öka med 4 à 5 miljarder

kronor.

Regeringen hänvisar till anmälan i årets budgetproposition om

att regeringen avser pröva formerna för uppräkning av JAS-ramen.

Målet är att ramen på ett så rättvisande sätt som möjligt skall

redovisa de framtida kostnaderna för JAS-projektet. Regeringen

anför att den avser att återkomma till riksdagen med en

redogörelse för dessa frågor i samband med nästa års

budgetproposition.

Flygplanets uppgifter och tekniska egenskaper

Regeringen konstaterar att de förseningar som uppkom inom

projektet före det första haveriet i februari 1989 i stor

utsträckning berodde på svårigheter att utveckla styrsystemet.

Till de båda haverier som inträffat med JAS 39 har också skilda

brister i styrsystemet bidragit. Eftersom JAS-kommittén

kritiserat regeringens redovisning till riksdagen av projektets

tekniska utveckling under åren 1986--1988, anser regeringen det

befogat att lämna en fördjupad redogörelse för främst de

tekniska faktorer som påverkar styrsystemet.

Regeringen framhåller att det för båda de konfigurationer som

ursprungligen studerades för JAS -- deltaflygplan med nosvinge

eller konventionellt stjärtflygplan -- förutsattes ett

elektriskt styrsystem och viss instabilitet i underljudsfart.

Nosvingeflygplanet visade sig vara att föredra av såväl

ekonomiska som tekniska skäl.

Fördelarna med instabila flygplan anges vara minskat

luftmotstånd, lägre vikt, längre räckvidd och förbättrad

manöverförmåga.

Regeringen anför vidare att det inte är möjligt för en

flygförare att själv kontrollera ett instabilt flygplan. För

kontrollen krävs ett datoriserat styrsystem som har hög räkne-

och minneskapacitet.

Det stora problemet med instabila flygplan är att på rätt sätt

påverka flygplanets roderytor och att samtidigt hålla funktionen

hos alla delar i styrsystemet i balans i förhållande till

varandra. Vinsterna med en instabil konfiguration anses dock

uppväga riskerna med en sådan.

Regeringen framhåller att fördelarna med ett elektriskt

styrsystem är så stora, jämfört med ett konventionellt

hydrauliskt-mekaniskt sådant, att det sannolikt skulle valts

även om JAS getts en konventionell konfiguration med stabila

flygegenskaper.

Regeringen anmäler att JAS-kommissionen under sitt arbete

skaffat ett brett underlag om JAS-flygplanets tekniska

egenskaper. Bl.a. inhämtades synpunkter rörande instabila

flygplan från svensk och utländsk expertis. Kommissionen inbjöd

även två svenska sakkunniga som har annan uppfattning om vilken

konfiguration som borde valts för JAS 39.

De av kommissionen hörda amerikanska experterna anser att JAS

39 kan bli ett effektivt stridsflygplan. Några grundläggande

tekniska problem sägs inte finnas även om styrsystemet behöver

förbättras.

Regeringen anmäler vidare att samarbetsformerna mellan

Försvarets materielverk (FMV) och industrigruppen JAS (IG JAS)

har fördjupats efter haveriet år 1989. FMV kommer, i egenskap av

beställare av JAS 39, nu att knyta amerikansk expertis på

flygegenskaper till arbetet med utprovning av styrlagarna. FMV

avser också att anlita en amerikansk expert för biträde i

arbetet att utveckla styrsystemet.

Regeringens bedömning, stödd på kommissionens slutsatser, är

att det bör vara möjligt att utforma ett tillfredsställande

styrsystem för JAS 39.

Motionerna

I motion Fö4 (v) anför motionärerna att Sverige rustar upp

trots minskade rustningar i Europa. Den kraftigaste

nedrustningen har härvid skett i Ryssland. Detta sägs vara en

indikation på att det säkerhetspolitiska läget för Sveriges del

har förbättrats grundligt under den senaste tiden. Den svenska

upprustningen kan, enligt motionärerna, därför inte förklaras

med ett ökat hot. Den sägs i stället bero på att staten låst sig

i ett flertal storskaliga och mycket dyra projekt, varav

JAS-projektet är det allra dyraste.

Motionärerna noterar de båda haverierna som drabbat projektet

och regeringens åtgärd att tillsätta en särskild kommission

efter det sista. De anser att regeringen inte dragit den enda

realistiska slutsatsen av kommissionens betänkande, nämligen att

JAS-projektet måste avbrytas så snart som det är praktiskt och

tekniskt möjligt. Delserie II bör sålunda inte fullföljas och

heller inte utvecklingen och anskaffningen av den tvåsitsiga

skolversionen, JAS 39 B.

I motion Fö334 (s), som avgivits under den allmänna

motionstiden, framhålls att skäl saknas för att öka

försvarsutgifterna. I stället bör de sänkas för att ge utrymme

åt en bättre och modernare försvars- och säkerhetspolitik.

Besparingar bör göras inom det militära försvaret. Bl.a. bör

JAS-projektet avbrytas så snart som möjligt, dock senast efter

delserie I (yrkande 2).

Utskottets bedömning

JAS-projektets betydelse

Utveckling, anskaffning och införande i organisationen av JAS

39-systemet är en av de viktigaste försvarspolitiska frågorna.

Skälet till detta är dels att systemets operativa effekt kommer

att få avgörande betydelse för landets försvar, dels att

systemet tar i anspråk mycket stora ekonomiska resurser. JAS 39

är också en av de största industripolitiska satsningarna med

betydande teknikspridningseffekter. Riksdagen har för projektet

såväl en beslutsroll som en uppföljningsroll. Härav följer att

försvarsutskottet ägnar JAS-projektet särskilt intresse. Kravet

på att regeringen årligen skall orientera riksdagen om läget i

projektet (1981/92:FöU18, rskr. 374) är ett av uttrycken för

ärendets betydelse, sett ur ett riksdagsperspektiv.

Utskottets uppföljning av JAS-projektet

Underlaget för utskottets bedömningar utgörs emellertid inte

endast av regeringens årligen återkommande skriftliga

rapportering. Utskottet har sålunda sedan år 1982 successivt

tagit initiativ till särskilda föredragningar av regeringskansli

och myndigheter om projektet i sin helhet eller om någon

delfråga inom detta. Regelbundna besök har också gjorts vid de

industrier som ingår i IG JAS. Utskottet har vidare besökt

Skaraborgs flygflottilj F 7, som skall organisera den första

flygdivisionen med JAS 39 och också svara för den grundläggande

flygutbildningen på detta system.

Haveriet i augusti 1993 föranledde utskottet att informera sig

om bestämmelserna för flygsäkerhet, speciellt i samband med

uppvisningar, om de närmare omständigheterna i samband med

haveriet samt om kostnaderna som följd av haveriet. Denna

genomgång hölls i september då den preliminära rapporten från

Statens haverikommission förelåg. Information gavs av

företrädare för regeringskansliet, Överbefälhavaren,

Flygvapenledningen, Försvarets materielverk och Statens

haverikommission.

Den nu aktuella regeringsskrivelsen (skr. 1993/94:179)

behandlar i huvudsak endast själva flygplanet inom ramen för det

totala JAS-projektet. Utskottet har viss förståelse för detta

med hänsyn till att haveriet varit en så dominerande händelse

sedan regeringens senaste skriftliga redovisning. Utskottet

utgår dock från att regeringen fortsättningsvis i sina årliga

orienteringar ger en fullständig behandling av projektet och att

den därutöver fortlöpande informerar utskottet i viktigare

delfrågor som t.ex. beväpning och ekonomi.

JAS-kommissionens ordförande har i en särskild redovisning

orienterat utskottet om kommissionens arbete och slutsatser.

Flera utskottsledamöter har ingått i kommissionen. Utskottet har

därför fått en god uppfattning om den grundliga genomgång som

kommissionen gjort av det mycket omfattande materialet i

JAS-projektet.

Utskottet har nyligen fått särskilda föredragningar om

aktuella problem i JAS-ekonomin dels av företrädare för

Försvarsdepartementet, dels av Chefen för flygvapnet.

Kommissionens samlade bedömning, vilken delas av regeringen,

är att JAS-programmet i allt väsentligt kan förväntas nå de mål

som statsmakterna har bestämt. Utskottet drar ingen annan

slutsats. Enligt utskottets mening har JAS-projektet efter

kommissionens arbete en fastare grund än tidigare, även om det

fortfarande finns såväl tekniska som ekonomiska risker i

projektet.

Innebörden av det som utskottet här har anfört är att

riksdagen bör avslå motionerna Fö4 (v) och Fö334 (s) yrkande 2.

Problemen med styrsystemet

Enligt kommissionen borde regeringen åren 1986--1988 tydligare

ha orienterat riksdagen om de allvarliga problem som enligt

FMV:s uppfattning fanns när det gäller utvecklingen av

styrsystemet.

Utskottet noterar att kommissionen framhåller, samtidigt som

den har synpunkter på regeringens sätt att informera riksdagen,

att myndigheterna bedömde att specifierade prestanda skulle

kunna nås. Detta kan, enligt kommissionen, ha medverkat till att

regeringen inte uppfattat problemen med styrsystemet som

särskilt allvarliga och därför inte förmedlat dem till

riksdagen.

Det är inte möjligt, och heller inte fruktbart, att nu försöka

bedöma vilka slutsatser utskottet skulle ha dragit under de

aktuella tre åren om ifrågavarande information då varit

tillgänglig. Det viktiga är i stället att nu föreliggande

underlag visar att det bör vara möjligt att utforma ett

tillfredsställande styrsystem för JAS 39.

Avräkning av utbetalningar mot ramen

Enligt kommissionen ger den tillämpade tekniken att avräkna

successiva utbetalningar i löpande priser inte rätt information

om de verkliga kostnaderna i relation till den av statsmakterna

beslutade ramen för projektet.

Utskottet kan i denna fråga notera att regeringen tillsammans

med berörda militära myndigheter har påbörjat ett arbete med att

utveckla ramens tekniska konstruktion. Regeringen säger sig ha

för avsikt att återkomma med en redovisning för riksdagen i

nästa års budgetproposition. Utskottet förutsätter att de

problem med bristande jämförbarhet mellan beslutad ram och

utbetalningar, som kommissionen påpekar, därigenom kommer att

lösas.

Ekonomin i JAS-projektet

Under beredningen av regeringens skrivelse har utskottet

blivit varse ekonomiska problem i JAS-projektet. De har sin

grund i de stora förändringarna av utländska valutors värde i

förhållande till den svenska kronan sedan år 1992.

JAS-kommissionen gör bedömningen att valutaförändringarna detta

år har höjt kostnaderna för att genomföra den återstående delen

av projektet fram till år 2002 med 5 à 6 miljarder kronor.

Chefen för flygvapnet har för sin del för utskottet redovisat

en bristande kompensation för valutaförändringar på drygt 700

miljoner kronor för budgetåret 1994/95 och ett totalt minskat

planeringsutrymme under perioden 1994 -- 2000 på drygt 3 900

miljoner kronor.

Utskottet erinrar om att 1992 års försvarsbeslut ändrade

tekniken för att budgetera och kompensera för pris- och

valutaförändringar inom det militära försvaret. Samma system

infördes som tidigare gällt för övrig statsförvaltning. Detta

innebär budgetering i s.k. genomförandepris för det aktuella

året samt att kompensation sker för pris- och löneförändringar

två år i efterhand baserat på dels hur olika kostnadsslag

fördelar sig, dels på det faktiska kostnadsutfallet.

Det anslagsförslag som regeringen lämnade till riksdagen i

årets budgetproposition har priskompenserats enligt det

förändrade systemet. Priskompensationen har beräknats i

regeringskansliet och ingår i det föreslagna anslagsbeloppet,

vilket riksdagen beslutade om den 4 maj 1994.

Utskottet är medvetet om att JAS-projektets olika kontrakt i

hög utsträckning är tecknade i utländska valutor, framförallt i

amerikanska dollar. Utskottet är också medvetet om att det inom

statsförvaltningen tillämpade systemet för att kompensera pris-

och valutaförändringar i tillämpningen kan skapa svårigheter vid

så stora valutaförändringar som nu varit i fråga.

Utskottet gör i sammanhanget den reflektionen att de

ekonomiska problemen hade varit än större om JAS-projektet varit

uppbyggt kring ett utländskt flygplan. Hela projektkostnaden

hade då varit beroende av utländska valutor och deras förändring

mot den svenska kronan.

Enligt utskottets mening bör problemet behandlas ur två

aspekter. Den ena rör effekterna i samband med den

priskompensation som ges för budgetåret 1994/95. Den andra

aspekten rör effekterna för den fleråriga planeringen.

Budgetåret 1994/95

Utskottet har inte fått belägg för att någon felaktig index

avvänts i priskompensationen. Tillämpade index mäter således

samtliga valutor i vilka import till Sverige sker. Index utgör

en sammanvägning av valutaförändringarna och

kostnadsutvecklingen. Om dollarberoendet är särskilt högt i

förhållande till andra valutor tas hänsyn till detta.

Priskompensationssystemet har, när det infördes, inte särskilt

utformats för att hantera så stora förändringar som nu varit

aktuella. Den priskompensation som finns inlagd i anslaget för

budgetåret 1994/95 ger kompensation för pris- och

valutaförändringar under budgetåret 1992/93.

Kostnadsfördyringarna under budgetåret 1994/95 kommer att

kompenseras 1996/97.

Enligt utskottets mening kan denna tvååriga eftersläpning i

kompensationen leda till likviditetssvårigheter under budgetåret

1994/95.

Den effekt för budgetåret 1994/95 som här har redovisats beror

således på ofullkomligheter i priskompensationssystemet.

Försvarsdepartementet har uppgett att problemet studeras.

Eventuellt kan det bli fråga om att utforma ett särskilt

priskompensationssystem för JAS-projektet som anknyter till

faktisk prisutveckling grundat på de ingångna

materielkontraktens valutaklausuler. Regeringen avser att

återkomma till riksdagen i frågan.

Den fleråriga planeringen

Budgetåren i den femåriga planen innehåller en viss fördelning

mellan olika kostnadsandelar, t.ex. löner, materielanskaffning i

dollar, materielanskaffning i kronor osv.

Varje år rullas den femåriga planen; ett år läggs till och

verksamhetens kostnader räknas om. Om det vid detta tillfälle,

med dagens sätt att planera, är en annan fördelning mellan de

olika kostnadsandelarna i jämförelse med fördelningen det

föregående budgetåret, kan en medelsbrist eller ett överskott

uppkomma i planen. Normalt bör denna skillnad jämnas ut över

planeringsperioden.

Utskottet har erfarit att de problem som Chefen för flygvapnet

pekat på i den fleråriga planeringen beror på att det i

tillämpningen inte används samma utgångspunkter och metodik som

i det år 1992 införda budgeteringssystemet. Enligt utskottets

mening är det därför väsentligt att planeringssystemet anpassas

till rådande förutsättningar för budgetering och

priskompensation. Utskottet noterar att regeringen också i denna

fråga avser återkomma till riksdagen med en redovisning.

Utskottet anser sammanfattningsvis om JAS-ekonomin att de

stora valutaförändringarna otvivelaktigt har lett till problem.

De har sin grund i ofullkomligheter i såväl systemet för

priskompensation som i planeringssystemet. Utskottet förutsätter

att regeringen för riksdagen redovisar utvecklingen i dessa

planeringstekniska frågor samt vid behov föreslår åtgärder.

Utskottet förutsätter vidare att regeringen lämnar förslag, om

åtgärder erfordras, för att möta kostnadsökningarna i projektet.

Operativa konsekvenser

Haveriet, med det därpå följande stoppet för provflygningarna,

har lett till att JAS-projektet försenats cirka ett halvt år. Ur

operativ synvinkel torde detta sakna betydelse med hänsyn till

nuvarande säkerhetspolitiska läge. Däremot har, enligt vad

utskottet nyligen erfarit, förseningen framtvingat en omfattande

omplanering, vilken bl.a medfört att utbildningen av tekniker

och övrig markpersonal kan bli en trång sektor. Den första

flygdivisionen förutsätts dock kunna vara operativ i oktober

1996 och två divisioner i juli 1997.

Utskottets sammanfattande ställningstagande

Totalförsvaret är ett av de största utgiftsområdena inom

statsförvaltningen. Verksamheten har renodlat kollektiv karaktär

och är mycket sammanhållen och speciell till sin karaktär. Detta

motiverar i sig betydande insatser från utskottets sida för att

följa upp att verksamhetens resultat är i linje med riksdagens

beslut och intentioner. Särskild vikt får denna uppföljande och

utvärderande uppgift för ett så operativt betydelsefullt och

kostnadskrävande projekt som JAS 39. Utskottet avser därför att

också framdeles noga granska utvecklingen av detta och andra

viktiga projekt inom försvarssektorn.

Utskottet anser sammanfattningsvis, efter att ha tagit del av

regeringens skrivelse om JAS-projektet och annan information i

ärendet, att ingen erinran finns mot regeringens redovisning av

de problem som funnits kring utvecklingen av själva flygplanet.

Utskottet förutsätter att regeringen återkommer till riksdagen

med en redovisning av hur JAS-ramen avses utvecklas. Utskottet

förutsätter vidare att regeringen, i enlighet med vad som

framkom vid Försvarsdepartementets föredragning inför utskottet,

lämnar förslag om hur priskompensationssystemet bör förändras

samt om hur planeringssystemet bör anpassas för att harmoniera

med sättet att budgetera. Härutöver förutsätter utskottet att

regeringen informerar utskottet i andra delfrågor i projektet

som t.ex. beväpningen.

Utskottet föreslår att riksdagen lägger regeringens skrivelse

till handlingarna.

Hemställan

Utskottet hemställer

beträffande JAS 39-projektet

att riksdagen med avslag på motionerna 1993/94:Fö4 och

1993/94:Fö334 yrkande 2 lägger regeringens skrivelse till

handlingarna.

res. (s)

men. (v)

Stockholm den 26 maj 1994

På försvarsutskottets vägnar

Arne Andersson

I beslutet har deltagit: Arne Andersson (m), Sture Ericson

(s), Wiggo Komstedt (m), Lars Ulander (s), Lars Sundin (fp),

Ingvar Björk (s), Stig Grauers (m), Christer Skoog (s), Jan Erik

Ågren (kds), Robert Jousma (nyd), Sven Lundberg (s), Karin

Wegestål (s), Jan-Olof Franzén (m), Britt Bohlin (s) och

Sven-Olof Petersson (c).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Jan Jennehag (v) närvarit

vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Reservation

Sture Ericson, Lars Ulander, Ingvar Björk, Christer Skoog,

Sven Lundberg, Karin Wegestål och Britt Bohlin alla (s) anser

dels att den del av utskottets anförande som på s. 5

börjar med "Utskottet har viss förståelse" och på s. 6 slutar

med "beväpning och ekonomi" bort ha följande lydelse:

Detta är en allvarlig brist. Ett och ett halvt år har nu gått

sedan den kraftiga nedskrivningen (25--30 %) av kronans

internationella köpkraft. De omfattande konsekvenser detta får

för finansieringen av hela JAS-projektet börjar nu kunna

överblickas.

De militära staberna har under våren 1994 informerat

Försvarsdepartementet om att ytterligare flera miljarder måste

tillföras av skattemedel. Det enda som kan ändra på detta är att

en kraftig och högst osannolik höjning av kronans

internationella värde inträffar under de närmaste åren.

Regeringen har valt att inte beröra dessa problem i sin årliga

skriftliga redovisning till riksdagen av JAS-projektet, vilket

är mycket anmärkningsvärt.

Det är riksdagen som under de närmaste åren har att hantera

de kraftiga kostnadsökningar som nu kan förutses. Att regeringen

på sätt som skett sökt undanhålla riksdagen information i denna

fråga är allvarligt och skapar onödig partipolitisk splittring

kring detta vårt största statliga industriprojekt någonsin.

En annan central del av JAS-projektet som regeringen förbigår

med tystnad är frågan om anskaffningen en ny radarjaktrobot.

Detta är så mycket mer anmärkningsvärt som frågan kan komma att

avgöras under innevarande år. Det är en affär som totalt

omfattar fyra--fem miljarder kronor och som medför såväl

industripolitiska som utrikespolitiska konsekvenser. En bred

partipolitisk samordning över blockgränserna är önskvärd.

Regeringen har därmed öppet nonchalerat en uppmaning som

riksdagen riktat till den (1991/92:FöU12, rskr. 337):

Utskottet anser att beväpningen av JAS 39 med radarjaktrobot

är en fråga av sådan principiell natur som riksdagen vid sin

senaste behandling av regeringens redovisning av läget i

JAS-projektet -- -- -- sagt sig vilja ha ett inflytande över.

Utskottet utgår således från att regeringen återkommer i ärendet

-- -- --.

Riksdagen upprepade detta (1993/94:FöU9, rskr. 295) under

innevarande riksmöte.

Chefen för flygvapnet har inför försvarsutskottet framfört att

de ekonomiska konsekvenserna av bristande valutakompensation

kan, om förutsättningarna för planeringen inte ändras, göra det

nödvändigt att lyfta ut projekt som radarjaktrobot, varnings-

och motmedelsutrustning samt spaningskapseln. Han har vidare

framfört att man inte utan problem kan stryka dessa stora objekt

nu och sedan något eller några år senare lägga tillbaka dem i

planen.

Det säger sig självt att sådana drastiska förändringar i

JAS-projektet också får mycket negativa återverkningar på

ansträngningarna att under de närmaste åren marknadsföra JAS

internationellt.

Det har vidare framkommit att regeringen på senare tid tagit

initiativ till att inhämta omfattande förändringar i de

internationella offerterna på radarjaktrobotar.

Det är högst anmärkningsvärt att regeringen i JAS-skrivelsen

till riksdagen underlåter att lämna riksdagen begärd redovisning

i frågan om anskaffning av radarjaktrobot. Regeringens agerande

även i denna centrala delfråga undergräver möjligheterna att

bevara en bred partipolitisk uppslutning bakom JAS-projektet.

dels att den del av utskottets anförande som på s. 8

slutar med "en redovisning" bort ha följts av text med följande

lydelse:

Det utskottet anfört rörande anpassning av planeringssystemet

till systemet för budgetering och priskompensation innebär i

klartext att mycket stora konstnadsökningar kan förutses.

Skattebetalarna kommer under de närmste tio åren att avkrävas

åtskilliga nya miljarder för att JAS-projektet skall kunna

fullföljas. Hur mycket det blir avgörs av kronkursens

utveckling.

Sättet att hantera detta blir dels att ändra i planeringen,

dvs. i huvudsak att senarelägga vissa anskaffningar, dels att

ändra i budgetsystemet så att priskompensationen sker

snabbare, dvs. utbetalningarna tidigareläggs.

Det är beklagligt att regeringen av uppenbara politiska skäl

underlåtit att ta itu med dessa frågor. Problemen blir större ju

längre de skjuts på framtiden. Det kan också komma att krävas

nya försvarspolitiska överväganden när ett allt dyrare

JAS-projekt skall trängas in i en ekonomisk försvarsram som

sannolikt inte kan vidgas under kommande år.

dels att den del av utskottets anförande som på s. 9

börjar med "Utskottet föreslår" och slutar med "till

handlingarna" bort ha följande lydelse:

De allvarliga brister i JAS-skrivelsen som utskottet pekat på

bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

beträffande JAS 39-projektet

att riksdagen med avslag på motionerna 1993/94:Fö4 och

1993/94:Fö334 yrkande 2 och med anledning av regeringens

skrivelse ger regeringen till känna vad som anförts om bristerna

i de till riksdagen lämnade redovisningarna.

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,

eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i

utskottet.

Jan Jennehag (v) anför:

I frågor som behandlas i betänkandet har jag en annan

uppfattning än utskottets majoritet.

Utskottets majoritet anser, efter att ha tagit del av

regeringens skrivelse och annat tillgängligt underlag, att

JAS-programmet i allt väsentligt kan förväntas nå de mål som

statsmakterna har bestämt. Jag ställer mig ytterst tveksam till

detta. Det säkerhetspolitiska läget, de ständigt ökande

kostnaderna och JAS-flygplanets bristande säkerhet utgör

sammantaget ett tungt skäl för en omprövning av projektet.

Sålunda bör undersökas vilka tekniska och ekonomiska möjligheter

som föreligger att så snart som möjligt avbryta utvecklingen av

projektet.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottets

hemställan borde varit:

beträffande JAS 39-projektet

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Fö4 samt med

anledning av regeringens skrivelse och motion 1993/94:Fö334

yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan

anförts.