Bet. 1993/94:FöU2

Försvarsutskottets betänkande

1993/94:FÖU02

Enskilda utbildningsanordnare och vapenfria tjänstepliktiga

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionen

Utskottet

Hemställan

Bilaga

1993/94

FöU2

Sammanfattning

I betänkandet behandlas de förslag som regeringen -- efter

föredragning av statsrådet Björck -- har förelagt riksdagen i

proposition 1993/94:31 Rätt för enskild utbildningsanordnare att

besluta i fråga om förmåner och ledighet för vapenfria

tjänstepliktiga. I betänkandet behandlas också en motion (v) som

väckts med anledning av propositionen.

Utskottet föreslår att riksdagen antar de förslag till lagar

om ändringar i lagen (1966:413) om vapenfri tjänst

(vapenfrilagen) och i sekretesslagen (1980:100) som regeringen

lägger fram i propositionen.

Förslaget till lag om ändring i vapenfrilagen innebär att det

får överlämnas till ett bolag, en förening eller en stiftelse

som anordnar vapenfri tjänst att fatta beslut i fråga om

förmåner och ledighet för vapenfria tjänstepliktiga.

Den föreslagna ändringen i sekretesslagen är en anpassning

till ändringen i vapenfrilagen. Den innebär att enskilda

utbildningsanordnare jämställs med myndigheter vid prövning av

frågor om förmåner och ledighet för vapenfria tjänstepliktiga.

Därmed blir handlingsoffentligheten tillämplig vid

utbildningsanordnarnas prövning av dessa ärenden.

Utskottet avstyrker en motion (v) där i första hand yrkas

avslag på propositionen och i andra hand en mer långtgående

tillämpning av handlingsoffentligheten hos enskilda anordnare av

vapenfri tjänst än vad regeringen föreslår.

Propositionen

Regeringen har i propositionen föreslagit riksdagen att anta

regeringens förslag till

lag om ändring i lagen (1966:413) om vapenfri tjänst,

lag om ändring i sekretesslagen (1980:100).

Lagförslagen, som har granskats av Lagrådet, finns intagna som

bilaga till betänkandet.

Motionen

1993/94:Fö3 av Jan Jennehag (v) vari yrkas

1. att riksdagen avslår proposition 1993/94:31,

2. att riksdagen -- vid avslag på yrkande 1 -- beslutar att

lag om ändring i sekretesslagen (1980:10) andra stycket skall ha

följande lydelse:

Organ

Verksamhet

Bolag, förening eller stiftelse som enligt regeringens

bestämmande anordnar vapenfri tjänst

prövning av frågor för en vapenfri tjänstepliktig

Utskottet

Inledning

Enligt 2 § lagen (1966:413) om vapenfri tjänst (vapenfrilagen)

skall vapenfri tjänstepliktig fullgöra tjänst i verksamhet, som

är betydelsefull för samhället under beredskap och krig.

Tjänstgöringen skall ske hos statlig, kommunal eller

landstingskommunal myndighet eller hos bolag, förening eller

stiftelse som regeringen bestämmer. Möjligheten att fullgöra

vapenfri tjänst vid bolag öppnades genom en ändring i nämnda

paragraf år 1991 (prop. 1990/91:169, FöU9, rskr. 347) inför den

påbörjade bolagiseringen av statliga verk.

Genom 9 § kungörelsen (1966:414) med vissa bestämmelser om

vapenfri tjänstgöring (vapenfrikungörelsen) har regeringen

uppdragit åt Vapenfristyrelsen att efter samråd med

Arbetsmarknadsstyrelsen bestämma vid vilka statliga, kommunala

och landstingskommunala myndigheter den vapenfria tjänsten skall

anordnas. Vapenfristyrelsen får också enligt nämnda paragraf

anordna vapenfri tjänst hos vissa enskilda utbildningsanordnare,

nämligen Svenska röda korset, Sveriges civilförsvarsförbund,

Sveriges kristna ungdomsråd samt hos sådana aktiebolag med

uppgifter inom totalförsvaret där staten ensam har bestämmande

inflytande.

För närvarande anordnas vapenfri tjänst vid 16 olika

myndigheter, varav 12 är myndigheter hos landsting och kommuner.

Övriga myndigheter som anordnar vapenfriutbildning är de

statliga förvaltningsmyndigheterna Statens räddningsverk,

Banverket och Styrelsen för u-landsutbildning i Sandö samt

affärsverket Luftfartsverket. De enda enskilda

utbildningsanordnare där vapenfri tjänst i dag fullgörs är

Svenska röda korset och Vattenfall AB. Frågan om sådan

tjänstgöring hos det nybildade Telia AB är under beredning.

Antalet enskilda utbildningsanordnare förväntas öka i takt med

att statliga verk bolagiseras.

Vapenfristyrelsen är central förvaltningsmyndighet med ansvar

för den vapenfria tjänsten. Vapenfristyrelsen har dock utnyttjat

sin författningsenliga rätt att till utbildningsanordnare som är

myndigheter delegera handläggningen av ärenden rörande förmåner

och ledighet.

En sådan möjlighet kan för närvarande däremot inte användas

när det gäller enskilda utbildningsanordnare. Dessa saknar

nämligen det lagstöd som krävs för att enskilda rättssubjekt

skall få handha förvaltningsuppgifter som innefattar

myndighetsutövning. Kravet på sådant stöd följer av 11 kap. 6 §

tredje stycket regeringsformen. Begreppet myndighetsutövning

infördes genom 3 § i 1971 års förvaltningslag och definieras

såsom offentlig verksamhet som innebär utövning av befogenhet

att för enskild bestämma förmån, rättighet, skyldighet,

disciplinpåföljd eller annat jämförbart förhållande (prop.

1971:30).

I skrivelse den 10 januari 1993 till regeringen har

Vapenfristyrelsen hemställt att få överlämna till bolag och

privaträttsliga subjekt att utöva förvaltning innebärande

myndighetsutövning mot vapenfria tjänstepliktiga.

I en till propositionen som bilaga (bilaga 1) fogad

departementspromemoria föreslås att Vapenfristyrelsen bemyndigas

att överlåta till enskilda anordnare av vapenfri tjänstgöring

att i likhet med vad som tillämpas beträffande övriga

utbildningsanordnare få överlåta handläggningen av ärenden

rörande förmåner och ledighet samt dessutom även ärenden om

tillrättavisning.

Promemorian har remissbehandlats. En sammanställning av

remissyttrandena finns i en annan bilaga (bilaga 3) till

propositionen.

På grundval av promemorian och remissyttrandena har regeringen

i proposition 1993/94:31 lagt fram förslag till vissa ändringar

i vapenfrilagen (1966:413) och sekretesslagen (1980:100).

Propositionens huvudsakliga innehåll

Enligt förslaget till lag om ändring av vapenfrilagen

(1966:413) får det överlämnas till ett bolag, en förening eller

en stiftelse som anordnar vapenfri tjänst att fatta beslut i

fråga om förmåner och ledighet för vapenfria tjänstepliktiga.

Vidare föreslås att bilagan till sekretesslagen (1980:100)

ändras så att enskilda utbildningsanordnare jämställs med

myndigheter vid prövning av frågor om förmåner eller ledighet

för vapenfria tjänstepliktiga. Därmed blir

handlingsoffentligheten tillämplig vid utbildningsanordnarnas

prövning av dessa ärenden.

Som motiv för de föreslagna lagändringarna anför regeringen

bl.a. att det av lätt insedda skäl är många praktiska fördelar

förknippade med att vissa ärenden som innebär myndighetsutövning

handläggs av utbildningsanordnaren själv. Denne har direkt

kontakt med den vapenfrie och känner därför till hans

förhållanden. Även för den vapenfrie måste det vara en klar

fördel att kunna kommunicera direkt med en beslutsfattare som

finns hos utbildningsanordnaren.

Vidare framhålls att den omfattande verksamheten i samband med

myndighetsutövning gentemot vapenfria hos enskilda

utbildningsanordnare också medför stora praktiska svårigheter

för Vapenfristyrelsen. Personal från styrelsen måste ofta resa

till olika orter där de enskilda utbildningsanordnarna bedriver

verksamhet. Detta har till följd en utdragen handläggning av

ärenden som avser viktiga frågor för den

vapenfrie.

Med hänsyn till rådande ovisshet om vad som i framtiden skall

gälla för den vapenfria tjänsten har man från regeringens sida

hittills bedömt det mest lämpligt att tills vidare inte anförtro

åt enskilda utbildningsanordnare att pröva frågor som innebär

myndighetsutövning. Regeringen erinrar om att såväl

värnpliktssystemet som pliktsystemet i övrigt är föremål för

översyn på grundval av olika utredningsförslag och pekar därvid

bl.a. på de förslag (SOU 1992:139 och SOU 1993:3) som

Pliktutredningen och Utredningen om författningsreglering av

totalförsvarsplikten (UFT) har lämnat till regeringen.

Det hade enligt regeringens mening i och för sig varit bra om

man kunnat avvakta beredningen av Pliktutredningens och UTF:s

förslag innan man tog ställning till de frågor som behandlas i

propositionen. Emellertid anser regeringen med hänvisning till i

propositionen redovisade olägenheter med den nuvarande ordningen

att det är angeläget att redan nu överväga åtgärder.

Såsom framgår av det föregående gäller de framlagda förslagen

endast ärenden om förmåner och ledighet. Något förslag att --

såsom förordats i departementspromemorian -- till enskilda

utbildningsanordnare delegera myndighetsutövning även rörande

disciplinära åtgärder mot de vapenfria framläggs inte i

propositionen. Det är enligt regeringens mening lämpligt att i

denna fråga avvakta den fortsatta beredningen av nämnda

utredningars förslag innan ställning tas.

Fråga om avslag på propositionen

I motion Fö3 (v) hemställer motionären att riksdagen avslår

proposition 1993/94:31. Han säger sig visserligen instämma i

regeringens argument rörande de praktiska fördelarna med att

ärenden som rör vapenfria handläggs av utbildningsanordnarna.

Han anser dock att de praktiska fördelarna kombinerade med

regeringens iver att undanröja alla hinder för bolagisering

dock inte bör sättas före de rättssäkerhetsproblem den

föreslagna lagändringen medför. I likhet med flera

remissinstanser anser Vänsterpartiet att man på grund av dessa

oklarheter bör avvakta med beslut om enskilda

utbildningsanordnares myndighetsutövning i avvaktan på

resultatet av beredningen av de förslag som lagts av

Pliktutredningen och UFT.

Utskottet anser att det i och för sig hade varit önskvärt

att behandla de frågor som tas upp i propositionen först sedan

alla framlagda utredningsförslag som berör den vapenfria

tjänstgöringen blivit slutligt beredda. Övervägande skäl talar

dock enligt utskottets mening för att de föreslagna

lagändringarna genomförs utan att resultatet av detta

beredningsarbete avvaktas. Utskottet vill därvid särskilt peka

på den utdragna handläggning som blir följden om det inte ges

möjlighet att från Vapenfristyrelsen till enskilda

utbildningsanordnare delegera vissa ärenden rörande vapenfria

tjänstepliktiga. Denna olägenhet är för närvarande särskilt

tydlig, eftersom de enskilda utbildningsanordnarnas antal ökar

till följd av den pågående bolagiseringen av statliga

myndigheter. Det bör i det sammanhanget beaktas att den

vapenfrie tjänstepliktiges krav på rättssäkerhet bl.a.

innefattar rätten till en skyndsam handläggning. Den ökning av

arbetsbelastningen hos Vapenfristyrelsen som följer av ett

bibehållande av den nuvarande ordningen talar också mot ett

uppskov med lagändringarna. Motionsyrkandet om avslag på

propositionen bör sålunda avslås av riksdagen.

Lag om ändring av vapenfrilagen

Utskottet har inte någon erinran mot regeringens förslag

till lag om ändring i lagen (1966:413) om vapenfri tjänst och

föreslår att den antas av riksdagen. Utskottet har vid sina

överväganden särskilt beaktat den föreslagna lagändringens

konsekvenser ur rättssäkerhetsynpunkt. Utskottet har därvid

funnit att denna väl kan förenas med de krav i detta hänseende

som rimligen kan ställas, detta i all synnerhet som möjligheten

att till enskilda utbildningsanordnare delegera

myndighetsutövning begränsas att endast gälla de vapenfrias

förmåner och ledighet.

Lag om ändring i bilagan till sekretesslagen

Andrahandsyrkandet i motion Fö3 ger utskottet anledning att

närmare uppehålla sig vid den föreslagna ändringen i bilagan

till sekretesslagen.

Rätten att ta del av allmänna handlingar gäller inte hos

enskilda rättssubjekt, vilket är en följd av att

tryckfrihetsförordningens regler om allmänna handlingars

offentlighet inte normalt gäller hos enskilda organ. Det är

alltså inte tillräckligt att enskilt rättsobjekt utövar

myndighet för att detta skall beröras av rätten för den enskilde

enligt tryckfrihetsförordningen att ta del av handlingar.

Emellertid finns det möjlighet att låta denna rätt gälla även

hos enskilda rättssubjekt. Bestämmelser därom finns i 1 kap. 8 §

andra stycket sekretesslagen. Genom den föreslagna ändringen av

bilagan till sekretesslagen betraktas enskilda

utbildningsanordnare som myndigheter vid prövning av frågor om

förmåner och ledighet för en vapenfri tjänstepliktig. Därigenom

blir också tryckfrihetsförordningens föreskrifter om rätten att

ta del av handlingar hos

myndigheter tillämpliga vid nämnda prövning.

I sitt andrahandsyrkande i motion Fö3 (v) framhåller

motionären att full offentlighet enligt tryckfrihetsförordningen

av sekretesskäl är nödvändig i all verksamhet som rör den

vapenfrie. Bl.a. undanröjer enligt motionären full offentlighet

problemet med gränsdragningen mellan myndighetsutövning och

annan verksamhet. Han pekar på några konkreta handlingar inom

andra områden som rör den vapenfries rättssäkerhet. En sådan

handling kan, framhåller motionären, vara brev av den enskilde

utbildningsanordnaren som rör den vapenfries tjänstgöring.

Begäran från den vapenfrie att ändra uttagning eller byta

tjänstgöringsplats och avtal mellan en kommun och den enskilde

utbildningsanordnaren om förläggning och måltider är andra

handlingar som motionären pekar på som exempel. I alla dessa

fall bör enligt hans mening vad som föreskrivs i

tryckfrihetsförordningen om rätt att ta del av allmänna

handlingar gälla. Motionären föreslår en ändring av tillägget i

bilagan till sekretesslagen i enlighet med detta synsätt.

Utskottet vill inledningsvis erinra om att

Vapenfristyrelsen för närvarande handhar all myndighetsutövning

när det gäller vapenfria som tjänstgör hos enskilda anordnare av

vapenfri utbildning. Beträffande dessa ärenden är självklart

tryckfrihetsförordningens regler om rätten att ta del av

handlingar tillämpliga. Genom förslaget om ändring i bilagan

till sekretesslagen blir handlingsoffentligheten tillämplig

också hos de enskilda utbildningsanordnarna som övertar

Vapenfristyrelsens myndighetsutövning i fråga om de vapenfrias

förmåner och ledighet. Någon annan ändring i tillgängligheten

till handlingar rörande vapenfria hos enskilda

utbildningsanordnare är enligt regeringen inte aktuell. Det kan

i sammanhanget erinras om att handlingar rörande vapenfria

hittills varken är eller har varit tillgängliga enligt

tryckfrihetsförordningens bestämmelser hos enskilda

utbildningsanordnare.

Utskottet anser i likhet med regeringen att det saknas

anledning att i detta lagstiftningsärende göra

tryckfrihetsförordningen tillämplig i fråga om rätt att ta del

av handlingar hos enskilda utbildningsanordnare utöver vad som

föreslås i propositionen. Regeringens förslag till ändring i

bilagan till sekretesslagen gäller endast en anpassning till den

föreslagna ändringen i vapenfrilagen. I propositionen berörs

därför inte frågan om en utvidgning av offentlighetsprincipen

utöver den som den föreslagna ändringen i vapenfrilagen

påkallar. I avvaktan på resultatet av pågående beredning av

olika utredningsförslag av betydelse för den vapenfria tjänsten

bör även andrahandsyrkandet i motion Fö3 avslås av riksdagen.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande avslag på propositionen

att riksdagen avslår motion 1993/94:Fö3 yrkande 1,

men. (v) - delvis

2. beträffande lag om ändring i lagen (1966:413) om vapenfri

tjänst

att riksdagen antar regeringens förslag,

3. beträffande lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)

att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på

motion 1993/94:Fö3 yrkande 2 antar regeringens förslag.

men. (v) - delvis

Stockholm den 16 november 1993

På försvarsutskottets vägnar

Arne Andersson

I beslutet har deltagit: Arne Andersson (m), Sture Ericson

(s), Wiggo Komstedt (m), Lars Ulander (s), Lars Sundin (fp),

Iréne Vestlund (s), Gunhild Bolander (c), Ingvar Björk (s),

Robert Jousma (nyd), Karin Wegestål (s), Jan-Olof Franzén (m),

Britt Bohlin (s), My Persson (m), Åke Carnerö (kds) och Åke

Selberg (s).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Jan Jennehag (v) närvarit

vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,

eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i

utskottet.

Jan Jennehag (v) anför:

Såsom anförs i motion Fö3 (v) medför de föreslagna

lagändringarna vissa rättssäkerhetsproblem. I likhet med vad

flera remissinstanser har anfört bör därför ställning till

enskilda utbildningsanordnares myndighetsutövning tas först

sedan större klarhet nåtts i denna fråga i samband med

beredningen av de förslag som framlagts av Pliktutredningen och

den särskilda Författningsutredningen (SOU 1992:139 och SOU

1993:36). Propositionen bör därför avslås av riksdagen.

Skulle riksdagen inte ställa sig bakom förslaget till avslag

på propositionen bör en ändring i regeringens förslag till

ändring i bilagan till sekretesslagen vidtas i enlighet med det

andrahandsyrkande som framförs i samma motion -- Fö3 (v). Full

offentlighet enligt tryckfrihetsförordningen är såsom

närmare utvecklas i motionen nödvändig i all verksamhet som rör

den vapenfria tjänsten.

Med hänvisning till det anförda anser jag

dels att utskottet under moment 1 borde ha hemställt:

1. beträffande avslag på propositionen

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Fö3 yrkande 1

avslår proposition 1993/94:31,

dels att utskottet -- vid avslag på yrkandet vid moment

1 -- under moment 3 borde ha hemställt:

3. beträffande lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)

att riksdagen med bifall motion 1993/94:Fö3 yrkande 2 och med

anledning av propositionen antar regeringens förslag med den

ändring att i bilagan till sekretesslagen under rubriken

Verksamhet de föreslagna orden "prövning av frågor om förmåner

och ledighet för en vapenfri tjänstepliktig (SFS 1966:413 och

1993:000)" ersätts med orden "prövning av frågor för en vapenfri

tjänstepliktig".

Propositionens lagförslag

1. Förslag till

Lag om ändring i lagen (1966:413) om vapenfri tjänst

Bilaga

2. Förslag till

Lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)

Bilaga

Bilaga

Bilaga

Bilaga

Bilaga

Bilaga