Bet. 1993/94:FiU13

Finansutskottets betänkande

1993/94:FIU13

Fastighetsförvaltning och statlig lokalförsörjning (prop.

1993/94:100 bil. 8)

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservation

1993/94

FiU13

Sammanfattning

I detta betänkande behandlar utskottet de delar av

budgetpropositionen (bilaga 8, Finansdepartementet) som berör

Statens fastighetsverk och Statens lokalförsörjningsverk.

Utskottet tillstyrker förslagen till anslag inom här nämnda

verks verksamhetsområden. Vidare godkänner utskottet

Fastighetsverkets treårsplan för investeringar och tillstyrker

att verkets låneram i Riksgäldskontoret ökar till totalt 7

miljarder kronor. Utskottet godkänner att ett förslagsanslag på

1 000 kr anvisas för den slutliga avvecklingen av

Byggnadsstyrelsen.

När det gäller Byggnadsstyrelsens egenregiverksamhet utgår

utskottet ifrån att regeringen senare i vår för utskottet

närmare redovisar regeringens och finansministerns roll i

avvecklingsprocessen.

Regeringspartierna reserverar sig i denna fråga.

I två motioner från allmänna motionstiden föreslås att

Fastighetsverket bör sälja vissa specifika delar av sitt

fastighetsbestånd. Motionerna avstyrks av utskottet.

Propositionen

Regeringen föreslår i proposition 1993/94:100 bilaga 8

Finansdepartementet

dels under punkt B 1 (s. 46)

att riksdagen till Statens lokalförsörjningsverk för

budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på 34 048 000 kr,

dels under punkt B 2 (s. 47)

att riksdagen till Täckning av merkostnader för lokalkostnader

m.m. för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på

95 000 000 kr,

dels under punkt B 3 (s. 48--52)

1. att riksdagen godkänner den nya treårsplanen för

Investeringar m.m. för Statens fastighetsverk i enlighet med vad

regeringen förordat,

2. att riksdagen godkänner den låneram för Investeringar m.m.

vad avser de s.k. väntelägesfastigheterna i enlighet med vad

regeringen förordat,

3. att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om att

Statens fastighetsverk får ta upp lån i Riksgäldskontoret för

Investeringar m.m. i enlighet med vad regeringen förordat,

4. att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om

nedskrivning av Statens fastighetsverks verkskapital på

110 000 000 kr,

5. att riksdagen till Statens fastighetsverk för budgetåret

1994/95 anvisar ett anslag på 1 000 kr,

dels under punkt B 4 (s. 52--53)

att riksdagen till Restaureringsarbeten vid de kungliga

slotten och rikets fästningar anvisar ett reservationsanslag på

50 000 000 kr,

dels under punkt B 5 (s. 53)

att riksdagen till Byggnadsstyrelsen: Avvecklingskostnader för

budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.

Motionerna

Statens marker ovan odlingsgränsen

1993/94:Fi402 av Leif Marklund m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att statens skogar, som nu förvaltas av

Fastighetsverket, överförs till berörda kommuner.

Försäljning av statens kulturegendomar

1993/94:Fi407 av Ivar Virgin och Bengt Rosén (m, fp) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om försäljning av statens kulturegendomar

till enskilda efter noggrann analys av kulturvärden och skydd av

dessa.

Utfrågningar

Utskottet har under ärendets beredning anordnat utfrågningar

angående dels ombildningen och avvecklingen av

Byggnadsstyrelsen, dels fastighetsförvaltning och statlig

lokalförsörjning.

Vid utfrågningen angående ombildningen och avvecklingen av

Byggnadsstyrelsen medverkade från Finansdepartementet

statssekreterare Carl B Hamilton, rättschefen Nils Dexe,

finansrådet Bo Riddarström, departementssekreterare Gunnar

Balsvik och auktoriserade revisorn Göran Tidström.

Byggnadsstyrelsens avvecklingsenhet företräddes av

ställföreträdande generaldirektör Leif Juthagen och ekonomichef

Ola Bergquist.

Vid utfrågningen angående fastighetsförvaltning och statlig

lokalförsörjning medverkade från Finansdepartementet finansrådet

Bo Riddarström, från Statens fastighetsverk generaldirektör

Christer Wadelius, från Statens lokalförsörjningsverk

generaldirektör Bo Jonsson, från Vasakronan AB verkställande

direktör Erik Åsbrink och från Statliga Akademiska Hus AB

verkställande direktör Christina Rogestam och

förhandlingsdirektör Thomas Norell.

Utskottet

Bakgrund

Riksdagen beslöt i december 1991 om riktlinjer för den

statliga fastighetsförvaltningen och ombildningen av

Byggnadsstyrelsen, m.m. (prop. 1991/92:44, bet. FiU8, rskr. 107)

samt i december 1992 om ny organisation för förvaltning av

statens fastigheter och lokaler m.m. (prop. 1992/93:37, bet.

FiU8, rskr. 123). Besluten innebar bl.a. att regeringen

bemyndigades att bilda två nya fastighetskoncerner, en för

förvaltning av universitets- och högskolefastigheter och en för

kommersiella fastigheter.

Den 22 december 1992 bildades Statliga Akademiska Hus AB och

Vasakronan Holding AB.

Den 1 januari 1993 inrättades en fastighetsförvaltande

myndighet, Statens fastighetsverk, och en stabs- och

servicemyndighet, Statens lokalförsörjningsverk.

Enligt beslut av regeringen upphörde Byggnadsstyrelsen som

myndighet den 1 oktober 1993.

Den 30 september 1993 tecknades avtal dels mellan staten och

Statliga Akademiska Hus AB med dotterbolag, dels mellan staten

och Vasakronan Holding AB (Vasakronan) med dotterbolag. Avtalen

innebar en överlåtelse av vissa fastighetsbestånd till de båda

koncernerna som tidigare förvaltats av Byggnadsstyrelsen. I

fastighetskoncernen Statliga Akademiska Hus AB ingår förutom

moderbolaget sju dotterbolag som samtliga äger och förvaltar

fastigheter. Fastighetskoncernen Vasakronan Holding AB består

av moderbolag, ett dotterbolag samt ett antal bolag under detta.

Moderbolaget äger inga fastigheter.

Statens lokalförsörjningsverk

Anslag till Lokalförsörjningsverket

Uppgifterna för stabsfunktionerna inom Lokalförsörjningsverket

är att på uppdrag från regeringen tillhandahålla ett objektivt

och professionellt stöd på lokalförsörjningsområdet. Ett exempel

på ett sådant uppdrag från regeringen är att verket nu utvecklar

dels en beräkningsteknik för den årliga omräkningen av

myndigheternas lokalkostnader, dels ett underlag för hur

bedömningen av hur myndigheternas resurser för lokaler skall

budgeteras vid regeringens fördjupade prövning av myndigheternas

verksamhet (jfr 1994 års Finansplan s. 107).

Uppgifterna för servicefunktionen är att tillhandahålla

statliga förvaltningsmyndigheter de tjänster de efterfrågar på

lokalförsörjningsområdet.

Verket har successivt byggt upp sin verksamhet utifrån de krav

som ställts i statsmakternas beslut. För närvarande har 30

personer anställts. Anslaget budgeterades därför utifrån

utgifterna i Byggnadsstyrelsen för motsvarande verksamhet.

Regeringen bedömer att ett ramanslag om 34 miljoner kronor är en

lämplig resursnivå för budgetåret 1994/95. Totalt räknar man med

att anställa ca 50 personer.

Utskottet har ingen erinran mot förslaget till ramanslag för

Lokalförsörjningsverket för budgetåret 1994/95.

Täckning av merkostnader för lokalkostnader m.m.

Statens lokalförsörjningsverk svarar för kostnader för tomma

lokaler, för vissa övergångsvisa lokalkostnader i samband med

myndigheters flyttningar samt för vissa avtal mellan staten och

andra huvudmän, t.ex. i fråga om undervisningssjukhusen. För

detta ändamål disponerar verket ett anslag för täckning av

merkostnader i avvaktan på att tomma lokaler kan avvecklas, att

befintliga hyreskontrakt löper ut etc. Verket skall redovisa

vilka utgifter som skall belasta anslaget B 2 Täckning av

merkostnader för lokalkostnader m.m. till Finansdepartementet

varje halvår.

Utskottet tillstyrker förslaget i propositionen att ett

förslagsanslag på 95 miljoner kronor för budgetåret 1994/95

anvisas för här angivet ändamål.

Statens fastighetsverk

Fastighetsverkets fastighetsbestånd

Det fastighetsbestånd som förvaltas av Fastighetsverket består

av

statliga kulturfastigheter tillhörande det nationella arvet

samt regeringsbyggnaderna och statens donationsfastigheter,

statens utrikesfastigheter,

statliga markområden,

tillfällig förvaltning av vissa fastigheter, s.k.

väntelägesfastigheter.

Cirka en tredjedel av fastighetsbeståndet kan betraktas som

kommersiella fastigheter.

Väntelägesfastigheterna, som tillfälligt skall förvaltas av

verket, består av fastigheter inom universitets- och

högskoleområdet som ännu inte har fördelats till här aktuella

myndigheter, bolag och stiftelser. Hit hör fastigheter där

Chalmers i Göteborg, Högskolan i Jönköping, Tekniska högskolan i

Stockholm och Uppsala universitet (donationsfastigheterna)

driver sin verksamhet.

Verket har under år 1993 byggt upp sin verksamhet och anställt

personal, totalt ca 160 personer.

Regeringen har genom beslut den 28 oktober 1993 uppdragit åt

Statens fastighetsverk att verkställa en överföring av

fastigheten Kungl. Trädgården 3, med adress Västra

Trädgårdsgatan 4 i Stockholms kommun, till riksdagen (riksdagens

förvaltningskontor). Fastigheten har marknadsvärderats till 110

miljoner kronor och skall i enlighet med regeringsbeslut den 9

september 1993 bokföras till detta värde i Statens

fastighetsverks balansräkning. Överföringen sker till riksdagen

utan ersättning till Statens fastighetsverk. Regeringen föreslår

därför att Statens fastighetsverks verkskapital skrivs ner

med motsvarande belopp, 110 miljoner kronor. Överföringen och

nedskrivningen innebär att det överskott som Statens

fastighetsverk har till sitt förfogande för att ta till vara,

vårda och utveckla verkets fastigheter minskar i motsvarande

mån.

Utskottet har ingen erinran mot förslaget i propositionen.

Motioner om ny fördelning av vissa fastigheter

I motion Fi402 av Leif Marklund m.fl. (s) föreslås att de

produktiva delarna av de markområden väster om odlingsgränsen i

Norrbottens och Västerbottens län som ägs av Fastighetsverket

skall överföras till resp. kommuner. Trots en kraftig

mekanisering inom skogsbruket kan, menar motionärerna, denna

mark ge flera arbetstillfällen. Denna skogsmark anser

motionärerna vara så viktig för den lokala industrin att den bör

finnas i samhällets ägo.

I motion Fi407 av Ivar Virgin (m) och Bengt Rosén (fp)

föreslås att möjligheter skapas för försäljning av vissa av

statens kulturegendomar. De fastigheter som avses är gårdar i

känsliga miljöer, t.ex. kungsgårdar. Även om dessa egendomar har

kulturella värden av nationell betydelse borde det, enligt

motionärerna, vara möjligt att försälja dessa egendomar till

enskilda. I motionen understryks att försäljningen skall ske

först efter en noggrann analys av vad som är skyddsvärt på dessa

egendomar och efter det att man vidtagit nödvändiga

skyddsåtgärder.

Utskottet vill med anledning av dessa motioner anföra

följande.

Vid ombildningen av Byggnadsstyrelsen och bolagiseringen av

Domänverket gjordes en fördelning av fastigheter, som skulle

kvarstå i statlig ägo, på Fastighetsverket och de två nybildade

bolagen Vasakronan AB och Statliga Akademiska Hus AB.

Fördelningen ägde rum efter det att bl.a. kulturutskottet

framhållit vikten av att bevarandeintressena skulle ha hög

prioritet (jfr bet. 1992/93:FiU8 Ny organisation för förvaltning

av statens fastigheter och lokaler m.m.). Bl.a.

Riksantikvarieämbetet och Statens naturvårdsverk lämnade

underlag för fördelningen av fastigheterna.

Utskottet finner inte att det med utgångspunkt från motionerna

Fi402 (s) och Fi407 (m, fp) för närvarande föreligger några skäl

att ompröva fördelningsbesluten för här aktuella fastigheter.

Utskottet avstyrker därför motionerna.

Fastighetsverkets finansiering

Statens fastighetsverk finansierar sin verksamhet dels genom

hyresintäkter, dels genom anslag. I budgetpropositionen

behandlas Fastighetsverket som en 1 000-kronorsmyndighet.

Större delen av verkets verksamhet finansieras sålunda genom

hyresintäkter. Fastighetsbeståndet är mycket olikartat. Det

innebär bl.a. att en del av beståndet ger hyresintäkter och blir

s.k. överskottsfastigheter medan andra fastigheter -- s.k.

underskottsfastigheter -- ger hyresintäkter som inte täcker de

löpande normala drifts- och underhållskostnaderna. Som exempel

kan här nämnas gamla befästningar, monument och de kungliga

slotten. I propositionen beskrivs verksamheten i

Fastighetsverket så att hyresintäkterna är tillräckliga för att

täcka de underskott som underskottsfastigheterna redovisar.

Vidare uttalas i propositionen att "Statens fastighetsverk skall

vid förvaltningen av sitt fastighetsbestånd på lång sikt

åstadkomma bästa möjliga ekonomiska utbyte och prestera ett från

företagsekonomisk synpunkt rimligt årsresultat för de

fastigheter som ger normala hyresintäkter" (prop. 1993/94:100

bil. 8 s. 48).

Av redovisningen i propositionen framgår inte vilka principer

som är utgångspunkt för hyressättningen i verkets fastigheter.

Vid den i inledningen till betänkandet nämnda utfrågningen med

berörda verk och statliga bolag gav generaldirektören för

Fastighetsverket en redogörelse för hur verkets verksamhet

finansieras. Därvid framkom att inkomsterna huvudsakligen

utgjordes av hyresintäkter och att varje fastighet behandlas som

en egen redovisningsenhet. Hyrorna skall enligt gällande

förordning vara marknadsmässiga. Om ersättningen inte kan

fastställas på marknadsmässig grund skall den fastställas efter

vad som kan anses skäligt.

Vid nybyggnation eller mycket omfattande renoveringar eller

om- och tillbyggnader av s.k. ändamålsfastigheter utgör

investeringskostnaderna en viktig del av hyreskostnaden (s.k.

balanshyra där investeringskostnaderna fördelas över en längre

period, ofta 20 år).

Det överskott som verkets kommersiella fastigheter genererar

kan användas för driften och underhållet av de s.k.

underskottsfastigheterna. Det bör här understrykas att de

tillämpade hyressättningsprinciperna innebär att de krav på

underhåll av underskottsfastigheterna, som i många fall innebär

mycket höga kostnader, inte vältras över i form av högre hyror

på det kommersiella fastighetsbeståndet. Huruvida hela eller

delar av det överskott, som dessa fastigheter i dag genererar,

skall utnyttjas för underhåll i underskottsfastigheterna avgör

regeringen med utgångspunkt från Fastighetsverkets redovisning

och från vilka underhållskrav som föreligger.

Som utskottet ser det är här angivna principer för

hyressättningen i Fastighetsverket väl avvägda. För den

myndighet som utnyttjar verkets fastigheter blir hyreskostnaden

klart definierad och synlig. Genom att över- och

underskottsfastigheterna redovisas var för sig undviks samtidigt

en dold subventionering av fastigheter med höga kostnader för

t.ex. drift och underhåll eller av nybyggda fastigheter med höga

investeringskostnader.

Utskottet tillstyrker att riksdagen till Statens

fastighetsverk för budgetåret 1994/95 anvisar ett anslag på

1 000 kr.

Fastighetsverkets investeringsverksamhet

Investeringar inom den nu nedlagda Byggnadsstyrelsens

lokalhållningsområde redovisades i form av en rullande

treårsplan. Planen omfattade medel både för byggnadsarbeten och

fastighetsförvärv. Fr.o.m. 1993 års budgetproposition redovisar

regeringen årligen en treårsplan för Statens fastighetsverk.

Investeringsverksamheten berör huvudsakligen fastigheter för

utrikes verksamhet och kulturfastigheter exkl. de kungliga

slotten och rikets fästningar.

Investeringsbehovet för Statens fastighetsverk exkl.

väntelägesfastigheterna under treårsperioden 1994/95--1996/97

har i propositionen beräknats till ca 600 miljoner kronor per

budgetår. Investeringarna skall finansieras genom att

Fastighetsverket tar upp lån i Riksgäldskontoret.

Inom ramen för treårsplanen föreslås att följande byggprojekt

över 50 miljoner kronor påbörjas under perioden

1994/95--1996/97.

Dep. 21>Byggnadsprojekt 65>Kostnad

00> 65>(Mkr)

00>Fö 21>Karlskrona

00> 21>Nybyggnad för marinmuseum 72>60

00>Ku 21>Skepps- och Kastellholmarna

21>Moderna museet 72>305

Inom Försvarsdepartementets område föreslås ett nytt

marinmuseum i Karlskrona. Länsarbetsnämnderna m.fl. myndigheter

har bidragit med 30 miljoner kronor till nybyggnaden av

Marinmuseet.

I budgetpropositionen 1992/93:100 bilaga 8 föreslogs en

kostnadsram om 350 miljoner kronor för nybyggnad för Moderna

museet. Kostnadsramen för Moderna museet bedöms nu ha minskat

till 305 miljoner kronor. Regeringen avser att inom kort inom

den ram på 800 miljoner kronor som anvisades för

tidigareläggning av vissa investeringar m.m. besluta om

nybyggnad för Moderna museet.

Investeringsbehovet för de s.k. väntelägesfastigheterna

beräknas för budgetåret 1994/95 uppgå till 500 miljoner kronor.

För budgetåret 1993/94 har Statens fastighetsverk tagit över

lån från Byggnadsstyrelsen i Riksgäldskontoret på 5,4 miljarder

kronor och fått regeringens bemyndigande att ta upp lån om 500

miljoner kronor. Totalt uppgick låneramen för investeringar till

5,9 miljarder kronor för budgetåret 1993/94. De

investeringsbehov som här redovisats innebär att låneramen för

budgetåret 1994/95 bör utökas med 1,1 miljarder kronor.

Utskottet har ingen erinran mot den i propositionen föreslagna

investeringsplanen för Statens fastighetsverk och tillstyrker

utökningen av verkets låneram till 7 miljarder kronor.

Restaureringsarbeten vid de kungliga slotten och rikets

fästningar

I budgetpropositionen 1992/93:100 bilaga 8 föreslog regeringen

att en kostnadsram om 630 miljoner kronor fördes upp i

investeringsplanen. Riksdagen godkände regeringens förslag om

restaurerings- och investeringsplaner för de kungliga slotten

och rikets fästningar. Kostnaderna för dessa arbeten skall

enligt riksdagens beslut anslagsfinansieras (jfr 1992/93:FiU26).

Statens fastighetsverk har därför för budgetåret 1993/94

tilldelats ett nytt reservationsanslag som benämnts

Restaureringsarbeten vid de kungliga slotten och rikets

fästningar. För budgetåret 1994/95 föreslås i propositionen

att 50 miljoner kronor anvisas för här nämnda

restaureringsarbeten.

Utskottet tillstyrker förslaget i propositionen.

Avvecklingskostnader för Byggnadsstyrelsen

För budgetåret 1993/94 inrättades ett anslag för att täcka

kostnaderna för avvecklingen av Byggnadsstyrelsen. Från anslaget

bekostas personal-, lokal- och övriga förvaltningskostnader för

uppsagd personal vid f.d. Byggnadsstyrelsen. Vissa kategorier av

personalen har en längre uppsägningstid än vad innevarande

budgetår sträcker sig, varför avvecklingen inte kan slutföras

under denna tidsperiod. I propositionen föreslås därför att

anslaget tas upp även för budgetåret 1994/95, eftersom de

kostnader som har samband med avvecklingen kvarstår även under

nästa budgetår. De totala kostnaderna kan beräknas uppgå till ca

300 miljoner kronor.

Här nämnda kostnader inkluderar inte avvecklingen av

Byggnadsstyrelsens egenregiverksamhet.

Avvecklingen av Byggnadsstyrelsens egenregiverksamhet

Som ett led i uppföljningen av riksdagens beslut rörande den

statliga lokalförsörjningen år 1992 har utskottet genomfört en

utfrågning om bl.a. avvecklingen av Byggnadsstyrelsens

egenregiverksamhet. En granskning av denna avveckling har också

redovisats av Riksrevisionsverket i en rapport (RRV dnr

20-93-2054).

I mars 1992 bemyndigade regeringen finansministern att

tillkalla en organisationskommitté med uppgift att ombilda

Byggnadsstyrelsen. Regeringens proposition med anledning av

organisationskommitténs betänkande lämnades till riksdagen i

november 1992, och riksdagen fattade beslut om ombildningen i

december 1992. Ett ställningstagande till hur

egenregiverksamheten skulle avvecklas ingick inte i

organisationskommitténs arbetsuppgifter.

Av RRV:s rapport framgår bl.a. följande.

Under juni månad 1993 avvecklade den dåvarande ledningen av

Byggnadsstyrelsen egenregiverksamheten och överlät verksamheten

till ett för envar egenregiverksamhet inköpt aktiebolag. I

slutet av september månad avslog dock regeringen verkets

framställning om godkännande av vissa preliminära avtal.

Emellertid hade Byggnadsstyrelsen redan genom sitt sätt att

genomföra bolagiseringen av egenregiverksamheten förorsakat att

verket frånhänt sig mycket betydande värden. Bl.a. avses här en

post om ca 54 miljoner kronor på grund av att verket i avtal

underlåtit att reglera pågående arbeten till fast pris som

överlåtits.

Det kan tilläggas att Justitiekanslern för närvarande

undersöker om någon del av hanteringen vid den försäljning av

egenregiverksamheterna som ägde rum i september 1993 bör

överlämnas till åklagaren.

Den här beskrivna avvecklingen av egenregiverksamheten visar

att den genomfördes på icke godtagbart sätt. Utskottet har

emellertid inget att invända mot den slutliga försäljningen av

egenregiverksamheten som senare genomfördes av en ny ledning för

avvecklingen av Byggnadsstyrelsen. Men utskottet är av den

bestämda uppfattningen att regeringens och främst

finansministerns roll i den avveckling som genomfördes under

sommaren och början av hösten 1993 klart skall redovisas.

Utskottet utgår ifrån att regeringen i denna fråga under våren

lämnar en skriftlig redovisning av händelseförloppet.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande anslag till Statens lokalförsörjningsverk

att riksdagen med bifall till

proposition 1993/94:100 bilaga 8 punkt B 1

till Statens lokalförsörjningsverk för budgetåret 1994/95

under sjunde huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 34 048 000

kr,

2. beträffande anslag till Täckning av merkostnader för

lokalkostnader m.m.

att riksdagen med bifall till

proposition 1993/94:100 bilaga 8 punkt B 2

till Täckning av merkostnader för lokalkostnader m.m. för

budgetåret 1994/95 under sjunde huvudtiteln anvisar ett

förslagsanslag på 95 000 000 kr,

3. beträffande nedskrivning av Statens fastighetsverks

verkskapital

att riksdagen med bifall till

proposition 1993/94:100 bilaga 8 punkt B 3 yrkande 4

bemyndigar regeringen att besluta om nedskrivning av Statens

fastighetsverks verkskapital på 110 000 000 kr,

4. beträffande ny fördelning av vissa fastigheter

att riksdagen avslår motionerna

1993/94:Fi402 och

1993/94:Fi407,

5. beträffande Fastighetsverkets finansiering

att riksdagen med bifall till

proposition 1993/94:100 bilaga 8 punkt B 3 yrkande 5 till

Statens fastighetsverk för budgetåret 1994/95 under sjunde

huvudtiteln anvisar ett anslag på 1 000 kr,

6. beträffande Fastighetsverkets investeringsverksamhet

att riksdagen med bifall till proposition

1993/94:100 bilaga 8 punkt B 3 yrkandena 1, 2 och 3

dels godkänner den nya treårsplanen för Investeringar

m.m. för Statens fastighetsverk i enlighet med vad regeringen

förordat,

dels godkänner en låneram på 500 miljoner kronor för

budgetåret 1994/95 för Investeringar m.m., i vad avser de

s.k. väntelägesfastigheterna,

dels bemyndigar regeringen att besluta om att Statens

fastighetsverk för budgetåret 1994/95 får ta upp lån i

Riksgäldskontoret för Investeringar m.m. inom en med 1,1

miljarder kronor utökad låneram om totalt 7 miljarder kronor,

7. beträffande anslag till Restaureringsarbeten vid de

kungliga slotten och rikets fästningar

att riksdagen med bifall till

proposition 1993/94:100 bilaga 8 punkt B 4

till Restaureringsarbeten vid de kungliga slotten och rikets

fästningar för budgetåret 1994/95 under sjunde huvudtiteln

anvisar ett reservationsanslag på 50 000 000 kr,

8. beträffande anslag till Byggnadsstyrelsen:

Avvecklingskostnader

att riksdagen med bifall till

proposition 1993/94:100 bilaga 8 punkt B 5

till Byggnadsstyrelsen: Avvecklingskostnader för budgetåret

1994/95 under sjunde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på

1 000 kr.

Stockholm den 12 april 1994

På finansutskottets vägnar

Per-Ola Eriksson

I beslutet har deltagit:

Per-Ola Eriksson (c),

Roland Sundgren (s),

Lars Leijonborg (fp),

Lisbet Calner (s),

Tom Heyman (m),

Yvonne Sandberg-Fries (s),

Arne Kjörnsberg (s),

Roland Larsson (c),

Sonia Karlsson (s),

Lennart Hedquist (m),

Alf Egnerfors (s),

Christel Anderberg (m),

Marianne Carlström (s),

Dan Eriksson i Stockholm (nyd) och

Dan Ericsson i Kolmården (kds).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Johan Lönnroth (v) närvarit

vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Reservation

Avvecklingen av Byggnadsstyrelsens egenregiverksamhet

Per-Ola Eriksson (c), Lars Leijonborg (fp), Tom Heyman (m),

Roland Larsson (c), Lennart Hedquist (m), Christel Anderberg (m)

och Dan Ericsson i Kolmården (kds) anser att den del av

utskottets yttrande som på s. 8 börjar med "Som ett" och på s. 9

slutar med "av händelseförloppet" bort ha följande lydelse:

I september 1993 avvecklade Byggnadsstyrelsens dåvarande

ledning genom försäljning egenregiverksamheten. Regeringen var

emellertid av den uppfattningen att avvecklingen var för kostsam

för staten och att den genomförts på ett sätt som ur flera

synpunkter inte var godtagbart. En ny ledning för avvecklingen

av Byggnadsstyrelsen tillsattes som via en förhandling ånyo

genomförde en avveckling genom försäljning. Vid finansutskottets

utfrågning uppgavs att de totala kostnaderna för avvecklingen av

egenregiverksamheten kan beräknas till 10--15 miljoner kronor.

Justitiekanslern undersöker för närvarande om någon del av

hanteringen vid den försäljning av egenregiverksamheterna som

ägde rum i september 1993 bör överlämnas till åklagaren.

Vid utfrågningen gavs en ingående redovisning av det förlopp

som här beskrivits. Utskottet har på denna punkt begärt en

komplettering av redovisningen vad gäller regeringens roll i

avvecklingsprocessen. Statssekreteraren i Finansdepartementet

Carl B Hamilton avser att under våren återkomma till utskottet

med en sådan redovisning.