Bet. 1993/94:FiU14

Finansutskottets betänkande

1993/94:FIU14

Riksbankens förvaltning år 1993

(redog. 1993/94:RB1 och RR5)

Innehåll

Sammanfattning

Motion

Utskottet

Hemställan

Bilaga 1

1993/94

FiU14

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker att riksbanksfullmäktige beviljas

ansvarsfrihet för sin förvaltning under år 1993.

Utskottet biträder också fullmäktiges förslag till disposition

av Riksbankens resultat samt föreslår att riksdagen fastställer

Riksbankens balansräkning och resultaträkning.

I betänkandet behandlar utskottet också en under allmänna

motionstiden väckt motion om en myntreform. Motionen avstyrks av

utskottet.

Redogörelserna m.m.

Riksbanksfullmäktiges förvaltningsberättelse för år 1993

I berättelsen (redog. 1993/94:RB1) lämnar fullmäktige en

redogörelse för den förda kredit- och valutapolitiken samt för

bankens verksamhet i övrigt. Vidare lämnar fullmäktige förslag

till disposition av Riksbankens resultat.

Fullmäktige föreslår

1. att riksdagen fastställer Riksbankens i

förvaltningsberättelsen återgivna balans- och resultaträkningar

för år 1993,

2. att riksdagen beslutar att av Riksbankens resultat, 14 622

miljoner kronor, skall

a) 9 500 miljoner kronor levereras in till statsverket och

b) 5 122 miljoner kronor överföras till dispositionsfonden.

Riksdagens revisorers berättelse över granskningen av

Riksbankens verksamhet under år 1993

I berättelsen (redog. 1993/94:RR5) tillstyrker Riksdagens

revisorer

1. att riksdagen beviljar fullmäktige i Riksbanken

ansvarsfrihet för Riksbankens förvaltning under år 1993,

2. att riksdagen fastställer Riksbankens i

förvaltningsberättelsen återgivna balans- och resultaträkningar

för år 1993.

Riksdagens revisorer har också tillställt utskottet en mer

utförlig granskningsrapport (daterad 1994-02-09) som utarbetats

gemensamt av Riksbankens revisionsavdelning och den

revisionsbyrå som på Riksdagens revisorers uppdrag svarar för

granskningsarbetet.

Fullmäktiges protokoll

Utskottet har som underlag för sin prövning även haft tillgång

till riksbanksfullmäktiges särskilda och allmänna protokoll samt

registraturskrivelser för år 1993.

Motion

1993/94:Fi601 av Bertil Persson (m) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om färre nollor i Sverige.

Inkommen skrivelse

I en till konstitutionsutskottet ställd skrivelse (daterad

1994-01-21) har personalen vid Riksbankens kontor i Umeå

hemställt att konstitutionsutskottet granskar Riksbankens beslut

att lägga ner kontoret i Umeå. Skrivelsen har av

konstitutionsutskottet överlämnats till finansutskottet.

Utskottet

Riksbankens förvaltning

Riksbankens resultat har under senare år disponerats i

enlighet med riktlinjer som fullmäktige lade fast i anslutning

till 1988 års bokslut. Riktlinjerna har godkänts av riksdagen.

Enligt dessa skall Riksbanken varje år till statsverket leverera

in ett belopp som motsvarar 80 % av de fem senaste årens

genomsnittliga resultat före bokslutsdispositioner. Beloppet

skall avrundas till jämnt 100-tal miljoner kronor. Dessutom

skall till dispositionsfonden varje år avsättas 10 % av samma

genomsnittliga resultat. Återstoden av årets resultat skall

avsättas till ett resultatutjämningskonto.

Beslutar fullmäktige att skriva upp eller skriva ned kronans

värde skall enligt samma riktlinjer effekterna av en sådan

åtgärd inte påverka inleveranserna till statsverket. I stället

skall dispositionsfonden utnyttjas för att balansera den effekt

som en ändrad växelkurs har på resultatet. Avsikten härmed är

att man inte skall ta i anspråk ett resultat som uppkommit genom

en större omvärdering av tillgångar och skulder.

Riktlinjerna utgår från en situation med en fast växelkurs.

Med en flytande växelkurs kan emellertid kronans värde komma att

ändras så mycket att det motsvarar tidigare formellt beslutade

upp- eller nedskrivningar. Så har också varit fallet under

framför allt år 1992 men även år 1993.

I 1992 års bokslut skrevs Riksbankens utländska tillgångar och

skulder upp med 17 miljarder kronor med hänsyn till den

depreciering kronan undergått efter den 19 november då den

tilläts flyta fritt. Eftersom uppskrivningen balanserades av en

ungefär lika stor omräkning av de valutakontrakt

(terminspositioner) som Riksbanken hade utestående i slutet av

1992 gjordes inte någon motsvarande avsättning till

dispositionsfonden detta år.

I 1993 års bokslut har i första hand kronans fortsatta

depreciering bidragit till att Riksbankens utländska tillgångar

och skulder inklusive terminspositioner skrivits upp med netto

3,9 miljarder kronor. Annorlunda uttryckt har alltså kronans

fortsatta fall under år 1993 förbättrat Riksbankens resultat med

ett lika stort belopp. Eftersom valutakurseffekten är

förhållandevis stor finner fullmäktige det naturligt att den

exkluderas från det resultat som läggs till grund för

inleveransen till staten. Riksdagens revisorer har vid sin

granskning inte haft något att erinra mot en sådan lösning. I

sin granskningsberättelse noterar revisorerna att

riksbanksfullmäktige sedermera (1994-02-03) beslutat om en

översyn av riktlinjerna för Riksbankens bokslutsdispositioner

och inleveranser av vinstmedel till statsverket.

Finansutskottet har för egen del inget att erinra mot

fullmäktiges förslag till disposition av 1993 års resultat. Det

innebär att 9,5 miljarder kronor levereras in till statsverket

samt att 5,1 miljarder kronor sätts av till dispositionsfonden.

Resterande 12,0 miljarder kronor förs till ett

resultatutjämningskonto.

Utskottet har vid sin granskning av Riksbankens förvaltning i

övrigt inte funnit något som föranleder särskilt uttalande. I

likhet med Riksdagens revisorer tillstyrker utskottet därför att

fullmäktige beviljas ansvarsfrihet för sin förvaltning under år

1993.

Utskottet biträder också revisorernas förslag att riksdagen

skall fastställa de balans- och resultaträkningar för år 1993

som finns intagna i Riksbankens förvaltningsberättelse.

Balansräkningen och resultaträkningen finns även fogade till

detta betänkande som bilaga 1 resp. bilaga 2.

Myntreform

I motion Fi601 av Bertil Persson (m) begärs att en

myntreform skall genomföras varvid en ny krona skall motsvara

100 av dagens.

Samme motionär har under de tre senaste åren väckt motioner av

snarlik innebörd, vilka avstyrkts av utskottet. Utskottet är i

sakfrågan alltjämt av samma uppfattning och avstyrker därför

även den nu aktuella motionen Fi601 (m).

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande ansvarsfrihet för Riksbankens förvaltning

att riksdagen beviljar fullmäktige i Riksbanken ansvarsfrihet

för förvaltningen av Riksbanken under år 1993,

2. beträffande Riksbankens balans- och resultaträkningar

att riksdagen fastställer Riksbankens i bilagorna 1 och

2 återgivna balansräkning och resultaträkning för år 1993,

3. beträffande dispositionen av Riksbankens resultat

att riksdagen beslutar att av Riksbankens resultat, 14 622

miljoner kronor, skall

dels 9 500 miljoner kronor levereras in till statsverket

under budgetåret 1993/94,

dels 5 122 miljoner kronor överföras till

dispositionsfonden,

4. beträffande myntreform

att riksdagen avslår motion 1993/94:Fi601.

Stockholm den 12 april 1994

På finansutskottets vägnar

Per-Ola Eriksson

I beslutet har deltagit:

Per-Ola Eriksson (c),

Roland Sundgren (s),

Lars Leijonborg (fp),

Lisbet Calner (s),

Tom Heyman (m),

Yvonne Sandberg-Fries (s),

Arne Kjörnsberg (s),

Roland Larsson (c),

Sonia Karlsson (s),

Lennart Hedquist (m),

Alf Egnerfors (s),

Christel Anderberg (m),

Marianne Carlström (s),

Dan Eriksson i Stockholm (nyd) och

Dan Ericsson i Kolmården (kds).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Johan Lönnroth (v) närvarit

vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Särskilt yttrande

Dan Eriksson i Stockholm (nyd) anför:

Riksbanksfullmäktige beslöt den 19 november 1992 att låta

kronans värde flyta fritt. Beslutet kom efter en kaotisk höst

med återkommande räntechocker och krispaket.

Ny demokrati krävde på ett tidigt stadium att man skulle

släppa kronan fri och kombinera åtgärden med ett tufft

sparprogram som visade att man på allvar var beredd att komma

till rätta med problemen. Trots att fullmäktige från början

borde ha insett det ohållbara i situationen gjorde man flera

fruktlösa försök att upprätthålla kronans värde. Till slut

tvingades man emellertid att ge upp. Dröjsmålet förorsakade

svensk ekonomi stor skada. Helt i onödan kom valuta att välla ut

ur landet samtidigt som de höga räntenivåerna slog ut företag

och utgjorde en effektiv hämsko för nya investeringar.

Ny demokrati ansåg mot denna bakgrund att riksbanksfullmäktige

hade förbrukat sitt förtroende och inte borde beviljas

ansvarsfrihet för sin förvaltning under 1992.

Under 1993 har situationen klarnat ytterligare och

följdverkningarna av den kaotiska hösten kan nu bättre

överblickas. Trots att fullmäktiges förvaltningsberättelse är

fylld av kommentarer kring penning- och valutapolitiken berörs

emellertid inte denna viktiga fråga.

Ny demokrati anser att det är en stor brist att fullmäktige i

sin förvaltningsberättelse inte har redovisat de

samhällsekonomiska konsekvenserna av den kaotiska hösten 1992.

Riksbankens bokslut

Bilaga 1

Balansräkning

Resultaträkning

Bilaga 2