Bet. 1993/94:FiU15

Finansutskottets betänkande

1993/94:FIU15

Statistikfrågor (prop. 1993/94:100 bil. 8)

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1993/94

FiU15

Sammanfattning

I detta betänkande behandlar utskottet anslagen till Statistiska

centralbyrån. Utskottet tillstyrker regeringens förslag till anslag.

I likhet med regeringen ställer utskottet sig i stort bakom

Genomförandekommitténs förslag till genomförande av en ny ansvarsfördelning och

finansiering av delar av statistikproduktionen. Två motioner, som tar upp

frågor med anknytning till den nya ansvarsfördelningen, avstyrks av utskottet.

I tretton motionsyrkanden behandlas frågor rörande jämställdhetsstatistik,

naturresurs- och miljöräkenskaper, generationsräkenskaper, totalprisindex, en

ny låginkomstutredning och lokalisering av hela Statistiska centralbyrån till

Örebro. Samtliga motionsyrkanden avstyrks av utskottet.

Till betänkandet har fogats tre reservationer (s), en reservation (nyd), två

särskilda yttranden (s) och en meningsyttring (v).

Propositionen

I proposition 1993/94:100 bilaga 8 föreslår regeringen (Finansdepartementet)

dels under punkt D 8 (s. 90--98)

att riksdagen till Statistiska centralbyrån: Statistik, register och

prognoser för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på 342 634 000 kr,

dels under punkt D 9 (s. 98--99)

att riksdagen till Statistiska centralbyrån: Uppdragsverksamhet för

budgetåret 1994/95 anvisar ett anslag på 1 000 kr.

Motionerna

Motionsyrkanden från allmänna motionstiden

1993/94:Fi401 av Fredrik Reinfeldt (m) vari yrkas att riksdagen beslutar att

utveckla ett system med generationsräkenskaper som så långt möjligt innefattar

alla de effekter som politiska beslut får för kommande generationer.

1993/94:Fi403 av Johan Lönnroth och Jan Jennehag (v) vari yrkas att

riksdagen begär att regeringen låter utvärdera omläggningen av den offentliga

statistikproduktionen och återkommer till frågan i kompletteringspropositionen.

1993/94:Fi406 av Anders Svärd och Karl-Erik Persson (c, v) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

utlokalisering av SCB från Stockholm till Örebro.

1993/94:Fi408 av Harry Staaf och Roland Lében (kds) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en

utveckling av ett totalprisindex (TPI).

1993/94:Fi409 av Inger Lundberg och Jan Björkman (s) vari yrkas att riksdagen

vid sin behandling av budgetpropositionen beslutar att tilldela Statistiska

centralbyrån medel för att ge möjligheter till en oberoende statistikproduktion

inom olika samhällsområden.

1993/94:Fi410 av Lisbet Calner m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen hos

regeringen begär en parlamentarisk utredning för utvärdering av den politiska

sektorns betydelse för människors välfärd och ett gott liv.

1993/94:Fi411 av Georg Andersson m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär tillsättande av en statlig

låginkomstutredning,

2. att riksdagen uppdrar åt regeringen att redovisa ett samlat åtgärdsprogram

i syfte att minska de ekonomiska och sociala klyftorna.

1993/94:A449 av Birthe Sörestedt m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om statistikunderlag om kvinnors villkor,

1993/94:A816 av Margareta Winberg m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen till Statistiska centralbyrån för jämställdhetsstatistik

anvisar 1 000 000 kr utöver vad regeringen föreslagit. Anslagspost D 8,

1993/94:Jo649 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om nödvändigheten av ett intensifierat arbete för att utveckla

naturresursräkenskaper,

13. att riksdagen till utvecklandet av naturresursräkenskaper anvisar

10 000 000 kr i enlighet med vad i motionen anförts.

1993/94:Jo689 av Karin Pilsäter och Siw Persson (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om vikten av fortsatt arbete syftande till att miljöaspekter inarbetas

i nationalräkenskaper och nationalförmögenhetsmått.

1993/94:Jo694 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om grön ekonomi.

Motionsyrkande med anledning av proposition 1993/94:147

1993/94:A40 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas

25. att riksdagen till Statistiska centralbyrån för jämställdhetsstatistik

anvisar 1 000 000 kr utöver vad regeringen föreslagit.

Inkommen skrivelse

Under ärendets behandling har utskottet mottagit en skrivelse från en grupp

inom SCB:s vetenskapliga råd.

Utfrågning

Utskottet anordnade den 28 mars 1994 en utfrågning med anledning av ändrad

ansvarsfördelning för den statliga statistiken. I utfrågningen deltog från

Statistiska centralbyrån generaldirektör Jan Carling och statistikchef Jan

Eklöf. En grupp professorer inom Statistiska centralbyråns vetenskapliga råd

företräddes av professor Jan Hoem från Stockholms universitet.

Utskottet

Ansvarsfördelning för den statliga statistiken

I proposition 1992/93:101 om den statliga statistikens finansiering och

samordning presenterade regeringen principer och förslag i syfte att göra den

statliga statistikproduktionen effektivare. Förslaget innebär en ny

ansvarsfördelning och finansiering mellan Statistiska centralbyrån (SCB) och

övriga myndigheter. Förändringen innebär följande.

SCB skall ansvara för nedanstående verksamhet. Denna verksamhet skall

finansieras genom anslag till SCB.

Förvaltningsuppgifter såsom grundläggande metodutveckling,

statistiksamordning, nomenklaturarbete, internationellt statistiksamarbete,

publiceringsverksamhet och informationsservice samt biblioteks- och

arkivservice.

Officiell statistik som griper över flera sektorer, som saknar en entydig

huvudanvändare eller där det påtagligt gagnar förtroendet för statistiken.

Vissa centrala databaser.

Sektorsmyndigheter och övriga användare skall ansvara för nedanstående

verksamheter.

Officiell statistik för avgränsade sektorsområden. Statistiken skall

finansieras genom anslag hos berörda sektorsmyndigheter.

Övrig statistik och statistiska tjänster. Verksamheten skall finansieras av

beställaren.

Resurserna för statistik vid SCB och övriga berörda myndigheter anpassas till

de förändringar som genomförs.

Riksdagen godkände principerna för denna nya ansvarsfördelning och

finansiering mellan SCB och övriga myndigheter. En kommitté med uppgift att

genomföra de nya principerna tillsattes. Den s.k. Genomförandekommittén

överlämnade sitt slutbetänkande i mitten av januari i år. Kommitténs förslag

och bedömningar avseende ändringar i ansvarsfördelningen för den statliga

statistiken har presenterats i två delrapporter och en slutrapport Ändrad

ansvarsfördelning för den statliga statistiken (SOU 1994:1). Kommittén har

gått igenom all nuvarande anslagsfinansierad statistik vid SCB och lämnar ett

detaljerat förslag på vilken statistik som skall styras direkt av

sektorsmyndigheter resp. av SCB. Kommitténs bedömningar bygger på en genomgång

av vad som bör klassificeras som officiell statistik och vilka krav som skall

ställas på de myndigheter som får ansvar för den officiella statistiken.

Särskild vikt har lagts vid önskemålet att så mycket som möjligt hålla ihop

beställaransvaret för ett samhällsområde.

Kommittén föreslår att sammanlagt ca 90 miljoner kronor läggs ut på

sektorsmyndigheter. Tidigare har redan statistik motsvarande drygt 50 miljoner

kronor lagts ut för jordbruks- och skolstatistik. Kommittén lämnar också

förslag beträffande SCB:s informationsansvar för officiell statistik,

omfattning och inriktning av de anslagsfinansierade databaserna m.m.

Den nya ansvarsfördelningen för statlig statistik skall ses som ett led i

pågående förändringar av regeringens styrning av statsförvaltningen, men också

som en följd av en förändrad informationsmiljö. Delegering av ansvar och

befogenheter till myndigheterna, ökade krav på resultat och uppföljning samt

ett ökat internationellt samarbete påverkar informationsbehoven. Statistiken

måste bli mer aktuell, specificerad och verksamhetsanpassad samt mer

tillgänglig för fler aktörer än tidigare. Användarna bör i större utsträckning

än tidigare kunna påverka statistikens omfattning, inriktning och kostnader.

Den del av SCB:s nuvarande statistikproduktion som enligt förslaget i

propositionen förs över till vissa myndigheter framgår av följande tabell.

Tabell 1. Beräkning av anslag för statistik till sektorsmyndigheter och

departement

Huvud- 13>Anslags- 61>Statistik- 100>Belopp

00>titel 13>beteckning 61>område 98>tkr

00>I 13>C 1. 21>Regeringskansliet m.m.

00> 21>Kulturdepartementet 61>Massmedier 100>210

00> 21>Miljö- och naturresurs-61>Samlingspublikation 100>1 338

00> 21>departementet

00>II13>G 5.21>Brottsförebyggande rådet61>Kriminal och rättsv.

100>5 949

00>IV13>F 1.21>Överstyrelsen för civil 61>Varor 100>1 058

00> 21>beredskap

00>V13>F 3. 21>Socialstyrelsen61>Socialtjänst, hälsa,100>15 333

00> 61>sjukvård, dödsorsaker

00>13>F 11. 21>Barnombudsmannen 61>Barns levnadsförh. 100>210

00>VI 13>F 5. 21>Delegationen för 61>Transporter 100>9 291

00> 21>prognos- och utred-

00>21>ningsverksamhet

00>VII 13>D 2. 21>Konjunkturinstitutet 61>Invest. prognoser 100>2 940

00>13>D 4. 21>Riksrevisionsverket 61>Taxeringsutfall100>210

00>13>D 6. 21>Statskontoret 61>Offentlig sektor 100>1 965

00>13>E 1. 21>Statens arbetsgivarverk 61>Statliga löner 100>1 700

00>VIII 13>C 50. 21>Verket för högskoleservice 61>Högskola 100>8 399

00>13>A 1.21>Skolverket*61>Lärarprognoser,100>2 357

00>61>publicering av

00>61>skolstatistik

00>13>F 3.21>Utbildningsdepartementet61>Utbildn.statist. årsbok

100>419

00>IX13>D 1.21>Fiskeriverket61>Fiske100>3 828

00>13>C 2.21>Skogsstyrelsen61>Skog100>1 104

00>13>H 3.21>Livsmedelsekonomiska61>Publicering100>100

00>21>samarbetsnämnden*

00>X13>B 1.21>Arbetarskyddsstyrelsen61>Arbetsskador och100>5 294

00>61>arbetsmiljö

00>XI13>B 1.21>Statens kulturråd61>Kultur m.m.100>1 451

00>13>D 1.21>Statens invandrarverk61>Invandring100>575

00>XII13>B 2.21>Närings- och teknikutveck-61>Internationella100>12

071

00>21>lingsverket (NUTEK)61>företag, energi,

00>61>info.teknologi

00>XIV13>A 2.21>Statens naturvårdsverk**61>Miljövård100>2 466

00>13>A 9.21>Kemikalieinspektionen61>Kemikalier100>1 810

00>Totalt100>80 078

* Utöver belopp för tidigare utlagd statistik.

** Utöver särskilt anslag för miljöstatistik på XIV ht.

I motion Fi403 av Johan Lönnroth och Jan Jennehag (v) framhålls att den

nya "beställarmodellen" kan ge vissa effektivitetsvinster och att en del

statistik som få har använt nu försvunnit. Men motionärerna ser också en fara i

det nya systemet. Främst hotas sådan statistik som allmänheten kan använda för

att kritiskt granska olika myndigheter. Kritik mot det nya systemet har från

sådana utgångspunkter framförts av bl.a. det till SCB knutna vetenskapliga

rådet samt från LO.

Mot denna bakgrund föreslås i motionen att det som hitintills hänt med

statistikproduktionen utvärderas, att SCB får behålla sin anslagsnivå och sina

statistikområden tills vidare samt att riksdagen återkommer till frågan om

fortsättningen efter redovisning av denna utvärdering. Regeringen bör

återkomma med ett sådant förslag i kompletteringspropositionen.

I motion Fi409 av Inger Lundberg och Jan Björkman (s) anförs att i ett

modernt samhälle blir olika samhällsföreteelser allt mer komplicerade. Då ökar

behovet av uppföljning, utvärdering och analys av samband mellan olika

samhällssektorer. Detta ställer krav på att statistikproduktionen hålls samman

så att sambandsanalyser blir möjliga. Det finns inom olika samhällssektorer

behov av statistiska uppgifter, som kortsiktigt inte alltid efterfrågas av

ansvariga myndigheter. Det är vidare omöjligt att bortse från risken att

berörda myndigheter, medvetet eller omedvetet, undviker statistik som är

känslig för den egna myndigheten eller verksamheten.

Blotta misstanken om politisk påverkan av statistiken kan innebära att den

offentliga statistiken inte får den trovärdighet den måste ha i ett samhälle

med bred och öppen debatt. En tjänsteköpsmodell kan också medföra att statistik

av allmänt intresse trängs undan till förmån för statistik som resp. myndighet

anser vara viktig för sin verksamhet.

Risken är enligt motionärerna stor att respekten för svensk offentlig

statistik minskar när statistikproduktionen görs beroende av berörda

ämbetsverks beslut om vilka statistiska uppgifter som skall prioriteras.

Utskottet gör den tolkningen av motionerna Fi403 (v) och Fi409 (s) att det

främst är objektiviteten i vissa delar av den statistiska produktionen som

skulle gå förlorad om det inte längre är SCB som är producent. Vidare kan,

menar motionärerna, möjligheten till sambandsanalyser försvåras.

Utskottet delar självfallet motionärernas uppfattningar att statistikens

trovärdighet inte får försvagas med den ändrade ansvarsfördelningen. I de

kriterier för utläggning av beställaransvar från SCB som utformats av

Genomförandekommittén har denna fråga särskilt uppmärksammats. Om viss

statistik av allmänheten kan komma att uppfattas som inte trovärdig på grund av

att sektorsmyndigheten har stora partsintressen i utfallet av statistiken, så

skall den aktuella myndigheten inte ha något beställaransvar. I ett sådant fall

har SCB kvar ansvaret för statistikproduktionen.

Ett villkor vid utläggandet av beställaransvar har varit att statistiken inom

ett sammanhängande område inte skall splittras på många olika

beställarmyndigheter. En sådan uppdelning skulle kunna försvåra möjligheten att

genomföra sambandsanalyser. Gränsfall kan givetvis uppträda. En utläggning av

beställaransvaret skulle i vissa fall kunna innebära att administrationen blir

mer tungrodd. Denna nackdel måste dock ställas i relation till de fördelar som

en utläggning av beställaransvaret kan ge.

Riksdagen har tidigare (1992/93:FiU7, rskr. 122) ställt sig bakom

principerna för en ny ansvarsfördelning av statistikproduktionen. Avsikten är

att åstadkomma en mer effektiv och ändamålsenlig statistikproduktion. Som

utskottet ser det är det ofrånkomligt att denna förändring under en

övergångsperiod kommer att skapa vissa problem. Det finns emellertid i detta

sammanhang anledning att understryka att SCB även fortsättningsvis kommer att

vara den utan jämförelse största statistikproducenten. Den utläggning av

beställaransvaret som beskrivs i tabell 1 motsvarar 25 % av den i dag

anslagsfinansierade statistiken hos SCB.

Med anledning av den oro för en försämring av statistikens kvalitet, som

framförs i motionerna Fi403 (v) och Fi409 (s), bör även tilläggas att SCB:s

uppgift att bevaka statistikens innehåll, tillgänglighet och kvalitet stärks.

SCB skall sålunda löpande bevaka att den officiella statistiken uppfyller

användarnas grundläggande krav. I enlighet med Genomförandekommitténs förslag

skall verket, i den mån SCB uppmärksammar eller blir uppmärksammad på sådana

brister i den officiella statistiken att dess användbarhet eller faktiska

användning försämras, i första hand påtala situationen för den

beställaransvariga myndigheten. Om ändring inte kommer till stånd har SCB

möjlighet att föra upp frågan till regeringen.

Med hänvisning till vad utskottet här anfört avstyrker utskottet motionerna

Fi403 (v) och Fi409 (s).

Utskottet anser i likhet med regeringen att Genomförandekommitténs förslag

till ansvarsfördelning mellan SCB och sektorsmyndigheterna i stort är väl

avvägt. I propositionen görs för några statistikområden en ansvarsfördelning

som avviker från Genomförandekommitténs förslag (se prop. 1993/94:100 bil. 8

s. 94). Förslaget bör leda till en bättre anpassning av statistikens innehåll,

ett ökat kostnadsmedvetande och bättre utnyttjande av offentliga medel.

Eftersom effektiviteten i statistikproduktionen i sista hand avgörs av

statistikens användning är det viktigt att användarna har den statistiska

kompetens som krävs för uppgiften. Förslaget bör resultera i att myndigheterna

stärker sitt statistiska kunnande. Utskottet delar regeringens uppfattning att

det finns stora fördelar med att genomföra förändringarna skyndsamt. Frågan har

utretts under lång tid, och berörda parter är väl förtrogna med förslagen. Ett

snabbt genomförande kommer dessutom att underlätta en anpassning av

myndigheternas organisationer till de nya förutsättningarna.

Krav i motioner på en ny eller utbyggd statistik inom vissa områden

Jämställdhetsstatistik

I motionerna A40 yrkande 25 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) och A816

yrkande 1 av Margareta Winberg m.fl. (s) understryks att resurserna till

jämställdhetsstatistiken måste förstärkas.

SCB har i dag en avdelning för jämställdhetsstatistik. Dess uppgifter är

klassade som offentlig statistik. De resurser som finns avsatta för

jämställdhetsstatistiken motsvarar två tjänster. Övrigt arbete på enheten för

jämställdhetsstatistik måste därför finansieras av statistikkunder, dvs. på

uppdrag av olika avnämare. Det medför, menar motionärerna, att andras

prioriteringar styr arbetets inriktning. Motionärerna anser att det av

beställare oberoende arbetet bör förstärkas och föreslår att resurserna till

jämställdhetsstatistiken räknas upp med 1 miljon kronor.

I motion A449 yrkande 1 av Birthe Sörestedt m.fl. (s) framhålls att den

arbetsmarknadsstatistik som i dag finns är otillräcklig för att belysa kvinnors

situation på arbetsmarknaden och i ekonomin. Det krävs en konsekvent

könsuppdelad arbetsmarknadsstatistik. Motionärerna kräver dessutom att ett

system för regionala räkenskaper utvecklas, som visar vad män och kvinnor

tillför samhället.

Utskottet vill med anledning av dessa motioner anföra följande.

SCB har på senare år tagit fram jämställdhetsstatistik dels för att ge

helhetsbilder av jämställdheten på nationell, regional och lokal nivå, dels för

att belysa vissa problemområden som inte behandlats på andra håll.

I motion A816 (s) hävdas att på SCB:s enhet för jämställdhetsstatistik är

resurserna begränsade och endast två tjänster finns avdelade för arbete inom

detta område. Utskottet vill emellertid peka på att denna bild av

resurstilldelningen till jämställdhetsstatistiken inte är rättvisande.

Jämställdhetsstatistiken är tvärsektoriell till sin karaktär, vilket innebär

att flera statistikområden utanför enheten för jämställdhetsstatistik

tilldelats resurser för detta ändamål.

Eftersom jämställdhetsstatistiken har hög prioritet och täcker många

statistikområden kommer denna statistik, i och med att det nya

ansvarsfördelningssystemet genomförs, att ingå i den officiella statistiken.

Det innebär bl.a. att basverksamheten även fortsättningsvis skall

anslagsfinansieras. Vidare åligger det SCB att inom sitt förvaltningsansvar

bevaka att alla statistikansvariga myndigheter tillgodoser olika

användarintressen. Detta inkluderar en bevakning av att statistiken i

förekommande fall uppdelas på kön. De totala kostnaderna för könsuppdelad

statistik omfattar således dels arbetet vid jämställdhetsenheten och

förvaltningsfunktionerna, dels arbetet inom de olika statistikområdena.

Med hänvisning till det anförda anser utskottet att det inte nu finns

anledning att ytterligare förstärka resurserna till detta statistikområde.

Utskottet avstyrker sålunda motionerna A40 (s) yrkande 25, A449 (s)

yrkande 1 och A816 (s) yrkande 1.

Naturresurs- och miljöräkenskaper m.m.

Det känns angeläget, sägs det i motion Jo694 av Ingvar Carlsson m.fl.

(s), att utveckla redovisningen av landets miljösituation i samband med

budgetpropositionen och finansplanen. Naturvårdsverket (SNV), SCB och

Konjunkturinstitutet (KI) arbetar för att ta fram olika beräkningsgrunder.

Socialdemokraterna anser att Naturvårdsverkets miljöindex bör kunna ligga till

grund för jämförande redovisningar av landets miljötillstånd. Men det är också

viktigt att på ett pedagogiskt sätt visa hur de olika miljömålen uppfylls.

En metod för hur måluppfyllelsen skall redovisas i samband med finansplanen

bör enligt motionärerna utarbetas. Det kan komma att bli ett intressant

komplement till redovisningen av den svenska miljöskulden och till en

kommande grön BNP.

I motion Jo649 av Gudrun Schyman m.fl. (v) beklagar Vänsterpartiet att

arbetet med att utveckla naturresursräkenskaper inte getts högre prioritet av

regeringen. Naturresursräkenskaper innebär i sig inte lösningen på något

miljöproblem, men framtagandet av sådana räkenskaper som komplement till

nationalräkenskaperna är avgörande för att miljöarbetet effektivt skall kunna

drivas vidare, sägs det i motionen. Eftersom utvecklandet av

naturresursräkenskaper är ett så långsiktigt men angeläget arbete är det

viktigt att det påskyndas och att berörda myndigheter (SNV, SCB och KI) ges

erforderliga resurser för detta arbete.

Också på det regionala planet kan den här typen av räkenskaper bli ett

viktigt komplement till annat beslutsunderlag. I motionen föreslås därför att

projektverksamhet med sådana lokala och regionala räkenskaper genomförs med

statliga medel.

Genom att utveckla ett svenskt system för naturresursräkenskaper kan Sverige

ge viktiga bidrag till det internationella arbete som pågår på detta område.

Så länge naturresursräkenskaper förblir en teoretisk konstruktion utan

återverkan i den ekonomiska verkligheten kommer deras betydelse att vara

begränsad. Utvecklingen av naturresursräkenskaper måste därför gå hand i hand

med ett faktiskt användande av effektiva ekonomiska styrmedel.

Sammantaget beräknar motionärerna kostnaderna för ett resurstillskott till

centrala myndigheter, lokala projekt och utökat internationellt samarbete inom

detta område till 10 miljoner kronor för budgetåret 1994/95.

I motion Jo689 av Karin Pilsäter och Siw Persson (fp) anförs att visionen

måste vara att marknadsekonomin i framtiden skall utnyttjas effektivare i

miljöns tjänst. Det redan påbörjade arbetet med att inarbeta miljöaspekter i

nationalräkenskaper och nationalförmögenhetsberäkningar måste därför fortsätta.

I likhet med motionärerna anser utskottet att det är angeläget att det

statistiska underlaget för miljöpolitiken förbättras.

SCB, Konjunkturinstitutet och Naturvårdsverket har tilldelats särskilda medel

för att utarbeta miljöräkenskaper och utveckla ett system av miljöindex.

SCB har därvid givits huvudansvaret för att utveckla fysiska naturresurs- och

miljöräkenskaper. Verket disponerar i dag 1,3 miljoner kronor för arbetet med

dessa räkenskaper. Ett system för energiräkenskaper kommer att redovisas under

hösten. Totalt har SCB för hela miljöstatistikområdet för närvarande drygt

12 miljoner kronor till sitt förfogande.

Konjunkturinstitutet har tillförts 600 000 kr för att undersöka

möjligheterna att ta fram monetära miljöräkenskaper. Det vid KI pågående

arbetet innefattar också en utveckling av modeller och metoder för att beräkna

en miljöjusterad nationalprodukt. I KI:s majrapport våren 1993 redovisades en

lägesrapport för projektet. Projektet kommer även fortsättningsvis att löpande

redovisas. Enligt planerna skall en slutrapport av projektet föreligga år 1997.

Naturvårdsverkets arbete med att utveckla ett system av miljöindex innebär

ett försök att ge en samlad bild av tillståndet i de svenska ekosystemen.

Avsikten är att skapa tre index. Ett index skall ge information om situationen

i våra sötvattensområden. Det andra indexet skall ge en bild av tillståndet i

våra skogsmarker och ett tredje index skall beskriva luftkvaliteten i

tätorterna.

Enligt SCB:s uppfattning ligger Sverige internationellt sett väl framme inom

här beskrivna områden.

I motion Jo689 (fp) återfinns ett allmänt yrkande om vikten av att fortsätta

arbetet med miljöräkenskaper. Av den redovisning som utskottet här gjort av det

pågående arbetet med dessa frågor framgår att yrkandet är tillgodosett.

Utskottet avstyrker därför yrkande 1 i motion Jo689 (fp).

I motion Jo694 (s) föreslås att måluppfyllelsen för miljöpolitiken

avrapporteras i finansplanen. I motionen anförs att instrument för en sådan

redovisning bör vara Naturvårdsverkets miljöindex. Utskottet delar

motionärernas uppfattning att det skulle vara värdefullt att regeringen, t.ex.

i finansplanen, löpande redovisar miljösituationen i landet. Arbetet med att

färdigställa miljöindex är emellertid ännu inte avslutat. Utskottet vill mot

den bakgrunden avvakta med ett slutligt ställningstagande till hur

måluppfyllelsen för miljöpolitiken löpande skall redovisas.

Det bör i detta sammanhang nämnas att till 1992 och 1994 års finansplaner

behandlades de miljöpolitiska frågorna i särskilda bilagor.

Med det anförda avstyrker utskottet motion Jo694 (s) yrkande 15.

Med anledning av kravet i motion Jo649 (v) att till SCB:s projekt om

naturresursräkenskaper anvisa ytterligare 10 miljoner kronor vill utskottet

anföra följande.

Motiveringarna för den mycket kraftiga resursförstärkningen till

miljöräkenskapsprojekten i motionen är mycket allmänt hållna. Ej heller

redovisas om den föreslagna förstärkningen av resurserna skall ske genom att

anslagen till övrig statistik minskar eller om det skall ske genom en

ofinansierad ökning av anslaget till SCB utöver vad regeringen föreslagit för

budgetåret 1994/95.

Som utskottet ser det bör resultatet av det metod- och utvecklingsarbete som

pågår inom Konjunkturinstitutet och Naturvårdsverket avslutas innan

överväganden om ytterligare medel för miljöräkenskapssystemen av den

storleksordning som föreslås i motion Jo649 (v) kan bli aktuella.

Med det anförda avstyrks motion Jo649 (v) yrkandena 12 och 13.

System med s.k. generationsräkenskaper

I motion Fi401 av Fredrik Reinfeldt (m) framhålls att de riksdagsbeslut

som fattats från mitten av 1970-talet fram till i dag har medfört högre

utgifter än vad vi haft råd med. De negativa effekterna av den omfattande

skuldsättningen för kommande generationer är flera.

Budgetåret 1994/95 beräknas räntan på statsskulden uppgå till ca 85 miljarder

kronor, vilket motsvarar ca 10 000 kr per år och svensk, barn och pensionärer

inräknade. Till följd av tidigare överkonsumtion tvingas varje svensk enligt

motionären avstå från en konsumtion på 10 000 kr varje år. Ett mycket stort

problem är att den omfattande skulduppbyggnaden motverkar ekonomisk tillväxt.

Dels följer av underskotten höga räntenivåer, dels medför de skatter som

fordras för att täcka statsskuldräntornas incitamentsproblem, s.k. skattekilar.

I motionen framhålls att regeringens strategi för att eliminera statens

underskott är bra men inte tillräcklig. Vad som också behövs är, menar

motionären, att vi tydliggör de generationseffekter som följer av våra beslut.

Att införa generationsräkenskaper skulle vara ett steg i denna riktning. Ett

införande av sådana räkenskaper skulle öka medvetenheten och på det sättet

kunna påverka beslutsfattandet.

I motion Fi401 (m) efterfrågar motionären en analys som beskriver de

framtida effekterna av den snabbt växande statsskulden.

Utskottet vill med anledning av motionen anföra följande.

I motionen görs påståendet att framtida generationer på grund av den kraftiga

skuldsättningen kommer att leva på lägre materiell levnadsstandard än sina

föräldrar. En sådan kategorisk slutsats av effekterna av den stora statsskulden

måste emellertid ifrågasättas. Den stora och växande statsskulden har förvisso

skapat stora problem för den svenska ekonomins framtida utveckling. Men en

tillväxtbefrämjande ekonomisk politik borde -- under förutsättning av en

positiv utveckling i vår omvärld och även om ekonomin belastas av stor

statsskuld -- ge en tillväxt som innebär att BNP per capita återigen ökar. Det

måste också understrykas att större delen av den under 1990-talet kraftiga

ökningen av statsskulden är placerad inom landet. Det innebär att påståendet

att "varje svensk måste avstå från en konsumtion på 10 000 kr. varje år" inte

är korrekt. Däremot kommer vissa företag, olika institutioner och även i viss

utsträckning enskilda personer att uppbära betydande ränteinkomster. Samtidigt

begränsas statens möjligheter att upprätthålla en önskvärd konsumtion och

genomföra angelägna investeringar eller via transfereringar över budgeten

direkt påverka inkomstfördelningen. Vid en analys av effekterna av den i dag

snabbt växande statsskulden kommer med all sannolikhet effekterna på den

framtida inkomst- och förmögenhetsfördelningen att stå i centrum.

De frågor som utskottet här berört är av mycket komplicerad natur. De kommer

till en del att belysas i utredningen om ungdomars levnadsvillkor och

framtidsutsikter (dir. 1992:107).

Med hänvisning till vad utskottet här anfört avstyrker utskottet motion

Fi401 (m).

Totalprisindex

I motion Fi408 av Harry Staaf och Roland Lében (kds) konstateras att

Sverige under 1980-talet hade en kraftig uppgång i fastighetsvärden och andra

reala tillgångar. De senaste årens fastighets- och finanskris har inneburit ett

prisfall på fastigheter i storleksordningen 500 miljarder kronor. Mycket tyder

på att om ett bra mått på de reala värdenas prisutveckling hade funnits, så

hade inflationstendenserna kunnat avläsas på ett tidigare stadium. Detta hade

ökat förutsättningarna för Riksbanken att föra en penningpolitik som på ett

bättre sätt hade varit avpassad till den aktuella ekonomisk-politiska

situationen.

Det finns enligt motionärerna starka skäl för att utveckla instrument för att

kunna ta hänsyn även till tillgångarnas prisförändringar. Ett totalprisindex

(TPI), dvs. ett mått på alla marknadsvärderade tillgångar, skulle kunna vara en

indikator för att i den framtida penningpolitiken kunna ta hänsyn även till

tillgångarnas prisfluktuationer och vara ett värdefullt komplement till vårt

konventionella KPI-mått. I motionen föreslås att SCB utvecklar ett sådant mått.

Utskottet vill med anledning av motion Fi408 (kds) anföra följande.

I motionen föreslås att SCB utvecklar ett totalprisindex (TPI) som till

skillnad från KPI också tar hänsyn till tillgångarnas prisförändringar. TPI

skulle, menar motionärerna, vara ett ur penningpolitisk synvinkel bättre mått

på inflationen. I en artikel i Riksbankens tidskrift Penning- och valutapolitik

(1994:1) diskuteras vilken typ av prisindex som är relevant från

penningpolitisk synpunkt.

I artikeln ställs bl.a. frågan om det vore möjligt för en centralbank att

låta sin politik vägledas av ett bredare index än ett som är baserat enbart på

konsumentpriser. I ett sådant brett index skulle priset på olika tillgångar

också ingå. Syftet skulle vara att, via tillgångspriserna, fånga förväntningar

om framtida prisökningar på varor och tjänster. Om dagens konsumentpriser

stiger, samtidigt som det viktade indexet är oförändrat, skulle

penningpolitiken inte behöva förändras, eftersom indexet signalerar att

framtida konsumentpriser kommer att falla. Om däremot dagens konsumentpriser är

oförändrade, samtidigt som tillgångspriserna stiger och ökar förväntningarna om

framtida konsumentprisstegringar, skulle penningpolitiken behöva stramas åt.

Även om det vore teoretiskt och praktiskt möjligt att konstruera ett index

viktat med konsument- och tillgångspriser är dess tillämpning i praktisk

penningpolitik inte självklar. För en centralbank är det viktigt att

penningpolitiken utnyttjar en stabil och förutsägbar värdemätare. Ett viktat

index skulle kunna leda till svårigheter för centralbanken att få trovärdighet

och förståelse för en penningpolitik som accepterar hög samtida inflation i

utbyte mot förväntningar om deflation i en senare tidsperiod. Inget land har

heller valt att utforma penningpolitiken på grundval av ett sådant viktat

index.

Artikelförfattarna menar att eftersom konsumentprisindex är allmänt känt och

accepterat i Sverige har det en naturlig roll som mål för den svenska

penningpolitiken. Till detta skäl kommer också de mer tekniska kraven.

Konsumentprisindex finns tillgängligt på månadsbas och publiceras utan lång

fördröjning. Kunskapen om hur det beräknas är allmänt spridd.

Vad som här anförts emotsäger självfallet inte att prisutvecklingen på

fastigheter, aktier och andra tillgångar -- via effekter på investeringar och

privat konsumtion -- är viktiga för den ekonomiska utvecklingen.

Tillgångspriserna påverkar därmed även inflationen. Särskilt tillgångar som

belånas och vars nominella värde riskerar att falla under belåningsvärdet bör

uppmärksammas. Prisutvecklingen på dessa tillgångar påverkar nämligen den

inhemska efterfrågan via förmögenhetsförändringar och kan få kumulativa

effekter.

Utskottet vill i detta sammanhang tillägga att det är fullt möjligt att genom

utnyttjande av flera index (nettoprisindex, producentprisindex, faktorprisindex

för bostäder, byggnadsprisindex, fastighetsprisindex) få en mer samlad och

utförlig bild av inflationsutvecklingen än vad som är fallet då enbart KPI

betraktas.

Med hänvisning till vad utskottet här anfört avstyrker utskottet motion

Fi408 (kds).

Anslag till Statistiska centralbyrån

Statistik, register och prognoser

Kostnaderna för SCB:s verksamhet bygger på huvudalternativet i SCB:s

redovisade treårsplan och är bara till viss del anpassade till de nya

förutsättningar som en ändrad ansvarsfördelning innebär. Inom ramen för

anslaget kan därför vissa omprioriteringar behöva genomföras. Regeringens

förslag till ramanslag och fördelning på olika statistikområden och

förvaltningsuppgifter framgår av tabell 2.

Tabell 2. Beräkning av anslag till SCB

____________________________________________________________________

Uppgift Funktion/Statistikområde Belopp

tkr

____________________________________________________________________

Statistik- Arbetsmarknad 70 752

produktion Befolkning m.m. 13 935

via anslag Bostäder och byggande 23 450

Handel med varor och tjänster 7 908

Inkomster och inkomstfördelning 17 976

Levnadsförhållanden 17 898

Medborgarinflytande 12 357

Miljövård och naturresurshushållning 8 300

Nationalräkenskaper 11 467

Näringsverksamhet (och centr.ekon.stat) 44 379

Offentlig ekonomi 3 792

Priser och konsumtion 26 016

Utbildning och forskning 3 480

Förvaltning Samordning och bevakning av SOS 5 861

statlig Information och statistikservice 17 086

statistik Nationell statistiksamordning 5 558

Internationellt statistiskt samarbete 3 537

Grundläggande metodutveckling 7 827

Databasservice 8 287

Övrigt Analyser och prognoser 17 627

Befolkning och regioner m.m. 3 940

Centralt företags- och arbets-

ställeregister (CFAR) 6 102

Till regeringens disposition 5 100

Totalt 342 634

____________________________________________________________________

I propositionen framhålls att de övergripande målen ligger fast och att

verksamheten kommer att anpassas till den nya ansvarsfördelningen. Det innebär

att förvaltningsuppgifterna kan behöva omprövas i förhållande till den

treårsplan som lagts. De statistikområden som SCB ansvarar för skall däremot i

huvudsak följa den inriktning som formulerats av SCB i berörda statistikprogram

och enligt den nivå som huvudförslaget anger.

Mot bakgrund av de förändringar som en ny ansvarsfördelning innebär föreslås

i propositionen ingen treårsram.

Utskottet har ingen erinran mot förslaget i propositionen och tillstyrker det

begärda ramanslaget till Statistik, register och prognoser för budgetåret

1994/95.

Uppdragsverksamheten

SCB:s uppdragsverksamhet svarar för ca 25 % av SCB:s hela omsättning. Med

den ändrade ansvarsfördelningen för statlig statistik förväntas

uppdragsverksamheten öka kraftigt. I propositionen framhålls att SCB bör se

över och anpassa sina rutiner till de nya kraven. Regeringen kommer först efter

att SCB inlämnat ytterligare underlag att ta ställning till hur det

ackumulerade överskottet av uppdragsverksamheten bör disponeras.

Utskottet tillstyrker att SCB anvisas ett förslagsanslag på 1 000 kr till

uppdragsverksamheten för budgetåret 1994/95.

En låginkomstutredning

I motionerna Fi410 av Lisbet Calner m.fl. (s) och Fi411 av Georg

Andersson m.fl. (s) framförs krav på att en låginkomstutredning tillsätts.

Med den förda politiken finns det, sägs det i motion Fi410 (s), stor risk

för att klyftor mellan människor ökar alltmer, att vi får en nation indelad i

fattiga och rika. Fattigdom i Sverige har vi inte upplevt på decennier. De

ekonomiska och sociala skillnaderna i vårt land har ökat betydligt under bara

några år. Den internationella lågkonjunkturen är en bidragande orsak, men den

har förstärkts av inhemska politiska beslut. En låginkomstutredning kan, enligt

motionärerna, ge svar på t.ex. hur de försämrade ersättningsnivåerna i olika

socialförsäkringar och arbetslöshetsförsäkring har påverkat de enskilda

människorna och samhället i stort. Hur har det påverkat ohälsotalet,

brottslighet, utslagning och segregation?

I motion Fi411 (s) hävdas att välfärdspolitiken i sina huvuddrag skall vara

generell och utjämnande. Detta kräver en god ekonomisk samhällsutveckling med

hög sysselsättningsgrad, en väl utbyggd socialpolitik och en utjämnande

skattepolitik. De ekonomiska och sociala klyftorna i vårt land har ökat

betydligt under bara några år. Mycket av svårigheterna kan tillskrivas den

internationella konjunkturen, men de har förvärrats av inhemska beslut. Det är

hög tid för en omprövning. I annat fall hamnar vi snabbt utanför den

traditionella nordiska välståndsmodellen. Det drabbar inte bara de fattiga utan

också samhället i stort.

Som motionärerna ser det är det hög tid för återupprättande av

välfärdspolitiken. Skattereformen måste utvärderas. De senaste årens

skattelättnader för kapitalägare måste upphävas. I motionen betonas att en

utredning om de senaste årens försämringar när det gäller fördelningspolitiken

snarast bör komma till stånd. Samtidigt bör arbetet med ett samlat program för

ökad ekonomisk och social rättvisa inledas. Sker inte detta, innebär det att

vi, enligt motionärernas uppfattning, godkänner att Sverige går mot allt

djupare klyftor mellan människor. Resultatet blir en uppdelning av nationen i

fattiga och rika, något som har varit främmande för Sveriges befolkning sedan

lång tid tillbaka.

Utskottet vill med anledning av motionerna Fi410 (s) och Fi411 (s)

anföra följande.

Inkomstfördelningsfrågorna har löpande följts upp i långtidsutredningarna. I

Långtidsutredningen LU92 fick fördelningsfrågorna en genomträngande belysning.

Förutom i huvudbetänkandet skedde detta i bilaga 8 Långsiktiga perspektiv på

inkomstfördelningen och bilaga 9 Segregation -- ett svenskt dilemma. Senare i

höst kommer Långtidsutredningen att redovisa en uppföljning av

inkomstfördelningsfrågorna.

Som utskottet framhöll i förra årets statistikbetänkande ger också

inkomstfördelningsundersökningen (HINK) och den totalräknade inkomststatistiken

ett omfattande datamaterial som möjliggör studier av inkomst- och

förmögenhetsutvecklingen för alla grupper i samhället. För inkomståren 1978,

1983, 1984, 1985 och 1988 har urvalet utökats i vad avser de mest förmögna

hushållen. En sådan förmögenhetsfördjupning har också gjorts för inkomståret

1990 och kommer att redovisas för år 1992.

I motionerna betonas särskilt att effekterna på inkomstfördelningen av

genomförda förändringar i transfereringssystemen och i skattesystemen bör

belysas. Utskottet vill här erinra om att Kommittén för utvärdering av

skattereformen (KUSK, Fi 1990:08) kommer att redovisa sin analys av

skattereformens fördelningspolitiska effekter under våren 1995. Det statistiska

material som finns tillgängligt för KUSK består emellertid endast av uppgifter

fram t.o.m. år 1992. Någon utvärdering av de senast vidtagna förändringarna i

transfererings- och skattesystemen kan självfallet inte påbörjas förrän aktuell

statistik föreligger.

Vad gäller fördelningsfrågorna har regeringen vid flera tillfällen sedan år

1991 för riksdagen redovisat en fördelningspolitisk bedömning av utvecklingen.

Riksdagen har i skrivelse 1992/1993:447 (1992/93:FiU30) framhållit att en

redovisning av dessa bedömningar bör kunna göras regelbundet t.ex. i anslutning

till den preliminära nationalbudgeten eller den reviderade nationalbudgeten.

Regeringen avser att återkomma med en sådan redovisning i anslutning till

vårens kompletteringsproposition.

Som utskottet ser det är det mot här angiven bakgrund inte motiverat att nu

föreslå en utredning med den inriktning som anges i motionerna. Utskottet

avstyrker därför motionerna Fi410 (s) och Fi411 (s).

Lokalisering av hela Statistiska centralbyrån till Örebro

I motion Fi406 av Anders Svärd och Karl-Erik Persson (c, v) anförs att

Statistiska centralbyrån, SCB, har genomfört en tillbyggnad av sina lokaler i

Örebro. Utbyggnaden utgör förutsättning för att sex olika lokalområden skall

kunna läggas samman till ett. Motionärerna föreslår att all SCB-verksamhet

sammanförs till Örebro.

Utskottet har vid ett flertal tillfällen och senast våren 1993

(1992/93:FiU22) behandlat motionsyrkanden med samma innebörd som i den nu

aktuella motionen.

Som utskottet framhöll i här nämnda betänkande har nuvarande uppdelning av

SCB:s verksamhet på flera orter medfört komplikationer i vissa avseenden men

också fördelar. Den delade verksamheten har t.ex. inneburit fördelar genom att

SCB därigenom har tillgång till två regionala arbetsmarknader. SCB:s

Stockholmsenhet är vidare av stor betydelse för kontakten med användare och

kunder i Stockholmsregionen. Betydelsen av sådana kontakter torde ha stärkts

genom den ändrade ansvarsfördelningen för statistikproduktionen.

Det bör också nämnas att riksdagen ställt sig bakom principen att minst

55 %, exkl. intervjuarna, bör arbeta i Örebro. I dag är drygt 55 % av de

anställda vid SCB verksamma i Örebro.

Utskottet avstyrker med det anförda motion Fi406 (c, v).

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande ansvarsfördelning för den statliga statistiken

att riksdagen avslår motionerna

1993/94:Fi403 och 1993/94:Fi409,

men. (v) - delvis

2. beträffande jämställdhetsstatistik

att riksdagen avslår motionerna

1993/94:A40 yrkande 25, 1993/94:A449 yrkande 1 och

1993/94:A816 yrkande 1,

res. 1 (s)

3. beträffande naturresurs- och miljöräkenskaper m.m.

att riksdagen avslår motionerna

1993/94:Jo649 yrkandena 12 och 13,

1993/94:Jo689 yrkande 1 och

1993/94:Jo694 yrkande 15,

res. 2 (s)

men. (v) - delvis

4. beträffande system med s.k. generationsräkenskaper

att riksdagen avslår motion

1993/94:Fi401,

res. 3 (nyd)

5. beträffande totalprisindex

att riksdagen avslår motion

1993/94:Fi408,

men. (v) - delvis

6. beträffande anslag till Statistiska centralbyrån: Statistik, register

och prognoser

att riksdagen med bifall till

proposition 1993/94:100 bilaga 8 punkt D 8

till Statistiska centralbyrån: Statistik, register och prognoser för

budgetåret 1994/95 under sjunde huvudtiteln anvisar ett ramanslag på

342 634 000 kr,

res. 4 (s) - villk. res. 1

men. (v) - delvis - villk. res. 1 och mom. 3

7. beträffande anslag till Statistiska centralbyrån: Uppdragsverksamhet

att riksdagen med bifall till

proposition 1993/94:100 bilaga 8 punkt D 9

till Statistiska centralbyrån: Uppdragsverksamhet för budgetåret

1994/95 under sjunde huvudtiteln anvisar ett anslag på 1 000 kr,

8. beträffande en låginkomstutredning

att riksdagen avslår motionerna

1993/94:Fi410 och 1993/94:Fi411,

men. (v) - delvis

9. beträffande lokalisering av hela Statistiska centralbyrån till Örebro

att riksdagen avslår motion

1993/94:Fi406.

men. (v) - delvis

Stockholm den 12 april 1994

På finansutskottets vägnar

Per-Ola Eriksson

I beslutet har deltagit: Per-Ola Eriksson (c), Roland Sundgren (s), Lars

Leijonborg (fp), Lisbet Calner (s), Tom Heyman (m), Yvonne Sandberg-Fries (s),

Arne Kjörnsberg (s), Roland Larsson (c), Sonia Karlsson (s), Lennart Hedquist

(m), Alf Egnerfors (s), Christel Anderberg (m), Marianne Carlström (s), Dan

Eriksson i Stockholm (nyd) och Dan Ericsson i Kolmården (kds).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i

utskottet, har suppleanten Johan Lönnroth (v) närvarit vid den slutliga

behandlingen av ärendet.

Reservationer

Reservationer

1. Jämställdhetsstatistik (mom. 2)

Roland Sundgren, Lisbet Calner, Yvonne Sandberg-Fries, Arne Kjörnsberg, Sonia

Karlsson, Alf Egnerfors och Marianne Carlström (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 8 som börjar med "SCB har"

och slutar med "yrkande 1" bort ha följande lydelse:

För att kräva en förändring av jämställdheten mellan kvinnor och män och

kunna mäta vilka resultat som uppnåtts genom vidtagna åtgärder krävs kunskaper

om de faktiska förhållandena. Statistiska centralbyrån har ansvar för den

offentliga jämställdhetsstatistiken. Som utskottet ser det är SCB:s resurser

för att samla in och bearbeta sådan statistik alltför begränsade.

Utskottet delar den uppfattning som framförs i motionerna A40 (s), A816 (s)

och A449 (s) att SCB bör tillföras ytterligare en miljon kronor utöver vad

regeringen föreslagit för en utbyggnad av jämställdhetsstatistiken.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande jämställdhetsstatistik

att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:A40 yrkande 25 och

1993/94:A816 yrkande 1 samt med anledning av motion 1993/94:A449 yrkande 1

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om en utbyggnad

av jämställdhetsstatistiken,

2. Naturresurs- och miljöräkenskaper m.m. (mom. 3)

Roland Sundgren, Lisbet Calner, Yvonne Sandberg-Fries, Arne Kjörnsberg, Sonia

Karlsson, Alf Egnerfors och Marianne Carlström (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 10 som börjar med "I

motion Jo694 (s)" och slutar med "yrkande 15" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning är det angeläget att utveckla redovisningen av

landets miljösituation i samband med budgetpropositionen och finansplanen. Som

nämnts arbetar Naturvårdsverket, Statistiska centralbyrån och

Konjunkturinstitutet med att ta fram olika beräkningsgrunder för att beskriva

miljösituationen. Utskottet delar den uppfattning som förs fram i motion

Jo694 (s) att Naturvårdsverkets miljöindex borde kunna ligga till grund för

jämförande redovisningar av landets miljöindex.

Utskottet tillstyrker med det anförda motion Jo694 (s) yrkande 15. Det

innebär att regeringen bör ge här nämnda verk i uppdrag att utarbeta en metod

för hur måluppfyllelsen för miljöpolitiken i samband med finansplanen skall

redovisas.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande naturresurs- och miljöräkenskaper m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Jo694 yrkande 15 och med avslag

på motionerna 1993/94:Jo649 yrkandena 12 och 13 samt 1993/94:Jo689 yrkande 1

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. System med s.k. generationsräkenskaper (mom. 4)

Dan Eriksson (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 11 som börjar med "I

motionen görs" och slutar med "motion Fi401 (m)" bort ha följande lydelse:

I motion Fi401 (m) framhålls att de riksdagsbeslut som fattats från mitten

av 1970-talet fram till i dag har medfört att budgetunderskottet successivt

ökat och nu har nått en enorm omfattning. Motionären kräver att

generationseffekterna av den stora statsskulden och dess accelererande tillväxt

tydliggörs så att vi kan se följderna av riksdagsbesluten. Ett system med

generationsräkenskaper bör upprättas.

Utskottet anser att frågan om statsskuldens utveckling är av mycket central

betydelse för den ekonomiska politiken. Statsskulden har nu passerat den

närmast ofattbara gränsen en biljon kronor. Det innebär att statsskulden uppgår

till nästan 150 000 kr per person, barn och åldringar inräknade. Ett annat

sätt att beskriva statsskuldens utveckling är att tillväxten i skulden för

närvarande motsvarar en ökning på mer än 2 000 kr per månad och per person. I

nästa års budget kommer var tredje krona att vara lånad.

I motionen definieras inte begreppet generationsräkenskaper. Utskottet tolkar

motionären så att det som skall tydliggöras är dels statsskuldens effekter på

den framtida inkomst- och förmögenhetsfördelningen, dels effekterna på den

framtida tillväxten i ekonomin. Det finns i detta sammanhang skäl att särskilt

beakta statsskuldens effekter på tillväxten. Vid inledningen av 1990-talet var

tillväxten mycket låg och har sedan år 1991 varit negativ. Bl.a. den snabbt

växande arbetslösheten medförde en okontrollerbar tillväxt i statsskulden.

Riskerna är nu betydande att de därvid uppkomna enorma kraven på

statsupplåningen, som också innebär ett tryck uppåt på räntorna, tränger ut

annat sparande och håller tillbaka de nödvändiga investeringarna i

näringslivet. Sker detta kan återhämtningen av den svenska ekonomin bli mycket

långsam eller i värsta fall utebli.

Som utskottet ser det bör därför effekterna av statsskulden på den svenska

ekonomins framtida utveckling löpande analyseras t.ex. i ett särskilt avsnitt i

den preliminära nationalbudgeten. Känslighetsanalyser utifrån olika antaganden

om ränteutvecklingen bör därvid genomföras.

Vad utskottet här anfört om en löpande redovisning av statsskuldens effekter

bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande system med s.k. generationsräkenskaper

att riksdagen med anledning av motion 1993/94:Fi401 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört om en löpande redovisning av

statsskuldens effekter på den ekonomiska utvecklingen,

4. Anslag till Statistiska centralbyrån: Statistik, register och

prognoser (mom. 6)

Under förutsättning av bifall till reservation 1

Roland Sundgren, Lisbet Calner, Yvonne Sandberg-Fries, Arne Kjörnsberg, Sonia

Karlsson, Alf Egnerfors och Marianne Carlström (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 14 som börjar med

"Utskottet har" och slutar med "budgetåret 1994/95" bort ha följande lydelse:

Som framgått av vad utskottet tidigare i betänkandet anfört om en

förstärkning av resurserna till jämställdhetsstatistiken bör SCB:s ramanslag

tillföras 1 miljon kronor för budgetåret 1994/95 utöver vad regeringen

föreslagit. Utskottet föreslår att ramanslaget för det kommande budgetåret

sålunda skall uppgå till 343 634 000 kr.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. beträffande anslag till Statistiska centralbyrån: Statistik, register

och prognoser

att riksdagen med anledning av proposition 1993/94:100 bilaga 8 punkt D 8

till Statistiska centralbyrån: Statistik, register och prognoser för

budgetåret 1994/95 under sjunde huvudtiteln anvisar ett ramanslag på

343 634 000 kr,

Särskilda yttranden

1. Ansvarsfördelning för den statliga statistiken (mom. 1)

Roland Sundgren, Lisbet Calner, Yvonne Sandberg-Fries, Arne Kjörnsberg, Sonia

Karlsson, Alf Egnerfors och Marianne Carlström (alla s) anför:

I motionerna Fi403 (v) och Fi409 (s) framhålls att den nya

"beställarmodellen" för statistik kan leda till kvalitetsförsämring av den

svenska statistiken men också att den i dag även internationellt erkända

objektiviteten i vår statistikproduktion kan gå förlorad.

Vi delar motionärernas oro för att ett snabbt genomförande av de nya

principerna för ansvarsfördelning av statistikproduktion kan leda till

försämringar av statistiken.

Enligt vår mening finns det ingen anledning till varför förändringar i

ansvarsfördelningen för vissa delar av statistikproduktionen måste genomföras

skyndsamt. Det hade varit bättre om regeringen gjort en begränsad utläggning av

beställaransvaret och därefter gjort en utvärdering. Utvärderingen hade sedan

kunnat bilda underlag för en fortsatt utläggning av beställaransvaret.

2. En låginkomstutredning (mom. 8)

Roland Sundgren, Lisbet Calner, Yvonne Sandberg-Fries, Arne Kjörnsberg, Sonia

Karlsson, Alf Egnerfors och Marianne Carlström (alla s) anför:

De ekonomiska och sociala klyftorna i vårt land har ökat betydligt under bara

några år. Mycket av svårigheterna kan tillskrivas den internationella

konjunkturen, men de har förvärrats av inhemska beslut. De förändringar i

skattesystemet som regeringen efter skattereformen genomfört har på ett

dramatiskt sätt förstärkt orättvisorna. Det är hög tid för en omprövning av den

nu förda fördelningspolitiken. I annat fall hamnar vi snabbt utanför den

traditionella nordiska välståndsmodellen. Det drabbar inte bara de fattiga utan

också samhället i stort.

Vi avser att återkomma med förslag om en låginkomstutredning när vi tagit del

av den utlovade redovisningen i den kommande kompletteringspropositionen av hur

den förda fördelningspolitiken slagit mot olika grupper i samhället.

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring

Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet, eftersom partiet

inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.

Johan Lönnroth (v) anför:

Vänsterpartiet delar den uppfattning som framförs av Socialdemokraterna i

reservation 1 (om mer resurser till jämställdhetsstatistiken).

I motionerna Fi403 (v) och Fi409 (s) framhålls att den nya

"beställarmodellen" för statistik kan leda till kvalitetsförsämring av den

svenska statistiken men också att den i dag även internationellt erkända

objektiviteten i vår statistikproduktion kan gå förlorad.

Jag delar motionärernas oro. Det finns en fara i det nya systemet. Främst

sådan statistik som allmänheten kan använda för att kritiskt granska olika

myndigheter hotas. Jag har svårt att se motiven för varför förändringar i

ansvarsfördelningen för vissa delar av statistikproduktionen måste genomföras

omedelbart. Viss statistik är redan utlagd på olika myndigheter. Mot den

bakgrunden föreslår jag att denna del av statistikproduktionen utvärderas och

att regeringen därefter återkommer till frågan om fortsatt utläggning av

beställaransvaret.

Som framhålls i motion Jo649 (v) innebär inte ett framtagande av naturresurs-

och miljöräkenskaper i sig lösningen på något miljöproblem. Men framtagandet av

sådana räkenskaper som komplement till nationalräkenskaperna är avgörande för

att miljöarbetet effektivt skall kunna drivas vidare. Med hänsyn tagen till de

resurser som i dag finns avsatta för arbetet med dessa räkenskaper, kan vi inte

vänta oss att denna statistiska redovisning är fullt användbar förrän i slutet

av 1990-talet. Som jag ser det är detta inte godtagbart. Utvecklingsarbetet med

naturresurs- och miljöräkenskapssystemen måste påskyndas. Jag stöder därför

kravet att ytterligare 10 miljoner kronor avsätts för detta ändamål. SCB, som

torde ha den bästa överblicken över det miljöstatistiska området, bör åläggas

ansvaret att fördela dessa medel till de myndigheter som är aktuella för det

fortsatta utvecklingsarbetet.

I motion Fi408 (kds) föreslås att SCB utvecklar ett totalprisindex (TPI),

vilket från penningpolitisk synpunkt skulle vara ett bättre mått på inflationen

än KPI. I betänkandet ges en sammanfattning av en artikel ur tidskriften

Penning- och valutapolitik (1994:1) som bl.a. behandlar denna fråga. Enligt min

uppfattning är artikelförfattarna alltför försiktiga när de skall dra

slutsatser av sin analys. Det framgår emellertid helt klart av analysen i

artikeln att uppsättandet av ett inflationsmål angivet med hjälp av KPI kan bli

vilseledande för penningpolitiken. Som jag ser det kan det även starkt

ifrågasättas om det är meningsfullt att låta en "självständig" Riksbank svara

för att prisstabilitetsmålet uppfylls. Det borde vara en självklarhet att

penning- och finanspolitiken alltid skall samverka för att uppnå

samhällsekonomisk balans, som också inkluderar en strävan efter full

sysselsättning. Men om man ändå väljer att delegera prisstabiliseringsmålet

till Riksbanken finns det mycket som talar för att man bör försöka utveckla ett

TPI som komplement till KPI. Jag tillstyrker därför förslaget i motion

Fi408 (kds).

I motionerna Fi410 (s) och Fi411 (s) framförs krav på en ny

låginkomstutredning. Detta krav är närmast identiskt med de förslag till en

inkomstutredning som Vänsterpartiet framförde våren 1992 (1991/92:FiU22). Jag

delar den uppfattning som förs fram av de socialdemokratiska motionärerna. Som

framhålls i motionerna har de ekonomiska och sociala klyftorna i vårt land ökat

betydligt under bara några år. Mycket av svårigheterna kan tillskrivas den

internationella konjunkturen, men de har förvärrats av inhemska beslut. En av

skattereformens nackdelar var att den breddade momsen drabbade

låginkomsttagarna utan att de kunde få tillräcklig kompensation genom lägre

inkomstskatt. Enligt vissa beräkningar medförde skattereformen även en

väsentlig minskning av landets inkomster. De förändringar i skattesystemet som

regeringen efter skattereformen genomfört har på ett dramatiskt sätt förstärkt

orättvisorna.

Det är glädjande att också representanter för socialdemokratin nu inser att

skattereformen måste utvärderas. Jag delar motionärernas uppfattning att de

senaste årens skattelättnader för kapitalägare måste upphävas. En

parlamentarisk utredning om de senaste årens försämringar när det gäller

fördelningspolitiken bör snarast komma till stånd. I likhet med de

socialdemokratiska motionärerna vill jag understryka vikten av att ett samlat

åtgärdsprogram upprättas i syfte att minska de ekonomiska och sociala

klyftorna. Ett sådant program har sedan lång tid tillbaka stått på

Vänsterpartiets kravlista.

I motion Fi406 (c, v) förordas att all SCB-verksamhet sammanförs till

Örebro. Det centrala argumentet för att en stor del av statistikproduktionen

måste finnas kvar i Stockholm är närheten till ett flertal användare av

statistik. Enligt min mening är detta i sanning ett föråldrat synsätt. Våra

datasystem är i dag väl utvecklade, och den fortsatta utvecklingen går i ett

rasande tempo. Det finns som jag ser det inga motiv till att låta delar av

SCB:s verksamhet bli kvar i Stockholm. Jag tillstyrker sålunda motion

Fi406 (c, v).

Med hänvisning till vad jag här anfört anser jag

dels att utskottets hemställan under mom. 2 bort vara likalydande med

den i Socialdemokraternas reservation,

dels att utskottets hemställan under mom. 1, 3, 5, 6, 8 och 9 bort ha

följande lydelse:

1. beträffande ansvarsfördelning för den statliga statistiken

att riksdagen med anledning av motionerna 1993/94:Fi403 och 1993/94:Fi409 som

sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts om utläggning och

utvärdering av beställaransvaret,

3. beträffande naturresurs- och miljöräkenskaper m.m.

att riksdagen med anledning av motionerna 1993/94:Jo649 yrkandena 12 och 13

samt 1993/94:Jo694 yrkande 15 och med avslag på motion 1993/94:Jo689

yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,

5. beträffande totalprisindex

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Fi408 som sin mening ger

regeringen till känna vad ovan anförts,

Under förutsättning av bifall till reservation 1 och mitt yrkande under

mom. 3

6. beträffande anslag till Statistiska centralbyrån: Statistik, register

och prognoser

att riksdagen med anledning av proposition 1993/94:100 bilaga 8 punkt D 8

till Statistiska centralbyrån: Statistik, register och prognoser för

budgetåret 1994/95 under sjunde huvudtiteln anvisar ett ramanslag på

353 634 000 kr,

8. beträffande en låginkomstutredning

att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:Fi410 och 1993/94:Fi411 som

sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,

9. beträffande lokalisering av hela Statistiska centralbyrån till Örebro

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Fi406 som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts.

Innehåll

Sammanfattning1

Propositionen1

Motionerna2

Inkommen skrivelse3

Utfrågning3

Utskottet3

Ansvarsfördelning för den statliga statistiken3

Krav i motioner på en ny eller utbyggd statistik inom vissa områden7

Jämställdhetsstatistik7

Naturresurs- och miljöräkenskaper m.m.8

System med s.k. generationsräkenskaper10

Totalprisindex11

Anslag till Statistiska centralbyrån

Statistik, register och prognoser13

Uppdragsverksamheten14

En låginkomstutredning14

Lokalisering av hela Statistiska centralbyrån till Örebro16

Hemställan16

Reservationer

1. Jämställdhetsstatistik (mom. 2) (s)18

2. Naturresurs- och miljöräkenskaper m.m. (mom. 3) (s)18

3. System med s.k. generationsräkenskaper (mom. 4) (nyd)19

4. Anslag till Statistiska centralbyrån: Statistik, register och

prognoser (mom. 6) (s)20

Särskilda yttranden

1. Ansvarsfördelning för den statliga statistiken (mom. 1) (s)21

2. En låginkomstutredning (mom. 8) (s)21

Meningsyttring av suppleant (v)

beträffande mom. 1, 3, 5, 6, 8 och 9 samt mom. 2, det senare likalydande med

reservation 1 (s)22

Tabeller

1. Beräkning av anslag för statistik till sektorsmyndigheter och

departement5

2. Beräkning av anslag till SCB13