Bet. 1993/94:FiU16

Finansutskottets betänkande

1993/94:FIU16

Vissa strukturfrågor inom offentlig sektor

Innehåll

Sammanfattning

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1993/94

FiU16

Sammanfattning

I betänkandet tar utskottet upp ett antal motionsyrkanden från

den allmänna motionstiden som berör det pågående

förändringsarbetet inom den offentliga sektorn. I motionerna

behandlas den statliga sektorns roll och uppgifter samt behovet

av konsekvensanalyser resp. utvärderingar i anslutning till

systemförändringarna inom den offentliga sektorn. Dessutom

ställs krav på såväl en statlig rationaliseringskommission som

en statlig avvecklingskommission. Utskottet avstyrker samtliga

motionsyrkanden.

I betänkandet ger utskottet dessutom sin syn på den

redovisning som regeringen på riksdagens begäran gör i

budgetpropositionen av organisations- och strukturförändringarna

inom den statliga sektorn.

Till betänkandet har fogats fyra reservationer, två från

vardera Socialdemokraterna och Ny demokrati samt en

meningsyttring från Vänsterpartiet.

Motionerna

1993/94:Fi210 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att tillsätta en kommission för

rationalisering av verk och myndigheter, landsting och kommuner

samt övrig politisk administration.

1993/94:Fi502 av Inger Lundberg m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om analys av effekterna av olika "peng- och

checksystem".

1993/94:Fi506 av Anders Nilsson m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om staten som en förutsättning för

samhällsekonomisk utveckling.

1993/94:Fi507 av Sylvia Lindgren m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om privatisering av den gemensamma sektorn utan

samhällelig konsekvensanalys samt utveckling av olika

driftsformer inom den gemensamma sektorn.

1993/94:Fi508 av Ian Wachtmeister och Simon Liliedahl (nyd)

vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till inrättande

av en statlig avvecklingskommission för att i enlighet med vad i

motionen framförts föreslå regeringen i första hand avveckling

av statliga, kommunala, kooperativa, fackliga samt privata

monopol,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till inrättande

av en statlig rationaliseringskommission för att i enlighet med

vad som framförts i motionen ta initiativ till och ansvara för

att rationaliseringarna vid större statliga bolag och

myndigheter bedrivs på ett rationellt och professionellt sätt.

1993/94:Fi605 av Inga-Britt Johansson m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om avveckling och utveckling i statlig

verksamhet.

1993/94:So261 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att en kartläggning angående

privatiseringens kostnader och effekter på den offentliga

sektorn bör göras.

Utskottet

Omprövning och förnyelse av offentlig sektor

I budgetpropositionen (prop. 1993/94:100 bil. 1 s. 53--69)

redovisar regeringen sin strategi för förnyelsen av den

offentliga sektorn. Som huvudfrågor för det förändringsarbete

som bedrivs anges sammanfattningsvis följande:

att fortlöpande ompröva statliga åtaganden,

att utveckla mål- och resultatstyrningen,

att utveckla den finansiella styrningen och höja den

ekonomiadministrativa kompetensen,

att utveckla samverkan och tydliggöra ansvarsfördelningen

mellan stat och kommun,

att renodla verksamhetsformerna för offentlig produktion,

att fullfölja bolagisering och privatisering av offentlig

verksamhet som kan bedrivas i konkurrens på marknaden,

att utveckla och förändra statsförvaltningens struktur och

arbetsformer inför ett ökat europeiskt samarbete,

att öka medborgarnas valfrihet och möjligheter till inflytande

och insyn i offentlig verksamhet.

Regeringen redogör i budgetpropositionen också för

hittillsvarande och planerade strukturförändringar inom

statsförvaltningen (bil. 8 s. 3--33). Som underlag för

avrapporteringen till riksdagen har Statskontoret på regeringens

uppdrag gjort en uppföljning av de viktigaste organisatoriska

och strukturella förändringarna inom statsförvaltningen från

1980 och framåt.

I Statskontorets uppdrag har också legat att genomföra den av

riksdagen våren 1991 begärda uppföljningen av det s.k.

Administrationsprogrammet (prop. 1990/91:150 del II, bet. FiU37,

rskr. 390). Målet med programmet var att minska kostnaderna för

den statliga administrationen med 10 % utan att verksamheternas

resultat försämrades. Den årliga nettobesparingen på

statsbudgeten skulle enligt beräkningarna bli ca 2 miljarder

kronor efter treårsperiodens slut. Uppföljningen visar enligt

vad som redovisas i propositionen att sparmålet i huvudsak

uppnås, även om vissa osäkerheter finns i det underlag som

ligger till grund för beräkningarna.

I likhet med vad som varit fallet under senare år anmäler

regeringen också de personalmässiga konsekvenserna av

strukturförändringarna inom den statliga verksamheten.

När det gäller inriktningen av det fortsatta arbetet anger

regeringen att det krävs ytterligare åtgärder för att förbättra

uppföljningen och styrningen av organisationsförändringarna. Det

sker mot bakgrund av de uttalanden som riksdagen gjorde våren

1993 i anslutning till behandlingen av Riksdagens revisorers

granskning av omstruktureringarna i statsförvaltningen åren

1991--1992 (bet. 1992/93:FiU17, rskr. 268). Där pekades på

betydande brister i såväl förberedelserna som genomförandet av

förändringarna. Regeringen anger nu att det behövs en

systematisk uppföljning av organisations- och

strukturförändringarna, att erfarenheterna av omställningar som

genomförts bör ställas samman för att möjliggöra bl.a. analyser

av omställningskostnaderna samt att det är viktigt att

systematiska produktivitetsjämförelser i statlig verksamhet

kommer till stånd.

Utskottet noterar med tillfredsställelse att riksdagen genom

redovisningarna i budgetpropositionen getts en relativt ingående

information om ett antal viktiga strukturfrågor inom den

offentliga sektorn. För den statliga verksamheten är det enligt

utskottet av särskild vikt att riksdagen såsom huvudman får

möjlighet till en kontinuerlig och samlad uppföljning i

styrnings-, lednings- och organisationsfrågor.

Utskottet har inget att erinra mot vad som i propositionen

sägs med anledning av uppföljningen av det s.k.

Administrationsprogrammet eller mot de åtgärder som regeringen

avser att vidta för att åstadkomma en förbättrad styrning av

omstruktureringarna i statsförvaltningen. Enligt utskottets

mening är vidare den av regeringen aviserade systematiska

redovisningen av information om omställningarna i den statliga

verksamheten väl ägnad att förbättra såväl riksdagens som

regeringens möjligheter att följa förändringarna. Materialet bör

även kunna tjäna som utgångspunkt för kommande utvärderingar av

effekterna av förändringarna.

Den statliga sektorns roll

I motion Fi506 av Anders Nilsson m.fl. (s) sägs att det

behövs ett nytt perspektiv på och en samlad politik för den

statliga sektorns utveckling så att den kan användas för att

stärka Sveriges möjligheter inför framtiden. Den statliga

förvaltningen är samhällets viktiga administrativa

infrastruktur, som ger förutsättningar för att andra och annat

skall kunna utvecklas.

Motionärerna hävdar -- med hänvisning till 1993 års

nobelpristagare i ekonomi Douglass C. North -- att staten och de

samhälleliga institutionerna är av avgörande betydelse för den

ekonomiska tillväxten. Satsningar på sådana funktioner inom

myndigheterna som befrämjar tjänstesamhället har en minst lika

viktig roll för samhällsekonomins utveckling som t.ex.

satsningar på trafikens infrastruktur.

Enligt motionärerna är den statliga konsumtionen inte orsak

till krisen. Kostnaderna för den statliga förvaltningen har i

stort sett varit oförändrade sedan 1970-talet och motsvarade år

1992 ca 8,1 % av BNP. Riksdag och regering är också beroende av

en effektiv statsapparat och kunniga myndigheter för att nå de

resultat väljarna utlovats på olika områden.

I motion Fi605 av Inga-Britt Johansson m.fl. (s)

understryks att det bland de anställda i statsförvaltningen

finns en bred insikt om nödvändigheten att förbättra och

förändra den statliga verksamheten. Ryckigheten i förändringarna

skapar dock på många håll osäkerhet i organisationen och minskat

engagemang i arbetet. De möjligheter att utveckla och förbättra

verksamheten som resultatorienteringen och fleråriga budgetramar

innebär tas därför inte till vara ordentligt.

Förbättringsarbetet blir därför inte så effektivt som önskvärt

vore.

Motionärerna pekar på att regeringen i budgetpropositionen

framhållit vikten av att myndighetscheferna engagerar och

entusiasmerar sina medarbetare, eftersom verksamhetens

effektivitet och förnyelse är beroende av detta. I motionen

begärs att regeringen snarast skall göra detta krav tydligt för

dem.

Utskottet kan i mycket instämma i vad som i motion Fi506 sägs

om betydelsen av en effektiv och väl fungerande statlig

förvaltning. Utskottet vill i sammanhanget hänvisa till vad som

anförs i årets finansplan i samband med att regeringen redogör

för sin syn på den offentliga sektorn och dess roll. Där

understryks att den offentliga sektorn är av stor betydelse för

en väl fungerande marknadsekonomi. Samtidigt betonas dock att

omfattningen av offentliga åtaganden måste kunna omprövas över

tiden efter utvecklingen av bl.a. inkomster, värderingar och

teknik.

Utskottet har med anledning av vad som anförs i motion Fi605

förståelse för att de omfattande förändringarna inom den

statliga sektorn kan innebära osäkerhet för de anställda på

samma sätt som förändringar på arbetsmarknaden i övrigt. Detta

kan givetvis i sin tur under en övergångstid påverka utfallet av

verksamheten. Det framgår av redovisningarna i

budgetpropositionen att regeringen är väl medveten om att

myndighetscheferna har en nyckelroll i arbetet med att förnya

och effektivisera den statliga sektorn. Regeringen fäster därför

stor vikt vid chefsförsörjningsfrågorna och ett omfattande

utvecklingsarbete bedrivs för närvarande. Utskottet vill också

peka på att regeringen nyligen i proposition 1993/94:185

redovisat förslag och bedömningar som rör ledningen av de

statliga förvaltningsmyndigheterna. En av utgångspunkterna för

förslagen är att ansvarsbilden såväl gentemot regeringen som

inåt i organisationen skall bli mer entydig.

Utskottet avstyrker med det anförda motionerna Fi506 (s) och

Fi605 (s).

En statlig rationaliseringskommission

Enligt motion Fi508 av Ian Wachtmeister och Simon

Liliedahl (nyd) om den offentliga sektorn skall staten endast

bedriva sådan verksamhet som är absolut nödvändig. Antalet verk

och myndigheter måste kraftigt bantas genom nedläggning,

rationalisering och privatisering.

Motionärerna menar att det finns tre stora faromoment med en

offentlig sektor. Höga skatter skapar för det första skillnader

mellan vad som är privatekonomiskt och samhällsekonomiskt

lönsamt. För det andra har det visat sig omöjligt att bygga upp

lika effektiva prestations- och incitamentsrelaterade system

inom den offentliga sektorn som inom den privata. Det har

slutligen visat sig omöjligt att avgränsa den offentliga sektorn

effektivt på grund av hänsynstaganden till olika särintressen.

En rationaliseringskommission bör tillsättas eftersom det

visat sig svårt att få de offentliga monopolen att rationalisera

sig själva. I motionen hävdas att alla stora statliga och

kommunala företag har en rationaliseringspotential på minst

20 %. Företagsledarna har emellertid i många fall snarare

utsetts på politiska meriter än på företagsekonomiskt kunnande

och ledarförmåga. Dessutom har fackföreningarna med hjälp av LAS

varit motståndare till alla förändringar som betyder

nedskärningar samtidigt som styrelserna i allmänhet varit

politiskt tillsatta utan erfarenheter från drift av företag.

Rationaliseringskommissionen bör enligt motionens yrkande ta

initiativ till och ansvara för att rationaliseringarna vid

större statliga bolag och myndigheter bedrivs på ett rationellt

och professionellt sätt. I Ny demokratis partimotion Fi210

om den ekonomiska politiken förs även fram krav om en sådan

kommission.

Utskottet vill markera att en omprövning och förnyelse av den

offentliga sektorns olika system och institutioner ingår som en

väsentlig del i regeringens samlade politik. Som redovisas i

årets finansplan har betydande förändringar redan genomförts

eller pågår. Viktiga frågor i detta arbete är ett ökat

handlingsutrymme för den enskilde, en precisering av statens

roll inom olika samhällsområden, en stimulans av alternativ och

mångfald i t.ex. vård och omsorg samt att all verksamhet så

långt som möjligt utsätts för konkurrens. Utskottet vill också

erinra om att regeringen nyligen gett särskilda direktiv till

samtliga kommittéer m.m. (dir. 1994:23) med riktlinjer om att

det offentliga åtagandet skall prövas förutsättningslöst i

samband med utredningsarbetet.

Ett mått på omställningarna utgörs av utvecklingen av antalet

anställda. Inom regeringskansliet har under de tre senaste

budgetåren bedömningar gjorts av personalkonsekvenserna av de

pågående strukturförändringarna. Enligt dessa uppgifter var

antalet anställda inom statsförvaltningen den 1 september 1991,

1992 resp. 1993 ca 380 000, 360 000 resp. 312 000. Det

innebär således en minskning av antalet anställda med ca 68 000

(18 %) på två år.

Något behov av en särskild rationaliseringskommission ser inte

utskottet. Förnyelsen och effektiviseringen av den offentliga

sektorn är en prioriterad del av regeringens arbete och sker

bl.a. inom ramen för den årliga budgetprövningen. Som stabs- och

stödorgan till regeringen i rationaliseringsarbetet finns redan

Riksrevisionsverket och Statskontoret.

Mot bakgrund av det anförda avstyrker utskottet motion Fi210

(nyd) yrkande 3 och Fi508 (nyd) yrkande 2.

Konsekvensanalyser vid privatiseringar

Enligt motion Fi507 av Sylvia Lindgren m.fl. (s) får

privatisering definitivt inte vara något självändamål utan skall

användas som ett medel för att om möjligt ge en bättre/billigare

service med bibehållen kvalitet, sekretess och rättssäkerhet.

Motionärerna menar att det alltid är nödvändigt att se över

olika verksamheter, så också de offentliga. Däremot är det

farligt att slå sönder väl fungerande system utan att först göra

ordentliga konsekvensanalyser.

I motionen hävdas att privatiseringar i dag genomdrivs trots

att konsekvenserna kan bli att verksamheten fördyras, får sämre

kvalitet, blir otillgängligare för brukarna samt svårare att

kontrollera och skapa inflytande i. Det sägs också att

privatiseringen i sig är huvudsyftet och att man genom denna

åtgärd ofta byter ett offentligt monopol mot ett privat. Inga

andra driftformer än rent privata prövas, vilket enligt

motionärerna är mycket olyckligt.

Andra frågor som tas upp i motionen gäller rättssäkerheten och

behovet av att utveckla olika alternativa driftformer inom den

gemensamma sektorn. Lagstiftningen rörande ansvar och ersättning

vid felbehandlingar sägs således vara svag, men hittills har

individen i viss mån skyddats genom det politiska systemet. I

samband med ökad privatisering inom sjukvården bör därför

lagstiftningen förändras för att förstärka patientens

rättssäkerhet. Motionärerna anser också att möjligheterna att

driva verksamhet i kooperativ form behöver förbättras och pekar

bl.a. på erfarenheter från Japan, Spanien och Kanada med

konsumentkooperativ hälso- och sjukvård.

Utskottet ser motionen främst som en plädering för ett

förbättrat beslutsunderlag i samband med att ställning tas till

förslag om privatiseringar av offentlig verksamhet eller till

alternativa driftsformer. Motionen tar i första hand sikte på

frågor som har anknytning till sjukvården.

Enligt utskottets mening finns det en växande medvetenhet om

betydelsen av väl underbyggda konsekvensanalyser i anslutning

till riksdagens egna ställningstaganden i olika frågor. Under

våren har flertalet utskott yttrat sig till

konstitutionsutskottet i detta ämne. Således underströk

finansutskottet i sitt yttrande (1993/94:FiU9y) betydelsen av

att propositionener så långt möjligt innehåller bedömningar av

de samhällsekonomiska och statsfinansiella konsekvenserna av de

presenterade förslagen. Utskottet pekade också på att metoder

anpassade till den offentliga beslutsprocessen redan finns

utvecklade.

Av särskilt intresse i sammanhanget kan vara att notera att

socialutskottet i sitt yttrande (1993/94:SoU1y) konstaterade att

flertalet propositioner inom dess område numera har ett särskilt

avsnitt om kostnader och andra konsekvensanalyser. Analyserna

var dock enligt socialutskottet av skiftande kvalitet och skulle

kunna utvecklas ytterligare. Socialutskottet framhöll därför

vikten av att arbetet med att utveckla kostnads- och

konsekvensanalyserna fortsätter. Redovisningen i propositionerna

bör enligt socialutskottet göras så utförliga att utskottet kan

göra en reell bedömning av konsekvenserna av de framlagda

förslagen.

När det gäller alternativa driftsformer vill utskottet

särskilt peka på den beredning om den ideella sektorn (C 1993:A)

som tillsatts av regeringen. Beredningens arbete är inriktat på

att ge den ideella sektorn möjligheter att ta ett ökat ansvar

för olika verksamheter. Beredningen skall fortlöpande analysera

och utarbeta förslag om hur den ideella sektorn kan komplettera

eller tillhandahålla alternativ till offentligt drivna

verksamheter. Olika samverkansformer mellan offentlig, ideell

och privat sektor skall också belysas. Även de kooperativa

företagens roll i samband med omstruktureringarna i kommuner och

landsting är föremål för regeringens uppmärksamhet, bl.a. inom

ramen för Kooperativa rådets verksamhet.

Mot bakgrund av vad utskottet ovan anfört avstyrks motion

Fi507 (s).

Kartläggning och analys av privatiseringens kostnader och

effekter

I en partimotion från Vänsterpartiet -- motion So261 --

tas olika välfärdspolitiska frågor upp. I motionen ställs bl.a.

krav på att en kartläggning av privatiseringens kostnader och

effekter på den offentliga sektorn bör göras.

Motionärerna framhåller att regeringen starkt har gått in för

att genomdriva privatisering i stor skala inom områden som

tidigare dominerats av den offentliga sektorn. Inom skolområdet

har exempelvis närmare hundra privata skolor på grundskolenivå

godkänts under ett år. De privata skolorna får 85 % av vad de

kommunala skolorna får i genomsnitt per elev, utan att ha samma

skyldigheter som dessa. Detta innebär enligt vad som sägs i

motionen i praktiken att medel överförs från kommunala skolor

till privata. Merkostnaderna på grund av ökningen av privata

skolor uppges bara i Stockholm uppgå till 17 miljoner kronor och

i Malmö till 1--2 miljoner kronor. Även de reella kostnaderna

sägs öka genom att de privata skolorna har lyckats ta över en

större andel av medlen än vad deras uppgifter motiverar. En

viktig uppgift för regeringen bör enligt motionen vara att

kartlägga hur mycket resurser som tas från de "fattiga" och ges

till de rika.

Även i motion Fi502 av Inger Lundberg m.fl. (s) tas frågan

om effekterna och kostnaderna av privatiseringarna upp. Enligt

motionärerna är det angeläget att regeringen tar initiativ till

forskning och utvärdering av effekterna av systemförändringarna.

Berörda myndigheter bör ges i uppdrag att göra en djupanalys av

effekterna för de offentliga finanserna av de "peng- och

checksystem" som nu genomförs inom olika samhällsområden.

Motionärerna anser att det är förvånande att så litet av

analys genomförs av de samhällsekonomiska effekterna av de

omfattande systemförändringarna. Bland de frågor som bör

studeras märks effekterna på kostnaderna för och konsumtionen av

samhällelig service samt de fördelningspolitiska och

skattemässiga effekterna. I motionen hävdas att det -- oavsett

från vilka utgångspunkter man betraktar förändringarna -- borde

vara ett för alla partier gemensamt intresse att effekterna blir

så tydligt belysta som möjligt. Detta gäller också om man ser

förändringarna utifrån snäv kostnads- och effektivitetssynpunkt.

Utskottet anser att effekterna av nya och förändrade

verksamhetsformer alltid måste studeras och analyseras.

Samtidigt vill utskottet understryka att en del av de

förändringar som motionärerna tar upp har prövats under relativt

kort tid och att det därför är svårt att dra några säkra

slutsatser.

Utskottet noterar samtidigt att den kommunala tjänstesektorn

enligt Svenska kommunförbundet under de senaste åren har visat

på en tydlig produktivitetsförbättring. På många av de

viktigaste områdena har således volymen snarast ökat trots att

kostnaderna har minskat. Till detta torde avregleringen av de

specialdestinerade statsbidragen ha bidragit, en förändring som

bl.a. uppmuntrar till förändrade och lokalt anpassade

verksamhetsformer i kommunerna.

När det gäller framväxten av nya styr- och produktionsformer

för kommunal verksamhet har relativt omfattande studier gjorts i

anslutning till Lokaldemokratikommitténs arbete. Enligt

kommittén har de alternativa driftsformerna -- oavsett om

produktionen sker i egen regi eller med extern drift -- många

fördelar jämfört med traditionell verksamhet. Effektiviteten och

kostnadsmedvetandet ökar i regel i organisationen. Problemen

generellt sett med de flesta av de nya produktionsformerna --

t.ex. resultatenheter, entreprenader, föreningar eller

fristående skolor -- är å andra sidan bristen på uppföljnings-

och utvärderingssystem och kvalitetsmätningar. Kommuner och

landsting behöver därför enligt kommittén utveckla sådana system

för att få en god uppföljning av resultaten.

I Statskontorets uppgifter ingår att biträda med underlag för

omprövning, effektivisering och styrning av statlig eller

statligt finansierad verksamhet. Av budgetpropositionen framgår

att regeringen har för avsikt att uppdra åt Statskontoret att

systematiskt följa och dokumentera erfarenheterna av

omställningarna och nedskärningarna av den statliga

förvaltningen. Dessutom kan noteras att inom Statskontoret pågår

eller planeras utvärderingar av avregleringar och

privatiseringar inom ett antal områden.

En sammanställning av svenska erfarenheter av system för

valmöjligheter inom skola, barnomsorg, äldreomsorg och

primärvård kompletterad med internationella erfarenheter har på

Lokaldemokratikommitténs uppdrag utförts av Statskontoret (SOU

1993:47). En fortsatt och fördjupad studie angående den genom

rätten till s.k. skolpeng ökade valfriheten inom skolan

genomförs för närvarande av Statskontoret på uppdrag av ESO

(Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi). Där avses

främst effekterna för kostnader, resultat och segregation att

belysas.

Med det anförda avstyrker utskottet motionerna Fi502 (s) och

So261 (v) yrkande 1.

En statlig avvecklingskommission

I motion Fi508 av Ian Wachtmeister och Simon Liliedahl

(nyd) förordas att riksdagen hos regeringen skall begära förslag

till inrättande av en statlig avvecklingskommission.

Kommissionen skall kritiskt granska alla monopol, såväl

statliga, kommunala, kooperativa, fackliga som privata. Kan ett

monopol av olika anledningar ej avvecklas skall i stället

möjligheterna till hopslagning eller bantning undersökas.

Utskottet kan inte tillstyrka att ett särskilt organ för

avveckling inrättas. Som utskottet anförde i anslutning till ett

liknande motionskrav från Ny demokrati vid föregående riksmöte

skulle ett sådant organ innebära nya utgifter och besvärande

gränsdragningsproblem. Utskottet vill samtidigt peka på att

regeringen vidtagit en rad åtgärder för att främja konkurrensen

inom olika sektorer. Det gäller t.ex. den nya konkurrenslagen,

lagen om offentlig upphandling och öppnandet för entreprenader i

kommunal verksamhet. De bolagiseringar och privatiseringar av

statlig och kommunal verksamhet som genomförts innebär också att

stora verksamhetsområden förts över till en konkurrensutsatt

miljö. Direktiv har vidare nyligen getts till samtliga

kommittéer och särskilda utredare att pröva offentliga åtaganden

(dir. 1994:23). Enligt regeringens riktlinjer skall varje

utredning förutsättningslöst pröva om åtagandet bör vara en

offentlig angelägenhet.

Utskottet avstyrker med hänvisning till vad som anförts motion

Fi508 (nyd) yrkande 1.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande den statliga sektorns roll

att riksdagen avslår motionerna

1993/94:Fi506 och

1993/94:Fi605,

2. beträffande en statlig rationaliseringskommission

att riksdagen avslår motionerna

1993/94:Fi508 yrkande 2 och

1993/94:Fi210 yrkande 3,

res. 1 (nyd)

3. beträffande konsekvensanalyser vid privatiseringar

att riksdagen avslår motion

1993/94:Fi507,

res. 2 (s)

4. beträffande kartläggning och analys av

privatiseringens kostnader och effekter

att riksdagen avslår motionerna

1993/94:So261 yrkande 1 och

1993/94:Fi502,

res. 3 (s)

5. beträffande en statlig avvecklingskommission

att riksdagen avslår motion

1993/94:Fi508 yrkande 1.

res. 4 (nyd)

Stockholm den 12 april 1994

På finansutskottets vägnar

Per-Ola Eriksson

I beslutet har deltagit:

Per-Ola Eriksson (c),

Roland Sundgren (s),

Lars Leijonborg (fp),

Lisbet Calner (s),

Tom Heyman (m),

Yvonne Sandberg-Fries (s),

Arne Kjörnsberg (s),

Roland Larsson (c),

Sonia Karlsson (s),

Lennart Hedquist (m),

Alf Egnerfors (s),

Christel Anderberg (m),

Marianne Carlström (s),

Dan Eriksson i Stockholm (nyd) och

Dan Ericsson i Kolmården (kds).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Johan Lönnroth (v) närvarit

vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Reservationer

Reservationer

1. En statlig rationaliseringskommission (mom. 2)

Dan Eriksson i Stockholm (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar

med "Utskottet vill" och på s. 6 slutar med "yrkande 2" bort ha

följande lydelse:

Utskottet vill peka på att vår offentliga sektor är störst i

Europa. Den finansieras i allt väsentligt med skattemedel,

vilket fört upp skattetrycket till svindlande höjder. Den

grundsyn som bör vara vägledande för det fortsatta

rationaliseringsarbetet måste vara att staten endast skall ägna

sig åt sådan verksamhet som är absolut nödvändig.

Utskottet delar därför det som anförs i motion Fi508 (nyd) om

att antalet verk och myndigheter kraftigt måste bantas. Det kan

ske såväl genom nedläggning som genom rationalisering och

privatisering. Den borgerliga regeringens insatser hittills har

inte varit tillräckligt kraftfulla. En särskild

rationaliseringskommission bör tillsättas såsom ansvarig för det

fortsatta arbetet. All erfarenhet visar att det är svårt att få

de offentliga monopolen att rationalisera sig själva.

Vad utskottet anfört bör ges regeringen till känna. Utskottet

tillstyrker motionerna Fi508 (nyd) yrkande 2 och Fi210 (nyd)

yrkande 3.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande

lydelse:

2. beträffande en statlig rationaliseringskommission

att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:Fi508

yrkande 2 och 1993/94:Fi210 yrkande 3 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. Konsekvensanalyser vid privatiseringar (mom. 3)

Roland Sundgren, Lisbet Calner, Yvonne Sandberg-Fries, Arne

Kjörnsberg, Sonia Karlsson, Alf Egnerfors och Marianne Carlström

(alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar

med "Utskottet ser" och på s. 7 slutar med "Fi507 (s)" bort ha

följande lydelse:

Enligt utskottets mening pekas i motion Fi507 (s) på ett antal

viktiga frågor i anslutning till de privatiseringar som nu sker

på såväl statlig som kommunal nivå. Utskottet ser positivt på

att alternativa driftsformer prövas som ett komplement till

offentlig produktion. Utskottet vill dock peka på det väsentliga

i att begreppen privatisering och valfrihet hålls isär.

Utskottet menar att i många privatiseringsprojekt har

privatiseringen i sig varit huvudsyftet snarare än ökad

valfrihet eller ökad konkurrens. Privatiseringarna har drivits

igenom främst av ideologiska skäl utan ordentliga analyser i

förväg av konsekvenserna för kvalitet, kostnader, insyn och

demokratiskt inflytande. Till detta kommer att system för

kvalitetssäkring, uppföljning och utvärdering ofta inte har

utarbetats i samband med privatiseringarna. Det bekräftas också

i hög grad av de undersökningar som Lokaldemokratikommittén har

låtit utföra i kommunerna och landstingen och som redovisas i

slutbetänkandet Lokal demokrati i utveckling (SOU 1993:90).

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande

lydelse:

3. beträffande konsekvensanalyser vid privatiseringar

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Fi507 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. Kartläggning och analys av privatiseringens kostnader och

effekter (mom. 4)

Roland Sundgren, Lisbet Calner, Yvonne Sandberg-Fries, Arne

Kjörnsberg, Sonia Karlsson, Alf Egnerfors och Marianne Carlström

(alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar

med "Utskottet anser" och på s. 9 slutar med "yrkande 1" bort ha

följande lydelse:

Enligt utskottets mening är det av stor vikt att kostnader och

andra effekter av de systemskiften som skett på flera av de ur

välfärdspolitisk synvinkel viktigaste områdena grundligt

studeras och analyseras. Det gäller inte minst de olika s.k.

peng- och checksystem som har införts inom sjukvård, omsorg och

skola.

Utskottet kan konstatera att flera av dessa förändringar har

beslutats och genomförts under stor brådska och med ett ofta

bristfälligt beslutsunderlag. Som framhålls i motion Fi502 (s)

borde det vara ett gemensamt intresse för alla partier att nu

följa upp och utvärdera dessa förändringar. Regeringen bör

därför ta initiativ till att ett brett forsknings- och

utredningsarbete genomförs.

Av särskilt intresse är hur kostnaderna för de olika

verksamheterna och för samhället totalt har utvecklats som en

följd av systemförändringarna samt de fördelningspolitiska

effekterna. Andra viktiga aspekter gäller de skattemässiga

effekterna samt hur kostnaderna för arbetsmarknadspolitiken har

påverkats.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande

lydelse:

4. beträffande kartläggning och analys av privatiseringens

kostnader och effekter

att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:So261

yrkande 1 och 1993/94:Fi502 som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört,

4. En statlig avvecklingskommission (mom. 5)

Dan Eriksson i Stockholm (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 9 som börjar

med "Utskottet kan" och slutar med "yrkande 1" bort ha följande

lydelse:

Utskottet kan i stora delar ställa sig bakom den allmänna

inriktningen för omprövning av den offentliga sektorn,

avreglering, ökad konkurrens och valfrihet samt privatisering

som regeringen redovisar i årets finansplan. Utskottet anser

emellertid att arbetet bör drivas med större kraft och att

bestämda och avläsbara mål bör sättas upp.

Utskottet förordar därför i likhet med motionärerna bakom

motion Fi508 (nyd) att en särskild avvecklingskommission bildas.

Den bör bestå av fristående experter. Kommissionens uppgift

skall vara att utreda och föreslå vilka myndigheter och

verksamheter som bör avvecklas samt administrera avvecklingen.

Den bör också medverka vid utförsäljning av all statlig egendom,

fastigheter och bolag som staten inte behöver äga.

Vad utskottet anfört bör av riksdagen ges regeringen till

känna. Utskottet tillstyrker motion Fi508 (nyd) yrkande 1.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande

lydelse:

5. beträffande en statlig avvecklingskommission

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Fi508 yrkande

1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,

eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i

utskottet.

Johan Lönnroth (v) anför:

Vänsterpartiet anser -- vilket framgår av vår motion So261 --

att det är väsentligt att en kartläggning och analys nu görs av

privatiseringarnas kostnader och effekter. Vi menar också att

det är grundläggande att besluten om eventuella privatiseringar

föregås av ordentliga konsekvensanalyser.

Jag yrkar därför bifall till motion So261 (v) yrkande 1 samt

instämmer i reservationerna 2 och 3 som avgetts av

Socialdemokraternas företrädare i utskottet.

Innehåll

Sammanfattning1

Motionerna1

Utskottet2

Omprövning och förnyelse av offentlig sektor2

Den statliga sektorns roll4

En statlig rationaliseringskommission5

Konsekvensanalyser vid privatiseringar6

Kartläggning och analys av privatiseringens kostnader och

effekter7

En statlig avvecklingskommission9

Hemställan10

Reservationer

1. En statlig rationaliseringskommission (mom. 2) (nyd)11

2. Konsekvensanalyser vid privatiseringar (mom. 3) (s)11

3. Kartläggning och analys av privatiseringens kostnader och

effekter (mom. 4) (s)12

4. En statlig avvecklingskommission (mom. 5) (nyd)12

Meningsyttring av suppleant (v)13