Bet. 1993/94:FiU27

Finansutskottets betänkande

1993/94:FIU27

Statsbudgetens inkomster för budgetåret 1994/95

Innehåll

Propositionen

Utskottet

Hemställan

1993/94

FiU27

Propositionen

I bilaga 1 till proposition 1993/94:150 (kompletteringspropositionen)

har regeringen föreslagit att riksdagen

4. godkänner beräkningen av statsbudgetens inkomster för budgetåret

1994/95.

Utskottet

I det reviderade budgetförslaget beräknas statsinkomsterna för budgetåret

1994/95 uppgå till 368,2 miljarder kronor. Det är 8,5 miljarder kronor högre än

beräkningen i budgetpropositionen.

Det ankommer på finansutskottet att göra justeringar för sådana förändringar

som inte har kunnat beaktas i propositionen. De inkomstberäkningar som

redovisas i kompletteringspropositionen bör därför jämkas med hänsyn till de

ändringar som riksdagen vidtagit efter det att denna proposition lades fram.

Riksdagen har beslutat att ändra några av de skatteregler som tillämpas vid

beräkningen av energiskatt (bet. 1993/94:SkU34, rskr. 297). Det gäller bl.a.

reglerna för kraftvärmeavdraget, industrileveransavdraget för värmeverk samt

industribeskattningen av växthusnäringen. Riksdagen beslutade vidare införa en

särskild miljöbonus för vindkraft.

Beträffande kraftvärmeavdraget beslutade riksdagen att slopandet av halva

avdraget skjuts fram. I propositionen (prop. 1992/93:50) om åtgärder för att

stabilisera den svenska ekonomin angavs att en helt slopad avdragsrätt för

allmän energiskatt på fossila bränslen i kraftvärmeproduktion beräknades öka

statens intäkter från den allmänna energiskatten på bränslen med 200 miljoner

kronor. Den varaktiga nettobudgeteffekten avseende den totala konsoliderade

offentliga sektorn beräknades till 100 miljoner kronor. Dessa kalkyler

baserades på oförändrade volymer.

Bedömningen av vilken effekt en halvering av avdraget har är emellertid svår

att göra. I samband med att skatteutskottet föreslog riksdagen att låta halva

kraftvärmeavdraget vara kvar även efter den 1 januari 1995 -- i avvaktan på

vidare utredning -- så bedömde utskottet att det är osäkert om en helt slopad

avdragsrätt ger ökade skatteintäkter. Därav drog skatteutskottet slutsatsen att

åtgärden inte krävde någon särskild finansiering.

Finansutskottet, som i detta sammahang skall bedöma de statsfinansiella

effekterna av beslutet för nästa budgetår, kan konstatera att

Riksrevisionsverket vid sina beräkningar av statens inkomster utgått från ett

fullt avdrag för år 1994 och ett helt slopat avdrag för år 1995. Dessa

beräkningar bör justeras på så sätt att inkomsterna ökas under perioden den 1

juli--31 december med 50 miljoner kronor och minskas med 50 miljoner kronor för

resterande del av nästa budgetår. Beslutet om uppskov med denna åtgärd

föranleder följaktligen inte finansutskottet att föreslå någon justering med

anledning av de nu redovisade förändringarna.

Vad avser beslutet att senarelägga industribeskattningen av växthusnäringen

beräknas detta medföra att inkomsterna minskar med 1 miljon kronor. För

vindkraftsbonusen saknas uppgift om de finansiella effekterna, men dessa torde

vara så begränsade att de inte föranleder finansutskottet att göra någon

justering av statens samlade inkomster. Beträffande industrileveransavdraget

för värmeverk beräknas intäkterna öka med 6 miljoner kronor till följd av

riksdagens beslut att schablonisera detta avdrag.

Riksdagen beslutade med anledning av två olika motionsförslag att dels höja

dieseloljeskatten för miljöklass 1 med 100 kr per kubikmeter, dels att det

skall utgå en kompensation vid användning av miljövänlig dieselolja i

arbetsfordon (bet. 1993/94:SkU25, rskr. 443). Höjningen av dieseloljeskatten

beräknas öka inkomsterna av dieseloljeskatt för miljöklass 1 med 110 miljoner

kronor för budgetåret 1994/95. Den kostnad som beräknas uppstå för den

kompensation som utgår vid användning av miljövänlig dieselolja i arbetsfordon

beräknas bli ca 85 miljoner kronor för nästa budgetår.

Riksdagen beslutade vid samma tillfälle även om skattefrihet för vissa äldre

utdelningar som vidareutdelas samt om ändrade regler om skogskonto vid

räntefördelning (bet. 1993/94:SkU25, rskr. 443). De statsfinansiella effekterna

av dessa beslut är inte beräknade. De torde emellertid inte påverka

statsinkomsterna i särskilt stor omfattning, varför förändringarna inte

föranleder utskottet att göra några justeringar av motsvarande inkomsttitlar.

Totalt sett beräknas budgeteffekten av ovan redovisade förändringar bli en

inkomstökning om 30 miljoner kronor. Statsbudgetens inkomster under budgetåret

1994/95 beräknas därmed till 368 190 667 000 kronor. En specifikation av

statsbudgetens inkomster återfinns i en bilaga till finansutskottets betänkande

1993/94:FiU29 om statsbudgeten.

Av utskottet föreslagna förändringar i specifikationen av statsbudgetens

inkomster budgetåret 1994/95

1 000-tal kr

00>Inkomsttitel41>Beräknat i 63>Av utskottet 83>Förändring

00> 41>det rev. bud-63>föreslagen

00> 41>getförslaget63>beräkning

00>1428 09>Energiskatter56>19 549 00078>19 579 00098>+30 000

00>Summa 98>+30 000

Hemställan

Utskottet hemställer

beträffande statsbudgetens inkomster budgetåret 1994/95

att riksdagen med anledning av proposition 1993/94:150 bilaga 1 yrkande 4

godkänner vad utskottet anfört om beräkningen av statsbudgetens inkomster för

budgetåret 1994/95.

Utskottet hemställer att ärendet avgörs efter endast en bordläggning.

Stockholm den 10 juni 1994

På finansutskottets vägnar

Per-Ola Eriksson

I beslutet har deltagit:

Per-Ola Eriksson (c),

Göran Persson (s),

Bengt Wittbom (m),

Roland Sundgren (s),

Lars Leijonborg (fp),

Per Olof Håkansson (s),

Lisbet Calner (s),

Tom Heyman (m),

Yvonne Sandberg-Fries (s),

Stefan Attefall (kds),

Ian Wachtmeister (nyd),

Arne Kjörnsberg (s),

Sonia Karlsson (s),

Lennart Hedquist (m) och Karin Starrin (c).