Bet. 1993/94:JoU13

Jordbruksutskottets betänkande

1993/94:JOU13

Statsbudgeten för budgetåret 1994/95 (Jordbruksdepartementet)

Innehåll

Propositionen

Motioner

Utskottet

Hemställan

Reservationer

Bilaga 1

1993/94

JoU13

NIONDE HUVUDTITELN

Sammanfattning

I detta betänkande behandlar utskottet de förslag under

Jordbruksdepartementets huvudtitel som skall beredas av

jordbruksutskottet. På de flesta punkter tillstyrker utskottet

regeringens förslag och avstyrker motionerna. Med anledning av

två motionsyrkanden (s, nyd) avstyrker utskottet dock

regeringens förslag till medelsanvisning under punkt B 5, Stöd

till skuldsatta jordbrukare. Enligt utskottets mening föreligger

inget behov av detta stöd och anslaget kan därför avvecklas

omedelbart.

I betänkandet behandlas även ett antal motioner om skogsvård

som inte har direkt budgetanknytning. Med anledning av två

motioner (s, nyd) förordar utskottet ett riksdagsuttalande om

att storskaliga försök bör göras med återföring till skogsmarken

av vedaska. I övrigt avstyrks motionerna med hänvisning till att

riksdagen så sent som i maj 1993 fattade beslut om en ny

skogspolitik.

De anslagspunkter som ej tillhör jordbruksutskottets

beredningsområde behandlas av lagutskottet,

utbildningsutskottet, näringsutskottet och bostadsutskottet.

Till betänkandet har fogats tio reservationer, tre särskilda

yttranden och en meningsyttring.

Lagförslaget fogas som bilaga 1 till detta betänkande.

Propositionen

Regeringen (Jordbruksdepartementet) har i proposition

1993/94:100 bilaga 10 föreslagit

A. Jordbruksdepartementet m.m.

(A 1) att riksdagen till Bidrag till vissa internationella

organisationer m.m. för budgetåret 1994/95 anvisar ett

förslagsanslag på 36 000 000 kr.

B. Jordbruk och trädgårdsnäring

(B 1) att riksdagen till Statens jordbruksverk för budgetåret

1994/95 anvisar ett ramanslag på 112 250 000 kr.

(B 2) 1. att riksdagen medger att under budgetåret 1994/95

statsbidrag beviljas till jordbrukets rationalisering med

sammanlagt högst 5 000 000 kr,

(B 2) 2. att riksdagen till Bidrag till jordbrukets

rationalisering, m.m. för budgetåret 1994/95 anvisar ett

förslagsanslag på 10 000 000 kr.

(B 3) 1. att riksdagen medger att en rörlig kredit på

35 000 000 kr i Riksgäldskontoret får disponeras för

jordfondsändamål under budgetåret 1994/95,

(B 3) 2. att riksdagen till Markförvärv för jordbrukets

rationalisering för budgetåret 1994/95 anvisar ett

reservationsanslag på 1 000 kr.

(B 4) att riksdagen till Täckande av förluster på grund av

statlig kreditgaranti för budgetåret 1994/95 anvisar ett

förslagsanslag på 40 000 000 kr.

(B 5) att riksdagen till Stöd till skuldsatta jordbrukare för

budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 10 000 000

kr.

(B 6) att riksdagen till Startstöd till jordbrukare för

budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 42 000 000 kr.

(B 7) att riksdagen till Stöd till avbytarverksamhet m.m. för

budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 535 000 000

kr.

(B 9) 1. att riksdagen bemyndigar regeringen att medge att

Statens jordbruksverk för inlösen av oljeväxter och spannmål

samt för finansiering av underskottet i spannmålsregleringen för

1990 års skörd under budgetåret 1994/95 får disponera en rörlig

kredit på 500 000 000 kr i Riksgäldskontoret,

(B 9) 2. att riksdagen bemyndigar regeringen att vid behov

höja de rörliga krediter som Statens jordbruksverk disponerar

för inlösen av oljeväxter och spannmål samt för finansiering av

underskott i spannmålsregleringen,

(B 9) 3. att riksdagen till Omställningsåtgärder i jordbruket

m.m. för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på

1 407 003 000 kr.

(B 10) att riksdagen till Rådgivning och utbildning för

budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på

29 785 000 kr.

(B 11) att riksdagen till Stöd till sockerbruket på Gotland

m.m. för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på

12 500 000 kr.

C. Skogsbruk

(C 1) att riksdagen till Skogsvårdsorganisationen för

budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.

(C 2) att riksdagen till Skogsvårdsorganisationen:

Myndighetsuppgifter för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag

på 278 952 000 kr.

(C 3) att riksdagen till Bidrag till skogsvård m.m. för

budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 60 000 000

kr.

(C 4) att riksdagen till Stöd till byggande av skogsvägar för

budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 400 000 kr.

(C 5) att riksdagen till Insatser för skogsbruket för

budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 99 000 000

kr.

D. Fiske

(D 1) att riksdagen till Fiskeriverket för budgetåret 1994/95

anvisar ett ramanslag på 53 272 000 kr.

(D 5) att riksdagen till Ersättning för intrång i enskild

fiskerätt m.m. för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag

på 1 000 000 kr.

E. Rennäring m.m.

(E 5) att riksdagen till Stöd till innehavare av

fjällägenheter m.m. för budgetåret 1994/95 anvisar ett

reservationsanslag på 1 538 000 kr.

F. Djurskydd och djurhälsovård

(F 1) att riksdagen till Statens veterinärmedicinska anstalt:

Uppdragsverksamhet för budgetåret 1994/95 anvisar ett anslag på

1 000 kr.

(F 2) att riksdagen till Bidrag till Statens

veterinärmedicinska anstalt för budgetåret 1994/95 anvisar ett

förslagsanslag på 67 834 000 kr.

(F 6) att riksdagen till Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande

åtgärder för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag

på 25 911 000 kr.

(F 7) att riksdagen till Centrala försöksdjursnämnden för

budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på 5 613 000 kr.

(F 8) att riksdagen till Bekämpande av smittsamma

husdjurssjukdomar för budgetåret 1994/95 anvisar ett

förslagsanslag på 72 150 000 kr.

G. Växtskydd och jordbrukets miljöfrågor

(G 1) 1. att riksdagen antar regeringens förslag till lag om

ändring i utsädeslagen (1976:298),

(G 1) 2. att riksdagen godkänner de riktlinjer för

verksamheten inom Statens utsädeskontroll som regeringen har

föreslagit i avsnittet Slutsatser,

(G 1) 3. att riksdagen till Statens utsädeskontroll:

Uppdragsverksamhet för budgetåret 1994/95 anvisar ett anslag på

1 000 kr.

(G 2) att riksdagen till Bidrag till Statens utsädeskontroll

för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 819 000

kr.

(G 3) att riksdagen till Statens växtsortnämnd för budgetåret

1994/95 anvisar ett ramanslag på 647 000 kr.

(G 4) att riksdagen till Statens maskinprovningar:

Uppdragsverksamhet för budgetåret 1994/95 anvisar ett anslag på

1 000 kr.

(G 5) att riksdagen till Bidrag till Statens maskinprovningar

för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 5 165 000

kr.

(G 6) att riksdagen till Miljöförbättrande åtgärder i

jordbruket för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag

på 38 513 000 kr.

(G 7) att riksdagen till Bekämpande av växtsjukdomar för

budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 2 629 000 kr.

H. Livsmedel

(H 3) att riksdagen till Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden

för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på 3 825 000 kr.

(H 4) att riksdagen till Inköp av livsmedel m.m. för

beredskapslagring för budgetåret 1994/95 anvisar ett

reservationsanslag på 64 725 000 kr.

(H 5) att riksdagen till Kostnader för beredskapslagring av

livsmedel m.m. för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag

på 216 500 000 kr.

(H 6) 1. att riksdagen godkänner vad regeringen förordat om

dispositionen av medel i råvarukostnadsutjämningskassan,

(H 6) 2. att riksdagen medger att Statens jordbruksverk för

råvarukostnadsutjämning under budgetåret 1994/95 får disponera

en rörlig kredit på högst 20 000 000 kr i Riksgäldskontoret,

(H 6) 3. att riksdagen till Industrins

råvarukostnadsutjämning, m.m. för budgetåret 1994/95 anvisar ett

förslagsanslag på 156 001 000 kr.

(H 7) att riksdagen till Livsmedelsstatistik för budgetåret

1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 23 790 000 kr.

Motioner

1993/94:Jo201 av Gudrun Norberg (fp) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om dataregistren i samband med fastställande av arealstöd inom

jordbruket.

1993/94:Jo203 av Gudrun Norberg och Ulla Orring (fp) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om jordbrukets administration.

1993/94:Jo204 av Bo Arvidson och Inga Berggren (m) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om naturbruks/lantbruksskolornas fortsatta roll

i fortbildning och rådgivning.

1993/94:Jo209 av Magnus Persson (s) vari yrkas att riksdagen

hos regeringen begär att Jordbruksverket skall underrätta

markägarna om beslut rörande omställningsstöd till arrendatorer.

1993/94:Jo212 av Stina Eliasson (c) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om disposition av statens mark ovan odlingsgränsen på

renbetesfjällen.

1993/94:Jo213 av Gudrun Norberg (fp) vari yrkas att riksdagen

hos regeringen begär att 5 miljoner kronor ur anslaget till

rådgivning och utbildning i budgetpropositionen bilaga 10 riktas

till utveckling av kunskapscentra vid lantbruksskolorna.

1993/94:Jo214 av Göthe Knutson (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

förslag om återbetalningspolicy omgående bör utarbetas,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att utreda behovet av en särskild

prövningsnämnd för omställningsstöd.

1993/94:Jo220 av Harry Staaf och Ulf Björklund (kds) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om hushållningssällskapens ställning i den

lokala rådgivningen och utbildningen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om under vilka villkor åkermark i vänteläge

kan återföras till livsmedelsproduktion,

1993/94:Jo221 av Elver Jonsson och Erling Bager (fp) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om överföring av medel, som eventuellt ej

behöver tas i anspråk för spannmålsexport, till

skördeskadeskyddet.

1993/94:Jo223 av Kristina Svensson m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om stöd till utveckling av det ekologiska

lantbruket,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att frågan om skatteavdrag för odling av

speciella grödor bör utredas,

1993/94:Jo230 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om arealstödet,

4. att riksdagen till Omställningsåtgärder i jordbruket m.m.

för budgetåret 1994/95 anvisar 75 000 000 kr mindre än vad

regeringen föreslagit eller således 1 332 003 000 kr,

5. att riksdagen till Rådgivning och utbildning för budgetåret

1994/95 anvisar 75 000 000 kr utöver vad regeringen föreslagit

eller således 104 785 000 kr.

1993/94:Jo231 av Christer Windén och Max Montalvo (nyd) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om omprövning av vad mark som anmälts till

omställningsprogrammet får användas till.

1993/94:Jo232 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas

8. att riksdagen till Statens jordbruksverk anvisar ett 2 %

lägre belopp för budgetåret 1994/95 än vad regeringen föreslagit

eller således 110 005 000 kr (B 1),

9. att riksdagen beslutar minska den rörliga kredit på 35

miljoner kronor i Riksgäldskontoret för jordfondsändamål med 15

miljoner kronor eller den summa som avser inlösen av fastigheter

från skuldsatta jordbrukare (B 3),

10. att riksdagen hos regeringen begär förslag om omedelbar

avveckling av statlig kreditgaranti i enlighet med vad i

motionen anförts,

11. att riksdagen till Täckande av förluster på grund av

statlig kreditgaranti anvisar ett 20 miljoner kronor lägre

belopp för budgetåret 1994/95 än vad regeringen föreslagit

eller således 20 000 000 kr (B 4),

12. att riksdagen beslutar slopa anslaget för stöd till

skuldsatta jordbrukare för budgetåret 1994/95 (B 5),

13. att riksdagen hos regeringen begär förslag om omedelbar

avveckling av startstöd till jordbrukare i enlighet med vad i

motionen anförts,

14. att riksdagen till Startstöd till jordbrukare anvisar ett

21 miljoner kronor lägre belopp för budgetåret 1994/95 än vad

regeringen föreslagit eller således 21 000 000 kr (B 6),

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om avvecklingen av den statliga

socialförsäkringen,

16. att riksdagen hos regeringen begär förslag om omedelbar

avveckling av statens bidrag till avbytartjänst i enlighet med

vad i motionen anförts,

17. att riksdagen till Stöd till avbytartjänst m.m. anvisar

ett 271 miljoner kronor lägre belopp för budgetåret 1994/95 än

vad regeringen föreslagit eller således 264 000 000 kr (B 7),

18. att riksdagen till stöd till rådgivning och utbildning

anvisar ett 10 miljoner kronor lägre belopp för budgetåret

1994/95 än vad regeringen föreslagit eller således 19 785 000 kr

(B 10),

19. att riksdagen till Skogsvårdsorganisationen:

Myndighetsuppgifter anvisar ett 5 579 000 kr lägre belopp för

budgetåret 1994/95 än vad regeringen föreslagit eller således

273 373 000 kr (C 2),

20. att riksdagen till Fiskeriverket anvisar ett 1 065 000 kr

lägre belopp för budgetåret 1994/95 än vad regeringen föreslagit

eller således 52 207 000 kr (D 1),

22. att riksdagen till Statens veterinärmedicinska anstalt

anvisar ett 1 357 000 kr lägre belopp för budgetåret 1994/95

än vad regeringen föreslagit eller således 66 477 000 kr (F 2),

23. att riksdagen till Statens utsädeskontroll anvisar ett 16

000 kr lägre belopp för budgetåret 1994/95 än vad regeringen

föreslagit eller således 803 000 kr (G 2),

24. att riksdagen till Statens växtsortnämnd anvisar ett 13

000 kr lägre belopp för budgetåret 1994/95 än vad regeringen

föreslagit eller således 634 000 kr (G 3),

25. att riksdagen till Statens maskinprovningar anvisar ett

103 000 kr lägre belopp för budgetåret 1994/95 än vad regeringen

föreslagit eller således 5 062 000 kr (G 5),

27. att riksdagen till Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden

anvisar ett 77 000 kr lägre belopp för budgetåret 1994/95 än vad

regeringen föreslagit eller således 3 748 000 kr (H 3),

28. att riksdagen till Livsmedelsstatistik anvisar ett 476 000

kr lägre belopp för budgetåret 1994/95 än vad regeringen

föreslagit eller således 23 314 000 kr (H 7).

1993/94:Jo233 av Margareta Winberg m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om regeringens hantering av budgetarbetet på

jordbrukets område,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om framtida redovisning av medel till

jordbruket,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om en ökning av anslaget till ekologisk

odling från 10 000 000 kr till 50 000 000 kr,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om inkomststöd som alternativ till arealstöd,

5. att riksdagen beslutar att till anslaget B 9 anslå

1 406 150 000 kr,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om avveckling av anslaget B 5 och därmed

sammanhängande besparing på 10 000 000 kr,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om möjligheter till dispens om extensivt bete

i omställningen,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om Genbanksnämndens verksamhet,

1993/94:Jo301 av Kenth Skårvik (fp) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om satsning på lövbärande trädslag.

1993/94:Jo302 av John Andersson (-) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om rotsnurr i skogsplanteringar.

1993/94:Jo303 av John Andersson (-) vari yrkas att riksdagen

till Stöd för byggande av skogsvägar för budgetåret 1994/95

anvisar 40 000 000 kr utöver vad regeringen föreslagit eller

således 40 400 000 kr.

1993/94:Jo304 av Nils-Olof Gustafsson och Berit Andnor (s)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om skogsbruket i Jämtlands län.

1993/94:Jo305 av Alf Eriksson m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om behovet av tvärvetenskaplig forskning för

att utreda orsaken till "Hallandssjukan".

1993/94:Jo306 av Lars Hedfors m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär att en

skogsskadekommission tillsätts i enlighet med vad som anförts i

motionen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om ett storskaligt kalkningsprogram för

skogsmark i Sverige.

1993/94:Jo307 av Lisbeth Staaf-Igelström (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om stöd till skogsvägar.

1993/94:Jo308 av Carl Olov Persson (kds) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om behovet av ett hållbart regelsystem och en

säker dokumentation av allt plantmaterial som kommer till

användning vid skoglig föryngring.

1993/94:Jo309 av Bengt Hurtig och Jan Jennehag (v) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av att klarlägga om nuvarande

återbeskogningsteknik ger upphov till rotsnurr,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att sådan återplanteringsteknik som ger

upphov till rotsnurr skall förbjudas,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om statligt stöd till skogsvårdsåtgärder som

hjälpplantering.

1993/94:Jo310 av Harald Bergström (kds) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om skogsmarkskalkning för budgetåret 1994/95

samt anvisar 11 000 000 kr utöver vad regeringen föreslagit

eller således 26 000 000 kr,

2. att riksdagen vid bifall till yrkande under 1 beslutar att

minska anslaget till länsstyrelserna med motsvarande belopp.

1993/94:Jo311 av Margareta Winberg m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om FN:s kommission för hållbar utveckling,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om ett samlat utvecklingsprogram för skogen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om ett långsiktigt program för ett uthålligt

och miljöanpassat skogsbruk i inlandet,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av särskilda skogsvårdsinsatser

inom det skogliga stödområdet,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om utveckling av skogen som energikälla,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om en storskalig försöksverksamhet för

askåterföring till skogen,

8. att riksdagen hos regeringen begär att den senast hösten

1997 återkommer till riksdagen och redovisar hur miljö- och

produktionsmålet i skogsbruket uppfylls,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om investeringar till miljöändamål,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om skogsskador,

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om skogsbilvägar,

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om ÖSI.

1993/94:Jo312 av Sinikka Bohlin och Alf Eriksson (s) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att skogsvårdsorganisationen bör ges i

uppdrag att bygga upp ett datasystem för skogliga inventeringar.

1993/94:Jo313 av Kjell Ericsson och Karin Starrin (c) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av ytterligare medel till

skogsbilvägar så att utlovade bidrag kan utbetalas. Erforderliga

medel bör omdisponeras från anslaget C 3 alternativt C 5.

1993/94:Jo419 av Sigge Godin (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om hyreskostnaden vid försöksstationen i

Kälarne,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om en tjänst som

forskningsassistent/genetiker,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om försöksstationen i Kälarne som centrum för

en genbank för bevarande av laxfisk,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av fondmedel för verksamheten,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om försöksstationen i Kälarne som

avelsstation för laxfisk,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om försöksstationen i Kälarne som en

regionalpolitisk resurs.

1993/94:Jo503 av Gunhild Bolander (c) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om vikten av att bekämpningsprogrammet mot virussjukdomen

maedi-visna även kommer våra husdjur lantrasfåren till del.

1993/94:Jo527 av Stefan Attefall m.fl. (kds, m, fp, c) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om vikten av att Skogsstyrelsen ges i uppdrag

att tillhandahålla service för vägnätsplanering och samordning

vid byggande av skogsbilvägar.

1993/94:Jo621 av Sinikka Bohlin m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om behovet av att starta ett storskaligt försök

med återföring av aska från trädbränslen i Gävle--Dala-regionen.

1993/94:Jo673 av Sven-Olof Petersson (c) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om ett utvidgat Östersjölaboratorium i

Karlskrona.

1993/94:Jo685 av Arne Jansson (nyd) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att Skogsstyrelsen och Statens

naturvårdsverk bör utarbeta förslag till tekniska och biologiska

anvisningar för återföring av aska samt förslag till hur

askåterföringen i framtiden skall finansieras,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att staten tills vidare bör garantera i

motionen nämnda askåterföringsprojekt,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att förutsättningar bör skapas så att

Iggesund och Falun kan bli forskningscentra för

askåterföringsforskningen,

4. att riksdagen beslutar att arbetsmarknadsmedel

specialdestineras till företag i Gävleborgs län som satsar på

återvinning enligt beslutet om kretsloppstänkande.

1993/94:Jo693 av Berndt Ekholm m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att en utvärdering av försöksverksamheten

med skogsmarkskalkning genomförs och att de förslag som

utvärderingen kan leda till föreläggs riksdagen,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att en utvärdering av Hallandssjukans

orsaker genomförs och att ett åtgärdsprogram i syfte att

eliminera denna föreläggs riksdagen,

1993/94:N283 av Sten-Ove Sundström m.fl. (s) vari yrkas

21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av statligt stöd till särskilda

skogsvårdsinsatser för privatskogsbruk i Norrbottens inland,

1993/94:N306 av Leif Marklund m.fl. (s) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av stöd till särskilda

skogsvårdsinsatser i skogslänen.

1993/94:U511 av Gunhild Bolander (c) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att återkomma till riksdagen med förslag

om fortsatt stöd till sockernäringen på Gotland.

Utfrågningar m.m.

Representanter för Kommerskollegium och Jordbruksdepartementet

har lämnat information om GATT-avtalet.

Utskottet har under beredningen även inhämtat information och

synpunkter från representanter för Näringsdepartementet,

AssiDomän AB, Skogsägarnas Riksförbund och Svenska

Naturskyddsföreningen om vissa förutsättningar för

reservatsbildning m.m. för uppfyllande av miljömålet enligt

skogsvårdslagen. Vidare har informatiom lämnats av

representanter för Svenska Maskinringar angående verksamheten

med maskinringar. Utskottet har även mottagit skrivelser från

Lunds Park- och naturförvaltning och Landstingsförbundet

angående möjligheterna till dispens från omställningsreglerna

för att bevara natur- och kulturmiljövärden m.m. respektive

rådgivnings- och informationscentra vid naturbruksgymnasierna.

Utskottet

1. Bidrag till vissa internationella organisationer m.m.

(A 1)

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt A 1 (s.

17).

2. Statens jordbruksverk (B 1)

Propositionen

Statens jordbruksverk är central förvaltningsmyndighet med

uppgift att verka för en positiv utveckling av

jordbruksnäringen, trädgårdsnäringen och rennäringen på ett sätt

som tar hänsyn till kraven på en god miljö, en god hushållning

med naturresurserna, ett gott djurskydd och en regional

utjämning av sysselsättning och välfärd. Verket har i uppgift

att dels handlägga frågor kring den av riksdagen beslutade

omställningen av jordbruket, dels följa utvecklingen inom sitt

område med anledning av denna.

Regeringen anser att Jordbruksverkets årsredovisning för

budgetåret 1992/93 uppfyller de krav som ställts. Verket har

bedrivit en konstruktivt arbete med att uppfylla de

verksamhetsmål som regeringen satt för verksamheten både på kort

och lång sikt. Jordbruksverkets planeringsperiod har genom

regeringsbeslut den 10 juni 1993 förlängts till att omfatta

budgetåren 1993/94--1995/96. Skälet är att det i nuläget inte

går att förutse behovet av förändringar inom Jordbruksverkets

verksamhetsområde vid ett EU-medlemskap. De övergripande målen

som gäller för innevarande period bör ligga fast. För nästa

budgetår föreslås ett ramanslag på 112 250 000 kr. Medelsbehovet

har beräknats med utgångspunkt i en real minskning av utgifterna

om 1,9 %.

Motionerna

I motion Jo232 (nyd) yrkas att riksdagen till Statens

jordbruksverk anvisar ett två procent lägre belopp för

budgetåret 1994/95 än vad regeringen föreslagit eller således

110 005 000 kr (yrkande 8). Enligt motion Jo233 (s) saknar

Genbanksnämnden erforderliga resurser för att kunna bedriva sitt

arbete. Detta försvårar bl.a. en redan påbörjad uppföljning av

vissa under åren 1990--1992 gjorda rasinventeringar.

Genbanksnämndens uppdrag bör därför förtydligas och resurser

måste avsättas så att nämnden kan utföra sitt arbete. Medel för

detta bör kunna erhållas genom en omfördelning inom

Jordbruksverkets anslag (yrkande 13).

Utskottets överväganden

Enligt propositionen har Jordbruksverket bedrivit ett

konstruktivt arbete med att uppfylla de verksamhetsmål som

regeringen satt för verksamheten både på kort och lång sikt.

Jordbruksverkets planeringsperiod har förlängts till att omfatta

budgetåren 1993/94--1995/96 eftersom det i nuläget inte går att

förutse behovet av förändringar av verksamheten vid

Jordbruksverket med anledning av ett eventuellt EU-medlemskap.

Utskottet anser i likhet med regeringen att de övergripande

målen som gäller för treårsperioden 1993/94--1995/96 bör ligga

fast. Med det anförda tillstyrker utskottet regeringens förslag

om ett ramanslag på 112 250 000 kr. Utskottet avstyrker därmed

motion Jo232 (nyd) yrkande 8.

Utskottet är inte berett att göra en sådan detaljprövning av

anslaget som förutsätts i motion Jo233 (s) yrkande 13. Det får i

första hand ankomma på Jordbruksverket att bedöma behovet av

eventuell omfördelning av resurserna till Genbanksnämnden.

Motionen avstyrks i denna del.

3. Bidrag till jordbrukets rationalisering m.m. (B 2)

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt B 2 (s.

22 f.).

4. Markförvärv för jordbrukets rationalisering (B 3)

Propositionen

Jordfonden används för att betala länsstyrelsernas

lantbruksverksamhets kostnader för fastighetsförvärv i samband

med åtgärder för yttre rationalisering på lantbrukets område.

Jordfondsfastigheterna skall främst användas för att främja en

från allmän synpunkt lämplig utveckling av företag inom

jordbruket, skogsbruket och trädgårdsnäringen. Fastigheterna

skall också användas för att främja bosättning och

sysselsättning i glesbygd. För budgetåret 1993/94 disponeras en

rörlig kredit på 35 miljoner kronor för jordfondsändamål.

Med hänsyn till osäkerheten om jordfondens likviditet bör en

rörlig kredit på 35 miljoner kronor ställas till

Jordbruksverkets förfogande för jordfondsändamål även under

budgetåret 1994/95. Till markförvärv för jordbrukets

rationalisering för budgetåret 1994/95 bör anvisas ett

reservationsanslag på 1 000 kr.

Motionen

Enligt motion Jo232 (nyd) yrkande 9 bör den kredit på 35

miljoner kronor i Riksgäldskontoret som får disponeras för

jordfondsändamål under budgetåret 1994/95 minskas med 15

miljoner kronor eller den summa som avser inlösen av fastigheter

från skuldsatta jordbrukare.

Utskottets överväganden

Utskottet delar regeringens bedömning att en rörlig kredit på

35 miljoner kronor bör ställas till Jordbruksverkets förfogande

för jordfondsändamål under budgetåret 1994/95. Utskottet

avstyrker därmed det i motion Jo232 (nyd) yrkande 9 framförda

kravet på en reducering av krediten med 15 miljoner kronor,

motsvarande kostnader för inlösen av fastigheter från skuldsatta

jordbrukare. Utskottet vill i detta sammanhang framhålla

följande. Enligt förordningen (1990:1092) om stöd till vissa

skuldsatta jordbrukare kan, som ett led i avvecklingen av

jordbruksföretaget, stöd lämnas i form av inlösen av fastighet.

Kostnaden härför belastar jordfonden. Stödet skall underlätta en

avveckling av företaget och inte ersätta det stöd, för främjande

av företagsrekonstruktion, som har finansierats under anslaget B

5.

5. Täckande av förluster på grund av statlig kreditgaranti

(B 4)

Propositionen

Från anslaget betalas utgifter för att täcka förluster på

grund av statlig garanti för lån till jordbrukets yttre och inre

rationalisering, förvärv och drift av jordbruk, maskinhållning

inom jordbruket, trädgårdsnäringens rationalisering m.m. och

rennäringens rationalisering m.m. samt regionalt stöd till

jordbruks- och trädgårdsföretag i norra Sverige.

Utgifterna för att täcka förlusterna hos företag med statliga

kreditgarantier uppgår till 41 miljoner kronor för budgetåret

1992/93. I enlighet med riksdagens tidigare ställningstagande

skall garantiramen reduceras med motsvarande belopp.

Engagemangsramen uppgår för budgetåret 1993/94 till 3 771

miljoner kronor. Enligt regeringen kommer ramen att vara

tillräcklig under nästa budgetår. Anslaget bör föras upp med 40

miljoner kronor.

Motionen

I motion Jo232 (nyd) yrkas att riksdagen hos regeringen begär

ett förslag om omedelbar avveckling av anslaget avseende statlig

kreditgaranti. Jordbruksföretagen får förutsättas nyttja de

kreditinstitut som marknaden erbjuder (yrkande 10). De utgifter

som avser stöd till rennäringen får täckas inom ramen för

anslaget E 1. De utgifter som avser regionalt stöd till

jordbruks- och trädgårdsföretag i norra Sverige får täckas av

anslaget B 8. Vidare föreslås att anslaget för budgetåret

1994/95 halveras (yrkande 11).

Utskottets överväganden

Som framgår av propositionen kommer troligen förlusterna att

fortsätta öka under de närmaste åren till följd av påfrestningar

i samband med jordbrukets omställning. Därtill kommer förluster

på statliga garantier för lån till trädgårdsföretag, rennäringen

och delar av det regionala stödet. Utskottet ansluter sig till

regeringens bedömning när det gäller medelsbehovet för

budgetåret 1994/95. Utskottet, som i detta sammanhang vill

erinra om att anslaget avser redan ingångna garantiåtaganden

för en kapitalskuld som per den 30 juni 1993 uppgår till 2 043

miljoner kronor, avstyrker därmed motion Jo232 (nyd) yrkandena

10 och 11.

6. Stöd till skuldsatta jordbrukare (B 5)

Propositionen

Från anslaget betalas stöd genom räntebidrag och

avvecklingsbidrag enligt förordningen (1990:1092) om stöd till

vissa skuldsatta jordbrukare.

Jordbruksverket framhåller att denna stödform ännu har ringa

omfattning, bl.a. beroende på de omställningsstöd som har

lämnats under de gångna budgetåren. När dessa minskar i

omfattning eller upphör kan behovet av det här aktuella stödet

väntas öka. Jordbruksministern förordar, med hänvisning till det

anförda, att anslaget förs upp med

oförändrat belopp, 10 miljoner kronor.

Motionerna

Enligt motion Jo232 (nyd) yrkande 12 fyller bidraget ingen

funktion eftersom det inte utnyttjas. Enligt motionärerna är det

lämpligare att i stället ha en för alla gällande

skuldsaneringslag. Anslaget bör avvecklas omdelbart. Även i

motion Jo233 (s) yrkas att anslaget avvecklas med hänsyn till

att stödet efterfrågas i så ringa omfattning (yrkande 6).

Utskottets överväganden

Enligt den ovan nämnda stödförordningen kan stöd lämnas till

särskilt skuldsatta jordbrukare som till följd av bl.a.

avvecklingen av den interna marknadsregleringen på jordbrukets

område får allvarliga ekonomiska svårigheter. Syftet med

anslaget är således att stötta de jordbrukare som på grund av

omställningen drabbades särskilt. Som redovisas i propositionen

har anslaget utnyttjats i mycket liten omfattning och utskottet

anser därför i likhet med vad som anförts i motionerna Jo232

(nyd) yrkande 12 och Jo233 (s) yrkande 6 att det inte finns

någon anledning att behålla stödet till skuldsatta jordbrukare.

Utskottet avstyrker därmed regeringens förslag om

medelsanvisning under denna punkt.

7. Startstöd till jordbrukare (B 6)

Propositionen

Från anslaget utbetalas stöd enligt förordningen (1990:980) om

startstöd till jordbrukare.

Enligt regeringen bör anslaget föras upp med 42 miljoner

kronor för budgetåret 1994/95.

Motionen

I motion Jo232 (nyd) yrkas att regeringen skall lämna förslag

om omedelbar avveckling av startstöd till jordbrukare. Enligt

motionärerna får jordbrukarna utnyttja de möjligheter till stöd

som finns för andra små och medelstora företag (yrkande 13).

Vidare yrkas att riksdagen till Startstöd till jordbrukare

anvisar ett 21 000 000 kr lägre belopp för budgetåret 1994/95 än

vad regeringen föreslagit eller således 21 000 000 kr (yrkande

14).

Utskottets överväganden

Startstöd till jordbrukare infördes i samband med det

livsmedelspolitiska beslutet år 1990 (prop. 1989/90:146, JoU25,

rskr. 327). Härvid framhölls bl.a. att särskilda problem kan

uppstå för ett jordbruksföretag under nyetableringsfasen och att

detta gäller särskilt i glesbygd där möjligheterna till

kompletterande sysselsättning är små eller saknas helt. Enligt

utskottets mening har inget framkommit som nu bör föranleda en

förändrad bedömning när det gäller behovet av detta stöd.

Utskottet gör samma bedömning som regeringen när det gäller

medelsbehovet och avstyrker därmed motion Jo232 (nyd) yrkandena

13 och 14.

8. Stöd till avbytarverksamhet m.m. (B 7)

Propositionen

Anslaget disponeras med 210 miljoner kronor för

avbytarverksamhet, 30 miljoner kronor för företagshälsovård, 120

miljoner kronor för ett socialförsäkringsskydd och 75 miljoner

kronor för produktionsanpassningsåtgärder.

Regeringen bemyndigade den 14 mars 1991 chefen för

Jordbruksdepartementet att tillkalla en särskild utredare med

uppdrag att utreda den framtida finansieringen av vissa sociala

åtgärder för jordbrukare. Våren 1993 överlämnade utredningen

sitt betänkande (SOU 1993:25) Sociala åtgärder för jordbrukare.

Utredningen föreslår i korthet följande. Ett rikstäckande

avbytarsystem skall även i fortsättningen erhålla statligt stöd.

Subventionsgraden bör dock minskas till 45 %. När det gäller

företagshälsovården anförs att Skogs- och lantbrukshälsans

verksamhet bör ges finansiella möjligheter att bestå även på

sikt. Socialförsäkringsskydd får finansieras genom individuella

avgifter eller kombinerade med kollektiva avgifter. För att

genomföra en övergång under socialt acceptabla former krävs viss

statlig subvention beträffande försäkringskostnaden för

lantbrukare som på grund av sin hälsostatus inte erhåller

individuell försäkring (20 % av kollektivet). Statens ansvar bör

lösas med ett engångsbelopp om 260 miljoner kronor och 260

miljoner kronor från premieutjämningsfonden inom nuvarande

skydd.

Regeringen anser att de föreslagna förändringarna bör

genomföras. Överläggningar om ett övertagande av

socialförsäkringsskyddet från staten pågår med Lantbrukarnas

Riksförbund. För att möjliggöra förändringarna inom

socialförsäkringsskyddet tillförs engångsvis 100 miljoner

kronor. För budgetåret 1994/95 bör anslaget föras upp med

535 000 000 kr.

Motionen

Enligt motion Jo232 (nyd) yrkande 15 bör den statliga

socialförsäkringen avvecklas. Branschen får utöver det generella

systemet själv klara det ytterligare försäkringsskydd som kan

anses erforderligt. Vidare yrkas att statens bidrag till

avbytartjänst omedelbart avvecklas (yrkande 16). Branschen får

genom egenavgifter eller på annat sätt lösa frågan om

avbytartjänst. Till Stöd till avbytarverksamhet m.m. bör anvisas

ett 271 000 000 kr lägre belopp för budgetåret 1994/95 än vad

regeringen föreslagit eller således 264 000 000 kr (yrkande 17).

Utskottets överväganden

Som redovisats i propositionen har den av regeringen särskilt

tillkallade utredningen, med uppdrag att utreda framtida

finansiering av vissa sociala åtgärder för jordbrukare,

överlämnat sitt slutbetänkande. Utskottet anser i likhet med

regeringen att föreslagna förändringar bör genomföras. Ett

fortsatt socialförsäkringsskydd för jordbrukare förutsätter att

ansvaret för verksamheten tas över från staten. Enligt

regeringen pågår för närvarande överläggningar om ett sådant

övertagande med Lantbrukarnas Riksförbund. Som framhålls i

propositionen bör en övergång till ett nytt

socialförsäkringssystem ske under socialt acceptabla former. I

likhet med regeringen anser utskottet att 100 miljoner kronor

bör anvisas engångsvis för budgetåret 1994/95 för att möjliggöra

dessa förändringar. Utskottet, som även delar regeringens

bedömning när det gäller medelsbehovet i övrigt, avstyrker

därmed motion Jo232 (nyd) yrkandena 15, 16 och 17.

9. Omställningsåtgärder i jordbruket m.m. (B 9)

Propositionen

Anslaget disponeras huvudsakligen för de olika

omställningsåtgärder som vidtas inom jordbruket, bl.a.

inkomststöd, omställningsstöd och anläggningsstöd inom

vegetabilieproduktionen samt omställningsåtgärder inom mjölk-

och köttproduktionen.

I propositionen erinras om att övergångsåtgärderna enligt 1990

års jordbruks- och livsmedelspolitiska beslut i stort sett fasas

ut under budgetåren 1993/94--1994/95. Endast smärre program och

permanenta åtgärder kvarstår budgetåret 1994/95. Samtidigt sker

en avtrappning av direktbidragen. Sammantaget ger detta relativt

kraftiga reduktioner av anslagen. Perioden påverkas emellertid

också av de beslut som fattas av regering och riksdag i syfte

att gradvis överbrygga perioden fram till ett EU-medlemskap med

utgångspunkt i att ett sådant träder i kraft den 1 januari 1995.

Enligt regeringen bör anslagsposten för direktbidrag minskas

med 500 miljoner kronor till 1 050 miljoner kronor. Regeringens

förslag innebär som tidigare aviserats att direktbidraget till

mjölkproduktionen tas bort. I proposition 1993/94:3 Villkoren

för vegetabilieproduktionen efter budgetåret 1993/94 föreslogs

ett arealbidrag på 900 kr/ha för budgetåret 1994/95 samt

aviserades nivåerna på övriga direktbidrag. Riksdagen har

beslutat om arealbidraget i enlighet med förslaget

(1993/94:JoU6, rskr. 43). Som anfördes i proposition 1993/94:3

bör direktbidragskostnaderna finansieras inom ramen för anvisade

direktbidrag och tillgängliga regleringsmedel inkl. inflytande

förmalningsavgifter budgetåret 1994/95.

Kostnaderna för spannmålsexporten har vid normala

skördeförhållanden och en exportkostnad av 50--60 öre per kg

beräknats till 610--732 miljoner kronor. Som en följd av det

förlängda inlösenförfarandet kommer detta troligen att leda till

en belastning på den särskilda anslagsposten för export.

Sammanfattningsvis begär regeringen bemyndiganden att medge

att Statens jordbruksverk får disponera en rörlig kredit för

inlösen av oljeväxter och spannmål samt för finansiering av

underskottet i spannmålsregleringen för 1990 års skörd på 500

000 000 kr. Regeringen bör även bemyndigas att vid behov höja de

rörliga krediterna för detta ändamål. Regeringen beräknar under

anslaget Omställningsåtgärder i jordbruket m.m. ett sammanlagt

medelsbehov för budgetåret 1994/95 på 1 407 003 000 kr.

Motionerna

Enligt motion Jo230 (v) yrkande 2 skulle ett rakt arealstöd

till all areal gynna Norrland och det ekologiska jordbruket.

Norrland har 10 % av åkermarken men får endast 3 % av

arealstödet. Detta förhållande förstärks av att stödet är

differentierat efter avkastningsnivå. Arealstödet måste utformas

så att denna effekt inte uppstår. Differentieringen måste

slopas. Vidare anförs att anslaget för omställningsåtgärder bör

minskas med 75 000 000 kr. Detta belopp bör tillföras anslaget

för rådgivning och utbildning. Till Omställningsåtgärder i

jordbruket m.m. för budgetåret 1994/95 bör således anvisas

1 332 003 000 kr (yrkande 4). I motion Jo233 (s) yrkande 1

framförs en rad synpunkter på regeringens budgetarbete. Enligt

motionärerna saknas, i likhet med föregående år, en lång rad

anslagspunkter i regeringens budgetförslag. Bl.a. avser

regeringen att återkomma till frågorna om jordbruket i norra

Sverige, fiskepolitiken, skärgårdspolitiken, ekologisk

jordbrukspolitik, utveckling av bioproduktion och den framtida

veterinärorganisationen. Detta får såväl från konstitutionell

som praktisk synpunkt betecknas som otillständigt. Det blir

omöjligt för riksdagen att få en rimlig bild av helheten och

väga delarna mot varandra. Det ger även en felaktig bild av

budgetens samlade utfall och därmed utgångsläget för den

ekonomiska politiken. Enligt motionen föreligger även en

bristande öppenhet i kostnadsredovisningen. Bl.a. redovisas inte

i vilken grad regleringsmedel tas i anspråk och vilken effekt

medlens disposition får under kommande budgetår (yrkande 2).

Vidare framhålls att den ekologiska odlingen vinner allt fler

anhängare och att marknaden växer i takt med människors insikt

och medvetande. Den ekologiska odlingen bör därför tillföras

ytterligare medel. En del av tillskottet bör gå till upplysning

och rådgivning (yrkande 3). Som alternativ till arealstöd bör

ett inkomststöd införas. Arealstöd tenderar att gynna de stora

vegetabilieproducenterna på andra jordbrukares relativa

bekostnad. Inkomststödet ger möjligheter till en rimligare

fördelningspolitisk stödprofil (yrkande 4). Till

Omställningsåtgärder i jordbruket m.m. för budgetåret 1994/95

bör riksdagen anslå 1 406 150 000 kr (yrkande 5). Även i

motion Jo223 (s) yrkande 1 framförs krav om ytterligare stöd

till utveckling av det ekologiska lantbruket. Enligt motionen

bör frågan om skatteavdrag för odling av speciella grödor

utredas (yrkande 2).

Enligt motion Jo221 (fp) behöver skördeskadeskyddet få ett

tillskott av medel. I rådande budgetläge finns dock ingen

möjlighet att anvisa ytterligare medel utöver regeringens

förslag till jordbruket. Om anslaget till export av överskott av

spannmål inte behöver nyttjas fullt ut bör ej förbrukade medel

tillföras skördeskadeskyddet.

I flera motioner aktualiseras frågor som rör

omställningsprogrammet, återkrav beträffande omställningsstöd

och förfarandet i samband härmed. Enligt motion Jo214 (m) bör

ett förslag om återbetalningspolicy omgående utarbetas (yrkande

1). Vidare bör inrättandet av en särskild prövningsnämnd för

omställningsstöd utredas (yrkande 2). Enligt motion Jo220 (kds)

yrkande 2 bör klargöras under vilka villkor åkermark i vänteläge

kan återföras till livsmedelsproduktion. I motion Jo231 (nyd)

föreslås att begränsningen av användningen av mark som anmälts

till omställningsprogrammet och ligger i s.k. vänteläge skall

omprövas. Den nuvarande regeltolkningen är onödigt snäv.

Omställningsstöd får bl.a. lämnas för åkermark som genom

särskilda åtgärder under omställningsperioden varaktigt överförs

till extensivt betesutnyttjande. Enligt meddelade föreskrifter

(SJVFS 1991:5) begränsas extensivt bete till att avse betesvall

som används för köttproduktion eller hästhållning. Betet skall

utnyttjas av vallfoderkonsumerande djur. Enligt motionärerna bör

möjligheterna att nyttja extensivt bete i omställningen vidgas

och omfatta flera djurslag (t.ex. grisar och kalkoner) samt

andra användningsområden som inte strider mot

omställningsprogrammets grundläggande idé. I motion Jo233 (s)

yrkande 11 framhålls att hänsyn skall tas till naturvårdens och

kulturmiljövårdens intressen i samband med prövningen av

omställningsstöd. I ett antal fall har dessa intressen inte

kunnat hävdas på grund av att dispens från krav på djurslag för

betning inte har beviljats. Dispens bör kunna ges exempelvis för

inhyrda köttdjur, får och utegångssvin. Långsiktiga avtal mellan

markägare och kommun eller länsstyrelse bör vara en

förutsättning för dispens.

I tre motioner framförs krav som berör myndigheters

administrativa rutiner i samband med fastställande av arealstöd

och förberedelser inför en EU-anslutning m.m. Enligt motion

Jo201 (fp) används flera typer av lantbruksregister vid

utbetalning av arealstöd. Registren samkörs och utgör bas för

bl.a. beräkning av arealstödet. Är registren inte samstämmiga

ger detta upphov till onödiga likvidförseningar. För att undvika

byråkratiskt krångel bör Jordbruksverket använda endast ett

register. Den kontroll som erfordras bör kunna genomföras ändå.

Enligt motion Jo203 (fp) har Jordbruksverket fått i uppdrag av

regeringen att utreda den framtida jordbruksorganisationen inför

en EU-anslutning. Verket planerar en omfattande administrativ

uppbyggnad. Organisationen skall arbeta vid sidan av

länsstyrelserna. Enligt motionärerna är det onödigt att bygga

upp en ny parallell administration samtidigt som

rationaliseringar eftersträvas inom andra samhällsområden.

Enligt motion Jo209 (s) bör markägaren underrättas om beslut

rörande omställningsstöd till arrendatorer. Ofta möter man

markägare som av en ren tillfällighet fått kännedom om betydande

utbetalningar av omställningsbidrag till berörd arrendator.

Bidragen som beviljas ligger ofta skyhögt över den arrendesumma

som markägare och arrendator överenskommit. I samband med

prövning av omställningsstöd bör därför markägaren underrättas.

Utskottets överväganden

Utskottet har valt att under detta avsnitt inledningsvis ta

upp den i motion Jo233 (s) yrkandena 1 och 2 framförda kritiken

beträffande regeringens budgetarbete på jordbrukets område.

Enligt utskottets mening är det alltid önskvärt att

budgetarbetet kan hållas samman så mycket som möjligt och att

olika delar endast i undantagsfall utelämnas för beslut i

särskild ordning. På så sätt främjas den klarhet och överblick i

budgetarbetet som alltid bör eftersträvas. Utskottet har därför

svårt att se tillräckligt tunga skäl att bryta ut vissa delar

från den ordinarie budgetbehandlingen, även om detta sker med

syftet att uppnå en mer genomarbetad prövning av ett särskilt

budgetområde. Enligt utskottets mening avviker tyvärr inte årets

budgetförslag på något avgörande sätt från vad som varit

brukligt under tidigare års budgetarbete. I detta sammanhang bör

även påpekas att den i motionen redovisade kritiken delvis vilar

på en missuppfattning om propositionens innehåll såvitt avser

redovisningen av vissa delbelopp under anslaget m.m. När det

gäller de s.k. regleringsmedlen delar utskottet synpunkterna i

motionen så till vida att det vore värdefullt om

budgetpropositionen innehöll en tydligare och mer fullständig

redovisning av befintliga och beräknade regleringsmedel och hur

dessa medel fördelas på olika ändamål. Utskottet har under hand

tvingats införskaffa kompletterande information beträffande

regleringsmedlens användning under innevarande och kommande

budgetår. I detta sammanhang bör tilläggas att

Riksdagsutredningen nyligen har presenterat ett förslag om en ny

ordning för budgethanteringen (1993/94:TK2). Förslaget innebär

sammanfattningsvis att budgetförslaget skall vara fullständigt

när det avlämnas, och regeringen skall normalt inte kunna lägga

fram kompletterande budgetförslag före budgetårets början. Alla

anslag skall i princip bruttoredovisas, dvs. inkomster och

utgifter skall redovisas var för sig. Budgetförslaget skall ges

en sådan utformning att det kan användas för resultatstyrning.

Antalet anslag på statsbudgeten begränsas. Härutöver kan

framhållas att regleringsmedel enligt gällande lagstiftning inte

får tas ut efter utgången av budgetåret 1994/95. Frågan om

fortsatt uttag av regleringsmedel sammanhänger bl.a. med

Sveriges medlemskap i EU och kan för närvarande inte bli föremål

för något definitivt ställningstagande. Utskottet är mot

bakgrund av det anförda inte berett att föreslå någon riksdagens

åtgärd i anledning av motion Jo233 (s) yrkandena 1 och 2.

Motionen avstyrks i berörda delar.

Villkoren för vegetabilieproduktionen efter budgetåret 1993/94

behandlades av riksdagen under hösten 1993 (1993/94:JoU6, rskr.

43). När det gäller arealbidraget konstaterade utskottet att

EU:s stöd till vegetabiliesektorn på flera områden avsevärt

överstiger stödet till de svenska odlarna och att

avkastningsnivåerna i flera viktiga EU-länder är högre än i

Sverige samtidigt som kostnaderna för insatsmedel m.m. är lägre.

Enligt utskottets mening var ett viktigt led i anpassningen

inför ett EU-medlemskap att svenska jordbruksföretag som har

goda förutsättningar att producera och konkurrera på EU:s

villkor skall kunna bestå under övergångsperioden. Mot bakgrund

av det anförda är utskottet inte berett att, som nu föreslås i

motion Jo230 (v) yrkande 2, tillstyrka ett slopande av det

differentierade arealstödet. Motionen avstyrks i berörd del.

Med samma motivering avstyrks även motion Jo233 (s) yrkande 4.

I samband med riksdagens behandling av budgetpropositionen år

1993 tillstyrkte utskottet regeringens förslag om utbyggnad av

stödet till den ekologiska produktionen inom områdena tillämpad

forskning och utveckling, marknadsföringsinsatser och kontroll.

Stödet till den ekologiska produktionens utveckling finansieras

inom ramen för tillgängliga medel för direktbidragen och

prisregleringsmedel. Sammanlagt skulle 10 miljoner kronor per år

anvisas för budgetåren 1993/94 och 1994/95 (1992/93:JoU13). I

reformen av EU:s gemensamma jordbrukspolitik finns stöd till

ekologiskt lantbruk med bland de kompletterande stöden till

miljöfrämjande åtgärder. För att erhålla ett stöd skall ett

stödprogram utarbetas av medlemsländerna. Programmet skall sedan

godkännas av EU-kommissionen. Som framgår av årets

budgetproposition har en utredning nyligen tillsatts vars

uppgift är att lämna förslag till ett svenskt program för stöd

enligt EU:s förordning om miljövänliga jordbruksmetoder och

bevarandet av landskapet. I direktiven (1993:129) till

utredningen angavs att det inom ramen för dessa program bör ingå

ett förslag till stöd för omläggning till ekologisk produktion.

Regeringen har i proposition 1993/94:157 Stöd till ekologisk

odling och trädgårdsnäringen m.m. utöver det belopp om 10

miljoner kronor för stöd till ekologisk odling, som finansieras

inom ramen för direktbidragen till jordbruket under anslaget

Omställningsåtgärder i jordbruket m.m., föreslagit att

ytterligare 10 miljoner kronor anslås under detta anslag

budgetåret 1994/95. Av det nya anslaget anser regeringen att 2

miljoner kronor bör disponeras för huvudsakligen

informationsverksamhet. Resterande 8 miljoner kronor bör

disponeras i form av ett särskilt arealbidrag till ekologisk

odling. Arealbidraget bör inte differentieras utan vara lika

stort för samtliga ekologiska odlare oavsett om den mark de

brukar är låg- eller högavkastande. Regeringens förslag kommer

att beredas av utskottet under våren 1994. I avvaktan på

resultatet av utredningen och utskottets kommande

ställningstagande när det gäller proposition 1993/94:157 anser

utskottet det inte meningsfullt att nu föreslå något

riksdagsuttalande med anledning av motionerna Jo223 (s)

yrkandena 1 och 2 samt Jo233 (s) yrkande 3. Motionerna avstyrks

i berörda delar.

Utskottet delar regeringens bedömning när det gäller

medelsbehovet under punkt B 9 och tillstyrker därför

propositionen i denna del. Därmed avstyrks motionerna Jo230 (v)

yrkande 4 och Jo233 (s) yrkande 5. Utskottet har inte heller

någon erinran mot regeringens förslag om bemyndiganden att medge

rörliga krediter och bemyndigande för regeringen att vid behov

höja dessa.

Som framgår av propositionen beräknas kostnaderna för

spannmålsexporten uppgå till mellan 610 och 732 miljoner kronor.

Som en följd av det förlängda inlösenförfarandet kommer detta

att leda till en belastning på den särskilda anslagsposten för

export. Utskottet finner mot bakgrund av det anförda inte

anledning föreslå någon riksdagens åtgärd i anledning av motion

Jo221 (fp). Motionen avstyrks.

I samband med riksdagens behandling av regeringens förslag om

villkoren för vegetabilieproduktionen efter budgetåret 1993/94

avslogs regeringens förslag när det gällde villkoren för

återbetalning av omställningsstöd. Utskottet framhöll bl.a. att

regeringen bör återkomma till riksdagen med en mer utförlig

analys av problemen kring frågan om återbetalning av sådant

stöd. På grundval av en sådan analys kan en förnyad bedömning

göras angående återbetalningsskyldigheten för de lantbrukare som

inte genomfört en varaktig omställning av sin produktion

(1993/94:JoU6, rskr. 43). I avvaktan på att regeringen

presenterar ett nytt förslag beträffande formerna för återkrav

finner utskottet inte anledning att nu föreslå någon riksdagens

åtgärd i anledning av motionerna Jo214 (m) yrkandena 1 och 2

samt Jo220 (kds) yrkande 2. Motionsyrkandena avstyrks.

Omställningsstödet till jordbruket regleras i förordningen

(1990:941) om inkomst-, omställnings- och anläggningsstöd. Med

stöd av förordningen har Jordbruksverket meddelat särskilda

föreskrifter (SJVFS 1991:5). Enligt förordningen får

omställningsstöd lämnas för åkermark som genom särskilda

åtgärder under omställningsperioden bl.a. varaktigt överförs

till extensivt betesutnyttjande. Det poängteras särskilt att

extensiv odling av slåttervall inte räknas som omställning.

Enligt Jordbruksverkets föreskrifter kan extensivt

betesutnyttjande omfatta di- och amkor, slaktnöt, tackor, dov-

och kronhjort, hästar samt getter.

I samband med det livsmedelspolitiska beslutet år 1990

framhöll utskottet (s. 117 f.) det angelägna i att

omställningsinsatserna skulle leda till en snabb och varaktig

omställning till alternativ markanvändning. Detta var en

förutsättning för att produktionen skulle komma i balans.

Utskottet betonade vidare betydelsen av att vallproduktion och

betesdrift stimulerades i omställningsprogrammet. Härmed

instämde utskottet i vad som bl.a. anförts i motioner från

centern och vpk angående möjligheterna att införa ett djurbidrag

för vallfoderkonsumerande betande djur förenat med ett krav att

inte använda handelsgödsel. Dåvarande Lantbruksstyrelsen skulle

ges i uppdrag att pröva hur ett system för extensiv vall- och

betesproduktion skulle kunna ingå i omställningsstödet.

Riksdagen beslutade i enlighet med utskottets förslag

(1989/90:JoU25, rskr. 327).

Med anledning av vad som anförts i motionerna Jo231 (nyd) och

Jo233 (s) yrkande 11 beträffande utökade möjligheter till

betesdrift i omställningen vill utskottet anföra följande.

Enligt utskottets mening är syftet med omställningsstödet att

stimulera till en snabb och varaktig omställning av åkermarken

från livsmedelsproduktion till annan produktion. Stödet skall

således medverka till att varaktiga, nya och alternativa

förvärvsmöjligheter inom jordbruksnäringen skapas. Samtidigt får

inte naturvårds- och kulturmiljövärden tillåtas att ta skada på

grund av vidtagna omställningsåtgärder. Omställningsstödet bör

dock inte ses som ett komplement eller en ersättning för de

permanenta stödformer för landskapsvård som införts. I detta

sammanhang bör även observeras att omställningsstöd lämnas under

budgetåren 1991/92--1993/94 och att sista ansökningstillfället

för sådant stöd var den 1 april 1993. Mot bakgrund av det

anförda är utskottet inte berett att med utgångspunkt från vad

som föreslagits i motionerna utvidga möjligheterna till

omställningsstöd. Utskottet avstyrker därmed motionerna Jo231

(nyd) och Jo233 (s) yrkande 11.

I motionerna Jo201 (fp), Jo203 (fp) och Jo209 (s) framförs

yrkanden rörande Jordbruksverkets interna organisation och

arbetsrutiner. En myndighets interna organisation och

arbetsrutiner beslutas av myndigheten själv. Detta regleras

huvudsakligen i verksförordningen (1987:1100) resp. intern

arbetsordning. När det gäller frågan om underrättelse till

markägaren beträffande beslut om omställningsstöd som omfattar

arrenderad mark vill utskottet dessutom anföra följande. Beslut

om stöd och utbetalning av stödbelopp har fått ske utan att

myndigheten har haft någon kännedom om vilka åtgärder som

brukaren vid ansökningstidpunkten avsåg att genomföra. Mot denna

bakgrund fick ansvaret för om en åtgärd kunde genomföras och bli

varaktig läggas på jordbrukaren. En mycket stor del av

åkermarken i Sverige brukas genom någon form av nyttjanderätt.

En underrättelseskyldighet i enlighet med motionen skulle bl.a.

innebära att Jordbruksverket måste införskaffa uppgift om hur

stor del av omställningsarealen som ligger på mark som brukas

med nyttjanderätt och vem som är ägare till marken. Detta skulle

innebära ännu mer omfattande krav på uppgiftslämnande från

brukarens sida och dessutom medföra ett omfattande

administrativt merarbete för stödmyndigheten. Vidare bör

observeras att mellan 10 och 20 % av jordbruksföretagen varje år

berörs av både brukar- och arealförändringar. Med det anförda

avstyrker utskottet motionerna Jo201 (fp), Jo203 (fp) och Jo209

(s).

10. Rådgivning och utbildning (B 10)

Propositionen

Från anslaget utbetalas medel för informations-, rådgivnings-,

utbildnings- och utvecklingsinsatser för att underlätta

jordbrukets omställning och för landskapsvård som ett led i

omställningen av jordbruket.

I propositionen framhålls bl.a. att de utökade rådgivnings-

och utbildningsinsatser som enligt det livsmedelspolitiska

beslutet skall genomföras under omställningsperioden är mycket

angelägna. Det är också viktigt att utbildning i och information

om EU-frågorna lyfts fram i arbetet. Prisregleringsmedel bör

dock inte tillföras verksamheten. Enligt regeringen bör anslaget

föras upp med 29 785 000 kr för budgetåret 1994/95.

Motionerna

I motion Jo230 (v) yrkas att riksdagen till Rådgivning och

utbildning för budgetåret 1994/95 anvisar 75 000 000 kr utöver

regeringens förslag eller således 104 785 000 kr (yrkande 5).

Enligt motion Jo232 (nyd) bör till Rådgivning och utbildning för

budgetåret 1994/95 anvisas ett 10 000 000 kr lägre belopp än vad

regeringen föreslagit eller således 19 785 000 kr (yrkande 18).

När det gäller lantbruksskolornas och hushållningssällskapens

ställning inom rådgivning och utbildning framförs synpunkter i

tre motioner. Enligt motion Jo204 (m) är det angeläget att medel

anslås till rådgivning och utbildning eftersom

omställningsarbetet långt ifrån är genomfört. Det är mycket

värdefullt att den verksamhet som startat på flera

naturbruks/lantbruksskolor kan fullföljas under hela

omställningstiden. Hur ifrågavarande anslag skall disponeras för

att möjliggöra verksamheten får det ankomma på regeringen att

avgöra. I motion Jo213 (fp) yrkas att riksdagen hos regeringen

skall begära att 5 miljoner kronor under anslaget riktas till

utveckling av kunskapscentra vid lantbruksskolorna. Det vore

enligt motionären mycket olyckligt om stödet till

utvecklingsarbete avbryts eller att oklarhet får råda om vad som

gäller. Enligt motion Jo220 (kds) yrkande 1 bör

hushållningssällskapens ställning i den lokala rådgivningen och

utbildningen stärkas. Utbildningen får inte ensidigt vara

inriktad på optimal ekonomi för det enskilda företaget utan

kompletteras med helhetssyn. Därvid bör beaktas vad olika

åtgärder innebär i fråga om nationell och global förbrukning av

råvaror. Hushållningssällskapen kan bl.a. utnyttjas för att

utveckla lokalt anpassad odlingsteknik. Där förutsättningar

finns bör sällskapens ställning därför stärkas i rådgivningen

och utbildningen.

Utskottets överväganden

Utskottet delar regeringens bedömning när det gäller

medelsbehovet under punkt B 10 och tillstyrker därför

regeringens förslag. Därmed avstyrks motionerna Jo230 (v)

yrkande 5 och Jo232 (nyd) yrkande 18.

Utskottet behandlade våren 1993 bl.a. vissa förslag

beträffande lantbruksskolornas roll i fortbildning och

rådgivning m.m. (1992/93:JoU20). Härvid konstaterades att det,

inte minst mot bakgrund av att utbildningen inom jordbruk och

trädgårdsnäring till så stor del utgörs av specialistkurser, var

av stor betydelse att behoven av

fortbildning och kompetensutveckling kunde tillgodoses. Det

framstår som naturligt att den ökade fortbildnings- och

rådgivningsverksamheten inriktas på ekonomi och

produktionsteknik. Utskottet anslöt sig därmed till regeringens

förslag om stöd till de naturbruks/lantbruksskolor som utvecklar

sin roll som förmedlare av kunskap

till yrkesverksamma inom näringarna. I

sammanhanget framhöll utskottet även att anpassningen till EU

och avregleringen av det svenska jordbruket i framtiden kommer

att ställa allt större krav på de aktiva näringsutövarnas

företagsekonomiska kunskaper och därmed på den undervisning som

ges vid lantbruksskolorna. I likhet med jordbruksministern ansåg

utskottet att det bör ankomma på Jordbruksverket att i samråd

med berörda myndigheter och organisationer utforma ramarna för

det ovan beskrivna utbildningsprogrammet, villkoren för stödet

samt fördelningen av för ändamålet tillgängliga medel. Utskottet

vidhåller den nu redovisade inställningen beträffande det

fortsatta arbetet med att utveckla lantbruksskolornas roll i

fortbildning och rådgivning. Såvitt utskottet kan bedöma innebär

inte heller regeringens förslag i denna del någon förändring i

förhållande till tidigare ställningstagande. Utskottet ansluter

sig därmed till regeringens bedömning att de utökade

rådgivnings- och utbildningsinsatserna, som enligt det

livsmedelspolitiska beslutet skall genomföras under

omställningsperioden, är fortsatt mycket angelägna. Vidare bör

betydelsen av utbildning i och information om EU-frågorna lyftas

fram i arbetet. Utskottet förutsätter att regeringen noga följer

utvecklingen på detta område och vid behov vidtar de ytterligare

åtgärder som kan anses nödvändiga för att stödja ifrågavarande

verksamhet. Mot bakgrund av vad som tidigare anförts om

omställningsåtgärder m.m. anser utskottet i likhet med

regeringen att prisregleringsmedel inte bör tillföras

verksamheten. Enligt utskottets bedömning är syftet med

motionerna Jo204 (m) och Jo213 (fp) med det anförda i allt

väsentligt tillgodosett. Yrkandena påkallar således ingen

ytterligare riksdagens åtgärd.

Med anledning av de i motion Jo220 (kds) yrkande 1 framförda

synpunkterna beträffande hushållningssällskapens roll i den

lokala rådgivningen vill utskottet framhålla följande. I samband

med ovan nämnda behandling av förslaget om lantbruksskolornas

roll i fortbildning och rådgivning m.m. framhöll utskottet även

att statens engagemang i rådgivningen till jordbruket bör

begränsas till den information och service som är förknippad med

myndighetsutövning och till de tillfällen då det ligger i

samhällets intresse att rådgivning används som medel för att

främja jordbruksnäringens utveckling. Även om staten har ett

avgörande inflytande över hur de allmänna medlen används innebär

inte detta att de är förbehållna statliga rådgivningsorgan. Med

målsättningen att tillgängliga finansiella och personella

resurser i regionen används så effektivt som möjligt bör avsatta

medel kunna disponeras för rådgivning antingen i statlig regi

eller genom upphandling på marknaden. Såväl rådgivningens

inriktning som omfattning, liksom sambanden mellan rådgivning

och myndighetsutövning eller andra myndighetsanknutna uppgifter,

förväntas variera över åren. Det bör därför avgöras från fall

till fall vilket sätt som är det mest effektiva för att

genomföra ett statligt rådgivningsprogram. Utskottet, som inte

gör någon annan bedömning än motionärerna vad avser

hushållningssällskapens kompetens m.m. på ifrågavarande område,

finner således att hushållningssällskapen är oförhindrade att

tillsammans med övriga rådgivningsorgan delta i den regionala

upphandlingen. Enligt utskottets bedömning är syftet med motion

Jo220 yrkande 1 med det anförda i allt väsentligt tillgodosett.

Yrkandet påkallar således ingen ytterligare riksdagens åtgärd.

11. Stöd till sockerbruket på Gotland m.m. (B 11)

Propositionen

Under detta anslag har anvisats stöd till sockerbruken på

Öland och Gotland. Enligt riksdagens beslut skall stöd lämnas

under en övergångsperiod. Mörbylånga sockerbruk har lagts ned.

Det statliga stödet till Roma sockerbruk lämnas längst t.o.m.

1995 års betkampanj.

Enligt regeringen bör anslaget föras upp med 12 500 000 kr

under budgetåret 1994/95 som stöd för driften av Roma

sockerbruk.

Motionen

I motion U511 (c) konstateras att riksdagen i samband med

beslutet om att stödet till Roma sockerbruk skulle upphöra år

1995 uttalade att regeringen borde återkomma till riksdagen i

det fall problem skulle uppstå att få fram alternativ

sysselsättning. Arbetsmarknadssituationen på Gotland är f.n.

betydligt sämre än vad som kunde förutses vid tidpunkten för

riksdagsbeslutet. Trots intensiva försök har det inte lyckats

att få fram någon sysselsättning som ens i begränsad omfattning

skulle kunna motsvara sockernäringens betydelse. Det är hög tid

att aktualisera en omprövning av beslutet om stöd till den

gotländska sockernäringen. Regeringen bör därför återkomma till

riksdagen med förslag om fortsatt stöd till sockernäringen på

Gotland (yrkande 2).

Utskottets överväganden

Regeringens förslag om medelsanvisning tillstyrks.

Vad gäller konsekvenserna av en nedläggning av sockerbruket i

Roma framhöll utskottet i samband med riksdagsbehandlingen av

denna fråga bl.a. följande (1990/91:JoU25). Med hänsyn till de

speciella omständigheter som råder för Gotlands del måste än

större ansträngningar göras för att under den angivna

övergångstiden försöka få fram alternativ sysselsättning för dem

som kommer att drabbas av nedläggningen. En avveckling av stödet

kräver noggranna överväganden och kraftfulla insatser för att

begränsa de negativa verkningarna för sysselsättningen på ön. De

samlade resurserna bör inriktas mot tillskapande av alternativ

sysselsättning till den föreslagna tidpunkten för upphörande av

stödet. Med det anförda tillstyrkte utskottet regeringens

förslag vad avser övergångsperiodens längd. Utskottet

konstaterade vidare att regeringen bör återkomma till riksdagen

i det fall problem skulle uppstå att få fram alternativ

sysselsättning. Riksdagen beslutade i enlighet med utskottets

förslag.

Utskottet delar de i motion U511 yrkande 2 redovisade

synpunkterna när det gäller sockernäringens betydelse för

näringsliv och sysselsättning på Gotland. Sockerodlingen är

också av stor betydelse för det gotländska jordbruket. Vidare

kan konstateras att arbetsmarknadssituationen på Gotland i vart

fall inte förbättrats sedan riksmötet 1990/91. Mot bakgrund av

utskottets tidigare ställningstagande och riksdagens beslut i

denna fråga får förutsättas att regeringen noga följer

utvecklingen på detta område och återkommer till riksdagen med

de förslag som kan anses erforderliga. Utskottet anser inte att

något ytterligare uttalande från riksdagen med anledning av

motion U511 (c) yrkande 2 är påkallat.

12. 1993 års skogspolitiska beslut

Riksdagen beslöt våren 1993 om en ny skogspolitik (prop.

1992/93:226, bet. JoU15, rskr. 352). Beslutet innebar att

miljömålet införs som ett grundläggande mål i skogspolitiken och

att miljömålet jämställs med produktionsmålet. Skogspolitikens

medel skall liksom hittills vara av rättslig, ekonomisk och

administrativ art. Skogsägaren ges större frihet i valet av

skogsbruksåtgärder samtidigt som hon eller han får ökat ansvar

för att naturvårdsintressena tillgodoses. Sedan

skogsvårdsavgiften avskaffats har det statliga stödet till

skogsbruket minskat. Det ankommer på näringen att ta det

ekonomiska huvudansvaret för skogsvården. I gengäld har

administrationen förenklats.

Det statliga stödet till skogsbruket begränsas i regel till

att omfatta bidrag till vissa natur- och kulturvårdsåtgärder,

ädellövskogsbruk och kalkning av skogsmark.

Genom riksdagsbeslutet ändrades skogsvårdslagen (1979:429) och

utgavs i en ny författning (1993:553). Regeringen har därefter

utfärdat en ny skogsvårdsförordning (1993:1096) och en

förordning (1993:1272) med ny instruktion för Skogsstyrelsen och

skogsvårdsstyrelserna. Skogsstyrelsen har utfärdat nya

föreskrifter och allmänna råd om statligt stöd till skogsbruket

(SKSFS 1993:1) samt föreskrifter och allmänna råd till

skogsvårdslagen (SKSFS 1993:2). Skogsvårdslagen och flertalet

följdförfattningar har trätt i kraft så sent som den 1 januari

1994; Skogsstyrelsens stödföreskrifter dock ett halvt år

tidigare (med undantag av de paragrafer som rör stödet till

ädellövskogsbruk).

Motionerna

Med hänsyn till att skogspolitiken helt nyligen undergått en

genomgripande översyn har utskottet funnit lämpligt att i detta

sammanhang ta upp samtliga skogsmotioner från allmänna

motionstiden. Inledningsvis behandlas allmänna skogspolitiska

motionsyrkanden.

I den socialdemokratiska gruppmotionen Jo311 (s) framförs

yrkanden av både internationell och nationell räckvidd.

Motionärerna erinrar om det arbete som pågår i FN:s kommission

för hållbar utveckling med att fullfölja och vidareutveckla de

skogsprinciper som antogs vid UNCED-konferensen i Rio de Janeiro

1992. Enligt motionen bör riksdagen uttala att Sverige även

fortsättningsvis bör delta aktivt och presentera förslag för

långsiktigt hållbar skötsel av världens skogar (yrkande 1). På

det nationella planet bör riksdagen göra ett tillkännagivande om

ett samlat utvecklingsprogram för skogen. En primär strategi bör

gå ut på att använda skogen på ett mångsidigare och regionalt

utvecklande sätt. Programmet bör därför inriktas på att snabbt

föreslå de åtgärder och styrinstrument som behövs för att bredda

användningen av "det gröna guldet" (yrkande 2). Med hänsyn till

att skogen är glesbygdens största naturresurs är det viktigt att

politiken för skogsbruket har ett inbyggt regionalpolitiskt

ansvarstagande, hävdar motionärerna (yrkande 3). Särskilda

skogsvårdsinsatser behövs inom det skogliga stödområdet.

Skogsbruket i inlandet och speciellt i Norrlands inland har

under de senaste åren drabbats av stora problem med avsättning

av virket. En snabbutredning bör snarast tillsättas för att

lägga fram ett långsiktigt program för ett uthålligt och

miljöanpassat skogsbruk i inlandet. I väntan på en sådan

utredning föreslås kortsiktiga arbetsmarknadspolitiska

stödåtgärder. För budgetåret 1994/95 bör 30 miljoner kronor

användas för detta ändamål av arbetsmarknadspolitiska medel

(yrkande 4).

Utnyttjandet av skogen som energikälla bör utredas, anser

motionärerna. Okonventionella lösningar med samverkan mellan

fastighetsägare, kommuner och lokala skogsägare och/eller

jordbrukare som entreprenörer bör prövas (yrkande 5). För att

komplettera skogens kretslopp bör en storskalig

försöksverksamhet för askåterföring till skogen prövas, med

efterföljande ekonomisk och ekologisk utvärdering (yrkande 7).

Förslag väcks även i motionerna Jo621 (s) och Jo685 (nyd) om

storskaligt försök med askåterföring. Skogsstyrelsen och

Naturvårdsverket bör utfärda anvisningar och statlig garanti

utfärdas.

I motion Jo311 begärs vidare att regeringen senast hösten 1997

återkommer till riksdagen och redovisar hur miljö- och

produktionsmålen i skogsbruket uppfylls med hänsyn till att den

nya skogsvårdslagen fått karaktär av minimilag (yrkande 8).

Regeringen bör återkomma till riksdagen med ett förslag om hur

den långsiktiga finansieringen av naturvården skall ordnas.

Statlig mark bör avsättas med lagstadgat skydd som naturreservat

(yrkande 10). Motionärerna hänvisar vidare till att

Skogsstyrelsen har ett regeringsuppdrag om sammanställning av

fakta om luftföroreningar och skogsskador. Det får enligt

motionen förutsättas att regeringen återkommer till riksdagen

med förslag till åtgärder och finansiering sedan uppdraget

redovisats (yrkande 12).

I de socialdemokratiska motionerna Jo304 (skogsbruket i

Jämtlands län), N283 yrkande 21 (behov av statligt stöd till

särskilda skogsvårdsinsatser för privatskogsbruk i Norrbottens

inland) och N306 yrkande 2 (behov av stöd till särskilda

skogsvårdsinsatser i skogslänen) framförs synpunkter och

yrkanden som nära ansluter till vad som yrkas i motion Jo311

yrkandena 3 och 4 om Norrlands inland.

Problemen med skogsskador är föremål för yrkanden även i andra

motioner. Enligt motion Jo306 (s) bör en skogsskadekommission

tillsättas (yrkande 1) och ett storskaligt kalkningsprogram

starta (yrkande 2). I motionerna Jo305 (s) och Jo693 (s) yrkande

4 begärs tvärvetenskaplig forskning för att utreda orsaken till

den s.k. Hallandssjukan resp. åtgärdsprogram för att eliminera

denna.

I motionerna Jo302 (-) och Jo309 (v) har ett specialfall av

skador på växande träd tagits upp, nämligen s.k. rotsnurr, en

typ av skada som förekommer på träd som planterats som

täckrotsplantor och som orsakar instabilitet hos det växande

trädet. Enligt motionärerna bör problematiken kring gjorda

misstag utredas och ett åtgärdspaket antas. I motion Jo308 (kds)

framhålls behovet av ett hållbart regelsystem och en säker

dokumentation av allt plantmaterial som kommer till användning

vid skoglig föryngring.

Utskottets överväganden

Inför 1992 års Riokonferens om miljö och utveckling --

UNCED -- fördes från svensk sida ett aktivt arbete för att få

till stånd en global skogskonvention. Någon sådan kom aldrig att

utarbetas, men väl ett antal s.k. skogsprinciper vilka antogs av

konferensen. Enligt propositionen (1993/94:111) om genomförande

av UNCED-besluten anser regeringen att FN:s livsmedels- och

jordbruksorganisation, FAO, bör vara det centrala organet som

skall ansvara för att skogsprinciperna från Rio uppfylls och

genomsyrar den internationella skogspolitiken. Regeringen

bedriver därför en aktiv politik för att stärka FAO:s globala

insatser. Utskottet finner för sin del att en satsning på FAO:s

insatser bör vara det mest effektiva sättet att utnyttja

tillgängliga resurser. Det får förutsättas att regeringen även i

fortsättningen aktivt stöder FAO i detta avseende så att FAO:s

skogsavdelning ges resurser som svarar mot UNCED-kraven. Det

anförda innebär att motion Jo311 yrkande 1 blir tillgodosett.

Yrkandet påkallar således inget särskilt riksdagsinitiativ.

Som inledningsvis anförts syftar den nya skogspolitiken till

att ge skogsägarna större frihet och samtidigt ökat ansvar för

skogens skötsel. Stödet till skogsbruket har reducerats.

Skogsvårdsavgiften har avskaffats. Norrlands inland har inte

ansetts böra bli föremål för speciella skogspolitiska insatser,

och regionalpolitiska insatser för skogsbruket kommer i

fortsättningen att behandlas i samband med den allmänna

regionalpolitiken. Med hänvisning härtill avstyrks yrkande 3 i

motionen.

Utskottet har inhämtat arbetsmarknadsutskottets yttrande över

yrkandena 4, 14 och 15 i motion Jo311 där det föreslås att medel

skall anvisas av arbetsmarknadspolitiska medel. I sitt yttrande

(1993/94:AU3y) framhåller arbetsmarknadsutskottet bl.a.

följande.

/Arbetsmarknads/utskottet behandlar varje år motionsförslag om

arbetsmarknadspolitiska medel, framför allt olika

beredskapsarbeten, för t.ex. kulturändamål och

naturvårdsändamål. Ofta är det fråga om angelägna projekt, som

därutöver motiveras med sysselsättningsskäl. Utskottet brukar

emellertid inte gå in på en bedömning av de olika behov och

förslag som förs fram i motioner av detta slag, utan erinrar om

att utnyttjandet av de arbetsmarknadspolitiska resurserna måste

bedömas från arbetsmarknadssynpunkt. Dessa medel bör således

inte ses som en resurs för andra i och för sig angelägna

samhällsområden.

Insatser av det slag som motionärerna förordar kan förekomma

inom arbetsmarknadspolitikens ram, men det är AMS som fördelar

resurserna för arbetsmarknadspolitiska insatser i de olika länen

med hänsyn till rådande arbetsmarknadsläge.

Av nu angivna skäl avstyrker arbetsmarknadsutskottet bifall

till motionens yrkande 4 och 15.

Jordbruksutskottet får för sin del anföra följande. Som

framgår av arbetsmarknadsutskottets yttrande bör riksdagen inte

gå in på prioriteringen av hur de arbetsmarknadspolitiska medlen

fördelas. Av den tidigare framställningen framgår vidare att

regionalpolitiskt stöd inte ingår i den nya skogspolitiken.

Utskottet avstyrker motion Jo311 yrkande 4 med hänvisning till

det anförda. Av samma skäl avstyrks motionerna Jo304, N283

yrkande 21 och N306 yrkande 2. Motion Jo311 yrkande 15 behandlas

under Litt. C 5. Insatser för skogsbruket.

När det gäller förslagen i motion Jo311 yrkande 2 om ett

samlat utvecklingsprogram för skogen och yrkande 5 om utveckling

av skogen som energikälla får utskottet anföra följande: Ett

viktigt projektarbete pågår under NUTEK:s ledning för att

utveckla kunskapsförsörjningen för den skogsråvaruförsörjande

industrin. De program som tagits fram i detta syfte innefattar

förädling av skogsråvaran både till varor och för energiändamål.

Här bör även omnämnas ett gemensamt forskningsprojekt mellan

SJFR och Sveriges lantbruksuniversitet för att bättre anpassa

virkesproduktionen till olika användningsområden. Ett

omfattande arbete pågår alltså med samma inriktning som den

motionärerna föreslår. Något särskilt riksdagsuttalande härom

påkallas inte.

Enligt 1993 års skogspolitiska beslut bör Naturvårdsverket och

Skogsstyrelsen ges i uppdrag att fortlöpande utvärdera den nya

skogspolitikens effekter på den biologiska mångfalden och följa

upp hur reservatsavsättningarna och de olika åtgärderna i

skogsbruket bidrar till att uppfylla miljömålet. Regeringen har

sedermera i regleringsbrevet för innevarande budgetår

föreskrivit att Skogsstyrelsen inom en fyraårsperiod skall göra

en utvärdering och redovisning av den nya skogspolitikens

effekter, särskilt med avseende på miljömålet. I samarbete med

Statens naturvårdsverk skall styrelsen fortlöpande utvärdera den

nya skogspolitikens effekter på den biologiska mångfalden.

Utskottet förutsätter att regeringen därefter återkommer till

riksdagen med eventuella förslag. Yrkande 8 i motion Jo311 synes

därmed tillgodosett.

När praktiska erfarenheter av den nya skogspolitiken har

vunnits kan det senare, enligt 1993 års riksdagsbeslut, vara

lämpligt att formulera ett riktvärde för reservatsbildningarna

på lång sikt. Det bör härvid inte uteslutas att en nivå i

storleksordningen 5 % av den produktiva skogsmarken nedanför

skogsodlingsgränsen kan vara nödvändig att uppnå. Utskottet är

inte berett att i detta sammanhang ta ställning till frågan om

finansiering av reservatsavsättningar. I sitt betänkande

1993/94:JoU15 behandlar utskottet den satsning på statens

förvärv av värdefulla naturområden som redovisas i Miljö- och

naturresursdepartementets budgetbilaga under Litt. A 4. Anslaget

föreslås för nästa budgetår belöpa sig till drygt 190 miljoner

kronor, dvs. oförändrat jämfört med innevarande år. Med

hänvisning till det anförda avstyrks yrkande 10 i motionen.

Det problemkomplex som kan rubriceras "luftföroreningar och

skogsskador" ligger som motionärerna anger under utredning.

Regeringen har uppdragit åt Skogsstyrelsen att sammanställa

fakta om sambandet mellan luftföroreningar och skador på skog

och skogsmark samt skadornas orsaker och omfattning. Behovet av

ändrad inriktning och koncentration av forskningsinsatser bör

enligt direktiven redovisas. Skogsstyrelsen bör ange ytterligare

åtgärder för att komma till rätta med problemen på kort och lång

sikt. Med anledning av uppdraget har Skogsstyrelsen tillsatt en

enmansutredning (landshövding Kjell A. Mattsson) som skall

redovisa sina slutsatser vid halvårsskiftet 1994. Utredningen

kommer i sitt arbete även att undersöka andra orsaker än

luftföroreningar till en komplex skadebild. En viktig del av

utredningen ägnas åt den kontroversiella frågan om

rekommendation skall ges till storskalig kalkning av skogsmark.

I denna fråga finns betydande åsiktsskillnader mellan olika

forskare och skogsmän. En annan specifik fråga som behandlas i

utredningen är den s.k. Hallandssjukan på mogen gran. Den

utmärks av att trädens kåda bryter ut och rinner längs stammen

varpå följer att träden dör.

Utskottet förutsätter att regeringen återkommer till riksdagen

med eventuella förslag sedan Skogsstyrelsens utredning om

skogsskador redovisats och vidarebehandlats. Därmed blir motion

Jo311 yrkande 12 tillgodosedd.

I avvaktan på resultatet av utredningen avstyrker utskottet

även motionerna Jo306 om skogsskadekommission och storskaligt

kalkningsprogram samt Jo305 och Jo693 yrkande 4 om

Hallandssjukan.

När det gäller motionsförslagen om återföring till skogen av

aska från biobränslen får utskottet anföra följande.

Sedan någon tid har möjligheten att utnyttja aska efter

förbränning av biobränslen rönt allt större uppmärksamhet. Dels

utgör deponering av aska ett växande avfallsproblem. Dels finns

det anledning att utnyttja askans innehåll av mineraler och

kalcium som jordförbättringsmedel i skogen så att de ingår i

biobränslenas kretslopp. Frågan har vidare belysts vid den

utfrågning utskottet hållit. Därvid framhölls av skogsnäringens

företrädare att visst biträde från statens sida var önskvärt i

ett inledande skede. Förutom forskning pågår ett

utvecklingsarbete för att nå fram till praktiska och ekonomiskt

hållbara lösningar. Utskottet har vidare erfarit att

Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen planerar att lägga fram ett

policydokument som skall ange rambetingelserna för askåterföring

från principiella utgångspunkter. Man kommer därvid särskilt att

betona vikten av att den aska som sprids är ren från giftiga

ämnen, bl.a. tungmetaller. Enligt vad utskottet inhämtat kommer

frågan även att behandlas i Skogsstyrelsens skogsskadeutredning.

Utskottet har vidare erfarit följande.

Ett sammanhållet forsknings- och utvecklingsprogram kallat

Ramprogram askåterföring startade i januari 1992 och pågår under

en första etapp i tre år, fram till slutet av 1994. Programmets

mål är att klarlägga de miljömässiga, tekniska och ekonomiska

förutsättningarna för återföring av vedaska till skogen. Bl.a.

skall programmet besvara frågan om var, när och i vilka doser

man skall tillföra aska för att få så stora positiva effekter

som möjligt och samtidigt minimera eventuella negativa effekter.

Programmet finansieras av NUTEK, Vattenfall och Sydkraft

tillsammans. Dess ekonomiska ram under den första etappen är 16

miljoner kronor.

Enligt utskottets mening har utvecklingen nått det stadiet då

det är både önskvärt och nödvändigt med större praktisk

försöksverksamhet. Naturvårdsverket har formulerat en policy för

återföring av träaska till skogsmark och anser att storskaliga,

långsiktiga försök bör genomföras. Utskottet anser att dessa bör

genomföras i samarbete med Skogsstyrelsen, skogsnäringen,

Lantbruksuniversitetet och andra högskolor. Utvärdering av

försöken ska belysa både de ekologiska och ekonomiska

effekterna.

Vad utskottet anfört med anledning av motionerna Jo311 yrkande

7 och Jo685 yrkandena 1 och 2 bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna. Därmed tillgodoses även motionerna Jo621

och Jo685 yrkandena 3 och 4.

I motion Jo308 (kds) framhålls behovet av dokumentation av

plantmaterialet vid skogsföryngring m.m. Nya föreskrifter

beträffande användning av visst skogsodlingsmaterial har

meddelats i Skogsstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SKSFS

1993:2) till skogsvårdslagen, dock med undantag för

bestämmelserna i lagens 7 § om handel med och införsel av

skogsodlingsmaterial. Enligt vad utskottet erfarit avser

Skogsstyrelsen nu göra en revidering av föreskrifterna även

beträffande handel och införsel. I det arbetet kommer

bestämmelserna i OECD:s schema för skogsodlingsmaterial att

beaktas, liksom även EG-direktiven för frö- och planthandel. Med

hänsyn till att denna fråga utreds får motionen anses

tillgodosedd.

Utskottet har erfarit att "rotsnurr" tillhör de fenomen som

omfattas av SJFR:s forskningsprogram. Frågan om forskningens

närmare prioritering är delegerad till vederbörande

forskningsorgan och bör alltså inte styras av riksdagen. Med

hänvisning härtill avstyrks motionerna Jo302 och Jo309 yrkandena

1 och 2.

13. Skogsvårdsorganisationen (C 1) och

Skogsvårdsorganisationen: Myndighetsuppgifter (C 2)

Propositionen

I samband med 1993 års beslut om en ny skogspolitik

fastställde riksdagen en treårsram. För budgetåret 1994/95 tas

under anslaget C 1. upp ett formellt belopp på 1 000 kr till

skogsvårdsorganisationens uppdragsverksamhet. Anslaget

Skogsvårdsorganisationen: Myndighetsuppgifter (C 2) bör enligt

propositionen föras upp med sammanlagt 278 952 000 kr.

Motionen

Enligt motion Jo232 (nyd) yrkande 19 bör riksdagen under

anslaget C 2 anvisa ett 5 579 000 kr lägre belopp för

budgetåret 1994/95 än vad regeringen föreslagit eller således

273 373 000 kr.

Utskottets överväganden

Utskottet har ingen erinran mot regeringens förslag. Riksdagen

bör således under C 1. anvisa ett förslagsanslag på 1 000 kr och

under C 2. med avslag på motionen såvitt nu är i fråga anvisa

ett ramanslag på 278 952 000 kr.

14. Bidrag till skogsvård m.m. (C 3)

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under C 3 (s. 43)

15. Stöd till byggande av skogsvägar (C 4)

Propositionen

Möjligheten att bevilja nya bidrag upphörde den 1 juli 1992.

Från anslaget täcks kostnaderna för tidigare beslutade bidrag

och avsyning av dessa projekt.

Anslaget bör föras upp med 400 000 kr nästa budgetår.

Motionerna

I motion Jo303 (-) yrkas att riksdagen till Stöd för byggande

av skogsvägar för budgetåret 1994/95 anvisar 40 000 000 kr

utöver vad regeringen föreslagit eller således 40 400 000 kr.

I flera motioner framförs önskemål om stöd till byggande av

skogsvägar. Enligt motion Jo307 (s) förutsätter ett jämnt

virkesflöde ett väl fungerande skogsbilvägnät. I den

socialdemokratiska gruppmotionen Jo311 anförs att det enligt

vägplan 90 finns ett betydande behov av nybyggnad i norra

Sverige och upprustning i södra Sverige (yrkande 14), och i

motion Jo313 (c) framhålls att ytterligare medel till

skogsbilvägar borde anvisas så att tidigare utlovade bidrag kan

utbetalas.

I motion Jo527 (kds, m, fp, c) yrkas att Skogsstyrelsen bör

ges i uppdrag att tillhandahålla service för vägnätsplanering

och samordning vid byggande av skogsbilvägar (yrkande 1). Enligt

motionen kan avskaffandet av bidraget rent ekonomiskt motiveras

av den avskaffade skogsvårdsavgiften. Men bara för att byggandet

av skogsbilvägar är lönsamt finns ingen automatik att samverkan

kommer till stånd. Oavsett om extra medel beviljas i framtiden

av arbetsmarknadsskäl för byggande av skogsbilvägar är det

nödvändigt att Skogsstyrelsens roll inte minst gentemot de

mindre skogsägarna klarläggs, anför motionärerna.

Utskottets överväganden

Sedan beslut fattats om skogsvårdsavgiftens upphörande beslöt

riksdagen våren 1992 att nya bidrag från detta anslag inte

längre skulle meddelas efter den 1 juli 1992. Riksdagen bör

således avslå motion Jo303 (-). Utskottet avstyrker även motion

Jo313 (c).

Arbetsmarknadsutskottet anför bl.a. följande beträffande

motion Jo311 (s) yrkande 14 i sitt yttrande 1993/94:AU3y.

I samband med att det generella statliga ekonomiska stödet

till skogsbruket avskaffades framhölls att det förekommer även

mer indirekta ekonomiska stöd, såsom beredskapsarbeten och

regionalpolitiskt motiverade åtgärder. Jordbruksutskottet anslöt

sig till jordbruksministerns uppfattning att insatser i

skogsbruket ofta är effektiva som sysselsättningsskapande

åtgärder. I sammanhanget erinrades om de förslag som lades fram

på det arbetsmarknadspolitiska området.

Under innevarande budgetår disponerar således AMS 90 miljoner

kronor som bidrag till skogsbilvägar i enlighet med förslag som

lades fram i förra årets kompletteringsproposition (1992/93:150

bil. 8 s. 55). Bidraget får uppgå till högst 50 % avseende

arbeten med skogsbilvägar som avslutas senast den 31 december

1994. I propositionen anfördes att skogsbilvägarna utgör en

viktig del av landets infrastruktur. Det sades också att ett

statligt bidrag till skogsbilvägar skapar sysselsättning till en

förhållandevis låg kostnad i gles- och skogsbygder.

Enligt vad utskottet inhämtat från AMS har fram till

årsskiftet 1993/94 beslut fattats beträffande projekt till ett

värde av 60 miljoner kronor. Medlen har fördelats av

Skogsstyrelsen till skogsvårdsstyrelserna. Det styrande har

varit behovet av vägar och vägförbättringar. Den genomsnittliga

bidragsandelen har varit 44 % och sysselsättningseffekten har

uppgått till 226 årsverken, vilket innebär en årskostnad på

omkring 270 000 kr.

Det belopp om 90 miljoner kronor som avsatts av de

arbetsmarknadspolitiska medlen för skogsbilvägar under

innevarande budgetår bör enligt utskottets mening framför allt

ses mot bakgrund av det rådande svåra arbetsmarknadsläget.

Beloppet kan användas till arbeten som avslutas senast den 31

december 1994. Som utskottet uppfattar motionen i denna del

gäller den emellertid i vad mån fortsatta statliga insatser --

de arbetsmarknads- och regionalpolitiska medlen nämns inte

särskilt -- för skogsbilvägarna bör förekomma inte bara av

sysselsättningsskäl eller regionalpolitiska skäl utan också av

hänsyn till skogsbruket, naturen och kulturmiljön m.m. Eftersom

det inte ankommer på arbetsmarknadsutskottet att anlägga

synpunkter på denna fråga avstår utskottet från att yttra sig i

den delen.

Som jordbruksutskottet framhöll i det skogspolitiska

betänkandet våren 1993 är ofta insatser i skogsbruket effektiva

som sysselsättningsskapande åtgärder. De genererar framtida

sysselsättning och inkomster. Utskottet har inte ändrat sin

uppfattning i det hänseendet. Den nya skogspolitiken innebär ju

emellertid att det generella stödet till skogsbruket, liksom

stödet till byggande av skogsvägar, avskaffats. Utskottet är

därför inte berett att tillstyrka motionärernas förslag i

yrkande 14. Det anförda innebär att även motion Jo307 avstyrks.

Enligt förordningen (1993:1272) med ny instruktion för

Skogsstyrelsen och skogsvårdsstyrelserna skall

skogsvårdsorganisationen verka för att landets skogar vårdas och

brukas på ett sådant sätt att de av statsmakterna beslutade

målen för skogspolitiken kan uppnås. I det syftet får

Skogsstyrelsen och skogsvårdsstyrelserna ta ut ersättning för

varor och tjänster som rör skogsinventering,

skogsbruksplanläggning, skogsvård, utsyning av skog,

skogsvärdering, skogsväghållning, naturvård, kulturmiljövård

samt utbildning, rådgivning, information och verksamhet i övrigt

som är förenlig med organisationens uppgifter.

Utskottet delar helt den syn som anläggs i motion Jo527 att

skogsvårdsorganisationen bör tillhandahålla service för

vägnätsplanering och samordning vid byggande av skogsbilvägar.

En sådan verksamhet är av stor betydelse både från miljösynpunkt

och produktionssynpunkt. Som framgår av den ovan lämnade

redovisningen av instruktionen för skogsvårdsorganisationen

föreligger ingen tvekan om dennas ansvar i detta hänseende. Det

nya som inträffat är att organisationens tjänster bör

finansieras av näringen. Härvidlag har skogsvårdsorganisationen

ett informationsansvar och bedriver för närvarande en omfattande

informationsverksamhet för att sprida kunskap om den nya

skogspolitiken. Enligt utskottets uppfattning kommer därigenom

motionärernas syfte att tillgodoses. Något särskilt

riksdagsuttalande med anledning av motionen, såvitt nu är i

fråga, är inte påkallat.

16. Insatser för skogsbruket (C 5)

Propositionen

Anslaget finansierar statligt stöd till insatser av olika slag

för skogsbruket. Från anslaget bekostas sålunda bidrag till

naturvårds- och kulturvårdsåtgärder (15 miljoner kronor), bidrag

till ädellövskogsbruk (20 miljoner kronor), statens kostnader

för försöksverksamheten med skogsmarkskalkning (15 miljoner

kronor), kostnader för vissa civilrättsliga avtal på

naturvårdsområdet samt intrångsersättningar som följer av

skogsvårdsstyrelsernas beslut (20 miljoner kronor), projektmedel

för slutförande av inventeringarna av småbiotoper och sumpskogar

(29 miljoner kronor; de angivna siffrorna avser dispositionen

enligt regleringsbrevet för budgetåret 1993/94).

Enligt propositionen bör försöksverksamheten med

skogsmarkskalkning fortsätta på oförändrad nivå i avvaktan på

ställningstagandena till Skogsstyrelsens slutrapport. Anslaget

bör fastställas till oförändrat belopp, 99 000 000 kr.

Motionerna

I motion Jo310 (kds) yrkas ett påslag på 11 miljoner kronor

för skogsmarkskalkning (yrkande 1). I gengäld bör anslaget till

länsstyrelserna minskas med motsvarande belopp (yrkande 2).

Enligt Jo693 (s) yrkande 1 bör en utvärdering genomföras av

försöksverksamheten med skogsmarkskalkning. De förslag som

utvärderingen kan leda till bör föreläggas riksdagen.

Enligt motion Jo311 (s) yrkande 15 bör den översiktliga

skogsinventeringen ÖSI fullföljas med arbetsmarknadspolitiska

medel. Regeringen bör ge Skogsstyrelsen i uppdrag att fullfölja

skogsinventeringarna med 50 miljoner kronor från

arbetsmarknadspolitiska medel, föreslår motionärerna.

I motion Jo312 (s) yrkas på ett riksdagsuttalande att

skogsvårdsorganisationen bör ges i uppdrag att bygga upp ett

datasystem för skogliga inventeringar. Motionärerna framhåller

att ÖSI kan lyftas in i den aktuella satellitinformationen m.m.

och ge ytterst värdefull information om landskapets kvaliteter.

I motion Jo301 (fp) yrkas på ett tillkännagivande om satsning

på lövbärande trädslag. I motion Jo309 (v) yrkande 3 föreslås

ett tillkännagivande om statligt stöd till

skogsvårdsåtgärder som hjälpplantering.

Utskottets överväganden

Utskottet delar regeringens mening att försöksverksamheten med

skogsmarkskalkning bör fortsätta på oförändrad nivå i avvaktan

på ställningstagandena till Skogsstyrelsens slutrapport.

Utskottet avstyrker därmed motionerna Jo310 och Jo693 yrkande 1.

Utskottet har inhämtat arbetsmarknadsutskottets yttrande över

motion Jo311 yrkande 15. Yttrandet har refererats i det

föregående (s. 30). Med hänvisning till vad som anförts i det

sammanhanget avstyrks motionen såvitt nu är i fråga.

Utskottet har erfarit att möjligheten att genom datorisering

och sammanläggning med nya flyg- och satellitbilddata hålla

ÖSI-informationen à jour har uppmärksammats av Skogsstyrelsen.

Bl.a. driver skogsvårdsstyrelsen i Skaraborgs län ett

pilotprojekt i samarbete med Skara kommun. Detta beskrivs som

lovande. Utskottet finner det för sin del angeläget att den

kartläggning av landets skogar som gjorts inom ÖSI kan hållas

aktuell om så kan ske med rimlig insats. Något särskilt

riksdagsuttalande med anledning av motion Jo312 synes inte

påkallat.

Utskottet delar den bedömning som framförs i motion Jo301 (fp)

att det i dagens läge finns skäl att satsa på lövskog. Frågan

behandlas även i Skogsstyrelsens informationssatsningar till

skogsägarna. I sammanhanget finns även skäl att erinra om SJFR:s

och SLU:s projekt för anpassning av produktionen. Något särskilt

riksdagsuttalande är inte påkallat.

Motion Jo309 yrkande 3 avstyrks med hänvisning till vad som i

det föregående anförts om skogsägarnas ansvar för skogsbruket.

17. Fiskeriverket (D 1)

Propositionen

Av propositionen framgår att utredningen om fiskerinäringens

utvecklingsmöjligheter har presenterat sitt slutbetänkande (SOU

1993:103) Svenskt fiske. Sedan utredningen remissbehandlats

avser regeringen att presentera förslag under våren 1994. I det

sammanhanget kommer flertalet anslag under litt. D att

behandlas.

Fiskeriverket är central förvaltningsmyndighet för frågor om

fiskerinäringen, fritidsfisket och fiskevården. Budgetramen

och verksamhetsinriktningen för treårsperioden 1993/94--1995/96

fastställdes av riksdagen våren 1993 (prop. 1992/93:100 bil. 10,

bet. JoU13, rskr. 231). Det har inte funnits skäl till att

förändra de övergripande mål som gäller för perioden. För

budgetåret 1994/95 föreslås ett ramanslag på 53 272 000 kr.

Motionerna

I motion Jo232 framställs sparkrav om ytterligare 2 %.

Motionärerna föreslår att anslaget minskas med 1 065 000 kr till

52 207 000 kr (yrkande 20).

Enligt motion Jo419 (fp) bör riksdagen göra en rad uttalanden

till stöd för verksamheten vid Fiskeriverkets försöksstation i

Kälarne. Hyreskontrakten bör omförhandlas och den alltför höga

hyran sänkas (yrkande 1). En ny tjänst som

forskningsassistent/genetiker kan därigenom finansieras (yrkande

2). Kälarne bör ges möjlighet att vidmakthållas som centrum för

en genbank för bevarande av laxfisk (yrkande 3). Fondmedel bör

tillskjutas för verksamheten under underskottsår (yrkande 4).

Vidare bör riksdagen uttala att Kälarnes funktion som

avelsstation för laxfisk är ett samhällsansvar. I dag är den

utan kostnadstäckning (yrkande 5). Slutligen yrkas på ett

uttalande om försöksstationen i Kälarne som regionalpolitisk

resurs, belägen i en genuin glesbygd (yrkande 6).

I motion Jo673 (c) yrkas på ett tillkännagivande om utvidgning

av Östersjölaboratoriet i Karlskrona. Detta kunde därigenom

tjäna som utgångspunkt när man vill skapa bättre förutsättningar

och samordning av miljökontrollen i Östersjön.

Utskottets överväganden

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt D 1.

Riksdagen bör således avslå motion Jo232 yrkande 20.

Utskottet delar den mening som framförs i motion Jo419, att

Fiskeriverkets försöksstation i Kälarne fyller en viktig uppgift

för forskning om och utveckling av framför allt laxstammarna i

Norrlandsälvarna. För närvarande hotas delar av det svenska

laxbeståndet -- förutom av den sedan lång tid pågående

uttunningen av de vilda laxstammarna -- av det fenomen som

kallas M74 och som utmärks av att befruktade ägg inte utvecklas

till laxyngel. Fiskeriverket har i samarbete med en rad

myndigheter och institutioner inlett ett forskningsprojekt för

att utröna vilka orsaker som ligger bakom M74. I det arbetet och

i arbetet på att bygga upp laxstammarna har genbanken i Kälarne

enligt vad utskottet erfarit stort värde.

Utskottet har således ingen erinran mot motionärens

beskrivning av försöksstationens verksamhet och problem. Ett

allmänt hållet riksdagsuttalande angående försöksstationens

värde från olika synpunkter skulle emellertid inte fylla någon

funktion, om det inte förenades med krav på konkreta åtgärder

från regeringens sida. När det gäller bl.a. fördelningen mellan

hyreskostnader och personalresurser erinrar utskottet om att

systemet med rambudgetering förutsätter att myndigheterna har

stor frihet att disponera sina ramanslag enligt myndighetens

egna prioriteringar (se prop. 1987/88:150 s. 68--76, bet.

FiU30). Systemet innebär bl.a. att statsmakterna minskar sin

detaljreglering och i stället anger övergripande mål och

huvudsaklig inriktning av verksamheten under en treårsperiod.

Myndigheterna ges successivt ökat ansvar att driva verksamheten

med egen beslutskompetens. Utskottet utgår från att verket

vidtar de åtgärder som är önskvärda och möjliga för att på bästa

sätt sörja för fortsatt drift av Kälarnestationen. Med det

anförda avstyrks motionen.

Utskottet finner heller inte anledning att förorda någon

särskild riksdagens åtgärd med anledning av motion Jo673.

18. Ersättning för intrång i enskild fiskerätt m.m. (D 5)

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt D 5.

19. Stöd till innehavare av fjällägenheter m.m. (E 5)

Propositionen

Anslaget används i första hand för bidrag till investeringar i

byggnader m.m. Anslaget för budgetåret 1994/95 bör föras upp med

1 538 000 kr.

Jordbruksverket har på regeringens uppdrag gjort en översyn av

dispositionen av statens mark ovanför odlingsgränsen och på

renbetesfjällen som har betydelse för permanent bruk. Regeringen

avser att i annat sammanhang återkomma till riksdagen med sina

överväganden i frågan.

Motionen

I motion Jo212 (c) anförs argument mot vissa av

Jordbruksverkets slutsatser i den nämnda översynen av

dispositionen av statens mark ovanför odlingsgränsen. Motionären

hävdar att det finns ett klart samhällsintresse av att vissa

fjällägenheter bibehålls. Inte minst gäller det lägenheter som

har stort värde som replipunkter för fjällräddning, turism och

det rörliga friluftslivet. Härtill kommer de lägenheter som har

starka bevarandevärden från naturvårds- och kulturmiljösynpunkt,

anser motionären.

Utskottets överväganden

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt E 5.

Som anförs i motion Jo212 är det ett samhällsintresse att

vissa funktioner bibehålls på statens mark ovanför

odlingsgränsen. I avvaktan på det regeringsförslag som aviserats

i propositionen bör motionen inte föranleda någon vidare åtgärd

från riksdagens sida.

20. Statens veterinärmedicinska anstalt:

Uppdragsverksamheten m.m. (F 1--F 2)

Propositionen

Under anslaget F 1 tas upp ett formellt belopp på 1000 kr

till uppdragsverksamhet vid Statens veterinärmedicinska anstalt

(SVA). Under anslaget F 2 anvisas medel för

centrallaboratorieuppgifter m.m. vid SVA.

SVA är ett expert- och serviceorgan åt Statens jordbruksverk

och andra myndigheter samt åt enskilda organisationer och

allmänheten, med uppgift att bl.a. utreda smittsamma

djursjukdomars uppkomst, orsak och spridningssätt. SVA skall

vara ett veterinärmedicinskt centrallaboratorium samt utföra

viss rutinmässig diagnostisk verksamhet. Vidare skall SVA aktivt

medverka i djursjukdomars förebyggande och bekämpande. Till stöd

för dessa funktioner skall SVA utföra forsknings- och

utvecklingsarbete.

Enligt regeringen har det inte funnits skäl till att förändra

den verksamhetsinriktning som gäller för treårsperioden

1993/94--1995/96. Kostnaderna för SVA:s verksamhet beräknas för

budgetåret 1994/95 till 154 934 000 kr. Dessa finansieras dels

med intäkter från uppdragsverksamheten med 87 100 000 kr, dels

genom bidrag över statsbudgeten (F 2) med 67 834 000 kr.

Medelsbehovet har beräknats med utgångspunkt i en real minskning

av utgifterna om 1,9 %.

Motionen

I motion Jo232 (nyd) yrkas att riksdagen till Statens

veterinärmedicinska anstalt anvisar ett 1 357 000 kr lägre

belopp än vad regeringen föreslagit eller således 66 477 000 kr.

Detta innebär ett ytterligare sparkrav om 2 % (yrkande 22).

Utskottets överväganden

Riksdagen godkände i samband med 1993 års budgetproposition

den huvudsakliga inriktningen av verksamheten inom statens

veterinärmedicinska anstalts ansvarsområde för treårsperioden

1993/94--1995/96. Utskottet anser i likhet med regeringen att

det inte finns skäl att förändra denna verksamhetsinriktning.

Med hänvisning härtill är utskottet inte berett att tillstyrka

ett ytterligare sparkrav om 2 % utöver den reala minskning av

anslaget om 1,9 % som följer av regeringens förslag. Utskottet

tillstyrker således regeringens förslag och avstyrker motion

Jo232 (nyd) yrkande 22.

21. Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder och

Centrala försöksdjursnämnden (F 6 och F 7)

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna

F 6 och F 7 (prop. s. 65 f.).

22. Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar (F 8)

Propositionen

Anslaget finansierar kostnader och ersättningar i samband med

bekämpande av eller beredskap mot smittsamma husdjurssjukdomar.

Från anslaget utbetalas också ersättning för kostnader som

uppkommit genom beslut om förintande av bisamhällen, för

bitillsynsmännens arvoden m.m. Vidare anvisas under anslaget

medel för bekämpande av leukos och Aujeszkys sjukdom.

Regeringen anser det viktigt att bekämpningsprogrammen för

leukos och Aujeszkys sjukdom fullföljs. Under förevarande anslag

bör därför beräknas en oförändrad post på 35 miljoner kronor.

Regeringen har inom ramen för anvisade direktbidrag för

budgetåret 1993/94 anvisat 40 miljoner kronor för

bekämpningsprogrammen av leukos, Aujeszkys sjukdom och

maedi-visna. Medlen avser kostnader under budgetåret 1994/95. Av

direktbidragen för budgetåret 1994/95 har beräknats ytterligare

20 miljoner kronor för bekämpning av djursjukdomar. Sammanlagt

disponeras således 95 miljoner kronor för ändamålet.

Regeringen föreslår att anslaget skall föras upp med

72 150 000 kr.

Motionen

Enligt motion Jo503 (c) har huvudmannen (Svenska

Djurhälsovården) för bekämpningsprogrammet mot virussjukdomen

maedi-visna vid fördelningen av insatserna prioriterat de

förädlade fårraserna och de kommersiellt stora och mest

framgångsrika besättningarna. Detta har inneburit att de svenska

fårens lantraser i sina små populationer blivit åsidosatta.

Enligt motionären bör riksdagen uttala sitt stöd för att

bekämpningsprogrammet även kommer de svenska fårens hotade

lantrasformer till del.

Utskottets överväganden

Utskottet delar regeringens bedömning när det gäller

medelsbehovet under punkt F 8 och tillstyrker därmed förslaget.

Enligt Statens jordbruksverks föreskrifter om organiserad

hälsokontroll av husdjur (SJVFS 1993:42) har kontrollen bl.a.

till ändamål att motverka eller förebygga sjukdomar hos husdjur,

genom rådgivning och upplysning samt genom medverkan till

utveckling av sjukdomsdiagnostiska metoder verka i

sjukdomsförebyggande syfte. Härvid bör även miljöbefrämjande och

arvshygieniska synpunkter beaktas. Enligt gällande föreskrifter

får alla fårbesättningar anslutas till maedi-visna-kontrollen.

För kontrollen ansvarar en huvudman vars plan och riktlinjer för

verksamheten godkänts av Jordbruksverket.

Som framgår av utskottets redovisning ankommer det på

huvudmannen för hälsokontrollen att prioritera och fördela

insatserna på detta område. Utskottet utgår från att insatserna

fördelas på ett sätt som överensstämmer med riksdagens beslut om

en strategi för biologisk mångfald. I övrigt föranleder motion

Jo503 (c) inget särskilt uttalande från riksdagens sida.

Motionen avstyrks.

23. Statens utsädeskontroll: Uppdragsverksamhet (G 1) och

Bidrag till Statens utsädeskontroll (G 2)

Propositionen

Statens utsädeskontroll (SUK) är centralt organ för den

statliga utsädeskontrollverksamheten med uppgift att mot

fastställda avgifter verkställa analys, provtagning och

certifiering m.m. av utsädesvaror samt att bedriva forskning och

försöksverksamhet i syfte att främja att fullgott utsäde

tillhandahålls. SUK bedriver vidare rådgivning och upplysning,

utövar tillsyn av efterlevnad av lagar och förordningar på

området samt arbetar för samordning av kontrollverksamheten.

Regeringen föreslår sammanfattningsvis att det övergripande

målet för utsädeskontrollen under perioden 1994/95--1996/97

skall vara att verka för att fullgott utsäde används för att

bl.a. minimera användningen av bekämpningsmedel. Därmed kan en

effektiv växtodling främjas.

Riksdagen uttalade våren 1992 att vissa frågor rörande SUK

borde utredas. Bl.a. borde övervägas förutsättningarna för en

lösning av utsädeskontrollens organisation som inte berövar de

lokala fröanstalterna deras certifieringsrätt (prop. 1991/92:100

bil. 10, bet. JoU12, rskr. 212). Statskontoret har därefter

utrett frågan och föreslagit att SUK avvecklas samt att

Jordbruksverket tar över tillsynsansvaret. Regeringen bedömer

dock att SUK även fortsättningsvis bör vara det centrala

statliga organet på utsädesområdet. Verksamheten inom

utsädeskontrollen betingas i stor utsträckning av gjorda

internationella åtaganden inom EU, ISTA och OECD. Enligt

propositionen förutsätter EU-medlemskap, liksom åtagande enligt

EES-avtalet, för certifiering officiell sortkontroll samt

officiell analys av teknisk renhet och grobarhet. Samma krav

ställs också för certifiering enligt OECD-systemet vid export.

Regeringen föreslår mot bakgrund av riksdagens ovannämnda

uttalande att en bestämmelse införs i utsädeslagen (1976:298) av

innehåll att en för uppgiften godkänd juridisk person får

certifiera utsäde och därmed fullgöra en förvaltningsuppgift som

innebär myndighetsutövning. Därmed tillgodoses regeringsformens

bestämmelser om att en myndighetsutövning av ett enskilt organ

kräver lagstöd. För närvarande finns i landet två

frökontrollanstalter, en i Linköping och en i Örebro. Båda är

privata stiftelser.

För den allmännyttiga verksamheten vid SUK bör anvisas 819 000

kr.

Motionen

Enligt motion Jo232 (nyd) yrkande 23 bör riksdagen till

Statens utsädeskontroll anvisa ett 16 000 kr lägre belopp för

budgetåret 1994/95 än vad regeringen föreslagit eller således

803 000 kr (ytterligare 2 % sparkrav),

Utskottets överväganden

Utskottet har ingen erinran mot regeringens förslag till

riktlinjer för verksamheten inom Statens utsädeskontroll.

Riksdagen bör även anta lagförslaget. Till SUK:s

uppdragsverksamhet bör anvisas 1 000 kr.

Utskottet tillstyrker även förslaget till anslag under G 2.

Därmed avstyrks motion Jo232 yrkande 23.

24. Statens växtsortnämnd m.fl. anslag (G 3--G 7, H 3--H 7)

Propositionen

Regeringen föreslår under G 3 att riksdagen till Statens

växtsortnämnd för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på

647 000 kr; under G 4 att riksdagen till Statens

maskinprovningar: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1994/95

anvisar ett anslag på 1 000 kr; under G 5 att riksdagen till

Bidrag till Statens maskinprovningar för budgetåret 1994/95

anvisar ett förslagsanslag på 5 165 000 kr; under G 6 att

riksdagen till Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket för

budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 38 513 000

kr; under G 7 att riksdagen till Bekämpande av växtsjukdomar för

budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 2 629 000 kr;

under H 3 att riksdagen till Livsmedelsekonomiska

samarbetsnämnden för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på

3 825 000 kr; under H 4 att riksdagen till Inköp av livsmedel

m.m. för beredskapslagring för budgetåret 1994/95 anvisar ett

reservationsanslag på 64 725 000 kr; under H 5 att riksdagen

till Kostnader för beredskapslagring av livsmedel m.m. för

budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 216 500 000 kr;

under H 6 dels att riksdagen godkänner vad regeringen förordat

om dispositionen av medel i råvarukostnadsutjämningskassan, dels

att riksdagen medger att Statens jordbruksverk för

råvarukostnadsutjämning under budgetåret 1994/95 får disponera

en rörlig kredit på högst 20 000 000 kr i Riksgäldskontoret,

dels även att riksdagen till Industrins råvarukostnadsutjämning,

m.m. för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 156

001 000 kr samt under H 7 att riksdagen till Livsmedelsstatistik

för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 23 790 000

kr.

Motionen

I motion Jo232 (nyd) framställs ytterligare 2 % sparkrav på

följande anslag, nämligen Statens växtsortnämnd (G 3): 634 000

kr (- 13 000 kr, yrkande 24); Bidrag till Statens

maskinprovningar (G 5, yrkande 25); 5 062 000 kr (- 103 000

kr); Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden (H 3, yrkande

27); 3 748 000 kr (- 77 000 kr) samt Livsmedelsstatistik (H

7, yrkande 28); 23 314 000 kr (- 476 000 kr).

Utskottets överväganden

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna G 4,

G 6, G 7, H 4, H 5 och H 6.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag även under övriga

punkter. Riksdagen bör således med avslag på motionen såvitt nu

är i fråga anvisa medel enligt förslagen i propositionen under

punkterna G 3, G 5, H 3 och H 7.

Hemställan

Utskottet hemställer

Internationellt samarbete (Litt. A)

1. beträffande bidrag till vissa internationella

organisationer m.m.

att riksdagen till Bidrag till vissa internationella

organisationer m.m. för budgetåret 1994/95 anvisar ett

förslagsanslag på 36 000 000 kr,

Jordbruk och trädgårdsnäring (Litt. B)

2. beträffande Statens jordbruksverk

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motion 1993/94:Jo232 yrkande 8 till Statens

jordbruksverk för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på

112 250 000 kr,

res. 1 (nyd) - delvis

3. beträffande Genbanksnämndens verksamhet

att riksdagen avslår motion 1993/94:Jo233 yrkande 13,

res. 2 (s)

4. beträffande bidragsram för jordbrukets rationalisering

att riksdagen medger att under budgetåret 1994/95 statsbidrag

beviljas till jordbrukets rationalisering med sammanlagt högst

5 000 000 kr,

5. beträffande medelsanvisning till jordbrukets

rationalisering

att riksdagen till Bidrag till jordbrukets rationalisering,

m.m. för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 10

000 000 kr,

6. beträffande en rörlig kredit för jordfondsändamål

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motion 1993/94:Jo232 yrkande 9 medger att en rörlig

kredit på 35 000 000 kr i Riksgäldskontoret får disponeras för

jordfondsändamål under budgetåret 1994/95,

7. beträffande anslag till markförvärv

att riksdagen till Markförvärv för jordbrukets

rationalisering för budgetåret 1994/95 anvisar ett

reservationsanslag på 1 000 kr,

8. beträffande täckande av förluster på grund av statlig

kreditgaranti

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motion 1993/94:Jo232 yrkandena 10 och 11 till

Täckande av förluster på grund av statlig kreditgaranti för

budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 40 000 000

kr,

res. 1 (nyd) - delvis

9. beträffande stöd till skuldsatta jordbrukare

att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:Jo232 yrkande

12 och 1993/94:Jo233 yrkande 6 avslår regeringens förslag såvitt

avser Stöd till skuldsatta jordbrukare för budgetåret 1994/95,

res. 3 (m, fp, c, kds)

10. beträffande startstöd till jordbrukare

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motion 1993/94:Jo232 yrkandena 13 och 14 till

Startstöd till jordbrukare för budgetåret 1994/95 anvisar

ett förslagsanslag på 42 000 000 kr,

res. 1 (nyd) - delvis

11. beträffande stöd till avbytarverksamhet m.m.

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motion 1993/94:Jo232 yrkandena 15, 16 och 17 till

Stöd till avbytarverksamhet m.m. för budgetåret 1994/95

anvisar ett förslagsanslag på 535 000 000 kr,

res. 1 (nyd) - delvis

12. beträffande utformningen av budgetpropositionen m.m.

att riksdagen avslår motion 1993/94:Jo233 yrkandena 1 och 2,

res. 4 (m, fp, c, kds) - motiv.

13. beträffande arealstödet

att riksdagen avslår motion 1993/94:Jo230 yrkande 2,

men. (v) - delvis

14. beträffande inkomststöd

att riksdagen avslår motion 1993/94:Jo233 yrkande 4,

res. 5 (s) - delvis

15. beträffande ekologisk odling m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Jo233 yrkande 3 och

1993/94:Jo223 yrkandena 1 och 2,

res. 5 (s) - delvis

16. beträffande kredit för inlösen av oljeväxter och

spannmål

att riksdagen bemyndigar regeringen att medge att Statens

jordbruksverk för inlösen av oljeväxter och spannmål samt för

finansiering av underskottet i spannmålsregleringen för 1990 års

skörd under budgetåret 1994/95 får disponera en rörlig kredit på

500 000 000 kr i Riksgäldskontoret,

17. beträffande bemyndigande att höja rörliga krediter

att riksdagen bemyndigar regeringen att vid behov höja de

rörliga krediter som Statens jordbruksverk disponerar för

inlösen av oljeväxter och spannmål samt för finansiering av

underskott i spannmålsregleringen,

18. beträffande omställningsåtgärder i jordbruket m.m.

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motionerna 1993/94:Jo230 yrkande 4 och 1993/94:Jo233

yrkande 5 till Omställningsåtgärder i jordbruket m.m. för

budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 1 407 003 000

kr,

res. 5 (s) - delvis

men. (v) - delvis

19. beträffande skördeskadeskyddet

att riksdagen avslår motion 1993/94:Jo221,

20. beträffande återkrav av omställningsstöd m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Jo214 yrkandena 1 och

2 samt 1993/94:Jo220 yrkande 2,

21. beträffande utvidgade möjligheter till

omställningsstöd

att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Jo231 och

1993/94:Jo233 yrkande 11,

22. beträffande vissa administrativa rutiner

att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Jo201, 1993/94:Jo203

och 1993/94:Jo209,

23. beträffande rådgivning och utbildning

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motionerna 1993/94:Jo230 yrkande 5 och 1993/94:Jo232

yrkande 18 till Rådgivning och utbildning för budgetåret

1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 29 785 000 kr,

res. 1 (nyd) - delvis

men. (v) - delvis

24. beträffande naturbruks/lantbruksskolornas roll i

fortbildning och rådgivning

att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Jo204 och

1993/94:Jo213,

25. beträffande Hushållningssällskapens ställning

att riksdagen avslår motion 1993/94:Jo220 yrkande 1,

26. beträffande stöd till sockerbruket på Gotland m.m.

att riksdagen till Stöd till sockerbruket på Gotland m.m.

för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på

12 500 000 kr,

27. beträffande den framtida sockernäringen på Gotland

att riksdagen avslår motion 1993/94:U511 yrkande 2,

Skogsbruk (Litt. C)

28. beträffande FN:s kommission för hållbar utveckling

att riksdagen avslår motion 1993/94:Jo311 yrkande 1,

29. beträffande ett samlat utvecklingsprogram för skogen,

m.m.

att riksdagen avslår motion 1993/94:Jo311 yrkandena 2, 3, 5, 8

och 10,

res. 6 (s)

30. beträffande behovet av särskilda skogsvårdsinsatser

att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Jo311 yrkande 4,

1993/94:Jo304, 1993/94:N283 yrkande 21 och 1993/94:N306 yrkande

2,

31. beträffande Skogsstyrelsens utredning av skogsskador

m.m.

att riksdagen avslår motion 1993/94:Jo311 yrkande 12,

32. beträffande Hallandssjukan m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Jo305, 1993/94:Jo306

och 1993/94:Jo693 yrkande 4,

33. beträffande askåterföring m.m.

att riksdagen med anledning av motionerna 1993/94:Jo311

yrkande 7 och 1993/94:Jo685 yrkandena 1 och 2 samt med avslag på

motionerna 1993/94:Jo621 och 1993/94:Jo685 yrkandena 3 och 4 som

sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

34. beträffande plantmaterialet vid skogsföryngring

att riksdagen avslår motion 1993/94:Jo308,

35. beträffande "rotsnurr"

att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Jo302 och

1993/94:Jo309 yrkandena 1 och 2,

36. beträffande skogsvårdsorganisationen

att riksdagen till Skogsvårdsorganisationen för budgetåret

1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr,

37. beträffande skogsvårdsorganisationen:

myndighetsuppgifter

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motion 1993/94:Jo232 yrkande 19 till

Skogsvårdsorganisationen: Myndighetsuppgifter för budgetåret

1994/95 anvisar ett ramanslag på 278 952 000 kr,

res. 7 (nyd) - delvis

38. beträffande bidrag till skogsvård m.m.

att riksdagen till Bidrag till skogsvård m.m. för

budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 60 000 000 kr,

39. beträffande stöd till byggande av skogsvägar

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motion 1993/94:Jo303 till Stöd till byggande av

skogsvägar för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag

på 400 000 kr,

40. beträffande skogsvägar enligt vägplan 90

att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Jo307 och

1993/94:Jo311 yrkande 14,

41. beträffande utlovade bidrag

att riksdagen avslår motion 1993/94:Jo313,

42. beträffande service för vägnätsplanering

att riksdagen avslår motion 1993/94:Jo527 yrkande 1,

43. beträffande insatser för skogsbruket

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motion 1993/94:Jo310 till Insatser för skogsbruket

för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 99

000 000 kr,

44. beträffande utvärdering av försöksverksamheten

att riksdagen avslår motion 1993/94:Jo693 yrkande 1,

45. beträffande ÖSI

att riksdagen avslår motion 1993/94:Jo311 yrkande 15,

46. beträffande datasystem för skogliga inventeringar

att riksdagen avslår motion 1993/94:Jo312,

res. 8 (s)

47. beträffande satsning på lövbärande trädslag

att riksdagen avslår motion 1993/94:Jo301,

48. beträffande stöd till hjälpplantering

att riksdagen avslår motion 1993/94:Jo309 yrkande 3,

Fiske (Litt. D)

49. beträffande Fiskeriverket

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motion 1993/94:Jo232 yrkande 20 till Fiskeriverket

för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på 53 272 000 kr,

res. 7 (nyd) - delvis

50. beträffande Fiskeriverkets försöksstation i Kälarne

att riksdagen avslår motion 1993/94:Jo419,

51. beträffande Östersjölaboratoriet i Karlskrona

att riksdagen avslår motion 1993/94:Jo673,

52. beträffande ersättning för intrång i enskild fiskerätt

m.m.

att riksdagen till Ersättning för intrång i enskild

fiskerätt m.m. för budgetåret 1994/95 anvisar ett

förslagsanslag på 1 000 000 kr,

Rennäring m.m. (Litt. E)

53. beträffande stöd till innehavare av fjällägenheter

m.m.

att riksdagen till Stöd till innehavare av fjällägenheter

m.m. för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på

1 538 000 kr,

54. beträffande statens mark ovan odlingsgränsen

att riksdagen avslår motion 1993/94:Jo212,

Djurskydd och djurhälsovård (Litt. F)

55. beträffande Statens veterinärmedicinska anstalt:

Uppdragsverksamhet

att riksdagen till Statens veterinärmedicinska anstalt:

Uppdragsverksamhet för budgetåret 1994/95 anvisar ett anslag

på 1 000 kr,

56. beträffande bidrag till Statens veterinärmedicinska

anstalt

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motion 1993/94:Jo232 yrkande 22 till Bidrag till

Statens veterinärmedicinska anstalt för budgetåret 1994/95

anvisar ett förslagsanslag på 67 834 000 kr,

res. 9 (nyd)

57. beträffande djurhälsovård och djurskyddsfrämjande

åtgärder

att riksdagen till Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande

åtgärder för budgetåret 1994/95 anvisar ett

reservationsanslag på 25 911 000 kr,

58. beträffande Centrala försöksdjursnämnden

att riksdagen till Centrala försöksdjursnämnden för

budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på 5 613 000 kr,

59. beträffande bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar

att riksdagen till Bekämpande av smittsamma

husdjurssjukdomar för budgetåret 1994/95 anvisar ett

förslagsanslag på 72 150 000 kr,

60. beträffande hotade fårlantraser

att riksdagen avslår motion 1993/94:Jo503,

Växtskydd och jordbrukets miljöfrågor (Litt. G)

61. beträffande utsädeslagen

att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i

utsädeslagen (1976:298),

62. beträffande riktlinjer för verksamheten inom Statens

utsädeskontroll

att riksdagen godkänner de riktlinjer för verksamheten inom

Statens utsädeskontroll som regeringen har föreslagit i

avsnittet Slutsatser,

63. beträffande Statens utsädeskontroll:

uppdragsverksamhet

att riksdagen till Statens utsädeskontroll:

Uppdragsverksamhet för budgetåret 1994/95 anvisar ett anslag

på 1 000 kr,

64. beträffande bidrag till Statens utsädeskontroll

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motion 1993/94:Jo232 yrkande 23 till Bidrag till

Statens utsädeskontroll för budgetåret 1994/95 anvisar ett

förslagsanslag på 819 000 kr,

res. 10 (nyd) - delvis

65. beträffande Statens växtsortnämnd

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motion 1993/94:Jo232 yrkande 24 till Statens

växtsortnämnd för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag

på 647 000 kr,

res. 10 (nyd) - delvis

66. beträffande Statens maskinprovningar:

uppdragsverksamhet

att riksdagen till Statens maskinprovningar:

Uppdragsverksamhet för budgetåret 1994/95 anvisar ett

anslag på 1 000 kr,

67. beträffande bidrag till Statens maskinprovningar

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motion 1993/94:Jo232 yrkande 25 till Bidrag till

Statens maskinprovningar för budgetåret 1994/95 anvisar ett

förslagsanslag på 5 165 000 kr,

res. 10 (nyd) - delvis

68. beträffande miljöförbättrande åtgärder i jordbruket

att riksdagen till Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket

för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 38 513

000 kr,

69. beträffande bekämpande av växtsjukdomar

att riksdagen till Bekämpande av växtsjukdomar för

budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 2 629 000 kr,

Livsmedel (Litt. H)

70. beträffande Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motion 1993/94:Jo232 yrkande 27 till

Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden för budgetåret 1994/95

anvisar ett ramanslag på 3 825 000 kr,

res. 10 (nyd) - delvis

71. beträffande inköp av livsmedel m.m. för

beredskapslagring

att riksdagen till Inköp av livsmedel m.m. för

beredskapslagring för budgetåret 1994/95 anvisar ett

reservationsanslag på 64 725 000 kr,

72. beträffande kostnader för beredskapslagring av livsmedel

m.m.

att riksdagen till Kostnader för beredskapslagring av

livsmedel m.m. för budgetåret 1994/95 anvisar ett

förslagsanslag på 216 500 000 kr,

73. beträffande råvarukostnadsutjämningskassan

att riksdagen godkänner vad regeringen förordat om

dispositionen av medel i råvarukostnadsutjämningskassan,

74. beträffande råvarukostnadsutjämning

att riksdagen medger att Statens jordbruksverk för

råvarukostnadsutjämning under budgetåret 1994/95 får disponera

en rörlig kredit på högst 20 000 000 kr i Riksgäldskontoret,

75. beträffande industrins råvarukostnadsutjämning

att riksdagen till Industrins råvarukostnadsutjämning,

m.m. för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 156

001 000 kr,

76. beträffande livsmedelsstatistik

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motion 1993/94:Jo232 yrkande 28 till

Livsmedelsstatistik för budgetåret 1994/95 anvisar ett

förslagsanslag på 23 790 000 kr.

res. 10 (nyd) - delvis

Stockholm den 17 mars 1994

På jordbruksutskottets vägnar

Ivar Virgin

I beslutet har deltagit: Ivar Virgin (m), Ingvar Eriksson

(m), Inga-Britt Johansson (s), Åke Selberg (s), Lennart

Brunander (c), Inge Carlsson (s), Mona Saint Cyr (m), Kaj

Larsson (s), Ulla Pettersson (s), Carl G Nilsson (m), Sinikka

Bohlin (s), Lena Klevenås (s), Lennart Fremling (fp), Carl Olov

Persson (kds) och Christer Windén (nyd).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Jan Jennehag (v) närvarit

vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Reservationer

1. Statens jordbruksverk m.m. (mom. 2, 8, 10, 11 och 23).

Christer Windén (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12

börjar med "Enligt propositionen" och på s. 13 slutar med

"yrkande 8" bort ha följande lydelse:

Utskottet vill inledningsvis framhålla att medlemskapet i EU

innebär en nödvändig anpassning till den gemensamma

jordbrukspolitiken, CAP. När Sverige erhållit medlemskap bör vi

inom EU fortsätta att verka för en avreglerad jordbruksmarknad.

Jordbruket måste bedrivas på affärsmässiga grunder. Produktionen

skall styras av konsumenternas önskemål på en konkurrensutsatt

marknad. Jordbruket skall således producera det som marknaden

efterfrågar. Samtidigt måste brukaren, i samklang med

nationella och internationella forskningsinstitut, satsa på

utveckling av nya grödor, nya produkter och ny teknik. Bönderna

bör betraktas som privata småföretagare. Nedanstående förslag

till ändring av budgeterade anslag syftar dels till en mer

rättvis ordning, dels till en allmän minskning av statens

utgifter.

Utskottet anser i likhet med motion Jo232 (nyd) yrkande (8)

att ett ytterligare sparkrav bör läggas på Statens

jordbruksverk. Anslaget, B 1, bör således minskas med 2 245 000

kr till 110 005 000 kr.

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14

börjar med "Som framgår" och slutar med "och 11" bort ha

följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med vad som anförts i motion Jo232

yrkande 10 att anslaget bör avvecklas så snart som möjligt.

Bönderna får förutsättas nyttja de kreditinstitut som marknaden

erbjuder. De utgifter som avser stöd till rennäringen bör kunna

täckas inom ramen för anslaget E 1. Utgifter för regionalt stöd

till jordbruks- och trädgårdsföretag i norra Sverige bör täckas

inom ramen för anslaget B 8. Utskottet tillstyrker således

motion Jo232 (nyd) yrkande 10 och föreslår att regeringen ges i

uppdrag att återkomma till riksdagen med en avvecklingsplan för

den statliga kreditgarantin. Beträffande budgetåret 1994/95

konstaterar utskottet att regeringens förslag till anslag avser

redan ingångna garantiåtaganden och utskottet avstår därför från

att föreslå en reducering av anslaget. Därmed avstyrks motion

Jo232 yrkande 11.

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16

börjar med "Startstöd till" och slutar med "och 14" bort ha

följande lydelse:

I likhet med motion Jo232 (nyd) yrkandena 13 och 14 anser

utskottet att anslaget bör avvecklas omedelbart med en halvering

redan för budgetåret 1994/95. Regeringen bör återkomma till

riksdagen med förslag till avvecklingsplan snarast. Bönderna

förutsätts nyttja de möjligheter som står till buds för andra

små och medelstora företag.

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17

börjar med "Som redovisats" och slutar med "och 17" bort ha

följande lydelse:

Enligt utskottets mening är detta anslag en kvarleva från den

tid då man såg bönderna som anställda och ej som egna

företagare. Utskottet avvisar detta synsätt med motiv som

redovisats inledningsvis. Branschens krav på att bli

särbehandlad kan inte accepteras. Regeringens avsikt att

avveckla stödet till avbytartjänsten är ett steg i rätt riktning

men inte tillräckligt. När det gäller socialförsäkringen bör

branschen själv klara denna om man anser att det finns ett

skyddsbehov utöver det försäkringsskydd som gäller för alla och

envar. De 260 miljoner kronor från premieutjämningsfonden som

bönderna avtalat sig till samt de 120 miljoner kronor som skulle

ha använts om ingen ändring föreslagits bör göras disponibla för

branschen. Utskottet föreslår således att inga extra medel

därutöver skall medges. Dessa medel föreslås bli föremål för

fondering hos ett försäkringsbolag som kan erbjuda motsvarande

försäkringsskydd. Beträffande avbytarverksamheten anser

utskottet att anslaget bör avvecklas omedelbart med en minskning

redan för budgetåret 1994/95. Regeringen bör återkomma till

riksdagen med ett förslag till sådan avvecklingsplan snarast.

Branschen får själv lösa detta genom t.ex. egenavgifter eller

annan försäkring. Utskottet föreslår vidare att anslaget till

företagshälsovård avvecklas omedelbart. Statlig

företagshälsovård är redan avvecklad för alla andra. Även stödet

till produktionsanpassningsåtgärder bör avvecklas. Bidrag av

denna typ till friska företag är ohälsosamt eftersom de

motverkar snarare än stärker kostnadseffektiviteten. Till stöd

till avbytartjänst m.m. bör anvisas ett 271 000 000 kr lägre

belopp för budgetåret 1994/95 än vad regeringen föreslagit eller

således 264 000 000 kr. Med det anförda tillstyrker utskottet

motion Jo232 (nyd) yrkandena 15, 16 och 17.

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25

börjar med "Utskottet delar" och slutar med "yrkande 18" bort ha

följande lydelse:

Enligt utskottet föreligger ett uppenbart ointresse från

bönderna när det gäller medel för rådgivning och utbildning. Det

finns ingen anledning att anslå pengar till verksamhet som inte

utnyttjas. Utbildningen bör ingå som en naturlig del i

lantbruksskolornas utbud. Sådan utvidgning av utbudet är befogad

om den efterfrågas. Utskottet tillstyrker därmed motion Jo232

(nyd) yrkande 18 och föreslår att anslaget minskas med 10

miljoner kronor till 19 785 000 kr. Motion Jo230 (v) yrkande 5

avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 2, 8, 10, 11 och 23

bort ha följande lydelse:

2. beträffande Statens jordbruksverk

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med

bifall till motion 1993/94:Jo232 yrkande 8 till Statens

jordbruksverk för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på

110 005 000 kr,

8. beträffande täckande av förluster på grund av statlig

kreditgaranti

att riksdagen med anledning av motion 1993/94:Jo232 yrkande 10

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om

en avvecklingsplan för den statliga kreditgarantin samt med

bifall till regeringens förslag och med avslag på motion

1993/94:Jo232 yrkande 11 till Täckande av förluster på grund

av statlig kreditgaranti för budgetåret 1994/95 anvisar ett

förslagsanslag på 40 000 000 kr,

10. beträffande startstöd till jordbrukare

att riksdagen med anledning av motion 1993/94:Jo232 yrkande 13

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om

en avvecklingsplan för startstöd till jordbrukare samt med

anledning av regeringens förslag och med bifall till motion

1993/94:Jo232 yrkande 14 till Startstöd till jordbrukare

för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 21 000 000

kr,

11. beträffande stöd till avbytarverksamhet m.m.

att riksdagen med anledning av motion 1993/94:Jo232 yrkandena

15 och 16 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört om avveckling av den statliga socialförsäkringen och det

statliga bidraget till avbytartjänst samt med anledning av

regeringens förslag och med bifall till motion 1993/94:Jo232

yrkande 17 till Stöd till avbytarverksamhet m.m. för

budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 264 000 000 kr,

23. beträffande rådgivning och utbildning

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med

bifall till motion 1993/94:Jo232 yrkande 18 samt med avslag på

motion 1993/94:Jo230 yrkande 5 till Rådgivning och

utbildning för budgetåret 1994/95 anvisar ett

reservationsanslag på 19 785 000 kr,

2. Genbanksnämndens verksamhet (mom. 3)

Inga-Britt Johansson, Åke Selberg, Inge Carlsson, Kaj Larsson,

Ulla Pettersson, Sinikka Bohlin och Lena Klevenås (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13

börjar med "Utskottet är" och slutar med "denna del" bort ha

följande lydelse:

Som framgår av propositionen om Biologisk mångfald arbetar

Jordbruksverket och dess genbanksnämnd med bevarandet av det

genetiska materialet på husdjursområdet. Enligt vad utskottet

erfarit saknar Genbanksnämnden erforderliga resurser för sitt

arbete. Detta hotar bl.a. uppföljningen av inventeringen av

fjällrasen som utfördes 1990--92. Enligt utskottets mening bör

regeringen förtydliga Genbanksnämndens uppdrag och avsätta

resurser så att nämnden kan utföra sitt arbete. Utskottet anser

att medel för detta ändamål bör erhållas genom en omfördelning

inom Jordbruksverkets anslag. Vad utskottet anfört med anledning

av motion Jo233 (s) yrkande 13 bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande

lydelse:

3. beträffande Genbanksnämndens verksamhet

att riksdagen med anledning av motion 1993/94:Jo233 yrkande 13

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. Stöd till skuldsatta jordbrukare (mom. 9)

Ivar Virgin (m), Ingvar Eriksson (m), Lennart Brunander (c),

Mona Saint Cyr (m), Carl G Nilsson (m), Lennart Fremling (fp)

och Carl Olov Persson (kds) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15

börjar med "Enligt den" och slutar med "denna punkt" bort ha

följande lydelse:

Enligt den ovan nämnda stödförordningen kan stöd lämnas till

särskilt skuldsatta jordbrukare som till följd av bl.a.

avvecklingen av den interna marknadsregleringen på jordbrukets

område får allvarliga ekonomiska svårigheter. Syftet med

anslaget är således att stötta de jordbrukare som på grund av

omställningen drabbades särskilt. Som redovisats i propositionen

har denna stödform ännu ringa omfattning, bl.a. beroende på de

omställningsstöd som har lämnats under de gångna budgetåren.

Utskottet anser dock i likhet med regeringen att behovet av det

här aktuella stödet kan väntas öka när omställningsstöden

minskar i omfattning eller upphör. Utskottet ansluter sig därmed

till regeringens bedömning om medelsbehovet och förordar att

anslaget förs upp med oförändrat belopp, 10 miljoner kronor.

Utskottet avstyrker därmed motionerna Jo232 (nyd) yrkande 12 och

Jo233 (s) yrkande 6.

dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande

lydelse:

9. beträffande stöd till skuldsatta jordbrukare

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motionerna 1993/94:Jo232 yrkande 12 och 1993/94:Jo233

yrkande 6 till Stöd till skuldsatta jordbrukare för

budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på

10 000 000 kr,

4. Utformningen av budgetpropositionen m.m.

(mom. 12, motiveringen)

Ivar Virgin (m), Ingvar Eriksson (m), Lennart Brunander (c),

Mona Saint Cyr (m), Carl G Nilsson (m), Lennart Fremling och

Carl Olov Persson (kds) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 20

börjar med "Utskottet har" och på s. 21 slutar med "berörda

delar" bort ha följande lydelse:

Utskottet har valt att under detta avsnitt inledningsvis ta

upp den i motion Jo233 (s) yrkandena 1 och 2 framförda kritiken

beträffande regeringens budgetarbete på jordbrukets område.

Enligt utskottets mening är det alltid önskvärt att

budgetarbetet kan hållas samman så mycket som möjligt och att

olika delar endast i undantagsfall utelämnas för beslut i

särskild ordning. På så sätt främjas den klarhet och överblick i

budgetarbetet som alltid bör eftersträvas. Samtidigt kan

konstateras att det av olika skäl kan vara lämpligare att bryta

ut vissa delar från den ordinarie budgetbehandlingen. Ofta sker

detta med syftet att uppnå en mer genomarbetad prövning av ett

särskilt budgetområde. Enligt utskottets mening avviker

härvidlag inte årets budgetförslag på något avgörande sätt från

vad som varit brukligt under tidigare års budgetarbete. I detta

sammanhang bör även påpekas att den i motionen redovisade

kritiken delvis vilar på en missuppfattning om propositionens

innehåll såvitt avser redovisningen av vissa delbelopp under

anslaget m.m. När det gäller de s.k. regleringsmedlen delar

utskottet synpunkterna i motionen så till vida att det vore

värdefullt om budgetpropositionen innehöll en tydligare och mer

fullständig redovisning av befintliga och beräknade

regleringsmedel och hur dessa medel förelas på olika ändamål.

Utskottet har emellertid under hand erhållit kompletterande

information beträffande regleringsmedlens användning under

innevarande och kommande budgetår. I detta sammanhang bör

tilläggas att Riksdagsutredningen nyligen har presenterat ett

förslag om en ny ordning för budgethanteringen (1993/94:TK2).

Förslaget innebär sammanfattningsvis att budgetförslaget skall

vara fullständigt när det avlämnas, och regeringen skall normalt

inte kunna lägga fram kompletterande budgetförslag innan

budgetårets början. Alla anslag skall i princip bruttoredovisas,

dvs. inkomster och utgifter skall redovisas var för sig.

Budgetförslaget skall ges en sådan utformning att det kan

användas för resultatstyrning. Antalet anslag på statsbudgeten

begränsas. Härutöver kan framhållas att regleringsmedel enligt

gällande lagstiftning inte får tas ut efter utgången av

budgetåret 1994/95. Frågan om fortsatt uttag av regleringsmedel

sammanhänger bl.a. med Sveriges medlemskap i EU och kan för

närvarande inte bli föremål för något definitivt

ställningstagande. Utskottet är mot bakgrund av det anförda inte

berett att föreslå någon riksdagens åtgärd i anledning av motion

Jo233 (s) yrkandena 1 och 2. Motionen avstyrks i berörda delar.

5. Inkomststöd m.m. (mom. 14, 15 och 18)

Inga-Britt Johansson, Åke Selberg, Inge Carlsson, Kaj Larsson,

Ulla Pettersson, Sinikka Bohlin och Lena Klevenås (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 21

börjar med "Villkoren för" och slutar med "yrkande 4" bort ha

följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med vad som anförts i motion Jo233

yrkande 4 att arealbidraget bör ersättas med ett inkomststöd.

Arealstöd tenderar att gynna de stora vegetabilieproducenterna

på andra jordbrukares relativa bekostnad. Inkomststödet ger

möjligheter till en rimligare fördelningspolitisk stödprofil.

Med förslaget uppnås även en stor budgetbesparing genom att

direktbidragen kan reduceras. Överskottsproduktion av spannmål

bör enligt utskottets mening inte stimuleras och statens

kostnader för export av överskottet bör nedbringas. Vad

utskottet anfört med anledning av motion Jo233 (s) yrkande 4 bör

ges regeringen till känna. Med det anförda avstyrks motion Jo230

(v) yrkande 2.

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 21

börjar med "I samband" och på s. 22 slutar med "berörda delar"

bort ha följande lydelse:

I samband -- -- --(=utskottet)-- -- -- ekologisk produktion.

Den huvudsakliga utgångspunkten när det gäller satsningen på

ekologiska brukningsmetoder är en långsiktig minskning av

kemikalieanvändningen. Den ekologiska odlingen vinner allt fler

anhängare, och marknaden växer i takt med människors insikt om

den ekologiska odlingens fördelar. Den ekologiska odlingen bör

därför prioriteras och tillföras ytterligare medel. Enligt

utskottets mening bör 50 miljoner kronor anslås till den

ekologiska odlingen. Medlen bör användas till upplysning,

utbildning samt omställning. Vad utskottet anfört med anledning

av motionerna Jo223 (s) yrkande 1 och Jo233 (s) yrkande 3 bör

ges regeringen till känna. Motion Jo223 yrkande 2 avstyrks.

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 22

börjar med "Utskottet delar" och slutar med "höja dessa" bort ha

följande lydelse:

Utskottet delar den bedömning som görs i motion Jo233 (s)

yrkande 5 när det gäller medelsbehovet under punkt B 9.

Utskottet tillstyrker därmed yrkandet och föreslår att det till

omställningsåtgärder i jordbruket m.m. för budgetåret 1994/95

anslås 1 406 150 000 kr. Därmed avstyrks motion Jo230 (v)

yrkande 4. Utskottet har inte någon erinran mot regeringens

förslag om bemyndiganden att medge rörliga krediter och

bemyndigande för regeringen att vid behov höja dessa.

dels att utskottets hemställan under 14, 15 och 18 bort ha

följande lydelse:

14. beträffande inkomststöd

att riksdagen med anledning av motion 1993/94:Jo233 yrkande 4

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

15. beträffande ekologisk odling m.m.

att riksdagen med anledning av motionerna 1993/94:Jo223

yrkande 1 och 1993/94:Jo233 yrkande 3 samt med avslag på motion

1993/94:Jo223 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört,

18. beträffande omställningsåtgärder i jordbruket m.m.

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med

bifall till motion 1993/94:Jo233 yrkande 5 samt med avslag på

motion 1993/94:Jo230 yrkande 4 till Omställningsåtgärder i

jordbruket m.m. för budgetåret 1994/95 anvisar ett

förslagsanslag på 1 406 150 000 kr,

6. Ett samlat utvecklingsprogram för skogen, m.m. (mom. 29)

Inga-Britt Johansson, Åke Selberg, Inge Carlsson, Kaj Larsson,

Ulla Pettersson, Sinikka Bohlin och Lena Klevenås (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 29

börjar med "Som inledningsvis" och på s. 30 slutar med "i

motionen", dels att den del av utskottets yttrande som på s.

30 börjar med "När det" och på s. 31 slutar med "i motionen"

bort ha följande lydelse:

Utskottet delar den syn som anläggs i motion Jo311 på

skogspolitiken. I en offensiv näringspolitik som integreras med

kravet på en god miljö måste ambitionen att använda skogen på

ett mångsidigare och regionalt utvecklande sätt vara en primär

strategi. För att styra utvecklingen av den förnyelsebara

skogsråvaran bör ett samlat utvecklingsprogram för skogen

starta. Programmet bör som motionärerna föreslår inriktas på att

snabbt föreslå de åtgärder och styrinstrument som behövs för

att bredda användningen av "det gröna guldet". En utredning bör

också tillsättas för att stödja utvecklingen av skogen som

energikälla, i enlighet med vad som anförs i motionen.

Skogen är glesbygdens största naturresurs. Det är viktigt att

politiken för skogsbruket har ett inbyggt regionalpolitiskt

ansvarstagande. Utvecklingen inom skogsbruket är därför av

avgörande betydelse, eftersom arbetsmarknadssituationen även

annars är mycket besvärande. Ett långsiktigt program för ett

uthålligt och miljöanpassat skogsbruk i inlandet bör läggas

fram.

Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen har i uppdrag att

fortlöpande utvärdera den nya skogspolitikens effekter på

biologisk mångfald och följa upp hur reservatsavsättningarna och

de olika åtgärderna i skogsbruket bidrar till att uppfylla

miljömålet. Regeringen bör år 1997 återkomma till riksdagen med

en rapport angående måluppfyllelse. Regeringen bör även

återkomma till riksdagen med ett förslag om hur den långsiktiga

finansieringen av naturvården skall finansieras.

Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo311 yrkandena

2, 3, 5, 8 och 10 bör riksdagen som sin mening ge regeringen

till känna.

dels att utskottets hemställan under 29 bort ha följande

lydelse:

29. beträffande ett samlat utvecklingsprogram för skogen,

m.m.

att riksdagen med anledning av motion 1993/94:Jo311 yrkandena

2, 3, 5, 8 och 10 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

7. Skogsvårdsorganisationen m.m. (mom. 37 och 49)

Christer Windén (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 33

börjar med "Utskottet har" och slutar med "278 952 000 kr" bort

ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med motionärerna att ytterligare

sparkrav om 2 % bör ställas och anslaget således minskas med 5

579 000 kr.

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 38

börjar med "Utskottet tillstyrker" och slutar med "yrkande 20"

bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med motionärerna att ytterligare

sparkrav om 2 % bör ställas och anslaget således minskas med 1

065 000 kr.

dels att utskottets hemställan under 37 och 49 bort ha

följande lydelse:

37. beträffande skogsvårdsorganisationen:

myndighetsuppgifter

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med

bifall till motion 1993/94:Jo232 yrkande 19 till

Skogsvårdsorganisationen: Myndighetsuppgifter för budgetåret

1994/95 anvisar ett ramanslag på 273 373 000 kr,

49. beträffande Fiskeriverket

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med

bifall till motion 1993/94:Jo232 yrkande 20 till

Fiskeriverket för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag

på 52 207 000 kr,

8. Datasystem för skogliga inventeringar (mom. 46)

Inga-Britt Johansson, Åke Selberg, Inge Carlsson, Kaj Larsson,

Ulla Pettersson, Sinikka Bohlin och Lena Klevenås (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 36

börjar med "Utskottet har erfarit" och slutar med "inte

påkallat" bort ha följande lydelse:

Ansvaret för att föra ut skogspolitiken ligger hos

skogsvårdsorganisationen. I det uppdraget ingår även

biotopskyddet. Uppgiften kräver god dataförsörjning för en bred

dialog lokalt, på kommun-, läns- och riksnivå. Inom

organisationen finns redan i dag spetskompetens inom det

geografiska systemområdet, GIS, och väletablerade kontakter med

forskning och leverantörerna av satellitdata. Mot denna bakgrund

bör skogsvårdsorganisationen bygga upp system som med hjälp av

ny teknik kan förädla ÖSI-baserna till att motsvara de krav på

hjälpmedel som följer av den beslutade skogspolitiken och som

också ger möjlighet till datafångst från andra källor.

Detta är en nödvändig och brådskande insats om vi skall klara

av uppföljningskravet och den utvecklingsavgörande dialogen med

omvärlden. Riksdagen bör med anledning av motion Jo312 som sin

mening ge regeringen till känna vad utskottet anfört.

dels att utskottets hemställan under 46 bort ha följande

lydelse:

46. beträffande datasystem för skogliga inventeringar

att riksdagen med anledning av motion 1993/94:Jo312 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

9. Bidrag till Statens veterinärmedicinska anstalt (mom. 56)

Christer Windén (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 40

börjar med "Riksdagen godkände" och slutar med "yrkande 22" bort

ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med motion Jo232 (nyd) yrkande 22 att

bidraget till Statens veterinärmedicinska anstalt bör omfattas

av ett ytterligare sparkrav på två procent. Detta anslag bör

således minskas med 1 357 000 kr till 66 477 000 kr. I övrigt

tillstyrks regeringens förslag.

dels att utskottets hemställan under 56 bort ha följande

lydelse:

56. beträffande bidrag till Statens veterinärmedicinska

anstalt

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med

bifall till motion 1993/94:Jo232 yrkande 22 till Bidrag till

statens veterinärmedicinska anstalt för budgetåret 1994/95

anvisar ett förslagsanslag på 66 477 000 kr,

10. Bidrag till Statens utsädeskontroll med flera anslag (mom.

64, 65, 67, 70 och 76)

Christer Windén (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 42

börjar med "Utskottet tillstyrker" och slutar med "yrkande 23"

bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med motionärerna att ytterligare

sparkrav om 2 % bör ställas och anslaget således minskar med 16

000 kr.

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 43

börjar med "Utskottet tillstyrker" och slutar med "H 7" bort ha

följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med motionärerna att ytterligare

sparkrav om 2 % bör ställas och anslagen således minskar med

respektive 13 000 kr, 103 000 kr, 77 000 kr och 476 000 kr.

dels att utskottets hemställan under 64, 65, 67, 70 och 76

bort ha följande lydelse:

64. beträffande bidrag till Statens utsädeskontroll

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med

bifall till motion 1993/94:Jo232 yrkande 23 till Bidrag till

Statens utsädeskontroll för budgetåret 1994/95 anvisar ett

förslagsanslag på 803 000 kr,

65. beträffande Statens växtsortnämnd

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med

bifall till motion 1993/94:Jo232 yrkande 24 till Statens

växtsortnämnd för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på

634 000 kr,

67. beträffande bidrag till Statens maskinprovningar

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med

bifall till motion 1993/94:Jo232 yrkande 25 till Bidrag till

Statens maskinprovningar för budgetåret 1994/95 anvisar ett

förslagsanslag på 5 062 000 kr,

70. beträffande Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med

bifall till motion 1993/94:Jo232 yrkande 27 till

Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden för budgetåret 1994/95

anvisar ett ramanslag på 3 748 000 kr,

76. beträffande livsmedelsstatistik

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med

bifall till motion 1993/94:Jo232 yrkande 28 till

Livsmedelsstatistik för budgetåret 1994/95 anvisar ett

förslagsanslag på 23 314 000 kr.

Särskilda yttranden

1. Utvidgade möjligheter till omställningsstöd (mom. 21)

Christer Windén (nyd) anför:

Med anledning av den förmodade anslutningen till Europeiska

unionen redan den 1 januari 1995, kommer sannolikt den i min

motion föreslagna utökningen av hur omställd mark får användas

att sakna praktisk betydelse, eftersom marken då kommer att

omfattas av EU:s trädesregler. Oaktat detta finner jag det dock

märkligt att utskottet inte vill uppmuntra enskilda bönders

kreativitet då det gäller att hitta meningsfull användning av

mark. Onödigt snäva tolkningar av tidigare riksdagsbeslut skapar

bara irritation och tar därmed bort incitament att anstränga

sig.

2. Den framtida sockernäringen på Gotland (mom. 27)

Christer Windén (nyd) anför:

Jordbruksutskottets uppgift bör enligt min mening vara att

värna om jordbrukets villkor och utveckling. Utskottet bör inte

bedriva arbetsmarknadspolitik för de människor som för

tillfället är sysselsatta inom sockernäringen på Gotland. De

arbetsmarknadsinsatser som kan bidra till att skapa nya

arbetstillfällen på Gotland bör omfatta alla arbetslösa. De som

drabbas av nedläggningen av sockerbruket bör inte särbehandlas.

Sådana ärenden handläggs normalt i arbetsmarknadsutskottet och

bör ej heller finansieras av jordbrukets medel.

3. Behovet av särskilda skogsvårdsinsatser (mom. 31, 39, 44)

Inga-Britt Johansson, Åke Selberg, Inge Carlsson, Kaj Larsson,

Ulla Pettersson, Sinikka Bohlin och Lena Klevenås (alla s)

anför:

På grund av den svåra arbetsmarknadssituationen, speciellt i

skogslänen, bör beprövade sysselsättningsåtgärder som kan

bekostas av AMS-medel sättas in med omedelbar verkan. Några

exempel är skogsvårdsinsatser inom det skogliga stödområdet,

skogsinventeringar samt nybyggnad och upprustning av

skogsbilvägar.

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,

eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i

utskottet.

Jan Jennehag (v) anför:

Enligt min mening innehåller budgeten endast till mindre del

styrmedel som leder till ett ekologiskt jordbruk. Direktbidraget

till ekologisk odling är t.ex. endast ca 10 miljoner kronor. Ett

rakt arealstöd till all areal skulle gynna Norrland och det

ekologiska jordbruket. Norrland har 10 % av åkermarken men får 3

% av arealstödet. Siffrorna förstärks av stödet som är

differentierat efter avkastningsnivå. (Stödet i Malmöhus län

blir för 1994 ca 1 100 kr/ha. I Västerbotten blir stödet ca 560

kr/ha.) Om vi nu ändå skall ha ett arealstöd, så måste det

utformas så att det inte får så utmanande effekter.

Differentieringen måste slopas. Ett rakt arealstöd skulle ge de

KRAV-anslutna odlarna ökade inkomster på över 20 miljoner kronor

(Hemställan mom. 13).

Stora insatser inom rådgivning och utbildning fordras som

komplement till ekonomiska styrmedel. Anslaget för

omställningsåtgärder bör minskas med 75 miljoner kronor. Detta

belopp bör i stället anvisas för rådgivning och utbildning

(Hemställan mom. 18 och 23).

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under mom.

13, 18 och 23 borde ha hemställt:

13. beträffande arealstödet

att riksdagen med anledning av motion 1993/94:Jo230 yrkande 2

som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,

18. beträffande omställningsåtgärder i jordbruket m.m.

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med

bifall till motion 1993/94:Jo230 yrkande 4 samt med avslag på

motion 1993/94:Jo233 yrkande 5 till Omställningsåtgärder i

jordbruket m.m. för budgetåret 1994/95 anvisar ett

förslagsanslag på 1 332 003 000 kr,

23. beträffande rådgivning och utbildning

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med

bifall till motion 1993/94:Jo230 yrkande 5 samt med avslag på

motion 1993/94:Jo232 yrkande 18 till Rådgivning och

utbildning för budgetåret 1994/95 anvisar ett

reservationsanslag på 104 785 000 kr,

Bilaga 1

Arbetsmarknadsutskottets yttrande

1993/94:AU3y

Bilaga 2

Arbetsmarknadspolitiska medel till skogspolitiken

Till jordbruksutskottet

Jordbruksutskottet har berett arbetsmarknadsutskottet

tillfälle att avge yttrande över motion 1993/94:Jo311 av

Margareta Winberg m.fl. (s) såvitt avser yrkandena 4, 14 och

15.

Motionen rör skogspolitiken och innehåller en rad förslag

under rubriken Skogen som tillgång för tillväxt och miljö.

Motionärerna anser att arbetsmarknadspolitiska medel bör anvisas

med visst belopp för två konkret angivna ändamål (yrkandena 4

och 15). När det gäller skogsbilvägar framhålls vikten av

fortsatta statliga insatser (yrkande 14).

Inledningsvis kan utskottet konstatera att den förra året

fastlagda nya skogspolitiken (prop. 1992/93:226, JoU15) innebär

att i huvudsak allt generellt statligt ekonomiskt stöd till

skogsbruket avskaffades.

I anslutning till yrkande 4 framför motionärerna att

kortsiktiga stödåtgärder är nödvändiga för skogsvårdsinsatser i

det privata skogsbruket inom det skogliga stödområdet. De

föreslår att 30 miljoner kronor av arbetsmarknadspolitiska medel

används för detta ändamål under nästa budgetår.

Yrkande 15 rör den s.k. Översiktliga skogsinventeringen (ÖSI).

Motionärerna anför att inventeringen är avslutad, men att det

ännu återstår 1,2 miljoner hektar skog där inventering inte

genomförts. Regeringen bör ge Skogsstyrelsen i uppdrag att

fullfölja skogsinventeringarna med 50 miljoner kronor från

arbetsmarknadspolitiska medel, sägs det i motionen

Med anledning av dessa yrkanden får arbetsmarknadsutskottet

anföra följande.

Utskottet behandlar varje år motionsförslag om

arbetsmarknadspolitiska medel, framför allt olika

beredskapsarbeten, för t.ex. kulturändamål och

naturvårdsändamål. Ofta är det fråga om angelägna projekt, som

därutöver motiveras med sysselsättningsskäl. Utskottet brukar

emellertid inte gå in på en bedömning av de olika behov och

förslag som förs fram i motioner av detta slag, utan erinra om

att utnyttjandet av de arbetsmarknadspolitiska resurserna måste

bedömas från arbetsmarknadssynpunkt. Dessa medel bör således

inte ses som en resurs för andra i och för sig angelägna

samhällsområden.

Insatser av det slag som motionärerna förordar kan förekomma

inom arbetsmarknadspolitikens ram, men det är AMS som fördelar

resurserna för arbetsmarknadspolitiska insatser i de olika länen

med hänsyn till rådande arbetsmarknadsläge.

Av nu angivna skäl avstyrker arbetsmarknadsutskottet bifall

till motionens yrkande 4 och 15.

När det gäller motionens yrkande 14 som gäller skogsbilvägar

är följande att säga.

I samband med att det generella statliga ekonomiska stödet

till skogsbruket avkaffades framhölls att det förekommer även

mer indirekta ekonomiska stöd, såsom beredskapsarbeten och

regionalpolitiskt motiverade åtgärder. Jordbruksutskottet anslöt

sig till jordbruksministerns uppfattning att insatser i

skogsbruket ofta är effektiva som sysselsättningsskapande

åtgärder. I sammanhanget erinrades om de förslag som lades fram

på det arbetsmarknadspolitiska området.

Under innevarande budgetår disponerar således AMS 90 miljoner

kronor som bidrag till skogsbilvägar i enlighet med förslag som

lades fram i förra årets kompletteringsproposition (1992/93:150

bil. 8 s. 55). Bidraget får uppgå till högts 50 % avseende

arbeten med skogsbilvägar som avslutas senast den 31 december

1994. I propositionen anfördes att skogsbilvägarna utgör en

viktig del av landets infrastruktur. Det sades också att ett

statligt bidrag till skogsbilvägar skapar sysselsättning till en

förhållandevis låg kostnad i gles- och skogsbygder.

Enligt vad utskottet inhämtat från AMS har fram till

årsskiftet 1993/94 beslut fattats beträffande projekt till ett

värde av 60 miljoner kronor. Medlen har fördelats av

Skogsstyrelsen till skogsvårdsstyrelserna. Det styrande har

varit behovet av vägar och vägförbättringar. Den genomsnittliga

bidragsandelen har varit 44 % och sysselsättningseffekten har

uppgått till 226 årsverken, vilket innebär en årskostnad på

omkring 270 000 kr.

Det belopp om 90 miljoner kronor som avsatts av de

arbetsmarknadspolitiska medlen för skogsbilvägar under

innevarande budgetår bör enligt utskottets mening framför allt

ses mot bakgrund av det rådande svåra arbetsmarknadsläget.

Beloppet kan användas till arbeten som avslutas senast den 31

december 1994. Som utskottet uppfattar motionen i denna del

gäller den emellertid i vad mån fortsatta statliga insatser --

de arbetsmarknads- och regionalpolitiska medlen nämns inte

särskilt -- för skogsbilvägarna bör förekomma inte bara av

sysselsättningsskäl eller regionalpolitiska skäl utan också av

hänsyn till skogsbruket, naturen och kulturmiljön m.m. Eftersom

det inte ankommer på arbetsmarknadsutskottet att anlägga

synpunkter på denna fråga avstår utskottet från att yttra sig i

den delen.

Stockholm den 2 mars 1994

På arbetsmarknadsutskottets vägnar

Elver Jonsson

Närvarande: Elver Jonsson (fp), Sonja Rembo (m), Anders G

Högmark (m), Kjell Nilsson (s), Georg Andersson (s), Marianne

Andersson (c), Lahja Exner (s), Charlotte Cederschiöld (m), Sten

Östlund (s), Laila Strid-Jansson (nyd), Monica Öhman (s), Isa

Halvarsson (fp), Johnny Ahlqvist (s), Berit Andnor (s) och

Rose-Marie Frebran (kds).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Hans Andersson (v) närvarit

vid den slutliga behandlingen av ärendet.