Bet. 1993/94:JoU15

Jordbruksutskottets betänkande

1993/94:JOU15

Statsbudgeten för budgetåret 1994/95 (Miljö- och

naturresursdepartementet)

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

Bilaga

1993/94

JoU15

FJORTONDE HUVUDTITELN

Sammanfattning

I detta betänkande behandlas förslagen under Miljö- och

naturresursdepartementets huvudtitel avsnitt A. Miljövård.

Avsnitt B, litt. B 1 bereds av försvarsutskottet,

litt. B 2--B 4 av näringsutskottet och avsnitten C, D och E

av bostadsutskottet. Vidare tar jordbruksutskottet upp

sammanlagt 58 motionsyrkanden till behandling.

Med anledning av en motion (m, s, fp, c, kds, nyd, v) gör

utskottet ett uttalande av innebörden att, vid fördelning av

forskningsresurser, forskning kring älgsjukan och dess spridning

bör ges hög prioritet. Övriga motionsyrkanden avstyrks.

Regeringens förslag om medelsanvisning m.m. tillstyrks.

Utskottet tillstyrker därmed bl.a. regeringens förslag om

7 miljoner kronor för att stödja arbete med att utarbeta

lokala handlingsprogram för en hållbar utveckling och om

5 miljoner kronor för internationellt utvecklingsarbete inom

miljöövervakningsområdet. Vidare tillstyrks regeringens förslag

om 10 miljoner kronor för ett femårigt program för

omhändertagande av kvicksilveravfall. Utskottet tillstyrker även

att regeringen bemyndigas att under budgetåret 1994/95 ikläda

staten ekonomiska förpliktelser i samband med förvärv av eller

intrångsersättning i värdefulla naturområden som innebär

åtaganden om högst 60 miljoner kronor för budgetåret 1995/96.

Ett antal motioner tar upp frågor som har behandlats utförligt

av utskottet under innevarande valperiod. Enligt tidigare

principbeslut av utskottet avstyrks de därför utan närmare

sakbehandling.

Till betänkandet har fogats 16 reservationer (s, nyd) och en

meningsyttring (v).

Propositionen

Regeringen (Miljö- och naturresursdepartementet) har i

proposition 1993/94:100 bilaga 15 föreslagit

A. Miljövård

(A 1) att riksdagen till Statens naturvårdsverk för budgetåret

1994/95 anvisar ett ramanslag på 421 202 000 kr.

(A 2) att riksdagen till Bidrag till miljöarbete för

budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på

89 850 000 kr.

(A 3) att riksdagen till Bidrag till kalkningsverksamhet för

sjöar och vattendrag för budgetåret 1994/95 anvisar ett

reservationsanslag på 198 000 000 kr.

(A 4) 1. att riksdagen bemyndigar regeringen att under

budgetåret 1994/95 ikläda staten ekonomiska förpliktelser i

samband med förvärv av eller intrångsersättning i värdefulla

naturområden som innebär åtaganden om högst 60 000 000 kr för

budgetåret 1995/96,

(A 4) 2. att riksdagen till Investeringar inom miljöområdet

för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på

190 445 000 kr.

(A 5) att riksdagen till Miljöforskning för budgetåret 1994/95

anvisar ett reservationsanslag på 157 096 000 kr.

(A 6) att riksdagen till Landskapsvårdande åtgärder för

budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på

250 000 000 kr.

(A 7) att riksdagen till Sanering och återställning av

miljöskadade områden för budgetåret 1994/95 anvisar ett

reservationsanslag på 29 880 000 kr.

(A 8) att riksdagen till Miljöinsatser i Östersjöregionen för

budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på

191 800 000 kr.

(A 9) att riksdagen till Koncessionsnämnden för miljöskydd för

budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på 17 835 000 kr.

(A 12) att riksdagen till Bidrag enligt internationella

miljökonventioner och avtal m.m. för budgetåret 1994/95 anvisar

ett förslagsanslag på 7 950 000 kr.

(A 13) att riksdagen till Visst internationellt miljösamarbete

för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på

36 947 000 kr.

(A 14) att riksdagen till Stockholms internationella

miljöinstitut för budgetåret 1994/95 anvisar ett

reservationsanslag på 12 000 000 kr.

(A 15) att riksdagen till Forskning för en kretsloppsanpassad

samhällsutveckling för budgetåret 1994/95 anvisar ett

reservationsanslag på 32 497 000 kr.

Huvuddragen i budgetförslaget

Budgetförslaget inom Miljö- och naturresursdepartementets

ansvarsområde påverkas av uppgiften att forma en långsiktig och

hållbar utveckling mot ett samhälle med frisk luft och rent

vatten, levande sjöar, skogar och odlingslandskap. Det påverkas

också av det kärva ekonomiska läget.

För att bidra till att uppfylla målen vad gäller

statsmakternas beslut om dels nya budgetprinciper för

myndigheternas förvaltningskostnader, dels saneringsprogrammet

för den svenska ekonomin har ett produktivitets- och

effektivitetskrav motsvarande 1,9 % lagts ut på i princip alla

myndigheter som hör till departementets ansvarsområde.

Budgetförslaget bygger vidare till stora delar på av riksdagen

fattade beslut om fleråriga program, t.ex. för forskningen.

I propositionen om en strategi för biologisk mångfald har

aviserats vissa särskilda satsningar för att stärka arbetet med

biologisk mångfald. Regeringen föreslår nu att 1 miljon kronor

anvisas budgetåret 1994/95 för en vetenskaplig kommitté för

biologisk mångfald. Vidare föreslås att ett Centrum för

forskning om biologisk mångfald inrättas vid Sveriges

lantbruksuniversitet (SLU). Regeringen föreslår att sammanlagt

6,8 miljoner kronor anvisas härför under nionde huvudtitelns

anslag till SLU. Härutöver skall i centrumbildningen också ingå

den av Naturvårdsverket och SLU gemensamt finansierade

Databanken för hotade arter. En informationskampanj om biologisk

mångfald aviserades också i propositionen om biologisk mångfald

(1993/94:30, JoU9, rskr. 87). Regeringen föreslår nu att

10 miljoner kronor anvisas som ett engångsanslag för denna

verksamhet under nionde huvudtitelns anslag till Statens

jordbruksverk. Regeringen föreslår att 8 miljoner kronor

anvisas som ett engångsanslag för den sista fasen av en

landsomfattande våtmarksinventering under trettonde huvudtitelns

anslag till Länsstyrelserna. Regeringen föreslår också att

6 miljoner kronor anvisas som ett engångsanslag till stöd för

uppbyggnaden av Nordens Ark för bevarande av utrotningshotade

djurarter. Sammantaget innebär förslagen en förstärkning inom

området biologisk mångfald med 31,8 miljoner kronor. Härav har

25,8 miljoner kronor finansierats via de 500 miljoner kronor

som aviserades i samband med energiskatteomläggningen (prop.

1991/92:150). Återstående delar har finansierats genom

omprioriteringar inom Utbildningsdepartementets,

Jordbruksdepartementets och Miljö- och naturresursdepartementets

huvudtitlar.

De nämnda 500 miljoner kronor som aviserades i samband med

energiskatteomläggningen har för nästa budgetår i övrigt

fördelats på följande ändamål.

Under Kommunikationsdepartementets huvudtitel har 30 miljoner

kronor föreslagits för flottförsök med el- och elhybridfordon.

Under Jordbruksdepartementets huvudtitel har 25 miljoner kronor

föreslagits för teknikutveckling av små biobränsleeldade pannor

(10 miljoner kronor) och etanolproduktion

(15 miljoner kronor). Under Näringsdepartementets huvudtitel

har föreslagits sammanlagt 114,5 miljoner kronor för stöd till

energiåtgärder i Baltikum (87,5 miljoner kronor), solvärmestöd

(7 miljoner kronor), miljöanpassade drivmedel

(15 miljoner kronor) och teknikutveckling av solceller

(5 miljoner kronor). För åtgärdsprogrammen för att återställa

Östersjöns ekologiska balans (126,3 miljoner kronor), för

kunskapsuppbyggnad inom miljöområdet i Baltikum

(10 miljoner kronor), för kärnsäkerhet och strålskyddsåtgärder

i Östeuropa (55,5 miljoner kronor) och för arbete med

Östersjövisionen 2000 (0,7 miljoner kronor) samt för

Klimatdelegationens arbete och för information och utbildning om

klimatrelaterade frågor (6,2 miljoner kronor) föreslås

sammanlagt 198,7 miljoner kronor under Miljö- och

naturresursdepartementets huvudtitel.

I det kärva ekonomiska läge som råder föreslås vidare att

sammanlagt 106 miljoner kronor under departementets huvudtitel

för budgetåret 1994/95 finansieras via de nämnda 500 miljoner

kronorna för att bl.a. hålla en oförändrad ambitionsnivå vad

gäller det nationella miljöövervakningsarbetet

(10 miljoner kronor), stödet till Stockholms internationella

miljöinstitut (12 miljoner kronor), stödet till demonstration

av ny miljöskyddsteknik (25 miljoner kronor), EU-forskningen

inom strålskyddsområdet (2,4 miljoner kronor) och

departementets förvaltningskostnader (2,1 miljoner kronor).

Vidare finansieras på samma sätt dels tillkommande medelsbehov

för att uppfylla åtaganden enligt nytillkomna internationella

konventioner och avtal inom miljöområdet

(2,9 miljoner kronor), dels förstärkningar som gäller

lantmäteriområdet (18,4 miljoner kronor), vård av

naturvårdsobjekt (9 miljoner kronor) och departementets

resurser (2,2 miljoner kronor). För att inleda ett femårigt

program för omhändertagande av kvicksilveravfall föreslås

10 miljoner kronor.

Mot bakgrund av förslagen i propositionen om

UNCED-uppföljningen föreslår regeringen att 7 miljoner kronor

anvisas för att stödja arbetet med att utarbeta lokala

handlingsprogram för en hållbar utveckling. Vidare föreslås

5 miljoner kronor för internationellt utvecklingsarbete inom

miljöövervakningsområdet. Medlen härför finansieras för nästa

budgetår inom ramen för sistnämnda 106 miljoner kronor.

Arbetet med att slå vakt om odlingslandskapet fortsätter i

enlighet med statsmakternas beslut med anledning av det

livsmedelspolitiska beslutet år 1990. Ett oförändrat anslag om

250 miljoner kronor föreslås för landskapsvårdande åtgärder

nästa budgetår.

Försurning av mark och vatten är ett av våra allvarligaste

miljöproblem. Därför är fortsatt kalkningsverksamhet nödvändig

för att minska försurningens effekter i sjöar och vattendrag.

Statens utgifter för kalkningsverksamheten beräknas till

198 miljoner kronor för budgetåret 1994/95.

För kemikaliekontrollen föreslås, i avvaktan på särskild

proposition i ämnet, oförändrade anslag.

Motionerna

1993/94:Jo225 av Marianne Jönsson m.fl. (c, fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att prioriteringsplan bör upprättas för

fördelning av landskapsvårdsersättning.

1993/94:Jo228 av Åke Gustavsson m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om förändringar av riktlinjerna för användandet

av landskapsvårdsmedel.

1993/94:Jo311 av Margareta Winberg m.fl. (s) vari yrkas

11. att riksdagen hos regeringen begär att den återkommer till

riksdagen och redovisar hur inköp av mark till naturvårdsändamål

skall finansieras.

1993/94:Jo602 av Chatrine Pålsson (kds) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om vikten av att tillräckliga resurser i form

av NOLA-stöd till naturvårdsinriktat bete på Öland kan

säkerställas,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

behovet av att resurser tillskapas för att möjliggöra

upprättande av civilrättsliga avtal med markägare, innebärande

ekonomisk kompensation för en modifierad naturvårdsanpassad

skogsskötsel,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att nyttja resurser för

arbetsmarknadsåtgärder, exempelvis ALU-medel, för

naturvårdsprojekt i större omfattning på Öland.

1993/94:Jo607 av Tuve Skånberg (kds) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om insatser mot stranderosion i Ystads kommun.

1993/94:Jo611 av Kenneth Lantz och Jan Erik Ågren (kds) vari

yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att avskriva en viss del av skulden till

Polen i utbyte mot miljösatsningar för att minska

försurningsproblemen i södra Sverige.

1993/94:Jo635 av Lennart Rohdin (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om det angelägna i att anslaget för

investeringar inom miljöområdet höjs inför budgetåret 1995/96.

1993/94:Jo638 av Arne Andersson m.fl. (m, s, fp, c, kds, nyd,

v) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att forskning kring älgsjukan och dess

spridning ges hög prioritet,

2. att eventuellt ökat medelsbehov i första hand tillgodoses

genom omprioritering av forskningsresurser.

1993/94:Jo649 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas

5. att riksdagen beslutar anslå 15 000 000 kr till

kommunernas miljöarbete,

6. att riksdagen hos regeringen begär förslag om hur

kommunerna skall driva miljöarbetet effektivare och

kraftfullare,

9. att riksdagen hos regeringen begär förslag om hur

500 000 000 kr från energiskatteomläggningen skall användas

under budgetåret,

10. att riksdagen beslutar anvisa 200 000 000 kr utöver

regeringens förslag till miljöinsatser i Östersjöregionen (A 8)

eller således 391 800 000 kr,

11. att riksdagen till Stockholms internationella

miljöinstitut (A 14) beslutar anvisa 10 000 000 kr utöver

vad regeringen har föreslagit eller således 22 000 000 kr,

14. att riksdagen beslutar anvisa 20 000 000 kr utöver vad

regeringen föreslagit till forskning för en kretsloppsanpassad

samhällsutveckling (A 15) eller således 52 497 000 kr,

16. att riksdagen beslutar anvisa 50 000 000 kr utöver vad

regeringen föreslagit till kalkningsverksamhet (A 3) eller

således 248 000 000 kr,

17. att riksdagen till miljöforskning (A 5) beslutar anvisa

30 000 000 kr utöver vad regeringen har föreslagit eller

således 187 096 000 kr,

18. att riksdagen till investeringar på miljöområdet (A 4)

anvisar 100 000 000 kr utöver vad regeringen föreslagit eller

således 290 445 000 kr,

19. att riksdagen till landskapsvårdande åtgärder (A 6)

beslutar anvisa 100 000 000 kr utöver vad regeringen

föreslagit eller således 350 000 000 kr,

20. att riksdagen till sanering och återställning av

miljöskadade områden (A 7) beslutar anvisa 8 000 000 kr

utöver vad regeringen föreslagit eller således 37 880 000 kr.

1993/94:Jo653 av Sonia Karlsson m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen till Naturvårdsverkets ramanslag för budgetåret

1994/95 anvisar 8 000 000 kr utöver vad regeringen anslagit

för byggande av en besöksanläggning vid Tåkern--Ombergsområdet.

1993/94:Jo656 av Inge Carlsson m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen anvisar ytterligare 5 000 000 kr till

landskapsvård i Östergötland,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om ett rättvisare administrationssystem för

landskapsvård,

3. att riksdagen ger Länsstyrelsen i Östergötland tillåtelse

att för försöksverksamhet med skyddszoner vid vattendrag i

Östergötland anslå medel inom ramen för

NOLA/landskapsvårdsbidrag,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av medel för naturreservat i

Östergötland,

5. att riksdagen till Naturvårdsverkets ramanslag för

budgetåret 1994/95 anvisar 8 000 000 kr utöver vad regeringen

anslagit för byggande av en besöksanläggning vid

Tåkern--Ombergsområdet.

1993/94:Jo661 av Kaj Larsson och Börje Nilsson (s) vari yrkas

att riksdagen anvisar 7 000 000 kr för ett fullskaleprojekt

mot stranderosion vid Löderups strandbad, Ystads kommun.

1993/94:Jo670 av Margareta Winberg m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen beslutar att för budgetåret 1994/95 under anslaget

A 5 Miljöforskning anvisa ytterligare 2 000 000 kr.

1993/94:Jo683 av Bengt Kindbom och Lennart Brunander (c) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om en svensk insats med 30 miljoner kronor,

inom ramen för de 500 miljoner kronor per år som riksdagen

beslutat om för bl.a. miljöförbättrande åtgärder i Baltikum och

Östeuropa, i Polen för reduktion av kväveoxidutsläpp från

koleldade kraftverk.

1993/94:Jo692 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om åtgärder i Östersjöområdet,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om halvering av Statens naturvårdsverk till

år 2000,

8. att riksdagen sänker av regeringen föreslaget anslag till

Statens naturvårdsverk för budgetåret 1994/95 med

8 000 000 kr och således anvisar 413 202 000 kr,

9. att riksdagen sänker av regeringen föreslaget anslag till

Bidrag till miljöarbete för budgetåret 1994/95 med

3 000 000 kr och således anvisar 86 850 000 kr,

10. att riksdagen sänker av regeringen föreslaget anslag till

Investeringar inom miljöområdet för budgetåret 1994/95 med

25 000 000 kr och således anvisar 165 445 000 kr,

11. att riksdagen sänker av regeringen föreslaget anslag till

Miljöforskning för budgetåret 1994/95 med 3 000 000 kr och

således anvisar 154 096 000 kr,

12. att riksdagen sänker av regeringen föreslaget anslag till

Landskapsvårdande åtgärder för budgetåret 1994/95 med

30 000 000 kr och således anvisar 220 000 000 kr,

13. att riksdagen sänker av regeringen föreslaget anslag till

Sanering och återställning av miljöskadade områden för

budgetåret 1994/95 med 2 000 000 kr och således anvisar

27 880 000 kr,

14. att riksdagen sänker av regeringen föreslaget anslag till

Koncessionsnämnden för miljöskydd för budgetåret 1994/95 med

300 000 kr och således anvisar 17 535 000 kr,

15. att riksdagen sänker av regeringen föreslaget anslag till

Forskning för en kretsloppsanpassad samhällsutveckling för

budgetåret 1994/95 med 600 000 kr och således anvisar

31 897 000 kr.

1993/94:Jo693 av Berndt Ekholm m.fl. (s) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att ur anslaget till Naturvårdsverket för

sysselsättningsskapande investeringar medel reserveras för

anläggande och återskapande av våtmarker i Västsverige,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att medel bör reserveras ur anslaget för

landskapsvårdande åtgärder för anläggande av skyddszoner längs

vattendrag som utpekas som särskilt angelägna av resp.

länsstyrelse,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att ur anslaget för sanering av mark medel

anvisas för att kartera och åtgärda förorenade mark- och

vattenområden på flera håll i Västsverige.

1993/94:Jo694 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om "gröna jobb",

2. att riksdagen till Naturvårdsverkets anslag för sanering av

mark för budgetåret 1994/95 anvisar 100 000 000 kr utöver

regeringens förslag, således 129 880 000 000 kr,

3. att riksdagen till Naturvårdsverkets ramanslag för

budgetåret 1994/95 anvisar 100 000 000 kr för bullersanering

utöver vad regeringen anslagit,

4. att riksdagen till Naturvårdsverkets ramanslag för

budgetåret 1994/95 anvisar 35 000 000 kr utöver vad

regeringen anslagit till skötsel av naturområden samt

upprustning av leder,

5. att riksdagen till Naturvårdsverkets ramanslag för

budgetåret 1994/95 anvisar 8 000 000 kr utöver vad regeringen

anslagit för byggande av en besöksanläggning vid Tåkern,

6. att riksdagen till Naturvårdsverkets ramanslag för

budgetåret 1994/95 anvisar 7 000 000 kr utöver vad regeringen

föreslagit för att motverka stranderosion,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om miljö- och energibiståndet till Östeuropa,

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om svenska kommuners och företags medverkan i

miljöprojekt i Baltikum, Polen och Ryssland,

16. att riksdagen till Naturvårdsverkets anslag för

landskapsvård för budgetåret 1994/95 anvisar 50 000 000 kr

utöver regeringens förslag, således 300 000 000 kr,

17. att riksdagen till Naturvårdsverkets anslag för

investeringar för budgetåret 1994/95 anvisar 22 000 000 kr

utöver regeringens förslag, således 212 445 000 000 kr,

35. att riksdagen till Naturvårdsverkets ramanslag för

budgetåret 1994/95 anvisar 100 000 000 kr utöver regeringens

förslag för att stimulera utbyggnad av kvävereningen i de

kustnära reningsverken,

36. att riksdagen till Naturvårdsverkets ramanslag för

budgetåret 1994/95 anvisar 200 000 000 kr utöver regeringens

förslag till reinvesteringar i kommunernas va-nät,

37. att riksdagen till Naturvårdsverkets ramanslag för

budgetåret 1994/95 anvisar 110 000 000 kr för investeringar i

enskilda avloppsanläggningar.

1993/94:A457 av Lena Hjelm-Wallén m.fl. (s) vari yrkas

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om statliga medel för kalkning i Västmanland.

Yttrande

Arbetsmarknadsutskottet har avgett yttrande över

12 motionsyrkanden (se bilaga).

Utskottet

1. Statens naturvårdsverk (A 1)

Propositionen

Statens naturvårdsverk har i sin årsredovisning, i de delar

som avser resultatredovisning mot bakgrund av de krav som

återfinns i regleringsbrevet för budgetåret 1992/93,

redovisat verksamheten fördelad i miljöhotsområden. Som bas för

verkets insatser enligt en särskild verksamhetsplanering har en

lista över tretton olika miljöhot upprättats. De tretton

miljöhoten är följande.

1. Klimatpåverkande gaser

2. Uttunning av ozonskiktet

3. Försurning av mark och vatten m.m. på grund av nedfall av

försurande föroreningar

4. Fotokemiska oxidanter/marknära ozon

5. Tätorternas luftföroreningar och buller

6. Övergödning av våra hav, sjöar och vattendrag

7. Påverkan genom metaller

8. Påverkan av organiska miljögifter

9. Introduktion och spridning av främmande organismer

10. Nyttjandet av förnybara naturresurser -- jord- och

skogsbruksmark, vatten -- samt utarmning av naturtyper, biotoper

och arter

11. Nyttjandet av ändliga naturresurser -- berg, grus, torv

och mineraler

12. Exploatering av mark och vatten för bebyggelse,

anläggningar och infrastruktur

13. Avfall och miljöfarliga restprodukter

För vart och ett av hoten anges mål och insatser för att nå

målen samt uppnådda resultat och en bedömning av genomförd

verksamhet. Under resp. mål anger verket att man i varierande

utsträckning är på väg mot måluppfyllelse.

Mot bakgrund av det förväntade utökade behovet för vård och

förvaltning av naturreservat anser regeringen att

Naturvårdsverket skall tilldelas ytterligare

9 miljoner kronor.

Anslaget bör vidare höjas med 2,2 miljoner kronor avseende

kapitalkostnader för lån i Riksgäldskontoret. För ett Centrum

för biologisk mångfald överförs från detta anslag

5 miljoner kronor till Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).

Regeringen beräknar att produktivitets- och effektivitetskravet

för Naturvårdsverkets del motsvarar en minskning av anslaget med

drygt 8 miljoner kronor.

Sammanlagt föreslår regeringen att Naturvårdsverket tillförs

421 202 000 kr.

Motionerna

Enligt Socialdemokraternas motion Jo694 är de

arbetsmarknadspolitiska satsningarna på "gröna jobb", dvs.

inventeringar inom naturvårdsområdet, skötsel av naturreservat,

restaurering av kulturmiljöer m.m., inte tillräckliga. Därför

bör Naturvårdsverket tillföras ytterligare medel för

sysselsättningskrävande miljöinvesteringar (yrkande 1). Utöver

vad regeringen föreslagit bör riksdagen mot denna bakgrund

anvisa 100 miljoner kronor för bullersanering (yrkande 3),

35 miljoner kronor för skötsel av naturområden och upprustning

av leder (yrkande 4), 100 miljoner kronor för att stimulera

utbyggnad av kvävereningen i de kustnära reningsverken

(yrkande 35), 200 miljoner kronor för reinvesteringar i

kommunernas va-nät (yrkande 36), 110 miljoner kronor för

investeringar i enskilda avloppsanläggningar (yrkande 37) och

8 miljoner kronor för byggande av en besöksanläggning vid

Tåkern (yrkande 5). Yrkande 5 återkommer i motionerna Jo653

och Jo656 yrkande 5 från samma parti. Vidare begärs i

motionerna Jo694 yrkande 6 och Jo661 (båda s)

7 miljoner kronor för att motverka stranderosion. Insatser

mot stranderosion i Ystads kommun, bekostade av stat, kommuner

och drabbade småhusägare, efterlyses i motion Jo607 (kds). För

anläggande och återskapande av våtmarker i Västsverige bör

enligt motion Jo693 (s) yrkande 2 medel avsättas ur

Naturvårdsverkets anslag.

Mot bakgrund av det alltmer förbättrade miljöläget i landet

måste enligt motion Jo692 (nyd) yrkande 7 Naturvårdsverket

anses överdimensionerat. Genom avveckling av vissa verksamheter

och begränsning av andra bör kostnaderna för verket kunna

halveras till år 2000. Med ett mer långtgående

rationaliseringskrav än vad regeringen föreslår bör för

innevarande budgetår anslaget till Naturvårdsverket sänkas med 8

miljoner kronor (yrkande 8).

I motion Jo649 (v) yrkande 9 begärs förslag om hur

500 miljoner kronor från energiskatteomläggningen skall

användas under budgetåret.

Utskottets överväganden

Utskottet delar synpunkterna i motion Jo694 om vikten av att i

dagens arbetsmarknadspolitiska situation genomföra satsningar på

sysselsättningsintensiva miljöåtgärder. Som anförs i proposition

1993/94:111 Med sikte på hållbar utveckling, Genomförande av

besluten vid FN:s konferens om miljö och utveckling -- UNCED

(JoU19) kan åtgärder som rör vårdinsatser inom naturskyddade

områden och andra naturvårdsobjekt genomföras, liksom

inventeringar inom naturvårdsområdet. Det rör sig om arbeten för

att vårda natur- och kulturmiljöer, dvs. arbeten som i stort

ligger utanför ordinarie arbetsmarknad men som nu skulle kunna

genomföras. Utskottet vill även erinra om proposition 1993/94:66

om arbetsmarknadspolitiska åtgärder för ungdomar och

långtidsarbetslösa, m.m. (AU5, rskr. 102), där regeringen

deklarerar att omfattningen av den arbetsmarknadspolitiska

åtgärden arbetslivsutveckling (ALU) skall öka och tydligare

inriktas mot bl.a. dessa områden. Genom att utnyttja ledig

kapacitet till följd av arbetsmarknadsläget beräknas något av

miljöskulden kunna saneras till lägre kostnader än tidigare.

Ungdomspraktik och andra former av arbetsmarknadspolitiska

åtgärder kan enligt propositionen med fördel utnyttjas för

utbildning och praktik inom miljövård. Det föreligger således

enligt utskottets mening i detta avseende inte någon skillnad i

viljeinriktning mellan regeringen och motionärerna i motion

Jo694. Motionens yrkande 1 får därför anses tillgodosett utan

något särskilt uttalande från riksdagens sida.

Arbetsmarknadsutskottet har i sitt yttrande över ett antal

motioner om ytterligare medel till Naturvårdsverket för olika

sysselsättningsskapande åtgärder på miljöområdet bl.a. anfört

följande.

Arbetsmarknadsutskottet vill med anledning av dessa

motionsyrkanden anföra att utskottet självfallet är positivt

till insatser på olika politikområden som leder till

sysselsättning.

När det gäller de motioner som innefattar förslag om

ytterligare medel på anslag som hör till jordbruksutskottets

beredningsområde avstår utskottet från att yttra sig.

Rörande de övriga motionerna kan utskottet konstatera att

motionärerna inte själva anvisar de arbetsmarknadspolitiska

medlen eller andra resurser på arbetsmarknadsutskottets

beredningsområde som finansieringskälla för de framlagda

förslagen.

I vilken mån sådana resurser skall tas i anspråk måste avgöras

efter en sedvanlig bedömning enligt gällande kriterier. Såvitt

gäller arbetsmarknadsmedlen är den övergripande principen att

utnyttjandet av resurserna bedöms från arbetsmarknadssynpunkt.

De bör således enligt utskottets uppfattning inte ses som en

resurs för andra i och för sig angelägna samhällsområden. Till

detta kommer att det är AMS som fördelar resurserna för insatser

i olika län efter det arbetsmarknadsläge som råder där.

Jordbruksutskottet gör samma bedömning som regeringen när det

gäller medelsbehovet för Naturvårdsverket och avstyrker på den

grunden motion Jo692 yrkande 8.

Med hänvisning till vad utskottet anfört ovan om medelsbehovet

och om sysselsättningsskapande miljöåtgärder avstyrker utskottet

även motion Jo694 yrkandena 3, 4, 35, 36 och 37.

Vid flera tillfällen och senast våren 1993 har utskottet

behandlat frågan om inrättande av en besöksanläggning vid sjön

Tåkern. Utskottet har då erinrat om den fond -- Tåkernfonden --

som har inrättats i samarbete med berörd länsstyrelse,

Världsnaturfonden, Svenska naturskyddsföreningen samt företag

och institutioner i länet och framhållit att det givetvis inte

finns något som hindrar uppförande av en besöksanläggning genom

fondens försorg. Utskottet har inte ändrat sitt

ställningstagande i frågan. Med hänvisning härtill och till att

utskottet ovan har tillstyrkt regeringens förslag om

medelsanvisning avstyrker utskottet motionerna Jo653, Jo656

yrkande 5 och Jo694 yrkande 5.

Senast hösten 1993 behandlade utskottet motioner om

erosionsproblemen längs Skånes kuster. Utskottet delade

motionärernas uppfattning att ökad forskning kring dessa problem

var värd att stödja. Vidare ansåg utskottet det viktigt att

staten ikläder sig ett större ekonomiskt ansvar, dels för att

påbörjade skyddsåtgärder skall kunna fullföljas, dels för

forsknings- och teknikutvecklingsändamål men också för

genomförande av ett planerat fullskaleförsök (1993/94:JoU9).

Utskottet har erfarit att mark- och planministern nyligen

kallade företrädare för Statens räddningsverk, Närings- och

teknikutvecklingsverket (NUTEK), Sveriges geologiska

undersökning, Naturvårdsverket, Tekniska högskolan i Stockholm,

Tekniska högskolan i Lund och Stiftelsen för miljöstrategisk

forskning (MISTRA) till en diskussion om erosionsproblemen längs

våra kuster. I slutet av mars månad kommer berörda kommuner att

få information om de synpunkter som framkom vid diskussionen.

Utskottet, som ovan tillstyrkt regeringens förslag om

medelstilldelning under förevarande anslag, förutsätter att

regeringen även fortsättningsvis följer utvecklingen på området

och avstyrker mot denna bakgrund motionerna Jo661 och Jo694

yrkande 6.

Med vad i tillämpliga delar anförts ovan finner utskottet att

syftet med motion Jo607 torde komma att bli tillgodosett utan

något uttalande från utskottet. Motionen bör inte påkalla någon

riksdagens vidare åtgärd.

I likhet med motionärerna i motion Jo693 ser utskottet

allvarligt på miljösituationen i Västsverige men är inte berett

att tillmötesgå motionens yrkande 2 om medel för de ändamål som

anges i motionen. Mot denna bakgrund och med hänvisning till vad

utskottet anfört inledningsvis under detta avsnitt om satsningar

på sysselsättningsskapande miljöåtgärder avstyrker utskottet

motion Jo693 yrkande 2.

I vårt land föreligger sedan länge en betydande politisk

enighet om miljöproblemens omfattning och karaktär. Målen för

den svenska miljöpolitiken är giltiga också för Sveriges

agerande i det internationella miljösamarbetet, där vi

traditionellt har spelat en pådrivande roll. När det gäller de

ovan (s. 9 f.) redovisade tretton miljöhoten anger

Naturvårdsverket för sin del att man i varierande utsträckning

är på väg mot måluppfyllelse. Ur ett helhetsperspektiv bedömer

emellertid verket den samlade miljösituationen som fortsatt

allvarlig och framhåller att det kommer att krävas betydande

omställningar inom olika samhällssektorer både i Sverige och i

världen för att en långsiktigt hållbar utveckling skall bli

möjlig. Utskottet, som i sammanhanget vill framhålla det

värdefulla arbete som de samlade miljömyndigheterna utför, kan

således inte dela den positiva syn på miljösituationen i vårt

land som redovisas i motion Jo692. Mot denna bakgrund kan

utskottet inte finna att Naturvårdsverket skulle vara

överdimensionerat och att vissa verksamheter -- som dessutom

inte preciseras i motionen -- skulle kunna avvecklas eller

begränsas. I likhet med regeringen anser utskottet snarare att

verkets ekonomiska resultat visar att myndigheten väl klarat att

rationalisera sin verksamhet enligt de förutsättningar som gavs

i kompletteringspropositionen 1990/91:150 bilaga 2:13 (FiU30,

rskr. 390) och budgetpropositionen 1991/92:100 bilaga 15

(JoU13, rskr. 213). Det bör tilläggas att Riksrevisionsverket i

sin revisionsberättelse hösten 1993 inte hade några

invändningar avseende Naturvårdsverket. Med det anförda

avstyrker utskottet motion Jo692 yrkande 7.

Utskottet är inte berett att tillmötesgå motion Jo649

yrkande 9 om förslag om användningen av medel från

energiskatteomläggningen. Motionsyrkandet avstyrks således.

2. Bidrag till Miljöarbete (A 2)

Propositionen

Under detta anslag anvisas medel för miljöåtgärder som bedrivs

av andra myndigheter än Naturvårdsverket, till organisationer

för arbete inom verkets ansvarsområde samt till bidrag för

utvecklingen av ny miljöskyddsteknik, t.ex. medel till

länsstyrelserna för lokal miljöövervakning. Över detta anslag

anvisas vidare medel för viss miljöstatistik samt bidrag till

ideella organisationer inom miljövårdens område. För ändamålet

föreslås 89 850 000 kr.

Motionerna

I motion Jo649 begär Vänsterpartiet att riksdagen beslutar

anslå 15 miljoner kronor till kommunernas miljöarbete

(yrkande 5) och förslag om hur kommunerna skall driva

miljöarbetet effektivare och mer kraftfullt (yrkande 6). Enligt

motion Jo692 (nyd) bör riksdagen sänka anslaget med

3 miljoner kronor (yrkande 9).

Utskottets överväganden

Inledningsvis vill utskottet erinra om proposition 1993/94:111

Med sikte på hållbar utveckling, Genomförande av besluten vid

FN:s konferens om miljö och utveckling -- UNCED. I

propositionen, som för närvarande bereds av utskottet (JoU19),

gör regeringen den bedömningen att kommunerna bör följa

rekommendationen i Agenda 21 att alla lokala myndigheter i

världen senast år 1996 skall utarbeta lokala handlingsprogram

för en hållbar utveckling inför nästa århundrade. Utskottet, som

ansluter sig till förslaget om medelsfördelning i

budgetpropositionen, biträder därmed även förslaget om utökning

av anslaget med 7 miljoner kronor för att stimulera arbetet

med lokala Agenda 21 i kommunerna och i ideella organisationer.

Därmed avstyrker utskottet motion Jo692 yrkande 9.

Det ovan anförda innebär att utskottet även avstyrker motion

Jo649 yrkande 5.

Som anförs i motion Jo649 måste arbetet för en ekonomisk och

ekologiskt hållbar utveckling utföras på samtliga nivåer i

samhället. När det gäller miljöskyddsarbetet har kommunerna

under senare år fått alltmer omfattande uppgifter. Över huvud

taget har kommunerna en nyckelroll i arbetet med att utveckla en

nationell strategi för hållbar utveckling. Det kan konstateras

att kommunerna, med sina skilda förutsättningar, har hunnit

olika långt i detta utvecklingsarbete. Utskottet är emellertid

inte berett att tillmötesgå motionens yrkande 6 att regeringen

skall lämna särskilt förslag om effektivisering av det kommunala

miljöarbetet. Motionsyrkandet avstyrks i den mån det inte kan

anses tillgodosett med vad utskottet anfört.

3. Bidrag till kalkningsverksamhet för sjöar och

vattendrag (A 3)

Propositionen

Anslaget, som är nytt, disponeras för statsbidrag för

återställning av skador förorsakade av försurande

luftföroreningar. Medel för ändamålet har tidigare tagits upp

under anslaget B 2. Bidrag till miljöarbete.

I samband med 1993 års budgetproposition (1992/93:100

bil. 15, JoU12, rskr. 243) aviserade regeringen en omprövning

av finansieringen av kalkningsverksamheten. En utgångspunkt

skulle vara att kalkningsprogrammet fortsätter i minst

oförminskad omfattning. Statens utgifter för

kalkningsverksamheten beräknades under budgetåret till

ca 200 miljoner kronor. I avvaktan på dessa överväganden

tillfördes för budgetåret 1993/94 hälften av medelsbehovet,

vilket innebar att länsstyrelserna för detta budgetår

disponerade 97,5 miljoner kronor för kalkningsverksamheten.

Genom ett mer effektivt utnyttjande av tilldelade medel och

användning av odisponerade medel från tidigare budgetår beräknas

länsstyrelserna ha tillräckligt utrymme för att utbetala de

bidrag till kalkningsverksamheten som krävdes enligt de planer

som förelåg för budgetåret 1993/94.

Motionerna

Vänsterpartiet begär i motion Jo649 yrkande 16 att riksdagen

till kalkningsverksamheten anvisar 50 miljoner kronor utöver

regeringens förslag. Statliga medel bör enligt motion A457 (s)

yrkande 6 avsättas för kalkningsinsatser i Västmanland.

Utskottets överväganden

Regeringen beslutade den 13 maj 1993 om direktiv till en

särskild utredare (M 1993:07) om ekonomiska styrmedel vad avser

kväveoxider m.m. Utredaren fick även i uppdrag att utreda

möjliga miljöskatter/avgifter med grundprincipen att förorenaren

skall betala. Ett delbetänkande om finansiering av

kalkningsverksamheten överlämnades den 29 oktober 1993 till

regeringen. Utredaren föreslog alternativa

finansieringsmöjligheter med utgångspunkten att kostnaderna för

kalkningsverksamheten bör belasta de verksamheter som svarar för

de inhemska utsläppen av försurande ämnen. Slutbetänkandet Morot

och piska för en bättre miljö, Förslag om utvidgad användning av

ekonomiska styrmedel mot kväveoxidutsläpp (SOU 1993:118) har nu

överlämnats till regeringen. I betänkandet anger utredaren fem

förklaringar till att mycket stora belopp kvarstår outnyttjade:

1. Anslagen har under kort tid ökat så kraftigt att

administrationen inte hunnit anpassa sig till den nya nivån.

2. Medel har reserverats från ett års anslag till beslutade

insatser som sträcker sig över mer än ett budgetår.

3. Vissa insatser har kunnat utföras till lägre kostnad än

planerat.

4. Vissa planerade insatser har skjutits på framtiden.

5. Medel har inte hunnit betalas ut till insatser som skett

planenligt men ännu inte slutredovisats.

Som övriga anledningar anges att medlen inte använts på av

riksdag och regering ämnat sätt.

Betänkandet bereds i regeringskansliet inför en till den

31 mars 1994 aviserad proposition om miljöskulden. Härutöver

har utskottet inhämtat att länsstyrelserna under mars månad 1994

kommer att redovisa länsplaner för kalkning och biologisk

återställning samt en prognos för medelsbehovet för den kommande

sexårsperioden. Mot denna bakgrund och i avvaktan på regeringens

förslag finner utskottet inte anledning att tillmötesgå motion

Jo649 yrkande 16 om ytterligare medel för

kalkningsverksamheten.

Utskottet utgår från att statsbidragen för kalkningsinsatser

av regeringen i regleringsbrevet fördelas på sedvanligt sätt

mellan länen. Utskottet avstyrker därför motion A457 yrkande 6

om statliga medel för kalkningsinsatser i Västmanland.

4. Investeringar inom miljöområdet (A 4)

Propositionen

Från anslaget betalas statens förvärv av värdefulla

naturområden. De naturvårdsobjekt i statens ägo som förvärvas

med medel från anslaget redovisas på naturvårdsfonden som

förvaltas av Naturvårdsverket. Från anslaget beviljas även

ersättningar enligt bl.a. naturvårdslagen (1964:822) och kan

lämnas bidrag till kommuner eller kommunala stiftelser för skydd

av mark för naturvårdsändamål. Dessutom får anslaget användas

för utrednings-, förhandlings- och värderingskostnader i samband

med säkerställande av mark för naturvårdsändamål. För

nästkommande budgetår föreslås ett reservationsanslag på

190 445 000 kr.

Motionerna

I motion Jo649 yrkande 18 begär Vänsterpartiet att riksdagen

anvisar 100 miljoner kronor utöver regeringens förslag.

Anslaget bör enligt motion Jo694 (s) yrkande 17 höjas med

22 miljoner kronor. Enligt motion Jo692 (nyd) yrkande 10 bör

anslaget sänkas med 25 miljoner kronor. Om målet att inom

15 år säkerställa 5 % av skogsmarken skall kunna uppfyllas bör

enligt motionären i motion Jo635 (fp) yrkande 1 anslaget höjas

inför budgetåret 1995/96. En redovisning av finansieringen av

inköp av mark för naturvårdsändamål efterlyses i motion

Jo311 (s) yrkande 11. Behovet av medel för naturreservat i

Östergötland påtalas i motion Jo656 (s) yrkande 4.

Utskottets överväganden

Inledningsvis vill utskottet erinra om att anslaget, i samband

med beslutet våren 1993 om en ny skogspolitik

(prop. 1992/93:226, JoU15, rskr. 352), höjdes med

55 miljoner kronor till 190 445 000 kr för innevarande

budgetår. Hösten 1993 anslöt sig riksdagen till regeringens

bedömning att en hög ambitionsnivå bör gälla även

fortsättningsvis för inrättande av skyddade områden och att de

akuta behoven är särskilt tydliga inom skogslandskapet. Vad

gäller en fastställd målsättning för den totala andelen mark

eller vatten som behöver skyddas i reservat uttalade utskottet

att hänsyn måste tas till andra åtgärder som vidtas för att

bevara och hållbart nyttja den biologiska mångfalden. Ökad tyngd

måste läggas på att miljöanpassa olika samhällsverksamheter. Hur

den miljöanpassningen lyckas har stor betydelse för omfattningen

av det skyddsbehov som måste tillgodoses genom

reservatsbildning. Vidare är skyddsbehoven troligen mycket

varierande inom olika naturtyper. Våra kunskaper om de

långsiktiga skyddsbehoven är också mycket varierande för olika

naturtyper. Mot den bakgrunden biträder utskottet regeringens

beslut att för närvarande inte föreslå något långsiktigt

generellt arealmål för reservatsavsättningar. För nästa budgetår

bör därför anslaget bibehållas på föreslagen nivå och

skyddsbehovet följa det förslag till prioritering som

Naturvårdsverket gjort till regeringen. Utskottet tillstyrker

även regeringens förslag att verket vid behov skall kunna

hemställa hos regeringen att, utöver anslaget för nästa

budgetår, få ikläda staten ekonomiska förpliktelser om högst

60 miljoner kronor för budgetåret 1995/96. Det anförda

innebär att utskottet avstyrker motionerna Jo649 yrkande 18 och

Jo694 yrkande 17 om höjning av anslaget. Utskottet avstyrker

även motion Jo692 yrkande 10 om sänkning av anslaget.

I samband med det skogspolitiska beslutet våren 1993 uttalade

riksdagen att det senare, när praktiska erfarenheter av den nya

skogspolitiken har vunnits, kan vara lämpligt att formulera ett

riktvärde för reservatsbildningen på lång sikt. Därvid bör inte

uteslutas att det kan vara nödvändigt att uppnå en nivå i

storleksordningen 5 % av den produktiva skogsmarken nedanför

skogsodlingsgränsen. Samtidigt höjdes anslaget för bildande av

naturreservat m.m. till 190 miljoner kronor. Mot denna

bakgrund är utskottet inte berett att för närvarande ta

ställning till frågan om finansiering av reservatsavsättningar

utöver den satsning på nya åtaganden som redovisas i

propositionen och avstyrker på den grunden motion Jo311

yrkande 11.

Av det ovan anförda framgår att utskottet inte heller är

berett att i detta sammanhang ta ställning till medelsbehovet

inför budgetåret 1995/96. Motion Jo635 yrkande 1 avstyrks

således.

Motion Jo656 yrkande 4 ger utskottet anledning att erinra om

riksdagens beslut i december 1993 om en strategi för biologisk

mångfald (prop. 1993/94:30, JoU9, rskr. 87). I propositionen

uttalade miljöministern att tillfälliga förstärkningar erfordras

för att påskynda länsstyrelsernas arbete med att ta fram

nödvändigt beslutsunderlag för inrättande av naturskyddsområden

och för genomförande av nationalparksplanen och framhöll

möjligheten att för dessa insatser använda resurser för

arbetslivsutveckling. I sitt betänkande redogjorde utskottet för

Naturvårdsverkets förslag om de insatser inom miljöområdet som

kan bestridas med arbetsmarknadspolitiska medel för s.k.

arbetslivsutveckling och som omfattar

ca 350 årsarbetstillfällen. Utskottet fann ingenting som

hindrar att berörda länsstyrelser i samarbete med resp.

länsarbetsnämnd kan ta dessa medel i anspråk för ovan angivna

ändamål. Med det anförda avstyrker utskottet motion Jo656

yrkande 4.

5. Miljöforskning (A 5)

Propositionen

Medlen disponeras av Naturvårdsverket för forskning inom

miljöområdet. För ändamålet föreslås 157 096 000 kr.

Prioriteringarna inom miljöforskningen för perioden

1992/94--1995/96 har lagts fram i den forskningspolitiska

propositionen (1992/93:170, bl.a. JoU18, rskr. 398). Där anges

att miljöforskningen i huvudsak bör följa förslagen i

Miljöforskningsutredningens betänkande Långsiktig miljöforskning

(SOU 1992:68). Vidare anges att, för att fullfölja

intentionerna i konventionerna om biologisk mångfald och om

klimatfrågor som undertecknades i samband med FN-konferensen i

Rio de Janeiro om miljö och utveckling (UNCED) i juni 1992, det

kommer att krävas ytterligare forskning såväl nationellt som i

internationellt samarbete. Särskilt framhålls betydelsen av

forskningsinsatser som berör biologisk mångfald, klimatet och

kretsloppsfrågor.

För miljöforskningens del beräknar regeringen att

produktivitets- och effektivitetskravet motsvarar en

nedskrivning av anslaget med 3 miljoner kronor.

Motionerna

För uppföljning och utveckling av intentionerna bakom

UNCED-konferensen i Rio de Janeiro begär Vänsterpartiet i motion

Jo649 yrkande 17 en höjning av anslaget med

30 miljoner kronor. Ytterligare 2 miljoner kronor bör enligt

motion Jo670 (s) tillföras anslaget för forskning om den s.k.

älgsjukan. En sänkning av anslaget med 3 miljoner kronor

begärs i motion Jo692 (nyd) yrkande 11.

Forskning kring älgsjukan och dess spridning bör enligt

motionärerna i motion Jo638 (m, s, fp, c, kds, nyd, v) ges hög

prioritet (yrkande 1), och ett eventuellt ökat medelsbehov bör

i

första hand tillgodoses genom omprioritering av

forskningsresurser (yrkande 2).

Utskottets överväganden

Regeringens förslag om medelstilldelning under förevarande

anslag tillstyrks. Därmed avstyrker utskottet motion Jo670 om

ytterligare 2 miljoner kronor för forskning om den s.k.

älgsjukan. Utskottet avstyrker även motionerna Jo649 yrkande 17

och Jo692 yrkande 11. Utskottet gör dock i det följande ett

uttalande om prioritering av forskningsresurser till förmån för

forskning om älgsjukan.

Våren 1993 behandlade utskottet två motioner om ytterligare

resurser till forskning om älgsjukan (prop. 1992/93:100,

bilaga 10, JoU13, rskr. 231). Utskottet uttalade sin stora

förståelse för de krav som ställdes i motionerna och framhöll

älgen som en värdefull jaktlig tillgång och som en indikator på

tillståndet i vår miljö. Utskottet konstaterade att det är av

stort allmänt intresse att den fortsatta forskningen på detta

område säkerställs och att sjukdomens orsaker klarläggs. Detta

ansåg utskottet inte minst viktigt när det gäller risken för

sjukdomsspridning till djur inom husdjursskötseln. I betänkandet

redogjorde utskottet för ett fältprojekt som huvudsakligen

finansierats med medel från viltskaderegleringsfonden och pekade

på möjligheten att i utökad omfattning använda medel från

jaktvårdsfonden. Utskottet ansåg situationens allvar mycket väl

motivera en sådan ordning, som även ansågs ligga väl i linje med

fondens syfte. I sammanhanget framhöll utskottet också

betydelsen av att forskningsinsatserna samordnas på bästa sätt

och förutsatte att Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) och

Naturvårdsverket skulle vidta de åtgärder som i detta avseende

kunde anses erforderliga.

Med anledning av de nu aktuella motionerna har utskottet

inhämtat att det ovan nämnda fältprojektet kommer att avslutas

inom en nära framtid. Forskningsgruppen, bestående av forskare

från SLU och SVA med Naturvårdsverkets forskningsavdelning som

samordnare, arbetar i dag enligt en forskningsplan i tre delar.

Sedan en tid tillbaka pågår en undersökning om virusets funktion

i älgen och nyligen har populationsstudier inletts om virusets

funktion i och påverkan på älgstammen. Så snart medel ställs

till förfogande kommer en studie om eventuella miljörelationer,

dvs. miljöns inverkan på älgen, att inledas.

Som framgår av utskottets betänkande 1992/93:JoU13 ser

utskottet med mycket stort allvar på älgsjukan och dess

konsekvenser för jakten och viltvården jämte riskerna för

sjukdomsspridning till andra djurarter. När det gäller

fördelningen av forskningsresurser bör det emellertid som

hittills ankomma på t.ex. Naturvårdsverkets forskningskommitté

att inom ramen för jaktvårds- och viltskaderegleringsfonderna

ställa medel till förfogande även för budgetåret 1994/95. Som

anförs i motion Jo638 bör vid denna fördelning forskning kring

älgsjukan och dess spridning ges hög prioritet. Vad utskottet

anfört med anledning av motionen bör ges regeringen till känna.

6. Landskapsvårdande åtgärder (A 6)

Propositionen

Anslaget används för bevarande av jordbruksmark av

riksintresse för natur- och kulturmiljövården. Anslaget har sin

bakgrund i riksdagens beslut om en ny livsmedelspolitik

(prop. 1989/90:146, JoU25, rskr. 327). Som en central del i

den nya politiken infördes ett system med ersättning för

landskapsvård. Naturvårdsverket, Jordbruksverket och

Riksantikvarieämbetet ansvarar för den centrala administrationen

av medlen. Genom civilrättsliga avtal mellan staten

(länsstyrelserna) och enskilda jordbrukare utbetalas medlen som

ersättning för att upprätthålla hävden av aktuella marker.

Syftet är att dels bevara natur- och kulturvärden, dels

upprätthålla ett öppet landskap. För ändamålet föreslås

250 miljoner kronor.

Motionerna

I motion Jo649 yrkande 19 begär Vänsterpartiet att riksdagen

anvisar 100 miljoner kronor utöver regeringens förslag. Enligt

yrkande 16 i partimotion Jo694 (s) bör anslaget höjas med

50 miljoner kronor. Anslaget bör enligt motion Jo692 (nyd)

yrkande 12 sänkas med 30 miljoner kronor.

Motionärerna i motion Jo225 (c, fp) anser att en

prioriteringsplan bör upprättas för fördelning av

landskapsvårdsersättning (yrkande 1). Behovet av resurser som

möjliggör upprättande av civilrättsliga avtal med markägare som

innebär ekonomisk kompensation för en modifierad

naturvårdsanpassad skogsskötsel framhålls i motion Jo602 (kds)

yrkande 2. Medel bör enligt motion Jo693 (s) yrkande 9

reserveras för anläggande av skyddszoner längs vattendrag som

utpekas som särskilt angelägna av resp. länsstyrelse.

Enligt motion Jo656 (s) bör riksdagen anvisa ytterligare

5 miljoner kronor till landskapsvård i Östergötland

(yrkande 1). Vidare bör det administrativa systemet förändras

så att Länsstyrelsen i Östergötlands län genom en omprioritering

kan få förstärkta resurser för administration av

landskapsvårdsmedel (yrkande 2). Enligt motionens yrkande 3

bör riksdagen ge Länsstyrelsen i Östergötlands län tillåtelse

att för försöksverksamhet med skyddszoner vid vattendrag i

Östergötland anslå medel inom ramen för

NOLA/landskapsvårdsbidrag. Enligt motion Jo228 (s) bör

riktlinjerna för användandet av landskapsvårdsmedel ändras så

att resurserna kan fördelas med hänsyn till den särställning

Öland intar från naturvårdssynpunkt. Vikten av att tillräckliga

resurser i form av NOLA-stöd till naturvårdsinriktat bete på

Öland kan säkerställas framhålls i motion Jo602 (kds)

yrkande 1 och resurser för arbetsmarknadsåtgärder, exempelvis

ALU-medel, bör användas för naturvårdsprojekt i större

omfattning på Öland (yrkande 3).

Utskottets överväganden

Som utskottet framhöll våren 1993 (prop. 1992/93:100, bilaga

15, JoU12) är landskapsvården en integrerad del av den

livsmedelspolitiska reformen. En fortsättning av systemet med

landskapsvård är nödvändig från odlingslandskaps-, kultur-,

miljö- och naturvårdssynpunkt. Systemet är ett i princip väl

fungerande sätt att med en relativt begränsad ekonomisk insats

från staten genom ersättning till aktiva brukare bevara det

värde som odlingslandskapet utgör. Vid ett eventuellt medlemskap

i EU måste denna typ av system bibehållas även om en förändring

av formerna kan komma att behövas. Regeringen har därför

beslutat om en utredning om ett svenskt program för stöd enligt

EU:s förordning om miljövänliga jordbruksmetoder och bevarande

av landskapet (dir. 1993:129). Förslag skall presenteras senast

den 1 april 1994.

Det kan konstateras att under det senaste året

avtalstecknandet har ökat kraftigt och antalet avtal har mer än

fördubblats. Arealen värdefull mark som nu omfattas av systemet

utgör en betydande del av den areal som av länsstyrelserna i

deras bevarandeplaner har bedömts som särskilt skyddsvärd.

Avtalstecknandet sker i hög takt, och utskottet har erfarit att

den resursnivå som har anvisats inom kort kommer att vara

uppbunden. De särskilda problem som har lett till förseningar i

uppbyggnaden av systemet torde kunna lösas i och med att

verksamheten når fullt omfång. I fortsättningen är det främst

fråga om förnyande och uppföljning av avtal. I likhet med

regeringen anser utskottet att dessa arbetsuppgifter skall lösas

inom ramen för befintliga administrativa resurser. Det anförda

innebär att utskottet tillstyrker regeringens budgetförslag och

avstyrker motionerna Jo649 yrkande 19, Jo692 yrkande 12 och

Jo694 yrkande 16.

För administration av landskapsvårdsmedel har varje

länsstyrelse hittills erhållit ett basbelopp om 350 000 kr per

år. Härutöver har länsstyrelserna kunnat ansöka särskilt om

ytterligare medel för ändamålet. Regeringen beslutade

den 3 februari 1994 om ändring i regleringsbrevet

den 10 juni 1993. Beslutet innebär att högst antingen

350 000 kr eller 3,5 % av anvisade medel per länsstyrelse får

användas för administration och utbildning m.m. Genom beslutet

kan t.ex. Länsstyrelsen i Östergötlands län för innevarande

budgetår disponera 3,5 % av anvisade 23 miljoner kronor eller

805 000 kronor. Det anförda innebär att syftet med motion

Jo656 yrkande 2 får anses tillgodosett utan något särskilt

riksdagens uttalande i frågan.

Senast i december 1993 behandlade utskottet ett flertal

motioner om landskapsvård (prop. 1993/94:30, JoU9, rskr. 87).

Med hänvisning härtill och till vad som inledningsvis anförts om

utskottets principbeslut om planeringen av motionsärenden inom

valperioden avstyrker utskottet motionerna Jo225 yrkande 1,

Jo228, Jo602, Jo656 yrkandena 1 och 3 och Jo693 yrkande 9.

7. Sanering och återställning av miljöskadade områden (A 7)

Propositionen

I enlighet med riksdagens beslut (prop. 1990/91:90, JoU30,

rskr. 338) skall anslaget i huvudsak användas för genomförande

av ett femårigt program för sanering och återställning av

miljöskadade områden. En eventuell fortsättning av programmet

efter budgetåret 1995/96 skall föregås av en utvärdering mot

slutet av femårsperioden. För ändamålet föreslås

29 880 000 kr.

Naturvårdsverkets arbete för sanering och återställning av

miljöskadade områden bör fortsätta i enlighet med den inriktning

och det program som riksdagen lagt fast. Anslaget bör därför

tillföras medel för sanering och återställning i enlighet med

Naturvårdsverkets framställan.

Naturvårdsverket bör tillföras 10 miljoner kronor under fem

år för åtgärder i huvudsak i enlighet med verkets redovisning,

som omfattar utarbetande av närmare förslag till slutförvar för

kvicksilveravfall.

Motionerna

Vänsterpartiet begär i motion Jo649 yrkande 20 att anslaget

höjs med 8 miljoner kronor. I partimotion Jo694 (s) yrkas

100 miljoner kronor utöver regeringens förslag (yrkande 2).

Anslaget bör enligt motion Jo692 (nyd) yrkande 13 sänkas med

2 miljoner kronor. Enligt motion Jo693 (s) yrkande 10 bör

medel avsättas för kartering av och åtgärder för förorenade

mark- och vattenområden på flera håll i Västsverige.

Utskottets överväganden

Som anförs i propositionen bör Naturvårdsverkets arbete för

sanering och återställning av miljöskadade områden fortsätta i

enlighet med den inriktning och det program som riksdagen lagt

fast. Medel för sanering och återställning bör tillföras

anslaget i enlighet med Naturvårdsverkets framställan. Som

framgår av propositionen skall en eventuell fortsättning av

programmet föregås av en utvärdering i slutet av femårsperioden.

Utskottet tillstyrker således regeringens förslag om

medelstilldelning, vilket även innebär att Naturvårdsverket

tillförs 10 miljoner kronor under fem år för åtgärder i

huvudsak i enlighet med verkets redovisning, som omfattar

utarbetande av närmare förslag till slutförvar för

kvicksilveravfall. Utskottets ställningstagande innebär att

motionerna Jo649 yrkande 20, Jo692 yrkande 13 och Jo694

yrkande 2 avstyrks.

De åtgärder för sanering av mark- och vattenområden som

efterlyses i motion Jo693 ryms enligt utskottets mening inom

Naturvårdsverkets femåriga program för sanering och

återställning av miljöskadade områden. Mot denna bakgrund och

med hänvisning till vad utskottet i tillämpliga delar anfört

ovan avstyrker utskottet motionens yrkande 10.

8. Miljöinsatser i Östersjöregionen (A 8)

Propositionen

Under detta anslag anvisas medel till de miljöinsatser inkl.

kärnsäkerhet och strålskydd i Östersjöregionen som belastar

Miljö- och naturresursdepartementets huvudtitel.

Hittills, dvs. budgetåren 1992/93 och 1993/94, har totalt

närmare 450 miljoner kronor anvisats för stöd i olika former

till miljöförbättrande åtgärder i Östersjöregionen med

anslagsmedel från Miljö- och naturresursdepartementet. Därmed

har det blivit möjligt att ge stöd till konvertering av

oljeeldade pannor, till biobränslen och för

energieffektivisering av bostäder, att kraftigt öka den

bilaterala kunskapsöverföring som bedrivs av Naturvårdsverket,

att bistå de baltiska länderna med stöd till färdigställande av

avloppsreningsverk samt för utbildning och demonstration av hur

miljöanpassat jordbruk bör bedrivas. Kärnsäkerhets- och

strålskyddssamarbete har pågått sedan år 1991. Sammanlagt har

200 miljoner kronor anvisats för dessa ändamål, varav

cirka hälften finansierats från Utrikesdepartementets

huvudtitel. Härutöver finansieras andra miljörelaterade

insatser i Östersjöregionen i storleksordningen

100 miljoner kronor per år under Utrikesdepartementets

huvudtitel.

Utöver de 191 800 000 kr som regeringen föreslår under

detta anslag för budgetåret 1994/95 planeras det miljörelaterade

stödet under Utrikesdepartementets huvudtitel få samma

omfattning som tidigare år. För budgetåret 1994/95 har

regeringen under Näringsdepartementets huvudtitel i bilaga 12

föreslagit att 87,5 miljoner kronor anvisas för fortsatt stöd

till svenska insatser för energieffektivisering och introduktion

av förnybara energislag.

Motionerna

Riksdagen bör enligt motion Jo649 (v) yrkande 10 anvisa

200 miljoner kronor utöver regeringens förslag. Inom ramen för

de 500 miljoner kronor per år som riksdagen beslutat om för

bl.a. miljöförbättrande åtgärder i Baltikum och Östeuropa, bör

enligt motion Jo683 (c) 30 miljoner kronor anvisas för

reduktion av kväveoxidutsläpp från koleldade kraftverk i Polen.

Motionärerna i motion Jo611 (kds) yrkande 4 anser att en viss

del av skulden till Polen bör avskrivas i utbyte mot

miljösatsningar för att minska försurningsproblemen i södra

Sverige. I motion Jo692 (nyd) yrkande 4 föreslås en rad

åtgärder för miljön i Östersjöområdet. Investeringarna i

reningsverk och anläggningar i Baltikum och Polen bör öka,

konsultrapporter och kunskapsöverföring bör förbättras, de

nordiska länderna bör utse varsitt land till prioriterat

projektland, de baltiska ländernas egen prioritering bör

beaktas, Sverige bör medverka i forsknings- och

utbildningssammanhang, projekt bör inledas som passar svenska

småföretagare och Sverige bör öppna sina gränser för lärlingar

från de baltiska staterna. En samlad redovisning av energi- och

miljöbiståndet till Baltikum efterlyses i motion Jo694 (s)

yrkande 13 och i motionens yrkande 14 begärs en utredning om

svenska kommuners och företags medverkan i miljöprojekt i

Baltikum, Polen och Ryssland.

Utskottets överväganden

Utskottet delar miljöministerns uppfattning att stödet till

miljöinsatser i Östersjöregionen bör vara av minst samma

omfattning som hittills. Det är också angeläget att Sverige

fortsätter att ta sitt ansvar för åtgärdsprogrammet för

Östersjön. Den totala kostnaden för genomförande av programmet

uppskattas av regeringen till 150 miljarder kronor, varav

ca 30 miljarder kronor anses behövas i extern finansiering

till de baltiska länderna, Polen och Ryssland. Som regeringen

föreslår bör 10 miljoner kronor anslås för fortsatt stöd till

kunskapsuppbyggnad och förvaltningsstöd till länder i Central-

och Östeuropa. Vidare bör 55,5 miljoner kronor anslås för

fortsatt samarbete med Östeuropa och de baltiska staterna på

kärnsäkerhets- och strålskyddsområdet samt för bidrag till den

multilaterala kärnsäkerhetsfond som har upprättats och

administreras av Europeiska utvecklingsbanken (EBRD). Det

anförda innebär att utskottet tillstyrker regeringens förslag om

medelsanvisning och avstyrker motion Jo649 yrkande 10 om

ytterligare medel för ändamålet.

Med anledning av motion Jo683 vill utskottet hänvisa till sina

tidigare uttalanden om att allvaret i miljösituationen i området

gör det angeläget att åtgärder vidtas så snart som möjligt för

att åstadkomma effektivare användning av energi och ökat

utnyttjande av förnybara energislag. Utskottet vill vidare

erinra om att de medel som hittills anvisats för

energisatsningar i Östeuropa disponeras av NUTEK och att verket

prioriterar åtgärder för minskning av koldioxidutsläpp och

energieffektivisering. Enligt vad utskottet erfarit arbetar

NUTEK i de baltiska staterna, enligt egen bedömning

framgångsrikt, med projekt för bl.a. konvertering av

kolkraftverk till biobränsledrift (träflis) och för

energieffektivisering. I S:t Petersburgsområdet pågår arbete med

att etablera kontakter, och i Polen förbereds projekt i samma

syfte. Med det anförda finner utskottet syftet med motion Jo683

i väsentliga delar tillgodosett. Motionen bör inte påkalla någon

ytterligare åtgärd från riksdagens sida.

Utskottet delar den oro över försurningssituationen i

Västsverige som kommer till uttryck i motion Jo611 och har vid

flera tillfällen betonat vikten av att de medel som avsätts för

miljöåtgärder i våra närområden används på ett kostnadseffektivt

sätt. Utskottet är emellertid inte berett att i detta sammanhang

förorda ett program med den särskilda inriktning som föreslås i

motionens yrkande 4. Motionsyrkandet avstyrks i den mån det

inte kan anses tillgodosett med vad utskottet anfört.

Med anledning av motion Jo692 vill utskottet erinra om att

stödet till miljöinsatser i Östersjöregionen är en ny stödform,

varför fortsatta insatser inte alltid kan grundas på

utvärderingar. Insatser genomförs dock alltid i nära samarbete

med mottagarlandet och till övervägande del med krav på att

mottagarlandet gör egna ekonomiska åtaganden för insatsen.

Hittills vunna erfarenheter tyder på att avsatta medel planeras

och används på ett kostnadseffektivt och väl prioriterat sätt.

Som utskottet tidigare har konstaterat spelar Sverige en

pådrivande roll i Östersjösamarbetet. I enlighet med riksdagens

beslut hösten 1992 är det i huvudsak tre områden som

inledningsvis kommer i fråga för svenskt stöd, nämligen

kunskapsuppbyggnad och förvaltningsstöd, miljöanpassning av

jordbruket och avloppsreningsverk (prop. 1992/93:99, JoU11,

rskr. 138). För kunskapsuppbyggnad inom miljöområdet i Baltikum

föreslår regeringen i årets budgetproposition

10 miljoner kronor. Utskottet har vidare erfarit att Svenska

kommunförbundet i en skrivelse till regeringen har begärt medel

för satsningar på utbyggnad av reningsverk i vänorter i de

baltiska staterna i utbyte mot uppskov med investeringar i

kväverening vid de egna reningsverken. Svaren från

remissinstanserna bereds i regeringskansliet inför ett kommande

beslut i ärendet. Det direkta stöd som BITS (Beredningen för

internationellt tekniskt-ekonomiskt samarbete) förvaltar har

till syfte att främja demokratiseringsprocessen och

reformsträvandena mot marknadsekonomi samt åstadkomma

förbättringar av miljön. Inom ramen för detta stöd har BITS

avsatt medel för fördjupat vänortssamarbete mellan svenska

kommuner och deras länsförbund och kommuner, eller motsvarande,

i de baltiska staterna, Polen och Ryssland. Medlen förvaltas av

Svenska kommunförbundet. Samarbetet, som utvidgas successivt,

inleddes år 1990 och den vanligaste projekttypen utgörs av

miljöprojekt. I projekten deltar även svenska företag. För

innevarande budgetår disponerar Svenska kommunförbundet

10 miljoner kronor. År 1990 öppnades möjligheter för ungdomar

från Estland, Lettland och Litauen att praktisera i Sverige.

Överenskommelserna formaliseras nu genom bilaterala avtal som

innebär att 300 ungdomar från varje land i tremånadersperioder

kan praktisera sammanlagt högst ett år i Sverige. Avtalet med

Estland ingicks i september 1992 och med Lettland helt nyligen.

Avtalet med Litauen är under utarbetande. I övrigt vill

utskottet hänvisa till sina uttalanden våren 1993 i samband med

behandlingen av en proposition om åtgärder mot klimatpåverkan

(prop. 1992/93:179, JoU19, rskr. 361). Utskottet konstaterade

att det får anses vara en tradition i svensk biståndspolitik att

åtgärdsprogram och projekt utformas i nära samarbete med de

länder som blir föremål för insatserna. Vidare erinrade

utskottet om de diskussioner som på olika nivåer har ägt rum och

ständigt pågår, och där önskemål har framförts från de berörda

länderna i Central- och Östeuropa om prioriteringar och

utformningen av samarbetet på såväl multilateral som bilateral

nivå. Utskottet framhöll också att det givetvis är positivt om

svenska biståndsinsatser kan bidra till att öka sysselsättningen

i Sverige eller gynna svenska småföretagare men underströk att

detta inte bör vara syftet med biståndet. Vad utskottet nu

anfört tillgodoser i allt väsentligt syftet med motion Jo692

yrkande 4. Motionsyrkandet bör inte medföra någon vidare åtgärd

från riksdagens sida.

Medel till de svenska satsningarna på miljöförbättrande

åtgärder i Östeuropa anvisas i dag över fyra olika huvudtitlar,

och ansvaret för genomförandet ankommer på ett flertal

myndigheter. Våren 1993 förutsatte utskottet att en samlad

redovisning av de totala statliga satsningarna inom

miljösamarbetet med Östeuropa lämnas till riksdagen. Enligt vad

utskottet erfarit kan en sådan redovisning förväntas under maj

månad 1994. Utskottet har vidare erfarit att Nordiska rådet

från samtliga nordiska länder har begärt underlag för en

redovisning av det samlade nordiska biståndet till Östeuropa. De

svenska uppgifterna samordnas inom Östeuropasekretariatet, som

skall lämna sitt svar i slutet av mars 1994. Med det anförda

finner utskottet syftet med motion Jo694 yrkande 13 i allt

väsentligt tillgodosett. Motionsyrkandet bör inte påkalla någon

ytterligare åtgärd från riksdagens sida.

Med anledning av motion Jo694 yrkande 14 vill utskottet,

utöver vad utskottet uttalat ovan, anföra följande. Ansvaret för

insatserna på olika områden ankommer på en rad myndigheter --

bl.a. BITS, Swedecorp genom investeringsföretaget Swedefund AB,

NUTEK och Svenska kommunförbundet. Inom ramen för Nordiska rådet

finansierar NEFCO (Nordic Environment Finance Corporation)

investeringar och medverkar i projekt av nordiskt miljöintresse

i Central- och Östeuropa. Sommaren 1993 utvärderades det ovan

nämnda fördjupade vänortssamarbetet på BITS uppdrag, och enligt

rapporten förefaller samarbetet kostnadseffektivt i jämförelse

med kommersiella alternativ, och Kommunförbundet förefaller

sköta sitt uppdrag väl. Som utskottet anfört ovan är emellertid

stödet till miljöinsatser i Central- och Östeuropa en ny

stödform, varför fortsatta insatser inte alltid kan grundas på

utvärderingar. Utskottet är därför inte berett att i detta

sammanhang tillmötesgå kravet i motion Jo694 yrkande 14 om en

särskild utredning. Motionsyrkandet avstyrks i den mån det inte

kan anses tillgodosett.

9. Koncessionsnämnden för miljöskydd (A 9)

Propositionen

Koncessionsnämnden för miljöskydd är en central

förvaltningsmyndighet med huvudsaklig uppgift att pröva frågor

rörande miljöfarlig verksamhet enligt miljöskyddslagen

(1969:387). Nämnden bereder vidare vissa frågor åt regeringen

enligt lagen (1987:12) om hushållning med naturresurser m.m.

och har också uppgifter som besvärsinstans enligt bilavgaslagen

(1986:1386). För budgetåret 1994/95 föreslås 17 835 000 kr

anvisade.

Regeringen konstaterar att Riksrevisionsverket inte har haft

några invändningar i revisionsberättelsen angående

Koncessionsnämnden för miljöskydd.

De riktlinjer som lades fast i 1992 års budgetproposition bör

gälla även för budgetåret 1994/95. Den pågående översynen av

miljölagstiftningen kan på sikt leda till förändringar av

Koncessionsnämndens verksamhet. Vid beräkningen av ramanslaget

för budgetåret 1994/95 har regeringen i övrigt utgått från att

verksamheten skall kunna bedrivas med i princip oförändrade

resurser.

Motionen

I motion Jo692 (nyd) yrkande 14 begärs en sänkning av

anslaget med 300 000 kr.

Utskottets överväganden

Utskottet gör samma bedömning som miljöministern vad gäller

resursbehovet för Koncessionsnämndens verksamhet. Därmed

avstyrker utskottet motion Jo692 yrkande 14 om en sänkning av

anslaget.

10. Bidrag enligt internationella miljökonventioner och

avtal m.m., m.fl. anslag (A 12 och A 13)

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under A 12

och A 13 (s. 30--32).

11. Stockholms internationella miljöinstitut (A 14)

Propositionen

Stockholms internationella miljöinstituts (SEI) huvudsakliga

uppgifter är att initiera, genomföra och föra ut resultatet av

studier och forskning vad gäller värdering och utveckling av

miljöteknik, miljö- och utvecklingspolicy samt relaterad

miljöstyrning och strategier för en hållbar utveckling. SEI har

byggt upp en internationellt erkänd verksamhet och utvecklat

forskningen inom områden som är relevanta för de globala

miljöproblemen. Institutet har inriktat sin verksamhet på bl.a.

energistudier, klimatfrågor, bioteknik, ekonomi med etik och på

miljövärden. SEI har engagerat sig alltmer i miljöfrågor i

Östersjöregionen, främst de baltiska staterna.

Med hänsyn till att SEI har etablerat sig som en

internationellt erkänd kraft på miljöområdet bedömer regeringen

att det bör finnas intresse hos andra länder och organisationer

att medverka till finansieringen av den framtida verksamheten

vid SEI. För verksamheten föreslås 12 miljoner kronor.

Motionen

Enligt motion Jo649 (v) yrkande 11 bör anslaget höjas med

10 miljoner kronor.

Utskottets överväganden

Utskottet gör samma bedömning som regeringen beträffande

medelsbehovet för Stockholms internationella miljöinstitut och

avstyrker på den grunden motion Jo649 yrkande 11.

12. Forskning för en kretsloppsanpassad

samhällsutveckling (A 15)

Propositionen

Medlen disponeras av Programrådet för forskning för ett

avfallssnålt samhälle, Avfallsforskningsrådet (AFR). Vid sidan

av och som komplettering till den forskningsverksamhet i landet

som sker inom avfallsområdet skall AFR stödja forskning för att

utveckla teknik och styrmedel som leder till miljöanpassade

produkter, minskade avfallsmängder och mindre farligt avfall.

Avfallsforskningsrådets program genomförs i samverkan med

universitet och högskolor, industri, organisationer samt

statliga och kommunala organ inom och utom Sverige. Förutom stöd

till forskningsprojekt lämnar AFR stöd också till universitet

och högskolor för ökade utbildningsinsatser inom rådets

verksamhetsområde. Rådet lämnar även stöd till

utvecklingsprojekt av mera tillämpad karaktär.

AFR har för innevarande treårsperiod 1993/94--1995/96 tillsatt

fyra programkommittéer med uppgift att leda och utveckla resp.

forskningsområde.

I sin anslagsframställning för budgetåret 1994/95 har rådet

valt att prioritera fyra nyckelområden för en kretsloppsanpassad

samhällsutvecklng: Systemkunskap, Miljöanpassade produkter,

Miljöanpassad restproduktanvändning och Miljöanpassad

avfallsdeponering.

AFR:s verksamhet utgår från propositionen om forskning för

kunskap och framsteg (1992/93:170, JoU18, rskr. 398). För

ändamålet föreslås 32 497 000 kr. För AFR:s del beräknar

regeringen att produktivitets- och effektivitetskravet motsvarar

en nedskrivning av anslaget med drygt 600 000 kr.

Det har inte funnits skäl att förändra de övergripande mål som

gäller för treårsperioden 1993/94--1995/96. I propositionen om

kunskap och framsteg (1992/93:170, JoU18, rskr. 398) angav

regeringen att avfallsområdet från budgetåret 1994/95 kommer att

kräva betydligt större belopp än vad som för närvarande står

till förfogande. Regeringens bedömning vid denna tidpunkt var

att frågan om finansiering av en ökning av anslagen var beroende

av löntagarfondernas användning. Enligt vad regeringen erfar har

AFR tagit inledande kontakter med företrädare för Stiftelsen för

miljöstrategisk forskning (MISTRA) i syfte att få till stånd en

sådan ökning av medlen för forskningsinsatser inom

avfallsområdet. I avvaktan på resultatet av dessa kontakter

bedömer regeringen att anslagsnivån bör hållas i huvudsak

oförändrad.

Motionerna

Vänsterpartiet begär i motion Jo649 (v) yrkande 14 att

anslaget höjs med 20 miljoner kronor. Enligt motion Jo692

(nyd) yrkande 15 bör anslaget sänkas med 600 000 kr.

Utskottets överväganden

Utskottet delar miljöministerns uppfattning om medelsbehovet

för Avfallsforskningsrådet och avstyrker på den grunden

motionerna Jo649 yrkande 14 och Jo692 yrkande 15.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande sysselsättningsskapande miljöåtgärder

att riksdagen avslår motion 1993/94:Jo694 yrkande 1,

res. 1 (s)

2. beträffande Statens naturvårdsverk

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motionerna 1993/94:Jo653, 1993/94:Jo656 yrkande 5,

1993/94:Jo661, 1993/94:Jo692 yrkande 8 och 1993/94:Jo694

yrkandena 3--6 och 35--37 till Statens naturvårdsverk för

budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på 421 202 000 kr,

res. 2 (s)

res. 3 (nyd)

3. beträffande stranderosion

att riksdagen avslår motion 1993/94:Jo607,

4. beträffande återskapande av våtmarker

att riksdagen avslår motion 1993/94:Jo693 yrkande 2,

5. beträffande halvering av Naturvårdsverket

att riksdagen avslår motion 1993/94:Jo692 yrkande 7,

res. 4 (nyd)

6. beträffande redovisning av medel från

energibeskattningen

att riksdagen avslår motion 1993/94:Jo649 yrkande 9,

men. (v) - delvis

7. beträffande bidrag till miljöarbete

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motion 1993/94:Jo692 yrkande 9 till Bidrag till

miljöarbete för budgetåret 1994/95 anvisar ett

reservationsanslag på 89 850 000 kr,

res. 5 (nyd)

8. beträffande kommunernas miljöarbete

att riksdagen avslår motion 1993/94:Jo649 yrkandena 5 och 6,

men. (v) - delvis

9. beträffande bidrag till kalkningsverksamhet för sjöar och

vattendrag

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motion 1993/94:Jo649 yrkande 16 till Bidrag till

kalkningsverksamhet för sjöar och vattendrag för budgetåret

1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 198 000 000 kr,

men. (v) - delvis

10. beträffande kalkningsverksamhet i Västmanland

att riksdagen avslår motion 1993/94:A457 yrkande 6,

11. beträffande investeringar inom miljöområdet

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motionerna 1993/94:Jo649 yrkande 18, 1993/94:Jo692

yrkande 10 och 1993/94:Jo694 yrkande 17 till Investeringar

inom miljöområdet för budgetåret 1994/95 anvisar ett

reservationsanslag på 190 445 000 kr,

res. 6 (s)

res. 7 (nyd)

men. (v) - delvis

12. beträffande värdefulla naturområden

att riksdagen bemyndigar regeringen att under budgetåret

1994/95 ikläda staten ekonomiska förpliktelser i samband med

förvärv av eller intrångsersättning i värdefulla naturområden

som innebär åtaganden om högst 60 000 000 kr för budgetåret

1995/96,

13. beträffande finansiering av mark för naturvårdsändamål

att riksdagen avslår motion 1993/94:Jo311 yrkande 11,

14. beträffande anslag för budgetåret 1995/96

att riksdagen avslår motion 1993/94:Jo635 yrkande 1,

15. beträffande medel för naturreservat i Östergötland

att riksdagen avslår motion 1993/94:Jo656 yrkande 4,

16. beträffande miljöforskning

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motionerna 1993/94:Jo649 yrkande 17, 1993/94:Jo670

och 1993/94:Jo692 yrkande 11 till Miljöforskning för

budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på

157 096 000 kr,

res. 8 (s)

res. 9 (nyd)

men. (v) - delvis

17. beträffande forskning om den s.k. älgsjukan

att riksdagen med anledning av motion 1993/94:Jo638 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

18. beträffande landskapsvårdande åtgärder

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motionerna 1993/94:Jo649 yrkande 19, 1993/94:Jo692

yrkande 12 och 1993/94:Jo694 yrkande 16 till

Landskapsvårdande åtgärder för budgetåret 1994/95 anvisar

ett reservationsanslag på 250 000 000 kr,

res. 10 (s)

res. 11 (nyd)

men. (v) - delvis

19. beträffande administration av landskapsvårdsmedel

att riksdagen avslår motion 1993/94:Jo656 yrkande 2,

20. beträffande användning av landskapsvårdsmedel m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Jo225 yrkande 1,

1993/94:Jo228, 1993/94:Jo602, 1993/94:Jo656 yrkandena 1 och 3

och 1993/94:Jo693 yrkande 9,

21. beträffande sanering och återställning av miljöskadade

områden

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motionerna 1993/94:Jo649 yrkande 20, 1993/94:Jo692

yrkande 13 och 1993/94:Jo694 yrkande 2 till Sanering och

återställning av miljöskadade områden för budgetåret 1994/95

anvisar ett reservationsanslag på 29 880 000 kr,

res. 12 (s)

res. 13 (nyd)

men. (v) - delvis

22. beträffande åtgärder för mark- och vattenområden

att riksdagen avslår motion 1993/94:Jo693 yrkande 10,

23. beträffande miljöinsatser i Östersjöregionen

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motion 1993/94:Jo649 yrkande 10 till Miljöinsatser

i Östersjöregionen för budgetåret 1994/95 anvisar ett

reservationsanslag på 191 800 000 kr,

men. (v) - delvis

24. beträffande åtgärder i Östersjöregionen

att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Jo611 yrkande 4,

1993/94:Jo683 och 1993/94:Jo692 yrkande 4,

res. 14 (nyd)

25. beträffande en samlad redovisning av energi- och

miljöbiståndet till de baltiska staterna, m.m.

att riksdagen avslår motion 1993/94:Jo694 yrkandena 13

och 14,

26. beträffande Koncessionsnämnden för miljöskydd

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motion 1993/94:Jo692 yrkande 14 till

Koncessionsnämnden för miljöskydd för budgetåret 1994/95

anvisar ett ramanslag på 17 835 000 kr,

res. 15 (nyd)

27. beträffande bidrag enligt internationella

miljökonventioner och avtal m.m.

att riksdagen till Bidrag enligt internationella

miljökonventioner och avtal m.m. för budgetåret 1994/95

anvisar ett förslagsanslag på 7 950 000 kr,

28. beträffande visst internationellt miljösamarbete

att riksdagen till Visst internationellt miljösamarbete

för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på

36 947 000 kr,

29. beträffande Stockholms internationella miljöinstitut

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motion 1993/94:Jo649 yrkande 11 till Stockholms

internationella miljöinstitut för budgetåret 1994/95 anvisar

ett reservationsanslag på 12 000 000 kr,

men. (v) - delvis

30. beträffande forskning för en kretsloppsanpassad

samhällsutveckling

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motionerna 1993/94:Jo649 yrkande 14 och 1993/94:Jo692

yrkande 15 till Forskning för en kretsloppsanpassad

samhällsutveckling för budgetåret 1994/95 anvisar ett

reservationsanslag på 32 497 000 kr.

res. 16 (nyd)

men. (v) - delvis

Stockholm den 17 mars 1994

På jordbruksutskottets vägnar

Ivar Virgin

I beslutet har deltagit: Ivar Virgin (m), Ingvar Eriksson

(m), Inga-Britt Johansson (s), Åke Selberg (s), Lennart

Brunander (c), Mona Saint Cyr (m), Kaj Larsson (s), Max

Montalvo (nyd), Ulla Pettersson (s), Carl G Nilsson (m),

Sinikka Bohlin (s), Lena Klevenås (s), Lennart Fremling (fp) och

Carl Olov Persson (kds).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Jan Jennehag (v) närvarit

vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Reservationer

1. Sysselsättningsskapande miljöåtgärder (mom. 1)

Inga-Britt Johansson, Åke Selberg, Kaj Larsson, Ulla

Pettersson, Sinikka Bohlin och Lena Klevenås (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11

börjar med "Utskottet delar" och slutar med "riksdagens sida"

bort ha följande lydelse:

Som anförs i motion Jo694 har regeringen har inte satsat

tillräckliga arbetsmarknadspolitiska medel på s.k. gröna jobb.

Inventeringsarbete, skötsel av naturreservat, restaurering av

kulturmiljöer o.d. är exempel på beprövade sysselsättningar som

kan bekostas av AMS-medel. Regeringen borde ha stimulerat till

tidigareläggning av vissa angelägna arbeten. Det gäller bl.a.

reinvesteringar i kommunernas läckande vatten- och

avloppsledningar samt sanering av inomhusmiljön i kommunernas

fastighetsbestånd. Vad utskottet anfört med anledning av motion

Jo694 yrkande 1 bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande

lydelse:

1. beträffande sysselsättningsskapande miljöåtgärder

att riksdagen med anledning av motion 1993/94:Jo694 yrkande 1

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. Statens naturvårdsverk (mom. 2)

Inga-Britt Johansson, Åke Selberg, Kaj Larsson, Ulla

Pettersson, Sinikka Bohlin och Lena Klevenås (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12

börjar med "Med hänvisning" och slutar med "yrkande 6" bort ha

följande lydelse:

I sitt betänkande Handlingsplan mot buller (SOU 1993:65) gör

Bullerutredningen den bedömningen att man med åtgärder under en

tioårsperiod och till en kostnad av 800 miljoner kronor per år

kan komma till rätta med de mest allvarliga bullerproblemen i

befintlig bebyggelse. Bullersanering är därför ytterligare ett

område som lämpligen kan bli föremål för

sysselsättningsåtgärder. Arbetet med bullervallar, insättning av

treglasfönster och isolering av fasader ger anläggnings- och

byggjobb. Utskottet tillstyrker därför motion Jo694 yrkande 3

att Naturvårdsverket tillförs 100 miljoner kronor för bidrag

till bullersanering.

Utskottet tillstyrker även förslagen i motion Jo694 yrkandena

35, 36 och 37 om 100 miljoner kronor för kväverening i de

kustnära reningsverken, 200 miljoner kronor för reinvesteringar

i kommunernas VA-nät resp. 110 miljoner kronor för

förbättringar av enskilda avloppsanläggningar.

Under den förra lågkonjunkturen utfördes betydelsefulla natur-

och kulturvårdande insatser. Som anförs i motion Jo694 bör för

vård och skötsel av naturreservat, upprustning av leder m.m.

anvisas 35 miljoner kronor utöver regeringens förslag.

Utskottet tillstyrker därmed motionens yrkande 4.

Över hela vårt land pågår en rad mindre projekt med angelägna

byggnationer, inventeringar m.m. Som anförs i motion Jo694 bör

bidrag ges till två sådana projekt. Det ena projektet är en

besöksanläggning vid sjön Tåkern. Enligt vad utskottet erfarit

är kostnaden beräknad till ca 10 miljoner kronor exkl.

projektering. Utskottet tillstyrker således motionerna Jo653,

Jo656 yrkande 5 och Jo694 yrkande 5 om 8 miljoner kronor för

byggande av en besöksanläggning vid Tåkern.

Det andra projektet är ett försöksprojekt med hövder för att

minska stranderosionen i Skåne. Projektet bekostas i dag till

största delen av de berörda kommunerna och av villaägarna i

området. Naturvårdsverket har beviljat forskningsmedel för en

studie om anläggningarnas påverkan på naturen. Den totala

kostnaden för projektet är beräknad till 18 miljoner kronor.

Utskottet, som därmed tillstyrker motion Jo694 yrkande 6,

föreslår att riksdagen anvisar 7 miljoner kronor för

detta ändamål.

Som anförs i motion Jo694 bör Naturvårdsverket samordna och

prioritera kommunernas miljöinvesteringar.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande

lydelse:

2. beträffande Statens naturvårdsverk

att riksdagen med anledning av regeringens förslag, med bifall

till motionerna 1993/94:Jo653, 1993/94:Jo656 yrkande 5,

1993/94:Jo661 och 1993/94:Jo694 yrkandena 3--6 och 35--37 och

med avslag på motion 1993/94:Jo692 yrkande 8 till Statens

naturvårdsverk för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på

981 202 000 kr,

3. Statens naturvårdsverk (mom. 2)

Max Montalvo (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11

börjar med "Jordbruksutskottet gör" och slutar med "yrkande 8"

bort ha följande lydelse:

Mot bakgrund av det mycket ansträngda statsfinansiella läget

anser utskottet, i likhet med motionärerna i motion Jo692, det

nödvändigt att ålägga myndigheterna ett mer långtgående

produktivitets- och effektivitetskrav än vad regeringen föreslår

i budgetpropositionen. Som anförs i motionens yrkande 8 bör

därför anslaget till Statens naturvårdsverk sänkas med

8 miljoner kronor för nästkommande budgetår. Med det anförda

tillstyrker utskottet motion Jo692 yrkande 8 och avstyrker

motionerna Jo653, Jo656 yrkande 5, Jo661 och Jo694

yrkandena 3--6 och 35--37.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande

lydelse:

2. beträffande Statens naturvårdsverk

att riksdagen med anledning av regeringens förslag, med bifall

till motion 1993/94:Jo692 yrkande 8 och med avslag på

motionerna 1993/94:Jo653, 1993/94:Jo656 yrkande 5,

1993/94:Jo661 och 1993/94:Jo694 yrkandena 3--6 och 35--37 till

Statens naturvårdsverk för budgetåret 1994/95 anvisar ett

ramanslag på 413 202 000 kr,

4. Halvering av Naturvårdsverket (mom. 5)

Max Montalvo (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12

börjar med "I vårt" och på s. 13 slutar med "yrkande 7" bort ha

följande lydelse:

Statens naturvårdsverk har en årlig budget som överstiger

400 miljoner kronor. Medlen används för nationell

miljöövervakning, miljöutredningar, vård av naturreservat samt

för verkets informationsinsatser, löne- och lokalkostnader.

Antalet anställda uppgår till ca 600 personer. Som anförs i

motion Jo692 måste Naturvårdsverket, mot bakgrund av det

förbättrade miljöläget i vårt land, anses överdimensionerat.

Vissa verksamheter bör kunna avvecklas och andra begränsas till

sin omfattning. Dessutom bör rationaliseringsarbetet kunna

bedrivas mer effektivt än hittills. Frigjorda resurser bör inom

ramen för andra projekt bättre kunna gagna miljöarbetet.

Utskottet ansluter sig således till motionens yrkande 7 att en

plan bör utarbetas med målsättningen att kostnaderna för

Naturvårdsverket skall halveras till år 2000. Vad utskottet

anfört med anledning av motion Jo692 yrkande 7 bör ges

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande

lydelse:

5. beträffande halvering av Naturvårdsverket

att riksdagen med anledning av motion 1993/94:Jo692

yrkande 7 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

5. Bidrag till miljöarbete (mom. 7)

Max Montalvo (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13

börjar med "Inledningsvis vill" och på s. 14 slutar med

"yrkande 9" bort ha följande lydelse:

I propositionen anför miljöministern att Sverige bör ha en

högre ambitionsnivå än omvärlden när det gäller arbetet med

lokala Agenda 21 i kommuner och ideella organisationer.

Utskottet ansluter sig dock till motion Jo692 yrkande 9 att

nivån kan sänkas med motsvarande 3 miljoner kronor. Utskottet

tillstyrker därför motionsyrkandet.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande

lydelse:

7. beträffande bidrag till miljöarbete

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med

bifall till motion 1993/94:Jo692 yrkande 9 till Bidrag till

miljöarbete för budgetåret 1994/95 anvisar ett

reservationsanslag på 86 850 000 kr,

6. Investeringar inom miljöområdet (mom. 11)

Inga-Britt Johansson, Åke Selberg, Kaj Larsson, Ulla

Pettersson, Sinikka Bohlin och Lena Klevenås (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16

börjar med "Inledningsvis vill" och slutar med "av anslaget"

bort ha följande lydelse:

Det kan konstateras att behovet att öka de ekonomiska

resurserna för intrångsersättning och inköp av naturreservat är

stort. Eftersom skogen i form av orörd mark för forskning samt

för friluftslivet är av vitalt intresse för samhället bör staten

inte frånhända sig ansvaret för naturvården. Som föreslås i

motion Jo694 bör anslaget för inköp av mark öka med

22 miljoner kronor. Det anförda innebär att utskottet

tillstyrker motionens yrkande 17 och avstyrker motionerna Jo649

yrkande 18 och Jo692 yrkande 10.

dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande

lydelse:

11. beträffande investeringar inom miljöområdet

att riksdagen med anledning av regeringens förslag, med bifall

till motion 1993/94:Jo694 yrkande 17 och med avslag på

motionerna 1993/94:Jo649 yrkande 18 och 1993/94:Jo692

yrkande 10 till Investeringar inom miljöområdet för

budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på

212 445 000 kr,

7. Investeringar inom miljöområdet (mom. 11)

Max Montalvo (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16

börjar med "Inledningsvis vill" och slutar med "av anslaget"

bort ha följande lydelse:

Mot bakgrund av det mycket ansträngda statsfinansiella läget

är det enligt utskottets mening nödvändigt att sänka

ambitionsnivån när det gäller inrättande av skyddade områden för

naturvårdsändamål. Utskottet tillstyrker därför motion Jo692

yrkande 10 om en sänkning av anslaget med 25 miljoner kronor.

Med det anförda avstyrker utskottet motionerna Jo649 yrkande 18

och Jo694 yrkande 17.

dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande

lydelse:

11. beträffande investeringar inom miljöområdet

att riksdagen med anledning av regeringens förslag, med bifall

till motion 1993/94:Jo692 yrkande 10 och med avslag på

motionerna 1993/94:Jo649 yrkande 18 och 1993/94:Jo694

yrkande 17 till Investeringar inom miljöområdet för

budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på

165 445 000 kr,

8. Miljöforskning (mom. 16)

Inga-Britt Johansson, Åke Selberg, Kaj Larsson, Ulla

Pettersson, Sinikka Bohlin och Lena Klevenås (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18

börjar med "Regeringens förslag" och slutar med "om älgsjukan"

bort ha följande lydelse:

I likhet med motionärerna i motion Jo670 vill utskottet

inledningsvis betona vikten av det ideella arbete som görs av

landets jägare när det gäller provtagning på och rapportering om

älgar som insjuknat eller dött i den s.k. älgsjukan. Som

utskottet anför i det följande måste emellertid forskningen om

sjukdomen ges högre prioritet än vad den har i dag. Resurser

måste avsättas i en sådan omfattning att relevanta motåtgärder

kan vidtas och eventuella samband mellan sjukdomen och

förändringar i miljön kan klarläggas. Utskottet tillstyrker mot

den bakgrunden yrkandet i motion Jo670 att ytterligare

2 miljoner kronor tillförs anslaget för miljöforskning. Det

anförda innebär att utskottet avstyrker motionerna Jo649

yrkande 17 och Jo692 yrkande 11.

dels att utskottets hemställan under 16 bort ha följande

lydelse:

16. beträffande miljöforskning

att riksdagen med anledning av regeringens förslag, med bifall

till motion 1993/94:Jo670 och med avslag på motionerna

1993/94:Jo649 yrkande 17 och 1993/94:Jo692 yrkande 11 till

Miljöforskning för budgetåret 1994/95 anvisar ett

reservationsanslag på 159 096 000 kr,

9. Miljöforskning (mom. 16)

Max Montalvo (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18

börjar med "Regeringens förslag" och slutar med "om älgsjukan"

bort ha följande lydelse:

Det statsfinansiella läget gör det enligt utskottets mening

nödvändigt att sänka ambitionsnivån även på

miljöforskningsområdet. Utskottet tillstyrker därför motion

Jo692 yrkande 11 om en sänkning av anslaget med

3 miljoner kronor och avstyrker motionerna Jo649

yrkande 17 och Jo670.

dels att utskottets hemställan under 16 bort ha följande

lydelse:

16. beträffande miljöforskning

att riksdagen med anledning av regeringens förslag, med bifall

till motion 1993/94:Jo692 yrkande 11 och med avslag på

motionerna 1993/94:Jo649 yrkande 17 och 1993/94:Jo670 till

Miljöforskning för budgetåret 1994/95 anvisar ett

reservationsanslag på 154 096 000 kr,

10. Landskapsvårdande åtgärder (mom. 18)

Inga-Britt Johansson, Åke Selberg, Kaj Larsson, Ulla

Pettersson, Sinikka Bohlin och Lena Klevenås (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 20

börjar med "Det kan" och slutar med "yrkande 16" bort ha

följande lydelse:

Formerna för NOLA- och landskapsvårdsstöd har successivt

utvidgats och stöden utgör i dag permanenta inslag i

naturvårdspolitiken. Som föreslås i motion Jo694 bör för nästa

budgetår ytterligare 50 miljoner kronor anvisas för ändamålet.

Utskottet tillstyrker således motionens yrkande 16 och

avstyrker motionerna Jo649 yrkande 19 och Jo692 yrkande 12.

dels att utskottets hemställan under 18 bort ha följande

lydelse:

18. beträffande landskapsvårdande åtgärder

att riksdagen med anledning av regeringens förslag, med bifall

till motion 1993/94:Jo694 yrkande 16 och med avslag på

motionerna 1993/1994:Jo649 yrkande 19 och 1993/94:Jo692

yrkande 12 till Landskapsvårdande åtgärder för budgetåret

1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 300 000 000 kr,

11. Landskapsvårdande åtgärder (mom. 18)

Max Montalvo (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 20

börjar med "Det kan" och slutar med "yrkande 16" bort ha

följande lydelse:

Av propositionen framgår att 176 miljoner kronor är

uppbundna i avtal om landskapsvård och att avtalstecknandet sker

i hög takt. Det föreligger enligt utskottets mening risk för att

de resurser som anvisats för innevarande budgetår inom kort

kommer att ha tagits i anspråk. Eftersom statens finanser inte

ger utrymme för de stora åtaganden som regeringen föreslår

måste, vilket anförs i motion Jo692, denna utveckling hejdas

snarast. Utskottet ansluter sig därför till förslaget i

motionens yrkande 12 om en sänkning av anslaget med

30 miljoner kronor. Med det anförda avstyrker utskottet

motionerna Jo649 yrkande 19 och Jo694 yrkande 16.

dels att utskottets hemställan under 18 bort ha följande

lydelse:

18. beträffande landskapsvårdande åtgärder

att riksdagen med anledning av regeringens förslag, med bifall

till motion 1993/94:Jo692 yrkande 12 och med avslag på

motionerna 1993/94:Jo649 yrkande 19 och 1993/94:Jo694

yrkande 16 till Landskapsvårdande åtgärder för budgetåret

1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 220 000 000 kr,

12. Sanering och återställning av miljöskadade

områden (mom. 21)

Inga-Britt Johansson, Åke Selberg, Kaj Larsson, Ulla

Pettersson, Sinikka Bohlin och Lena Klevenås (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 21

börjar med "Som anförs" och slutar med "2 avstyrks" bort ha

följande lydelse:

Som anförs i motion Jo694 är sanering av förorenad mark ett av

de områden som under rådande lågkonjunktur kan verka

sysselsättningsskapande. Som exempel på saneringsobjekt kan

nämnas Sala, där marken är kontaminerad av bly från gammal

gruvdrift och slagghögar. Avsikten är att schakta bort det

översta markskiktet med början på lekplatser, skol- och

daghemsgårdar. Enbart i Sala innebär saneringen kostnader på

flera hundra miljoner kronor och kan beräknas sysselsätta

åtminstone några hundra personer. I andra fall krävs betydligt

mer avancerade metoder för att komma till rätta med problemen.

För sanering av mark bör därför, i enlighet med motion Jo694

yrkande 2, anvisas 100 miljoner kronor utöver regeringens

förslag. Det anförda innebär att utskottet tillstyrker

motionsyrkandet och avstyrker motionerna Jo649 yrkande 20 och

Jo692 yrkande 13.

dels att utskottets hemställan under 21 bort ha följande

lydelse:

21. beträffande sanering och återställning av miljöskadade

områden

att riksdagen med anledning av regeringens förslag, med bifall

till motion 1993/94:Jo694 yrkande 2 och med avslag på

motionerna 1993/94:Jo649 yrkande 20 och 1993/94:Jo692

yrkande 13 till Sanering och återställning av miljöskadade

områden för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag

på 129 880 000 kr,

13. Sanering och återställning av miljöskadade områden

(mom. 21)

Max Montalvo (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 21

börjar med "Som anförs" och slutar med "2 avstyrks" bort ha

följande lydelse:

Utskottet finner, i likhet med motionärerna i motion Jo692,

att det under förevarande anslag finns utrymme för en minskning

med 2 miljoner kronor vad gäller stödet till

insamlingskampanjer för kasserade kvicksilverhaltiga produkter

och varor. Med det anförda tillstyrker utskottet motion Jo692

yrkande 13 och avstyrker motionerna Jo649 yrkande 20 och Jo694

yrkande 2.

dels att utskottets hemställan under 21 bort ha följande

lydelse:

21. beträffande sanering och återställning av miljöskadade

områden

att riksdagen med anledning av regeringens förslag, med bifall

till motion 1993/94:Jo692 yrkande 13 och med avslag på

motionerna 1993/94:Jo649 yrkande 20 och 1993/94:Jo694

yrkande 2 till Sanering och återställning av miljöskadade

områden för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag

på 27 880 000 kr,

14. Åtgärder i Östersjöregionen (mom. 24)

Max Montalvo (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 24

börjar med "Med anledning av motion Jo692" och på s. 25 slutar

med "vidare åtgärd från riksdagens sida" bort ha följande

lydelse:

Som anförs i motion Jo692 har miljösituationen i de baltiska

staterna visat sig vara katastrofal. Föråldrade kärnkraftverk

och avfallslager utgör en allvarlig säkerhetsrisk för vår

livsmiljö. Den radioaktiva sjön Sillanmä i Estland är ett

exempel på ett sådant riskområde. Ett annat problem är att

reningsgraden i ländernas reningsverk visat sig vara nästan

obefintlig. Samma förhållanden gäller Polen. En av

huvuduppgifterna på miljöområdet måste därför vara att genom

internationellt samarbete verka för att återställa

Östersjöregionens miljö och att utveckla Östersjöområdet i

positiv riktning. Innan Sverige satsar ytterligare medel i

miljöprogram är det emellertid av vikt att Östersjöregionens

miljöproblem blir belysta i ett större sammanhang. För att

anvisade medel skall kunna användas med önskad effektivitet

krävs en noggrann analys av förhållandena i området. En sådan

analys kan komma att ge vid handen att maximal effektivitet både

vad gäller anvisade medel och hållbara miljöförbättringar

förutsätter att genom t.ex. exportkreditgarantier ett fungerande

finanssystem och ett ökat handelsutbyte kan skapas.

Inom ramen för Helsingforskommissionen har länderna runt

Östersjön redan utarbetat ett gemensamt åtgärdsprogram.

Programmet har kostnadsberäknats till cirka 150 miljarder

kronor. Arbetet med att genomföra åtgärdsprogrammet och att

finna finansieringslösningar kommer att bli en viktig uppgift

under de närmaste åren. Som anförs i motion Jo692 måste de

svenska insatserna syfta till att maximera miljöåtgärderna per

investerad krona. Detta innebär att svensk miljö kan förbättras

genom att investeringar i reningsverk och anläggningar i ökad

omfattning inriktas på de baltiska staterna och Polen. För att

bl.a. högre effektivitet och samverkansfördelar skall kunna

uppnås anser utskottet att de nordiska länderna bör fatta beslut

om att utse var sitt land i Östersjöområdet till prioriterat

projektland.

Det kan konstateras att hittills gjorda miljösatsningar i

alltför liten utsträckning har lett till reella förändringar och

konkreta resultat. Konsultrapporter och kunskapsöverföring kan

förbättras. Tydliga och höga krav bör ställas på

mottagarländerna samt på berörda biståndsorganisationer och

företag. Kraven skall bl.a. innebära konkreta och tydliga mål,

delmål och tidsplaner. För att uppnå detta är det enligt

utskottets mening nödvändigt att öka kontrollen av de svenska

investeringarna.

Genom att beakta de baltiska ländernas egen prioritering av

miljöåtgärder anser utskottet att goda resultat kan uppnås med

begränsade resurser. Ländernas miljö- och demokratiutveckling

bör uppmuntras i form av utökad samverkan mellan vänorter i

Sverige resp. de baltiska staterna. För att på sikt medverka

till ett ökat miljömedvetande i Östersjöregionen bör Sverige

t.ex. i ökad omfattning delta med gästföreläsare vid de baltiska

skolorna och medverka i forsknings- och utbildningssammanhang.

Vad gäller de svenska miljösatsningarna i Östersjöområdet vill

utskottet betona vikten av att det även bedrivs projekt som är

lämpliga för svenska småföretagare. Vidare bör övervägas att ta

till vara den svenska yrkeskunskap som finns representerad bland

arbetslösa genom att låta yrkesskickliga arbetslösa delta i

vissa av Sveriges miljöprogram för Östersjöområdet. Sverige bör

även öppna sina gränser för lärlingar från de baltiska staterna.

Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo692 yrkande 4

bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 24 bort ha följande

lydelse:

24. beträffande åtgärder i Östersjöregionen

att riksdagen med anledning av motion 1993/94:Jo692

yrkande 4 och med avslag på motionerna 1993/94:Jo611

yrkande 4 och 1993/1994:Jo683 som sin mening ger regeringen

till känna vad utskottet anfört,

15. Koncessionsnämnden för miljöskydd (mom. 26)

Max Montalvo (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 26

börjar med "Utskottet gör" och slutar med "av anslaget" bort ha

följande lydelse:

Som utskottet ovan (res. 3) anfört är det, mot bakgrund av

det mycket ansträngda statsfinansiella läget, nödvändigt att

ålägga myndigheterna ett mer långtgående produktivitets- och

effektivitetskrav än vad regeringen föreslår i årets

budgetproposition. Utskottet ansluter sig därför till motion

Jo692 yrkande 14 om en sänkning av anslaget med 300 000 kr.

dels att utskottets hemställan under 26 bort ha följande

lydelse:

26. beträffande Koncessionsnämnden för miljöskydd

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med

bifall till motion 1993/94:Jo692 yrkande 14 till

Koncessionsnämnden för miljöskydd för budgetåret 1994/95

anvisar ett ramanslag på 17 535 000 kr,

16. Forskning för en kretsloppsanpassad samhällsutveckling

(mom. 30)

Max Montalvo (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 28

börjar med "Utskottet delar" och slutar med "yrkande 15" bort

ha följande lydelse:

Som utskottet ovan (res. 3) anfört är det, mot bakgrund av

det mycket ansträngda statsfinansiella läget, nödvändigt att

ålägga myndigheterna ett mer långtgående produktivitets- och

effektivitetskrav än vad regeringen föreslår i årets

budgetproposition. Utskottet ansluter sig därför till motion

Jo692 yrkande 15 om en sänkning av anslaget med 600 000 kr.

Med det anförda avstyrker utskottet motion Jo649 yrkande 14.

dels att utskottets hemställan under 30 bort ha följande

lydelse:

30. beträffande forskning för en kretsloppsanpassad

samhällsutveckling

att riksdagen med anledning av regeringens förslag, med bifall

till motion 1993/94:Jo692 yrkande 15 och med avslag på motion

1993/94:Jo649 yrkande 14 till Forskning för en

kretsloppsanpassad samhällsutveckling för budgetåret 1994/95

anvisar ett reservationsanslag på 31 897 000 kr.

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,

eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i

utskottet.

Jan Jennehag (v) anför:

Redovisning av medel från energibeskattningen

I samband med energiskatteomläggningen avsattes

500 miljoner kronor för att huvudsakligen användas för

utveckling av energisektorn i miljövänlig riktning

(prop. 1991/92:150, bilaga 1:5, FiU30, NU9y, rskr. 350).

Enligt årets budgetförslag skall emellertid merparten av dessa

medel anvisas för andra ändamål såsom biologisk mångfald, Miljö-

och naturresursdepartementets förvaltningskostnader,

lantmäteriverksamhet m.m. Ändamålen är i och för sig vällovliga

men saknar samband med energisektorn. Endast 35 % av det totala

beloppet om 500 miljoner kronor föreslås för ursprungligen

avsedda ändamål. Vänsterpartiet anser därför att regeringen bör

återkomma till riksdagen med förslag om användning av medlen i

enlighet med riksdagens tidigare beslut. Riksdagen bör således

bifalla motion Jo649 yrkande 9 (Hemställan mom. 6).

Kommunernas miljöarbete

Kommunerna har under senare år ålagts alltmer omfattande

uppgifter när det gäller miljöskyddsarbetet. Det är därför av

vikt att de också tillförs resurser att utföra dessa uppgifter.

Vänsterpartiet framhåller i andra motioner behovet av en stärkt

kommunal ekonomi. Ett sätt är härvid att genom statsbidrag

premiera kommuner som driver ett engagerat miljöarbete.

Riksdagen bör därför bifalla motion Jo649 yrkande 5 om 15

miljoner kronor till att stödja kommunernas miljöarbete

(Hemställan mom. 8).

En genomgång av de åtgärder som kommunerna vidtagit visar att

de kommit olika långt i miljöskyddsarbetet. Trots att

lagstiftningen kräver det, har många kommuner ännu inte

upprättat t.ex. avfallsplaner. Regeringen bör få i uppdrag att

utforma förslag om hur de kommuner som visat en lägre

ambitionsnivå skall förmås driva miljöarbetet mer effektivt och

kraftfullt. Undersökningar ger vid handen att det finns behov av

en utökad miljötillsyn. Många verksamheter som ger upphov till

negativ miljöpåverkan står i dag utanför samhällets tillsyn, och

den kommunala verksamheten bör utövas även på detta område.

Riksdagen bör således i enlighet med motion Jo649 yrkande 6

begära att regeringen redovisar en analys av möjligheterna att

höja den kommunala ambitionsnivån inom miljöskyddsverksamheten

(Hemställan mom. 8).

Bidrag till kalkningsverksamhet för sjöar och vattendrag

För Sveriges del är försurningen ett av de mest akuta

miljöproblemen och situationen förvärras sakta men säkert.

14 000 sjöar och 120 000 km rinnande vatten beräknas vara

skadade. Kalkningsprogrammet kan i dag omfatta endast

5 000 sjöar. Även om kalkning är en nödåtgärd i avvaktan på

att källorna till miljöproblemen skall kunna angripas finns det

ett stort behov både av nykalkning och upprepade

kalkningsåtgärder i tidigare behandlade områden. Det kan

konstateras ett stort kalkningsbehov i landets södra delar och

att behovet av nykalkning är särskilt stort i Norrlands inland.

Situationen är nu så allvarlig att det inom en nära framtid

kommer att bli aktuellt med storskalig markkalkning. Sådan

kalkning förutsätter emellertid ytterligare forskning på

området. Innan effektiva miljöavgifter införs för de

verksamheter som orsakar försurningen måste medel tas från

statskassan. Vänsterpartiet anser att det belopp som regeringen

anvisar för ändamålet är helt otillräckligt. Riksdagen bör

därför bifalla motion Jo649 yrkande 16 om ytterligare

50 miljoner kronor för kalkningsverksamhet (Hemställan

mom. 9).

Investeringar inom miljöområdet

Det saknas i dag tillräckliga medel för förvärv av värdefulla

naturområden. Troligen finns behov av ökat skydd för de tidigare

domänreservaten och även för annan mark i f.d. Domänverkets ägo.

Med tillräckliga resurser skulle t.ex. det skyddsvärda område

som Njakafjäll utgör ha kunnat skonas. Striden om Njakafjäll

visar tydligt att vad som återstår av kommande budget knappast

kommer att förslå för den framtida verksamheten. Riksdagen bör

därför i enlighet med motion Jo649 yrkande 18 för detta ändamål

anvisa 100 miljoner kronor utöver regeringens förslag

(Hemställan mom. 11).

Miljöforskning

En förutsättning för att vi skall kunna lösa miljöproblemen är

ständigt fördjupade kunskaper, vilket gör miljöforskning till

ett oerhört angeläget område. I Sverige satsas t.ex. 2,5 % av

forskningsmedlen på denna forskning. Av jämförbara länder

använder Nederländerna 3,8 %, Tyskland 3,4 % och Danmark 3 % av

de samlade forskningsresurserna för miljöforskning. För

fullföljande och utvecklande av intentionerna bakom FN:s

miljökonferens i Rio de Janeiro (UNCED) krävs ytterligare

forskning. Vänsterpartiet föreslår därför en sammanlagd ökning

av föreslagna medel med 30 miljoner kronor. Av detta belopp bör

2 miljoner kronor anvisas för forskning om den s.k. älgsjukan.

Riksdagen bör således bifalla motion Jo649 yrkande 17

(Hemställan mom. 16).

Landskapsvårdande åtgärder

Genom riksdagens beslut våren 1990 om en ny livsmedelspolitik

infördes en möjlighet för jordbrukare att under vissa

förutsättningar erhålla ersättning för den landskapsvård som

jordbruket delvis innebär. I samband med beslutet hävdade

Vänsterpartiet att det för detta ändamål skulle behövas minst

500 miljoner kronor per år. Berörda myndigheter gör i dag den

bedömningen att behovet uppgår till 350 miljoner kronor. Med

tanke på det kärva budgetläget föreslår vi emellertid att

anslaget höjs med 100 miljoner kronor. Riksdagen bör således

bifalla motion Jo649 yrkande 19 (Hemställan mom. 18).

Sanering och återställning av miljöskadade områden

Stora områden i vårt land har förgiftats av utsläpp.

Miljontals kubikmeter mark och sjöbotten läcker nu årligen

tonvis med tungmetaller och klorerade organiska föreningar, en

konsekvens av decenniers utsläpp från industrier och andra

verksamheter. Den totala kostnaden för att sanera dessa områden

kan komma att uppgå till 5 miljarder kronor. I förhållande till

dessa enorma behov framstår de resurser som det är möjligt att

avsätta via statsbudgeten som fullständigt otillräckliga.

Riksdagen bör därför hos regeringen begära ytterligare förslag

om finansiering av saneringsåtgärderna. Naturvårdsverket

framhåller ett ökat behov av resurser för omhändertagande av

kvicksilverhaltigt avfall. Enligt verket erfordras för detta

ändamål 18 miljoner kronor medan regeringen föreslår endast

10 miljoner kronor. Mot bakgrund av det faktum att kvicksilver

och kvicksilverföreningar är bland de giftigaste och mest

långlivade ämnen som människan sprider och det stora problem som

våra kvicksilverförgiftade sjöar utgör är regeringens njugghet

på denna punkt obegriplig och skrämmande. Riksdagen bör därför i

enlighet med Vänsterpartiets motion Jo649 yrkande 20 för detta

ändamål anvisa 8 miljoner kronor utöver regeringens förslag

(Hemställan mom. 21).

Miljöinsatser i Östersjöregionen

Regeringen anser det angeläget att Sverige fortsätter att ta

sitt ansvar för åtgärdsprogrammet för Östersjön. Kostnaderna för

programmet uppskattas till minst 150 miljarder kronor och de

stiger för varje år. För ändamålet föreslår regeringen i årets

budget 191,8 miljoner kronor, dvs. 0,0013 %! Visserligen skall

kostnaderna bestridas av ett flertal länder, men med de resurser

Sverige avsätter kommer det att ta flera tusen år att rädda

Östersjön. Detta är naturligtvis oacceptabelt. Riksdagen bör

därför bifalla Vänsterpartiets motion Jo649 yrkande 10 och för

detta ändamål anvisa 200 miljoner kronor utöver regeringens

förslag (Hemställan mom. 23).

Stockholms internationella miljöinstitut

Stockholms internationella miljöinstitut (SEI) bedriver en

mycket angelägen och uppmärksammad verksamhet som har betydelse

även för u-länderna och för Östeuropa. Institutet främjar

utvecklingen av ny teknik för en miljöanpassad och hållbar

samhällsutveckling. Verksamheten har utökats och institutet har

i dag kontor i bl.a. Estland. Regeringens bedömning att andra

länder och organisationer kommer att ha intresse av att

finansiera verksamheten kan i och för sig vara korrekt men utgör

inte tillräcklig grund för att försvåra verksamheten genom

alltför låga anslag. Visserligen finansieras en del av

projektverksamheten av andra länder och organisationer, men

grundfinansieringen bör ske via statsbudgeten. För att

verksamheten skall kunna utvecklas ytterligare bör riksdagen

bifalla Vänsterpartiets motion Jo649 yrkande 11 om 10 miljoner

kronor utöver regeringens förslag (Hemställan mom. 29).

Forskning för en kretsloppsanpassad samhällsutveckling

Enligt Vänsterpartiet bör 20 miljoner kronor utöver

regeringens förslag anvisas för forskning för en

kretsloppsanpassad samhällsutveckling. Riksdagen bör därför

bifalla motion Jo649 yrkande 14 (Hemställan mom. 30).

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under

mom. 6, 8, 9, 11, 16, 18, 21, 23, 29 och 30 borde ha

hemställt:

6. beträffande redovisning av medel från

energibeskattningen

att riksdagen med anledning av motion 1993/94:Jo649 yrkande 9

som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,

8. beträffande kommunernas miljöarbete

att riksdagen med anledning av motion 1993/94:Jo649

yrkandena 5 och 6 som sin mening ger regeringen till känna vad

ovan anförts,

9. beträffande bidrag till kalkningsverksamhet för sjöar och

vattendrag

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med

bifall till motion 1993/94:Jo649 yrkande 16 till Bidrag till

kalkningsverksamhet för sjöar och vattendrag för budgetåret

1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 248 000 000 kr,

11. beträffande investeringar inom miljöområdet

att riksdagen med anledning av regeringens förslag, med bifall

till motion 1993/94:Jo649 yrkande 18 och med avslag på

motionerna 1993/94:Jo692 yrkande 10 och 1993/94:Jo694

yrkande 17 till Investeringar inom miljöområdet för

budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på

290 445 000 kr,

16. beträffande miljöforskning

att riksdagen med anledning av regeringens förslag, med bifall

till motionerna 1993/94:Jo649 yrkande 17 och 1993/94:Jo670 och

med avslag på motion 1993/94:Jo692 yrkande 11 till

Miljöforskning för budgetåret 1994/95 anvisar ett

reservationsanslag på 187 000 000 kr,

18. beträffande landskapsvårdande åtgärder

att riksdagen med anledning av regeringens förslag, med bifall

till motion 1993/94:Jo649 yrkande 19 och med avslag på

motionerna 1993/94:Jo692 yrkande 12 och 1993/94:Jo694

yrkande 16 till Landskapsvårdande åtgärder för budgetåret

1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 350 000 000 kr,

21. beträffande sanering och återställning av miljöskadade

områden

att riksdagen med anledning av regeringens förslag, med bifall

till motion 1993/94:Jo649 yrkande 20 och med avslag på

motionerna 1993/94:Jo692 yrkande 13 och 1993/94:Jo694

yrkande 2 till Sanering och återställning av miljöskadade

områden för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag

på 37 880 000 kr,

23. beträffande miljöinsatser i Östersjöregionen

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med

bifall till motion 1993/94:Jo649 yrkande 10 till

Miljöinsatser i Östersjöregionen för budgetåret 1994/95

anvisar ett reservationsanslag på 391 800 000 kr,

29. beträffande Stockholms internationella miljöinstitut

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med

bifall till motion 1993/94:Jo649 yrkande 11 till Stockholms

internationella miljöinstitut för budgetåret 1994/95 anvisar

ett reservationsanslag på 22 000 000 kr,

30. beträffande forskning för en kretsloppsanpassad

samhällsutveckling

att riksdagen med anledning av regeringens förslag, med bifall

till motion 1993/94:Jo649 yrkande 14 och med avslag på motion

1993/94:Jo692 yrkande 15 till Forskning för en

kretsloppsanpassad samhällsutveckling för budgetåret 1994/95

anvisar ett reservationsanslag på 52 497 000 kr.

Arbetsmarknadsutskottets yttrande

1993/94:AU4y

Bilaga

Resurser till naturvård

Till jordbruksutskottet

Jordbruksutskottet har berett arbetsmarknadsutskottet

tillfälle att avge yttrande över motionerna 1993/94:Jo607 av

Tuve Skånberg (kds), 1993/94:Jo653 av Sonia Karlsson m.fl.

(s), 1993/94:Jo656 yrkande 5 av Inge Carlsson m.fl. (s),

1993/94:Jo661 av Kaj Larsson och Börje Nilsson (s),

1993/94:Jo693 yrkande 2 av Berndt Ekholm m.fl. (s) samt

1993/94:Jo694 yrkandena 3--6 och 35--37 av Ingvar Carlsson

m.fl. (s).

Motionerna innehåller förslag om olika insatser på

miljöområdet. I Jo653, Jo656 resp. Jo694 föreslås ökade anslag

till Naturvårdsverket (SNV) för de angivna ändamålen, i övriga

motioner förordas inget särskilt finansieringssätt.

Förslagen framgår av följande uppställning.

Motion Ändamål Belopp Finansiering

______________________________________________________________________________

Jo607 Stranderosionen i Ystad -

Jo653 Besöksanläggning vid

Tåkern-Ombergsområdet + 8 mkr SNV:s ramanslag

Jo656, yrk. 5 Besöksanläggning vid

Tåkern-Ombergsområdet + 8 mkr SNV:s ramanslag

Jo661 Stranderosion vid Löderups

strandbad 7 mkr -

Jo693, yrk. 2 Våtmarker i Västsverige - SNV:s anslag för

investeringar

Jo694, yrk. 3 Bullersanering + 100 mkr SNV:s ramanslag

Jo694, yrk. 4 Skötsel av naturområden,

upprustning av leder + 35 mkr SNV:s ramanslag

Jo694, yrk. 5 Besöksanläggning Tåkern + 8 mkr SNV:s ramanslag

Jo694, yrk. 6 Stranderosion i Ystad + 7 mkr SNV:s ramanslag

Jo694, yrk. 35 Kväverening i kustnära + 100 mkr SNV:s ramanslag

reningsverk

Jo694, yrk. 36 Reinvesteringar i kommunala + 200 mkr SNV:s ramanslag

va-nätet

Jo694, yrk. 37 Investeringar i enskilda + 110 mkr SNV:s ramanslag

avloppsanläggningar

Arbetsmarknadsutskottet vill med anledning av dessa

motionsyrkanden anföra att utskottet självfallet är positivt

till insatser på olika politikområden som leder till

sysselsättning.

När det gäller de motioner som innefattar förslag om

ytterligare medel på anslag som hör till jordbruksutskottets

beredningsområde avstår utskottet från att yttra sig.

Rörande de övriga motionerna kan utskottet konstatera att

motionärerna inte själva anvisar de arbetsmarknadspolitiska

medlen eller andra resurser på arbetsmarknadsutskottets

beredningsområde som finansieringskälla för de framlagda

förslagen.

I vilken mån sådana resurser skall tas i anspråk måste avgöras

efter en sedvanlig bedömning enligt gällande kriterier. Såvitt

gäller arbetsmarknadsmedlen är den övergripande principen att

utnyttjandet av resurserna bedöms från arbetsmarknadssynpunkt.

De bör således enligt utskottets uppfattning inte ses som en

resurs för andra i och för sig angelägna samhällsområden. Till

detta kommer att det är AMS som fördelar resurserna för insatser

i olika län efter det arbetsmarknadsläge som råder där.

I övrigt har utskottet inget att anföra med anledning av de i

detta yttrande angivna motionerna.

Stockholm den 3 mars 1994

På arbetsmarknadsutskottets vägnar

Ingela Thalén

I beslutet har deltagit: Ingela Thalén (s), Elver Jonsson

(fp), Sonja Rembo (m), Anders G Högmark (m), Georg Andersson

(s), Marianne Andersson (c), Lahja Exner (s), Sten Östlund (s),

Harald Bergström (kds), Laila Strid-Jansson (nyd), Monica Öhman

(s), Isa Halvarsson (fp), Kent Olsson (m), Berit Andnor (s) och

Nils Nordh (s).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Hans Andersson (v) närvarit

vid den slutliga behandlingen av ärendet.