Bet. 1993/94:JoU19

Jordbruksutskottets betänkande

1993/94:JOU19

Med sikte på hållbar utveckling

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motioner

Utskottet

Hemställan

Reservationer

Bilaga

1993/94

JoU19

Sammanfattning

Utskottet behandlar i betänkandet regeringens proposition Med

sikte på hållbar utveckling -- Genomförande av besluten vid FN:s

konferens om om miljö och utveckling -- UNCED. Konferensen, på

engelska benämnd United Nations` Conference on Environment and

Development, på svenska allmänt kallad Riokonferensen, hölls i

Rio de Janeiro i juni 1992.

Propositionen innehåller överväganden i skilda politiska

frågor. Tre andra utskott, skatteutskottet, utrikesutskottet och

försvarsutskottet, har inkommit med yttranden.

Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag och

överväganden i propositionen och avstyrker motionerna.

Till betänkandet har fogats fyra reservationer (s), ett

särskilt yttrande (s) och en meningsyttring av suppleant (v).

Propositionen

Regeringen (Miljö- och naturresursdepartementet) har i

proposition 1993/94:111 föreslagit att riksdagen

1. godkänner den huvudsakliga inriktningen av arbetet med

genomförandet av Riobesluten i Sverige (kapitel 4),

2. godkänner den huvudsakliga inriktningen av den svenska

strategin för det globala samarbetet för hållbar utveckling

(kapitel 5).

Propositionens huvudsakliga innehåll

Världens länder fick ett gemensamt uppdrag vid FN:s konferens

om miljö och utveckling (UNCED) att verka för en hållbar

samhällsutveckling. I denna proposition lägger regeringen fram

sin strategi för det fortsatta arbetet med att förverkliga målet

om en hållbar utveckling i Sverige och en strategi för Sveriges

insatser i det globala samarbetet för hållbar utveckling.

Strategierna utgår från de vid konferensen beslutade principerna

i Riodeklarationen och från handlingsprogrammet Agenda 21.

Ett av regeringens prioriterade områden är att verka för en

långsiktig och hållbar utveckling i Sverige inom ramen för

ekosystemens bärighet. Detta mål är väl förenligt med

Riodeklarationen och Agenda 21.

I propositionen redovisas allmänna riktlinjer för utvecklingen

i Sverige inom olika problemområden och samhällssektorer.

Tillsammans formar de en nationell strategi för hållbar

utveckling och därmed en svensk Agenda 21. Som grund ligger av

riksdagen redan beslutade miljöpolitiska mål och prioriteringar

bl.a. i vad avser kretsloppsanpassad samhällsutveckling,

klimatfrågor, biologisk mångfald och skogspolitik samt ärenden

under beredning och utveckling som miljöbalk, kemikaliefrågor

och miljöskulden. En redovisning av den aktuella

miljösituationen -- regeringens årliga miljöredovisning till

riksdagen -- är bifogad propositionen.

Regeringen avser att vidta åtgärder för att beskrivningar av

konsekvenserna för miljön som allmän regel skall göras redan

före eller i samband med principiella beslut som fattas av

regeringen eller av statliga myndigheter. Myndigheterna bör

beakta konsekvenserna för miljön innan de utfärdar regler i form

av föreskrifter eller allmänna råd. Instruktioner, författningar

m.m. ses över för att bedöma behovet av miljöanpassning.

Vidare avser regeringen att ge statliga myndigheter

möjlighet att ta ett särskilt miljöansvar i sin verksamhet.

Uppfyllelsen av detta ansvar förutsätts komma att granskas vid

återkommande miljörevisioner.

Regeringen vill stödja kommunerna i arbetet med att

utarbeta lokala handlingsprogram för en hållbar utveckling.

För att uppnå en hållbar utveckling behövs en förbättrad

resurshushållning, ändrade produktions- och konsumtionsmönster

och förändrade livsstilar. I propositionen behandlas hur

kommuner bl.a. i samband med upprättande av s.k. lokala

Agenda 21 kan bidra till denna utveckling. Regeringen avser att

återkomma i 1994 års budgetproposition till ett förslag från

Utredningen om kommunernas arbete för en god livsmiljö om

stimulans till arbetet med lokala Agenda 21 i kommuner och

ideella organisationer.

Regeringen avser att ge Miljövårdsberedningen uppgiften att

utveckla uppföljningen av Riobesluten i det svenska samhället.

System för miljöövervakning är av central betydelse för bl.a.

uppföljningen av miljöarbetet och dess resultat. Sveriges

kunnande inom miljöövervakningsområdet är internationellt

efterfrågat. Regeringen avser att i 1994 års budgetproposition

återkomma till frågan om medel för internationellt

utvecklingsarbete inom miljöövervakningsområdet.

I propositionen behandlas vidare den svenska strategin när det

gäller det fortsatta arbetet med globala miljö- och

utvecklingsfrågor. Mål, prioriteringar och åtgärder redovisas,

liksom därmed förknippade organisations- och resursfrågor. En

särskild arbetsgrupp tillsätts, som skall behandla miljö- och

biståndsfrågor i ljuset av Riobesluten.

Motioner

Motioner med anledning av propositionen

1993/94:Jo21 av Lars Svensk (kds) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att utökad areal ekologisk odling bör ingå

i strategin för en mer bärkraftig utveckling inom

jordbrukssektorn,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att ett mål för naturreservatsavsättning

av produktiv skogsmark nedan skogsodlingsgränsen bör ses som en

del i en strategi för uthållig utveckling för skogssektorn,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om kommunernas arbete att ställa om till en

bärkraftig utveckling i enlighet med Agenda 21,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att arbete för inrättande av en global

vattenkonvention bör ingå i Sveriges globala strategi i

uppföljningen av UNCED.

Motioner väckta under allmänna motionstiden 1994

1993/94:Jo690 av Margareta Winberg m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen begär att regeringen återkommer med ett mer

preciserat förslag till inriktning av genomförandet av

Riobesluten i Sverige,

2. att riksdagen begär att regeringen återkommer med ett mer

preciserat förslag till inriktning av den svenska strategin för

det globala samarbetet för hållbar utveckling,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om en kommission för uppföljning av

Riokonferensen,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om miljöarbetet gentemot Europa,

5. att riksdagen begär att regeringen återkommer med en

redovisning av hur miljöregler bättre skall inlemmas i den

statliga verksamheten,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om presentationsformer för ett

miljöindexsystem,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om länsstyrelserna och landskapsplanering,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om försvaret och miljön,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om det lokala Agenda 21-arbetet,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om utvecklingssamarbete,

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om utnyttjande av genetiskt material och

genmodifierade organismer,

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om en skärpning av klimatkonventionen,

16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om ett särskilt protokoll med regler för

turism i Antarktis,

17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om de urbana miljöfrågorna,

18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av en ny konvention om spridning

av spårämnen och långlivade organiska ämnen,

19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om utvecklingen av Riodeklarationen till en

bindande stadga.

1993/94:Jo691 av Maj Britt Theorin m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen begär att regeringen i FN tar initiativ vid

CSD (Commission for Sustainable Development) för att följa upp

FN-studien om att rädda och återställa miljön i enlighet med

förslagen i densamma,

2. att riksdagen begär att regeringen fullföljer FN-studiens

nationella förslag och lägger fram förslag om att alla miljökrav

och miljölagstiftning, som gäller det civila samhället, också

skall gälla all militär verksamhet,

3. att riksdagen hos regeringen begär en nationell aktionsplan

för hur militära resurser kan användas för att rädda eller

återställa miljön i enlighet med motionen och FN-rapporten,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

miljömässigt sund teknologi för förstörelse av vapen bör

utvecklas och att miljöhänsyn bör infogas i de militära

forsknings- och utvecklingsprogrammen,

5. att riksdagen hos regeringen begär att en studie snarast

genomförs om militärens miljöförstörelse med förslag om hur den

kan minskas,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

militären skall återställa den miljö den skadat,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

kostnaderna för att återställa tidigare militär miljöförstöring

bör belasta försvaret.

Ärendet och dess beredning

En första redovisning med anledning av FN:s konferens om miljö

och utveckling, UNCED, i Rio de Janeiro år 1992 har tidigare

lämnats till riksdagen (skr. 1992/93:13, bet. JoU8, rskr. 70). I

skrivelsen meddelade regeringen sin avsikt att återkomma till

riksdagen i fråga om det svenska arbetet med uppföljningen av

konferensens beslut.

Vid Riokonferensen antogs tre grundläggande dokument:

Riodeklarationen om miljö och utveckling, Agenda 21 samt

Skogsprinciperna. Dokumenten har remissbehandlats, de två

förstnämnda av Miljö- och naturresursdepartementet och det

tredje, Skogsprinciperna, av Jordbruksdepartementet. En

sammanställning av remissyttrandena över Riodeklarationen och

Agenda 21 finns som bilaga 1.1 till propositionen. En

sammanställning över remissyttrandena i fråga om

Skogsprinciperna finns tillgänglig på Jordbruksdepartementet.

Riodeklarationen och Agenda 21 har av Utrikesdepartementet

remitterats till biståndsmyndigheterna. En sammanställning av

remissyttrandena finns i bilaga 1.2 till propositionen.

De svenska ambassaderna i 28 länder har fått i uppdrag att

redovisa i stora drag vilka åtgärder som vidtagits i länderna

som ett led i UNCED-uppföljningen.

Förslag som bl.a. har samband med UNCED-uppföljningen har

vidare lagts fram i mars 1993 av Utredningen om kommunernas

arbete för en god livsmiljö (KLIV) i betänkandet Kommunerna och

miljöarbetet (SOU 1993:19). Den s.k. KLIV-utredningen har

remissbehandlats. Yttrandena finns tillgängliga på Miljö- och

naturresursdepartementet (dnr M93/1070/8).

Frågor som sammanhänger med uppföljningen av UNCED har också

aktualiserats av Statens naturvårdsverk i aktionsprogrammet

Miljö 93. Aktionsprogrammet har remissbehandlats.

Remissyttrandena finns tillgängliga på Miljö- och

naturresursdepartementet (dnr M93/2488/4).

En redovisning av miljösituationen återfinns i bilaga 2 till

propositionen. Underlaget för miljöredovisningen har tagits fram

av Statens naturvårdsverk i samarbete med Statistiska

centralbyrån, Boverket, Kemikalieinspektionen och Statens

strålskyddsinstitut.

Skatteutskottet har avgett yttrande över propositionens

avsnitt 4.2.3 Miljörelaterade skatter -- skatteväxling

(1993/94:SkU5y). Utrikesutskottet har avgett yttrande över

kapitel 5 Strategi för Sveriges globala samarbete för en

hållbar utveckling jämte motioner (1993/94:UU5y).

Försvarsutskottet har avgett yttrande över avsnittet 4.3.7

Försvaret och miljön jämte motioner (1993/94:FöU5y). Yttrandena

bifogas (bil. 1--3).

Utskottet

Bakgrund

Regeringen har pekat ut fyra stora uppgifter för sitt arbete:

miljön, Europasamarbetet, ekonomin och välfärdsfrågorna. Det är

naturligt att miljön ges en central plats i politiken med tanke

på det intresse och engagemang det svenska folket har för

miljöfrågorna förutom den betydelse miljöfrågorna har även för

ekonomi och välfärd.

Ett viktigt mål i miljöarbetet är att på sikt skapa hållbar

utveckling genom att arbeta för ett kretsloppssamhälle.

Samhällsplaneringen skall vara ett verktyg för att

förbättra miljön och för att underlätta byggandet av

kretsloppssamhället. Miljöhänsynen skall in i ett tidigare skede

i planeringen. Konsekvenserna för miljön skall därför redovisas

före varje beslut som riskerar att ge en större miljöpåverkan.

Många miljöproblem måste lösas genom internationellt

samarbete, till exempel försurningen, uttunningen av ozonskiktet

och frågan om klimatförändringarna på grund av höjd

koldioxidhalt i atmosfären. Ett liknande samarbete behövs

dessutom ofta för att skydda utrotningshotade växter och djur.

Sverige är aktivt i det internationella miljöarbetet såväl inom

Europa som inom FN och andra globala organ.

FN:s konferens om miljö och utveckling ägde rum i Rio de

Janeiro år 1992. Konferensen behandlade globala miljö- och

utvecklingsfrågor av stor betydelse för mänsklighetens

fortlevnad.

Riokonferensen utmärkte sig genom sitt breda ämnesområde och

sammankopplingen av miljö- och utvecklingsfrågorna, men även

genom att konferensbesluten, när de omsätts i åtgärder och

handlingar, på ett avgörande sätt kommer att påverka de

långsiktiga levnadsvillkoren för människor i många länder.

Vid konferensen antogs som tidigare nämnts de tre

grundläggande dokumenten: Riodeklarationen om miljö och

utveckling, Agenda 21 samt Skogsprinciperna. Två

internationella miljökonventioner, konventionen om

klimatförändringar och konventionen om biologisk mångfald, var

tillgängliga för underskrift vid konferensen och skrevs under av

företrädare för mer än 150 länder och EG.

I propositionen lägger regeringen fram en nationell strategi

för hållbar utveckling i enlighet med Riodeklarationen. Den

bildar grundvalen för en svensk Agenda 21. Tillsammans med den

redovisning av miljösituationen i Sverige vilken återfinns i

bilaga 2 till propositionen föreligger därmed en översiktlig

framställning av svensk miljöpolitik sedd i FN-konferensens

perspektiv. Redovisningen bygger på ett brett samråd om

Riobesluten. Bl.a. har Miljö- och naturresursdepartementet och

Svenska kommunförbundet riktat ett gemensamt brev till samtliga

kommuner som i stor utsträckning yttrat sig med angivande av

sina resp. ambitionsnivåer.

Utskottet tar i det följande i första hand upp de avsnitt av

propositionen som särskilt aktualiserats genom motionerna och de

yttranden som avgetts av övriga utskott. Utskottet har ingen

erinran mot vad som anförs i de delar av propositionen som inte

berörs i detta betänkande.

Nationell strategi för en hållbar utveckling

Propositionen

Allmänna utgångspunkter

I propositionen redovisas riktlinjer och bedömningar rörande

övergripande frågor och integrerad miljöpolitik. Dessa formar

tillsammans grundläggande element i en nationell strategi för

hållbar utveckling och därmed en svensk Agenda 21. Strategin

utvecklas fortlöpande i takt med att kunskapen om

miljösituationen i Sverige och i vår omvärld förfinas och

fördjupas. Strategins utveckling kommer fortsättningsvis att

redovisas för riksdagen i samband med regeringens årliga

redovisning av miljötillståndet i Sverige.

Den fortsatta uppföljningen och genomförandet av Riobesluten

bör enligt regeringens bedömning ses som ett uppdrag till hela

samhället men också till den enskilda människan. En övergång

till hållbar utveckling måste genomsyra och prägla alla delar av

samhällets verksamhet och ligga till grund för utformningen och

inriktningen av politiken inom skilda samhällssektorer.

Sektorernas ansvar för sin miljöpåverkan och för hållbar

utveckling förstärks av Riobesluten. Det bör vara

Miljövårdsberedningens uppgift att inom ramen för sin verksamhet

utveckla uppföljningen av Riobesluten i det svenska samhället,

bl.a. i kontakter med kommuner, folkrörelser, forskning m.m.

Den nu presenterade strategin bör enligt propositionen i

första hand ha ett tidsperspektiv för åren fram till 1997, med

inslag av delar med mer långsiktig räckvidd. Senast år 1997

skall FN sammankalla till en särskild session med

generalförsamlingen för en övergripande översyn och bedömning av

hur Agenda 21 tillämpas i världens länder.

En utgångspunkt för regeringens EES/EU-arbete är att högsta

tillämpade ambitionsnivå bör gälla i miljöarbetet, både det

svenska och det inom EU. Därmed kommer inga miljökrav i olika

rättsregler att sänkas. Sverige bör fortsätta att driva på i det

europeiska miljövårdsarbetet, bl.a. på kretsloppsområdet och för

att integrera ekonomi och ekologi. Regeringen avser att

kraftfullt agera i denna riktning redan från EES-avtalets

ikraftträdande.

Effektivare regelsystem och miljöövervakning

Regeringen bedömer att det är angeläget att beskrivningar av

miljökonsekvenser systematiskt kommer in i ett tidigt skede av

den politiska processen. Sådana beskrivningar bör göras när det

gäller program, plan- och policyarbete i viktiga

samhällssektorer. Beskrivningar av miljökonsekvenserna bör

regelmässigt innefattas i propositioner och andra förslag till

övergripande beslut av strategisk karaktär. Med den nu

föreslagna ordningen kommer konsekvenserna för miljön av större

beslut av strategisk karaktär att regelmässigt beskrivas.

Myndigheterna bör beakta konsekvenserna för miljön innan de

utfärdar regler i form av föreskrifter eller allmänna råd.

Regeringen avser att se över regelsystem, som instruktioner,

författningar m.m., i syfte att bedöma behovet av

miljöanpassning av dessa.

De lagar som gäller på miljöområdet kan i dag vara svåra att

överblicka och behöver i en del fall skärpas. Regeringen avser

därför att samla flertalet miljölagar i en miljöbalk.

Regeringen avser att lägga fram ett förslag under år 1994 om en

sådan samlad och i vissa avseenden skärpt miljölagstiftning.

Miljölagstiftningen skall därmed bli effektivare och lättare att

överblicka och tillämpa.

Det internationella samarbetet med miljöövervakning bör

inriktas på det nordiska och europeiska samarbetet samt på de

övervakningsaktiviteter som sker inom FN. Riokonferensens beslut

och rekommendationer bör särskilt uppmärksammas.

I propositionen anmäls vidare att regeringen har för avsikt

att i direktiv till fördjupad anslagsframställning för

Naturvårdsverket avseende budgetperioden 1995/96--1998/99 ge

verket i uppdrag att redovisa en fördjupad analys och förslag

till strategi för det internationella samarbetet på

miljöövervakningsområdet. Verket bör också utifrån sina

utgångspunkter och behov redovisa förslag till hur ett

miljödatacentrum kan etableras i Kiruna samt kostnadsberäkna

detta.

Motionerna

I den socialdemokratiska gruppmotionen Jo690 riktas kritik mot

att propositionen innehåller mycket få konkreta förslag.

Motionärerna erinrar om att regeringen i skrivelsen (1992/93:13)

om UNCED lovade att återkomma till riksdagen med förslag till

åtgärder. Trots dessa löften har regeringen återigen presenterat

en proposition som till karaktären mer liknar en skrivelse till

riksdagen, anför motionärerna. Propositionens allmänna

utformning med en beskrivning av dagsläget och främst förslag

till en mängd utredningar bildar enligt deras mening inte

tillräckligt underlag för de beslut som riksdagen föreslås att

fatta. De föreslår att riksdagen begär att regeringen återkommer

med förslag till mer preciserade mål, strategier och medel

(yrkande 1). För att följa upp Riokonferensen och det svenska

Agenda 21-arbetet bör en brett sammansatt kommission tillsättas.

Kommissionen bör också ha till uppgift att förbereda FN:s stora

uppföljning av UNCED som är planerad till 1997 (yrkande 3).

Socialdemokraterna anser även att en förstärkning av det

europeiska miljöarbetet är nödvändig eftersom vi i så stor

utsträckning påverkas av EU:s miljöarbete och miljöregeler.

Detta gäller oavsett om Sverige blir medlem av EU eller inte.

Ökade personella resurser behövs både i Bryssel och i andra

europeiska länder (yrkande 4).

Miljökonsekvensbeskrivningar är enligt motionen ett bra

instrument för att förebygga miljöproblem. Motionärerna ser

positivt på regeringens förslag att se över regelsystem,

instruktioner, författningar m.m. för att bedöma behovet av

miljöanpassning. Men därutöver måste utformas konkreta förslag

till hur miljöregler skall inlemmas i verksamheten. Därför

föreslås i motionen att riksdagen ger regeringen i uppdrag att

återkomma med en sådan redovisning snarast (yrkande 5).

Motionärerna yrkar vidare på ett tillkännagivande om

presentationsformer för ett miljöindexsystem (yrkande 7). För

att miljöredovisningen skall bli förståelig av andra än experter

bör ett uppdrag läggas på Naturvårdsverket i samband med

uppdraget att utveckla en strategi för internationellt

miljöövervakningsarbete.

Utskottets överväganden

FN:s konferens om miljö och utveckling -- UNCED -- utgör en

milstolpe i världssamfundets strävan att återföra den globala

utvecklingen till en långsiktigt hållbar sådan. Utgångspunkten

för denna strävan var 1972 års Stockholmskonferens. Den nu

framlagda propositionen avser att för svensk del föra vidare

UNCED-besluten på olika nivåer: global (i det svenska

perspektivet), nationell, regional och lokal nivå. Utskottet

noterar att regeringen framlagt ett brett översiktligt dokument

som innehåller en utförlig genomgång av svensk miljöpolitik

fördelad på samhällets olika sektorer. Strategin syftar till att

verka för en långsiktig och hållbar utveckling i Sverige inom

ramen för ekosystemens bärighet. Den omfattar även det fortsatta

arbetet med globala miljö- och utvecklingsfrågor.

Det är enligt utskottets mening naturligt att ett dokument av

här berört slag inte går in på konkreta detaljförslag i olika

miljöfrågor, vilket förordas i motion Jo690 yrkande 1. Det är

riktningen och anslaget som gäller när strategin skall anges.

Som framhålls i propositionen avser regeringen att återkomma i

konkreta frågor på olika områden.

Utskottet delar regeringens bedömning att den fortsatta

uppföljningen och genomförandet av Riobesluten bör ses som ett

uppdrag till hela samhället men också till den enskilda

människan. Det bör vara Miljövårdsberedningens uppgift att inom

ramen för sin verksamhet utveckla uppföljningen av Riobesluten i

det svenska samhället, bl.a. i kontakter med kommuner,

folkrörelser, forskning m.m. Senare, när arbetet fortskridit

ytterligare, kan det finnas anledning att överväga tillskapandet

av en särskild kommission för det fortsatta uppföljningsarbetet.

Utskottet är inte berett att tillgodose motionärernas förslag

(yrkande 3) för närvarande.

I miljöarbetet intar det europeiska samarbetet en särskild

position. Utskottet delar regeringens syn att högsta tillämpade

ambitionsnivå bör gälla i både det svenska miljöarbetet och det

inom EU. Utskottet har ingen annan mening än den som redovisas i

motion Jo690 (yrkande 4) att samarbetet med främst EU-länderna

bör ges hög prioritet. Rent konkret kommer det ökade samarbetet

inom EES/EU att medföra att Sverige i ökad utsträckning kommer

att delta i det europeiska internationella samarbetet redan från

utredningsstadiet. Det finns anledning erinra om att miljörådet

i Bryssel vid sin sida har en miljöattaché. Enligt uppgift

kommer det nyutnämnda miljörådet i Bonn att tillträda med det

snaraste.

Utskottet ansluter sig även till regeringens bedömning att

miljökonsekvensbeskrivningar bör komma in i ett tidigt skede av

den politiska processen. Som framgår av redovisningen avser

regeringen att se över regelsystem, som instruktioner,

författningar m.m., i syfte att bedöma behovet av dessa. Som

exempel kan erinras om att regeringen (i prop. 1993/94:158)

föreslagit införandet av en MKB-klausul i fiskelagen (1993:787).

Det anförda är ägnat att i viss utsträckning tillgodose motion

Jo690 yrkande 5.

Miljöövervakningen spelar en viktig roll i uppföljningsarbetet

inom miljöpolitiken. Utskottet understryker vikten av den

redovisning av hur väl miljömålen uppfylls som redovisas varje

år och som detta år införts i förevarande proposition som

bilaga 2. Utskottet har ingen annan mening än motionärerna om

det angelägna i att miljöindexsystemet vidareutvecklas för att

åskådliggöra detta även för icke fackmän. Enligt vad utskottet

erfarit avser Naturvårdsverket att redan i vår presentera en

rapport med förslag om hur allmänheten skall kunna informeras om

resultaten av miljöövervakningen. I Naturvårdsverket pågår även

ett arbete på att förse den s.k. gröna BNP med ett system för

information om miljöövervakningen. Utskottet utgår från att det

arbete som alltså pågår följs upp av regeringen. Därmed får

motionen anses tillgodosedd såvitt nu är i fråga (yrkande 7).

Utskottet avstyrker med det anförda motion Jo690 yrkandena 3,

4, 5 och 7.

Miljörelaterade skatter -- skatteväxling

Enligt propositionen visar en utvärdering av den

hittillsvarande användningen av ekonomiska styrmedel i

miljöpolitiken att vissa miljöskatter/avgifter är effektiva

styrmedel. Samhällsekonomiskt och miljömässigt effektiva

ekonomiska styrmedel bör därför användas i ökad utsträckning.

Det finns mot denna bakgrund anledning att utreda

förutsättningarna för en sådan skatteväxling som innebär

ytterligare miljörelatering inom skattesystemet. Regeringen

avser enligt propositionen att inom kort återkomma i denna

fråga.

Skatteutskottet framhåller i sitt yttrande (1993/94:SkU5y)

att det är angeläget att de möjligheter till en ökad

miljöstyrning som finns inom skattesystemet tas till vara på

bästa sätt. Det är viktigt att möjligheterna till en

omfördelning inom skattesystemet nu utreds. Hänsyn måste härvid

tas till andra beaktansvärda mål som t.ex. behovet av bibehållen

internationell konkurrenskraft. Skatteutskottet instämmer i

bedömningen att det finns anledning att utreda förutsättningarna

för en skatteväxling.

Jordbruksutskottet har ingen annan mening om behovet av

utredning än regeringen och skatteutskottet. Enligt vad

utskottet erfarit har regeringen numera beslutat om direktiv

till utredning om förutsättningar för en ökad miljörelatering av

skattesystemet (dir. 1994:11).

Areella näringar

Propositionen

Enligt propositionen kommer ett miljövänligt jordbruk att ha

en mycket viktig roll i arbetet med att skapa

kretsloppssamhället. Råvaror från jordbruket kan användas för

att ersätta icke-förnybara råvaror. Olika former av bioenergi,

t.ex. etanol, metanol eller flis, kan ersätta energi från kol,

olja, naturgas och kärnkraft. Plast tillverkad av stärkelse kan

ersätta plast tillverkad av olja. En utredare har som tidigare

nämnts nyligen tillkallats för att klarlägga möjligheterna att

utveckla och öka användningen av biologiska råvaror.

Det ekologiska jordbruket har en strategisk betydelse och

bygger på en helhetssyn som omfattar de ekologiska och sociala

sidorna av jordbruksproduktionen. Särskilt stöd lämnas till det

ekologiska jordbruket, bl.a. i form av rådgivning och

marknadsfrämjande åtgärder. Tidigare har lämnats anläggningsstöd

till ekologiskt jordbruk.

Av propositionen framgår vidare att en särskild utredare

tillkallats med uppgift att lämna förslag till ett svenskt

program för stöd enligt EG:s förordning (nr 2078/92) om

miljövänliga jordbruksmetoder och bevarandet av landskapet.

Utredaren bör enligt direktiven (dir. 1993:129) redovisa sina

förslag senast den 1 april 1994.

Vad beträffar skogsbruket framhålls i propositionen att

uppföljningen av de vid UNCED beslutade skogsprinciperna sker

såväl nationellt som inom ramen för internationella

organisationer. Den nationella uppföljningen har redan nått

långt genom 1993 års skogspolitiska beslut och de beslut om

biologisk mångfald i skogslandskapet som regeringen nyligen

fattat.

Motionerna

I motion Jo21 (kds) framhålls att många miljöproblem av global

karaktär bara kan åtgärdas på det lokala planet. Med hänvisning

till Brundtlandrapporten Vår gemensamma framtid hävdar

motionärerna att människorna i den rika världen måste förändra

sitt levnadssätt för att skapa ett allmännare välstånd. Endast

då kan en globalt bärkraftig utveckling bli möjlig. Nyckelorden

i en process där den enskildes engagemang kan leda till resultat

är överblick (kunskap), inflytande och ansvar. Delaktighet måste

alltså göras möjlig, framhålls det. I motionen yrkas mot den

bakgrunden att utökad areal ekologisk odling bör ingå i

strategin för en mer bärkraftig utveckling inom jordbrukssektorn

(yrkande 1) och att ett mål för naturreservatsavsättning av

produktiv skogsmark nedan skogsodlingsgränsen bör ses som en del

i en strategi för uthållig utveckling för skogssektorn

(yrkande 2).

Utskottets överväganden

Utskottet har ingen annan mening än motionärerna om vikten av

att arbetet för en hållbar utveckling måste föras på alla

nivåer, och inte minst på den lokala och individuella. Som

framgår av referatet av propositionen delar även regeringen

motionärernas mening, att det ekologiska jordbruket har en

strategisk betydelse. Denna fråga behandlas ingående i

utskottets betänkande 1993/94:JoU22. När det gäller

skogspolitiken erinrar utskottet om beslutet om en ny

skogspolitik våren 1993 (prop. 1992/93:226, JoU15).

Jordbruksministern framhöll i det sammanhanget, med instämmande

av utskottet och riksdagen, att det inte kan uteslutas att en

nivå i storleksordningen 5 % av den produktiva skogsmarken

nedanför skogsodlingsgränsen kan vara nödvändig att avsätta som

reservat. Utskottet har inte ändrat uppfattning i detta

avseende. Med det anförda torde syftet med motion Jo21

yrkandena 1 och 2 i det väsentliga vara tillgodosett.

Försvaret och miljön

Propositionen

I propositionen hänvisas till riksdagens beslut våren 1993 om

en grundläggande inriktning för försvarsmaktens miljöarbete

(prop. 1992/93:100 bil. 5, FöU9, rskr. 333). Det kan inte

undvikas att den fredstida verksamheten inom totalförsvaret i

vissa fall kommer i konflikt med samhällets miljömål. Detta

måste enligt regeringen accepteras om försvaret skall kunna

fullgöra de uppgifter som statsmakterna har bestämt, särskilt om

man betänker att krig kan vara det mest allvarliga miljöhotet.

Den fredstida verksamheten -- att vidta förberedelser för att

förhindra krig -- har därför redan i sig ett positivt

miljövärde.

Samtidigt framhålls att det bl.a. inom försvarsmakten utförs

ett betydelsefullt miljöarbete. Enligt regeringen är det

angeläget att dessa insatser fortsätter och att de utvecklas.

Regeringen förordar att försvarsmaktens verksamhet -- med

beaktande av de villkor som måste gälla -- i miljöhänseende så

långt det är möjligt och på olika plan integreras i samhället. I

sammanhanget anförs att det också är angeläget att

försvarsmakten tar del av utländska erfarenheter från bl.a. att

återställa mark efter militär verksamhet. Vidare hänvisas till

planeringsanvisningar som gavs till Överbefälhavaren år 1993.

Dessa innehåller krav på redovisning av dels hur militärt

bistånd skulle kunna lämnas vid miljökatastrofer, dels hur

försvarsmaktens miljöarbete bör drivas i förhållande till de

nationella miljömålen.

Motionerna

I motion Jo690 (s) framhålls att regeringen i propositionen

behandlat försvaret och miljön endast översiktligt.

I första hand anser motionärerna att militären i möjligaste

mån skall omfattas av de miljöregler som gäller i samhällets

övriga verksamheter. Dessutom bör all militär verksamhet

miljökonsekvensbeskrivas och bedömas utifrån dessa kriterier.

Enligt motionen är det vidare angeläget att områden som är i

behov av sanering åtgärdas. Detta bör ske inom ramen för det

normala försvarsanslaget (yrkande 11).

I motion Jo691 (s) tas de minskande militära hoten som

utgångspunkt för förslag om att militära resurser skall användas

för att skydda, förbättra och återställa miljön. Motionärerna

hänvisar till FN-konferensen för miljö och utveckling (UNCED) i

Brasilien år 1992 och den där framlagda rapporten som

rekommenderar FN att stödja en miljöanvändning av militära

resurser på olika sätt. Alla miljökrav och all miljölagstiftning

som gäller det civila samhället borde enligt rapporten gälla all

militär verksamhet. Efter att ha gett exempel på de miljöproblem

som motionärerna anser att det svenska militära försvaret

orsakar hemställs

att riksdagen begär att regeringen fullföljer FN-studiens

nationella förslag och lägger fram förslag om att alla miljökrav

och miljölagstiftning, som gäller i det civila samhället, också

skall gälla all militär verksamhet (yrkande 2),

att riksdagen hos regeringen begär en nationell aktionsplan

för hur militära resurser kan användas för att rädda eller

återställa miljön i enlighet med motionen och FN-rapporten

(yrkande 3),

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

miljömässigt sund teknologi för förstörelse av vapen bör

utvecklas och att miljöhänsyn bör infogas i de militära

forsknings- och utvecklingsprogrammen (yrkande 4),

att riksdagen hos regeringen begär att en studie snarast

genomförs om militärens miljöförstörelse med förslag om hur

den kan minskas (yrkande 5),

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

militären skall återställa den miljö de skadat (yrkande 6),

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

kostnaderna för att återställa tidigare militär miljöförstöring

bör belasta försvaret (yrkande 7).

Försvarsutskottet

I sitt yttrande FöU5y konstaterar försvarsutskottet att

miljöarbetet inom försvarsmakten har redovisats för riksdagen

vid ett flertal tillfällen nyligen. Det bedrivs enligt

utskottets uppfattning målmedvetet och på stor bredd: En

miljöpolicy har antagits, en miljöberedning har inrättats och en

miljöplan håller på att utarbetas. Inom högkvarteret finns en

särskild enhet som har som uppgift att svara för det militära

försvarets miljöfrågor. Försvarsmaktens miljöarbete torde ligga

väl i linje med Riokonferensens beslut och anda.

Utskottet har sålunda ingen erinran mot vad regeringen i

proposition 1993/94:111 anfört om försvaret och miljön.

I yttrandet framhålls vidare att försvarsmakten delar de

synpunkter som framförs i motion Jo690 (s) yrkande 11, att

försvaret i möjligaste mån skall omfattas av de miljöregler som

gäller för samhället i övrigt. Försvarsmakten tillämpar redan

substitutionsprincipen och har också börjat utveckla ett

register över miljöfarliga ämnen i syfte att kunna utöka

substitutionsmöjligheterna. I samband med tillstånds- och

koncessionsansökningar för skjutfält och flygplatser genomförs

miljökonsekvensutredningar. Dessa utgör del av

tillståndsmyndighetens beslutsunderlag. Sålunda miljöprövas för

närvarande samtliga flottiljflygplatser inför statsmakternas

kommande ställningstagande till flygvapnets fredsorganisation.

Försvarsmakten har kartlagt "miljöfarliga lämningar" och avser

inom kort i samverkan med Statens naturvårdsverk (SNV) påbörja

en riskklassificering av dessa för att få underlag för

återställningsåtgärder.

Med anledning av motion Jo691 yrkandena 2--7 har

försvarsutskottet erfarit att det inom försvarsmakten finns en

strävan att infoga miljöhänsyn i militära utvecklings- och

forskningsprogram. Försvarsmakten har därför utarbetat

anvisningar om att kretslopps- och försiktighetsprincipen skall

tillämpas vid anskaffning av materiel och förnödenheter.

Utskottet har vidare erfarit att Försvarets forskningsanstalt

(FOA) har fått i uppgift att identifiera miljöproblem där

försvarsmakten kan behöva kompetensstöd. FOA skall också

fastställa eventuella miljöeffekter av vissa ämnen samt studera

möjligheterna att på kemisk eller mikrobiologisk väg förstöra

sprängämnen.

Försvarsmakten bör, med utgångspunkt i resultatet av SNV:s

inventering, återställa den miljö som skadats i verksamheten. En

samlad saneringsplan avses senast år 1995 redovisas för Statens

naturvårdsverk (SNV), helt i enlighet med den tidsplan som

regeringen anvisat till SNV. Kostnaderna för att återställa

miljön bör därvid inte ovillkorligen belasta försvarsanslaget.

Miljöfarliga lämningar av äldre datum har i flertalet fall

uppkommit helt i enlighet med då gällande bestämmelser.

I försvarsutskottets yttrande bemöts vissa sakuppgifter i

motionen. Bl.a. anförs att flygbränslespillet reducerats

väsentligt sedan man bytt flygbränsle inom flygvapnet.

Bullerproblemen från JAS-flygplanen har enligt försvarsutskottet

överdrivits av motionärerna genom att dessa utgått från alltför

låga gränsvärden, och den ammunitionsdestruering som pågår i

Älvdalen är i stort sett miljömässigt harmlös.

Jordbruksutskottets överväganden

Utskottet delar regeringens mening att det inte kan undvikas

att verksamheten inom totalförsvarets militära del redan i fred

kan komma i konflikt med samhällets miljömål. Att den militära

verksamheten innebär en miljöpåverkan är ofrånkomligt. Som

framgår av försvarsutskottets bedömningar bedrivs emellertid

miljöarbetet inom försvarsmakten målmedvetet och på stor bredd.

Försvarsmakten har i stor utsträckning samma mening som

motionärerna, att militären i möjligaste mån skall omfattas av

de miljöregler som gäller i samhällets övriga verksamheter.

Jordbruksutskottet finner således för egen del att de

riktlinjer som angivits för försvarets miljöarbete och de

åtgärder som redovisats i försvarsutskottets yttrande i viktiga

avseenden ligger i linje med motionärernas yrkanden. Det är

angeläget att det miljöarbete som pågår inom försvaret även i

fortsättningen bedrivs målmedvetet och på stor bredd. Det

anförda innebär att motionernas syfte såvitt nu är i fråga

delvis får anses tillgodosett. Någon särskild åtgärd från

riksdagens sida med anledning av motionerna Jo690 yrkande 11

och Jo691 yrkandena 2--7 är enligt utskottets mening inte

påkallad.

Regionalt och kommunalt arbete

Propositionen

Under rubriken Länsstyrelserna erinras i propositionen om

att länsstyrelserna har ansvar för samordning av bl.a. fysisk

planering, resurshushållning och kultur- och miljövård på det

regionala planet. Arbetet med att utveckla och tillämpa

miljökonsekvensbeskrivningar i en rad verksamhetsområden

accentueras alltmer. I samverkan med övriga aktörer skall

länsstyrelserna utveckla de regionala miljöanalyserna till

regionala handlingsprogram.

Under rubriken Kommunerna och Agenda 21 framhålls att

kommunerna bör följa rekommendationen i Agenda 21 om att alla

lokala myndigheter i världen senast år 1996 skall utarbeta

lokala handlingsprogram för en hållbar utveckling inför nästa

århundrade. Ideella insatser på miljöområdet bör främjas och

stimuleras.

Motionerna

I motion Jo690 (s) framhålls vikten av att länsstyrelserna mer

aktivt arbetar med landskapsplanering. Den regionala överblicken

gör det möjligt för länsstyrelserna att planera marken så att

små biotoper, som är mycket värdefulla för naturmiljön inkl.

växter och djur, bevaras i tillräcklig omfattning. Därtill

behövs spridningskorridorer till näraliggande marker, framhåller

motionärerna (yrkande 10). När det gäller det lokala Agenda

21-arbetet framhålls i motionen att det måste in en större del

nytänkande i miljöarbetet. Förutom information och utbildning

krävs att folk aktivt stimuleras att anpassa sig till ett mer

miljövänligt handlande. Som exempel anförs den sänkta

avfallstaxa som praktiseras i allt fler kommuner. Andra exempel

är mer storskaliga projekt som att ersätta dagens slösaktiga och

föga effektiva avloppssystem med något som bättre tar vara på

avloppets resurser i form av näringsämnen och värme -- ett

system som infogar hushållsavloppet i samhällets kretslopp.

Miljöhandlingsprogram bör utnyttjas som pådrivare (yrkande 12).

Enligt motion Jo21 (kds) har Agenda 21 något övertolkats i

propositionen. Motionärerna anser att processen för omställning

till en bärkraftig utveckling enligt Agenda 21 skall påbörjas

senast 1996. Av vikt är att kommunerna inte plockar in

Agendaarbetet i traditionella beslutsförfaranden och

dokumentskapanden. Omställningen till en bärkraftig utveckling

är nämligen genom sin karaktär, där all planering ses ur ett

minst 100-årigt perspektiv, annorlunda (yrkande 3).

Utskottets överväganden

Utskottet kan ansluta sig till regeringens överväganden i

propositionen under hithörande avsnitt. Utskottet kan även

ansluta sig till syftet bakom motion Jo690 yrkandena 10

och 12. Länsstyrelsernas ansvar för samordning på det regionala

planet omfattar även frågor som landskapsplanering.

Länsstyrelsernas samlade expertkunnande bör enligt utskottets

mening tas till vara och utvecklas i en bred dialog med

kommuner, myndigheter, företag och organisationer. Även de

synpunkter som anläggs i motionen på arbetet i kommunerna för

framtagande av kommunala Agenda 21 är enligt utskottets mening

värda att beaktas. Det anförda är ägnat att i allt väsentligt

tillgodose motionen såvitt nu är i fråga. Något särskilt

uttalande från riksdagens sida synes inte påkallat.

Det anförda är även ägnat att tillgodose motion Jo21 yrkande 3

som alltså inte bör föranleda någon ytterligare riksdagens

åtgärd.

Med det anförda tillstyrker utskottet att riksdagen godkänner

vad i propositionen anförs om den huvudsakliga inriktningen av

arbetet med genomförandet av Riobesluten i Sverige (prop.

kapitel 4). Riksdagen bör samtidigt avslå motion Jo690 yrkande 1

i enlighet med vad som anförts i det föregående (s. 13).

Strategi för Sveriges globala samarbete för en hållbar

utveckling

I avsnitt 5 av propositionen tar regeringen upp de åtaganden

Sverige gjort av internationell karaktär i UNCED-arbetet.

Avsnittet berör dels miljökonventioner och andra internationella

frågor som hör under jordbruksutskottets beredningsområde, dels

även utvecklingsbiståndet och andra frågor som hör under

utrikesutskottets beredningsområde. Utrikesutskottet har i den

delen avgett yttrandet 1993/94:UU5y.

Utskottet har funnit lämpligt att inledningsvis behandla de

delar av avsnitt 5 jämte motioner som hör under

jordbruksutskottets beredningsområde. Därefter återges relevanta

delar av utrikesutskottets yttrande.

Propositionen

Regeringen föreslår att Sveriges aktiva och pådrivande

insatser i det globala miljö- och utvecklingssamarbetet skall

fortsätta och utvecklas. Det övergripande målet är att

åstadkomma en integrering av UNCED-besluten i både det normativa

och det operativa internationella samarbetet och, där så är

lämpligt, sträva efter att få till stånd internationella avtal

med konkreta och tidsbestämda åtaganden och förpliktelser. De

riktlinjer och bedömningar som redovisas utgör grunden för

regeringens strategi för den fortsatta inriktningen av det

globala samarbetet för hållbar utveckling enligt beslutet från

Riokonferensen. Även denna strategi utvecklas fortlöpande och

fördjupas i ljuset av den globala miljösituationens förändringar

och den internationella utvecklingen.

Enligt regeringens mening bör Sverige, där så är lämpligt,

sträva efter att få till stånd internationella avtal med

konkreta och tidsbestämda åtaganden och förpliktelser. Inom

ramen för existerande regelverk, bl.a. klimatkonventionen och

konventionen om biologisk mångfald, bör åtaganden och

förpliktelser konkretiseras och förstärkas. Riokonferensens

beslut bör utvecklas till mer förpliktande och operativa

åtaganden i de frågor i vilka internationell reglering ter sig

ändamålsenlig. Vissa problemkomplex kan med fördel regleras i

form av regionala avtal.

Ökat europeiskt och nordiskt samarbete i det fortsatta

förhandlingsarbetet kan medverka till bättre måluppfyllelse.

Konventioner och fördrag

I propositionen framhålls att internationella legala

instrument i vissa fall kan vara verkningsfulla medel i arbetet

för att främja en hållbar utveckling och genomföra besluten från

UNCED. För svensk del har vi i enlighet med folkrätten alltid

utgått från att ingångna förpliktelser skall uppfyllas. Det är

därför ett starkt svenskt intresse att verka för att

internationella legala instrument, som syftar till att främja en

hållbar utveckling, utformas så att de innehåller klara och

konkreta förpliktelser, som medger fortlöpande uppföljning. Det

är vidare angeläget att internationella legala instrument på

miljö- och utvecklingsområdet kompletterar varandra och att

överlappning eller motstridiga förpliktelser undviks. Regeringen

vill därför verka för förbättrad uppföljning av internationella

konventioner och ökad samordning mellan berörda

konventionssekretariat.

Klimatkonventionen fortsätter att utvecklas. Sverige

kommer att delta aktivt under de fortsatta förhandlingarna med

att klargöra och revidera konventionen. Regeringen fäster stor

uppmärksamhet vid frågor som rör gemensamt genomförande,

utvärdering av parternas rapporter och fortsatt

förhandlingsarbete rörande åtaganden. Nu pågår förhandlingar för

att förbereda det första partsmötet. Vid detta möte skall man

bl.a. se över de artiklar som reglerar industriländernas

åtaganden. IPCC:s andra utvärdering kommer att bli ett viktigt

underlag för en bedömning av åtgärdsbehovet och möjligheterna

att begränsa utsläppen. Flera svenska forskare är också aktiva i

arbetet med IPCC:s andra utvärdering. De svenska insatserna

koordineras av delegationen (1993:13) för klimatfrågor.

Delegationen skall också samordna den svenska forskningen inom

området.

Inom ramen för Antarktisfördraget samt därtill knutna

protokoll och avtal är skyddet av miljön och naturresurserna i

Antarktis den alltmer dominerande uppgiften. Ett konkret uttryck

för miljöfrågornas växande betydelse är det miljöskyddsprotokoll

till Antarktisfördraget som år 1991 undertecknades av Sverige

samt av ytterligare 22 av de 26 konsultativa parterna. Sverige

spelade en aktiv och pådrivande roll i de förhandlingar som

föregick protokollets tillkomst. Riksdagen har nyligen godkänt

miljöskyddsprotokollet (prop. 1992/93:140, bet. 1993/94:JoU7,

rskr. 1993/94:28).

Antarktis har hittills inte utsatts för någon mera omfattande

mänsklig påverkan och utgör därigenom ett viktigt referensområde

för forskningen, inte minst avseende de globala miljöfrågorna.

Det är därför angeläget att upprätthålla ett genomgripande och

effektivt miljöskydd i Antarktis. Regeringen avser enligt

propositionen att ta fortsatt aktiv del i miljöarbetet i

Antarktis.

I propositionen anges FN:s kommission för hållbar

utveckling, CSD, som ett viktigt politiskt organ för att

upprätthålla och vidareutveckla det internationella samfundets

samsyn om miljö och utveckling som grundlades i UNCED-processen.

Kommissionen har fastställt ett flerårigt rullande tematiskt

arbetsprogram för genomgång av Agenda 21. Vid kommissionens möte

1994 kommer hälsorelaterade frågor, bosättningsfrågor, frågor

kring färskvatten och frågor kring giftiga kemikalier och

miljöfarligt avfall att diskuteras. Övriga ämnesområden kommer

att behandlas successivt så att alla kapitel i Agenda 21 har

gåtts igenom inför det uppföljningsmöte som skall äga rum i

generalförsamlingen 1997.

FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation, FAO, har inom

sitt sakområde ansvar för vissa åtaganden inom ramen för den

biologiska mångfaldskonventionen, bl.a. avseende den

domesticerade biologiska mångfalden samt för flera områden i

Agenda 21 och Skogsprinciperna. FAO förbereder inom ramen för

sitt växtgenetiska program en internationell konferens om

växtgenetiska resurser till 1995. Arbetet inför konferensen

syftar framför allt till att stärka inhemsk kapacitet,

strukturer och program för rationellt bevarande och hållbart

utnyttjande av växtgenetiska resurser för föda och för ett

hållbart jordbruk på nationell och regional nivå. Inför

konferensen kommer en statusrapport för världens växtgenetiska

resurser att tas fram. Vid konferensen skall vidare ett

handlingsprogram för bevarande och hållbart nyttjande av

genetiska resurser antas.

Genom svenskt initiativ kommer också överläggningar att

inledas inom FAO:s ram om villkoren för tillträde till genetiska

resurser i enlighet med överenskommelserna i konventionen om

biologisk mångfald. Sverige verkar för att dessa överläggningar

skall leda fram till ett protokoll om växtgenetiska resurser

under konventionen om biologisk mångfald, men med

organisatoriskt säte i FAO, i syfte att tillämpa principen om

sektorernas miljöansvar.

Regeringen har här spelat en aktiv och pådrivande roll, inte

minst för att stärka kopplingen till den biologiska

mångfaldskonventionen. Regeringen önskar dock se en mer aktiv

uppföljning av UNCED i jordbruksprogrammet och avser här driva

en politik som främjar detta.

Motionerna

I motion Jo690 (s) framhålls att många utvecklingsländers

genmaterial blir kommersiellt viktigt i bioteknikens spår. Det

finns även risk för att utvecklingsländerna med sin sämre

miljölagstiftning och sämre kontroll blir försöksfält för

utplantering av genetiskt modifierade grödor eller andra

organismer. Sverige bör verka för skarpare regler vad gäller

användning av ländernas genetiska resurser och forskning och

användning av genetiskt modifierade organismer, anser

motionärerna (yrkande 14). De yrkar vidare att Sverige bör

arbeta för en skärpning av klimatkonventionen (yrkande 15) som

innebär att målet att stabilisera CO2-utsläppen till år 2000

på 1990 års nivå blir bindande. Vidare bör konventionen utvidgas

till att även innehålla målsättningen att därefter minska

utsläppen. Enligt yrkande 16 bör riksdagen uttala att Sverige

bör verka för ett särskilt protokoll med regler för turism i

Antarktis. I yrkande 17 framhålls att Sverige bör överväga om

det behövs en ny konvention om spridning av spårämnen och

långlivade organiska ämnen. Inför årets temamöte med CSD är det

viktigt att Sverige driver de urbana miljöfrågorna

(yrkande 18).

Utskottets överväganden

Det finns enligt utskottets mening anledning att särskilt

betona vikten av att de internationella avtal som arbetades fram

inför Riokonferensen vidareutvecklas och att de efter hand blir

styrande för deltagarländernas praktiska politik. Utskottet

delar således regeringens mening att det är ett starkt svenskt

intresse att internationella instrument som syftar till att

främja en hållbar utveckling utformas så att de innehåller klara

och konkreta förpliktelser. De bör också medge fortlöpande

uppföljning.

Som framgår av propositionen utvecklas klimatkonventionen

vidare. Det första partsmötet kommer att ägnas åt översyn av de

artiklar som reglerar industriländernas åtaganden vilka har

särskilt stor tyngd när det gäller att begränsa utsläppen av

koldioxid och andra växthusgaser. Ett förberedande arbete pågår

där delegationen för klimatfrågor företräder Sverige i de

internationella förhandlingarna. Utskottet har inhämtat att en

omfattande utvärdering av konventionen förbereds i två steg.

Inom gruppen industriländer är delegaterna nu överens om att

konventionens nuvarande åtgärdsprogram är otillräckligt för att

nå målet att skydda klimatsystemet åt nutida och framtida

generationer. Från svensk sida har man också anslutit sig till

denna uppfattning. Vilken ambitionsnivå som erfordras kan inte

anges förrän utvärderingen är klar. Det blir sedan en politisk

fråga att bedöma vilka åtgärder som ytterligare kan och bör

vidtas. En skärpning av konventionen torde komma att få

betydande politiska implikationer, om den skall bli

verkningsfull. Det är enligt utskottets mening knappast

meningsfullt att på nuvarande stadium i uppföljningsarbetet,

innan några slutsatser dragits av den pågående utvärderingen, ta

ställning till förslagen i motion Jo690 yrkande 15.

Riksdagen har nyligen godkänt 1991 års miljöskyddsprotokoll

till Antarktisfördraget. I det sammanhanget framhöll

miljöministern att miljöskyddsprotokollet ger tillräckliga

möjligheter att reglera den tämligen begränsade svenska turismen

till Antarktis. En särskild bilaga på detta område kan dock i

framtiden komma att medföra ändringar i Antarktislagen, ansåg

han. Utskottet hade ingen annan mening.

Motionärerna har inte framfört sådan motivering för sitt förslag

(yrkande 16) att utskottet ändrat uppfattning.

Utskottet finner för egen del att det uppföljningsarbete som

bedrivs inom ramen för FN:s kommission för hållbar utveckling är

synnerligen viktigt. Vid årets möte kommer, som framgår av

propositionen, bl.a. bosättningsfrågor att diskuteras.

Utskottet vill i sammanhanget även peka på det

förberedelsearbete för Habitat II-konferensen 1996 som pågår och

som även beskrivs i propositionen. I det interna svenska

förberedelsearbetet har pekats på möjligheterna att låta Habitat

II bli en Kommunernas UNCED där särskilt människors boende och

livsvillkor lyfts fram. Därmed får syftet med motion Jo690

yrkande 18 anses vara tillgodosett.

Riokonferensen tog upp till behandling skyddet av alla länders

biologiska material och skyddet av den biologiska mångfalden. De

pågående växtförädlingsprogrammen och det ökade intresset för

bioteknik gör att många utvecklingsländers genmaterial blir

särskilt viktigt. Risken finns att utvecklingsländerna med sin

sämre miljölagstiftning och sämre kontroll blir försöksfält för

utplantering av genetiskt modifierade grödor eller andra

organismer. I Rio diskuterades äganderätten till biologiskt

material, och bestämmelser till skydd för den biologiska

mångfalden har införts i konventionen om biologisk mångfald.

Inom sitt sakområde har FAO ansvar för delar av åtaganden inom

ramen för konventionen, bl.a. avseende den domesticerade

biologiska mångfalden samt för flera områden i Agenda 21 och

Skogsprinciperna. Utskottet ser det som särskilt viktigt att

betydande ansträngningar görs inom ramen för FAO:s

växtgenetiska program för att stärka skyddet av biologiskt

material i olika länder. Detta ligger väl i linje med

överenskommelserna i Rio. Som framgår av propositionen verkar

Sverige för att överläggningarna i dessa frågor skall leda fram

till ett protokoll om växtgenetiska resurser under konventionen.

Med det anförda får motion Jo690 yrkande 14 anses vara

besvarad.

Med anledning av motionärernas förslag i yrkande 17 om behovet

av en ny konvention om spridning av spårämnen och långlivade

organiska ämnen vill utskottet erinra om det arbete med

internationell miljöövervakning av bl.a. kemikalier som pågår

inom ramen för ECE-konventionen (FN:s ekonomiska kommission för

Europa) och Pariskonventionen. Även inom OECD, ILO, HELCOM och

Nordiska rådet pågår ständigt arbete för att begränsa utsläpp

och skador orsakade av kemikalier. Utskottet utgår från att

Sverige även fortsättningsvis kommer att verka pådrivande i

dessa fora. Utskottet förutsätter att vederbörande svenska

instanser kommer att ta ett sådant initiativ som efterlyses i

motionen därest så befinns angeläget.

Vad utskottet anfört under detta avsnitt är ägnat att i

varierande grad tillgodose yrkandena 14, 15, 16, 17 och 18 i

motion Jo690. De bör alltså inte föranleda någon ytterligare

riksdagens åtgärd.

Utrikesutskottets yttrande

Yttrandet berör dels kapitel 5 som behandlar det globala

miljösamarbetet för hållbar utveckling i proposition 1993/94:111

s. 67--92, dels motion 1993/94:Jo21 av Lars Svensk (kds)

yrkande 4 som väckts med anledning av propositionen, dels

motionerna 1993/94:Jo690 av Margareta Winberg m.fl. (s)

yrkandena 2, 13 och 19 samt 1993/94:Jo691 av Maj Britt Theorin

m.fl. (s) yrkande 1 som väckts under den allmänna

motionstiden.

I yttrandet lämnas en redogörelse för propositionen varur

följande må återges.

Regeringen föreslår att en särskild arbetsgrupp tillsätts.

Arbetsgruppen föreslås lämna förslag till principer, riktlinjer

och arbetsmetoder för hur UNCED-besluten och de globala

miljöfrågorna skulle kunna integreras i det svenska

utvecklingssamarbetet.

I propositionen nämns vidare att Riobesluten måste prägla och

genomsyra de internationella organisationernas biståndsinsatser.

Som exempel på organisationer där en sådan integrering bör ske

anges bl.a. FN:s utvecklingsprogram, UNDP, Världsbanksgruppen

och de regionala utvecklingsbankerna, den globala

miljöfaciliteten (GEF), FN:s flyktingkommissarie (UNHCR), FN:s

barnfond (UNICEF) och FN:s världslivsmedelsprogram (WFP).

Förhandlingar inom ramen för GATT-arbetet bör enligt

propositionen syfta till en tolkning/förändring av de

internationella handelsreglerna, som möjliggör avsteg från

grundläggande principer om icke-diskriminering och nationell

behandling när så är nödvändigt för att uppnå och genomföra

internationellt överenskomna miljömål och åtgärdsprogram.

I propositionen sägs vidare att internationella legala

instrument kan vara verkningsfulla medel för att främja en

hållbar utveckling och genomföra besluten från UNCED i de fall

där sådana instrument bedöms vara den lämpligaste formen för

mellanstatligt arbete. Regeringen avser att verka för förbättrad

uppföljning av internationella konventioner och ökad samordning

mellan berörda konventionssekretariat.

I det normbildande samarbetet är FN:s kommission för hållbar

utveckling ett politiskt viktigt organ för att upprätthålla och

vidareutveckla det internationella samfundets samsyn på miljö

och utveckling. Den internationella uppföljningen av

skogsprinciperna bör enligt propositionen föras inom FN:s

regionala kommissioner och FAO:s regionala skogskommissioner.

Principerna kan i ett längre perspektiv ligga till grund för ett

internationellt bindande instrument.

I propositionen understryks vikten av att följa upp och

fördjupa miljöfrågorna i samband med en rad tematiska

FN-konferenser såsom FN:s konferens om befolkning och utveckling

år 1994, FN:s världstoppmöte om social utveckling år 1995, FN:s

världskvinnokonferens år 1995 och FN:s konferens om boende och

bebyggelsefrågor (Habitat II) år 1996.

Regeringen avser verka för att FN:s miljöprogram (UNEP) och

dess styrelse behåller sin roll som centralt forum i FN för

beslut om miljöhänsyn i samhällsutvecklingen och diskussion om

miljötillståndet. Regeringen anser att UNEP:s möten skall bli

årliga. UNEP:s roll för utvecklande av den internationella

miljörätten bör enligt regeringen utgöra ett prioriterat

satsningsområde. Ett annat viktigt verksamhetsområde för UNEP är

att utarbeta nationell miljölagstiftning i utvecklingsländerna.

I propositionen anges vidare att UNEP:s miljöstyrelse vid sitt

möte år 1993 på svenskt/nordiskt initiativ fattade beslut om

tillämpligheten av miljönormer vid militär verksamhet. Det är

regeringens avsikt att även framdeles noga följa och aktivt

delta i den internationella utvecklingen när det gäller dels

efterlevnad av rekommendationen i Agenda 21 beträffande

militärens hantering av miljöfarligt avfall, dels

miljöstyrelsens rekommendation om utarbetande av nationell

miljöpolicy för den militära sektorn.

Motionerna

I motion Jo21 (kds) yrkande 4 föreslås att Sverige kraftfullt

verkar för utarbetandet av en global vattenkonvention.

Motionären anför att tilltagande vattenbrist är en av de

allvarligaste frågorna för mänskligheten att lösa. Redan nu

utgör vattenbrist en källa till starka spänningar i en del torra

områden i världen.

I motion Jo690 (s) anförs att regeringens förslag i

proposition 1993/94:111 inte utgör tillräckligt underlag för de

beslut som riksdagen föreslås att fatta. Motionärerna föreslår

att riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag till

mer preciserade mål, strategier och medel (yrkande 2). I vad

avser det globala miljösamarbetet poängteras i motionen vikten

av att beakta miljöfrågor i biståndsarbetet. Motionärerna pekar

bl.a. på att miljöförstörelse kan leda till sämre

jordbruksproduktion både vad gäller kvantitet och kvalitet och

därmed till svält och sjukdomar. Detta kan i sin tur äventyra

internationell fred och säkerhet. Kretslopp och avfallsfrågor

liksom den fysiska planeringen och den urbana miljön bör också

uppmärksammas i biståndssammanhang. Motionärerna anser att det

är angeläget att Sverige arbetar för att dessa frågor tas upp

vid uppföljningen av UNCED år 1997 (yrkande 13). I motionen

föreslås också att Riodeklarationen görs till en bindande stadga

senast till uppföljningsmötet år 1997 (yrkande 19).

Motion Jo691 (s) tar upp frågan om att ta till vara resurser

som nu används på den militära sidan för att skydda, förbättra

och återställa miljön. Motionen refererar till en FN-studie från

år 1992 under svenskt ordförandeskap om militära resurser för

miljön. Inom den militära sektorn finns adekvata resurser som

kan användas för att effektivt möta hotet mot den globala

miljöförstörelsen. I FN-studien föreslås civil användning av

militära resurser såsom bl.a. satellitteknologi för övervakning

av jordbruk och torka m.m., skogsplantering och annan markvård i

tredje världen. Vidare finns förslag till kalkning av sjöar och

skogar med hjälp av militära flygplan och fartyg, bekämpning av

oljeutsläpp m.m. I yrkande 1 föreslås att Sverige i FN:s

kommission för hållbar utveckling skall ta initiativ till en

uppföljning av FN-studien om att rädda och återställa miljön i

enlighet med förslagen i studien.

Utrikesutskottets överväganden

Många av de största miljöproblemen såsom hoten mot klimatet,

ozonskiktet och den biologiska mångfalden är globala och måste

mötas gemensamt av världssamfundet. FN:s konferens om miljö och

utveckling behandlade globala miljö- och utvecklingsfrågor som

är av stor betydelse för mänsklighetens fortlevnad. Sverige har

på olika sätt varit pådrivande i detta internationella

samarbete.

Den strategi för Sveriges insatser i det globala samarbetet

som läggs fram i proposition 1993/94:111 Genomförande av

besluten vid FN:s konferens om miljö och utveckling innehåller i

allt väsentligt förslag till hur regeringen avser att fortsätta

att verka pådrivande i den normativa och operativa

miljöprocessen såväl i det bilaterala som i det multilaterala

utvecklingssamarbetet. Sambanden mellan miljö och utveckling

utgör en viktig förutsättning för såväl förståelsen av behovet

av bistånd som för att biståndet ges en utformning som medverkar

till att långsiktigt lösa utvecklingsproblemen.

Med tanke på att arbetet med att förverkliga besluten från

UNCED är en fortlöpande process vill utskottet understryka

vikten av att principerna för det svenska uppföljningsarbetet

slås fast. Utskottet ställer sig följaktligen bakom regeringens

strategi för det fortsatta internationella uppföljningsarbetet,

ett arbete som riksdagen återkommande får anledning att

behandla. Utskottet kan därmed inte tillstyrka motion Jo690 (s)

yrkande 2 i vilken yrkas att regeringen bör återkomma med

förslag till mer preciserade mål, strategier och medel.

Utskottet har i ett flertal betänkanden, senast i betänkandet

1993/94:UU4, framhållit den vikt utskottet fäster vid att en

effektivare kontroll och efterlevnad av de internationella

avtalen på miljöområdet främjas. Utskottet utgår från att

regeringen på lämpligt sätt driver denna fråga.

Vad beträffar förslaget om att göra Riodeklarationen till en

bindande stadga som framförs i motion Jo690 (s) yrkande 19

konstaterar utskottet att frågan väcktes när förhandlingarna

inför FN:s konferens om miljö och utveckling inleddes. På ett

tidigt stadium stod det klart att förhandlingarna inte skulle

resultera i en text som kunde ratificeras av staterna. Det fanns

nästan inga förutsättningar för att staterna skulle kunna enas

om legalt bindande åtagande i de flesta av de frågor som

föreslogs att tas upp i texten. Man begränsade sig därför till

att försöka enas om en deklaration med mer generellt formulerade

principer. Resultatet blev innehållet i 27 principer som

sammanfördes till den s.k. Riodeklarationen. Deklarationen är

politiskt och moraliskt förpliktande för regeringarna.

Utskottet noterar att Riodeklarationen till formen påminner om

1948 års allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Den

allmänna förklaringen är att betrakta som ett underlag till de

två vägledande konventionerna på de mänskliga rättigheternas

område som antogs år 1966. Den allmänna förklaringen har

sedermera kommit att till övervägande del utgöra internationell

sedvanerätt.

Utskottets bedömning är att ju mer Riodeklarationens principer

i olika sammanhang upprepas och bekräftas, desto mer förstärks

dessa och kan successivt komma att betraktas som internationell

sedvanerätt. Utskottet förutsätter ändå att regeringen i det

internationella förhandlingsarbetet inför uppföljningsmötet år

1997 prövar möjligheterna att få till stånd en process som

verkar för att Riodeklarationen utvecklas till ett bindande

dokument eller stadga.

Utskottet betraktar med det ovan anförda motion Jo690 (s)

yrkande 19 som besvarad.

Utskottet noterar att tanken på en global vattenkonvention som

förs fram i motion Jo21 (kds) lanserades i UNCED-processen.

Sverige ställde sig positivt till detta. Enligt vad utskottet

erfarit kommer vattenfrågorna att behandlas vid årets möte med

FN:s kommission för hållbar utveckling. Utskottet utgår från att

regeringen avser inta en aktiv hållning eftersom vattnet är en

avgörande livsförutsättning. Sverige söker redan nu driva en

linje där projekt kring ett hållbart utnyttjande av

sötvattentillgångar i u-länder ges en hög prioritet. Frågan

drivs av Sverige bl.a. inom ramen för den konvention mot

ökenspridning där Sverige har ordförandeskapet.

Med det anförda anser utskottet att motion Jo21 (kds) yrkande

4 kan besvaras.

Enligt vad utskottet erfarit kommer FN:s kommission för

hållbar utveckling att vid årets möte behandla frågor kring

avfallshantering och fysisk planering kopplade till den urbana

miljön. Utskottet anser det angeläget att Sverige fortsatt

verkar för att u-ländernas utsatta situation uppmärksammas när

det gäller den urbana miljön. Utskottet förutsätter att Sverige

driver denna fråga såväl i kommissionen som i

förberedelsearbetet inför uppföljningsmötet år 1997.

Utskottet anser härmed att motion Jo690 (s) yrkande 13 kan

besvaras.

I likhet med regeringen finner utskottet det angeläget att

Sverige fortsätter att verka för att FN:s miljöprogram (UNEP)

och dess styrelse behåller sin roll som centralt forum i FN för

beslut om miljöhänsyn i samhällsutvecklingen och diskussion om

miljötillståndet. Utskottet har tidigare påpekat (betänkandena

1991/92:UU22 och 1993/94:UU4 samt i yttrandet 1992/93:UU2y) att

den FN-studie, som arbetats fram under svenskt ordförandeskap,

borde kunna utgöra en grund för användning av diverse militära

resurser på miljöområdet. Utskottet vidhåller denna uppfattning

och förutsätter att detta arbete följs upp i FN:s kommission för

hållbar utveckling.

Utskottet noterar i detta sammanhang att UNEP:s miljöstyrelse

på svenskt/nordiskt initiativ nu fattat beslut om

tillämpligheten av miljönormer vid militär verksamhet. Utskottet

noterar vidare att regeringen avser att aktivt delta i det

internationella miljösamarbetet när det gäller efterlevnaden av

rekommendationen i Agenda 21 om militärens hantering av

miljöfarligt avfall och miljöstyrelsens rekommendation om

utarbetande av nationell miljöpolicy för den militära sektorn.

Med det anförda tillgodoses förslaget i motion Jo691 (s)

yrkande 1 som därmed kan besvaras.

Jordbruksutskottets överväganden

Utskottet ansluter sig till utrikesutskottets överväganden i

yttrandet. Motionerna Jo690 yrkandena 13 och 19, Jo691

yrkande 1 och Jo21 yrkande 4 påkallar inte någon ytterligare

åtgärd från riksdagens sida.

Riksdagen bör således med avslag på motion Jo690 yrkande 2

godkänna vad i propositionen anförs om den huvudsakliga

inriktningen av den svenska strategin för det globala samarbetet

för hållbar utveckling.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande preciserat förslag till inriktning m.m.

att riksdagen avslår motion 1993/94:Jo690 yrkandena 3, 4, 5

och 7,

res. 1 (s)

2. beträffande ekologisk odling m.m.

att riksdagen avslår motion 1993/94:Jo21 yrkandena 1 och 2,

3. beträffande försvaret och miljön

att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Jo690 yrkande 11 och

1993/94:Jo691 yrkandena 2--7,

4. beträffande länsstyrelserna och landskapsplanering m.m.

att riksdagen avslår motion 1993/94:Jo690 yrkandena 10 och 12,

5. beträffande kommunernas arbete

att riksdagen avslår motion 1993/94:Jo21 yrkande 3,

6. beträffande genomförandet av Riobesluten i Sverige

att riksdagen med avslag på motion 1993/94:Jo690 yrkande 1

godkänner vad i propositionen anförs om den huvudsakliga

inriktningen av arbetet med genomförandet av Riobesluten i

Sverige (prop. kap. 4),

res. 2 (s)

7. beträffande utnyttjande av genetiskt material m.m.

att riksdagen avslår motion 1993/94:Jo690 yrkandena 14--18,

res. 3 (s)

8. beträffande en global vattenkonvention

att riksdagen avslår motion 1993/94:Jo21 yrkande 4,

9. beträffande utvecklingssamarbete m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Jo690 yrkandena 13 och

19 samt 1993/94:Jo691 yrkande 1,

10. beträffande den svenska strategin för det globala

samarbetet för hållbar utveckling att riksdagen med avslag

på motion 1993/94:Jo690 yrkande 2 godkänner vad i propositionen

anförs om den huvudsakliga inriktningen av den svenska strategin

för det globala samarbetet för hållbar utveckling (prop.

kap. 5).

res. 4 (s)

Stockholm den 29 mars 1994

På jordbruksutskottets vägnar

Margareta Winberg

I beslutet har deltagit: Margareta Winberg (s), Ivar

Virgin (m), Ingvar Eriksson (m), Inga-Britt Johansson (s), Åke

Selberg (s), Lennart Brunander (c), Inge Carlsson (s), Mona

Saint Cyr (m), Kaj Larsson (s), Max Montalvo (nyd), Ulla

Pettersson (s), Carl G Nilsson (m), Lennart Fremling (fp),

Berndt Ekholm (s) och Carl Olov Persson (kds).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Jan Jennehag (v) närvarit

vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Reservationer

1. Preciserat förslag till inriktning m.m. (mom. 1)

Margareta Winberg, Inga-Britt Johansson, Åke Selberg, Inge

Carlsson, Kaj Larsson, Ulla Pettersson och Berndt Ekholm

(alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar

med "Det är" och på s. 10 slutar med "och 7" bort ha följande

lydelse:

Utskottet ansluter sig till förslaget i den socialdemokratiska

motionen Jo690, att regeringen bör återkomma med preciserade

mål, strategier och medel. Utskottet återkommer till denna fråga

i fortsättningen (res. 2 och 4). Utskottet har dock valt att i

anslutning till motionen kommentera en del tankar och förslag

som förs fram i propositionen.

Utskottet erinrar om att förslag redan tidigare väckts från

socialdemokratisk sida att Riokonferensen inklusive arbetet med

Agenda 21 skall följas upp av en brett sammansatt kommission

med företrädare för bl.a. riksdag, kommuner, näringsliv,

fackliga organisationer, forskare och föreningar. Kommissionens

uppgift bör vara att hålla samman den nationella uppföljningen

och utgöra inspirationskälla och idéspruta för svenskt

miljöarbete.

Riksdagen bör i enlighet med yrkande 3 i motionen uppmana

regeringen att tillsätta en brett sammansatt kommission för

svenskt Agenda 21-arbete. Kommissionen bör också ha till

uppgift att förbereda FN:s stora uppföljning av UNCED, som är

planerad till 1997.

Som framhålls i motionen (yrkande 4) är en förstärkning av det

europeiska miljöarbetet nödvändig, eftersom vi i så stor

utsträckning påverkas av EU:s miljöarbete och miljöregler. Detta

gäller oavsett om Sverige blir medlem i EU eller inte. Ökade

personella resurser behövs både i Bryssel och i andra europeiska

länder. Det är ett effektivt sätt att finna kanaler till

beslutsfattare och opinionsbildare i de olika länderna.

Utskottet förordar således i likhet med motionärerna att

miljöarbetet gentemot övriga Europa stärks.

I motionen erinras vidare om att Socialdemokraterna införde

krav på miljökonsekvensbeskrivningar i NRL. MKB är ett bra

instrument för att förebygga miljöproblem. Det är därför

angeläget att en bredare användning av

miljökonsekvensbeskrivningar införs. Viktiga beslut som fattas

av statliga verk och kommuner samt olika nationella beslut, som

t.ex. skatteomläggningar, bör miljökonsekvensbeskrivas. Konkreta

förslag till hur miljöregler skall inlemmas i verksamheten måste

utformas. Utskottet förordar i anslutning till yrkande 5 av

motionen att riksdagen begär att regeringen återkommer med en

sådan redovisning snarast.

I regeringens proposition diskuteras vikten av att öka

engagemanget i den internationella miljöövervakningen liksom

etablerandet av ett miljödatacentrum i Kiruna. Några beslut

föreslås dock inte. Utskottet ställer sig positivt till

resonemanget om miljöövervakning.

Det är också angeläget att utveckla redovisningen av hur väl

miljömålen uppfyllts under året i samband med presentation av

finansplanen. Miljöindexsystemet bör presenteras på ett sådant

sätt att det blir möjligt att jämföra förändringar över tiden

och koppla dem till hur väl landets miljömål uppfylls. Ett

sådant uppdrag bör läggas på Naturvårdsverket i samband med

uppdraget att utveckla en strategi för internationellt

miljöövervakningsarbete. Därmed tillgodoses yrkande 7 i

motionen.

Riksdagen bör med anledning av motion Jo690 yrkandena 3, 4, 5

och 7 som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet

sålunda anfört.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande

lydelse:

1. beträffande preciserat förslag till inriktning m.m.

att riksdagen med anledning av motion 1993/94:Jo690 yrkandena

3, 4, 5 och 7 som sin mening ge regeringen till känna vad

utskottet anfört,

2. Genomförandet av Riobesluten i Sverige (mom. 6)

Margareta Winberg, Inga-Britt Johansson, Åke Selberg, Inge

Carlsson, Kaj Larsson, Ulla Pettersson och Berndt Ekholm

(alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16

börjar med "Med det" och slutar med "(s. 13)" bort ha följande

lydelse:

Propositionen ger en genomgång av svensk miljöpolitik.

Utskottet delar dock den kritiska inställning som framförs i den

socialdemokratiska motionen Jo690 (yrkande 1). I likhet med

flera andra propositioner på miljöområdet innehåller den nu

föreliggande propositionen mycket få konkreta förslag. Detta

trots löften om motsatsen i UNCED-skrivelsen. Propositionens

allmänna utformning med en beskrivning av dagsläget och främst

förslag till en mängd utredningar bildar enligt utskottets

mening inte tillräckligt underlag för de beslut som riksdagen

föreslås att fatta.

Riksdagen bör därför med avslag på regeringens förslag om

godkännande av den huvudsakliga inriktningen av arbetet med

genomförandet av Riobesluten i Sverige och med anledning av

motion Jo690 yrkande 1 hemställa att regeringen återkommer med

förslag till mer preciserade mål, strategier och medel.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande

lydelse:

6. beträffande genomförandet av Riobesluten i Sverige

att riksdagen med anledning av motion 1993/94:Jo690 yrkande 1

och med avslag på propositionen i denna del som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. Utnyttjande av genetiskt material m.m. (mom. 7)

Margareta Winberg, Inga-Britt Johansson, Åke Selberg, Inge

Carlsson, Kaj Larsson, Ulla Pettersson och Berndt Ekholm

(alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19

börjar med "Som framgår" och på s. 21 slutar med "riksdagens

åtgärd" bort ha följande lydelse:

Som framgår -- -- -- (= utskottet) -- -- -- denna uppfattning.

Det är, som framhålls i motion Jo690 (yrkande 15), angeläget att

regeringen arbetar för en skärpning som innebär att målet att

stabilisera koldioxidutsläppen till år 2000 på 1990 års nivå

blir bindande samt att det utvidgas till att även innehålla

målsättningen att därefter minska dem.

Miljöskyddsprotokollet till Antarktisfördraget har nyligen

godkänts av riksdagen. Dock har inte den ökande turismen

uppmärksammats tillräckligt. Utskottet delar den mening som

framförs i motion Jo690 (yrkande 16) att regeringen bör verka

för att ett särskilt protokoll antas med regler för hur turismen

skall regleras och att regler för miljökonsekvensbeskrivningar

av denna verksamhet utformas inom ramen för ett

tilläggsprotokoll.

FN:s kommission för en hållbar utveckling, CSD, har en

viktig roll i uppföljningen av Riokonferensen. Utskottet ser

positivt på de årliga temakonferenserna liksom den samlade

uppföljningen 1997. En svensk kommission, bildad för uppföljning

av Riobesluten, kan verksamt bidra till genomarbetade och väl

förankrade svenska positioner inför uppföljningsmötet. Det är

också viktigt att Sverige inför temamötet i år driver de urbana

miljöfrågorna, i enlighet med förslaget i yrkande 18 i motion

Jo690.

I bioteknikens spår blir många utvecklingsländers

genmaterial kommersiellt viktiga. Det finns även risk att

utvecklingsländerna med sin sämre miljölagstiftning och sämre

kontroll blir försöksfält för utplantering av genetiskt

modifierade grödor eller andra organismer. Dessa problem togs

upp under Riokonferensen och ingår delvis i konventionen om

biologisk mångfald. Men Sverige bör, bl.a. i det arbete som

pågår inom FAO, verka för skarpare regler vad gäller användning

av ländernas genetiska resurser och forskning och användning av

genetiskt modifierade organismer, i enlighet med vad som anförs

i motion Jo690 yrkande 14.

Utskottet biträder även förslaget i yrkande 17 av motionen,

att Sverige bör överväga om det behövs en ny konvention om

spridning av spårämnen och långlivade organiska ämnen.

Utskottet föreslår att riksdagen med anledning av motion Jo690

yrkandena 14--18 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande

lydelse:

7. beträffande utnyttjande av genetiskt material m.m.

att riksdagen med anledning av motion 1993/94:Jo690 yrkandena

14--18 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört,

4. Den svenska strategin för det globala samarbetet för

hållbar utveckling (mom. 10)

Margareta Winberg, Inga-Britt Johansson, Åke Selberg, Inge

Carlsson, Kaj Larsson, Ulla Pettersson och Berndt Ekholm

(alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 24

börjar med "Riksdagen bör" och slutar med "hållbar utveckling"

bort ha följande lydelse:

Utskottet konstaterar att propositionen är en redogörelse för

svensk miljöpolitik utan konkreta förslag. Den har mer

karaktären av en skrivelse till riksdagen. Utskottet anser att

propositionens allmänna beskrivning av dagsläget och förslag

till en mängd utredningar inte utgör ett tillräckligt underlag

för de beslut som riksdagen föreslås att fatta. Utskottet

tillstyrker motion Jo690 (s) yrkande 2 och föreslår följaktligen

att riksdagen ger regeringen i uppdrag att återkomma med förslag

till mer preciserade mål, strategier och medel för genomförandet

av besluten vid FN:s konferens om miljö och utveckling.

Riksdagen bör således inte godkänna vad i propositionen anförs

om den huvudsakliga inriktningen av den svenska strategin för

det globala samarbetet för hållbar utveckling.

dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande

lydelse:

10. beträffande den svenska strategin för det globala

samarbetet för hållbar utveckling

att riksdagen med anledning av motion 1993/94:Jo690 yrkande 2

och med avslag på propositionen i denna del som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

Särskilt yttrande

Försvaret och miljön (mom. 3)

Margareta Winberg, Inga-Britt Johansson, Åke Selberg, Inge

Carlsson, Kaj Larsson, Ulla Pettersson och Berndt Ekholm

(alla s) anför:

Socialdemokraterna anser liksom utskottsmajoriteten att

försvarets miljöarbete kommit en bra bit på väg. Det är dock

angeläget att snabbt gå vidare och låta miljöhänsyn genomsyra

hela verksamheten. Framtagande av en miljöplan för försvarets

verksamhet stämmer väl med våra krav. Det är angeläget att

miljöarbetet inom försvaret fortlöpande redovisas för riksdagen.

Miljökonsekvensbeskrivningar ser vi som en bra hjälp att öka

miljöhänsynen i försvarets verksamhet. Sådana bör därför göras

för all militär verksamhet som påtagligt påverkar miljön. Det

gäller exempelvis upphandling av vapen och bränsle samt vid

planering av större övningar i terrängen.

Det är bra att försvaret avser att ta fram ett samlat

saneringsprogram för förorenad mark. Vi anser att åtgärderna i

huvudsak bör bekostas inom ramen för försvarets normala anslag.

Redan i dag har försvaret en viktig roll i olycksberedskapen.

Det är därför angeläget att fästa större vikt vid detta i

utbildningen av de värnpliktiga. De bör få ökade kunskaper om

hur man räddar och återställer miljön. Vi anser att denna

verksamhet planmässigt skall byggas ut och att försvaret skall

ges utökade skyldigheter att delta i miljövårdande arbete.

Buller är ett stort problem i dagens samhälle. Försvaret bör

därför i möjligaste mån begränsa bullerstörningar från den egna

verksamheten, det gäller t.ex. flyget och biltransporterna vid

övningar m.m. Vi anser att större vikt bör läggas vid sådana

åtgärder. Det kan ske genom bättre bullerdämpning av motorer,

men också genom bättre planering vid val av vägar och tider för

transporter.

Sprängningar av gammal ammunition ger tillräckligt stora

miljöproblem för att oroa Kommunen i Älvdalen och Länsstyrelsen

i Kopparbergs län. Framför allt gäller det höga ljudnivåer,

spridning av bly och andra metaller samt bildandet av

växthusgasen metan. I likhet med länsstyrelsen anser vi att

miljöutsläppen måste minska genom användande av miljövänligare

destruktionsteknik. FOA utvecklar exempelvis en metod där

sprängämne och krut mals tillsammans med villaolja för att sedan

brännas. Detta ger mindre utsläpp än dagens metoder.

Utvecklingen mot metoder med mindre miljöpåverkan måste

påskyndas.

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,

eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i

utskottet.

Jan Jennehag (v) anför:

Enligt min mening borde utskottet ha anslutit sig till de

socialdemokratiska reservationerna i detta betänkande och

således avstyrkt regeringens proposition.

Skatteutskottets yttrande

1993/94:SkU5y

Bilaga

Skatteväxling

Till jordbruksutskottet

Skatteutskottet har fått tillfälle att yttra sig över

proposition 1993/94:111 Med sikte på en hållbar utveckling;

Genomförande av besluten vid FN:s konferens om miljö och

utveckling -- UNCED jämte följdmotion 1993/94:Jo21.

I propositionen föreslår regeringen att riksdagen godkänner

den huvudsakliga inriktningen av arbetet med genomförandet i

Sverige av de beslut som fattats vid FN:s konferens om miljö

och utveckling -- UNCED. En av grundtankarna är att ekonomiska

och ekologiska frågor skall integreras, och ett sätt att öka

integrationen är genom skatteväxling, dvs. att man inom ramen

för det totala skatteuttaget gör förändringar, så att

skattesystemet inriktas mot ett ökat inslag av miljörelaterade

skatter. De intäkter som de miljörelaterade skatterna ger kan

skapa utrymme för angelägna skattesänkningar, samtidigt som de

kan bidra till samhällsekonomisk effektivitet på så sätt att de

korrigerar brister i den samhällsekonomiska prissättningen.

Hänsyn måste härvid tas till andra angelägna mål som exempelvis

en bibehållen konkurrenskraft och att skattetrycket inte höjs

vid eventuella förändringar. Enligt regeringens bedömning finns

det anledning att utreda förutsättningarna för en skatteväxling

som innebär ytterligare miljörelatering inom skattesystemet.

Regeringen har enligt vad som anförs för avsikt att inom kort

återkomma i denna fråga.

Enligt utskottets mening är det angeläget att de möjligheter

till en ökad miljöstyrning som finns inom skattesystemet tas

till vara på bästa sätt, och utskottet anser att det är viktigt

att möjligheterna till en omfördelning inom skattesystemet nu

utreds. Som anförs måste härvid hänsyn tas till andra

beaktansvärda mål som t.ex. behovet av bibehållen internationell

konkurrenskraft. Utskottet instämmer i bedömningen att det finns

anledning att utreda förutsättningarna för en skatteväxling.

I övrigt har utskottet inte funnit anledning till

ställningstagande.

Stockholm den 1 mars 1994

På skatteutskottets vägnar

Knut Wachtmeister

I beslutet har deltagit: Knut Wachtmeister (m), Lars

Hedfors (s), Filip Fridolfsson (m), Kjell Johansson (fp), Jan

Fransson (s), Ivar Franzén (c), Anita Johansson (s), Karl-Gösta

Svenson (m), Harry Staaf (kds), Peter Kling (nyd), Gunnar

Nilsson (s), Carl Fredrik Graf (m), Sverre Palm (s), Karl

Hagström (s) och Inger Lundberg (s).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Lars Bäckström (v) närvarit

vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Utrikesutskottets yttrande

1993/94:UU5y

Bilaga

Genomförande av besluten vid FN:s konferens om miljö och

utveckling -- UNCED

Till jordbruksutskottet

Regeringen föreslår i proposition 1993/94:111 Genomförande av

besluten vid FN:s konferens om miljö och utveckling -- UNCED att

riksdagen godkänner dels den huvudsakliga inriktningen av

arbetet med genomförandet av Riobesluten i Sverige (kapitel 4 i

propositionen), dels den huvudsakliga inriktningen av den

svenska strategin för det globala samarbetet för hållbar

utveckling (kapitel 5 i propositionen).

Propositionen har hänvisats till jordbruksutskottet som genom

beslut den 8 februari 1994 berett utrikesutskottet tillfälle att

senast den 15 mars 1994 yttra sig över propositionen, jämte

motioner, i de delar som berör utrikesutskottets

beredningsområde.

Yttrandet berör dels kapitel 5 som behandlar det globala

miljösamarbetet för hållbar utveckling i proposition

1993/94:111, s. 67--92, dels motion 1993/94:Jo21 av Lars

Svensk (kds) yrkande 4 som väckts med anledning av

propositionen, dels motionerna 1993/94:Jo690 av Margareta

Winberg m.fl. (s) yrkandena 2, 13 och 19 samt 1993/94:Jo691 av

Maj Britt Theorin m. fl. (s) yrkande 1 som väckts under den

allmänna motionstiden.

Utskottet

Bakgrund

Regeringen lämnade med skrivelse 1992/93:13 riksdagen en

redogörelse för FN:s konferens om miljö och utveckling, UNCED,

som ägde rum i Rio de Janeiro den 3--14 juni 1992. I skrivelsen

meddelade regeringen sin avsikt att återkomma till riksdagen i

fråga om det svenska arbetet med uppföljningen av konferensens

beslut. Riksdagen lade regeringens skrivelse (bet. 1992/93:JoU8,

yttrande 1992/93:UU2y, rskr. 1992/93:70) till handlingarna.

I proposition 1993/94:111 lägger regeringen fram sin strategi

för det fortsatta arbetet med att förverkliga målet om en

hållbar utveckling i Sverige och en strategi för Sveriges

insatser i det globala samarbetet för hållbar utveckling.

Det övergripande målet för de svenska insatserna i det globala

miljö- och utvecklingssamarbetet är att åstadkomma en

integrering av UNCED-besluten i både det normativa och operativa

internationella samarbetet. Där så är lämpligt avser regeringen

sträva efter att få till stånd internationella avtal med

konkreta och tidsbestämda åtaganden och förpliktelser.

Regeringen föreslår att en särskild arbetsgrupp tillsätts.

Arbetsgruppen föreslås lämna förslag till principer, riktlinjer

och arbetsmetoder för hur UNCED-besluten och de globala

miljöfrågorna skulle kunna integreras i det svenska

utvecklingssamarbetet.

I propositionen nämns vidare att Riobesluten måste prägla och

genomsyra de internationella organisationernas biståndsinsatser.

Som exempel på organisationer där en sådan integrering bör ske

anges bl.a. FN:s utvecklingsprogram, UNDP, Världsbanksgruppen

och de regionala utvecklingsbankerna, den globala

miljöfaciliteten (GEF), FN:s flyktingkommissarie (UNHCR), FN:s

barnfond (UNICEF) och FN:s världslivsmedelsprogram (WFP).

Förhandlingar inom ramen för GATT-arbetet bör enligt

propositionen syfta till en tolkning/förändring av de

internationella handelsreglerna, som möjliggör avsteg från

grundläggande principer om icke-diskriminering och nationell

behandling när så är nödvändigt för att uppnå och genomföra

internationellt överenskomna miljömål och åtgärdsprogram.

I propositionen sägs vidare att internationella legala

instrument kan vara verkningsfulla medel för att främja en

hållbar utveckling och genomföra besluten från UNCED i de fall

där sådana instrument bedöms vara den lämpligaste formen för

mellanstatligt arbete. Regeringen avser att verka för förbättrad

uppföljning av internationella konventioner och ökad samordning

mellan berörda konventionssekretariat.

I det normbildande samarbetet är FN:s kommission för hållbar

utveckling ett politiskt viktigt organ för att upprätthålla och

vidareutveckla det internationella samfundets samsyn på miljö

och utveckling. Den internationella uppföljningen av

skogsprinciperna bör enligt propositionen föras inom FN:s

regionala kommissioner och FAO:s regionala skogskommissioner.

Principerna kan i ett längre perspektiv ligga till grund för ett

internationellt bindande instrument.

I propositionen understryks vikten av att följa upp och

fördjupa miljöfrågorna i samband med en rad tematiska

FN-konferenser såsom FN:s konferens om befolkning och utveckling

år 1994, FN:s världstoppmöte om social utveckling år 1995, FN:s

världskvinnokonferens år 1995 och FN:s konferens om boende och

bebyggelsefrågor (Habitat II) år 1996.

Regeringen avser verka för att FN:s miljöprogram (UNEP) och

dess styrelse behåller sin roll som centralt forum i FN för

beslut om miljöhänsyn i samhällsutvecklingen och diskussion om

miljötillståndet. Regeringen anser att UNEP:s möten skall bli

årliga. UNEP:s roll för utvecklande av den internationella

miljörätten bör enligt regeringen utgöra ett prioriterat

satsningsområde. Ett annat viktigt verksamhetsområde för UNEP är

att utarbeta nationell miljölagstiftning i utvecklingsländerna.

I propositionen anges vidare att UNEP:s miljöstyrelse vid sitt

möte år 1993 på svenskt/nordiskt initiativ fattade beslut om

tillämpligheten av miljönormer vid militär verksamhet. Det är

regeringens avsikt att även framdeles noga följa och aktivt

delta i den internationella utvecklingen när det gäller dels

efterlevnad av rekommendationen i Agenda 21 beträffande

militärens hantering av miljöfarligt avfall, dels

miljöstyrelsens rekommendation om utarbetande av nationell

miljöpolicy för den militära sektorn.

Motionerna

I motion Jo21 (kds) yrkande 4 föreslås att Sverige kraftfullt

verkar för utarbetandet av en global vattenkonvention.

Motionären anför att tilltagande vattenbrist är en av de

allvarligaste frågorna för mänskligheten att lösa. Redan nu

utgör vattenbrist en källa till starka spänningar i en del torra

områden i världen.

I motion Jo690 (s) anförs att regeringens förslag i

proposition 1993/94:111 inte utgör tillräckligt underlag för de

beslut som riksdagen föreslås att fatta. Motionärerna föreslår

att riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag till

mer preciserade mål, strategier och medel (yrkande 2). I vad

avser det globala miljösamarbetet poängteras i motionen vikten

av att beakta miljöfrågor i biståndsarbetet. Motionärerna pekar

bl.a. på att miljöförstörelse kan leda till sämre

jordbruksproduktion både vad gäller kvantitet och kvalitet och

därmed till svält och sjukdomar. Detta kan i sin tur äventyra

internationell fred och säkerhet. Kretslopp och avfallsfrågor

liksom den fysiska planeringen och den urbana miljön bör också

uppmärksammas i biståndssammanhang. Motionärerna anser att det

är angeläget att Sverige arbetar för att dessa frågor tas upp

vid uppföljningen av UNCED år 1997 (yrkande 13). I motionen

föreslås också att Riodeklarationen görs till en bindande stadga

senast till uppföljningsmötet år 1997 (yrkande 19).

Motion Jo691 (s) tar upp frågan om att ta till vara resurser

som nu används på den militära sidan för att skydda, förbättra

och återställa miljön. Motionen refererar till en FN-studie från

år 1992 under svenskt ordförandeskap om militära resurser för

miljön. Inom den militära sektorn finns adekvata resurser som

kan användas för att effektivt möta hotet mot den globala

miljöförstörelsen. I FN-studien föreslås civil användning av

militära resurser såsom bl.a. satellitteknologi för övervakning

av jordbruk och torka m.m., skogsplantering och annan markvård i

tredje världen. Vidare finns förslag till kalkning av sjöar och

skogar med hjälp av militära flygplan och fartyg, bekämpning av

oljeutsläpp m.m. I yrkande 1 föreslås att Sverige i FN:s

kommission för hållbar utveckling skall ta initiativ till en

uppföljning av FN-studien om att rädda och återställa miljön i

enlighet med förslagen i studien.

Utskottets överväganden

Många av de största miljöproblemen såsom hoten mot klimatet,

ozonskiktet och den biologiska mångfalden är globala och måste

mötas gemensamt av världssamfundet. FN:s konferens om miljö och

utveckling behandlade globala miljö- och utvecklingsfrågor som

är av stor betydelse för mänsklighetens fortlevnad. Sverige har

på olika sätt varit pådrivande i detta internationella

samarbete.

Den strategi för Sveriges insatser i det globala samarbetet

som läggs fram i proposition 1993/94:111 Genomförande av

besluten vid FN:s konferens om miljö och utveckling innehåller i

allt väsentligt förslag till hur regeringen avser att fortsätta

att verka pådrivande i den normativa och operativa

miljöprocessen såväl i det bilaterala som i det multilaterala

utvecklingssamarbetet. Sambanden mellan miljö och utveckling

utgör en viktig förutsättning för såväl förståelsen av behovet

av bistånd som för att biståndet ges en utformning som medverkar

till att långsiktigt lösa utvecklingsproblemen.

Med tanke på att arbetet med att förverkliga besluten från

UNCED är en fortlöpande process vill utskottet understryka

vikten av att principerna för det svenska uppföljningsarbetet

slås fast. Utskottet ställer sig följaktligen bakom regeringens

strategi för det fortsatta internationella uppföljningsarbetet,

ett arbete som riksdagen återkommande får anledning att

behandla. Utskottet kan därmed inte tillstyrka motion Jo690 (s)

yrkande 2 i vilken yrkas att regeringen bör återkomma med

förslag till mer preciserade mål, strategier och medel.

Utskottet har i ett flertal betänkanden, senast i betänkandet

1993/94:UU4, framhållit den vikt utskottet fäster vid att en

effektivare kontroll och efterlevnad av de internationella

avtalen på miljöområdet främjas. Utskottet utgår från att

regeringen på lämpligt sätt driver denna fråga.

Vad beträffar förslaget om att göra Riodeklarationen till en

bindande stadga som framförs i motion Jo690 (s) yrkande 19

konstaterar utskottet att frågan väcktes när förhandlingarna

inför FN:s konferens om miljö och utveckling inleddes. På ett

tidigt stadium stod det klart att förhandlingarna inte skulle

resultera i en text som kunde ratificeras av staterna. Det fanns

nästan inga förutsättningar för att staterna skulle kunna enas

om legalt bindande åtagande i de flesta av de frågor som

föreslogs att tas upp i texten. Man begränsade sig därför till

att försöka enas om en deklaration med mer generellt formulerade

principer. Resultatet blev innehållet i 27 principer som

sammanfördes till den s.k. Riodeklarationen. Deklarationen är

politiskt och moraliskt förpliktande för regeringarna.

Utskottet noterar att Riodeklarationen till formen påminner om

1948 års allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Den

allmänna förklaringen är att betrakta som ett underlag till de

två vägledande konventionerna på de mänskliga rättigheternas

område som antogs år 1966. Den allmänna förklaringen har

sedermera kommit att till övervägande del utgöra internationell

sedvanerätt.

Utskottets bedömning är att ju mer Riodeklarationens principer

i olika sammanhang upprepas och bekräftas, desto mer förstärks

dessa och kan successivt komma att betraktas som internationell

sedvanerätt. Utskottet förutsätter ändå att regeringen i det

internationella förhandlingsarbetet inför uppföljningsmötet år

1997 prövar möjligheterna att få till stånd en process som

verkar för att Riodeklarationen utvecklas till ett bindande

dokument eller stadga.

Utskottet betraktar med det ovan anförda motion Jo690 (s)

yrkande 19 som besvarad.

Utskottet noterar att tanken på en global vattenkonvention som

förs fram i motion Jo21 (kds) lanserades i UNCED-processen.

Sverige ställde sig positivt till detta. Enligt vad utskottet

erfarit kommer vattenfrågorna att behandlas vid årets möte med

FN:s kommission för hållbar utveckling. Utskottet utgår från att

regeringen avser inta en aktiv hållning eftersom vattnet är en

avgörande livsförutsättning. Sverige söker redan nu driva en

linje där projekt kring ett hållbart utnyttjande av

sötvattentillgångar i u-länder ges en hög prioritet. Frågan

drivs av Sverige bl.a. inom ramen för den konvention mot

ökenspridning där Sverige har ordförandeskapet.

Med det anförda anser utskottet att motion Jo21 (kds) yrkande

4 kan besvaras.

Enligt vad utskottet erfarit kommer FN:s kommission för

hållbar utveckling vid årets möte att behandla frågor kring

avfallshantering och fysisk planering kopplade till den urbana

miljön. Utskottet anser det angeläget att Sverige fortsatt

verkar för att u-ländernas utsatta situation uppmärksammas när

det gäller den urbana miljön. Utskottet förutsätter att Sverige

driver denna fråga såväl i kommissionen som i

förberedelsearbetet inför uppföljningsmötet år 1997.

Utskottet anser härmed att motion Jo690 (s) yrkande 13 kan

besvaras.

I likhet med regeringen finner utskottet det angeläget att

Sverige fortsätter att verka för att FN:s miljöprogram (UNEP)

och dess styrelse behåller sin roll som centralt forum i FN för

beslut om miljöhänsyn i samhällsutvecklingen och diskussion om

miljötillståndet. Utskottet har tidigare påpekat (betänkandena

1991/92:UU22 och 1993/94:UU4 samt i yttrandet 1992/93:UU2y) att

den FN-studie, som arbetats fram under svenskt ordförandeskap,

borde kunna utgöra en grund för användning av diverse militära

resurser på miljöområdet. Utskottet vidhåller denna uppfattning

och förutsätter att detta arbete följs upp i FN:s kommission för

hållbar utveckling.

Utskottet noterar i detta sammanhang att UNEP:s miljöstyrelse

på svenskt/nordiskt initiativ nu fattat beslut om

tillämpligheten av miljönormer vid militär verksamhet. Utskottet

noterar vidare att regeringen avser att aktivt delta i det

internationella miljösamarbetet när det gäller efterlevnaden av

rekommendationen i Agenda 21 om militärens hantering av

miljöfarligt avfall och miljöstyrelsens rekommendation om

utarbetande av nationell miljöpolicy för den militära sektorn.

Med det anförda tillgodoses förslaget i motion Jo691 (s)

yrkande 1 som därmed kan besvaras.

Stockholm den 15 mars 1994

På utrikesutskottets vägnar

Daniel Tarschys

I beslutet har deltagit: Daniel Tarschys (fp), Pierre

Schori (s), Alf Wennerfors (m), Mats Hellström (s), Maj Britt

Theorin (s), Pär Granstedt (c), Karl-Erik Svartberg (s), Göran

Lennmarker (m), Margareta Viklund (kds), Lars Moquist (nyd),

Viola Furubjelke (s), Kristina Svensson (s), Peeter Luksep (m),

Berndt Ekholm (s) och Bengt Ahlquist (fp).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Bertil Måbrink (v) närvarit

vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Avvikande mening

Pierre Schori, Mats Hellström, Maj Britt Theorin, Karl-Erik

Svartberg, Viola Furubjelke, Kristina Svensson och Berndt Ekholm

(alla s) anser att den del av utskottets yttrande som börjar med

"Med tanke på" och slutar med "mål, strategier och medel." bort

ha följande lydelse:

Utskottet konstaterar att propositionen är en redogörelse för

svensk miljöpolitik utan konkreta förslag. Den har mer

karaktären av en skrivelse till riksdagen. Utskottet anser att

propositionens allmänna beskrivning av dagsläget och förslag

till en mängd utredningar inte utgör ett tillräckligt underlag

för de beslut som riksdagen föreslås att fatta. Utskottet

tillstyrker motion Jo690 (s) yrkande 2 och föreslår följaktligen

att riksdagen ger regeringen i uppdrag att återkomma med förslag

till mer preciserade mål, strategier och medel för genomförandet

av besluten vid FN:s konferens om miljö och utveckling.

Försvarsutskottets yttrande

1993/94:FöU5y

Bilaga

Försvaret och miljön

Till jordbruksutskottet

Försvarsutskottet har beslutat att med yttrande till

jordbruksutskottet överlämna motionerna Jo690 (s) yrkande 11 och

Jo691 (s) yrkandena 2--7. Nämnda motioner behandlar försvaret

och miljön och hur därvid 1992 års FN-konferens i Rio bör följas

upp i svenska åtgärder. Motion Jo690 (s) har avgivits med

anledning av regeringens miljöproposition (prop. 1993/94:111)

Med sikte på hållbar utveckling. Motion Jo691 (s) tar, i sina

yrkanden om försvaret, upp i huvudsak samma frågor som behandlas

i motion Jo690 (s) yrkande 11.

Propositionen

Regeringen konstaterar att riksdagen har beslutat (prop.

1992/93:100 bil. 5, FöU9, rskr. 333) om en grundläggande

inriktning för försvarsmaktens miljöarbete.

Regeringen konstaterar vidare att det inte kan undvikas att

den fredstida verksamheten inom totalförsvaret i vissa fall

kommer i konflikt med samhällets miljömål. Detta måste enligt

regeringen accepteras om försvaret skall kunna fullgöra de

uppgifter som statsmakterna har bestämt, särskilt om man

betänker att krig kan vara det mest allvarliga miljöhotet. Den

fredstida verksamheten -- att vidta förberedelser för att

förhindra krig -- har därför redan i sig ett positivt

miljövärde.

Samtidigt framhålls att det bl.a. inom försvarsmakten utförs

ett betydelsefullt miljöarbete. Enligt regeringen är det

angeläget att dessa insatser fortsätter och att de utvecklas.

Regeringen förordar att försvarsmaktens verksamhet -- med

beaktande av de villkor som måste gälla -- i miljöhänseende så

långt det är möjligt och på olika plan integreras i samhället. I

sammanhanget anför regeringen att det också är angeläget att

försvarsmakten tar del av utländska erfarenheter från bl.a. att

återställa mark efter militär verksamhet.

Regeringen hänvisar till planeringsanvisningar som gavs till

Överbefälhavaren år 1993. Dessa innehåller krav på redovisning

av dels hur militärt bistånd skulle kunna lämnas vid

miljökatastrofer, dels hur försvarsmaktens miljöarbete bör

drivas i förhållande till de nationella miljömålen. Regeringen

avser att återkomma till dessa frågor i 1994 års

budgetproposition.

Motionerna

I motion Jo690 (s) anser motionärerna att propositionen

(1993/94:111) Med sikte på hållbar utveckling behandlat

försvaret och miljön endast översiktligt. Inga förslag med

anknytning till miljön läggs fram. I första hand anser

motionärerna att militären i möjligaste mån skall omfattas av de

miljöregler som gäller i samhällets övriga verksamheter.

Dessutom bör all militär verksamhet miljökonsekvensbeskrivas och

bedömas utifrån dessa kriterier. Motionärerna anser det vidare

angeläget att områden som är i behov av sanering åtgärdas. Detta

bör ske inom ramen för det normala försvarsanslaget. Vad sålunda

anförts om försvaret och miljön föreslår motionärerna att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna (yrkande 11).

I motion Jo691 (s) Hållbar miljöutveckling tar motionärerna de

minskande militära hoten som utgångspunkt för att föreslå att

militära resurser används för att skydda, förbättra och

återställa miljön. De hänvisar till FN-konferensen för miljö och

utveckling (UNCED) i Brasilien år 1992 och den där framlagda

rapporten som rekommenderar FN att stödja en miljöanvändning av

militära resurser på olika sätt. Alla miljökrav och all

miljölagstiftning som gäller det civila samhället borde enligt

rapporten gälla all militär verksamhet. Efter att ha gett

exempel på de miljöproblem som motionärerna anser att det

svenska militära försvaret orsakar hemställs

att riksdagen begär att regeringen fullföljer FN-studiens

nationella förslag och lägger fram förslag om att alla miljökrav

och miljölagstiftning, som gäller i det civila samhället, också

skall gälla all militär verksamhet (yrkande 2),

att riksdagen hos regeringen begär en nationell aktionsplan

för hur militära resurser kan användas för att rädda eller

återställa miljön i enlighet med motionen och FN-rapporten

(yrkande 3),

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

miljömässigt sund teknologi för förstörelse av vapen bör

utvecklas och att miljöhänsyn bör infogas i de militära

forsknings- och utvecklingsprogrammen (yrkande 4),

att riksdagen hos regeringen begär att en studie snarast

genomförs om militärens miljöförstörelse med förslag om hur

den kan minskas (yrkande 5),

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

militären skall återställa den miljö de skadat (yrkande 6),

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

kostnaderna för att återställa tidigare militär miljöförstöring

bör belasta försvaret (yrkande 7).

Försvarsutskottet

Allmänt om försvaret och miljön

Frågor som rör försvaret och miljön redovisades utförligt i

1993 års budgetproposition (prop. 1992/93:100 bil. 5).

Försvarsutskottet framhöll (1992/93:FöU9) vid sin behandling av

denna att försvarsmaktens huvuduppgift sedan länge är att kunna

möta väpnat angrepp. Försvarsmaktens yttersta syfte är därför

att "förhindra att kriget med sin totala förstörelse av liv,

egendom och miljö når svenskt territorium". Resurser som avsätts

för försvarsmakten är avvägda för att svara mot denna uppgift.

Det angivna syftet med försvarsmakten angavs ligga väl i linje

med principerna i Riodeklarationen.

Vid samma tillfälle konstaterade försvarsutskottet att det

inom försvarsmakten pågår en omfattande verksamhet med syfte att

vårda och återställa miljön. Utskottet betonade, liksom

regeringen i propositionen, värdet av att försvarsmakten även

fortsättningsvis lämnar bistånd vid miljökatastrofer och att

militära och berörda civila organ utvecklar formerna för

samverkan i detta avseende. Miljöarbetet bör, angav utskottet,

bedrivas i enlighet med andemeningen i Riodeklarationen och

Agenda 21.

Även i årets budgetproposition (prop. 1993/94:100 bil. 5)

behandlas miljöfrågorna utförligt (s. 79--82). Regeringen anför

bl.a. att försvarsmakten disponerar resurser som i olika

sammanhang har en stor betydelse vid räddningsinsatser efter

olyckor som hotar miljön. Enligt regeringens mening är det

angeläget att försvarsmakten och de ansvariga civila

myndigheterna aktivt söker de lämpligaste formerna för att

möjliggöra effektivaste hjälp vid olyckor. I frågan om hur

miljöarbetet förhåller sig till de nationella målen framhåller

regeringen att försvarets utsläpp av farliga ämnen utgör en

mindre del av de totala utsläppen i landet. Det är enligt

regeringen angeläget att försvarsmakten i enlighet med sin

miljöpolicy fortsätter arbetet med att begränsa dessa utsläpp.

Utskottet konstaterar att miljöarbetet inom försvarsmakten har

redovisats för riksdagen vid ett flertal tillfällen nyligen. Det

bedrivs enligt utskottets uppfattning målmedvetet och på stor

bredd; en miljöpolicy har antagits, en miljöberedning inrättats

och en miljöplan håller på att utarbetas. Inom högkvarteret

finns en särskild enhet som har som uppgift att svara för det

militära försvarets miljöfrågor. Försvarsmaktens miljöarbete

torde ligga väl i linje med Riokonferensens beslut och anda.

Utskottet har sålunda ingen erinran mot vad regeringen i

proposition 1993/94:111 anfört om försvaret och miljön.

Vissa synpunkter på de avgivna motionerna

Motion Jo690 (s)

Utskottet har erfarit att Försvarsmaktens

organisationsmyndighet delar motionärernas uppfattning att

försvaret i möjligaste mån skall omfattas av de miljöregler som

gäller för samhället i övrigt.

Utskottet har vidare erfarit att försvarsmakten redan

tillämpar substitutionsprincipen och också har börjat utveckla

ett register över miljöfarliga ämnen i syfte att kunna utöka

substitutionsmöjligheterna.

I samband med tillstånds- och koncessionsansökningar för

skjutfält och flygplatser genomförs miljökonsekvensutredningar.

Dessa utgör del av tillståndsmyndighetens beslutsunderlag.

Sålunda miljöprövas för närvarande samtliga flottiljflygplatser

inför statsmakternas kommande ställningstagande till flygvapnets

fredsorganisation.

Försvarsmakten har kartlagt "miljöfarliga lämningar" och avser

inom kort i samverkan med Statens naturvårdsverk (SNV) påbörja

en riskklassificering av dessa för att få underlag för

återställningsåtgärder.

Motion Jo691 (s)

Enligt utskottets uppfattning, tvärtemot vad motionärerna

hävdar, pågår ingen miljöförstöring inom försvaret. Verksamheten

bedrivs enligt de lagar och förordningar som reglerar naturskydd

och miljö.

Utskottet har erfarit att det inom försvarsmakten finns en

strävan att infoga miljöhänsyn i militära utvecklings- och

forskningsprogram. Försvarsmakten har därför utarbetat

anvisningar om att kretslopps- och försiktighetsprincipen skall

tillämpas vid anskaffning av materiel och förnödenheter.

Utskottet har vidare erfarit att Försvarets forskningsanstalt

(FOA) har fått i uppgift att identifiera miljöproblem där

försvarsmakten kan behöva kompetensstöd. FOA skall också

fastställa eventuella miljöeffekter av vissa ämnen samt studera

möjligheterna att på kemisk eller mikrobiologisk väg förstöra

sprängämnen.

Försvarsmakten bör, med utgångspunkt i resultatet av SNV:s

inventering, återställa den miljö som skadats i verksamheten. En

samlad saneringsplan avses senast år 1995 redovisas för Statens

naturvårdsverk (SNV), helt i enlighet med den tidsplan som

regeringen anvisat till SNV. Kostnaderna för att återställa

miljön bör därvid inte ovillkorligen belasta försvarsanslaget.

Miljöfarliga lämningar av äldre datum har i flertalet fall

uppkommit helt i enlighet med då gällande bestämmelser.

Motionens påstående om att det är försvaret som står för 90 %

av det samlade spillet av flygbränsle på 800--900 ton är en

gammal och inte korrekt uppgift. Efter byte av flygbränsle,

vilket inleddes hösten 1992, har de årliga

förångningsförlusterna gått ned från ca 300 ton kolväten till

mindre än 10 ton.

Vid en eventuell framtida basering av JAS 39 Gripen vid Luleå

och Uppsala kommer inte befolkningen i dessa städer att utsättas

för bullerstörningar i en omfattning som motionärerna påstår.

Enligt vad utskottet erfarit från Försvarsmaktens

organisationsmyndighet bör man i ett sammanhang som detta inte

utgå från gränsvärden vid nyproduktion -- 55 dB(A) -- utan från

de regler som gäller för befintlig bebyggelse -- 65 dB(A).

Antalet berörda boende i Luleå är då ca 500 personer och i

Uppsala 31 000. Det antal boende som kommer att bli berörda av

buller i sådan omfattning -- 100 dB(A) -- att särskilda

bullerdämpande åtgärder krävs är ringa, inga alls i Luleå och ca

40 boende i Uppsala.

Utskottet delar inte motionärernas uppfattning att ingen

myndighet har kontroll över miljöeffekterna från

ammunitionssprängningarna i Älvdalen. Utskottet har erfarit att

de flesta restprodukterna, utom koloxid, är harmlösa. Utsläppen

från årlig sprängning av ca 300 ton explosivämnen motsvarar

utsläppen från 7--10 oljeeldade småhus.

Stockholm den 3 mars 1994

På försvarsutskottets vägnar

Arne Andersson

I beslutet har deltagit: Arne Andersson (m), Lars Ulander

(s), Lars Sundin (fp), Iréne Vestlund (s), Gunhild Bolander (c),

Ingvar Björk (s), Stig Grauers (m), Christer Skoog (s), Jan Erik

Ågren (kds), Robert Jousma (nyd), Sven Lundberg (s), Henrik

Landerholm (m), Jan-Olof Franzén (m) och Britt Bohlin (s).