Bet. 1993/94:JoU20

Jordbruksutskottets betänkande

1993/94:JOU20

Utvidgande av Norra Kvills nationalpark

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Utskottet

Hemställan

1993/94

JoU20

Sammanfattning

Utskottet behandlar här en proposition med förslag om

utvidgande av Norra Kvills nationalpark. Förslaget tillstyrks.

I betänkandet behandlas även ett antal under allmänna

motionstiden 1994 väckta motioner om naturvård, biologisk

mångfald m.m. Utskottet påpekar att flera motioner utgör en

upprepning av motioner som behandlades så sent som i december

1993 i samband med riksdagens beslut om en strategi för

biologisk mångfald (1993/94:JoU9).

Utskottet gör vidare några principuttalanden om den

ansvarsfördelning som bör råda mellan statsmakterna i

naturvårdsfrågor. Enligt utskottets mening bör riksdagen i

första hand koncentrera sina resurser på de övergripande

frågorna, såsom lagstiftning, budgetreglering och mål och

riktlinjer för naturvården. De motioner som innehåller yrkanden

om skydd för enskilda och specificerade skyddsobjekt eller

naturområden kan i regel inte bli föremål för någon närmare

sakbehandling i utskottet. Dessa frågor har riksdagen i stor

enighet delegerat till regeringen och vederbörande centrala och

regionala myndigheter. Att i utskottsberedningen pröva

skyddsbehov och naturvärden för sådana områden skulle, om det

över huvud taget vore praktiskt genomförbart, kräva en

oproportionerligt stor andel av utskottets tid och resurser och

innebära en risk för att utskottet i motsvarande mån måste

nedprioritera de frågor som tillhör riksdagens primära

ansvarsområde.

Samtliga motioner avstyrks.

Propositionen

Regeringen (Miljö- och naturresursdepartementet) föreslår i

proposition 1993/94:164 att riksdagen medger att angivna områden

i Vimmerby kommun avsätts för att utvidga Norra Kvills

nationalpark.

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås en utvidgning av Norra Kvills

nationalpark i Vimmerby kommun. Nationalparken, som kommer att

omfatta 111 hektar, ligger i ett kuperat landskap i utkanten av

norra delen av sydsvenska höglandets urbergsplatå.

Nationalparken utgörs huvudsakligen av barrskog. Syftet med

nationalparken är att bevara ett sydsvenskt barrskogsområde i

sitt naturliga tillstånd och för fri utveckling mot urskog.

Motioner väckta under allmänna motionstiden

1993/94:Jo216 av Ingvar Eriksson (m) vari yrkas att riksdagen

hos regeringen begär förslag om inrättande av ett

genresurscentrum vid SLU-Balsgård, Kristianstad.

1993/94:Jo523 av Bengt Silfverstrand och Anita Jönsson (s)

vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär lagstiftning mot

jätteloka i enlighet med vad som anförts i motionen.

1993/94:Jo606 av Siw Persson (fp) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

tillägg till den svenska CW-listan till skydd för våtmarker i

inre delen av Skälderviken och Lundåkrabukten.

1993/94:Jo608 av Tuve Skånberg (kds) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om att rensa Österlens sandstränder från ruttnande tång.

1993/94:Jo610 av Inga Berggren och Per Stenmarck (m) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att förhindra spridning av jätteloka.

1993/94:Jo618 av Ingbritt Irhammar och Lennart Brunander (c)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om bevarande av genresurser hos

trädgårdsväxter.

1993/94:Jo619 av Ulf Björklund och Alwa Wennerlund (kds) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om regeringens ansvar för stöd till

bevarandet av de svenska husdjurens lantraser,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att en koppling bör ske mellan

NOLA-bidrag, m.fl. miljöfrämjande bidrag, och bevarandearbetet

av lantraser,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att alla djurparker stimuleras att bli med

i ett nätverk för skydd av de svenska lantraserna,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om vikten av att bevarandet av sperma och

embryon får tillfredsställande kontroll och skydd.

1993/94:Jo624 av Anders Svärd (c) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

skärpt förbud mot fångst av fredade fågelarter i länderna kring

Medelhavet.

1993/94:Jo626 av Göthe Knutson och Kjell Ericsson (m, c) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om ett pilotprojekt i turistintensiva

områden, gärna förlagt till Värmland och Dalsland.

1993/94:Jo629 av Siw Persson m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om bättre samordning mellan jordbruks- och

naturvårdsmyndigheter, när det gäller bestämmelser och bidrag

inom Häckeberga naturvårdsområde och övriga naturvårdsområden i

Skåne,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om bättre möjligheter för kommunerna att

påverka miljöpolitiska beslut, där kommunerna har stort

naturvårdsansvar,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om en långsiktig åtgärdsplan för

strandskyddande åtgärder utefter den skånska kusten.

1993/94:Jo632 av Rolf L Nilson (v) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att tillräckliga ekonomiska resurser skall

avsättas för att bevara Ölands unika naturvärden,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att pröva systemet med en miljöavgift på

övernattning på Öland,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att använda arbetsmarknadspolitiska medel

för att bevara Ölands unika naturvärden.

1993/94:Jo635 av Lennart Rohdin (fp) vari yrkas

2. att riksdagen fastställer målet om säkerställande av 5 %

av den produktiva skogen i reservat inom 15 år.

1993/94:Jo642 av Bertil Måbrink och Jan Jennehag (v) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att öka skogsreservatbildningen och skydda

våra sista rester av naturskog,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att skyndsamt inrätta naturreservat på

Bromsvallsberget.

1993/94:Jo663 av Ingela Mårtensson och Siw Persson (fp) vari

yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan

ändring i naturvårdslagen att utrotningshotade arters

livsmiljöer ges ett varaktigt skydd.

1993/94:Jo666 av Sylvia Lindgren m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att bevara den biologiska mångfalden bland

odlade växter.

1993/94:Jo669 av Margitta Edgren och Christer Lindblom (fp)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om behovet av ett statligt

genbanksarkiv för bevarandet av våra husdjursraser.

1993/94:Jo672 av Sigrid Bolkéus (s) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om att medel bör anslås för att bevara svenska lantraser.

1993/94:Jo679 av Ylva Annerstedt m.fl. (fp) vari yrkas

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om ökat skydd för naturområden i Stockholms

län,

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om omfördelning av anslag till

naturvårdsåtgärder i jord- och skogsbruk i Stockholms län.

1993/94:Jo693 av Berndt Ekholm m.fl. (s) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att en utvidgning av dikningsförbudet i

södra Sverige skall ske så att förbudet även kommer att omfatta

Svenljunga, Tranemo och Ulricehamns kommuner.

1993/94:Jo694 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas

19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om förvaltning av naturvårdsmarker och

fallrättigheter,

22. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om handel med hotade arter.

1993/94:A453 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om grönområden och öppna landskap.

1993/94:A470 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) vari yrkas

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om inrättandet av en naturvårdsfond.

Utskottet

Norra Kvills nationalpark

I propositionen anförs att Norra Kvills nationalpark ligger i

utkanten av norra delen av sydsvenska höglandets urbergsplatå.

Landskapet är kuperat och kan karaktäriseras som vågig

bergkullterräng. Den nuvarande nationalparken Norra Kvill

omfattar endast 27,5 hektar, varav 1 hektar utgörs av sjö och

återstoden av myr och skog. År 1988 förvärvade Statens

naturvårdsverk ytterligare mark runt nationalparken.

Den föreslagna nationalparken domineras av en bågformig, på

sina ställen brant avgränsad höjdrygg som nästan omsluter två

näringsfattiga skogstjärnar, Stora och Lilla Idgölen.

Höjdförhållandena varierar kraftigt inom området. Sjöarna ligger

på en nivå av 180 meter över havet, och den högsta punkten är

Idhöjden, 230 meter över havet.

Berggrunden utgörs av smålandsgranit. De lösa avlagringarna

domineras av blockrik morän, som framför allt i höjdlägen ofta

är storblockig. Berg i dagen finns endast på Idhöjden och i

områdets nordvästra del. Hela det föreslagna området ligger

ovanför högsta kustlinjen som i denna del av landet ligger ca

135 meter över havet. Moränen är därför inte utsvallad av

havet.

De dominerande vegetationstyperna är barrblandskog av två

slag, dels en frisk ristyp med fältskikt av blåbär, dels en

torrare variant med större inslag av tall och ljung. Därutöver

finns områden med tallskog av både torr och våt ristyp samt

granskog av frisk lågörttyp resp. sumpgranskog. Dessutom finns

blandskog av fuktig till våt örttyp vid Stora Idgölens utlopp.

Här växer också ädla lövträd som alm, ask och lind.

Fältskiktet domineras av mossor och lavar som i en stor del av

området bildar heltäckande mattor, även på relativt blockrik

mark. I gammal granskog finns också hänglavar.

Floran i området är rik med ett flertal arter utöver vad som

är vanligt i barrskog. Här finns t.ex. skogssvingel, backvicker,

blodnäva, vippärt, skärmstarr, häxört, tallört och ängskovall.

Bland orkidéerna märks knärot, ängsnycklar och Jungfru Marie

nycklar. En hög andel torrakor och lågor i olika stadier av

nedbrytning ger en rik livsmiljö för hålbyggande fåglar och

vedlevande insekter.

Norra Kvills nationalpark är ett omtyckt utflyktsmål. Naturen

i den föreslagna parken är storslagen med blockig terräng, grova

träd, vindfällen, tjärnar och kuperad terräng. Utsikten från

Idhöjden är vacker och vandringsleden upp till Idhöjden är

flitigt använd.

Sammanfattningsvis anför regeringen att Norra Kvill som en

orörd skog i södra Sverige har en unikt hög kvalitet med stora

naturvärden. Området är en betydande sevärdhet. Med den

föreslagna utvidgningen får området en betydligt bättre

avgränsning och kommer att omfatta en hel bergkulle. Den unika

karaktären motiverar att området -- trots en fortfarande

begränsad areal -- bibehålls som nationalpark.

Hela det område som berörs av utvidgningen ägs av staten.

Syftet med nationalparken är att bevara ett sydsvenskt

barrskogsområde i dess naturliga tillstånd och för fri

utveckling mot urskog. I detta syfte bör ingå att bevara

områdets vegetation och djurliv i huvudsak i dess naturliga

tillstånd och att ge allmänheten möjlighet att uppleva områdets

unika natur. För att uppnå syftet bör ingen exploaterande

verksamhet eller skadegörelse på mark och vegetation tillåtas.

Vidare bör störning av skyddsvärt djurliv förhindras. Alla

anordningar för friluftslivet bör iordningställas med

vederbörlig anpassning till den känsliga naturmiljön.

Information om områdets kvaliteter bör utarbetas och göras

tillgänglig för allmänheten.

Utskottet delar regeringens bedömning att Norra Kvills

nationalpark med den föreslagna utvidgningen utgör ett

naturområde med hög kvalitet och stora naturvärden. Utskottet

tillstyrker förslaget om utvidgning av nationalparken.

Naturvård och biologisk mångfald m.m.

Utskottets överväganden

Inledande synpunkter

Utskottet har funnit lämpligt att i detta sammanhang behandla

ett antal fristående motioner om naturvård, bevarande av djur-

och växtarter m.m.

Som en allmän synpunkt beträffande dessa motioner vill

utskottet framhålla att riksdagens primära ansvar i fråga om

naturvården bör vara att besluta om budgetreglering, om

övergripande mål och riktlinjer samt om generell normgivning

rörande det regelverk som ger ansvariga myndigheter nödvändiga

instrument för att skydda vissa naturtyper och naturområden m.m.

Många motioner tar emellertid upp rena tillämpningsfrågor i form

av krav på skyddsåtgärder för specificerade områden och regioner

eller berör generella föreskrifter på beslutsområden där

riksdagen i stor enighet delegerat normgivningsmakten till

regeringen eller vederbörande myndighet. Som framgår av

Riksdagsutredningens överväganden torde riksdagen inte, annat än

undantagsvis, kunna avsätta nödvändiga resurser och skaffa sig

tillräcklig överblick för att sakbehandla den typen av motioner

(se 1993/94:TK1 s. 100 f.). Detta gäller i synnerhet sådana

motioner som förutsätter att utskotten rutinmässigt, utan att

beakta tidigare riksdagsbeslut om delegation av normgivningen

eller beslutanderätten inom ett visst område, prövar frågor som

innefattas i ett sådant bemyndigande. Utskottet vill dessutom

framhålla att det i riksdagens övergripande ansvar för

naturvården måste ingå ett ansvar för en rikstäckande bedömning

av olika skyddsobjekt och inte bara för sådana lokala eller

regionala objekt som aktualiseras i enskilda motioner. I de fall

utskottet finner tillräckligt starka skäl för att gå in på en

mer djupgående prövning av delegerade frågor kan detta lämpligen

göras i samband med utskottets uppföljnings- och

utvärderingsverksamhet inom ett visst ämnesområde.

Vidare vill utskottet framhålla att ett flertal motioner

återigen tar upp frågor som utförligt behandlades så sent som i

december 1993 i samband med att riksdagen beslutade om en

strategi för biologisk mångfald (prop. 1993/94:40,

1993/94:JoU9).

En strategi för biologisk mångfald m.m.

I beslutet om en strategi för biologisk mångfald tillstyrktes

regeringens förslag om en nationell strategi med grundläggande

principer för bevarande av biologisk mångfald och hållbart

nyttjande av biologiska resurser. Miljömålen skall ges samma

vikt och betydelse som skilda ekonomiska överväganden, och en

helhetssyn skall tillämpas vad gäller åtgärder för att

upprätthålla ekologiska processer och säkra arters långsiktiga

överlevnad. Ett nationellt centrum och en vetenskaplig kommitté

för forskning om biologisk mångfald etableras, och en

informationskampanj om biologisk mångfald inom jordbruksområdet

genomförs. Regler för miljökonsekvensbeskrivningar i jordbruket

införs, och den riksomfattande våtmarksinventeringen slutförs

genom inventering av Norrbottens län. Ett svenskt system för

miljöstöd anpassat till EU:s regelverk skall utarbetas.

Bevarandeplaner för samtliga svenska lantsorter och

husdjursraser upprättas, och resurser avsätts till stöd för

uppbyggnaden av verksamheten vid Stiftelsen Bohus Avelscentrum

-- Nordens Ark.

Efter ovannämnda riksdagsbeslut har utskottet vid beredningen

av Miljö- och naturresursdepartementets huvudtitel behandlat

konkreta förslag om medelstilldelning för vissa ändamål avseende

biologisk mångfald m.m. (1993/94:JoU15). Särskilda resurser har

avsatts för inrättande av ett centrum för forskning om biologisk

mångfald (1993/94:UbU5). Sammantaget innebär budgetförslagen en

förstärkning inom området biologisk mångfald med 31,8 miljoner

kronor. I proposition 1993/94:111 har ytterligare överväganden

gjorts om uppföljningen av UNCED-konferensen i fråga om

biologisk mångfald. Kommunernas ansvar understryks när det

gäller att följa rekommendationerna i Agenda 21 genom lokala

handlingsprogram för en hållbar utveckling inför nästa

århundrade (se 1993/94:JoU19). Den 9 december 1993 har

regeringen ratificerat konventionen om biologisk mångfald. En

landsstudie om biologisk mångfald beräknas enligt uppgift från

regeringskansliet bli färdigställd i maj 1994.

När det gäller motioner om vissa regionala miljöfrågor bör

nämnas att Plan- och bygglagutredningen nyligen, med

utgångspunkt i vad som anförs i propositionen om en strategi för

biologisk mångfald, framlagt förslag om ökad miljöhänsyn i

planering och byggande. Särskild uppmärksamhet har ägnats

behovet av och förutsättningarna för att skydda och säkerställa

parker och grönområden i våra städer och tätorter

(dir. 1993:122, SOU 1994:36). Vidare har regeringen den 1 mars

1994 tillsatt en delegation för miljöinriktad regionplanering i

Skåne (dir. 1994:15).

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna

Jo606, Jo618, Jo619, Jo624, Jo629 yrkandena 1--3, Jo632, Jo666,

Jo669, Jo672, Jo679 yrkandena 13 och 14, Jo694 yrkande 22,

A453 yrkande 9 och A470 yrkande 9.

I anslutning till motion Jo216 om ett genresurscentrum för

hortikulturell växtförädling vid Balsgård hänvisar utskottet

till vad som anförts ovan om resurser för bl.a. forskning om

biologisk mångfald. Utskottet delar motionärens bedömning så

till vida att SLU:s institution för trädgårdsvetenskap i

Balsgård bedriver en omfattande verksamhet som sammantaget

innebär ett betydande bidrag till höjningen av mervärdet hos de

genetiska resurserna. Utskottet utgår från att verksamheten kan

fylla en viktig funktion i det fortsatta utvecklings- och

uppföljningsarbetet inom ramen för den beslutade strategin för

biologisk mångfald. När det gäller frågor om lokaliseringen av

resurser inom högskoleväsendet i form av forskartjänster eller

av medel för investeringar m.m. vill utskottet emellertid

framhålla att riksdagen regelmässigt avstår från att uttala sig

i dessa ämnen med hänvisning till den ansvarsfördelning som

råder på detta område (se t.ex. 1993/94:UbU5). Med det anförda

föreslår utskottet att motion Jo216 lämnas utan någon vidare

åtgärd.

I anslutning till motion Jo663 om utrotningshotade arters

livsmiljöer får utskottet anföra följande. Med anledning av

riksdagens beslut om biotopskyddet har regeringen med stöd av

21 § naturvårdslagen utfärdat föreskrifter i

naturvårdsförordningen (SFS 1993:1086) som trätt i kraft den

1 januari 1994. Bestämmelserna är konstruerade så att det

direkt i förordningen anges att arbetsföretag som kan skada

naturmiljön inte får utföras inom sådana skyddsvärda biotoper

som anges i bilaga 1 till förordningen. I bilagan anges sju

olika typer av biotoper, nämligen alléer, källor med omgivande

våtmark i jordbruksmark, odlingsrösen i jordbruksmark,

pilevallar, småvatten och våtmarker i jordbruksmark, stenmurar i

jordbruksmark och åkerholmar. Här föreligger således ett

generellt och rikstäckande skydd för de angivna biotoperna.

Vidare föreskrivs i olika paragrafer att skogsvårdsstyrelsen

resp. länsstyrelsen får förbjuda arbetsföretag inom länet som

kan skada naturmiljön inom sådana skyddsvärda biotoper som anges

i bilaga 2 resp. i 19 c § förordningen. Utskottet utgår från

att regeringen fullföljer beslutet om en strategi för biologisk

mångfald med inriktning mot att åstadkomma ett successivt allt

starkare skydd för utrotningshotade arters livsmiljöer. Härvid

måste givetvis också berättigade krav på rättssäkerhet för

enskilda markägare beaktas. Det bör tilläggas att frågor om

biotopskyddets rättsliga reglering också kan förväntas bli

aktuella i samband med den aviserade propositionen om en

miljöbalk. Utskottet avstyrker motion Jo663 i den mån den inte

tillgodoses med det anförda.

Vissa naturvårdsfrågor i övrigt

I anslutning till motion Jo608 om åtgärder för att rensa

Österlens sandstränder från ruttnande tång vill utskottet

framhålla att frågan i första hand bör bedömas av regionala och

lokala myndigheter. Enligt 16 § hälsoskyddslagen skall kommunen

ägna särskild uppmärksamhet åt badanläggningar och strandbad

m.m. Utskottet hänvisar också till den ovannämnda delegationen

för miljöinriktad regionplanering i Skåne.

Motion Jo626 tar upp problemen med allemansrätten och

turismen, och motionärerna föreslår ett pilotprojekt med

avgifter för lägerplatser m.m. i Värmland och Dalsland.

Utskottet erinrar om att frågor om allemansrätten utförligt

behandlats vid ett flertal tillfällen, senast i betänkandet

1992/93:JoU3. I proposition 1993/94:117 om inkorporering av

Europakonventionen m.m. föreslås ett tillägg till 2 kap. 18 §

regeringsformen att alla skall ha tillgång till allemansrätten

oberoende av vad som i paragrafen föreskrivs om egendomsskyddet

(se 1993/94:KU24). Vad särskilt gäller frågor om

avgiftsbeläggning vill utskottet framhålla att det ankommer på

vederbörande markägare att bedöma om det finns förutsättningar

att avgiftsbelägga olika typer av anläggningar m.m. i naturen

inom de ramar som rättspraxis anger. Rätten att ta ut avgift

eller skyldigheten att betala avgift kan ej styras genom ett

fristående uttalande från riksdagens sida. Utskottet vill dock i

detta sammanhang ifrågasätta kopplingen mellan å ena sidan

allemansrätten och å andra sidan rätten att ta ut avgift för ett

beteende som orsakar skador på naturen eller andra olägenheter

och störningar som inte är försumbara. Den grundläggande

principen bör givetvis vara att allemansrätten utövas på ett

sätt som inte vållar några olägenheter av detta slag. I de

situationer då ett naturområde exploateras mer eller mindre

yrkesmässigt, t.ex. genom att det arrangeras naturresor för

grupper av besökare, kan det ifrågasättas om begreppet

allemansrätt över huvud taget är tillämpligt. När det gäller

möjligheten att på offentligrättslig väg skydda naturen för

slitage i sådana sammanhang bör också nämnas att riksdagen år

1991 fattade beslut om s.k. naturvårdsvakter med befogenheter

som anges i 36 a § naturvårdslagen (1990/91:JoU30,

SFS 1991:641). Denna paragraf gäller dock endast naturområden

och naturföremål som omfattas av förordnande enligt

naturvårdslagen, t.ex. naturreservat och naturvårdsområden.

Enligt vad utskottet erfarit har Statens naturvårdsverk och

Lantbrukarnas Riksförbund gjort framställningar till regeringen

i hithörande frågor, vilka bereds i Miljö- och

naturresursdepartementet.

Det kan tilläggas att frågor om allemansrätt och

avgiftsbeläggning uppmärksammats bl.a. av länsstyrelserna i

Värmlands och Älvsborgs län. Enligt vad utskottet erfarit har de

båda länsstyrelserna sedan en tid tillbaka drivit en

försöksverksamhet i samarbete med kommuner, researrangörer och

enskilda markägare. Verksamheten innefattar bl.a. ett system med

frivilliga avgifter för s.k. naturkort och ersättning till

markägare som åtar sig att anlägga och sköta rastplatser eller

liknande.

Med det anförda bör motion Jo626 anses tillgodosedd. Motionen

påkallar ingen särskild åtgärd från riksdagens sida.

Frågor om reservatsbildningen på skogsmark m.m. behandlades

dels i utskottets betänkande våren 1993 om en ny skogspolitik

(1992/93:JoU15), dels i samband med årets budgetberedning

(1993/94:JoU13 och 1993/94:JoU15). I samband med

budgetberedningen anordnade utskottet en utfrågning med

representanter för Näringsdepartementet, Domän AB, Svenska

naturskyddsföreningen och Skogsägarnas Riksförbund. Utskottet

erhöll därvid en utförlig redovisning av avtalet mellan staten

och Domän AB i de delar som gäller skyddet för olika

markkategorier och av det inventeringsarbete som nu pågår i

syfte att ytterligare klarlägga skyddsbehovet för vissa områden.

Utskottet avstyrker motionerna Jo635 och Jo642 yrkande 1 med

denna hänvisning.

Yrkande 2 i motion Jo642 gäller inrättande av naturreservat på

Bromsvallsberget i Ilsbo, Hudiksvalls kommun. Utskottet får

erinra om att frågor om inrättande av naturreservat är

förvaltningsärenden som i första instans endast kan beslutas av

vederbörande länsstyrelse (7 § naturvårdslagen). Yrkandet

avstyrks.

I motion Jo694 yrkande 19 anförs att den framtida

förvaltningen av Fastighetsverkets naturvårdsmarker och

fallrättigheter bör utredas. När det gäller marker av betydelse

för naturvården hänvisar utskottet till vad som anförts ovan om

samarbetet mellan staten och Domän AB. I anslutning till

synpunkterna på vissa fallrättigheter erinrar utskottet om att

staten i samband med överföringen av verksamheten vid Statens

vattenfallsverk till aktiebolagsform undantog alla vattenområden

och älvsträckor som skyddas enligt naturresurslagen (se

1991/92:NU10). De förvaltas nu av Fastighetsverket. Det bör

framhållas att områdena oavsett ägande- och förvaltningsform

åtnjuter lagfäst skydd så länge riksdagen inte beslutar om

ändring av motsvarande bestämmelser i naturresurslagen.

Motionsyrkandet påkallar således ingen åtgärd från riksdagens

sida.

Enligt motion Jo693 yrkande 3 bör dikningsförbudet i 19 h §

naturvårdsförordningen omfatta även våtmarker i Svenljunga,

Tranemo och Ulricehamns kommuner. Utskottet hänvisar till vad

som anförts inledningsvis om ansvarsfördelningen mellan

statsmakterna i naturvårdsfrågor och erinrar om att riksdagen i

18 d § naturvårdslagen gett regeringen bemyndigande att

förbjuda viss markavvattning inom områden där det är särskilt

angeläget att våtmarkerna bevaras. De län, kommuner och områden

som regeringen med stöd av detta bemyndigande beslutat skydda

anges i bilaga 3 till naturvårdsförordningen (1993:1086).

Enligt bilagan gäller skyddet hela Älvsborgs län med undantag av

Ulricehamns, Tranemo och Svenljunga kommuner. Sammanlagt

omfattar bilagan 13 län, 17 kommuner och 14 områden. Enligt

utskottets mening kan riksdagen av praktiska och principiella

skäl knappast gå in på en närmare bedömning av vilka våtmarker

som finns i de av motionärerna angivna kommunerna och vilket

skyddsvärde som kan föreligga hos dessa våtmarker. För

tydlighetens skull bör framhållas att tillståndsplikten för

markavvattning enligt 18 c § naturvårdslagen gäller i hela

landet. Motionsyrkandet avstyrks.

Två motioner, Jo523 och Jo610, tar upp behovet av lagstiftning

för att begränsa spridningen av jättelokan (Heracleum

mantegazzianum). Utskottet delar i huvudsak motionärernas

synpunkter angående problemen med jättelokans utbredning och

konstaterar att det kan finnas behov av översyn av

lagstiftningen för att ge möjligheter att förhindra fortsatt

spridning m.m. Statens naturvårdsverk har i en skrivelse i

november 1993 anhållit att regeringen prövar frågan om

lagstiftning i syfte att förhindra införsel, försäljning,

spridning och odling av jätteloka. Skrivelsen övervägs i Miljö-

och naturresursdepartementet. I avvaktan på resultatet av

regeringens prövning bör motionerna inte nu föranleda någon

särskild åtgärd.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande Norra Kvills nationalpark

att riksdagen medger att i propositionen angivna områden i

Vimmerby kommun avsätts för att utvidga Norra Kvills

nationalpark,

2. beträffande frågor som behandlats i samband med

riksdagens beslut om en strategi för biologisk mångfald m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Jo216, 1993/94:Jo606,

1993/94:Jo618, 1993/94:Jo619, 1993/94:Jo624, 1993/94:Jo629

yrkandena 1--3, 1993/94:Jo632, 1993/94:Jo663, 1993/94:Jo666,

1993/94:Jo669, 1993/94:Jo672, 1993/94:Jo679 yrkandena 13 och 15,

1993/94:Jo694 yrkande 22, 1993/94:A453 yrkande 9 och

1993/94:A470 yrkande 9,

3. beträffande ruttnande tång på Österlens sandstränder

att riksdagen avslår motion 1993/94:Jo608,

4. beträffande pilotprojekt för allemansrätten

att riksdagen avslår motion 1993/94:Jo626,

5. beträffande dikningsförbud i Svenljunga, Tranemo och

Ulricehamn

att riksdagen avslår motion 1993/94:Jo693 yrkande 3,

6. beträffande förvaltningen av naturvårdsmarker och

fallrättigheter m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Jo635 yrkande 2,

1993/94:Jo642 och 1993/94:Jo694 yrkande 19,

7. beträffande åtgärder mot jättelokan

att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Jo523 och

1993/94:Jo610.

Stockholm den 19 april 1994

På jordbruksutskottets vägnar

Margareta Winberg

I beslutet har deltagit: Margareta Winberg (s), Ivar

Virgin (m), Ingvar Eriksson (m), Åke Selberg (s), Lennart

Brunander (c), Inge Carlsson (s), Mona Saint Cyr (m), Kaj

Larsson (s), Dan Ericsson i Kolmården (kds), Max Montalvo (nyd),

Ulla Pettersson (s), Carl G Nilsson (m), Sinikka Bohlin (s),

Lena Klevenås (s) och Lennart Fremling (fp).