Bet. 1993/94:JoU22

Jordbruksutskottets betänkande

1993/94:JOU22

Stöd till ekologisk odling och trädgårdsnäringen, m.m.

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motioner

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1993/94

JoU22

Sammanfattning

Utskottet behandlar här en proposition om ett nytt stöd till

ekologisk odling och om förstärkta resurser till

trädgårdsnäringen m.m. Vidare behandlas frågor om kravet på

betesgång för mjölkkor enligt djurskyddslagen. Utöver

följdmotioner till propositionen behandlas ett antal under

allmänna motionstiden 1994 väckta motioner om jordbrukspolitik,

trädgårdsnäring m.m.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag på alla punkter utom

en. Utskottet konstaterar att riksdagen nyligen på utskottets

förslag beslutat avskaffa anslaget Stöd till skuldsatta

jordbrukare under nionde huvudtiteln och att riksdagen till

följd härav ej kan bifalla propositionen i den del den innebär

att anslaget skall tillämpas även på skuldsatta

trädgårdsföretagare.

Med anledning av en motion (c) föreslår utskottet att

regeringen utarbetar ett program med målsättningen att den

ekologiskt odlade arealen i Sverige skall uppgå till 10 % av

åkerarealen år 2000. Övriga motioner avstyrks, delvis med

hänvisning till tidigare ställningstaganden och till den

pågående anpassningsprocessen inför ett eventuellt medlemskap i

EU.

Till betänkandet har fogats fyra reservationer (s, kds, nyd),

två särskilda yttranden och en meningsyttring.

Propositionen

Regeringen (Jordbruksdepartementet) föreslår i proposition

1993/94:157

1. 05>att riksdagen under nionde huvudtitelns

förslagsanslag till Omställningsåtgärder i jordbruket m.m. för

budgetåret 1994/95 anvisar 10 000 000 kr utöver vad som

föreslagits i proposition 1993/94:100 bilaga 10,

2. 05>att riksdagen godkänner att nionde huvudtitelns

förslagsanslag Omställningsåtgärder i jordbruket m.m. under

budgetåret 1994/95 får disponeras för särskilda åtgärder inom

växthusnäringen i enlighet med vad regeringen förordar (avsnitt

4.2),

3. 05>att riksdagen godkänner att nionde huvudtitelns

förslagsanslag Omställningsåtgärder i jordbruket m.m. under

budgetåret 1994/95 får disponeras för export av

trädgårdsprodukter i enlighet med vad regeringen förordar

(avsnitt 4.3),

4. 05>att riksdagen godkänner att nionde huvudtitelns

förslagsanslag Omställningsåtgärder i jordbruket m.m. under

budgetåret 1994/95 får disponeras för marknadsföringsåtgärder

inom fruktodlingen i enlighet med vad regeringen förordar

(avsnitt 4.4),

5. 05>att riksdagen godkänner att nionde huvudtitelns

förslagsanslag Stöd till skuldsatta jordbrukare får disponeras

även för stöd till trädgårdsföretagare (avsnitt 4.5),

6. 05>att riksdagen under nionde huvudtitelns ramanslag

till Sveriges lantbruksuniversitet för budgetåret 1994/95

anvisar ett belopp som är 1 500 000 kr lägre än vad som

föreslagits i proposition 1993/94:100 bilaga 10,

7. 05>att riksdagen under nionde huvudtitelns

reservationsanslag till Skogs- och jordbrukets forskningsråd:

Forskning för budgetåret 1994/95 anvisar 14 200 000 kr utöver

vad som föreslagits i proposition 1993/94:100 bilaga 10.

Momenten 6 och 7 ovan har överlämnats till

utbildningsutskottet för beredning (bet. 1993/94:UbU9).

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att ett nytt stöd till ekologisk

odling införs. Stödet uppgår till ca 200 kr per ha odlad areal

som i dag är godkänd för ekologisk odling.

För att öka konkurrenskraften inom trädgårdsnäringen föreslås

bl.a. förstärkta resurser för marknadsföring.

En högskoleexamen med inriktning mot hästkunskap inrättas vid

Sveriges lantbruksuniversitet (behandlas av UbU).

En redovisning lämnas om kravet på betesgång för mjölkkor.

Motioner

Motioner med anledning av propositionen

1993/94:Jo23 av Jan Jennehag (v) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

stöd till ekologisk odling.

1993/94:Jo24 av Patrik Norinder (m) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om dispensprövande myndighet.

1993/94:Jo25 av Harry Staaf (kds) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

att på vissa villkor konvertera omställningsareal för ekologisk

odling.

1993/94:Jo26 av Claus Zaar (nyd) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om uppvärmning med miljövänliga metoder,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att ge odlarna samma förutsättningar för

anställning av tillfällig arbetskraft som EU:s odlare har,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att utreda konsekvenserna av utländsk

prisdumpning inom näringen,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att småföretagare ges möjlighet till

enskilt exportstöd,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om en utveckling av marknadsföring och

distribution inom svensk fruktodling.

1993/94:Jo27 av Margareta Winberg m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen anslår 30 000 000 kr utöver regeringens

förslag till ekologisk odling, således 50 000 000 kr,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om stöd till ekologisk odling,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om uppbördssystemet för energiskatten.

Motioner väckta under allmänna motionstiden 1994

1993/94:U503 av Holger Gustafsson (kds) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om exportstödet för förädlade produkter.

1993/94:Jo207 av Göthe Knutson och Gullan Lindblad (m) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om ytterligare ansträngningar att öka

livsmedelsexporten.

1993/94:Jo208 av Lennart Brunander och Birger Andersson (c)

vari yrkas att riksdagen beslutar om en målsättning att 10 % av

den svenska åkerarealen skall vara ekologiskt odlad.

1993/94:Jo210 av Ingbritt Irhammar och Lennart Brunander (c)

vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av ett nytt program för stöd till

trädgårdsnäringen, bl.a. anpassningsåtgärder vid ett eventuellt

EU-medlemskap,

3. att riksdagen hos regeringen begär en utredning av

arbetskraftskostnader för skörd av trädgårdsprodukter,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts angående rådgivning inom trädgårdsområdet,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om forskning och försöksverksamhet.

1993/94:Jo211 av Kaj Larsson m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om justering av den avgiftsfria gränsen för

uttagande av social- och arbetsgivaravgifter för tillfälligt

anställd personal.

1993/94:Jo215 av Ingvar Eriksson och Bo Arvidson (m) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om den svenska yrkesfruktodlingen.

1993/94:Jo217 av Ulf Björklund (kds) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om stimulans till växthusanpassad

biobränslebaserad energiförsörjning,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om betydelsen av att statliga lånegarantier

med låg ränta kan erbjudas trädgårdsnäringen för

produktivitetsbefrämjande åtgärder.

1993/94:Jo224 av Bengt Silfverstrand m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till avveckling

av exportsubventionerna för köttprodukter,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av fortsatt intern avreglering och

sänkt gränsskydd för jordbruksprodukter.

1993/94:Jo226 av Marianne Jönsson och Agne Hansson (c) vari

yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

skatter och miljöavgifter bör utformas så att de miljövänliga,

inhemska produkterna gynnas,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

frågor om marknadsföring och distribution skall ägnas särskild

uppmärksamhet,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

i sista hand skogsmark i enskild ägo skall tas i anspråk vid

bildande av reservat och naturvårdsområden,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om en tilltagande omvandling av familjeägda

jord- och skogsbruksfastigheter till fritidsfastigheter genom

ett ökat antal utländska förvärv.

1993/94:Jo227 av Margareta Winberg m.fl. (s) vari yrkas

2. att riksdagen beslutar att anslå 5 000 000 kr för

marknadsföring av produkter från yrkesmässig fruktodling,

3. att riksdagen beslutar att anslå 10 000 000 kr till

startbidrag för vidareförädling av trädgårdsprodukter,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att en översyn av reglerna för det s.k.

naturkatastrofanslaget inom trädgårdsnäringen snarast sker,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om möjligheterna till en gemensam

nordeuropeisk registrering av växtskyddsmedel.

1993/94:Jo230 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om en förändring av jordbrukspolitiken,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om förmalningsavgifter.

1993/94:Jo232 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om jordbrukspolitikens allmänna inriktning

vad beträffar harmonisering av skatter och avgifter,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om jordbrukspolitikens allmänna inriktning i

perspektivet av ett EU-medlemskap,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om jordbrukspolitikens allmänna inriktning

vad beträffar bondens roll som företagare,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om jordbrukspolitikens allmänna inriktning

vad beträffar kostnadseffektivitet och brist på konkurrens,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om jordbrukspolitikens allmänna inriktning

vad beträffar branschens satsning på ekologiska livsmedel,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om jordbrukspolitikens allmänna inriktning

vad beträffar tillgång till undervisning vid lantbruksskolor,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om bondens likaställning som småföretagare

bland andra företagare.

1993/94:Jo233 av Margareta Winberg m.fl. (s) vari yrkas

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen i övrigt anförts om inriktningen av

jordbrukspolitiken.

1993/94:Jo234 av Britt Bohlin m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär att Närings- och

teknikutvecklingsverket får i uppdrag att stödja en inhemsk

örtproduktion.

1993/94:Jo694 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om tekniska attachéer och jordbruksråd.

1993/94:N411 av Agne Hansson m.fl. (c) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om reservkraftverk.

1993/94:A815 av Karin Starrin m.fl. (c) vari yrkas

36. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om ett kretsloppsanpassat jordbruk,

37. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om ett system där kvalitetsprodukter

premieras.

Utskottet

Stöd till ekologisk odling

Propositionen

Marknadssituationen för ekologisk odling har utvecklat sig

mycket positivt de senaste åren, inte minst genom konsumenternas

stora intresse för ekologiska livsmedel. På senare tid har även

handeln satsat mer på detta område. En bidragande orsak är den

ekologiska odlingens allt större förmåga att uthålligt förse

marknaden med olika produkter. En ökad volym kan alltså i sig

stimulera till en ökad efterfrågan och därmed en ökad

produktion. Fler och fler inser att ekologisk odling inte bara

är en nischproduktion för ett fåtal intresserade konsumenter,

utan att ekologisk odling bör ses som en del i en strategisk

satsning för svenskt jordbruk.

Genom riksdagens beslut i anledning av 1993 års

budgetproposition finns det redan i dag 10 miljoner kronor

avsatta för forskning och utveckling, kontroll och

marknadsfrämjande åtgärder för ekologisk odling budgetåren

1993/94 och 1994/95. Härutöver disponerar Statens jordbruksverk

7,7 miljoner kronor för ekologisk produktion under anslaget för

miljöförbättrande åtgärder. Däremot saknas särskilda resurser

för informationsverksamhet kring ekologiskt jordbruk. Det är

viktigt för en framgångsrik miljöpolitik att bedriva information

och upplysning både gentemot producenter och konsumenter. I

grund och botten handlar mycket av miljöarbetet om att informera

och engagera människor. En välriktad informations- och

marknadsföringsinsats kommer att öka kunskapen om och intresset

för ekologisk odling hos både konsumenter och producenter.

Utöver det belopp om 10 miljoner kronor för stöd till

ekologisk odling som finansieras inom ramen för direktbidragen

till jordbruket under anslaget Omställningsåtgärder i jordbruket

m.m., föreslår regeringen att ytterligare 10 miljoner kronor

anslås under detta anslag budgetåret 1994/95. En särskild

anslagspost, Stöd till ekologisk odling, bör tas upp under

anslaget för ändamålet.

Av det nya anslaget anser regeringen att 2 miljoner kronor bör

disponeras för huvudsakligen informationsverksamhet. Liksom

stödet till forskning och utveckling, marknadsföring och

kontroll bör medlen fördelas av Jordbruksverket efter ansökan

från intresserade parter på samma sätt som för budgetåret

1993/94.

Resterande 8 miljoner kronor bör disponeras i form av ett

särskilt arealbidrag till ekologisk odling. Arealbidraget för

ekologisk odling bör inte differentieras utan vara lika stort

för samtliga ekologiska odlare oavsett om den mark de brukar är

låg- eller högavkastande. Det särskilda arealbidraget bör vara

totalt 8 miljoner kronor och fördelas till 1994 års godkända

ekologiska odling. För närvarande omfattar den ekologiska

odlingen ca 40 000 ha åker, vilket medför att arealbidraget

fördelat på den totala ekologiska odlingen skulle bli ca 200 kr

per ha, vilket motsvarar ca 7 öre per kg spannmål med en

avkastning på 3 000 kg per ha.

Regeringens förslag torde leda till en ökad ekologisk

produktion. Däremot bedömer regeringen att LRF:s förslag att

tillåta ekologisk odling på omställd mark väsentligt urholkar

omställningsprogrammet. Omställningsstöd lämnades i enlighet med

1990 års livsmedelspolitiska beslut för åkermark som överfördes

till annan användning än livsmedelsproduktion. Detta utesluter

att ekologisk produktion av livsmedel kan få ske på omställd

åkermark.

Fördelningen av arealbidraget bör ske på så sätt att

Kontrollföreningen för ekologisk odling (KRAV) tillsammans med

Demeterförbundet redovisar uppgifter om stödberättigad ekologisk

areal till Statens jordbruksverk. Regeringen kommer senare att

besluta om de närmare reglerna för stödet.

Motionerna

I motion Jo23 av Jan Jennehag (v) anförs att Vänsterpartiet

vidhåller tidigare framfört förslag om ett arealbidrag om 900 kr

per ha till den ekologiska odlingen. Det skulle ge odlarna en

inkomstförstärkning med ca 20 miljoner kronor, samtidigt som

administrationen skulle förenklas och statens kostnad hållas

oförändrad.

I motion Jo25 av Harry Staaf (kds) anförs att när nu

efterfrågan på ekologiskt odlade livsmedel ökar både i Sverige

och i vårt närområde är det viktigt för Sverige att ta vara på

möjligheter till ökade marknadsandelar. Motionen utmynnar i ett

förslag att omställningsareal under vissa villkor skall få tas i

anspråk för ekologisk odling.

Enligt motion Jo27 av Margareta Winberg m.fl. (s) behövs i

Sverige en utökad areal ekologisk odling. Redan i dag överstiger

efterfrågan på vissa alternativodlade produkter tillgången.

Sveriges jordbruk har utomordentligt goda klimatiska,

traditionella och kunskapsmässiga förutsättningar för

framställning av ekologiskt odlade produkter. Det borde vara en

gemensam strävan att vi inom landet blir så gott som

självförsörjande med dessa produkter. Även exporten bör kunna

utökas avsevärt. På en europeisk livsmedelsmarknad bör svenska

högkvalitativa produkter utan reststubstanser från själva

odlingen kunna få en framskjuten plats. Det kräver dock ett

snabbt agerande från branschen, ett agerande som statsmakterna

bör stödja. Motionärerna föreslår ett tillkännagivande i

enlighet med det anförda (yrkande 2). Vidare föreslås att

anslaget till ekologisk odling utökas med 30 miljoner kronor.

Huvuddelen bör gå till arealbidrag, men det krävs betydligt mer

än de av regeringen föreslagna 8 miljoner kronorna. Därtill

krävs omfattande stöd till information, utbildning och

marknadsföring. För att underlätta omställningen till ekologisk

odling kan ett ekonomiskt stöd behövas. Regeringen bör snarast

återkomma till riksdagen med sådana överväganden och eventuella

förslag till ett sådant omställningsstöd.

I motion Jo208 (c) föreslås som målsättning att 10 % av

åkerarealen bör vara ekologiskt odlad år 2000. I motion A815 (c)

anförs synpunkter angående ett kretsloppsanpassat jordbruk och

föreslås ett system där kvalitetsprodukter premieras inom EU

(yrkandena 36 och 37). Enligt motion Jo226 yrkande 3 (c) bör

särskild uppmärksamhet ägnas åt marknadsföring och distribution

av ekologiska produkter. I motion Jo230 (v) yrkas att

jordbrukspolitiken ändras med ökad tonvikt på

kretsloppstänkandet och ekologisk odling m.m.

Förmalningsavgifterna bör återbetalas till det ekologiska

jordbruket (yrkandena 1 och 3). Enligt motion Jo232 (nyd) är det

viktigt att vi i Sverige utnyttjar våra goda förutsättningar för

ekologisk produktion.

Utskottets överväganden

I likhet med vad som anförs i motion Jo208 anser utskottet att

det finns flera skäl som talar för att den ekologiskt odlade

åkerarealen bör öka. En sådan inriktning ligger t.ex. väl i

linje med riksdagens beslut om miljömålet i jordbrukspolitiken.

Som anförs i propositionen inser allt fler att ekologisk odling

inte bara är en nischproduktion för ett fåtal intresserade

konsumenter utan att denna odling bör ses som en del i en

strategisk satsning för svenskt jordbruk. Utskottet delar den

uppfattning som framförs inte bara i motion Jo208 utan i flera

andra motioner att Sverige har goda naturliga förutsättningar

för ekologisk produktion och att möjligheterna till ökad

produktion och avsättning både inom och utom landet bör

tillvaratas. Det bör tilläggas att förhandlingarna om ett

svenskt EU-medlemskap som avslutades den 1 mars 1994 gett ett

resultat som bör ge goda möjligheter att öka den ekologiskt

odlade arealen genom att Sverige får tillgång till EG:s stöd

till ekologisk odling och miljövänliga produktionsmetoder, under

förutsättning av svensk medfinansiering. Utskottet föreslår att

riksdagen med anledning av motion Jo208 hemställer att

regeringen utarbetar ett program med målsättningen att 10 % av

åkerarealen bör vara ekologiskt odlad år 2000. Härigenom

tillgodoses i viss mån några synpunkter i de motioner (s, nyd)

som utskottet behandlar i det följande. Motionerna Jo226 yrkande

3 och A815 yrkande 37 är i huvudsak tillgodosedda genom

propositionen och utskottets ställningstaganden i detta

betänkande. De föranleder inga ytterligare kommentarer från

utskottets sida.

När det gäller medlen för att uppnå den målsättning som

utskottet förordar kan konstateras att regeringens förslag om

ett särskilt arealbidrag till ekologisk odling m.m. torde leda

till att denna odling ökar i omfattning. Som utskottet nyss

anfört kommer resultatet av förhandlingarna om ett EU-inträde

att verka i samma riktning. Utskottet är inte berett att nu

föreslå utökade resurser till den ekologiska odlingen i enlighet

med motionerna Jo23 och Jo27 yrkande 1. Utskottet tillstyrker

således regeringens förslag om stöd till ekologisk odling och

avstyrker dessa motionsyrkanden. Det innebär att den ekologiska

odlingen utöver nuvarande anslag för marknadsföring m.m.

tilldelas 2 miljoner kronor budgetåret 1994/95 för information

och marknadsföring. Därutöver anvisas 8 miljoner kronor till ett

särskilt arealbidrag för budgetåret 1994/95. Yrkande 2 i motion

Jo27 ligger delvis i linje med vad utskottet anfört ovan om en

utökad areal för ekologisk odling, och yrkandet avstyrks i den

mån det ej tillgodoses genom utskottets förslag.

Också i motion Jo232 yrkande 5 understryks att svenskt

jordbruk bör utnyttja de goda förutsättningarna för ekologisk

produktion. Som framgår av utskottets uttalanden ovan delar

utskottet motionärernas synpunkter i denna del. Enligt

motivtexten i motionen bör det emellertid ankomma på branschen

eller enskilda företagare att ta egna initiativ. Ett

tillkännagivande som inte innebär att riksdagen förväntar sig

någon form av åtgärder från regeringen eller andra

offentligrättsliga organ kan utskottet av formella skäl ej

ställa sig bakom. Motionen avstyrks i denna del.

Förslaget i motion Jo25 om att tillåta ekologisk odling på

omställd mark strider mot en grundtanke i 1990 års

livsmedelspolitiska beslut att omställningsstöd skulle ges för

åkermark som överfördes till annan användning än

livsmedelsproduktion. Vidare bör framhållas att Sverige vid ett

svenskt medlemskap i EU förutsätts införa ett trädesprogram i

enlighet med EG:s regelverk. Ett sådant medlemskap innebär å

andra sidan, som ovan anförts, att möjligheterna till stöd till

ekologisk odling utvidgas. Med det anförda avstyrker utskottet

motionen.

I anslutning till motionerna Jo230 yrkande 1 och A815 yrkande

36 om det kretsloppsanpassade jordbruket erinrar utskottet om

att betydande delar av besluten från Riokonferensen år 1992

berör jordbruket. Det gäller främst kapitel 14 i Agenda 21, som

syftar till att främja ett hållbart jordbruk och en hållbar

landsbygdsutveckling. Inom den svenska jordbrukspolitiken finns

ett bestämt och väldefinierat miljömål: att slå vakt om ett rikt

och varierat odlingslandskap och dess kulturvärden, bevara den

biologiska mångfalden och minimera jordbrukets miljöbelastning.

I proposition 1993/94:111 om genomförande av besluten vid

UNCED-konferensen beskrivs utförligt jordbrukets roll i arbetet

med att skapa kretsloppssamhället (s. 44). Vidare hänvisas till

den utredning som tillsatts med uppgift att lämna förslag till

ett svenskt program för stöd enligt EG:s förordning om

miljövänliga jordbruksmetoder och bevarandet av landskapet.

Utskottet räknar således med att de berörda motionsyrkandena

kommer att tillgodoses utan några ytterligare åtgärder från

riksdagens sida.

Motion Jo230 yrkande 3 om återbetalning av förmalningsavgiften

avstyrks med hänvisning till tidigare ställningstaganden och

till de stödformer för det ekologiska jordbruket som

propositionen innefattar.

Trädgårdsnäringen

Propositionen

Enligt regeringens uppfattning finns förutsättningar för en

långsiktigt konkurrenskraftig svensk trädgårdsnäring. Vid ett

medlemskap i EU kommer emellertid de gränsskyddsförändringar som

detta innebär att medföra en hårdare internationell konkurrens.

I detta sammanhang kan också noteras att den i december 1993

beslutade GATT-överenskommelsen medför vissa

gränsskyddsneddragningar för trädgårdsprodukter.

Att anpassningen till EU:s lägre producentpriser kommer att

ske snabbare än utjämningen för de dominerande kostnaderna, dvs.

kapital, arbetskraft och energi, uppmärksammades av regeringen i

proposition 1992/93:183 om vissa frågor rörande jordbruket och

trädgårdsnäringen. Det var också mot denna bakgrund som

regeringen föreslog att 25 miljoner kronor skulle avsättas av de

s.k. direktbidragen till anpassningsåtgärder, som t.ex. stöd för

produktutveckling.

En särskild arbetsgrupp har lagt fram förslag till olika

åtgärder på trädgårdsnäringens område.

Regeringen delar arbetsgruppens uppfattning att det under

tiden före ett svenskt medlemskap i EU och ikraftträdandet av

GATT-överenskommelsen finns starka skäl för ytterligare insatser

som bidrar till att öka konkurrenskraften hos svensk

trädgårdsnäring.

Trädgårdsnäringens konkurrenskraft

Regeringen anför bl.a. att energikostnaden är, efter kostnaden

för arbetskraft, den näst största kostnadsposten i de flesta

växthusföretag. Denna kostnad har därför en stor betydelse för

den svenska växthusodlingens konkurrenskraft.

De sammantagna energiskatterna på trädgårdsområdet ligger på

en högre nivå än vad som är fallet för de viktigaste

konkurrentländerna i EU. Detta betyder mest för den särskilt

energiberoende växthussektorns internationella konkurrenskraft.

Mot bakgrund av de lägre producentpriser som förväntas i samband

med att tullarna avvecklas direkt vid ett medlemskap i EU anser

regeringen att det finns ett behov av att dessförinnan öka

växthusföretagens konkurrenskraft.

Den allmänna energiskatten skall enligt tidigare

riksdagsbeslut avvecklas den 1 januari 1995. Som ett led i

anpassningen av energiskatterna mot de nivåer som tillämpas inom

våra konkurrentländer utgår fr.o.m. den 1 januari 1995

koldioxidskatten för växthusnäringen liksom för industrin med en

fjärdedel av den allmänna nivån.

Med hänsyn till energikostnadernas stora andel i

växthusnäringen bör enligt regeringens uppfattning den

långsiktiga konkurrenskraften bäst stärkas genom ytterligare

åtgärder för en förbättrad energihushållning inom näringen. En

ytterligare nedsättning av energiskatterna kan i detta skede få

motsatt effekt eftersom den inte ger något incitament för sådana

åtgärder.

Åtgärder för att stärka konkurrenskraften inför ett

EU-medlemskap är angelägen inte bara inom växthussektorn utan

också inom andra sektorer av trädgårdsnäringen. För att höja

aktiviteten vad gäller sådana åtgärder inom hela

trädgårdsnäringen bör, i stället för de föreslagna åtgärderna

vad gäller växthusnäringens energiskatter, 4 miljoner kronor

disponeras inom ramen för de s.k. direktbidragen under anslaget

Omställningsåtgärder i jordbruket m.m. för sådana åtgärder

utöver de 25 miljoner kronor som disponeras för olika åtgärder

inom trädgårdsnäringen under perioden den 1 juli 1993--den 31

december 1994.

Frågan om energiskatternas storlek jämfört med konkurrerande

länders vid ett EU-medlemskap får tas upp i samband med att

frågan om tillämpning av olika stöd inom EU prövas.

Stöd för export av trädgårdsprodukter

Enligt regeringens uppfattning har svensk trädgårdsnäring på

sikt möjligheter att genom rationell produktion av

högkvalitativa produkter utveckla export till den större

europeiska marknaden. Att exporten hittills har varit ringa

sammanhänger med bl.a. ett traditionellt högre kostnadsläge i

Sverige än i jämförbara konkurrentländer. Härtill kommer att de

för svenska trädgårdsprodukter näraliggande marknaderna, Finland

och Norge, varit i stort sett stängda genom att kvantitativa

restriktioner har tillämpats. EU:s tullskydd på trädgårdsområdet

är också högre än det i Sverige tillämpade.

Förutsättningarna för export har förbättrats genom

valutaförändringarna och förbättras ytterligare för vissa

trädgårdsprodukter då tullskyddet avvecklas vid ett EU-inträde.

Även de norska och finska marknaderna kan till följd av ett

medlemskap i EU, men också genom den nyligen beslutade

GATT-överenskommelsen, förutses komma att stegvis öppnas för

svensk export. För att stimulera exporten av trädgårdsprodukter

bör i enlighet med arbetsgruppens förslag högst 2 miljoner

kronor avsättas inom ramen för de 150 miljoner kronor som

anvisats för export av förädlade livsmedel under anslaget

Omställningsåtgärder i jordbruket m.m.

Enligt regeringens uppfattning bör också trädgårdsområdet

kunna omfattas av det s.k. 60-miljonerkronorsprogrammet för

marknadsföringsinsatser på jordbrukets område. Inom ramen för

direktbidrag under anslaget Omställningsåtgärder i jordbruket

m.m. bör 1 miljon kronor disponeras för ändamålet.

Stöd för kvalitetsförbättring och marknadsföring av svensk

frukt

Den främsta direkta orsaken till fruktodlingens problem är

enligt regeringens bedömning marknadsförhållandena. Genom det

mycket splittrade utbudet av svensk frukt finns det få

organisationer som i någon större utsträckning kan genomföra och

finansiera marknadsföringsinsatser. Flertalet

försäljningsorganisationer är i sig för små för att ta på sig

kostnader och uppgifter som kommer en större del av näringen

till godo.

Näringen bör därför ges ett stöd för att gemensamt kunna vidta

åtgärder för att förbättra kvalitetsarbetet med och

marknadsföringen av svensk frukt. Stödet bör ges en sådan

inriktning att näringen själv efter hand kan fortsätta arbetet

med egna medel.

Mot denna bakgrund bör 5 miljoner kronor användas under

budgetåret 1994/95 för kvalitets- och avsättningsfrämjande

insatser. Medlen bör tas från ramen för direktbidrag under

anslaget Omställningsåtgärder i jordbruket m.m.

Vad gäller arbetsgruppens övriga förslag anser regeringen inte

att det finns skäl att specifikt för trädgårdsnäringen medge

lättnader när det gäller uttag av kreditgarantiavgifter.

Regeringen kommer senare att ta ställning till frågan om

utnyttjandet av bl.a. strukturstöd vid ett svenskt medlemskap i

EU.

Stöd till vissa skuldsatta trädgårdsföretagare

Det nuvarande stödet till jordbruksföretagen motiveras av de

ekonomiska problem som i första hand kan förväntas uppkomma för

vissa kategorier av företag som en följd av avvecklingen av den

interna marknadsregleringen men också till följd av andra

orsaker. Någon sådan marknadsreglering har inte funnits inom

trädgårdsnäringen. De ekonomiska problem som gäller

trädgårdsföretagen förväntas i stället huvudsakligen uppkomma

som en följd av närmandet till och framför allt i och med ett

inträde i EU där trädgårdsnäringen regleras inom ramen för den

gemensamma jordbrukspolitiken. Den ökade konkurrensen på den

svenska marknaden kan, enligt arbetsgruppens bedömning,

förväntas göra sig gällande på den svenska marknaden redan före

ett faktiskt svenskt medlemskap i EU. Detta beror på att

exportörer inom EU förväntas vilja etablera sig på eller

alternativt öka sina befintliga andelar av den svenska marknaden

redan innan ett svenskt medlemskap. Medlet för en sådan

etablering bedöms främst bli priskonkurrens med den inhemska

produktionen. Målet för etableringen är att uppnå en

marknadsposition och tillräckliga marknadsandelar för en

fortsatt expansion redan vid tidpunkten för ett svenskt

medlemskap och därmed sammanhängande tullavveckling.

Motivet för regeringens förslag är dels denna förväntade

utveckling, dels önskvärdheten av att trädgårdsnäringen och

jordbruksnäringen ges en likartad behandling.

De villkor som arbetsgruppen anser bör övervägas skall

tillämpas vid prövningen av om trädgårdsföretag skall kunna

komma i fråga för det föreslagna stödet för antingen

rekonstruktion eller avveckling.

Den föreslagna ändringen bör gälla fr.o.m. den 1 juli 1994 och

vara i kraft så länge motsvarande regler gäller på

jordbruksområdet. Förslagsanslaget Stöd till skuldsatta

jordbrukare har i budgetpropositionen för budgetåret 1994/95

föreslagits uppgå till 10 miljoner kronor. De nu föreslagna

förändringarna föranleder ingen revidering i beräkningen av

anslaget.

Motionerna

I motion Jo26 av Claus Zaar (nyd) anförs att stödet för

exportstimulans är positivt men att det behöver kompletteras med

åtgärder som ger lättnader i reglerna när det gäller anställning

av tillfällig arbetskraft. Näringen måste ges förutsättningar

liknande dem som gäller för odlarna inom EU. Det är viktigt att

uppmuntra energihushållningen inom näringen. I regeringens

förslag saknas dock incitament som gör att uppvärmning med

miljövänligare metoder stimuleras för växthusodlarna. Särskild

uppmärksamhet måste ägnas åt den tillfälliga prisdumpning som

genomförs av vissa utländska odlare. Konsekvenserna av denna

verksamhet bör utredas. Ett exportstöd bör utformas så att det

även ger småföretagare möjligheter att nå i första hand de

europeiska konsumenterna. Produktutvecklingen inom färska

hackade ätfärdiga trädgårdsprodukter måste uppmärksammas. För

att bevara svensk fruktodling behövs en översyn med inriktning

på distributions- och marknadsföringsmöjligheter.

I motion Jo27 (s) yrkas att nuvarande uppbördssystem för

energiskatterna bibehålls (yrkande 3).

Några fristående motioner tar upp olika frågor om stöd till

trädgårdsnäringen m.m. Enligt motion Jo210 (c) bör ett program

utarbetas om stöd för trädgårdsnäringen vid ett EU-medlemskap.

En utredning bör göras angående nedsättning av social- och

arbetsgivaravgifter för arbetskraft i trädgårdsnäringen. En ny

beredning bör tillsättas angående rådgivningen på

trädgårdsområdet. Det statliga engagemanget för tillämpad

forsknings- och försöksverksamhet bör utredas (yrkandena 2--5).

Frågan om nedsättning av social- och arbetsgivaravgifter tas

också upp i motion Jo211 (s). I motion Jo215 (m) anförs att den

svenska yrkesfruktodlingen måste få en rättvis chans att

överleva inför en lovande framtid. I motion Jo217 (kds) föreslås

stimulanser till växthusanpassad biobränslebaserad

energiförsörjning. Enligt motionen är det vidare viktigt med

statliga lånegarantier till låg ränta för produktivitetshöjande

åtgärder (yrkandena 2 och 3). Enligt motion Jo227 (s) yrkandena

2--5 bör 5 miljoner kronor anslås till marknadsföring av

produkter från yrkesmässig fruktodling och 10 miljoner kronor

till startbidrag till vidareförädling av trädgårdsprodukter. En

översyn bör göras av reglerna för naturkatastrofersättning, och

en gemensam nordeuropeisk registrering av växtskyddsmedel bör

utredas.

Utskottets överväganden

Utskottet delar regeringens bedömning att det finns

förutsättningar för en långsiktigt konkurrenskraftig svensk

trädgårdsnäring. Vid ett medlemskap i EU kommer emellertid de

gränsskyddsförändringar som detta innebär att medföra en hårdare

internationell konkurrens. Under tiden före ett svenskt

medlemskap och ikraftträdandet av GATT-överenskommelsen finns

det starka skäl för ytterligare insatser som bidrar till att öka

konkurrenskraften hos svensk trädgårdsnäring.

Utskottet tillstyrker således regeringens ovan redovisade

förslag om stöd för åtgärder som ökar konkurrenskraften inom

trädgårdsnäringen, stöd för export av trädgårdsprodukter och

stöd för kvalitetsförbättring och marknadsföring av svensk

frukt. De synpunkter som redovisas i motionerna Jo210 yrkande 2

och Jo215 kan utskottet i huvudsak ställa sig bakom. Motionerna

är dock i huvudsak tillgodosedda genom utskottets

ställningstaganden om stöd till trädgårdsnäringen. Även motion

Jo227 yrkande 2 är tillgodosedd genom förslaget om att 5

miljoner kronor avsätts som stöd till kvalitets- och

avsättningsfrämjande insatser på fruktodlingens område.

Utskottet avstyrker motion Jo227 i den del motionen föreslår

ytterligare resurser till stöd till trädgårdsnäringen utöver vad

som redovisats ovan (yrkande 3 i motionen).

När det gäller yrkande 4 om översyn av reglerna för

naturkatastrofersättning har utskottet inhämtat att ersättning

numera inte utgår för frostskador. Såvitt utskottet kunnat

utröna är detta den enda sakliga ändring i regeringens praxis

som föreligger jämfört med tidigare. I övrigt bör framhållas att

ärenden av detta slag är tämligen sällsynta och att de avgörs

från fall till fall efter omständigheterna i varje enskilt

ärende. En översyn i enlighet med motionen skulle knappast

tillföra riksdagen någon information utöver den som utskottet

här redovisat. Dessutom bör framhållas att utskottet vid behov

givetvis kan erhålla information om regeringens beredning av

dessa ärenden i samband med t.ex. en utfrågning. I anslutning

till motionens yrkande 5 om nordeuropeiskt samarbete i fråga om

registrering av växtskyddsmedel hänvisar utskottet till vad som

anförs i proposition 1993/94:163 s. 27. Regeringen redovisar där

att Sverige bl.a. inom det nordiska samarbetet deltar aktivt i

det internationella kemikaliearbetet och att insatserna är

koncentrerade till huvudområdena giftighetsaspekter,

substitution och bekämpningsmedel. Beträffande bekämpningsmedel

pågår arbete med att dels utvärdera ett antal aktiva

bekämpningsmedelssubstanser och harmonisera synen på risker med

bekämpningsmedel i Norden, dels få till stånd gemensamma

arbetsrutiner för dokumentationskrav, kriterier för godkännande,

utvärderingar samt informationsutbyte när det gäller biocider.

Motionen är således i denna del tämligen väl tillgodosedd. I

anslutning till motionen vill utskottet tillägga att det är

viktigt att ge svenska producenter möjlighet att använda medel

som är skonsamma mot miljön.

Motionerna Jo210 yrkandena 4 och 5 och Jo217 yrkandena 2 och 3

bör inte föranleda något uttalande i detta sammanhang mot

bakgrund av de förslag som framlagts i propositionen.

I betänkande 1993/94:JoU13 angående budgetregleringen inom

Jordbruksdepartementets verksamhetsområde har utskottet beslutat

föreslå ett avskaffande av det särskilda anslaget till stöd till

skuldsatta jordbrukare (bet. s. 15). Riksdagen har nyligen

beslutat i enlighet med utskottets förslag (rskr. 219). I

enlighet härmed avstyrker utskottet förslaget i proposition 157

att stödet till skuldsatta jordbrukare utsträcks till att

omfatta även trädgårdsföretag.

I motion Jo26 framförs en rad specificerade yrkanden angående

åtgärder som i huvudsak omfattas av regeringens förslag med den

skillnaden att propositionen inte gör en lika detaljerad

redovisning av hur de nya stödformerna avses bli tillämpade.

Närmare uppgifter i detta hänseende finns att tillgå i två

rapporter om dels växthusnäringens energibeskattning, dels vissa

frågor rörande svensk trädgårdsnäring (Ds 1993:73 resp. 1994:8).

I anslutning till motionens yrkande 1 om miljövänliga

uppvärmningsmetoder får utskottet anföra följande. Sedan

1970-talet och fram t.o.m. budgetåret 1992/93 har statsbidrag

utgått för vissa energibesparande åtgärder eller för övergång

till annat bränsle än olja. Enligt en rapport om

trädgårdsnäringens energibeskattning (Ds 1993:73) har en

genomgripande förbättring skett av växthusbeståndets

energistatus. Bidrag har bl.a. utgått för övergång till

fliseldning, eluppvärmning (direkt eller via värmepump) samt

gaseldning. I maj 1993 beslutade riksdagen att 25 miljoner

kronor får disponeras under perioden den 1 juli 1993--den 31

december 1994 för stärkande av trädgårdsnäringens långsiktiga

konkurrenskraft. Inom detta program finns möjligheter att söka

bidrag även rörande energianvändning. I den nu aktuella

propositionen föreslås att ytterligare medel avsätts för

åtgärder för en förbättrad energihushållning inom näringen. Med

förbehåll för att motionen inte innehåller någon närmare

definition av begreppet miljövänliga uppvärmningsmetoder anser

utskottet att det inte finns något som hindrar att det inom

ramen för stödet till energihushållning lämnas bidrag till

sådana åtgärder som avses med yrkande 1 i motion Jo26.

Motionen avstyrks i denna del.

När det gäller yrkande 3 i motion Jo26 om utländsk

prisdumpning har utskottet erfarit att det på grund av

bevisbördereglerna i GATT-avtalet sällan är möjligt för ett

importland att styrka att prisdumpning föreligger. Även om

dumpning föreligger kan det till följd av procedurreglerna i

avtalet knappast vidtas motåtgärder som ger några direkta

skyddseffekter för den svenska produktionen. Detta sammanhänger

bl.a. med att prisdumpning eller misstänkt prisdumpning nästan

alltid avser varor med kort hållbarhetstid. Som framgår av

propositionen utgår regeringens förslag från att

trädgårdsnäringen vid ett eventuellt EU-medlemskap kommer att

utsättas för ökad konkurrens i form av lågprishandel och minskat

gränsskydd. Den allmänna inriktningen av regeringens förslag är

att stärka den svenska trädgårdsnäringens konkurrenskraft inför

denna situation. Mot denna bakgrund är det inte meningsfullt att

föreslå någon utredning i enlighet med yrkande 3 i motionen.

Som framgår av utskottets uttalanden i det följande utgår

utskottet dock från att regeringen följer den fortsatta

utvecklingen på detta område.

Enligt yrkande 4 i motion Jo26 bör exportstödet utformas så

att det även ger småföretagare möjligheter att nå i första hand

de europeiska konsumenterna. Utskottet vill framhålla att de av

regeringen föreslagna stödformerna inte är förbehållna någon

viss företagskategori och att de inte på något sätt utesluter

mindre trädgårdsföretag. Det kan tvärtom konstateras att

förslagen om exportstödet och det s.k.

60-miljonerkronorsprogrammet är i hög grad småföretagsinriktade.

Enligt vad utskottet erfarit är det nämligen regeringens avsikt

att företagen genom kurser, utländska mässor m.m. skall bistås

med att etablera affärskontakter och finna köpare på den

europeiska marknaden. Sådana insatser torde vara särskilt

värdefulla för mindre företag som t.ex. inte har tillgång till

några större och väletablerade försäljnings- eller

marknadsföringsorganisationer. Yrkande 4 i motion Jo26 är

således tillgodosett och påkallar ingen särskild åtgärd.

Enligt yrkande 5 i motion Jo26 behövs en översyn med

inriktning på distributions- och marknadsföringsmöjligheter för

svensk fruktodling. En utveckling av ett emballage som

underlättar hanteringen i detaljhandeln och ger kvalitetshöjning

på produkterna bör prioriteras.

Utskottet erinrar om att ett huvudsyfte med regeringens

förslag rörande fruktodlingen är att näringen skall ges stöd för

att förbättra kvalitetsarbetet med och marknadsföringen av

svensk frukt. Häri ingår givetvis också frågor om distribution

och emballage m.m. I rapporten Vissa frågor rörande svensk

trädgårdsnäring behandlas tämligen utförligt frågor om

trädgårdsnäringens effektivitet i de efterföljande leden, dvs.

efter primärproduktionen (se Ds 1994:8 s. 97 f.). Bl.a. anförs

att ett svenskt utvecklingsarbete avseende retursystem inom

dagligvaruhandeln pågår. Inom flera EU-länder sker motsvarande

utvecklingsarbete eller har under senare år etablerats

retursystem inom frukt- och grönsakssektorn. Retursystem är

resurssnåla och miljövänliga och ger utrymme för en bättre

produkthantering med mindre svinn. Vidare påpekas att det här

rör sig om ett stödområde inom EU med ovanligt hög grad av

medfinansiering, vilket är ytterligare ett skäl för Sverige att

ha en hög ambitionsnivå. Den arbetsgrupp som utskottet här

åsyftar har således redan gjort en översyn med inriktning bl.a.

på distributions- och marknadsföringsmöjligheter, där även

emballagefrågan ägnats stor uppmärksamhet. Utskottet avstyrker

därmed även yrkande 5 i motion Jo26.

Några motioner tar upp arbetskraftskostnaderna i

trädgårdsnäringen och dessas betydelse i konkurrenshänseende. I

motionerna Jo210 yrkande 3 och Jo211 påtalas behovet av en

justering av den avgiftsfria gränsen för social- och

arbetsgivaravgifter för arbetskraften i denna näring. Enligt

motion Jo26 yrkande 2 bör odlarna ges samma förutsättningar vid

anställning av arbetskraft som EU:s odlare har.

Utskottet erinrar om att de avgifter som tas ut med stöd av

lagen (1981:691) om socialavgifter ingår i ett generellt system

som finansierar den allmänna försäkringen och vissa andra

sociala ändamål. Beslut om nedsättning av socialavgifter har

hittills endast förekommit i regionalpolitiskt syfte med

avseende på de regionalpolitiska stödområdena (stödområde 1 och

delar av stödområde 2). Bortfallet av avgiftsinkomster

finansieras med ett särskilt anslag under tionde huvudtiteln. I

det ovannämnda betänkandet Vissa frågor rörande svensk

trädgårdsnäring behandlas arbetskraftskostnaderna och deras

betydelse för svensk trädgårdsnäring (s. 59 och 90).

Arbetsgruppen framlägger inga egna förslag utan nöjer sig med

att konstatera att arbetskraftskostnaderna är av väsentlig

betydelse från företagens konkurrenssynpunkt. Enligt

arbetsgruppen bör frågan få en skyndsam prövning i annat

sammanhang.

I likhet med vad som anförs av arbetsgruppen och i motionerna

Jo210, Jo211 och Jo26 anser utskottet att

arbetskraftskostnaderna i trädgårdsnäringen bör ägnas fortsatt

uppmärksamhet. Förutom kapital- och energikostnaderna utgör

arbetskraftskostnaderna de tyngsta kostnaderna i

trädgårdsföretagen. Utskottet anser det angeläget att regeringen

i det fortsatta arbetet särskilt beaktar vad dessa kostnader

innebär för de svenska trädgårdsföretagens konkurrenskraft på en

internationell marknad. I dessa överväganden bör också beaktas

andra skillnader i produktionsförutsättningarna mellan Sverige

och omvärlden, liksom effekterna av en hårdare internationell

konkurrens och ökad lågprishandel. Med det anförda bör

motionerna Jo26 yrkande 2, Jo210 yrkande 3 och Jo211 kunna

anses tillgodosedda.

I anslutning till motion Jo27 yrkande 3 om uppbördssystemet

för energiskatter hänvisar utskottet till att liknande frågor

för närvarande behandlas av skatteutskottet. I skatteutskottets

betänkande 1993/94:SkU34 bereds bl.a. ett förslag om att

övergångstiden för det nu gällande uppbördssystemet för

trädgårdsnäringen skall förlängas till den 1 januari 1996.

Motion Jo27 yrkande 3 bör således inte föranleda någon

ytterligare åtgärd i detta sammanhang.

Utskottet avstyrker motion Jo234 yrkande 1 med hänvisning till

att det ankommer på NUTEK att främja teknisk forskning,

industriellt utvecklingsarbete och etablering och utveckling av

små och medelstora företag. I Näringsdepartementets budgetbilaga

(prop. 1993/94:100 bil. 13 s. 26) föreslås ett anslag till

småföretagsutveckling om 164 miljoner kronor för budgetåret

1994/95.

Kravet på betesgång för mjölkkor

Propositionen

Enligt Jordbruksverkets och Lantbruksuniversitetets bedömning

är kraven på motion och betesgång väl underbyggda och bör finnas

som generella krav i djurskyddsförordningen.

Av rapporten framgår att daglig motion minskar förekomsten av

olika sjukdomar hos framför allt kor som hålls bundna men även

hos kor som hålls i lösdrift. Motion är således en mycket viktig

faktor för kors hälsa och välbefinnande. Kor på bete har större

rörelsefrihet, ett bättre klimat, en bättre hygien och större

möjlighet till ett naturligt beteende jämfört med kor som hålls

i bundna system. Detsamma gäller i viss utsträckning också då

jämförelsen görs med kor som hålls i lösdriftssystem. Betesgång

är således av betydelse oberoende av inhysningssystem.

Enligt regeringens mening är kravet på betesgång för mjölkkor

välmotiverat. Av remissutfallet i ärendet framgår också att

enigheten är stor i denna fråga. Flera remissinstanser uttrycker

sig mycket positivt över rapporten och understryker de

slutsatser som dras. Svenska lantarbetareförbundet anser dock

att när det gäller kor som hålls i lösdrift bör det vara

tillräckligt att sinkorna hålls på bete. Som nyss nämnts har det

dock visats att betesgång är av betydelse även för kor som hålls

i lösdriftssystem. Som framgår av rapporten ger dessutom

kombinationen av lösdriftssystem och betesgång den bästa miljön

för djuren och det finns således inte skäl att vidta några

förändringar i detta avseende.

Enligt Jordbruksverket och Lantbruksuniversitetet finns det

inte anledning att från djurskyddssynpunkt kräva att djuren

skall kunna tillgodose sitt behov av grovfoder från betesmarken.

Avgörande bör i stället vara om utevistelsen medför att djurens

behov av motion och välbefinnande beaktas. Ett välplanerat s.k.

motionsbete bör vara tillräckligt för att kravet på betesgång

skall anses vara uppfyllt. Från både djurskydds- och

miljösynpunkt är det viktigt att djuren inte vistas på så små

arealer att marken på kort tid blir upptrampad. Ett motionsbete

bör även kunna anläggas på hag- eller skogsmark.

Regeringen delar Jordbruksverkets och Lantbruksuniversitetets

uppfattning att kravet på betesgång kan anses vara uppfyllt

genom ett välplanerat s.k. motionsbete. Enligt regeringens

bedömning bör ett sådant synsätt också underlätta för djurägare

som i dag har svårigheter att uppfylla kravet på betesgång att

anordna bete och följaktligen minska behovet av dispenser. Det

är dock viktigt, såsom också flera remissinstanser påpekat, att

arealen på ett sådant motionsbete är tillräckligt stor så att

marken inte fort blir upptrampad och så att negativa

miljöeffekter på framför allt yt- och grundvatten undviks.

Regeringen har för avsikt att i djurskyddsförordningen bemyndiga

Jordbruksverket att meddela närmare föreskrifter om hur

betesmark skall vara anordnad för att kravet på betesgång skall

anses vara uppfyllt.

När det gäller dispensmöjligheter anför regeringen bl.a. att

vid nyetablering kan produktionen planeras så att kravet på

betesgång uppfylls. Enligt regeringens mening bör det således

inte heller i fortsättningen finnas något behov av dispenser för

sådana djurstallar.

När det gäller djurhållningen i stallar som var i bruk den 1

juli 1988, när den nya djurskyddslagen trädde i kraft, är

förhållandena dock något annorlunda. För sådan djurhållning bör

även i fortsättningen möjligheter till dispens finnas när bete

inte kan anordnas.

Flera remissinstanser anser att vad som avses med en mindre

utökning av antalet kor måste preciseras. Länsstyrelsen i

Norrbottens län föreslår att gränsen mellan en mindre utökning

och en väsentlig utökning av antalet kor kan sättas vid 10 kor.

Regeringen delar den uppfattningen, bl.a. mot bakgrund av att

det i Jordbruksverkets föreskrifter (LSFS 1990:44) om undantag

från förprövning av djurstallar m.m. finns angivet att stallar

för nötkreatur inte behöver förprövas, om antalet djur som ryms

i stallet understiger 10 vuxna nötkreatur. Det bör dock vara

möjligt för den dispensprövande myndigheten att därutöver medge

undantag om det endast är fråga om enstaka djur.

Enligt regeringens mening bör det vara en uppgift för

Jordbruksverket att utfärda närmare föreskrifter om villkor för

eventuella undantag från kravet på betesgång. Regeringen har

därför för avsikt att i djurskyddsförordningen bemyndiga

Jordbruksverket att meddela sådana föreskrifter. Föreskrifterna

bör öka förutsättningarna för en likartad bedömning av frågor om

undantag i landet. Regeringen vill dock understryka att det är

väsentligt att alla möjligheter till bete prövas. Om det efter

en sådan prövning framgår att det inte är möjligt att anordna

betesgång får frågan om undantag prövas i enlighet med

Jordbruksverkets föreskrifter. Eventuella dispenser bör enligt

regeringens mening vara tidsbegränsade och om ställda villkor

inte uppfylls bör en dispens kunna återkallas.

Jordbruksverket och Lantbruksuniversitetet har också

föreslagit att frågor om undantag från kravet på betesgång i

fortsättningen skall prövas av länsstyrelsen. Som skäl anförs

att det är angeläget att bedömningar om möjligheten att anlägga

bete och om vilka villkor som bör ställas från djurmiljö- och

djurskyddssynpunkt utförs med stor sakkunskap och på ett

likartat sätt.

Regeringen delar bedömningen att det är viktigt att frågor om

undantag prövas med stor sakkunskap och på ett likartat sätt.

Enligt regeringens mening bör det dock även i fortsättningen

vara den kommunala nämnd som utövar tillsyn enligt

djurskyddslagen som prövar frågor om undantag när det gäller

djurhållning i stallar som var i bruk den 1 juli 1988. I

fortsättningen bör emellertid detta också gälla om ett sådant

stall förprövas enligt 5 § djurskyddsförordningen, under

förutsättning att förprövningen inte innebär en väsentlig

utökning av djurantalet. Enligt regeringens mening är det en

fördel att samma myndighet utövar tillsyn och prövar frågor om

undantag. Föreskrifterna om villkor för undantag från kravet på

betesgång, som det bör vara en uppgift för Jordbruksverket att

utfärda, bör enligt regeringens mening öka förutsättningarna för

en likartad tillämpning av bestämmelserna mellan kommuner.

Regeringen har vidare vid flera tillfällen betonat vikten av att

veterinär anlitas av kommunerna vid djurskyddstillsynen.

Kommunerna bör också vid prövning av frågor om undantag från

kravet på betesgång kunna anlita veterinär och annan expertis

vid behov.

Motionen

I motion Jo24 av Patrik Norinder (m) yrkas att länsstyrelsen

skall vara dispensmyndighet i frågor om undantag från kravet på

betesgång. Enligt motionen är det betydelsefullt att få en

likartad bedömning av dispensfrågorna såväl mellan kommuner som

inom större regioner. Södra Sveriges förutsättningar skiljer sig

t.ex. från norra Sveriges.

Utskottets överväganden

Utskottet har inget att erinra mot regeringens överväganden i

fråga om kravet på betesgång för nötkreatur som hålls för

mjölkproduktion. När det gäller frågan om dispensmyndighet

ansluter sig utskottet till motionärens bedömning att det är

viktigt att åstadkomma en enhetlig bedömning av dispensfrågorna

när bestämmelserna om betesgång skall tillämpas. Även regeringen

har anfört att frågor om undantag bör prövas med stor sakkunskap

och på ett likartat sätt. Enligt 24 § djurskyddslagen skall den

kommunala nämnden ha tillgång till djurskyddsutbildad personal i

den omfattning som behövs för att nämnden skall kunna fullgöra

sina uppgifter på ett tillfredsställande sätt. Som regeringen

anför bör kommunerna också vid prövning av frågor om undantag

från kravet på betesgång kunna anlita veterinär och annan

expertis vid behov. Utskottet vill dessutom framhålla att beslut

av vederbörande kommunala nämnd får överklagas till

länsstyrelsen (38 § djurskyddslagen). Härigenom bör motionärens

önskemål om en enhetlig bedömning och tillämpning kunna

tillgodoses. I samma riktning verkar givetvis den omständigheten

att Jordbruksverket kommer att bemyndigas att meddela generella

föreskrifter om undantag från kravet på betesgång. Utskottet

föreslår därför att motion Jo24 lämnas utan någon vidare åtgärd.

Vissa jordbrukspolitiska frågor i fristående motioner

Motionerna

Under allmänna motionstiden 1994 har väckts ett antal motioner

i olika jordbrukspolitiska frågor. Synpunkter av mer

övergripande slag framförs bl.a. i motionerna Jo224 (s), Jo226

(c), Jo232 (nyd) och Jo233 (s). Vänsterpartiets krav i motion

Jo230 på omläggning av jordbrukspolitiken har behandlats ovan i

avsnittet om ekologisk odling. I motion Jo224 framhålls behovet

av fortsatt intern avreglering och sänkt gränsskydd inför ett

EU-inträde. Vidare yrkas att exportsubventionerna för

köttprodukter avvecklas. Motsatt uppfattning hävdas i motionerna

U503 (kds) och Jo207 (m) där motionärerna framhåller att

exportstödet för förädlade produkter bör behållas resp. att man

bör satsa på ökad livsmedelsexport.

I motion Jo232 yrkas att anpassningen till EU innefattar även

en harmonisering av skatter och avgifter så att konkurrensen

sker på lika villkor. Även efter ett medlemskap bör Sverige

verka för fortsatt avreglering inom gemenskapen. Den svenska

regionalpolitiken bör inriktas mot att skapa konkurrenskraft för

landsbygden genom att utnyttja dess specifika fördelar med

tonvikt på kostnadseffektivitet och småskalighet. De goda

förutsättningarna i Sverige för ekologisk odling bör utnyttjas

(yrkandet behandlas i ett föregående avsnitt). Lantbruksskolorna

bör utvidga sitt utbud så att det omfattar bondens roll som

företagare. Lantbrukarens likaställning med andra småföretagare

bör understrykas (yrkandena 1--4, 6 och 7).

I motion Jo233 yrkas ett tillkännagivande "av vad i övrigt

anförts om inriktningen av jordbrukspolitiken" (yrkande 14).

Detta yrkande syftar förmodligen på ett inledande avsnitt av i

huvudsak beskrivande karaktär i motionen. Det avslutas med ett

konstaterande att kvalitet, regional rättvisa, estetiska

upplevelser och god miljö, förutom själva produktionen, har

blivit centrala politiska mål för jordbrukspolitiken. Denna

inriktning och dessa mål måste fullföljas. I motion Jo694 (s)

yrkande 8 anförs att tekniska attachéer och jordbruksråd måste

ges ett tydligt miljöuppdrag att bevaka forskning och teknisk

utveckling samt ländernas miljöpolitik. Detta bör årligen

redovisas för riksdagen.

Enligt motion Jo226 bör miljöavgifter och skatter utformas så

att de gynnar inhemska bränslen. Mark som avsätts för

naturvårdsändamål bör i första hand tillhandahållas av Domän AB.

Risken att jord- och skogsbruksfastigheter omvandlas till

fritidsfastigheter måste beaktas.

Enligt motion N411 (c) bör det övervägas att införa

stimulanser för reservkraftverk till jordbruksföretag.

Utskottets överväganden

Propositioner och motioner om olika jordbrukspolitiska frågor

har tidigare behandlats bl.a. under riksmötet 1992/93 och under

innevarande riksmöte (1992/93:JoU13 och JoU20 samt

1993/94:JoU6). I samband med dessa beslut har framhållits att

Sveriges ansökan om medlemskap i EU ställer nya krav på

jordbrukspolitiken, krav som inte ryms inom ramen för 1990 års

beslut. På grundval av främst Omställningskommissionens förslag

har olika åtgärder vidtagits för att underlätta anpassningen av

jordbruket inför ett EU-medlemskap. Utskottet har i dessa

sammanhang anslutit sig till regeringens målsättning att

omställningen av jordbruket skall fullföljas och att Sverige

skall bli medlem i EU den 1 januari 1995. Vid integrationen bör

Sverige uppnå så stora samhällsekonomiska effekter som möjligt

med hänsyn tagen till både behovet av en stark och

konkurrenskraftig jordbruksnäring och till konsumenternas och

skattebetalarnas intressen. Vi bör också behålla den höga

ambitionsnivå som vi har på bl.a. miljö-, djurskydds- och

djurhälsoområdena. De regionalpolitiska frågorna bör ägnas

särskild uppmärksamhet.

För att Sverige vid tidpunkten för ett inträde i EU skall ha

en stark och konkurrenskraftig jordbruksnäring och

livsmedelsindustri har riksdagen godtagit att en anpassning av

de svenska pris-, stöd- och kostnadsnivåerna påbörjas redan före

ett medlemskap.

I dessa anpassningsåtgärder ingår bl.a. arealstöd, inlösenpris

för spannmål, exportstöd för kött och fläsk samt för ost och

förädlade köttprodukter. Exportstödet i olika former gäller för

tiden intill den 1 januari 1995. Inom animaliesektorn har

anpassningen fullföljts i form av sänkta direktbidrag och sänkta

referenspriser för kött och ägg m.m.

I november 1993 tillsattes en utredning om svenskt program för

stöd enligt EG:s förordning om miljövänliga jordbruksmetoder och

bevarandet av landskapet (dir. 1993:129). Utredaren bör enligt

direktiven redovisa sina förslag senast den 1 april 1994.

Förhandlingarna om jordbrukets villkor vid ett EU-inträde

har i huvudsak slutförts per den 1 mars 1994. Enligt de

uppgifter som hittills offentliggjorts har de svenska kraven i

hög eller acceptabel grad tillgodosetts inom bl.a. följande

områden: skydd mot salmonella och djursjukdomar, stöd till

jordbruket i norra Sverige, stöd till södra och mellersta

Sveriges skogs- och mellanbygder samt Öland och Gotland,

produktionskvoter och basarealsberäkning. Beträffande

bestämmelserna om tillstånd till utländska förvärv av fast

egendom har upplysts att Sverige får behålla sin reglering under

en femårig övergångstid.

I proposition 1993/94:236 har regeringen nyligen redovisat

sina förslag och överväganden rörande stödet till jordbruket i

norra Sverige och konsekvenserna för vegetabilieodlingen av den

träffade överenskommelsen med EU om villkoren för ett svenskt

medlemskap i EU. Propositionen behandlas i utskottets betänkande

1993/94:JoU26.

I avvaktan på ytterligare information om resultatet av

medlemskapsförhandlingarna och tidsplanen för ett eventuellt

EU-inträde anser utskottet det inte meningsfullt att nu föreslå

något riksdagsinitiativ med syfte att åstadkomma mer

genomgripande jordbrukspolitiska reformer. Utskottet anser inte

heller att det finns anledning att förorda några ytterligare

förändringar i gällande jordbrukspolitiska beslut när det gäller

gränsskyddet, jordbruksstödet i övrigt eller stimulans av

biobränslen. Vad särskilt beträffar gränsskyddet bör framhållas

att Sverige nyligen i samband med GATT-avtalet gjort långtgående

åtaganden om tariffering och sänkning av gränsskyddet för

jordbruksprodukter m.m. Reformperioden är sex år med början

under år 1995. Med det anförda avstyrker utskottet motionerna

Jo207, Jo224, Jo226 yrkandena 2, 4 och 5, Jo233 yrkande 14, U503

yrkande 1 och N411 yrkande 4.

I anslutning till motion Jo232 vill utskottet dessutom anföra

följande. Enligt utskottets mening torde den svenska

inställningen i jordbrukspolitiska frågor efter ett EU-inträde

komma att påverkas av såväl de positiva erfarenheterna av 1990

års beslut om avreglering av jordbruket som riskerna för en

fortsatt ökning av kostnaderna för jordbruksstödet och

administrationen inom EU. Utskottet utgår således från att det

kommer att ligga i både Sveriges och övriga medlemsstaters

intresse att verka för en fortsatt avreglering av jordbruket. Så

till vida instämmer utskottet med vad som anförs i motion Jo232

yrkande 2. Beträffande yrkande 6 i motionen hänvisar utskottet

till sitt betänkande 1992/93:JoU20 där utskottet konstaterade

att ett liknande yrkande var väl tillgodosett i det

utbildningsprogram som redovisades i 1993 års budgetproposition.

När det gäller motionärernas synpunkter på den svenska

regionalpolitiken vill utskottet nämna att regeringen nyligen

lagt fram en proposition (1993/94:140) om regionalpolitiken, som

i stora delar tillgodoser dessa synpunkter. I avsnittet om

landsbygdsutveckling anför arbetsmarknadsministern bl.a. att

landsbygdens resurser och tillväxtmöjligheter bör tas till vara.

Basnäringarna är viktiga på landsbygden, och det företagandet

bildar också i fortsättningen grunden i landsbygdens

näringsverksamhet. Ett kraftfullt arbete bör bedrivas på såväl

lokal, kommunal, regional som central nivå (prop. s. 56 ff.).

De regionalpolitiska insatserna bör öka i intensitet och

omfattning.

Utskottet har beträffande övriga yrkanden i motionen i

huvudsak inget att erinra mot motionens beskrivning av vilka

krav som i framtiden kommer att ställas på jordbruket som

näringsgren och på enskilda företagare. Enligt utskottets mening

bör motionen inte föranleda någon särskild åtgärd från

riksdagens sida i nu aktuella delar (yrkandena 1--4, 6 och 7).

En organisationsfråga som närmast tillhör regeringens

kompetensområde tas upp i motion Jo694. Motionen går ut på att

tekniska attachéer och lantbruksråd skall ges bevaknings- och

rapporteringsuppgifter inom områdena miljö och teknisk

utveckling m.m. Utskottet vill erinra om att lantbruksrådens

uppgifter ursprungligen reglerades i en regeringsförordning med

instruktion för lantbruksråden och lantbruksattachéerna (SFS

1985:305). Enligt denna skulle lantbruksråden i huvudsak bevaka

frågor inom Jordbruksdepartementets verksamhetsområde. År 1990

utfärdade regeringen en förordning (1990:1108) med instruktion

för samtliga specialattachéer vid utlandsmyndigheterna. Enligt

denna förordning fastställs en specialattachés ansvarsområde och

arbetsuppgifter i förordnandet. För miljörådens del gäller att

de på motsvarande sätt som lantbruksråden skall bevaka frågor

inom verksamhetsområdet för det departement som är deras

huvudman.

Enligt vad utskottet inhämtat har de svenska ambassaderna en

stående instruktion att fortlöpande bevaka miljöfrågorna i

respektive land. Det ankommer på vederbörande beskickningschef

att bestämma vilken eller vilka befattningshavare som skall

fullgöra denna uppgift. Från Utrikesdepartementet har meddelats

att man ämnar intensifiera utbildningen i miljöfrågor för att

öka personalens kompetens i detta ämne.

När det gäller kravet i motionen på årlig rapportering vill

utskottet erinra om att såväl lantbruksråd som miljöråd skickar

både regelbundna rapporter och samlade årsberättelser, vilka

finns tillgängliga inom riksdagen. De rapporter i övrigt som

upprättas vid de svenska beskickningarna handläggs på

Utrikesdepartementet av respektive länderansvariga tjänstemän

och distribueras vidare till personer och myndigheter som anses

berörda eller anmält intresse.

Med det anförda avstyrker utskottet motion Jo694 yrkande 8.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande målsättning för andelen ekologiskt odlad

areal

att riksdagen med anledning av motion 1993/94:Jo208 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. beträffande stöd till ekologisk odling

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motionerna 1993/94:Jo23 och 1993/94:Jo27 yrkandena 1

och 2 till Omställningsåtgärder i jordbruket m.m. för

budgetåret 1994/95 anvisar 10 000 000 kr utöver vad som anvisats

enligt moment 18 i utskottets betänkande 1993/94:JoU13,

res. 1 (s) - delvis

men. (v) - delvis

3. beträffande vissa frågor i övrigt om främjande av

ekologisk odling m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Jo25, 1993/94:Jo226

yrkande 3, 1993/94:Jo230 yrkandena 1 och 3, 1993/94:Jo232

yrkande 5 och 1993/94:A815 yrkandena 36 och 37,

res. 2 (kds)

men. (v) - delvis

4. beträffande stöd för åtgärder som ökar trädgårdsnäringens

konkurrenskraft

att riksdagen godkänner att nionde huvudtitelns förslagsanslag

Omställningsåtgärder i jordbruket m.m. under budgetåret 1994/95

får disponeras för särskilda åtgärder inom trädgårdsnäringen i

enlighet med vad regeringen förordar (avsnitt 4.2) samt avslår

motion 1993/94:Jo227 yrkande 3,

res. 1 (s) - delvis

5. beträffande exportstöd för trädgårdsprodukter

att riksdagen godkänner att nionde huvudtitelns förslagsanslag

Omställningsåtgärder i jordbruket m.m. under budgetåret 1994/95

får disponeras för stöd till export av trädgårdsprodukter i

enlighet med vad regeringen förordar (avsnitt 4.3),

6. beträffande marknadsföringsåtgärder inom fruktodlingen

att riksdagen godkänner att nionde huvudtitelns förslagsanslag

Omställningsåtgärder i jordbruket m.m. under budgetåret 1994/95

får disponeras för stöd till marknadsföringsåtgärder inom

fruktodlingen i enlighet med vad regeringen förordar (avsnitt

4.4) samt lämnar motion 1993/94:Jo227 yrkande 2 utan vidare

åtgärd,

7. beträffande översyn av reglerna för

naturkatastrofersättning m.m.

att riksdagen avslår motion 1993/94:Jo227 yrkandena 4 och 5,

8. beträffande stöd till skuldsatta jordbrukare

att riksdagen avslår regeringens förslag att nionde

huvudtitelns förslagsanslag Stöd till skuldsatta jordbrukare får

disponeras även för stöd till trädgårdsföretagare (avsnitt 4.5),

9. beträffande tillämpningen av stödet till

trädgårdsnäringen m.m.

att riksdagen avslår motion 1993/94:Jo26 yrkandena 1 och 3--5,

res. 3 (nyd)

10. beträffande vissa frågor i övrigt om stimulans för

trädgårdsnäringen m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Jo26 yrkande 2,

1993/94:Jo27 yrkande 3, 1993/94:Jo210 yrkandena 2--5,

1993/94:Jo211, 1993/94:Jo215, 1993/94:Jo217 yrkandena 2 och 3

och 1993/94:Jo234 yrkande 1,

11. beträffande betesgång för mjölkkor

att riksdagen avslår motion 1993/94:Jo24,

12. beträffande vissa jordbrukspolitiska frågor m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Jo207, 1993/94:Jo224,

1993/94:Jo226 yrkandena 2, 4 och 5, 1993/94:Jo232 yrkandena

1--4, 6 och 7, 1993/94:Jo233 yrkande 14, 1993/94:N411 yrkande 4

och 1993/94:U503 yrkande 1,

13. beträffande miljöbevakning av tekniska attachéer och

lantbruksråd

att riksdagen avslår motion 1993/94:Jo694 yrkande 8.

res. 4 (s)

Stockholm den 12 april 1994

På jordbruksutskottets vägnar

Margareta Winberg

I beslutet har deltagit: Margareta Winberg (s), Ivar

Virgin (m), Ingvar Eriksson (m), Inga-Britt Johansson (s), Bengt

Rosén (fp), Åke Selberg (s), Lennart Brunander (c), Inge

Carlsson (s), Kaj Larsson (s), Carl G Nilsson (m), Sinikka

Bohlin (s), Lena Klevenås (s), Pehr Löfgreen (m), Carl Olov

Persson (kds) och Christer Windén (nyd).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Jan Jennehag (v) närvarit

vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Reservationer

1. Stöd till ekologisk odling m.m. (mom. 2 och 4)

Margareta Winberg, Inga-Britt Johansson, Åke Selberg, Inge

Carlsson, Kaj Larsson, Sinikka Bohlin och Lena Klevenås (alla s)

anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar

med "När det" och på s. 9 slutar med "utskottets förslag" bort

ha följande lydelse:

Som framgår av det ovan anförda delar utskottet även

synpunkterna i motion Jo27 om det angelägna i att marknadens

efterfrågan på ekologiska produkter kan tillgodoses. Som anförs

i motionen har Sverige utomordentligt goda klimatiska,

traditionella och kunskapsmässiga förutsättningar för

framställning av ekologiskt odlade produkter. Det bör vara en

gemensam strävan att vi inom landet skall vara så gott som

självförsörjande med dessa produkter. Även i exporthänseende är

den ekologiska odlingen en produktion som bör kunna utökas

avsevärt.

För att en odling skall godkännas som ekologisk krävs en

omställningstid där kostnaderna ofta överstiger intäkterna. För

att underlätta denna omläggning kan ett ekonomiskt stöd behövas.

Regeringen bör snarast återkomma till riksdagen med sådana

överväganden och eventuella förslag till ett sådant stöd.

Enligt utskottets mening bör redan nu ytterligare resurser

avsättas för stöd till ekologisk odling. Utskottet föreslår, i

enlighet med yrkande 1 i motionen, att ytterligare 30 miljoner

kronor anvisas för ändamålet. Dessa medel skall i huvudsak

användas för arealstöd men även för information, utbildning,

marknadsföring och ett eventuellt startstöd eller

omställningsstöd. Utskottet tillstyrker således motion Jo27

yrkande 1 och föreslår att riksdagen med anledning av yrkande 2

i motionen som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet i övrigt anfört om stöd till ekologisk odling.

Motion Jo23 om ökat arealbidrag är härigenom i huvudsak

tillgodosedd och bör ej föranleda någon särskild åtgärd.

dels att den del av utskottets yttrande på s. 14 som

börjar med "Utskottet avstyrker" och slutar med "(yrkande 3 i

motionen)" bort ha följande lydelse:

Utskottet kan för sin del ställa sig bakom regeringens förslag

om stöd till trädgårdsnäringen såvitt avser den allmänna

inriktningen av stödåtgärderna. Utskottet delar också de

synpunkter som framförs i motion Jo227, som innehåller en

utförlig redovisning av bl.a. den yrkesmässiga fruktodlingens

situation. Svensk yrkesfruktodling bör ges bättre möjligheter

till marknadsföring och konkurrens med länder som har en lägre

kostnadsnivå, framför allt i fråga om arbetskraften. Utskottet

delar motionärernas bedömning att det finns skäl att stimulera

en vidareförädling av svenska trädgårdsprodukter. För detta

ändamål bör riksdagen, med anledning av yrkande 3 i motionen,

anvisa 10 miljoner kronor.

dels att utskottets hemställan under 2 och 4 bort ha

följande lydelse:

2. beträffande stöd till ekologisk odling

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och motion

1993/94:Jo27 yrkandena 1 och 2 och med avslag på motion

1993/94:Jo23 till Omställningsåtgärder i jordbruket m.m. för

budgetåret 1994/95 anvisar 40 000 000 kr utöver vad som

anvisats enligt mom. 18 i utskottets betänkande 1993/94:JoU13

samt som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört,

4. beträffande stöd för åtgärder som ökar trädgårdsnäringens

konkurrenskraft

att riksdagen dels godkänner att nionde huvudtitelns

förslagsanslag Omställningsåtgärder i jordbruket m.m. under

budgetåret 1994/95 får disponeras för särskilda åtgärder inom

trädgårdsnäringen i enlighet med vad regeringen förordar

(avsnitt 4.2), dels med anledning av motion 1993/94:Jo227

yrkande 3 till Startbidrag för vidareförädling av

trädgårdsprodukter för budgetåret 1994/95 anvisar ett

förslagsanslag på 10 000 000 kr,

2. Vissa frågor i övrigt om främjande av ekologisk odling m.m.

(mom. 3)

Carl Olov Persson (kds) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar

med "Förslaget i" och slutar med "utskottet motionen" bort ha

följande lydelse:

Utskottet instämmer i förslaget i motion Jo25 att ekologisk

odling bör få påbörjas på omställd mark och att år 1994 kan

utnyttjas som karensår. Den egentliga KRAV-godkända odlingen kan

då med vissa restriktioner påbörjas under år 1995. För att

omställningsmark skall få konverteras till ekologisk odling

skall kontrakt upprättas mellan odlaren och staten. Villkoret

för att den omställda marken skall kunna tas i anspråk för

ekologisk odling bör vara att odlingen skall pågå under minst en

femårsperiod. Eftersom ekologisk odling innebär väsentligt lägre

skördeutfall bidrar inte detta till en överskottsproduktion. Vad

utskottet anfört med anledning av motionen bör riksdagen som sin

mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande

lydelse:

3. beträffande vissa frågor i övrigt om främjande av

ekologisk odling m.m.

att riksdagen med anledning av motion 1993/94:Jo25 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört och avslår

motionerna 1993/94:Jo226 yrkande 3, 1993/94:Jo230 yrkandena 1

och 3, 1993/94:Jo232 yrkande 5 och 1993/94:A815 yrkandena 36 och

37,

3. Tillämpningen av stödet till trädgårdsnäringen m.m.

(mom. 9)

Christer Windén (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15

börjar med "I anslutning" och slutar med "detta område" bort ha

följande lydelse:

Utskottet delar motionärens åsikt att de föreslagna

stödinsatserna bör kompletteras eller preciseras i fråga om

inriktningen på några punkter. Detta är viktigt framför allt för

att ge trädgårdsnäringen möjlighet att konkurrera på lika

villkor med viktiga producentländer. Som anförs i yrkande 1 i

motionen är det viktigt att stimulera energihushållningen och ge

näringen incitament att satsa på uppvärmning med miljövänliga

metoder. Vidare krävs åtgärder som ger lättnader i reglerna när

det gäller anställning av tillfällig arbetskraft för bl.a.

plockning. Förutsättningarna måste motsvara dem som odlarna har

i konkurrentländerna inom EU. Rapporter från odlare visar att

plockningskostnaden på 90 öre per kg motsvarar mer än halva

försäljningspriset för samtliga äppelsorter. Utskottet

återkommer till frågan om likvärdiga konkurrensförhållanden i

det följande. Vidare bör enligt utskottets mening särskild

uppmärksamhet ägnas åt den tillfälliga prisdumpning som

genomförs av vissa utländska odlare. Konsekvenserna av denna

verksamhet bör utredas närmare. Produktutvecklingen inom färska

hackade ätfärdiga trädgårdsprodukter bör också uppmärksammas.

Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo26 yrkandena 1

och 3 bör ges regeringen till känna. Motionen är i övrigt i

huvudsak tillgodosedd genom utskottets ställningstaganden.

dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande

lydelse:

9. beträffande tillämpningen av stödet till

trädgårdsnäringen m.m.

att riksdagen med anledning av motion 1993/94:Jo26 yrkandena 1

och 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört och lämnar utan vidare åtgärd motion 1993/94:Jo26

yrkandena 4 och 5,

4. Miljöbevakning av tekniska attachéer och lantbruksråd (mom.

13)

Margareta Winberg, Inga-Britt Johansson, Åke Selberg, Inge

Carlsson, Kaj Larsson, Sinikka Bohlin och Lena Klevenås (alla s)

anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 22

börjar med "En organisationsfråga" och på s. 23 slutar med

"yrkande 8" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det på det

internationella området finns brister i regeringens

miljöpolitik. Den svenska regeringen måste sätta upp tydligare

miljömål för det internationella arbetet. Det är nödvändigt att

följa och aktivt försöka påverka miljöutvecklingen i olika

internationella fora. Som ett led i denna strävan anser

utskottet att de tekniska attachéerna och lantbruksråden skall

ges ett tydligt miljöuppdrag att bevaka forskning och teknisk

utveckling samt ländernas miljöpolitik. Den närmare

organisationen och fördelningen av arbetsuppgifter bland

utlandspersonalen hör visserligen till regeringens

kompetensområde och är ytterst ett ansvar för vederbörande

beskickningschef. Enligt utskottets mening är emellertid frågan

om bevakning och rapportering angående andra länders

miljöpolitik så viktig att riksdagen bör göra ett uttalande i

enlighet med motion Jo694 yrkande 8. Som motionärerna anfört bör

riksdagen också begära att dessa rapporter årligen redovisas för

riksdagen i lämpligt sammanhang.

dels att utskottets hemställan under 13 bort ha följande

lydelse:

13. beträffande miljöbevakning av tekniska attachéer och

lantbruksråd

att riksdagen med anledning av motion 1993/94:Jo694 yrkande 8

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

Särskilda yttranden

1. Stöd till skuldsatta trädgårdsföretagare

Ivar Virgin (m), Ingvar Eriksson (m), Bengt Rosén (fp),

Lennart Brunander (c), Carl G Nilsson (m), Pehr Löfgreen (m) och

Carl Olov Persson (kds) anför:

Riksdagen har nyligen beslutat avskaffa anslaget B 5 Stöd till

skuldsatta jordbrukare under nionde huvudtiteln efter förslag av

s och nyd (1993/94:JoU13). Mot detta reserverade sig

regeringspartierna (res. 3). Enligt vår uppfattning är

regeringens förslag att låta detta anslag omfatta även

skuldsatta trädgårdsföretagare mycket välmotiverat. Av skäl som

nyss anförts kan emellertid utskottet inte tillstyrka detta

förslag. Vi förutsätter att regeringen i lämpligt sammanhang

återkommer till riksdagen med förslag om åtgärder för att vid

behov ge stöd till skuldsatta trädgårdsföretagare.

2. Vissa jordbrukspolitiska frågor

Margareta Winberg, Inga-Britt Johansson, Åke Selberg, Inge

Carlsson, Kaj Larsson, Sinikka Bohlin och Lena Klevenås (alla s)

anför:

Regeringens politik på jordbruksområdet har medfört en

utveckling mot ökade överskott och därmed högre kostnader. Det

näst intill eniga riksdagsbeslutet från 1990 om omställning av

det gamla subventions- och regleringssystemet hade enligt den

socialdemokratiska gruppen i jordbruksutskottet kunnat

fullföljas på ett helt annat sätt än som skett.

Synen på jordbruket som enbart en garant för att vi skall

kunna äta oss mätta är övergiven. Kvalitet, regional rättvisa,

estetiska upplevelser och god miljö har, förutom själva

produktionen, blivit centrala politiska mål för

jordbrukspolitiken. Denna inriktning och dessa mål måste

fullföljas. De mål som i samband med 1990 års beslut ställdes

upp om att skapa ett ekologiskt och djuretiskt

tillfredsställande jordbruk är fortfarande fullt ut giltiga.

I våra reservationer och särskilda yttranden till detta och

andra betänkanden har vi framfört vår syn på jordbrukspolitiken

och vår kritik mot riksdagsmajoriteten. Det har dock varit

omöjligt för oss att i ett sammanhang ta ställning till

regeringens politik på grund av att den framlagts för riksdagen

styckevis och ofullständigt. Detta har försvårat vår roll som

oppositionsparti.

3. Vissa jordbrukspolitiska frågor

Christer Windén (nyd) anför:

Med tillfredsställelse noterar jag att utskottet i allt

väsentligt delar min uppfattning om jordbrukspolitikens framtida

utformning. Jag inser emellertid att det inte är meningsfullt

att redan nu ge detaljerade förslag, eftersom vi ännu inte vet

om och när Sverige blir medlem i Europeiska unionen. Ett

medlemskap innebär dessutom att förändringar i Sverige måste ske

inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken. Ny demokrati

avser därför att senare återkomma med preciserade förslag bl.a.

vad beträffar konkurrenslikhet på kostnadssidan, den enskilde

bondens roll som företagare, nya verksamhetsgrenar samt

jordbrukets betydelse som motor för landsbygdens utveckling.

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,

eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i

utskottet.

Jan Jennehag (v) anför:

Stöd till ekologisk odling m.m. (mom. 2 och 3)

Regeringens förslag om ett nytt stöd till ekologisk odling har

positiva inslag. Den ekonomiska satsningen är emellertid alltför

blygsam. Vänsterpartiet har under allmänna motionstiden

utförligt argumenterat kring den ekologiska odlingens villkor

och föreslagit ett rakt arealstöd med 900 kr per ha. Det skulle

ge de ekologiska odlarna en inkomstförstärkning på över 20

miljoner kronor, samtidigt som administrationen skulle förenklas

och statens kostnad hållas oförändrad. Vidare skulle jordbruket

i norra Sverige bli mer rättvist behandlat genom en sådan

konstruktion. Riksdagen bör uttala sig för den konstruktion av

stödet som föreslås i motion Jo23 (hemställan mom. 2).

Som framgår av motion Jo230 utgör ekologiskt odlat spannmål

ingen belastning när det gäller kostnader för export av

spannmål. Eftersom praktiskt taget ingen ekologiskt odlad

spannmål exporteras får det konventionella jordbruket indirekt

en subvention genom de förmalningsavgifter som belastar detta

spannmål. Det ekologiska jordbruket måste återfå de medel som

inbetalas i form av förmalningsavgifter enligt yrkande 3 i

motionen (hemställan mom. 3).

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under mom.

2 och 3 borde ha hemställt:

2. beträffande stöd till ekologisk odling

att riksdagen dels, med bifall till regeringens förslag och

med avslag på motion 1993/94:Jo27 yrkandena 1 och 2 till

Omställningsåtgärder i jordbruket m.m. för budgetåret

1994/95 anvisar 10 000 000 kr utöver vad som anvisats enligt

mom. 18 i utskottets betänkande 1993/94:JoU13, dels med

anledning av motion 1993/94:Jo23 som sin mening ger regeringen

till känna vad ovan anförts,

3. beträffande vissa frågor i övrigt om främjande av

ekologisk odling m.m.

att riksdagen med anledning av motion 1993/94:Jo230 yrkande 3

som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts samt

avslår motionerna 1993/94:Jo25, 1993/94:Jo226 yrkande 3,

1993/94:Jo230 yrkande 1, 1993/94:Jo232 yrkande 5 och

1993/94:A815 yrkandena 36 och 37,