Bet. 1993/94:JoU31

Jordbruksutskottets betänkande

1993/94:JOU31

Handlingsplan mot buller

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motioner

Utskottet

Hemställan

1993/94

JoU31

Sammanfattning

I betänkandet behandlas proposition 1993/94:215 om en

handlingsplan mot buller samt 18 motionsyrkanden som lagts fram

med anledning av propositionen resp. under allmänna motionstiden

1994. Utskottet ansluter sig till vad regeringen förordar om mål

för och inriktning på handlingsplanen mot buller samt avslår

samtliga motionsyrkanden.

Propositionen

Regeringen (Miljö- och naturresursdepartementet) föreslår i

propositionen att riksdagen godkänner vad regeringen förordar om

mål för och inriktning på handlingsplanen mot buller (avsnitt

4.1).

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen redovisas en samlad handlingsplan mot buller.

Denna syftar till att kraftigt begränsa bullerstörningarna i

samhället så att ljudnivåerna sänks och färre människor utsätts

för buller.

Buller i arbetsmiljön, boendemiljön och fritidsmiljön

behandlas. Vidare behandlas särskilt transportsektorns

bullerproblem, externt industribuller och buller från

byggarbetsplatser och vindkraftverk, buller från produkter samt

buller i det militära försvaret.

I propositionen föreslås en handlingsplan med såväl de

övergripande mål som bör gälla för arbetet med att begränsa

bullerstörningarna som de åtgärder som regeringen avser att

vidta inom olika områden.

Myndigheternas insatser inom bullerområdet behöver samordnas

för att handlingsplanen skall kunna genomföras på ett effektivt

sätt. Regeringen avser därför att ge Statens naturvårdsverk i

uppdrag att samordna här aktuella program för åtgärder som rör

den yttre miljön.

Trafikbullret bör minskas kraftigt. Regeringen avser därför

att uppdra åt

Vägverket att tillsammans med berörda myndigheter och

Kommunförbundet utarbeta ett program med syfte att minska

störningarna från vägtrafiken; programmet skall leda till att

vägtrafikbullret minskas till godtagbara nivåer genom fysiska

skyddsåtgärder,

Vägverket att utarbeta ett förslag till forskningsprogram för

minskat buller från fordon, däck och vägbanor,

Statens naturvårdsverk att i samarbete med Banverket föreslå

riktlinjer för minskade bullerstörningar från järnvägstrafiken

och spårvägarna,

Banverket att i samarbete med Statens naturvårdsverk utreda

möjligheterna att inom ramen för banavgifterna finansiera

åtgärder mot buller och

Berörda myndigheter att analysera skärpningar av

flygbullernivånormer, beräkningsmodeller för flygbuller, samt

behov av åtgärder, kostnader och tidplan för genomförande.

Uppdragen inom trafikområdet skall avrapporteras till

regeringen före den 1 mars 1995.

De som vistas i lokaler eller områden särskilt avsedda för

olika typer av fritidsaktiviteter skall inte behöva riskera att

utsättas för skadliga ljudnivåer. Regeringen avser därför att ge

Socialstyrelsen i uppdrag att i samarbete med Statens

naturvårdsverk utreda huruvida höga ljudnivåer vid konserter, på

diskotek och i liknande sammanhang leder till hörselskador eller

andra hälsoproblem.

För att begränsa störningarna från militärt skottbuller avser

regeringen att ge Försvarsmakten i uppdrag att i samarbete med

Fortifikationsförvaltningen (Fortifikationsverket) och Statens

naturvårdsverk utarbeta nya riktlinjer för skottbuller från

artilleri och andra tunga vapen.

Det finns behov av en ökad satsning på forskning inom

bullerområdet. Regeringen avser därför att ge

Teknikvetenskapliga forskningsrådet i uppdrag att i samarbete

med Arbetsmiljöfonden, Arbetarskyddsstyrelsen,

Arbetsmiljöinstitutet, Närings- och teknikutvecklingsverket och

Statens råd för byggnadsforskning utvärdera den tekniska

bullerforskningen och föreslå var tyngdpunkten i satsningarna

bör ligga. Vidare bör Arbetsmiljöfonden få till uppgift att i

samarbete med bl.a. Statens naturvårdsverk,

Arbetarskyddsstyrelsen, Arbetsmiljöinstitutet, Socialstyrelsen

och Medicinska forskningsrådet utvärdera den medicinska

effektforskningen. De två sistnämnda uppdragen skall

avrapporteras till regeringen före den 1 mars 1995.

Motioner

Motioner med anledning av propositionen

1993/94:Jo69 av Leo Persson m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att överlåta till kommunerna att

utforma de regler som eventuellt bör tillkomma med anledning av

bl.a. Bullerutredningen,

2. att riksdagen beslutar att kommunerna skall redovisa

skoterleder och andra föreskrifter i kommunens översiktsplan.

1993/94:Jo70 av Jan Jennehag m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär att det före den 1

januari 1995 kommer ett samlat förslag om hur bullret i

samhället skall minska,

2. att riksdagen hos regeringen begär att den i det samlade

förslaget om hur bullret skall minska även föreslår en

bullernorm vid musikarrangemang.

1993/94:Jo71 av Lennart Fridén (m) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om behovet av att i handlingsprogrammet jämväl inarbetas regler

om åtgärder mot bullerstörningar från stora offentliga

utomhusevenemang.

1993/94:Jo72 av Sören Norrby (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om buller i boendemiljö,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om trafikbuller.

Motion väckt under allmänna motionstiden 1994

1993/94:Jo616 av Jan Jennehag m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att minska bullret i arbets- och

fritidsmiljöer,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att minska bullret i boendemiljöer,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att målet skall vara att antalet människor

som störs av buller måste minska,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att förorenaren betalar-principen skall

gälla med avseende på buller,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att öka medvetenheten om bullerproblemen,

6. att riksdagen hos regeringen begär förslag om att öka

utbildnings- och forskningsanslagen som rör bullerproblematiken,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att minska vägtrafikbuller,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att minska flygtrafikbuller,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att minska bullret från spårtrafik.

Utskottet

Inledning

Riksdagen uttalade hösten 1990 att en samlad handlingsplan mot

buller skyndsamt borde föreläggas riksdagen (1990/91:JoU17,

rskr. 27). Året därpå förnyade riksdagen sitt uttalande och

påtalade, särskilt mot bakgrund av det problem som buller utgör,

vikten av att ett samlat åtgärdsprogram mot buller tas fram

(1990/91:JoU30, rskr. 338).

Med stöd av regeringens bemyndigande utsåg chefen för Miljö-

och naturresursdepartementet våren 1992 en särskild utredare för

att utarbeta ett förslag till en samlad handlingsplan mot buller

(dir. 1992:20). Utredningen för en handlingsplan mot buller

överlämnade i juli 1993 betänkandet Handlingsplan mot buller

(SOU 1993:65). Utredningen presenterar en bred analys av

bullerproblemen i samhället och förslag till ett åtgärdsprogram.

Buller i såväl arbetsmiljön och boendemiljön som fritidsmiljön

behandlas. Vidare behandlas särskilt transportsektorns

bullerproblem, externt industribuller m.m., buller från vissa

produkter samt buller i det militära försvaret.

Handlingsplan mot buller m.m.

Propositionen

Enligt regeringen bör en handlingsplan mot buller läggas fast.

Som övergripande mål skall gälla att bullerstörningarna i

samhället begränsas kraftigt såväl avseende ljudnivåerna som

avseende antalet människor som utsätts för buller. Enligt

regeringen bör trafikbullret minskas kraftigt. Vidare bör det

externa industribullret och miljöstörningarna från

byggarbetsplatser minskas i första hand genom åtgärder i

industrin resp. tystare maskiner och metoder. Arbetet med att

minska bullerexponeringen i arbetslivet bör fortsätta. Frågan om

godtagbara bullernivåer för konsumenterna bör i första hand

lösas inom det europeiska standardiseringsarbetet. När det

gäller ljudnivån i nybyggda bostäder bör dygnsmedelnivån inte

överstiga 30 dBA. Ett system för att ljudklassa bostäder vid ny-

och ombyggnad bör införas på frivillig väg. De som vistas i

lokaler eller områden särskilt avsedda för olika typer av

fritidsaktiviteter skall inte behöva riskera att utsättas för

skadliga ljudnivåer. Försvarsmakten bör fortsätta sina

ansträngningar att minska bl.a. flygbuller och skottbuller.

Enligt regeringen bör myndigheternas insatser inom

bullerområdet samordnas för att den föreslagna handlingsplanen

mot buller skall kunna genomföras på ett effektivt sätt.

Naturvårdsverket bör få i uppdrag att samordna aktuella program

för åtgärder som rör den yttre miljön. På kommunnivån bör

arbetet med att begränsa buller t.ex. kunna ingå som en del i

utvecklingen och genomförandet av lokala Agenda 21.

Länsstyrelsernas arbete med regionala miljöstrategier (STRAM)

och regionala trafik- och miljöanalyser utgör ett stöd för

detta. Den fysiska planeringen bör utnyttjas i ökad utsträckning

för att åstadkomma en god ljudmiljö och ett mindre bullerstört

samhälle. Enligt regeringen är det en uppgift för Boverket och

Naturvårdsverket att utveckla metoder och ge råd för detta

arbete. Miljökonsekvensbeskrivningar bör ges en utökad

användning för att förstärka redovisningen av bullerfrågorna

inför ett ställningstagande även om det formellt sett inte är

fråga om ett tillståndsbeslut. Miljökvalitetsnormer bör kunna

meddelas inom bullerområdet.

Motionerna

Enligt motion Jo69 (s) har regeringen i sin skrivelse om

åtgärder mot buller i fjällområden och skärgårdar (1993/94:175)

föreslagit att länsstyrelserna skall utarbeta förslag till

åtgärder mot bl.a. bullrande skotertrafik. I förslaget till

handlingsplan mot buller framhålls att bulleraspekterna bör

beaktas såväl i kommunernas fysiska planering enligt plan- och

bygglagen som i planering och beslut enligt andra lagar som rör

användningen av mark och vattenområden. Översiktsplanens

samordnande roll betonas särskilt. Enligt motionärerna bör samma

regler gälla även fjällområdena, och berörda kommuner bör därför

även få i uppdrag att utarbeta förslag till reglering av

skotertrafik m.m. i fjällområdena. Riksdagen bör överlåta till

kommunerna att utforma de regler som eventuellt bör tillkomma

med anledning av bl.a. Bullerutredningen (yrkande 1). Kommunerna

skall redovisa skoterleder och därmed förenade föreskrifter i

kommunens översiktsplan (yrkande 2). I motion Jo70 (v)

konstateras att propositionen saknar de flesta av de effektiva

förslag som redovisats av utredningen för en handlingsplan mot

buller. Flera bullerproblem, som är väl dokumenterade, behandlas

över huvud taget inte. Utredningens förslag är omfattande och

detaljerade, men regeringen föreslår i stort sett fortsatt

utredande. Regeringen bör därför före den 1 januari 1995 komma

med ett samlat förslag om hur bullret i samhället skall minskas

(yrkande 1). Enligt motion Jo616 (v) yrkande 3 måste kraftfulla

åtgärder vidtas för att förebygga och minska bullerproblemen i

samhället. Målet skall vara att antalet människor som störs av

buller minskar. Principen att förorenaren betalar skall även

gälla med avseende på buller. Detta innebär att företag och

tillverkningsindustri har ansvaret för att bullernivåerna inte

blir för höga när det gäller såväl produktion som produkter

(yrkande 4). Vidare framhålls att man måste öka medvetenheten om

bullerproblemen. Detta kan göras med hjälp av bl.a.

varudeklarationer, miljöundervisning, utvecklande av ekonomiska

styrmedel för främjande av tysta maskiner och bullerklassning av

fordon (yrkande 5).

Utskottets överväganden

Målet med miljöpolitiken är bl.a. att skydda människors hälsa,

och försiktighetsprincipen skall vara en viktig ledstjärna.

Buller är den miljöfaktor som drabbar flest människor. Bullret

ökar också i samhället genom bl.a. intensivare trafik, bullrande

arbetsredskap, ökad ventilation och ökad användning av

motordrivna verktyg, musikanläggningar med förstärkt musik och

hushållsmaskiner. Trots detta har åtgärder mot bullerproblemen i

stor utsträckning hittills försummats.

Som regeringen anför krävs kraftfulla åtgärder mot buller i

vår omgivning för att tillförsäkra människor en god miljö som

inte negativt inverkar på hälsa och välbefinnande. Åtgärder

behöver genomföras på såväl central som regional och lokal nivå.

Detta ställer krav på berörda myndigheter avseende en genomtänkt

arbetsfördelning, samarbete och samordning vid både genomförande

och uppföljning. Myndigheternas insatser inom bullerområdet bör

samordnas för att den föreslagna handlingsplanen mot buller

skall kunna genomföras på ett effektivt sätt. Erfarenheterna

visar att fysisk planering i hög grad kan medverka till att

såväl begränsa som förebygga bullerstörningar. Åtgärder på

planeringsstadiet är ofta betydligt mer kostnadseffektiva än

åtgärder som måste genomföras i efterhand. Bulleraspekterna bör

således beaktas såväl i kommunernas fysiska planering enligt

plan- och bygglagen som i planering och beslut enligt andra

lagar som rör användningen av mark- och vattenområden och den

byggda miljön. Det är vidare angeläget att bullerproblemen

belyses i kommunernas översiktliga planering och i

åtgärdsprogram på miljöområdet. Sammanfattningsvis delar

utskottet regeringens bedömning att bullerstörningarna i

samhället måste begränsas såväl avseende ljudnivåerna som

avseende antalet människor som utsätts för buller. En

förutsättning härför är en åtgärdsinriktad handlingsplan som kan

ligga till grund för konkreta åtgärder. Utskottet föreslår

därmed att riksdagen godkänner vad regeringen förordat om mål

för och inriktning på handlingsplanen mot buller. Motionerna

Jo70 (v) yrkande 1 och Jo616 (v) yrkande 3 avstyrks i den mån de

inte kan anses tillgodosedda.

Med anledning av de i motion Jo616 yrkandena 4 och 5 framförda

synpunkterna beträffande ökad medvetenhet om bullerproblemen och

den s.k. PPP-principens (Polluter Pays Principle) tillämpning

vill utskottet anföra följande. Regeringens förslag till

handlingsplan mot buller bör kunna leda till ökad medvetenhet om

bullerproblemen och samtidigt underlätta aktiva insatser för en

tystare miljö från enskilda. I detta sammanhang bör även

möjligheterna till ökad användning av

miljökonsekvensbeskrivningar och miljökvalitetsnormer

uppmärksammas. Konsekvensbeskrivningar kan medverka till

förbättrad kunskap och insikt om miljö-, hälso- och

naturresursfrågor i samhället. De förbättrar även

beslutsunderlaget i enskilda avgöranden som kan påverka

människors hälsa eller miljön. Regeringen har i lagrådsremissen

om miljöbalken (avlämnad i mars 1994) uttalat sitt stöd för

Miljöskyddskommitténs förslag (SOU 1993:27) att i miljöbalken

införa ett principiellt krav på miljökonsekvensbeskrivningar i

fall av betydande hälso- eller miljöpåverkan.

Miljöskyddskommittén har i sitt förslag även framhållit att det

inom bullerområdet förefaller finnas särskilt stora

förutsättningar att införa miljökvalitetsnormer. Regeringen

delar kommitténs uppfattning när det gäller miljökvalitetsnormer

och konstaterar att sådana normer bör användas i det framtida

hälso- och miljöskyddsarbetet och att användningen bör regleras

i den nya samlade miljölagstiftningen. Miljöskyddslagen

(1969:387) bygger på principen att det är den som förorsakar

miljöstörningar som har att bekosta de åtgärder som behövs för

att förebygga eller avhjälpa dem. Denna princip är numera även

accepterad inom miljöpolitiken internationellt och finns

inskriven i Romfördraget som en av hörnpelarna i EU:s miljörätt

(artikel 130 r). Enligt nämnda lagrådsremiss skall den s.k.

PPP-principen även läggas till grund för den nya lagen.

Utskottet anser det lämpligt att avvakta resultatet av den

fortsatta beredningen av miljöbalken och föreslår därför att

motion Jo616 (v) yrkandena 4 och 5 lämnas utan någon riksdagens

vidare åtgärd.

När det gäller bullerproblemen i fjällområdena har utskottet

nyligen behandlat en skrivelse från regeringen med förslag till

åtgärder (1993/94:JoU21). Utskottet uttalar därvid bl.a. sitt

stöd för regeringens förslag att ge vissa länsstyrelser i

uppdrag att, med utgångspunkt i de förslag som lämnats av

Utredningen om åtgärder mot buller i fjällområden och skärgårdar

m.m. (SOU 1993:51), göra en översyn av områden i fjällen med

begränsningar för trafik med snöskotrar m.m. och flyg. Kraven på

lokalt inflytande m.m. bör enligt utskottets mening i allt

väsentligt kunna tillgodoses genom det samråd som skall ske

mellan berörda länsstyrelser, kommuner, statliga myndigheter och

övriga intressenter. Utskottet avstyrker därmed framställda

yrkanden om att kommunerna skulle ges i uppdrag att utforma

ifrågavarande regler samt att föreskrifter om skoterleder m.m.

skulle redovisas i den kommunala översiktsplanen. Samma krav

återkommer nu i motion Jo69 yrkandena 1 och 2. Utskottet, som

vidhåller sin uppfattning, avstyrker motionen.

Transportsektorns bullerproblem

Propositionen

Enligt regeringen bör vägtrafikbullret minskas kraftigt. Vid

ny- eller väsentlig ombyggnad av vägtrafikleder bör åtgärder

vidtas för att begränsa bullernivån i bostadsmiljöer utomhus så

att den inte överstiger 55 dBA vid fasader eller, om sådana

åtgärder inte är rimliga, att inomhusnivåerna inte överstiger 30

dBA. För befintliga miljöer bör Vägverket i samarbete med

Naturvårdsverket, Boverket och Kommunförbundet utarbeta ett

program för hur man genom fysiska skyddsåtgärder kan minska

vägtrafikbullret. Önskvärt är att buller i befintliga

bostadsmiljöer överstigande 65 dBA vid fasader utomhus blir

föremål för åtgärder först. Programmet bör omfatta en

redovisning av kostnader och tidplan. Kostnadseffektivitet bör

prioriteras. Huvudansvaret för åtgärderna åvilar väghållaren.

Programmet skall ligga till grund för regeringens fortsatta

ställningstaganden när det gäller finansiering och genomförande.

Forskning om buller från däck, fordon och vägbanor bör stödjas,

och Vägverket skall därför ges i uppdrag att utarbeta ett

program härför.

När det gäller tågbuller bör riktvärden läggas fast.

Naturvårdsverket och Banverket bör ges i uppdrag att föreslå

sådana. I uppdraget bör även ingå att föreslå riktlinjer för

buller från järnvägsnätet, spårvägar och rangerbangårdar. I

första hand bör riktlinjerna avse ny- och ombyggnad. Ett program

för kartläggning av behov och kostnader beträffande åtgärder i

befintlig miljö bör tas fram av Banverket i samarbete med

berörda kommuner. Banverket ges även i uppdrag att i samarbete

med Naturvårdsverket utreda möjligheterna att inom ramen för

banavgifterna finansiera åtgärder mot buller samt

differentiering av dessa med hänsyn till bullerstörningarna från

den rullande materielen.

Luftfartsverkets arbete med att minska det civila flygets

bullerproblem bör fortsätta, såväl i internationella

organisationer som genom utvecklande av ekonomiska styrmedel.

Berörda myndigheter ges i uppdrag att analysera en skärpning av

flygbullernivånormen (FBN-normen) för planering av nya

flygplatser och nya bostadsområden samt i vissa fall en

skärpning för befintlig bebyggelse. Analysen bör även som

komplement innefatta en maximalbullernivå vid 70 dBA. Uppdraget

bör även omfatta att i samarbete med berörda kommuner analysera

behovet av åtgärder, kostnader samt tidplan för genomförande.

Samtliga uppdrag avseende bullerproblemen inom

transportsektorn skall avrapporteras till regeringen före den 1

mars 1995.

Motionerna

Enligt motion Jo72 (fp) yrkande 2 kommer de vanligast

förekommande bullerstörningarna från vägtrafik och i avgränsade

områden från flygtrafik. I första hand skall bullret motverkas

vid källan. Vägtrafikbuller domineras alltmer av

däck/vägbanebuller. Det mest kostnadseffektiva sättet att dämpa

detta torde vara med lågbullrande vägbeläggningar. För att få en

störningsrelaterad bedömning av trafikbuller räcker det inte

alltid med att för vägtrafik utgå från dygnsmedelvärde och för

flygtrafik årsmedeldygn. Hög andel tung trafik nattetid och

allmänflyg koncentrerat till några sommarmånader då människor i

större utsträckning vistas utomhus i närbelägen friluftsmiljö

kan innebära helt andra störningsbilder. Detta måste beaktas när

trafik- och flygbullernormer fastställs.

Enligt motion Jo616 (v) yrkande 7 störs flertalet av de

människor som är bullerstörda av buller från vägtrafik. Att

omfördela transporter från bilism till kollektiva trafikslag

innebär en liten men otillräcklig minskning av vägtrafikbullret.

En extra fordonsskatt på personbilar och tunga fordon skulle

kunna finansiera bulleråtgärder (vallar, skärmar, tysta

vägbeläggningar). I arbetet med miljöklasser för vägfordon skall

även fordonets bulleregenskaper vägas in. Flygtrafiken orsakar

lokala bullerproblem i huvudsak vid flygplatserna. Störningar

förekommer även bl.a. vid Flygvapnets övningsområden och i

områden med allmäntrafikflyg. Bullerkraven för

allmäntrafikflyget bör skärpas. Detta är en nödvändighet för att

tvinga fram en utveckling mot tystare och miljövänligare

flygmotorer. Ytterligare forskning om effekter krävs dock inom

detta område. En kraftig utbyggnad av snabbjärnvägar skulle även

kunna minska problemen med inrikesflyget. Vid planering av

bostadsområden måste skyddsavstånd införas för att undvika nya

flygbullerstörda bostäder (yrkande 8). I yrkande 9 framhålls att

riktvärden för buller från tågtrafik saknas. Pågående studier

vid Göteborgs universitet när det gäller effekter från tågtrafik

och vibrationer bör läggas till grund för prioritering av

åtgärder i befintlig, tågbullerexponerad, miljö.

Utskottets överväganden

När det gäller vägtrafikbullret anser utskottet i likhet med

regeringen att detta bör minskas kraftigt. Vägtrafikbuller från

fordon härrör i huvudsak från två skilda bullerkällor. Den ena

är fordonens motor och kraftöverföring och den andra de ljud som

uppkommer mellan däck och vägbana. Fordonens tekniska utrustning

regleras till stor del genom internationella överenskommelser

och genom EU-direktiv. Förändringar av kraven på fordon måste

därför i många fall genomföras i ett internationellt samarbete.

För att nå ytterligare reella effekter bör andra åtgärder

övervägas. Som anförs i propositionen är en ytterligare sänkning

av buller från fordonen bl.a. beroende av om nya

däck/hjulkonstruktioner kan tas fram och om vägbeläggningar kan

ges egenskaper som medför minskat buller. Även metoderna för

mätning av buller bör förbättras. En ökad satsning på forskning

och utveckling inom dessa områden är angelägen. Även om bullret

på sikt kan reduceras vid källan kommer behov av andra åtgärder

att finnas för de mest utsatta miljöerna. Det är därför

angeläget att vidta bullerbegränsande åtgärder på dessa platser.

Utskottet delar regeringens uppfattning när det gäller åtgärder

som bör vidtas för att begränsa bullernivån vid ny- eller

väsentlig ombyggnad av vägtrafikleder. För befintliga miljöer

bör det program som skall utarbetas av Vägverket i samarbete

med vissa andra myndigheter kunna ligga till grund för fortsatta

nödvändiga ställningstaganden i fråga om finansiering och

genomförande.

Som framhålls i propositionen är buller och vibrationer de

vanligaste miljöstörningarna från järnvägstrafiken. Utskottet

anser i likhet med regeringen att riktvärden för sådant buller

bör läggas fast. Det bör även vara möjligt för Banverket att

ställa krav på högsta ljudnivå från rullande materiel som får

trafikera olika banor. Vidare bör krav kunna ställas på högsta

ljudnivå under vissa tider på vissa sträckor.

Utfasning av äldre bullrande flygplan bör kraftigt kunna

minska antalet bullerstörda runt de svenska civila

flygplatserna. Luftfartsverket arbetar aktivt för att

kontinuerligt minska bullerstörningar från flygtrafiken. Vidare

fortsätter det internationella arbetet på detta område med sikte

på att ta fram överenskommelser om ytterligare skärpta

bullernormer. Luftfartsverket är pådrivande i detta arbete.

Nämnas bör även att Luftfartsverket sedan den 1 januari 1994

genomfört en bullerrelatering av sina landningsavgifter.

Utskottet delar regeringens uppfattning att

bebyggelseplaneringen runt flygplatserna bör förbättras så att

den inte leder till ökade bullerproblem genom tillkommande

bebyggelse närmare flygplatserna.

Sammanfattningsvis kan konstateras att transporter av personer

och gods har stor betydelse för vårt nuvarande samhälles

funktion men påverkar också miljön. Transporterna har hittills

ökat i takt med samhällets utveckling och ökad ekonomisk

tillväxt. De prognoser, nationella och internationella, som

gjorts i olika sammanhang pekar på en fortsatt ökning av

transporter inom i stort sett alla transportslag men framför

allt inom vägtrafiksektorn. De olika transportslagen ger upphov

till negativa effekter på miljön bl.a. genom att orsaka

bullerstörningar. Detta drabbar boendet eller minskar

möjligheten till ostörda naturupplevelser. Som framhålls i

propositionen är det med dagens teknik möjligt att vidta vissa

åtgärder för att minska bullerstörningarna från de olika

trafikslagen. Åtgärder kan vidtas vid källan, mellan källan och

mottagaren och vid mottagaren. Den mest effektiva åtgärden är

som regel att minska bullret vid källan även om bullerproblemen

härigenom aldrig kan undanröjas helt. Samhällsplaneringen har

stor betydelse för att minska bullerstörningar. Åtgärder på

planeringsstadiet är som nämnts ovan ofta betydligt mer

kostnadseffektiva än efterhandsåtgärder. De uppdrag som

regeringen redovisat i propositionen beträffande

transportsektorn bör kunna ligga till grund för de ytterligare

förslag som kan anses nödvändiga för att komma till rätta med

bullerstörningarna. Med det anförda avstyrker utskottet motion

Jo616 (v) yrkandena 7, 8 och 9, allt i den mån motionen inte

blivit tillgodosedd. När det gäller motion Jo72 (fp) yrkande 2

utgår utskottet från att motionärens synpunkter kan bli

tillgodosedda i samband med det fortsatta arbetet på förbättrade

mätmetoder för trafikbuller m.m.

Buller i arbets- och fritidsmiljöer

Propositionen

Arbetet med att minska bullerexponeringen i arbetslivet bör

fortsätta. Utgångspunkten bör vara vad som är praktiskt möjligt

med hänsyn till den tekniska utvecklingen och vilka möjligheter

det finns att begränsa exponeringen. Det bör vara en uppgift för

Arbetarskyddsstyrelsen att fortlöpande se över de

exponeringsvärden för buller som skall gälla i arbetslivet.

Vad gäller eventuella överväganden om ekonomiska styrmedel

konstaterar regeringen att Beredningen (S 1993:07) för en ny

ordning för sjuk- och arbetsskadeförsäkringarna har fått till

uppgift att bl.a. överväga om och i så fall i vilken omfattning

arbetsgivaravgifterna bör differentieras utifrån företagens

kostnader för arbetsskador och sjukfrånvaro. Regeringen finner

därför inte anledning att nu föreslå några särskilda åtgärder i

den här delen.

När det gäller buller i vissa fritidsmiljöer anser regeringen

att Socialstyrelsen bör ges i uppdrag att i samarbete med

Naturvårdsverket utreda huruvida höga ljudnivåer vid konserter,

på diskotek och i liknande sammanhang leder till hörselskador

eller andra hälsoproblem. Visar utredningen att det finns risk

för skador hos publiken bör myndigheten redovisa huruvida det är

möjligt att fastställa övre gränser för ljudexponering, förslag

på sådana gränser samt hur efterlevnaden skall kunna

kontrolleras.

Motionerna

Enligt motion Jo616 (v) yrkande 1 beräknas hörselskadande

buller i arbetsmiljön drabba 200 000 till 400 000 personer.

Buller kan ge obotliga skador på hörseln, och självfallet leder

detta till försämrade möjligheter till ett gott socialt liv,

sämre arbetsförmåga och därmed totalt sett en lägre

livskvalitet. Nuvarande gräns för hörselskaderisk måste därför

sänkas. En tystare och från bullersynpunkt riskfri arbetsmiljö

ger vinster för såväl individen som för företag och samhälle.

Vidare bör uppmärksammas att höga bullernivåer vid konserter,

diskotek etc. kan ge en tillfällig hörselnedsättning och ibland

bestående skador. Restriktioner bör införas för buller vid

rockkonserter och dylika musikarrangemang. Leksaker bör ej få

avge hörselskadligt buller. Enligt motion Jo70 (v) kan

ljudnivåer vid vissa musikarrangemang vara skadliga och drabbar

då framför allt yngre människor hårt. Riksdagen bör ge

regeringen i uppdrag att utarbeta ett förslag till bullernorm

för sådana musikarrangemang (yrkande 2). I motion Jo71 (m)

konstateras att en främst på stora orter mycket påfrestande

bulleremittent på senare år har varit stora evenemang med

mycket förstärkar- och högtalareffekt. Regeringen tar upp frågan

om risker för skador på hörseln etc. för dem som bevistar

moderna musikevenemang. Det är mycket bra. Emellertid berörs

inte störningar i bostadsområden orsakade av dylika

tillställningar. I handlingsprogrammet bör jämväl inarbetas

regler om åtgärder mot bullerstörningar från stora offentliga

utomhusevenemang.

Utskottets överväganden

Arbetslivet har under de senaste decennierna genomgått en

omfattande förändring. Den tekniska utvecklingen går mycket

snabbt och kraven på förbättrad produktivitet och effektivitet

har ökat. Förändringarna i arbetslivet påverkar arbetsmiljön och

riskerna för olika arbetsskador. Att långvarig exponering för

buller kan ge upphov till en hörselskada är en klassisk

arbetsmiljöfråga som inte förändras i takt med utvecklingen av

arbetslivet. Inom industrin är bullret fortfarande ett av de

vanligaste arbetsmiljöproblemen. Det är därför nödvändigt med

fortsatta satsningar inom bullerbekämpningsområdet i syfte att

skapa arbetsplatser med en god ljudmiljö och att förhindra

uppkomsten av hörselskador och andra skador. Sådana insatser

faller inom områdena förbättring av den fysiska arbetsmiljön,

teknikutveckling och minskad bullerexponering

(arbetsorganisation och rehabilitering). Som regeringen anför

bör ett arbete med denna inriktning fortsätta inom ramen för

Arbetarskyddsverkets verksamhet med bl.a. en kontinuerlig

översyn av de exponeringsvärden för buller som skall gälla i

arbetslivet. Enligt utskottets mening kan syftet med motion

Jo616 (v) yrkande 1 delvis därmed i allt väsentligt anses

tillgodosett. Motionen bör således inte medföra någon

ytterligare åtgärd från riksdagens sida i denna del.

I dag har vi goda kunskaper om buller och dess effekter och

hur vi skall förebygga bullerskador. Medan man i arbetslivet kan

se ett trendbrott när det gäller hörselskador är förhållandet

inte lika gynnsamt i fråga om bullriga fritidsaktiviteter. Nya

bullriga företeelser dyker upp under vår fritid och ljudnivåerna

tenderar att öka. Ansvaret för att skydda sig för buller faller

nästan helt på den enskilde. Som regeringen anför måste man på

alla nivåer i samhället arbeta för att förhindra att

hörselskador eller hörselnedsättningar uppkommer på grund av

buller i olika miljöer. Detta gäller också lokaler eller områden

särskilt avsedda för olika typer av fritidsaktiviteter. I likhet

med regeringen vill utskottet betona betydelsen av att

tillämpningen av befintliga anvisningar, normer och allmänna

råd, som finns att tillgå både från Statens naturvårdsverk och

Socialstyrelsen samt andra centrala myndigheter, följs

uppmärksamt av de huvudmän som har ansvaret för boendemiljö och

bebyggelse i närheten av källor till störande ljud. I

propositionen aviserar regeringen ett uppdrag till

Socialstyrelsen att i samarbete med Naturvårdsverket utreda

huruvida höga ljudnivåer vid konserter, på diskotek och i

liknande sammanhang leder till hörselskador eller andra

hälsoproblem. Som regeringen anför får utredningen visa om det

finns risk för skador hos publiken och i så fall bör myndigheten

skyndsamt redovisa huruvida det är möjligt att fastställa övre

gränser för ljudexponering, förslag på sådana gränser samt hur

efterlevnaden skall kunna kontrolleras. Utskottet föreslår mot

bakgrund av det anförda att motionerna Jo70 (v) yrkande 2 och

Jo616 (v) yrkande 1 i återstående del nu lämnas utan någon

riksdagens vidare åtgärd.

När det gäller bullerstörningar från stora offentliga

utomhusevenemang vill utskottet utöver vad som anförs ovan

framhålla att i den mån boende upplever ljud från konserter i

närheten som störande kan detta bedömas som sanitär olägenhet.

Enligt 6 § hälsoskyddslagen (1982:1080) är det ägaren eller

nyttjanderättshavaren till berörd egendom som skall vidta

skäliga åtgärder för att förebygga eller undanröja sanitär

olägenhet. Det ankommer på berörd kommunal nämnd att i

förekommande fall självständigt pröva frågan. Med det anförda

avstyrker utskottet motion Jo71 (m) i den mån motionen inte kan

anses tillgodosedd.

Buller i boendemiljön

Propositionen

Ett frivilligt system för ljudklassning av bostäder vid ny-

och ombyggnad bör införas. Enligt regeringen måste information

till blivande brukare om bostadens ljudisoleringsnivå anses vara

en betydelsefull konsumentupplysning. Boverket bör tillsammans

med aktörerna på bostadsmarknaden utarbeta ett system för

ljudklassning.

Den nyligen inledda obligatoriska kontrollen av

ventilationssystem bör även i fortsättningen begränsas till att

omfatta systemens funktion. Det kan emellertid finnas fördelar

med att låta funktionskontrollen omfatta även mätning av

ljudnivåer. En sådan samordning bör då liksom för närvarande

ske på fastighetsägarens initiativ.

Motionerna

Enligt motion Jo72 (fp) yrkande 1 störs många människor

allvarligt av buller i sin boendemiljö. Höga bullernivåer

orsakas ofta av vägtrafikbuller i kombination med dålig

ljudisolering, buller från fläktar och ventilationssystem,

bullriga hushållsmaskiner och dålig ljudisolering mellan

lägenheter. En avgörande förutsättning för minskat buller är

välinformerade bostadskonsumenter och ett frivilligt

producentansvar. Grunden för marknadsekonomin är att

konsumenterna genom sin efterfrågan styr produktionens

inriktning. När det gäller bostäder är konsumenten ofta i

underläge gentemot producenten. Därför är det särskilt angeläget

med informationsstöd till bostadskonsumenter liksom med helst

obligatoriska funktionskontroller för att främja efterfrågan på

tysta bostäder. Enligt motion Jo616 (v) yrkande 2 är vägtrafiken

den helt dominerande bullerkällan i boendemiljön. Andra

bullerkällor i boendemiljön är extremt buller från industrier,

byggarbetsplatser samt andra verksamheter såsom vindkraftverk.

Lågfrekvent buller från installationer inne i byggnader, t.ex.

från fläktar, värmepumpar och kompressorer, utgör ett särskilt

problem. Buller leder till många andra effekter än obotliga

eller tillfälliga hörselskador. Den vanligaste effekten av

buller i våra boendemiljöer och skolor är negativ inverkan på

olika aktiviteter som samtal, koncentrationsförmåga vid arbete

och inlärning, vila och avkoppling samt sömnstörningar.

Motionärerna ställer sig avvisande till att införa

miljöklassning av nya bostäder. Alla skall ha rätt till en ur

bullersynpunkt god miljö. Däremot kan man tänka sig en

miljöklassning vad avser buller för befintliga bostäder. Det kan

ofta vara svårt för den enskilde att vid val av bostad avgöra

bullernivån i den tilltänkta bostaden. De riktvärden som

föreslagits av utredningen för att förebygga och minska olika

typer av bullerstörningar i boendemiljö, skolmiljö m.m. bör

införas. Vad avser lågfrekvent buller från

ventilationsanläggningar m.m. krävs ytterligare

forskningsinsatser rörande störningseffekter.

Utskottets överväganden

Som anförs i propositionen trädde nya regler för byggandet i

kraft den 1 januari 1994. De nya reglerna gäller vid uppförande

av nya byggnader. En utgångspunkt för översynen av byggreglerna

har varit att åstadkomma en EU-anpassning av dessa samt att

åstadkomma en avreglering i syfte att uppnå lägre byggkostnader.

De nya reglerna innehåller bl.a. en gräns för högsta ljudnivå

från installationer i utrymmen i bostäder avsedda för sömn och

vila. Syftet är att motverka problem med lågfrekvent buller från

installationer. I sammanhanget kan nämnas att på motsvarande

sätt har krav införts för installationer i undervisningslokaler

samt vissa vårdlokaler. I nya allmänna råd om ljudnivå

(dygnsekvivalent) i nybyggda bostäder har gränsvärden för

vägtrafikbuller fastställts. Nutidsmänniskan utsätts nästan

ständigt för omfattande påverkan av ljud. Enligt genomförda

boendestudier prioriteras ljudisolering mycket högt bland de

kvalitetsfaktorer som kan sägas karaktärisera en god bostad.

Ljudisoleringen i dagens bostäder är eftersatt. Kraven är inte

anpassade till förekommande bullerkällor och livsmönster. Mot

denna bakgrund skall de nya krav som införts i form av

föreskrifter och allmänna råd ses. Enligt utskottets mening kan

en information till blivande brukare om bostadens

ljudisoleringsnivå tillsammans med andra komponenter som är

viktiga från t.ex. hälsosynpunkt anses vara en betydelsefull

konsumentupplysning från fastighetsägarna. Som regeringen anför

kan fastighetsägaren beträffande en sådan information dock

endast svara för ljudisolering av byggnaden samt av

installationerna. Förändringar när det gäller bl.a. trafikbuller

och mänskligt beteende är svårhanterliga i detta sammanhang. Det

är vidare förenat med varierande kostnader att ljudisolera

byggnader enligt olika klasser. Frågan är också hur de

ljudisoleringsnivåer skall bestämmas som skall eliminera eller

mildra så olika bullerkällor som här är i fråga. Mot den angivna

bakgrunden delar utskottet regeringens slutsats att en

deklaration från fastighetsägaren om bostadshusets prestanda,

vari ljudisoleringsnivå ingår, utgör ett viktigt underlag för

bostadsval. Utformningen av en sådan deklaration måste dock vara

frivillig. Utskottet delar även regeringens uppfattning att det

kan finnas fördelar med att låta funktionskontrollen beträffande

ventilationssystem omfatta även mätning av ljudnivåer. En sådan

samordning bör dock, som regeringen anför, ske på

fastighetsägarens initiativ. Utskottet vill i detta sammanhang

även erinra om att byggprodukter enligt byggproduktlagen

(1992:1535) för att ingå i byggnadsverk skall vara lämpliga för

avsedd användning. Kraven hänför sig till egenskaper hos den

färdiga byggnaden såsom t.ex. hygien, hälsa och miljö samt

bullerskydd. Mot bakgrund av det anförda är utskottet inte

berett att föreslå någon riksdagens åtgärd med anledning av

motionerna Jo72 (fp) yrkande 1 och Jo616 (v) yrkande 2.

Motionerna avstyrks i berörda delar.

Forskning och utbildning

Propositionen

Enligt regeringen bör en ökad satsning på forskning inom

bullerområdet komma till stånd. Teknikvetenskapliga

forskningsrådet bör få i uppdrag att i samarbete med

Arbetsmiljöfonden, Arbetarskyddsstyrelsen,

Arbetsmiljöinstitutet, Närings- och teknikutvecklingsverket och

Statens råd för byggnadsforskning utvärdera den tekniska

bullerforskningen och att föreslå var tyngdpunkten i

satsningarna bör ligga. Arbetsmiljöfonden bör få i uppdrag att i

samarbete med Naturvårdsverket, Arbetarskyddsstyrelsen,

Arbetsmiljöinstitutet, Socialstyrelsen och Medicinska

forskningsrådet utvärdera den medicinska effektforskningen.

Uppdragen skall avrapporteras till regeringen före den 1 mars

1995.

Motionen

Enligt motion Jo616 (v) yrkande 6 krävs goda kunskaper om

buller och dess uppkomst och effekter för att förebygga och

minska bullerproblemen i samhället. Med rätta kunskaper,

förebyggande åtgärder och planering kan kostnadseffektiva

åtgärder vidtas. Detta förutsätter i sin tur utbildning och

forskning inom bullerområdet. Ytterligare medel behövs för

förstärkning av utbildning och forskning vid de tekniska

högskolorna och universiteten. Härigenom kan grundläggande

teknisk och miljömedicinsk forskning utvecklas och

vidmakthållas. Risken är annars uppenbar att kompetensen på sikt

kommer att urholkas. En förlorad baskompetens tar lång tid att

bygga upp igen. När det gäller mer tillämpat forsknings- och

utvecklingsarbete bör sektorsorganen och näringslivet svara för

en större del av resurserna.

Utskottets överväganden

Som regeringen anför bör en ökad satsning på forskning inom

bullerområdet komma till stånd. Det är viktigt att denna

satsning även riktas mot utbildning och grundvetenskap.

Fördelningen av de medel som satsningen skulle innebära måste

dock föregås av en vetenskaplig utvärdering av området för att

identifiera starka och svaga områden samt garantera den

vetenskapliga kvaliteten. I avvaktan på resultatet av de i

propositionen aviserade uppdragen på detta område anser

utskottet det inte meningsfullt att nu föreslå något

riksdagsuttalande med anledning av motion Jo616 (v) yrkande 6.

Motionen avstyrks i berörd del.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande handlingsplan mot buller

att riksdagen godkänner vad i propositionen förordas om mål

för och inriktning på handlingsplanen mot buller samt avslår

motionerna 1993/94:Jo70 yrkande 1 och 1993/94:Jo616 yrkande 3,

2. beträffande ökad medvetenhet om bullerproblemen m.m.

att riksdagen avslår motion 1993/94:Jo616 yrkandena 4 och 5,

3. beträffande åtgärder mot buller i fjällområdena

att riksdagen avslår motion 1993/94:Jo69,

4. beträffande transportsektorns bullerproblem

att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Jo72 yrkande 2 och

1993/94:Jo616 yrkandena 7, 8 och 9,

5. beträffande buller i arbetsmiljön

att riksdagen avslår motion 1993/94:Jo616 yrkande 1 delvis,

6. beträffande bullerrestriktioner för vissa

musikevenemang

att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Jo70 yrkande 2 och

1993/94:Jo616 yrkande 1 delvis,

7. beträffande bullerstörningar från utomhusevenemang

att riksdagen avslår motion 1993/94:Jo71,

8. beträffande buller i boendemiljön

att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Jo72 yrkande 1 och

1993/94:Jo616 yrkande 2,

9. beträffande forskning och utbildning

att riksdagen avslår motion 1993/94:Jo616 yrkande 6,

Stockholm den 19 maj 1994

På jordbruksutskottets vägnar

Margareta Winberg

I beslutet har deltagit: Margareta Winberg (s), Ivar

Virgin (m), Ingvar Eriksson (m), Inga-Britt Johansson (s), Åke

Selberg (s), Lennart Brunander (c), Inge Carlsson (s), Mona

Saint Cyr (m), Kaj Larsson (s), Max Montalvo (nyd), Ulla

Pettersson (s), Carl G Nilsson (m), Sinikka Bohlin (s), Lennart

Fremling (fp) och Carl Olov Persson (kds).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Jan Jennehag (v) närvarit

vid den slutliga behandlingen av ärendet.