Beredningskedjan

Dir.SOUDsProp.Bet.Rskr.

Kompletteringspropositionen (bilagorna 9 och 14)

1994-05-26 · 9 sidor


Så kom texten hit

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: dokumentet är webbpublicerat utan tryckt paginering och indelas i avsnitt — ett sidnummer visas aldrig om det inte står i källan

Varje sida nedan har en egen länk «Kontrollera mot PDF» till originalet på just den sidan.

Citera

Bet. 1993/94:JoU32, Kompletteringspropositionen (bilagorna 9 och 14)

Dokumentets text

avsnitt 1 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets betänkande

1993/94:JOU32

Kompletteringspropositionen

(bilagorna 9 och 14)

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motioner

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1993/94

JoU32

Sammanfattning

Utskottet behandlar i betänkandet regeringens förslag i

bilagorna 9 och 14 av kompletteringspropositionen (prop.

1993/94:150). Dessa bilagor rör Jordbruksdepartementets och

Miljö- och naturresursdepartementets huvudtitlar och

ansvarsområden.

Förslagen under Jordbruksdepartementets huvudtitel avser bl.a.

en reform av distriktsveterinärorganisationen. Utskottet

tillstyrker propositionen.

Inom Miljö- och naturresursdepartementets verksamhetsområde

lämnas förslag till vissa ändringar i lagen (1990:613) om

miljöavgift på utsläpp av kväveoxider vid energiproduktion.

Utskottet tillstyrker förslaget, vilket innebär att den nedre

gränsen för avgiftsskyldighet sätts vid pannor som årligen

producerar 25 gigawattimmar (GWh) energi, i stället för som nu

50 GWh. Stationära förbränningsmotorer för energiproduktion

blir avgiftspliktiga. När mätdata saknas skall det i viss

utsträckning vara möjligt att beräkna avgiften med utgångspunkt

från uppmätta utsläpp under avgiftsåret med ett tillägg på

50 %. Sänkningen av den nedre gränsen för avgiftsskyldighet

sker stegvis, så att pannor som producerar mer än 40 GWh blir

avgiftsskyldiga den 1 januari 1996 och pannor med en produktion

över 25 GWh blir avgiftsskyldiga den 1 januari 1997. Övriga

lagändringar träder i kraft den 1 januari 1995.

Samtliga motioner avstyrks.

Till betänkandet har fogats två reservationer (s) och en

meningsyttring (v).

Propositionen

Jordbruksdepartementet

I proposition 1993/94:150 (bilaga 9) föreslås att riksdagen

(C 6) till Åtgärder i fjällnära skogar för budgetåret 1994/95

anvisar ett anslag på 1 145 000 kr,

(F 3) 1. godkänner det som regeringen förordar om grunderna

för anslag till inrättande av veterinärstationer,

(F 3) 2. godkänner det som regeringen förordar om riktlinjerna

för finansiering av distriktsveterinärorganisationen,

(F 3) 3. godkänner att djursjukvårdsavgiften avskaffas vid

utgången av juni 1995,

(F 3) 4. till Distriktsveterinärorganisationen:

Uppdragsverksamhet för budgetåret 1994/95 anvisar ett anslag på

1 000 kr,

(F 4) till Bidrag till distriktsveterinärorganisationen för

budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på

88 734 000 kr,

(F 5) till Bidrag till avlägset boende djurägare för

veterinärvård för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag

på 6 000 000 kr.

Miljö- och naturresursdepartementet

I proposition 1993/94:150 (bilaga 14) föreslås att riksdagen

antar regeringens förslag till

avsnitt 2 Kontrollera mot PDF

lag om ändring i lagen (1990:613) om miljöavgift på utsläpp av

kväveoxider vid energiproduktion (bilaga 14.6).

Propositionens huvudsakliga innehåll

Inom Miljö- och naturresursdepartementets verksamhetsområde

lämnas förslag till vissa ändringar i lagen (1990:613) om

miljöavgift på utsläpp av kväveoxider vid energiproduktion. Den

nedre gränsen för avgiftsskyldighet föreslås sättas vid pannor

som årligen producerar 25 gigawattimmar (GWh) energi, i stället

för som nu 50 GWh. Genom denna ändring kommer ytterligare ca

500 pannor som årligen släpper ut ca 10 000 ton kväveoxider

att omfattas av avgiftsplikt. Stationära förbränningsmotorer för

energiproduktion föreslås bli avgiftspliktiga. När mätdata

saknas skall det i viss utsträckning vara möjligt att beräkna

avgiften med utgångspunkt från uppmätta utsläpp under

avgiftsåret med ett tillägg på 50 %.

Sänkningen av den nedre gränsen för avgiftsskyldighet föreslås

ske stegvis, så att pannor som producerar mer än 40 GWh blir

avgiftsskyldiga den 1 januari 1996 och pannor med en produktion

över 25 GWh blir avgiftsskyldiga den 1 januari 1997. Övriga

lagändringar föreslås träda i kraft den 1 januari 1995.

Lagförslaget fogas som bilaga till detta betänkande.

Motioner

Motioner med anledning av propositionen

1993/94:Fi54 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas

6. att riksdagen beslutar godkänna vad i motionen anförts om

ett program för miljöinvesteringar.

1993/94:Jo73 av Karin Starrin och Kjell Ericsson (c) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om undantag för biobränslen.

Motioner väckta under allmänna motionstiden 1994

1993/94:L608 av Mats Hellström m.fl. (s) vari yrkas

4. att riksdagen hos regeringen begär att frågan om

miljöfrågornas hantering i enlighet med vad i motionen anförts

tas upp i EES-kommittén.

1993/94:Jo667 av Olle Schmidt (fp) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om förändring av lagen om miljöavgift för kväveoxidutsläpp.

Uppvaktningar

Sveriges veterinärförbund har vid en uppvaktning lämnat

synpunkter på regeringens förslag vad avser

distriktsveterinärorganisationen.

Sågverkens Riksförbund och Skogsindustrierna har vid en

uppvaktning lämnat synpunkter på förslagen i propositionen vad

avser miljöavgift på kväveoxidutsläpp vid energiproduktion.

Utskottet

NIONDE HUVUDTITELN

Jordbruksdepartementet

Åtgärder i fjällnära skogar (C 6)

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt C 6

(bilaga 9 s. 1).

Distriktsveterinärorganisationen: Uppdragsverksamhet m.fl.

anslag (F 3--F 5)

Veterinärutredningen (Jo1991:03) lämnade i betänkandet (SOU

avsnitt 3 Kontrollera mot PDF

1992:88) Veterinär verksamhet -- behov, organisation och

finansiering förslag om en avveckling av det statliga

huvudmannaskapet för den veterinära fältverksamheten, m.m. Sedan

flera remissinstanser av praktiska och ekonomiska skäl avstyrkt

utredningens förslag har Statens jordbruksverk därefter

genomfört en översyn av distriktsveterinärorganisationen.

Regeringen föreslår i propositionen att det statliga

huvudmannaskapet för distriktsveterinärorganisationen behålls

tills vidare av bl.a. följande skäl. Staten har det yttersta

ansvaret för att det i hela landet finns ett väl fungerande

veterinärväsende. Sveriges närmande till EU medför att

veterinärerna får en ny roll anpassad till de krav som EU

ställer. De nationella gränskontrollerna inom EU har upphört och

ersatts av en kontroll i ursprungsbesättningen i nära anslutning

till transporten till ett annat EU-land. Regeringens och

Jordbruksverkets uppfattning är att distriktsveterinärer och

länsveterinärer i de flesta fall bör vara de veterinärer som

skall utföra officiella uppgifter.

Under budgetåret 1994/95 bör enligt regeringens förslag

anvisas 15 miljoner kronor för inrättande av ytterligare 50

veterinärstationer. Det finns enligt propositionen flera

fördelar med att bedriva distriktsveterinärverksamheten vid

veterinärstationer med flera veterinärer -- fördelar för såväl

djurägare och veterinärer som för staten som arbetsgivare. De

anslagna medlen behövs för att utrusta stationerna med den

nödvändiga basutrustningen, såsom datorer.

Finansieringen av distriktsveterinärorganisationen läggs om

den 1 juli 1995 genom att djursjukvårdsavgiften avskaffas och

att ett ökat veterinärarvode skall erläggas av djurägaren.

Djurägarnas bruttokostnader beräknas öka med 11 % genom

omläggningen. Regeringen bedömer att den kostnadsökning som

drabbar djurägarna måste betraktas som skälig. Den bör inte

inverka på jordbrukets lönsamhet eller på djuromsorgen, anför

regeringen.

Utskottet har ingen erinran mot regeringens förslag. Utskottet

tillstyrker således förslaget under punkterna F 3--F 5

(bilaga 9 s. 2--8).

FJORTONDE HUVUDTITELN

Miljö- och naturresursdepartementet

Avgiftsskyldighet för mindre pannor och schablonberäkning av

avgift

Propositionen

Regeringen föreslår att avgiftsskyldigheten utvidgas till att

omfatta produktionsenheter med en energiproduktion på minst

25 GWh per år i stället för som nu minst 50 GWh. Därigenom

kommer ytterligare ca 500 pannor med årliga utsläpp av

ca 10 000 ton kväveoxider att omfattas av avgiftsplikt. Den

nu gällande begränsningen till pannor med en tillförd effekt av

10 MW bör tas bort. Dessutom föreslås att stationära

avsnitt 4 Kontrollera mot PDF

förbränningsmotorer inordnas i avgiftssystemet.

Utvidgningen föreslås ske stegvis, så att pannor som

producerar minst 40 GWh per år blir avgiftspliktiga den

1 januari 1996 och pannor som producerar minst 25 GWh blir

avgiftspliktiga den 1 januari 1977.

Om utsläppen normalt mäts med en utrustning som uppfyller

kraven, föreslås vidare att den schablonberäkning som måste ske

när utrustningen tillfälligt är ur funktion under högst 60 dygn

får grundas på data från utsläppsmätningar under jämförbara

driftförhållanden med ett tillägg på 50 %.

Motionerna

Motionärerna i motion Jo73 (c) uttrycker tveksamhet när det

gäller effekten av avgiftssystemet för de mindre och medelstora

företag som dominerar den svenska sågverksindustrin. Enligt

motionärerna är installationskostnaderna för mätutrustningen så

höga att de, mot bakgrund av den stora andelen biobränslen som

används, inte står i rimlig proportion till den vinst som kan

åstadkommas i fråga om utsläpp och reduktion av miljöavgiften.

Biobränslen bör därför undantas från avgiftsskyldigheten.

Enligt motionären i motion Jo667 (fp) bör lagen om

miljöavgift för kväveoxidutsläpp förändras så att

kimrökstillverkning jämställs med skogsindustrins soda- och

lutpannor och därmed undantas från avgiftsskyldigheten. Som

exempel på ett företag som enligt motionären drabbats på ett

olyckligt sätt nämns Nordisk Carbon Black AB, enligt motionen

Nordens enda producent av kimrök.

Utskottets överväganden

I vårt land finns i dag ca 250 sågverk med en årsproduktion

överstigande 5 000 kubikmeter sågat virke, och branschen

domineras av små och medelstora företag. Som anförs i motion

Jo73 är kostnaderna för installation av mätutrustning för

kväveoxidutsläppen höga för många av dessa företag. Det kan

därför ifrågasättas om kostnaderna för minskning av

kväveoxidutsläppen står i rimlig proportion till de miljövinster

som uppnås. Mot bakgrund av sågverksindustrins relativt höga

energiförbrukning och det faktum att industrin till övervägande

del använder biobränslen i sina torkningsprocesser, kan systemet

med kväveoxidavgift för sågverksindustrins del komma att

motverka användningen av biobränslen och gynna användningen av

fossila bränslen. En sådan utveckling står inte i samklang vare

sig med kväveoxidavgiftens syfte eller med riksdagens vid flera

tillfällen uttalade ståndpunkt att användningen av biobränslen

bör främjas. Utskottet förutsätter att regeringen noga följer

utvecklingen på området och vid behov vidtar de åtgärder som

erfordras. Syftet med motion Jo73 kan därmed anses tillgodosett

utan någon ytterligare riksdagens åtgärd.

Utskottet har inhämtat att regeringen den 3 mars 1994 efter

avsnitt 5 Kontrollera mot PDF

förnyad prövning har beslutat om nedsättning av

kväveoxidavgiften för Nordisk Carbon Black AB för åren 1992

och 1993. Därmed finner utskottet syftet med motion Jo667

tillgodosett utan någon riksdagens vidare åtgärd. Motionen

avstyrks.

Med de uttalanden som gjorts ovan tillstyrker utskottet

regeringens lagförslag.

Övriga frågor

Motionerna

I motion Fi54 yrkande 6 begär Socialdemokraterna att

Naturvårdsverket ges i uppdrag att genomföra ett samlat program

för miljöinvesteringar. Stöd bör utgå med högst 15 % för

investeringar om 600 miljoner kronor för installation av

ackumulatortankar och miljögodkända pannor. För att öka takten

med 500 miljoner kronor årligen när det gäller investeringar i

reningsverk bör på samma sätt kommunerna stimuleras att

tidigarelägga VA-investeringar om sammanlagt 1 miljard kronor.

Med ett stimulansbidrag om 10 % bör investeringstakten för

kommunala reningsverk kunna fördubblas. Vidare bör kommunerna

erhålla bidrag om 25 % för investeringar om 400 miljoner

kronor för bulleråtgärder i trafiken och 100 miljoner kronor

anvisas för saneringsåtgärder på industrimark. 15 miljoner

kronor bör utgå för byggande av en besöksanläggning vid sjön

Tåkern och för ett försöksprojekt mot stranderosionen i Skåne.

Slutligen bör 35 miljoner kronor anvisas för upprustning och

information beträffande naturreservat och vandringsleder.

Enligt motion L608 (s) yrkande 4 bör regeringen i

EES-kommittén ta upp frågan om miljöfrågornas hantering. Därvid

bör regeringen verka för att en strategi utvecklas för införande

av nya regler och för att miljökraven behandlas i EFTA:s

miljögrupp så att direkta kanaler skapas mellan EU och EFTA.

Utskottets överväganden

I samband med behandlingen av årets budgetproposition

(1993/94:100, bilaga 14, JoU15, rskr. 209) tog utskottet

ställning till flertalet av de förslag som nu framläggs i motion

Fi54 yrkande 6. Utskottet delade synpunkterna i den då aktuella

motionen vad gällde vikten av att i dagens

arbetsmarknadspolitiska situation genomföra satsningar på

sysselsättningsintensiva miljöåtgärder. Utskottet hänvisade till

de möjligheter som redan i dag föreligger när det gäller

vårdinsatser inom naturskyddade områden och andra

naturvårdsobjekt. Vidare erinrade utskottet om riksdagens beslut

om arbetsmarknadspolitiska åtgärder för ungdomar och

långtidsarbetslösa m.m. (prop. 1993/94:66, AU5, rskr. 102)

och konstaterade att det i detta avseende inte förelåg någon

skillnad i viljeinriktning mellan regeringen och motionärerna.

Med hänvisning till en beslutad utvärdering i slutet av den

femårsperiod som pågår för Naturvårdsverkets program för

avsnitt 6 Kontrollera mot PDF

sanering och återställning av miljöskadade områden tillstyrkte

utskottet regeringens förslag om medelsanvisning och avstyrkte

mot den bakgrunden det då aktuella motionsyrkandet om

ytterligare 100 miljoner kronor för ändamålet. Även

motionsyrkanden om medel till en besöksanläggning vid sjön

Tåkern och för forskning om erosionsproblemen i Skåne

avstyrktes. Utskottet har inte ändrat sina ställningstaganden.

Med anledning av motionens förslag om stöd för investeringar i

ackumulatortankar och miljögodkända pannor vill utskottet erinra

om Naturvårdsverkets och NUTEK:s uppdrag att utreda

förutsättningarna för minskning av kolväteutsläppen vid

småskalig vedeldning. Rapporten bereds i regeringskansliet. I

avvaktan på resultatet av detta arbete och med hänvisning till

utskottets tidigare ställningstaganden avstyrks motion Fi54

yrkande 6.

Med anledning av motion L608 vill utskottet erinra om att

frågan om en gemensam EFTA/EG-kommitté för miljöfrågor har

drivits av EFTA-länderna. EU har emellertid hittills motsatt sig

inrättandet av en gemensam grupp. Inom EG-kommissionen har det

s.k. inremarknadsdirektoratet (DG III) i regel huvudansvaret

för produktrelaterade frågor, dvs. i de fall reglerna baseras på

artikel 100a i Romfördraget (harmonisering av tekniska regler).

Strukturen inom EFTA motsvarar därför i princip EG-kommissionens

organisation. Vid behandlingen i TBT-kommittén/underkommitté 1

vägs olika intressen samman (TBT = tekniska handelshinder).

Miljöintressena väger naturligtvis mycket tungt, men även

handels- och industripolitiska intressen måste beaktas. Enligt

vad utskottet erfarit har den hittillsvarande ordningen fungerat

mycket bra, vilket inte minst förhandlingsresultaten inom dessa

områden utvisar. Utskottet vill vidare erinra om att Sverige i

egenskap av s.k. ansökarland från den 25 juni 1994 som

observatör har tillträde till samtliga ordinarie möten inom EU.

Även i den nyligen inrättade Miljöbyrån kommer Sverige och

övriga ansökarländer att kunna följa och påverka arbetet inom

miljöområdet. Utskottet utgår från att regeringen även i dessa

fora kommer att fullfölja sin traditionella roll som pådrivande

i miljöfrågor. Det anförda innebär att syftet med motion L608

yrkande 4 kommer att bli i allt väsentligt tillgodosett utan

något särskilt riksdagens uttalande i frågan. Motionsyrkandet

avstyrks.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande fjällnära skogar

att riksdagen till Åtgärder i fjällnära skogar för

budgetåret 1994/95 anvisar ett anslag på 1 145 000 kr,

2. beträffande inrättande av veterinärstationer

att riksdagen godkänner det som regeringen förordar om

avsnitt 7 Kontrollera mot PDF

grunderna för anslag till inrättande av veterinärstationer,

3. beträffande finansiering av

distriktsveterinärorganisationen

att riksdagen godkänner det som regeringen förordar om

riktlinjerna för finansiering av

distriktsveterinärorganisationen,

4. beträffande djursjukvårdsavgiften

att riksdagen godkänner att djursjukvårdsavgiften avskaffas

vid utgången av juni 1995,

5. beträffande distriktsveterinärorganisationen:

uppdragsverksamhet

att riksdagen till Distriktsveterinärorganisationen:

Uppdragsverksamhet för budgetåret 1994/95 anvisar ett anslag

på 1 000 kr,

6. beträffande bidrag till

distriktsveterinärorganisationen

att riksdagen till Bidrag till

distriktsveterinärorganisationen för budgetåret 1994/95

anvisar ett förslagsanslag på 88 734 000 kr,

7. beträffande avlägset boende djurägare

att riksdagen till Bidrag till avlägset boende djurägare för

veterinärvård för budgetåret 1994/95 anvisar ett

förslagsanslag på 6 000 000 kr,

8. beträffande lagen (1990:613) om miljöavgift på utsläpp av

kväveoxider vid energiproduktion

att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring av

lagen (1990:613) om miljöavgift på utsläpp av kväveoxider vid

energiproduktion,

9. beträffande undantag från avgiftsskyldigheten

att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Jo73 och

1993/94:Jo667,

10. beträffande ett samlat program för miljöinvesteringar

att riksdagen avslår motion 1993/94:Fi54 yrkande 6,

res. 1 (s)

11. beträffande utveckling av EES-avtalet

att riksdagen avslår motion 1993/94:L608 yrkande 4.

res. 2 (s)

Stockholm den 26 maj 1994

På jordbruksutskottets vägnar

Margareta Winberg

I beslutet har deltagit: Margareta Winberg (s), Ivar

Virgin (m), Ingvar Eriksson (m), Inga-Britt Johansson (s), Åke

Selberg (s), Lennart Brunander (c), Inge Carlsson (s), Mona

Saint Cyr (m), Dan Ericsson i Kolmården (kds), Ulla Pettersson

(s), Patrik Norinder (m), Lena Klevenås (s) och Lennart Fremling

(fp).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Jan Jennehag (v) närvarit

vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Reservationer

1. Ett samlat program för miljöinvesteringar (mom. 10)

Margareta Winberg, Inga-Britt Johansson, Åke Selberg, Inge

Carlsson, Ulla Pettersson och Lena Klevenås (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6

börjar med "I samband" och på s. 7 slutar med "yrkande 6" bort

ha följande lydelse:

Som anförs i motion Fi54 bör Naturvårdsverket få i uppdrag att

genomföra ett samlat program för miljöinvesteringar. I uppdraget

bör ingå att stimulera nya investeringar och fördela resurserna

så att maximal miljövinst i kombination med hög sysselsättning

avsnitt 8 Kontrollera mot PDF

uppnås. Följande investeringar bör genomföras.

I många enskilda VA-anläggningar behöver läckaget av fosfor

och organiska ämnen reduceras. Med ett investeringsbidrag för

installation av ackumulatortankar och miljögodkända pannor bör

utsläppen av kolväten till följd av vedeldning kunna minskas. I

syfte att åstadkomma investeringar om 600 miljoner kronor bör

för ändamålet stöd utgå med högst 15 %. Med motsvarande stöd

bör kommunerna stimuleras att tidigarelägga VA-investeringar om

sammanlagt 1 miljard kronor.

Enligt tidgare planer skall kommunerna till år 1995 investera

3 miljarder kronor i sammanlagt 70 reningsverk. Med nuvarande

årliga investeringar om 500 miljoner kronor kommer planerna

inte att kunna uppfyllas. Ett stimulansbidrag om 10 % bör

medföra en ökning av investeringstakten med

500 miljoner kronor per år.

Enligt en bullerutredning rörande trafiken krävs årliga

investeringar mot buller med 800 miljoner kronor under tio år.

För det statliga vägunderhållet har resurser avsatts. Med ett

bidrag om 25 % bör kommunerna stimuleras till investeringar mot

buller om 400 miljoner kronor.

För sanering av förorenad industrimark bör

100 miljoner kronor avsättas.

Bidrag med sammanlagt 15 miljoner kronor bör utgå för

byggande av en besöksanläggning vid sjön Tåkern och för ett

försöksprojekt med hövder för att minska stranderosionen i

Skåne.

Vad utskottet anfört med anledning av motion Fi54 yrkande 6

bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande

lydelse:

10. beträffande ett samlat program för miljöinvesteringar

att riksdagen med anledning av motion 1993/94:Fi54 yrkande 6

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. Utveckling av EES-avtalet (mom. 11)

Margareta Winberg, Inga-Britt Johansson, Åke Selberg, Inge

Carlsson, Ulla Pettersson och Lena Klevenås (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7

börjar med "Med anledning" och slutar med "Motionsyrkandet

avstyrks" bort ha följande lydelse:

Till de frågor som är mest väsentliga att driva i ett

europeiskt sammanhang hör miljöfrågorna. Detta gäller givetvis

även för samarbetet inom EES. Som anförs i motion L608 bör

Sverige redan nu utarbeta en strategi för nya regler, acquis, på

miljöområdet i syfte att utveckla EES-avtalet. I dag behandlas

många frågor av stor betydelse för miljön, bl.a. olika slags

miljökrav, i den EFTA-grupp som handlägger tekniska

handelshinder. Detta medför en obalans i förhållande till vad

som gäller inom EU, där miljöfrågorna behandlas på ett mer

sammanhållet sätt. Det föreligger således ett behov av direkta

avsnitt 9 Kontrollera mot PDF

kanaler mellan EU och EFTA på detta område, vilka skulle kunna

åstadkommas genom att miljökraven företrädesvis behandlas i

EFTA:s miljögrupp. Utskottet ansluter sig därför till motion

L608 yrkande 4 att regeringen bör ta upp dessa frågor i

EES-kommittén. Vad utskottet anfört med anledning av

motionsyrkandet bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande

lydelse:

11. beträffande utveckling av EES-avtalet

att riksdagen med anledning av motion 1993/94:L608 yrkande 4

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,

eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i

utskottet.

Jan Jennehag (v) anför:

Ett samlat program för miljöinvesteringar

Enligt min mening borde utskottet, liksom reservanterna i

reservation 1, med anledning av motion Fi54 yrkande 6 ha

beslutat om ett samlat program för miljöinvesteringar

(hemställan mom. 10).

Utveckling av EES-avtalet

Enligt min mening borde utskottet, liksom reservanterna i

reservation 2, med anledning av motion L608 yrkande 4 ha

beslutat att regeringen bör verka för att en strategi utvecklas

för införande av nya regler och för att miljökraven behandlas i

EFTA:s miljögrupp så att direkta kanaler skapas mellan EU

och EFTA (hemställan mom. 11).

Bilaga