Bet. 1993/94:JoU8

Jordbruksutskottets betänkande

1993/94:JOU08

Miljöskyddslagstiftning m.m.

Innehåll

Sammanfattning

Motioner

Utskottet

Hemställan

Reservation

1993/94

JoU8

Sammanfattning

I betänkandet behandlas sammanlagt 21 motionsyrkanden från den

allmänna motionstiden 1993 om miljöskyddslagstiftningen,

allemansrätten m.m. Samtliga motioner avstyrks av utskottet,

mestadels med hänvisning till den fortsatta beredningen av

Miljöskyddskommitténs förslag om miljöbalk.

Till betänkandet har fogats en reservation (nyd).

Motioner

1992/93:Jo610 av Stina Eliasson och Tage Påhlsson (c) vari

yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till

lagstiftning gällande allemansrätten.

1992/93:Jo618 av Bengt Silfverstrand och Birthe Sörestedt (s)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om behovet av större resurser och

bättre samordning i miljötillsynsarbetet.

1992/93:Jo630 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas

29. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om allemansrätten.

1992/93:Jo640 av Jan Jennehag m.fl. (v) vari yrkas att

riksdagen hos regeringen begär förslag till lagändringar i

enlighet med vad i motionen anförts.

1992/93:Jo658 av Kenneth Lantz (kds) vari yrkas att riksdagen

hos regeringen begär att miljöskyddsförordningen ändras i

enlighet med vad som anförts i motionen.

1992/93:Jo663 av John Andersson (-) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om behovet av utredning och åtgärder angående till

allemansrätten hörande frågor.

1992/93:Jo669 av Ian Wachtmeister och Christer Windén (nyd)

vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om nödvändigheten av att miljöpolitiken

ställs i ett ekonomiskt perspektiv med beaktande av t.ex.

arbetstillfällen och andra sidoeffekter,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att varje insats på miljöområdet måste ses

och vägas mot resultatet i sin helhet och inte suboptimala

lösningar för Sverige,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att de avgifter för bl.a. miljöprövningar

som myndigheter tar ut av företag måste stå i rimlig proportion

till den faktiska kostnaden och inte får höjas i avsikt att

förstärka budgeten för myndigheten,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att Sverige bör tillämpa en generös

attityd mot sådana åtgärder som underlättar för konsumenterna

att påverka sitt val av produkter i riktning mot miljövänlig

produktion i den mån det inte strider mot EES-avtalet.

1992/93:Jo676 av Ylva Annerstedt m.fl. (fp) vari yrkas

9. att riksdagen hos regeringen begär förslag till en

lagändring som innebär att miljöskyddslagen skall gälla också

för farleder i svenskt vatten.

1992/93:Jo684 av Carl G Nilsson och Ingvar Eriksson (m) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av information om skyldigheter och

rättigheter förbundna med allemansrätten.

1992/93:Jo699 av Bengt Silfverstrand m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om en skärpning av miljöskyddslagen och

införande av utsläppsgränser för vissa miljöskadliga ämnen.

1992/93:Jo700 av Bengt Silfverstrand och Jan Andersson (s)

vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om rätt för organisationer att överklaga

beslut enligt miljöskyddslagen, naturresurslagen,

naturvårdslagen, plan- och bygglagen samt vattenlagen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om Koncessionsnämndens sammansättning.

1992/93:Jo705 av Annika Åhnberg (-) vari yrkas

2. att riksdagen hos regeringen begär en analys av

lågkonjunkturens effekter på miljöskyddsarbetet,

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag till åtgärder

för att stärka miljöskyddsarbetet i lågkonjunktur.

1992/93:Jo707 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till

miljöhandlingsprogram i enlighet med vad i motionen anförts,

5. att riksdagen hos regeringen begär redovisning över

förutsättningarna för det kommunala miljöarbetet.

1992/93:K205 av Lars Hedfors (s) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om förbättrad information om allemansrätten.

1992/93:A471 av Lena Hjelm-Wallén m.fl. (s) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att miljösäkerhetsarbetet på svenskt

territorialvatten bör intensifieras.

Utskottet

Miljöskyddslagstiftningen

Utskottets överväganden

Utskottet behandlar under detta avsnitt ett antal

motionsyrkanden som berör ändringar i gällande

miljöskyddslagstiftning. Yrkandena omfattar bl.a. frågor om

tillstånd, tillsynsarbete, egenkontroll, miljökvalitetsnormer,

omprövning, besvärsrätt, koncessionsnämndens sammansättning m.m.

Våren 1993 överlämnade Miljöskyddskommittén sitt huvudbetänkande

till regeringen med förslag om miljöbalk (SOU 1993:27).

Förslaget innebär att de centrala lagarna på hälsoskydds- och

miljöområdet samlas till en gemensam miljöbalk som skall ge

uttryck för en enhetlig inställning till miljöfrågorna.

Grundläggande principer för miljöarbetet skall vara att skador i

första hand skall förebyggas (redan risken för skada beaktas),

vad som utvinns från naturen skall kunna användas och slutligt

tas om hand utan att denna skadas, och den som kan orsaka eller

som orsakar skador och olägenheter skall betala kostnaderna för

att förebygga eller avhjälpa dem. Betänkandet bereds för

närvarande inom regeringskansliet, och enligt vad utskottet

erfarit kan ett förslag till riksdagen väntas under våren 1994.

De överväganden och synpunkter som framförs i aktuella motioner

beträffande miljöskyddslagstiftning m.m. torde enligt utskottets

mening ingå i den fortsatta beredningen av Miljöskyddskommitténs

förslag om miljöbalk. Utskottet anser att det är lämpligt att

avvakta resultatet av denna beredning och föreslår att

motionerna Jo618, Jo640, Jo658, Jo676 yrkande 9, Jo699, Jo700

yrkandena 1 och 2, Jo705 yrkandena 2 och 3, Jo707 yrkande 5 och

A471 yrkande 4 lämnas utan någon riksdagens vidare åtgärd.

Vissa miljöpolitiska frågor i övrigt

Motionerna

I motion Jo669 (nyd) betonas nödvändigheten av att

miljöpolitiken inordnas i ett ekonomiskt perspektiv med

beaktande av t.ex. arbetstillfällen och andra sidoeffekter

(yrkande 3). Vidare konstateras att varje insats på miljöområdet

måste vägas mot resultatet i sin helhet och att suboptimala

lösningar för Sverige måste undvikas. Enligt motionärerna medför

skillnader i produktionskostnader att företag flyttar sin

tillverkning eller väljer att investera i länder som från

ekonomisk synpunkt är mer fördelaktiga. Följden blir att man

exporterar nedsmutsningen till ett annat land och sedan

importerar varorna. Detta kan totalt sett leda till en

försämring av miljön. Av samma skäl kommer man att förlora

arbetstillfällen i Sverige (yrkande 4). I motionen framhålls

vidare att de avgifter för bl.a. miljöprövning som berörda

myndigheter tar ut av företagen måste stå i rimlig proportion

till den faktiska kostnaden. Avgifterna får inte höjas i avsikt

att förstärka myndighetens budget (yrkande 5). Enligt yrkande 6

bör Sverige, i den mån det inte strider mot EES-avtalet,

tillämpa en generös attityd mot sådana åtgärder som underlättar

för konsumenterna att påverka sitt val av produkter i riktning

mot miljövänlig produktion.

Enligt motion Jo707 (v) yrkande 1 bör regeringen utforma ett

förslag till miljöhandlingsprogram. Målsättningen skall vara att

det svenska samhället om 30 år baseras på en ekologisk grundsyn.

Arbetet måste bedrivas handlingsinriktat och en handlingsplan

bör upprättas med hjälp av befintliga data. För varje sektor,

som har betydelse för miljön, skall konkreta branschprogram tas

fram. Miljökrav måste ställas av riksdag, regering, kommuner och

konsumenter.

Utskottets överväganden

Utskottet har i olika sammanhang betonat behovet av hänsyn

till miljön och naturresurserna i den ekonomiska politiken (se

bl.a. 1992/93:JoU4 och 1993/94:JoU2). Den ekonomiska politiken

skall leda till en långsiktigt hållbar utveckling, och

ekonomiska beslut måste därför stå i överensstämmelse med

grundläggande ekologiska lagar. Sambandet mellan ekonomi och

ekologi måste bli tydligt så att balansen däremellan kan säkras.

På samma sätt som Sveriges skuld på det ekonomiska området

behöver minskas måste också Sveriges miljöskuld begränsas. En

utveckling där miljöskulden tillåts växa innebär att resurser

förbrukas och att kostnaderna ökar för att återställa redan

uppkomna skador på miljön. På sikt kan förutsättningarna för

ekonomisk tillväxt därmed försämras och sysselsättningen i vårt

land skulle kunna påverkas negativt. Den ekonomiska tillväxten

får aldrig hota livsvillkoren för människor, växter och djur.

Samtidigt ger ekonomisk tillväxt ökat utrymme för nödvändiga

miljösatsningar. En offensiv miljöpolitik är i sin tur en

förutsättning för att tillväxten skall bli uthållig. En av

miljöpolitikens viktigaste uppgifter är således att forma en

långsiktig och hållbar utveckling mot ett samhälle med frisk

luft och rent vatten, levande hav, sjöar och skogar.

Internationellt samarbete är av avgörande betydelse för att de

olika miljömålen skall kunna uppnås. Miljöproblemen i vårt land

är i många fall av likartad karaktär som i andra länder. Utsläpp

i luft, hav och vattendrag kan spridas långa sträckor och flera

av våra miljöstörningar beror på utsläpp i andra länder. Detta

gäller särskilt de globala miljöproblemen som t.ex.

växthuseffekten och uttunningen av ozonskiktet. Försurningen är

ett annat stort problem som behöver åtgärdas såväl inom landet

som i samverkan med andra länder. Sverige deltar i det

internationella miljöarbetet och strävar efter att på ett

europeiskt plan bedriva en aktiv miljöpolitik. Riksdagen har vid

upprepade tillfällen anvisat särskilda medel för internationella

insatser på miljöområdet, framför allt i Central- och Östeuropa.

Stödåtgärder i Sveriges närområde har getts hög prioritet (se

bl.a. 1992/93:JoU19, rskr. 361).

Sammanfattningsvis kan konstateras att gemensamma regler och

insatser på en hög ambitionsnivå är nödvändiga för att skapa en

god livsmiljö för alla. Med hjälp av internationella

överenskommelser kan dessutom likvärdiga konkurrensvillkor

uppnås för svenska och utländska företag. Enligt utskottets

bedömning kan motion Jo669 såvitt avser yrkandena 3 och 4 med

det anförda i allt väsentligt anses besvarad. Yrkandena påkallar

således ingen ytterligare riksdagens åtgärd.

De avgifter som åsyftas i motion Jo669 yrkande 5 är avsedda

att täcka vissa myndigheters kostnader för tillståndsprövning

och tillsyn m.m. på miljöområdet. Avgifterna tillhör regeringens

och berörda myndigheters kompetensområden. Den del av

myndigheternas verksamhet som ej avgiftsfinansieras bekostas med

anslag över statsbudgeten, anslag som behandlas av riksdagen i

sedvanlig ordning. I samband med att avgiftssystemet infördes

förekom en ingående principdiskussion om hur avgifterna skulle

utformas. Utskottet framhöll i detta sammanhang bl.a. att man så

långt möjligt måste upprätthålla sambandet mellan avgiftens

storlek och kostnaden för myndighetens arbete med prövning och

tillsyn i varje enskilt fall (JoU 1983/84:15 s. 11). Det anförda

innebär att riksdagen redan gjort ett principiellt

ställningstagande med den innebörd som motionären synes avse.

Motionen avstyrks i denna del.

När det gäller åtgärder som underlättar för konsumenterna att

påverka sitt val av produkter i riktning mot miljövänlig

produktion pågår ett intensivt arbete både nationellt och

internationellt. Svenska staten stödjer finansiellt det arbete

som pågår för miljömärkning med hjälp av den nordiska svanen.

Denna märkning har bl.a. till uppgift att underlätta för en

framtida gemensam EG-märkning. EFTA-staterna kommer att ansluta

sig till EG:s märkningssystem inom ramen för ett EES-samarbete.

Utskottet vill i detta sammanhang även erinra om att

Konsumentpolitiska kommittén bl.a. har till uppgift att

undersöka om ytterligare åtgärder behövs för att få fram en god

miljövägledning till konsumenterna (dir. 1992:63). Kommittén

beräknas kunna avsluta sitt arbete vid årsskiftet 1993/94. Med

det anförda anser utskottet att motion Jo669 såvitt avser

yrkande 6 kan anses besvarad. Motionen avstyrks i berörd del.

I anslutning till motion Jo707 yrkande 1 vill utskottet

framhålla följande beträffande ett handlingsprogram för den

framtida miljöpolitiken. Miljöpolitikens mål, som redovisades

senast i samband med riksdagens behandling av riktlinjerna för

en kretsloppsanpassad samhällsutveckling (prop. 1992/93:180,

JoU14, rskr. 344) är att skydda människors hälsa, bevara den

biologiska mångfalden, hushålla med uttagen av naturresurser så

att de kan utnyttjas långsiktigt samt skydda natur- och

kulturlandskap. I juni 1993 överlämnade Naturvårdsverket till

regeringen ett samlat aktionsprogram för ett miljöanpassat

samhälle (rapport 4234). Miljömål och åtgärdsprogram redovisas

för samhällssektorerna energi, trafik, industri, vatten och

avlopp, jordbruk, skogsbruk samt naturvård. I rapporten

definieras en hållbar utveckling utifrån miljömålen i relation

till olika miljöhot. Ett huvudsyfte med rapporten är att inte

bara ange dessa miljömål i allmänna termer utan så långt som

möjligt precisera och kvantifiera dem. Riksdagen har tidigare

vid flera tillfällen haft att ta ställning till de övergripande

målen för miljöpolitiken. Allteftersom utvecklingen fortsätter

på detta område kommer miljöpolitikens uppgifter att utvidgas

och dess medel att utvecklas och skärpas. Sådana fortlöpande

förändringar och skärpningar av miljöpolitiken förutsätter ett

väl grundat beslutsunderlag av den typ som Naturvårdsverkets

aktionsprogram representerar. Enligt utskottets mening

tillgodoser aktionsprogrammet således i allt väsentligt det i

motionen framförda kravet på ett handlingsprogram för den

framtida miljöpolitiken. Utskottet avstyrker därmed motion Jo707

yrkande 1.

Allemansrätten

Motionerna

I tre motioner framförs krav om antingen lagstiftning gällande

allemansrätten eller utredning om allemansrättens närmare

innebörd. I motion Jo610 (c) begärs ett förslag till

lagstiftning gällande allemansrätten. Enligt motionärerna är

dagens reglering oklar och beroende av sedvanor och värderingar

som kan växla i olika delar av landet. Vidare framhålls vissa

brister i turistinformationen beträffande allemansrättens ansvar

och begränsningar. Enligt motion Jo630 (s) yrkande 29 bör Fri-

och rättighetskommittén få ett tilläggsuppdrag att utreda hur

allemansrätten skall tillgodoses i ett läge då äganderätten

avses bli stärkt. Behovet av utredning och åtgärder angående

till allemansrätten hörande frågor betonas även i motion Jo663

(-).

Enligt motion K205 (s) yrkande 2 måste informationen om

allemansrätten förbättras och effektiviseras. Naturvårdsverket

bör åläggas att samordna sin miljövårdsinformation med andra

myndigheter, institutioner och organisationer. Särskilt viktigt

är samarbetet med UD, Svenska institutet samt med det svenska

skolväsendet. Även i motion Jo684 (m) betonas behovet av

information om skyldigheter och rättigheter förbundna med

allemansrätten.

Utskottets överväganden

Allemansrätten är en tillgång som det ligger i hela landets

intresse att slå vakt om. Som framhållits i många sammanhang rör

det sig om en sedvanerätt som är tämligen speciell för Sverige

och som saknar direkt motsvarighet i övriga Europa. I stort

brukar man med allemansrätten avse friheten för envar att färdas

till fots över annans mark och att under en kortare tid

uppehålla sig där -- om det inte är fråga om tomt eller

plantering eller över huvud taget om mark som kan skadas av

beträdandet -- samt att där plocka blommor, bär och svamp. I 1 §

första stycket naturvårdslagen, NVL, (lydelse fr.o.m. 1975)

anges att naturen utgör en nationell tillgång som skall skyddas

och vårdas samt att den är tillgänglig för alla enligt

allemansrätten. Någon närmare definition av allemansrättens

innehåll ges ej i lagen. I förarbetena noterades att det på

flera punkter rådde oklarhet om vad allemansrätten innebär.

Enligt departementschefen skulle en lagstiftning om denna rätts

innehåll kunna leda till många svårbedömda tvister i

skälighetsfrågor där olägenheterna inte ansågs vara större än de

kunde övervinnas med upplysning och uppmaning till hänsyn. Han

ansåg det emellertid värdefullt att markera allemansrättens

betydelse i NVL:s inledande bestämmelse

(prop. 1974:166 s. 92).

Frågor om allemansrättens innehåll och förslag om

formalisering av detta rättsinstitut har behandlats av riksdagen

vid nästan varje riksmöte under senare år. Det har rått

betydande politisk enighet om att de rättigheter och

skyldigheter för såväl markägare som gemene man, vilka omfattas

av allemansrätten, inte bör detaljregleras i lagstiftningen. Mot

den angivna bakgrunden avstyrkte utskottet under hösten 1992 ett

antal motioner om detaljreglering av allemansrätten

(1992/93:JoU3). Utskottet har inte ändrat uppfattning i detta

avseende och avstyrker därför motion Jo610. Det bör tilläggas

att det finns möjligheter att beivra missbruk av allemansrätten

i enskilda fall genom rättsliga åtgärder.

Med det anförda avstyrks även motion Jo663.

Kommittén med uppdrag att utreda frågan om grundlagsskydd för

äganderätten m.m. har på eget initiativ tagit upp frågan om

allemansrättens ställning (SOU 1993:40).

Enligt kommittén är innebörden av allemansrätten så väl känd och

ett så väl inrotat begrepp hos det svenska folket att något

hinder mot att skriva in denna rätt i regeringsformen inte kan

anses föreligga. Kommittén lämnar ett förslag till ändring i 2

kap. 18 § RF med det innehållet. Utskottet finner mot bakgrund

av det anförda inte anledning föreslå någon riksdagens åtgärd i

anledning av motion Jo630 yrkande 29. Motionen kan härmed anses

tillgodosedd.

Vad avser behovet av information om allemansrätten m.m. som

betonas i motionerna K205 yrkande 2 och Jo684 vill utskottet

anföra följande. Regeringen gav den 27 februari 1992

Naturvårdsverket i uppgift att inför turistsäsongen samordna

informationen om rättigheter och skyldigheter i samband med

allemansrätten. Regeringen ställde samtidigt 250 000 kr till

verkets förfogande för uppdraget. Tillskottet har använts för

att utöka och förstärka den information om allemansrätten som

verket kontinuerligt bedriver. Naturvårdsverket har i oktober

1992 lämnat en redogörelse över de informationsinsatser som

hittills genomförts. Verket har kontaktat ett stort antal

myndigheter och organisationer och uppmanat dessa att delta i en

gemensam aktion för att upplysa svenska och utländska turister

om rättigheter och skyldigheter enligt allemansrätten. De

medverkande har erhållit Naturvårdsverkets informationsmaterial

utan kostnad. Annonsering har skett i svensk och tysk TV samt

genom videoprogram på restauranger. Utländska turister på väg

till Sverige har fått tryckt information. Invandrarverket har

kontaktats för att föra ut information till invandrare och

flyktingar. I maj 1993 följdes arbetet upp med en

enkätundersökning, och ett särskilt rådslag kommer att anordnas

med berörda parter. Naturvårdsverket förutser ett fortsatt stort

behov av information, utbildning och konkreta praktiska åtgärder

på olika nivåer för att motverka missbruk av allemansrätten.

Utskottet instämmer i vad som anförs i motionerna K205 yrkande

2 och Jo684 när det gäller behovet av information om de

skyldigheter och rättigheter som följer av allemansrätten. Som

redovisats ovan pågår ett omfattande informationsarbete för att

komma till rätta med missbruket av allemansrätten, och utskottet

konstaterar i likhet med Naturvårdsverket att ytterligare

insatser kommer att krävas på detta område. Resultatet av dessa

ansträngningar och fortsatta informationsinsatser bör enligt

utskottets mening i allt väsentligt kunna tillgodose syftet med

ifrågavarande motioner. Motionerna K205 yrkande 2 och Jo684

påkallar därmed ingen ytterligare riksdagens åtgärd.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande miljöskyddslagstiftningen

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Jo618, 1992/93:Jo640,

1992/93:Jo658, 1992/93:Jo676 yrkande 9, 1992/93:Jo699,

1992/93:Jo700, 1992/93:Jo705 yrkandena 2 och 3, 1992/93:Jo707

yrkande 5 och 1992/93:A471 yrkande 4,

2. beträffande sambandet mellan ekonomi och ekologi m.m.

att riksdagen avslår motion 1992/93:Jo669 yrkandena 3 och 4,

res. 1 (nyd) - delvis

3. beträffande avgifter för miljöprövning

att riksdagen avslår motion 1992/93:Jo669 yrkande 5,

res. 1 (nyd) - delvis

4. beträffande miljövägledning för konsumenter

att riksdagen avslår motion 1992/93:Jo669 yrkande 6,

res. 1 (nyd) - delvis

5. beträffande förslag till miljöhandlingsprogram

att riksdagen avslår motion 1992/93:Jo707 yrkande 1,

6. beträffande lagstiftning om allemansrätten

att riksdagen avslår motion 1992/93:Jo610,

7. beträffande utredning om allemansrätten

att riksdagen avslår motion 1992/93:Jo663,

8. beträffande uppdrag till Fri- och rättighetskommittén

att riksdagen avslår motion 1992/93:Jo630 yrkande 29,

9. beträffande information om allemansrätten m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:K205 yrkande 2 och

1992/93:Jo684.

Stockholm den 9 november 1993

På jordbruksutskottets vägnar

Margareta Winberg

I beslutet har deltagit: Margareta Winberg (s), Ivar

Virgin (m), Ingvar Eriksson (m), Inga-Britt Johansson (s), Bengt

Rosén (fp), Lennart Brunander (c), Inge Carlsson (s), Mona Saint

Cyr (m), Kaj Larsson (s), Max Montalvo (nyd), Ulla Pettersson

(s), Carl G Nilsson (m), Lena Klevenås (s), Sverre Palm (s) och

Carl Olov Persson (kds).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Jan Jennehag (v) närvarit

vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Reservation

Sambandet mellan ekonomi och ekologi m.m.

(mom. 2, 3 och 4)

Max Montalvo (nyd)

anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar

med "Utskottet har" och på s. 6 slutar med "berörd del" bort ha

följande lydelse:

Utskottet har -- -- -- (= utskottet) -- -- -- rskr. 361).

Utskottet vill sammanfattningsvis betona nödvändigheten av att

miljöpolitiken inordnas i ett ekonomiskt perspektiv med

beaktande av t.ex. arbetstillfällen och andra sidoeffekter.

Varje insats på miljöområdet måste vägas mot resultatet i dess

helhet och suboptimala lösningar för Sverige måste undvikas.

Omotiverade skillnader i produktionskostnader kan leda till att

företag flyttar sin tillverkning eller väljer att investera i

länder som från ekonomisk synpunkt är mer fördelaktiga. Följden

kan bli att man exporterar nedsmutsningen till ett annat land

och sedan importerar varorna. Detta kan totalt sett leda till en

försämring av miljön. Av samma skäl kommer man att förlora

arbetstillfällen i Sverige. Vad utskottet anfört med anledning

av motion Jo669 yrkandena 3 och 4 bör riksdagen som sin mening

ge regeringen till känna.

Som framhålls i motion Jo669 yrkande 5 bör förekommande

avgifter för myndigheternas miljöprövning stå i rimlig

proportion till den faktiska kostnaden. Det får inte vara så att

avgiften används som ett medel för att generellt förstärka

myndighetens budget. Vad utskottet anfört med anledning av

motion Jo669 yrkande 5 bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

Konsumenternas handlande har en avgörande betydelse för den

positiva miljöutvecklingen. Det finns en grundläggande önskan om

ren miljö, och konsumenterna ställer allt fler och högre krav på

miljövänliga produkter. Denna kraft hos konsumenterna skall inte

bara utnyttjas utan även uppmuntras. Sverige bör därför, i den

mån det inte strider mot EES-avtalet, tillämpa en generös

attityd mot sådana åtgärder som underlättar för konsumenterna

att påverka sitt val av produkter i riktning mot miljövänlig

produktion. Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo669

yrkande 6 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 2, 3 och 4 bort ha

följande lydelse:

2. beträffande sambandet mellan ekonomi och ekologi m.m.

att riksdagen med anledning av motion 1992/93:Jo669 yrkandena

3 och 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört,

3. beträffande avgifter för miljöprövning

att riksdagen med anledning av motion 1992/93:Jo669 yrkande 5

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. beträffande miljövägledning för konsumenter

att riksdagen med anledning av motion 1992/93:Jo669 yrkande 6

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,