Bet. 1993/94:JuU10

Justitieutskottets betänkande

1993/94:JUU10

Domstolsförvaltningen

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motioner

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1993/94

JuU10

Sammanfattning

I detta betänkande behandlar utskottet ett regeringsförslag om

ändrad förvaltning m.m. inom domstolsväsendet.

I syfte att förstärka domstolarnas självständighet föreslår

regeringen en ökad självförvaltning inom domstolsväsendet,

ändrad sammansättning av och ändrade arbetsformer för styrelsen

för den administrativa centralmyndigheten samt ändringar i

sättet att i övrigt leda myndigheten. Det föreslås också

ändringar i sammansättningen av Tjänsteförslagsnämnden för

domstolsväsendet.

Utskottet ställer sig i princip positivt till att så mycket

som möjligt av beslutsbefogenheter och ansvar för de löpande

arbetsuppgifterna decentraliseras till domstolarna. Utskottet

tillstyrker bifall till propositionen vad avser förslagen om

ändrad sammansättning av dels styrelsen för centralmyndigheten,

dels Tjänsteförslagsnämnden för domstolsväsendet, men är

kritiskt till förslagen i övrigt. Utskottet tillstyrker i

sistnämnda hänseende bifall till två motioner vari yrkas avslag

på propositionen. Utskottet ansluter sig här till vad som anförs

i motionerna om otillräckliga sakskäl och behov av ytterligare

beredning. Enligt utskottets uppfattning besitter förslagen i

dessa delar inte sådan saklig bärkraft att de bör ligga till

grund för en nyordning.

Till betänkandet har fogats två reservationer (s) och en

reservation (m, fp, c och kds).

Propositionen

I proposition 1993/94:17 har regeringen

(Justitiedepartementet) föreslagit dels att riksdagen antar det

i propositionen framlagda förslaget till

1. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),

dels att riksdagen godkänner det som regeringen förordar om

2. sammansättningen av och uppgiften för Domstolarnas

förvaltningsmyndighets styrelse (avsnitt 6.2),

3. ledning av centralmyndighetens verksamhet i frågor om

rättshjälp och de allmänna advokatbyråerna (avsnitt 7.3),

4. sammansättningen av Tjänsteförslagsnämnden för

domstolsväsendet (avsnitt 8).

Lagförslaget har fogats till betänkandet, se bilaga.

Motioner

1993/94:Ju9 av Bengt Rosén (fp) vari yrkas att riksdagen

avslår proposition 1993/94:17.

1993/94:Ju10 av Lars-Erik Lövdén m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen beslutar avslå proposition 1993/94:17.

Utskottet

Inledning

Bakgrund till propositionen

Under våren 1992 utarbetades inom Justitiedepartementet

promemorian Domstolsväsendet -- Organisation och administration

i framtiden (Ds 1992:38). Promemorian grundar sig bl.a. på

Domstolsutredningens betänkande Domstolarna inför 2000-talet

(SOU 1991:106) och den generella omvandlingen av de centrala

förvaltningsmyndigheternas roll. Promemorian innehåller förslag

om bl.a. tingsrättsorganisationen och specialdomstolarna. Vad

gäller tingsrätterna föreslås i promemorian en domkretsreglering

innebärande att 24 mindre tingsrätter skall läggas samman med

andra och därmed upphöra som domstolar. Vidare föreslås att

hovrätterna skall lämna de kvarvarande mindre tingsrätterna

visst administrativt stöd och att kammarrätterna i viss

utsträckning skall kunna göra detsamma beträffande vissa mindre

länsrätter. Promemorian behandlar också Domstolsverkets (DV)

framtid. I den delen uttalas i promemorian att det inte finns

någonting som hindrar att DV på sikt avvecklas som

centralmyndighet för domstolsväsendet, om de förslag i

promemorian beaktas som lagts fram om ändrad domkretsindelning

för tingsrätterna och administrativt stöd från överrätterna till

mindre underrätter. DV:s uppgifter skulle då fördelas mellan

domstolarna, regeringen och ett eventuellt nyinrättat stabsorgan

utan centralmyndighetsuppgifter samt eventuellt andra

centralmyndigheter. I promemorian läggs emellertid inte fram

något detaljerat förslag om hur detta skall genomföras i

praktiken. Promemorian har remissbehandlats.

Regeringen uppdrog genom ett beslut den 8 maj 1991 åt DV att

avge förslag till olika besparingsåtgärder. DV redovisade i

september 1991 uppdraget genom att till regeringen överlämna

rapporten Omställning och minskning av den statliga

administrationen inom domstolsväsendet -- redovisning av ett

regeringsuppdrag (DV-Rapport 1991:9). Rapporten innehåller

förslag till decentralisering av ansvaret för vissa löpande

arbetsuppgifter till domstolar och myndigheter under DV.

Justitieministern uttalade i sin anmälan till 1993 års

budgetproposition (prop. 1992/93:100 bil. 3 s. 26), efter att ha

tagit del av remissyttrandena över förslaget att lägga ned DV,

att DV bör bli kvar som centralmyndighet för domstolsväsendet

men att vissa verksamhetsmässiga och organisatoriska

förändringar bör ske.

I sitt budgetbetänkande angående anslag till domstolsväsendet

(1992/93:JuU24 s. 4 f) behandlade utskottet några

motionsyrkanden som gick ut på att de minsta tingsrätterna inte

skulle läggas ned. Utskottet noterade då att den slutsats som

kunde dras av befintliga uppgifter var att några avgörande

invändningar inte kunde riktas mot den nuvarande organisationen.

Domstolsverkets tillkomst

I sitt betänkande Ny domstolsadministration (SOU 1971:41)

föreslog Domstolsverksutredningen att ett domstolsverk skulle

inrättas som en central förvaltningsmyndighet med uppgift att

leda och samordna den administrativa verksamheten inom

domstolsväsendet. Förslaget tillkom som svar på ett behov av en

centralt sammanhållen administration för domstolsväsendet. Före

år 1971 hade domstolarna hand om sin egen administration direkt

under Justitiedepartementet. Administrationen av tingsrätterna

sköttes dock i huvudsak av hovrätterna. Efter 1971 års

förvaltningsrättsreform handhade också kammarrätterna,

Regeringsrätten och Högsta domstolen sin egen administration.

Riksdagen fattade under år 1972 principbeslut om inrättande av

en central förvaltningsmyndighet (prop. 1972:1 bil. 4,

JuU 1972:8, rskr. 159). I ärendet framhöll utskottet (s. 3 f)

att utvecklingen inom domstolsväsendet i betydande grad rubbat

förutsättningarna för den kamerala och administrativa

verksamheten och ökat Justitiedepartementets redan tidigare

oproportionerligt stora arbete med administrativa problem som

rörde domstolarna. Uppbyggnaden av statens ekonomiadministrativa

system, Statskontorets personaladministrativa system,

rättsväsendets informationssystem och övriga ADB-system

accentuerade enligt utskottet nackdelarna med den dåvarande

uppdelningen av uppgifterna på skilda organ. En rationell drift

och vidareutveckling av systemen skulle -- fortsatte

utskottet -- underlättas om dessa stod under central ledning.

Ett centralt organ var också önskvärt från allmänna planerings-

och samordningssynpunkter. Uppgifterna borde enligt utskottet av

principiella och praktiska skäl inte ligga på departemental

nivå. Inte heller borde de decentraliseras till de särskilda

enheterna; att lägga dem på skilda händer skulle medföra

uppenbara olägenheter. Det var också olämpligt, och i fråga om

vissa uppgifter uteslutet, att anförtro dem åt någon redan

befintlig enhet inom domstolsväsendet, t.ex. någon av

hovrätterna. Det anförda ledde utskottet till uppfattningen att

det förelåg ett starkt behov att inom domstolsväsendet inrätta

ett fristående centralt organ av permanent karaktär för

planering och samordning av den administrativa verksamheten.

År 1973 fick Domstolsstyrelseutredningen i uppdrag att i

detalj utreda frågorna om vilken ställning och vilka

arbetsuppgifter som en central förvaltningsmyndighet inom

domstolsväsendets område borde ha samt organisationen av en

sådan myndighet. Utredningen redovisade sina förslag i

betänkandet Central, regional och lokal domstolsförvaltning m.m.

(Ds Ju 1974:5). Till grund för förslagen låg

Domstolsverksutredningens betänkande, den verksamhet som den

provisoriska myndigheten Domstolarnas organisationsnämnd (DON),

som i vissa avseenden fungerade som central

förvaltningsmyndighet för domstolarna, dittills bedrivit samt

vad riksdagen hade uttalat om centralmyndighetens ställning och

arbetsuppgifter.

Riksdagen beslutade därefter år 1974 att den centrala

förvaltningsmyndigheten skulle inrättas den 1 juli 1975 (prop.

1974:1 bil. 4, JuU 1974:6, rskr. 128).

Under remissbehandlingen av Domstolsstyrelseutredningens

betänkande, i motioner till riksdagen samt även i övrigt under

riksdagsbehandlingen av propositionen med förslag till

organisation av den nya centralmyndigheten för domstolsväsendet

m.m. (prop. 1974:149, JuU 1975:1, rskr. 1) uttalades från olika

håll starka invändningar mot tanken på en centralmyndighet.

Invändningarna grundades på att en centralmyndighet inom

domstolsväsendets område måste få en särställning i förhållande

till andra centrala verk eftersom myndigheten inte kunde få

handlägga ärenden som rörde den egentliga verksamheten inom

förvaltningsområdet. Det framhölls att det skulle vara svårt,

kanske omöjligt, att avgränsa en sådan centralmyndighets

kompetensområde så att domstolarnas grundlagsskyddade

självständighet inte skulle kränkas.

Riksdagen stod fast vid sitt ställningstagande att det inom

domstolsväsendet skulle inrättas ett permanent, centralt organ

för planering och samordning av den administrativa verksamheten.

När det gällde vissa frågor om den nya myndighetens ställning

och arbetsuppgifter frångick riksdagen regeringsförslaget bl.a.

i fråga om arbetsordningar för tingsrätterna, ordförandeskapet i

Tjänsteförslagsnämnden för domstolsväsendet och Notarienämndens

ställning och uppgifter.

Domstolsverkets nuvarande organisation och arbetsuppgifter

Sedan DV inrättades har verket fått utvidgat ansvarsområde,

och dess organisation har genomgått vissa förändringar. Verket

är i dag central förvaltningsmyndighet för de allmänna

domstolarna, de allmänna förvaltningsdomstolarna,

Försäkringsöverdomstolen, Bostadsdomstolen, arrendenämnderna,

hyresnämnderna, Rättshjälpsmyndigheten och de allmänna

advokatbyråerna. Verksamhetsområdet täcker 176 myndigheter med

sammanlagt drygt 7 000 anställda. Härtill kommer ca 7 500

nämndemän. För budgetåret 1993/94 har 62 885 000 kronor anvisats

till DV.

DV har, om beredningscentralen för fastighetsdata räknas in,

167 anställda. Antalet årsarbetskrafter uppgår då till 146. Chef

för verket är en generaldirektör. Verket har en styrelse med

sammanlagt åtta ledamöter varav generaldirektören är ordförande.

För närvarande finns bland ledamöterna två riksdagsledamöter,

två domare, en advokat samt två ledamöter som har förordnats

efter nominering av fackliga organisationer.

DV består av ett sekretariat och fyra enheter, nämligen

organisationsenheten, ekonomienheten, personalenheten och

juridiska enheten. Varje enhet leds av en byråchef. Chefen för

organisationsenheten är generaldirektörens ställföreträdare. I

propositionen anges DV:s nuvarande arbetsuppgifter enligt

följande.

Sekretariatet har hand om frågor som rör information,

dokumentation och utbildning. Till sekretariatet hör också DV:s

bibliotek.

Organisationsenheten är ansvarig för planering och

prioritering av verksamheten inom förvaltningsområdet samt

verkar för att arbetet inom området bedrivs effektivt. Enheten

leder också arbetet med verkets anslagsframställning och svarar

i samband med budgetarbetet för fördelningen av

personalresurserna mellan myndigheterna inom

förvaltningsområdet. Enheten svarar för inköp och fördelning av

datautrustning samt för planering, samordning, utveckling och

programmering av datasystem, liksom för driftsfrågor och

systemunderhåll.

Ekonomienheten sköter den ekonomiska planeringen,

budgetarbetet och medelsfördelningen, kontrollerar att

verksamheten inom förvaltningsområdet bedrivs inom medgivna

ekonomiska ramar och handlägger i övrigt löpande ärenden av

ekonomisk natur. Enheten har i administrativa frågor också

ledande och samordnande uppgifter som rör de allmänna

advokatbyråerna.

Personalenheten handlägger främst övergripande

personalfrågor av olika slag och vissa löpande ärenden som

tjänstetillsättning, personalregistrering och

löneadministration.

Juridiska enheten gör rättsutredningar samt utarbetar

föreskrifter och anvisningar i juridiska frågor. Enheten har

ledande och samordnande uppgifter i fråga om rättshjälp,

fastighetsprojekt och inskrivningsfrågor. Enheten svarar vidare

för utgivningen av handböcker och handledningar inom

ansvarsområdet samt följer den lagstiftning som berör

förvaltningsområdet och tar initiativ till förbättringar.

Enheten utövar DV:s talerätt i rättshjälpsfrågor och svarar för

yttranden till domstolarna beträffande kostnader som utgår av

allmänna medel och handlägger även i övrigt ärenden av juridisk

natur.

Inom DV finns också en personalansvarsnämnd som för

domstolsväsendets del prövar frågor som avses i 15 kap. 3 §

lagen (1976:600) om offentlig anställning (LOA).

Personalansvarsnämnden består, förutom av generaldirektören som

ordförande, av cheferna för personal- och juridiska enheterna

samt två ledamöter som utses av regeringen efter nominering av

de fackliga organisationerna.

DV utför kansligöromål även åt två fristående nämnder,

nämligen Tjänsteförslagsnämnden för domstolsväsendet och

Notarienämnden.

Tjänsteförslagsnämnden, som inrättades samtidigt som DV,

har som huvuduppgift att avge förslag till regeringen i fråga om

tillsättning av vissa ordinarie domartjänster. Nämnden beslutar

också om bl.a. tillstånd enligt 12 kap. 3 § rättegångsbalken

(RB) att vara rättegångsombud för lagfarna domare i och

rättsbildade befattningshavare vid de allmänna domstolarna samt

lämnar besked om bisyssla enligt 6 kap. 1 § LOA.

Notarienämndens ursprungliga uppgifter var, som framgått i

det föregående, att svara för frågor om antagning till

notarietjänstgöring och därmed sammanhängande frågor. Sedan den

1 juli 1990 tillsätts emellertid notarietjänster av DV. Verkets

beslut kan överklagas till nämnden, som är slutinstans i dessa

ärenden.

DV:s arbetsuppgifter kan även delas in i olika

verksamhetsgrenar. Dessa är centralmyndighetsuppgifter,

kollektiv service, direkt service till myndigheter,

utvecklingsarbete, utbildning och information samt intern

service.

Centralmyndighetsuppgifter förekommer på alla enheter inom

verket. De viktigaste är de som har inriktning på

ekonomistyrning såsom dimensionering av domstolar och

myndigheter, resurstilldelning, upprättande av

anslagsframställning, uppföljning av berörda domstolars och

myndigheters budgetläge, framtagande av årsredovisning och

bokslut. Inom verksamhetsgrenen centralmyndighetsuppgifter

faller också fastställande av de olika taxor som tillämpas inom

rättsväsendet och att föra statens talan i mål och ärenden

enligt rättshjälpslagen samt att avge yttranden i mål och

ärenden rörande avgifter och allmänna medel inom

domstolsväsendet. DV är också klagoinstans i vissa

administrativa frågor inom domstolsväsendet och vid överklagande

av beslut enligt förordningen (1987:452) om avgifter vid de

allmänna domstolarna.

Med kollektiv service avses sådan serviceverksamhet som

inte riktar sig till någon speciell domstol eller myndighet utan

riktar sig generellt till dessa. Exempel på sådan service är

förvaltning och underhåll av olika administrativa stödsystem,

centrala avstämningar i bokföringssystemen, vissa

personalsociala och arbetsrättsliga frågor samt

förhandlingsverksamhet. Vidare hör till denna verksamhetsgren

den service som lämnas i form av centrala upphandlingsavtal,

blankettframställning, biblioteksservice och

beredskapsplanering. Arbetsuppgifter hänförliga till denna

verksamhetsgren förekommer på alla enheter i DV.

Direkt service förekommer också på alla enheter och är

sådan serviceverksamhet som riktas direkt mot en enskild domstol

eller myndighet. Hit hör att producera indata i olika personal-

och ekonomiadministrativa datasystem, annan löpande

ekonomiservice och personaladministrativ service,

löneadministration, planering och inredning av lokaler och all

slags rådgivning.

Även utvecklingsarbete utförs av samtliga enheter i DV.

Arbetet bedrivs huvudsakligen som ett 40-tal olika stora

utvecklingsprojekt som antingen berör hela domstolsväsendet

eller större eller mindre delar av detta. Som exempel nämns i

regeringsförslaget utvecklandet av ett nytt databaserat

målhanteringssystem för domstolarna, införande av ett avancerat

redovisningssystem vid domstolar och tillhörande

förvaltningsmyndigheter, utarbetande av nya normer för

dimensionering av vissa domstolstyper samt uppföljning av viss

ny lagstiftning. I verksamhetsgrenen ligger också sådant

utvecklingsarbete som inte har blivit utformat som ett särskilt

projekt, som t.ex. att på regeringens uppdrag utföra vissa

mindre omfattande utredningar och utvärderingar.

Arbete med utbildning och information utförs i första hand

inom utbildningssektionen som är knuten till sekretariatet men

förekommer också inom övriga enheter. DV:s kursutbud är

omfattande och rymmer såväl centrala och regionala som lokala

utbildningsprogram.

Intern service är de arbetsuppgifter som behöver utföras

för att administrera DV självt. Häri inryms bl.a.

verksledningens arbete.

Frågor som rör Domstolsverkets uppgifter och organisation är

aktuella i utredningen om Domstolarnas och domarnas ställning

inför 2000-talet (dir. 1993:47).

Enligt direktiven skall utredningen belysa om och i vilken

utsträckning den administrativa styrningen inom domstolsväsendet

påverkar domarnas självständighet.

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen läggs fram förslag om ökad självförvaltning av

domstolsväsendet. Bland annat föreslås att domstolarna skall få

större ansvar för sin administration och ett större inflytande

över ledningen av den administrativa centralmyndigheten för

domstolsväsendet. Detta åstadkoms dels genom att den verksamhet

som i dag bedrivs av DV ges en något annorlunda och mer

decentraliserad inriktning och dels genom att myndigheten skall

ledas av en styrelse som är sammansatt av personer huvudsakligen

hämtade från domstolarna. I detta sammanhang föreslås också att

det fackliga inflytandet vid sidan av den arbetsrättsliga

medbestämmandelagstiftningen bör ske i andra former än genom att

de fackliga intressena finns representerade i styrelsen.

Styrelsen skall ha ansvaret inför regeringen, och myndighetens

chef skall i princip ansvara inför styrelsen. Myndigheten

föreslås också byta namn till Domstolarnas

förvaltningsmyndighet.

Ansvaret för rättshjälpsfrågor och frågor som rör de allmänna

advokatbyråerna bör enligt propositionen även fortsättningsvis

ligga kvar på den administrativa centralmyndigheten för

domstolsväsendet. Verksamheten på dessa områden skall dock

enligt förslaget ledas av myndighetschefen ensam, eventuellt

med möjlighet för denne att i vissa fall samråda med en

rådgivande nämnd. I propositionen föreslås också en ändrad

sammansättning av Tjänsteförslagsnämnden för domstolsväsendet.

Domstolarnas förvaltningsmyndighets nya styrelse föreslås

träda till den 1 januari 1994. Organisationsförändringar och

ändringar i verksamheten föreslås träda i kraft den 1 juli 1994.

Utskottet vill tillägga att utskottet uppmärksammat att

regeringen i sitt förslag till riksdagen (punkten 2) bl.a.

hänför sig till ledningen av centralmyndighetens verksamhet i

frågor om allmän rättshjälp. Av propositionen (avsnitt 7.1.1

och 7.1.3) framgår att här avses rättshjälpsfrågor i allmänhet.

Utskottets överväganden

Propositionen innehåller förslag till en ändrad förvaltning

inom domstolsväsendet och ändrad sammansättning av och ändrade

arbetsformer för styrelsen för den administrativa

centralmyndigheten samt ändringar i sättet att i övrigt leda

myndigheten.

Det föreslås också ändringar i sammansättningen av

Tjänsteförslagsnämnden för domstolsväsendet. Denna fråga och

vissa andra i propositionen behandlade frågor berördes inte i

den ovan nämnda promemorian Domstolsväsendet -- Organisation och

administration i framtiden (Ds 1992:38) utan har beretts inom

Justitiedepartementet. Av propositionen framgår att synpunkter

på förslaget under hand har inhämtats från bl.a. ordförandena i

Högsta domstolen och Regeringsrätten, alla presidenter,

lagmännen i de tre största tingsrätterna och länsrätterna samt

DV.

Regeringsförslaget innehåller även en följdändring i

sekretesslagen.

Regeringen anför i propositionen (s. 12 f) att det

grundlagsmässiga skyddet och garantierna för domstolarnas

självständighet i övrigt är så svaga att det främst för tilltron

till rättssamhället och dess förmåga att möta påfrestningar i

framtiden finns skäl att stärka domstolarnas självständighet

genom ändrad lagstiftning. Domstolarna behöver enligt regeringen

därutöver förstärkas också på andra sätt, bl.a. genom en ökad

grad av självstyre så att domstolsväsendet så långt som möjligt

blir självstyrande i administrativt hänseende.

I motion Ju9 (fp) och Ju10 (s) yrkas avslag på propositionen.

I motion Ju10 anförs att det inte råder någon oenighet om att

domstolarna i ökad utsträckning skall svara för sin

administration medan motiveringarna i såväl motion Ju9 som i

motion Ju10 i övrigt sammanfattningsvis går ut på dels att det

saknas sakliga skäl till de föreslagna förändringarna, dels att

frågorna behöver beredas ytterligare.

Utskottet konstaterar inledningsvis, vilket även regeringen

gjort i propositionen, att de farhågor för inblandning i

domstolarnas rättskipning som yppades vid DV:s tillkomst inte

har besannats.

I fråga om decentralisering ställer sig utskottet för sin del

positivt till att så mycket som möjligt av beslutsbefogenheter

och ansvar för de löpande arbetsuppgifterna decentraliseras till

domstolarna. Härigenom får domstolarna i ökad omfattning svara

för sin administration och ta ett ökat ansvar för förvaltningen

inom domstolsväsendet.

Utskottet ser positivt också på regeringens förslag rörande

sammansättningen av centralmyndighetens styrelse. Utskottet

delar regeringens uppfattning att domstolarnas inflytande över

ledningen av den administrativa centralmyndigheten måste

förstärkas som ett led i domstolsväsendets ökade

självförvaltning. Myndigheten bör, som regeringen föreslår,

ledas av en styrelse som är sammansatt av personer huvudsakligen

hämtade från domstolarna. Utskottet delar regeringens

uppfattning även i fråga om de fackliga representanterna i

styrelsen. Utskottet anser i likhet med regeringen att den

medborgerliga insynen och kontrollen av förvaltningsverksamheten

är väl tillgodosedd på många olika sätt, och att den

obestridliga kompetens som finns inom fackliga kretsar kan tas

till vara genom rådgivande organ eller referensgrupper i

ledningen av verksamheten utan att de fackliga intressena för

den skull skall vara representerade i styrelsen. Utskottet anser

sålunda i likhet med regeringen att behovet av fackligt

inflytande i den administrativa centralmyndighetens styrelse är

mindre framträdande och att fackliga representanter därför inte

bör ingå i denna. Utskottet avstyrker bifall till motionerna Ju9

och Ju10 i nu aktuella delar.

Utskottet ställer sig också positivt till regeringens förslag

rörande sammansättningen av Tjänsteförslagsnämnden för

domstolsväsendet. Som anförs i propositionen bör det fackliga

inflytandet över förslagsprocessen i stället tillgodoses inom

ramen för den arbetsrättsliga medbestämmandelagstiftningen.

Utskottet delar regeringens uppfattning att de två rent fackliga

representanterna i nämnden bör utgå och avstyrker bifall till

motionerna Ju9 och Ju10 i nu berörda delar.

I de avsnitt förslagen rör ändrade arbetsformer för styrelsen

för den administrativa centralmyndigheten och ändringar i sättet

att i övrigt leda myndigheten är utskottet dock kritiskt.

Utskottet delar den uppfattning som framförs i motionerna Ju9

och Ju10 i fråga om otillräckliga sakskäl och behov av

ytterligare beredning. Enligt utskottets uppfattning besitter

förslaget i dessa delar inte sådan saklig bärkraft att de bör

ligga till grund för förändrade arbetsformer och ändringar i

sättet att leda myndigheten. Utskottet kan inte heller se några

skäl att tillstyrka det föreslagna namnbytet. Centralmyndigheten

bör alltså behålla beteckningen Domstolsverket. Utskottet, som

således inte är berett att tillstyrka att riksdagen antar

ifrågavarande förslag, tillstyrker bifall till motionerna Ju9

och Ju10 i dessa delar.

Utskottet konstaterar i detta sammanhang också att en

utredning om domstolarnas och domarnas ställning inför

2000-talet pågår. Enligt utskottets uppfattning bör resultatet

av denna utredning avvaktas innan ytterligare genomgripande

förändringar beslutas.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande sammansättningen av centralmyndighetens

styrelse

att riksdagen med avslag på motionerna 1993/94:Ju9 i denna del

och 1993/94:Ju10 i denna del godkänner vad regeringen förordat

om sammansättningen av centralmyndighetens styrelse (avsnitt 6.2

delvis),

res. 1 (s)

2. beträffande Tjänsteförslagsnämnden för domstolsväsendet

att riksdagen med avslag på motionerna 1993/94:Ju9 i denna del

och 1993/94:Ju10 i denna del godkänner vad regeringen förordat

om sammansättningen av Tjänsteförslagsnämnden för

domstolsväsendet (avsnitt 8),

res. 2 (s)

3. beträffande förvaltningen inom domstolsväsendet i

övrigt

att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:Ju9 i denna

del och 1993/94:Ju10 i denna del avslår dels förslaget till lag

om ändring i sekretesslagen (1980:100), dels propositionen i

övrigt i den mån den inte omfattas av utskottets hemställan ovan

(avsnitten 6.2 delvis samt 7.3).

res. 3 (m, fp, c, kds)

Utskottet hemställer att ärendet avgörs efter endast en

bordläggning.

Stockholm den 9 december 1993

På justitieutskottets vägnar

Britta Bjelle

I beslutet har deltagit:

Britta Bjelle (fp),

Lars-Erik Lövdén (s),

Jerry Martinger (m),

Göthe Knutson (m),

Bengt-Ola Ryttar (s),

Birthe Sörestedt (s),

Ingbritt Irhammar (c),

Nils Nordh (s),

Birgit Henriksson (m),

Göran Magnusson (s),

Liisa Rulander (kds),

Karl Gustaf Sjödin (nyd),

Sigrid Bolkéus (s),

Siw Persson (fp) och

Alf Eriksson (s).

Reservationer

1. Sammansättningen av centralmyndighetens styrelse (mom. 1)

Lars-Erik Lövdén, Bengt-Ola Ryttar, Birthe Sörestedt, Nils

Nordh, Göran Magnusson, Sigrid Bolkéus och Alf Eriksson

(alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 8 som börjar

med "Utskottet ser" och slutar med "aktuella delar" bort ha

följande lydelse:

Utskottet konstaterar att domstolarnas akuta problem är

ärendebalanserna och den hårda belastningen. Att ändra

sammansättningen av DV:s styrelse för att engagera de främsta

domarna i att administrera domstolsväsendet förbättrar som

utskottet ser det knappast läget. Utskottet kan inte heller se

att det under de närmare tjugo år som DV existerat framkommit

några sakliga eller principiella skäl för en ändrad

sammansättning av styrelsen.

När det gäller de fackliga representanterna i styrelsen är det

enligt utskottets uppfattning nödvändigt att det i bl.a. de

centrala verken är väl sörjt för politisk och medborgerlig

insyn. Det är också mycket betydelsefullt att personalen via

sina organisationer har möjligheter att föra fram sina

synpunkter rörande verksamheten och ta del i myndighetens

ledning genom egna representanter i styrelsen. Utskottet anser

sålunda att det även fortsättningsvis skall ingå fackliga

ledamöter i DV:s styrelse.

Utskottet tillstyrker bifall till motionerna Ju9 och Ju10 i nu

aktuella delar.

dels att utskottets hemställan under moment 1 bort ha

följande lydelse:

1. beträffande sammansättningen av centralmyndighetens

styrelse

att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:Ju9 i denna

del och 1993/94:Ju10 i denna del avslår propositionen såvitt

avser sammansättningen av centralmyndighetens styrelse (avsnitt

6.2 delvis).

2. Tjänsteförslagsnämnden för domstolsväsendet (mom. 2)

Lars-Erik Lövdén, Bengt-Ola Ryttar, Birthe Sörestedt, Nils

Nordh, Göran Magnusson, Sigrid Bolkéus och Alf Eriksson (alla s)

anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar

med "Utskottet ställer" och på s. 9 slutar med "berörda delar"

bort ha följande lydelse:

När det gäller regeringens förslag till ändrad sammansättning

av Tjänsteförslagsnämnden för domstolsväsendet konstaterar

utskottet att det inte framkommit några praktiska erfarenheter

som talar för ett behov av förändringar. Att låta de fackliga

representanterna i nämnden utgå innebär också att

biträdespersonalen förlorar det direkta inflytandet över

tillsättningen av de domare som i praktiken är deras chefer. I

denna process har personalen ofta värdefulla erfarenheter att

tillföra. Förslaget i övrigt torde dessutom leda till ökad

administration vid nämnden. Utskottet är således inte berett att

tillstyrka att riksdagen antar regeringens förslag på denna

punkt och tillstyrker bifall till motionerna Ju9 och Ju10 i nu

behandlade delar.

dels att utskottets hemställan under moment 2 bort ha

följande lydelse:

2. beträffande Tjänsteförslagsnämnden för domstolsväsendet

att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:Ju9 i denna

del och 1993/94:Ju10 i denna del avslår propositionen såvitt

avser ändrad sammansättning av Tjänsteförslagsnämnden för

domstolsväsendet (avsnitt 8).

3. Förvaltningen inom domstolarna i övrigt (mom. 3)

Britta Bjelle (fp), Jerry Martinger (m), Göthe Knutson (m),

Birgit Henriksson (m), Ingbritt Irhammar (c), Liisa Rulander

(kds) och Siw Persson (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 9 som börjar

med "I de avsnitt" och slutar med "förändringar beslutas" bort

ha följande lydelse:

Utskottet delar regeringens uppfattning att det

grundlagsmässiga skyddet och garantierna för domstolarnas

självständighet i övrigt är svaga och att det finns skäl att

förstärka deras självständighet. I likhet med regeringen ser

utskottet en förstärkning av domstolarnas självständighet som

betydelsefull i första hand för tilltron till rättssamhället och

dess förmåga att möta olika påfrestningar i framtiden. Utskottet

anser att regeringsförslaget är väl ägnat att tillgodose de krav

som bör ställas på domstolsförvaltningen beträffande

arbetsformerna för centralmyndighetens styrelse och sättet att i

övrigt leda myndigheten. Detsamma gäller ledningen av

centralmyndighetens verksamhet i frågor om rättshjälp och de

allmänna advokatbyråerna. Utskottet tillstyrker bifall till

propositionen i dessa delar. Det sagda innebär att utskottet

avstyrker bifall till motionerna Ju9 och Ju10 i nu behandlade

delar.

Vad utskottet ovan anfört om allmän rättshjälp och

rättshjälpsfrågor (s. 7) bör föranleda en justering i enlighet

med vad som framgår av utskottets hemställan nedan.

dels att utskottets hemställan under moment 3 bort ha

följande lydelse:

3. beträffande förvaltningen inom domstolsväsendet i

övrigt

att riksdagen med avslag på motionerna 1993/94:Ju9 i denna del

och 1993/94:Ju10 i denna del och med bifall till propositionen

dels antar förslaget till lag om ändring i sekretesslagen

(1980:100),

dels godkänner vad regeringen förordat om uppgifterna för

Domstolarnas förvaltningsmyndighets styrelse (avsnitt 6.2

delvis) och om ledning av centralmyndighetens verksamhet i

frågor om allmän rättshjälp och de allmänna advokatbyråerna med

den ändringen att orden "allmän rättshjälp" byts ut mot ordet

"rättshjälp" (avsnitt 7.3).

Propositionens lagförslag

Bilaga