Bet. 1993/94:JuU14

Justitieutskottets betänkande

1993/94:JUU14

Särskild utlänningskontroll

Innehåll

Utskottet

Hemställan

1993/94

JuU14

Skrivelsen

I skrivelse 1993/94:134 har regeringen (Kulturdepartementet)

till riksdagen överlämnat en redogörelse för tillämpningen av

lagen (1991:572) om särskild utlänningskontroll under tiden den

1 juli 1992--den 30 juni 1993.

Utskottet

Bakgrund

Särskilda regler i syfte att bekämpa internationell terrorism

infördes i svensk lagstiftning år 1973 genom lagen (1973:162) om

särskilda åtgärder till förebyggande av vissa våldsdåd med

internationell bakgrund. Lagen hade det primära syftet att göra

det möjligt att hindra presumtiva terrorister från att komma in

i eller stanna kvar i Sverige. Samtidigt syftade bestämmelserna

till att skapa möjlighet till särskild kontroll i de fall då

sådana utlänningar av humanitära skäl ändå måste beredas en

fristad här i landet. Lagen var tidsbegränsad.

Bestämmelserna har ändrats vid flera tillfällen. Sedan den 1

juli 1991 återfinns den aktuella regleringen i lagen (1991:572)

om särskild utlänningskontroll (prop. 1990/91:118, JuU29, rskr.

298).

Terroristbestämmelserna och reglerna om särskilda

tvångsåtgärder fick, som ovan nämnts, en begränsad giltighetstid

vilket innebar en kontrollmöjlighet över regeringens och

myndigheternas handlande. När terroristbestämmelserna

permanentades år 1975 bestämdes att regeringen varje år skulle

lämna en skrivelse till riksdagen med redovisning av

terroristbestämmelsernas tillämpning. I samband med införandet

av lagen om särskild utlänningskontroll ansågs att den

parlamentariska kontrollen av hur regeringen tillämpar

terroristbestämmelserna och reglerna om tvångsåtgärder även i

fortsättningen bör ske genom att regeringen årligen lämnar en

skrivelse härom till riksdagen (prop. 1990/91:118 s. 72 f, JuU29

s. 32). Den senaste redovisningen gjordes i regeringens

skrivelse 1992/93:156, JuU18, rskr. 222. Den nu ifrågavarande

skrivelsen avser tillämpningen under tiden den 1 juli 1992--den

30 juni 1993.

Lagen (1991:572) om särskild utlänningskontroll

Enligt lagen om särskild utlänningskontroll gäller i korthet

att en utlänning kan utvisas om det behövs med hänsyn till

rikets säkerhet eller om det med hänsyn till vad som är känt om

hans tidigare verksamhet och övriga omständigheter kan befaras

att han kommer att begå eller medverka till en brottslig gärning

som innefattar våld, hot eller tvång för politiska syften.

Undantag görs dock för gärningar utomlands som har övervägande

karaktär av politiskt brott. Om det finns ett beslut om

utvisning enligt lagen om särskild utlänningskontroll eller om

det är sannolikt att ett sådant beslut kommer att meddelas får

utlänningen tas i förvar. Har ett utvisningsbeslut inte kunnat

verkställas på grund av att utlänningen riskerar t.ex.

dödsstraff eller tortyr i det land till vilket han utvisats och

verkställigheten till följd härav inhiberats, kan regeringen,

eller i vissa fall Stockholms tingsrätt, besluta om

anmälningsplikt för utlänningen. Anmälningsplikt innebär en

skyldighet för utlänningen att på vissa tider anmäla sig hos en

polismyndighet. Härutöver ges under vissa bestämda

förutsättningar möjlighet till husrannsakan, hemlig

teleavlyssning m.fl. tvångsåtgärder i spaningssyfte. Sådana

åtgärder kan bli aktuella också i andra fall än då ett

utvisningsbeslut inhiberats. Ett beslut om anmälningsplikt eller

tvångsmedel gäller i längst tre år. En förlängning för tiden

därefter kräver beslut av domstol. Ett sådant beslut kan

överklagas av utlänningen och av Rikspolisstyrelsen (RPS).

Härutöver gäller att också regeringens beslut i här aktuella

frågor i de flesta fall skall föregås av en förhandling inför

domstol.

Regeringens skrivelse

Den vid regeringens skrivelse fogade redogörelsen bygger på

skrivelser från RPS och Utrikesdepartementet. Av redogörelsen, i

vilken redovisas såväl enskilda fall som den internationella

utvecklingen, framgår bl.a. följande.

Lagen om särskild utlänningskontroll har tillämpats vid tre

tillfällen under perioden. Samtliga fall rör statslösa

palestinier. För alla tre gäller att de har tagits i förvar

enligt beslut av RPS och att chefen för Kulturdepartementet

därefter förordnat om fortsatt förvar. I samtliga tre fall har

också sådan förhandling som avses i 3 och 6 §§ lagen om särskild

utlänningskontroll hållits vid Stockholms tingsrätt. Samtliga

tre berörda personer har efter ansökan av RPS utvisats av

regeringen enligt 1 § första stycket 2 lagen om särskild

utlänningskontroll.

Antalet internationella terroristdåd har under perioden,

liksom under närmast föregående period, varit relativt fåtaliga.

Under perioden har inte genomförts några terroristdåd riktade

mot Sverige eller svenska intressen. Politiskt aktiva grupper

har emellertid fortsatt att medverka i aktioner riktade mot

vissa utländska intressen. Turkiska institutioner har således

fortsatt att utsättas för attacker och annan skadegörelse.

Attentat mot flyktinganläggningar under perioden bl.a. i Sverige

har fått stor uppmärksamhet. Dessa och andra utslag av

främlingsfientlighet, rasism och extremism har alltmer kommit

att dominera den offentliga debatten.

Framväxten av en organiserad brottslighet i länder i vårt

närområde har fått ökad uppmärksamhet och kan utgöra ett

allvarligt problem på sikt. En förbättrad

kriminalpolisverksamhet, innefattande s.k.

kriminalunderrättelseverksamhet, liksom ett utvecklat

internationellt samarbete i sådana frågor kommer att krävas för

att komma till rätta med denna hotbild.

Överväganden

Utskottet vill liksom tidigare uttala att utskottet finner

redogörelsen för tillämpningen av lagen om särskild

utlänningskontroll värdefull. Utskottet anser att framtida

redogörelser bör hållas på minst den nivå som gäller för den nu

aktuella skrivelsen beträffande såväl redovisning av konkreta,

enstaka händelser som analys av den internationella

utvecklingen. Detta gäller också mer betydelsefulla lagändringar

i länder som är av särskilt intresse i dessa sammanhang.

Utskottet har efter terroristlagstiftningens tillkomst år 1973

(JuU 1973:18 s. 13 f) vid upprepade tillfällen, senast förra

året (1992/93:JuU18), vidhållit behovet av en sådan reglering

som den aktuella.

Utskottet, som alltjämt har uppfattningen att den aktuella

lagstiftningen behövs i syfte att bekämpa internationell

terrorism och förebygga våldsdåd med internationell bakgrund,

gör inte någon annan bedömning nu. Med dessa uttalanden bör

regeringens skrivelse läggas till handlingarna.

Hemställan

Utskottet hemställer

beträffande tillämpning av lagen (1991:572) om särskild

utlänningskontroll

att riksdagen lägger regeringens skrivelse 1993/94:134 till

handlingarna.

Stockholm den 22 februari 1994

På justitieutskottets vägnar

Britta Bjelle

I beslutet har deltagit:

Britta Bjelle (fp),

Lars-Erik Lövdén (s),

Jerry Martinger (m),

Bengt-Ola Ryttar (s),

Birthe Sörestedt (s),

Ingbritt Irhammar (c),

Nils Nordh (s),

Birgit Henriksson (m),

Göran Magnusson (s),

Liisa Rulander (kds),

Karl Gustaf Sjödin (nyd),

Sigrid Bolkéus (s),

Siw Persson (fp),

Alf Eriksson (s) och

Christel Anderberg (m).