Bet. 1993/94:JuU18

Justitieutskottets betänkande

1993/94:JUU18

Anslag till Brottsförebyggande rådet m.m.

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1993/94

JuU18

Sammanfattning

I detta betänkande behandlar utskottet regeringens förslag om

anslag till Brottsförebyggande rådet jämte ett antal motioner

som väckts under den allmänna motionstiden i år. Utskottet

tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning och

avstyrker samtliga motioner.

Till betänkandet har fogats tre reservationer från (s) och en

reservation från (nyd).

ANDRA HUVUDTITELN

Propositionen

I proposition 1993/94:100 bilaga 3 (Justitiedepartementet) har

regeringen föreslagit riksdagen att för budgetåret 1994/95 till

Brottsförebyggande rådet anvisa ett ramanslag på 26 774 000 kr.

Motionerna

1993/94:Ju802 av Ingvar Svensson (kds) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om behovet av ett program för en nationell

brottspreventiv strategi.

1993/94:Ju805 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om inriktningen av kriminalpolitiken,

2. att riksdagen till Brottsförebyggande rådet för budgetåret

1994/95 anslår 10 000 000 kr mindre än vad regeringen anslagit

enligt vad i motionen anförts om forskning vid universitet och

högskolor.

1993/94:Ju808 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas

2. att riksdagen för budgetåret 1994/95 till anslaget G 5

Brottsförebyggande rådet anvisar 10 000 000 kr mindre än vad

regeringen föreslår eller således 16 774 000 kr.

1993/94:Ju809 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om inriktningen av reformarbetet inom

kriminalpolitiken,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om bildandet av lokala brottsförebyggande

organ och Brottsförebyggande rådets medverkan i detta arbete,

8. att riksdagen beslutar inrätta en fond för lokalt

brottsförebyggande arbete i enlighet med vad i motionen anförts,

9. att riksdagen beslutar anvisa ett anslag på 25 000 000 kr

till fonden för lokalt brottsförebyggande arbete för budgetåret

1994/95,

10. att riksdagen beslutar anvisa ett ramanslag på 29 774 000

kr till Brottsförebyggande rådet för budgetåret 1994/95.

1993/94:Ju810 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om ett effektivt bekämpande av brottsligheten

och upprättande av lag och ordning,

44. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att allmän laglydnad måste framgå direkt

av lag.

Utskottet

Inledning

Brottsförebyggande rådet (BRÅ) inrättades år 1974 och avsikten

var att rådet skulle fungera som ett samordnande aktions- och

informationsorgan (prop. 1974:1, JuU 1974:10, rskr. 183). Redan

från början har dock vid rådet bedrivits en omfattande

forskning. I förra årets forskningsproposition (prop.

1992/93:170) angav regeringen att BRÅ borde utvecklas till ett

kvalificerat expertorgan i kriminalpolitiska frågor under

regeringen. Samtidigt skulle uppbyggnaden av den

kriminalvetenskapliga forskningen vid universiteten

intensifieras. Utskottet och riksdagen instämde i regeringens

uppfattning (1992/93:JuU30, rskr. 395).

Den nya inriktningen av BRÅ:s verksamhet framgår av den nya

instruktionen (SFS 1993:669). Den innebär att BRÅ fått en delvis

ny roll i fråga om utvecklingsarbete, utvärdering och tillämpad

forskning. BRÅ skall i sin framtida roll förutom att fokusera på

utveckling och utvärdering inom det kriminalpolitiska fältet

även i fortsättningen sammanställa och förmedla för rådets

verksamhetsområde relevant information om kriminalvetenskaplig

forskning till myndigheter, andra organisationer och enskilda.

En annan än mer betydelsefull uppgift är att under regeringen

ansvara för övergripande utredningar och analyser av samhällets

samlade resurser inom det kriminalpolitiska fältet och därigenom

ge underlag för statsmakternas kriminalpolitiska åtgärder.

Medelsanvisningen

I budgetpropositionen (s. 156) föreslås att BRÅ för budgetåret

1994/95 tilldelas ett ramanslag på 26 774 000 kr.

Mot bakgrund av vad som angavs i förra årets

forskningsproposition föreslås att 1 500 000 kr skall föras

över från BRÅ:s anslag till anslaget E 3

Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet under

Utbildningsdepartementets huvudtitel för att användas för stöd

till kriminalvetenskaplig forskning. I forskningspropositionen

anfördes bl.a. att en utgångspunkt för övervägandena var att

tyndpunkten och därmed resurserna vad avser grundforskningen

borde koncentreras till universitet och högskolor. För att ge

den samlade forskningen på det kriminalvetenskapliga området

bättre förutsättningar att utvecklas på ett positivt sätt borde

vidare en del av resurserna för BRÅ under en treårsperiod föras

över till Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet.

I motion Ju809 (s) begärs att anslaget till BRÅ höjs med 3

miljoner kronor, att användas till främst forskning kring

ekonomisk brottslighet, effekterna av brottsförebyggande

verksamhet samt inrättandet av en professur vid BRÅ. I

motionerna Ju805 (v) och Ju808 (v) begärs att anslaget minskas

med 10 miljoner kronor till följd av minskad forskning vid BRÅ.

Utskottet uttalade vid budgetbehandlingen förra året i

anledning av en motion att utskottet inte då var berett att

tillstyrka att en professur vid BRÅ inrättades (jfr

1992/93:JuU30 s. 5). Utskottet, som inte ändrat inställning, kan

inte tillstyrka att medel nu avsätts härför. Utskottet vill

understryka vikten av det arbete som utförs inom BRÅ och godtar

regeringens förslag till medelsberäkning. Utskottet avstyrker

således bifall till motion Ju809 i här behandlad del.

Utskottets ställningstagande innebär att utskottet även

avstyrker bifall till motionerna Ju805 och Ju808.

Inriktningen av kriminalpolitiken

Regeringen redovisar i budgetpropositionen de närmare

förutsättningarna och målen för kriminalpolitiken. Av

redovisningen framgår bl.a. att brottsligheten är oacceptabelt

hög och att ett huvudmål för kriminalpolitiken är att minska

brottsligheten och öka människors trygghet mot brott.

BRÅ har på regeringens uppdrag i samverkan med

Rikspolisstyrelsen och Kriminalvårdsstyrelsen utarbetat en

framtids- och omvärldsanalys avseende det kriminalpolitiska

verksamhetsområdet för tiden fram till sekelskiftet. Målet för

analysen var att ta fram ett underlag för fortsatta överväganden

inom regeringskansliet när det gäller reformarbetet inom

kriminalpolitikens område. Analysen har särskilt tagit sikte på

den förväntade brottsutvecklingen och den utveckling som till

följd bl.a. härav kan förutses när det gäller arbetsbelastningen

för rättsväsendet. Mot denna bakgrund har en bedömning gjorts av

vilka krav som kommer att ställas på kriminalpolitiken för att

kunna uppnå det övergripande målet att minska brottsligheten och

öka tryggheten. BRÅ:s analys visar att det har skett en kraftig

ökning av antalet polisanmälda brott under de senaste fyrtio

åren. Sedan år 1950 har antalet polisanmälda brott ökat från 195

000 till knappt 1,2 miljoner. Prognosen för brottsutvecklingen

är, enligt BRÅ, att fram till år 2000 kommer antalet anmälda

brott i genomsnitt att öka med ca 25 000 årligen till

någonstans mellan 1 350 000 och 1 500 000 brott.

För att kunna bryta brottsutvecklingen förespråkar BRÅ en

nationell brottspreventiv strategi där åtgärder inom

rättsväsendet samordnas med åtgärder inom andra samhällssektorer

som skolan, socialtjänsten, frivilligorganisationer m.fl. En

nationell strategi som samordnar det brottsförebyggande arbetet

hos de olika aktörerna behövs, sägs det, för att det

övergripande målet för kriminalpolitiken skall uppnås. Strategin

bör, enligt BRÅ, innefatta bl.a. frågor som huvudmannaskap för

den brottsförebyggande verksamheten, lokala brottsförebyggande

program, en årlig förbättrad brottsofferundersökning samt

förbättringar av rättsstatistiken.

Mot bakgrund härav avser regeringen, enligt

budgetpropositionen (s. 63), att uppdra åt BRÅ att utarbeta ett

underlag för ett nationellt brottsförebyggande program. I

underlaget bör, anför regeringen, belysas bl.a. frågor om

inriktning och målbeskrivning för det brottsförebyggande

arbetet, ansvarsfördelning, samordning och samverkan på olika

nivåer samt uppföljning och utvärdering av resultatet. En

central fråga anges vara vilka åtgärder som behövs för att

förhindra att unga människor dras in i kriminalitet och

missbruk. BRÅ, som är representerat i Trygghetsutredningen (dir.

1993:37), skall vid arbetet bl.a. hålla kontakt med och beakta

det arbete som där sker när det gäller lokalt trygghetsskapande

arbete samt inom polisen när det gäller att utveckla

närpolisverksamhet och ett problemorienterat, brottsförebyggande

arbetssätt. Målet är att regeringen under våren 1995 skall kunna

förelägga riksdagen ett förslag till nationellt

brottsförebyggande program.

BRÅ:s redovisning av framtidsperspektivet såvitt avser

brottsutvecklingen visar enligt vad regeringen anför i

budgetpropositionen (s. 52) på behovet av en genomgripande

omprövning och en kraftfull förnyelse av den tidigare förda

kriminalpolitiken, både när det gäller dess ideologiska grund

och dess tillämpning i dagens och morgondagens verklighet. Ett

sådant arbete har redan inletts av regeringen och i

budgetpropositionen redovisas en sammanfattning av de åtgärder

som redan har genomförts, de reformer i olika hänseenden som nu

förbereds inom Justitiedepartementet och de mer långsiktiga

arbetsuppgifter och riktlinjer som gäller för det fortsatta

arbetet. Regeringen slår inledningsvis fast några allmänna

principer för detta arbete. Arbetet är inte begränsat i tiden.

Det är i stället fråga om en långsiktig förändringsprocess där

de övergripande målen att minska brottsligheten och öka

tryggheten ligger fast. De åtgärder som vidtas kommer att

variera över åren. Så mycket står emellertid klart att det till

stora delar måste avse åtgärder inom de traditionella områdena

för kriminalpolitiken såsom förändring av regelverket, främst

avseende straffrätten med påföljdssystemet, liksom en ändrad

inriktning, organisation och val av arbetsmetoder för

myndigheterna inom rättsväsendet. Det räcker emellertid inte med

detta. Framtiden är sådan att de kriminalpolitiska målen måste

genomsyra såväl det allmännas åtgärder som samhället i övrigt på

ett helt annat sätt än tidigare. Att nå de övergripande målen

måste, sägs det, vara en uppgift inte enbart för myndigheterna

inom rättsväsendet utan i kanske ännu högre grad vara en del av

samhällslivet för enskilda, andra myndigheter, organisationer

och företag. En allt viktigare uppgift blir därför att närmare

undersöka förutsättningarna för inriktning, villkor och former i

övrigt för detta nödvändiga samhällsengagemang. Här nämns den

ovan nämnda Trygghetsutredningens arbete. Ett annat område som

enligt regeringen förtjänar uppmärksamhet är det aviserade

uppdraget till BRÅ om ett nationellt brottsförebyggande program.

Av central betydelse för utvecklingsarbetet anges också arbetet

med att ta fram kriminalpolitiska kunskaper i vid mening vara.

Här nämns satsningarna på en kraftig utbyggnad av den

kriminologiska forskningen, den förstärkta rollen för BRÅ som

ett kunskaps- och expertorgan samt den nyligen överlämnade

framtids- och omvärldsanalysen som bör leda till förnyade

uppdrag till BRÅ inom detta område. Härutöver har regeringen

beslutat tillsätta en särskild utredare med uppdrag att ta fram

en samlad resultatredovisning för det kriminalpolitiska

arbetsområdet (dir. 1994:17). Detta utredningarbete bör enligt

direktiven vara avslutat före utgången av år 1994. Ett

utvecklingsarbete inom detta fält anses nödvändigt för att i

framtiden få ett bättre underlag för att senare kunna redovisa

vilka insatser som ger bäst resultat i förhållande till de

angivna målen för politikområdet.

En sammanfattning av regeringens kriminalpolitiska

handlingsprogram tar upp följande huvudpunkter:

En av rättsstatens viktigaste uppgifter är att upprätthålla

lag och ordning så att människor kan känna sig trygga.

Brottsligheten befinner sig på en nivå som inte kan accepteras

samtidigt som olika prognoser om framtiden inger stor oro.

Förhållandena är sådana att det krävs en kraftfull omprövning

och förnyelse av kriminalpolitiken.

Detta arbete har redan inletts av regeringen och fortsätter nu

med förändringar av såväl regelverket som myndigheternas

organisation, inriktning och arbetsmetoder.

Det krävs vidare ett helt nytt engagemang i kriminalpolitiken

från enskilda medborgare, från kommuner och andra myndigheter

och från näringslivet om de grundläggande målsättningarna, att

minska brottsligheten och öka tryggheten, skall uppfyllas.

I flera motioner begärs olika uttalanden om inriktningen av

den framtida kriminalpolitiken. I motion Ju805 (v) förespråkas

en kriminalpolitik där minskning av brottsligheten sker främst

genom brottsförebyggande arbete. I motion Ju809 (s) presenteras

ett program för det kriminalpolitiska reformarbetet som

sammanfattningsvis bygger på ökad satsning av brottsförebyggande

åtgärder. Motionen Ju810 (nyd) förespråkar en kriminalpolitik

där tyngdpunkten ligger på att upprätthålla lag och ordning i

samhället. I motion Ju802 begärs att regeringen får i uppdrag

att utarbeta en nationell brottspreventiv strategi. I motionen

betonas särskilt familjens betydelse för grundläggande

värderingar hos unga och samverkan mellan olika samhällsorgan

som kommer i kontakt med barn och unga.

Utskottet, som kan ställa sig bakom regeringens i

budgetpropositionen framlagda handlingsprogram för

kriminalpolitiken, vill understryka vad som där anförs när det

gäller vad som krävs av statsmakterna för att kunna nå de

kriminalpolitiska målen -- att minska brottsligheten och öka

människors trygghet mot brott. Det är nödvändigt att bygga

kriminalpolitiken på en helhetssyn när det gäller åtgärder från

det allmänna och från samhället i övrigt. Här har naturligtvis

åtgärder inom kriminalpolitikens traditionella områden, såsom

strafflagstiftningen, polisen och kriminalvården, en central

funktion. Av grundläggande betydelse är också åtgärder för att

stärka familjens roll och för att bibringa de unga samhällets

normer och värderingar. Kriminalpolitiken i vid mening kan

alltså inte begränsas till sådana åtgärder som att klara upp

begångna brott och att lagföra gärningsmännen. Sådana åtgärder

är självfallet mycket viktiga inte minst för att upprätthålla

respekten för rättssamhällets krav, men de är inte tillräckliga

för att varaktigt minska brottsligheten och öka tryggheten.

Utskottet anser att direkt brottsförebyggande åtgärder måste

prioriteras. I detta arbete har såväl polis och andra

myndigheter som enskilda personer, företag och organisationer en

roll. Också normbildning och stärkandet av familjens roll utgör

i denna mening åtgärder inom det brottsförebyggande området.

Utskottet delar således regeringens uppfattning om inriktningen

av den framtida kriminalpolitiken och kan därför inte tillstyrka

bifall till motionerna Ju805, Ju809 och Ju810 där inriktningar

med delvis annat innehåll förespråkas.

När det gäller det i motion Ju802 framställda yrkandet om en

nationell brottspreventiv strategi anser utskottet att motionen

får anses tillgodosedd genom det ovannämnda aviserade uppdraget

till BRÅ.

Lokala brottsförebyggande organ m.m.

I motion Ju809 (s) begärs ett uttalande om att BRÅ bör ges ett

generellt uppdrag för uppbyggande av lokala brottsförebyggande

organ i landets kommuner, bl.a. i samverkan med föreningar och

folkrörelser. Mot den bakgrunden begärs att det inrättas en fond

för lokalt brottsförebyggande arbete, att BRÅ ges ansvar att

administrera, pröva och fördela medel ur fonden samt att

riksdagen till fonden för budgetåret 1994/95 anslår 25

miljoner kronor.

Våldskommissionen föreslog i sitt slutbetänkande (SOU 1990:92)

Våld och brottsoffer att det borde skapas lokala

brottsförebyggande organ i kommunerna under polisens ledning.

Enligt ett regeringsbeslut i juni 1991 har BRÅ och

Rikspolisstyrelsen på fem orter (Karlskoga, Linköping, Malmö,

Stockholm och Östersund) stött bildandet av sådana organ. Syftet

med dessa s.k. pilotprojekt är att samla erfarenheter som sedan

skall kunna komma till användning i resten av landet. En inom

regeringskansliet tillsatt arbetsgrupp för brottsförebyggande

åtgärder följde inledningsvis arbetet och lämnade en preliminär

utvärdering av projektet i rapporten (Ds 1992:93) Lokalt

brottsförebyggande arbete.

Arbetsgruppen konstaterar i sin rapport att första året av

projektarbetena på ett bra sätt stimulerat lokalt

brottsförebyggande arbete i enlighet med höga krav på

vetenskaplighet och effektivitet. Arbetsgruppen anser det

synnerligen angeläget att arbetet fullföljs som planerat och att

pilotprojekten synes ha goda förutsättningar att resultera i

utvecklandet av adekvata metoder för lokalt brottsförebyggande

arbete även på andra orter.

BRÅ svarar nu för den löpande uppföljningen av pilotprojekten

och skall lämna en slutlig utvärdering av verksamheten under

hösten 1994. Enligt regleringsbrevet för BRÅ för innevarande

budgetår skall rådet bl.a. ägna särskild uppmärksamhet åt att

utveckla modeller för lokalt brottsförebyggande arbete. BRÅ har

nu påbörjat en landsomfattande inventering och systematisering

av brottsförebyggande verksamhet som bedrivs i många kommuner på

initiativ av kommunerna och/eller polisen. Inventeringen

beräknas kunna avrapporteras under nästa budgetår.

Här bör också nämnas det arbete som bedrivs av

Trygghetsutredningen. Kommittén, som är parlamentariskt

sammansatt, skall enligt sina direktiv se över rollfördelningen

mellan polisen, kommunerna och enskilda när det gäller att skapa

trygghet mot brott, särskilt vardagsbrottslighet, och

ordningsstörningar. Kommittén skall bl.a. överväga hur

tryggheten mot brott skall kunna ökas genom ett vidgat

engagemang från enskilda och genom privata initiativ, exempelvis

grannsamverkan mot brott och annan lokal brottsförebyggande

verksamhet. En annan viktig fråga som kommittén skall studera är

hur samverkan mellan enskilda och polisen kan utvecklas.

Utredningsarbetet skall vara avslutat före utgången av mars

1995. Ett delbetänkande skall redovisas före utgången av juni

1994 (dir. 1993:37).

Utskottet vill först slå fast att statsmakterna har ett ansvar

för att skapa goda förutsättningar för och ge ett aktivt stöd

till lokalt brottsförebyggande arbete. Av ovanstående

redovisning framgår emellertid att frågan om utvecklandet av

sådan verksamhet för närvarande är aktuell både hos BRÅ och inom

utredningsväsendet. Utskottet anser att det pågående arbetet

inte bör föregripas av riksdagen. Mot bakgrund härav avstyrker

utskottet bifall till motion Ju809 såvitt gäller yrkandena om

bildandet av brottsförebyggande organ, inrättande av en fond för

verksamheten samt anslag till fonden för budgetåret 1994/95.

Övrigt

I motion Ju810 (nyd) begärs, såsom motionen får förstås, att

brottsbalken (BrB) ändras på sådant sätt att det framgår att

allmänpreventionen skall tillmätas överordnad betydelse vid

bestämmande av påföljd för brott.

Liknande yrkanden har tidigare behandlats av utskottet. I ett

ärende förra året (1992/93:JuU5 s. 15 f) behandlade utskottet

utförligt frågan och fann att BrB:s bestämmelser om

straffmätning och påföljdsval ger domstolarna möjlighet att i

tillräcklig utsträckning beakta allmänpreventiva hänsyn när det

gäller att bestämma påföljd för brott. Utskottet avstyrkte

bifall till motionen. Riksdagen följde utskottet.

I höstas vidhöll utskottet (1993/94:JuU2 s. 13 f) sin sålunda

uttalade uppfattning vid behandlingen av en liknande motion i

ämnet. Riksdagen följde utskottet.

Utskottet har alltjämt samma uppfattning och avstyrker bifall

till motion Ju810 i nu behandlad del.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande anslag till Brottsförebyggande rådet

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motionerna 1993/94:Ju805 yrkande 2, 1993/94:Ju808

yrkande 2 och 1993/94:Ju809 yrkande 10 till Brottsförebyggande

rådet för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på

26 774 000 kr,

res. 1 (s)

2. beträffande inriktningen av kriminalpolitiken

att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Ju805 yrkande 1,

1993/94:Ju809 yrkande 4 och 1993/94:Ju810 yrkande 1,

res. 2 (s)

3. beträffande nationell brottspreventiv strategi

att riksdagen avslår motion 1993/94:Ju802,

4. beträffande lokala brottsförebyggande organ m.m.

att riksdagen avslår motion 1993/94:Ju809 yrkandena 7, 8 och

9,

res. 3 (s)

5. beträffande allmänpreventionens betydelse i

rättstillämpningen

att riksdagen avslår motion 1993/94:Ju810 yrkande 44.

res. 4 (nyd)

Stockholm den 15 mars 1994

På justitieutskottets vägnar

Göthe Knutson

I beslutet har deltagit: Göthe Knutson (m), Bengt-Ola

Ryttar (s), Birthe Sörestedt (s), Ingbritt Irhammar (c), Nils

Nordh (s), Birgit Henriksson (m), Göran Magnusson (s), Liisa

Rulander (kds), Karl Gustaf Sjödin (nyd), Sigrid Bolkéus (s),

Siw Persson (fp), Alf Eriksson (s), Christel Anderberg (m) och

Kjell Eldensjö (kds).

Reservationer

1. Anslag till Brottsförebyggande rådet (mom. 1)

Bengt-Ola Ryttar, Birthe Sörestedt, Nils Nordh, Göran

Magnusson, Sigrid Bolkéus och Alf Eriksson (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 3 som börjar

med "Utskottet uttalade" och slutar med "behandlad del" bort ha

följande lydelse:

När det gäller medelsberäkningen delar utskottet den i motion

Ju809 framförda åsikten att det är av stor vikt att BRÅ:s

verksamhet kan bedrivas under tillfredsställande förhållanden

och med erforderliga resurser. Utskottet instämmer i önskemålen

i motionen om ökade resurser till BRÅ med tre miljoner kronor.

Medlen bör användas främst till forskning kring ekonomisk

brottslighet, effekterna av brottsförebyggande verksamhet samt

inrättandet av en professur vid BRÅ.

dels att utskottets hemställan under moment 1 bort ha

följande lydelse:

1. beträffande anslag till Brottsförebyggande rådet

att riksdagen med anledning av regeringens förslag samt med

bifall till motion 1993/94:Ju809 yrkande 10 och med avslag på

motionerna 1993/94:Ju805 yrkande 2 och 1993/94:Ju808 yrkande 2

till Brottsförebyggande rådet för budgetåret 1994/95 anvisar

ett ramanslag på 29 774 000 kr,

2. Inriktningen av kriminalpolitiken (mom. 2)

Bengt-Ola Ryttar, Birthe Sörestedt, Nils Nordh, Göran

Magnusson, Sigrid Bolkéus och Alf Eriksson (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar

med "Utskottet, som" och slutar med "innehåll förespråkas" bort

ha följande lydelse:

Utskottet vill inledningsvis när det gäller inriktningen av

kriminalpolitiken uttala att kriminalpolitikens huvuduppgift är

att förebygga och motverka brott. Målet är, som anförs i motion

Ju809, att alla människor skall kunna känna trygghet till liv,

hälsa, integritet och personlig egendom. Kriminalpolitiken skall

bygga på en humanistisk grundsyn och respekt för människors lika

värde. För att nå framgång i det brottsbekämpande arbetet är det

viktigt att slå vakt om det generella välfärdssamhället. All

erfarenhet visar att stora sociala klyftor, hög arbetslöshet och

förslummade bostadsområden föder våld och annan kriminalitet.

För att motverka riskerna för social utslagning och kriminalitet

måste insatser vidtas på skilda områden av samhällspolitiken. En

kraftfull satsning måste ske på det brottsförebyggande området.

Grundläggande för möjligheterna att nedbringa brottsligheten är

nämligen ett aktivt och offensivt brottsförebyggande arbete.

Detta arbete måste bedrivas på såväl kort som lång sikt. Även

det lokala brottsförebyggande arbetet bör byggas ut och ges

ännu större betydelse i polisens och andra samhällsorgans

arbete. Möjligheterna att motverka brottslighet och social

utslagning hänger nära samman med vår förmåga att bygga ett

samhälle som präglas av solidaritet, omtanke och ansvarstagande

människor emellan. Rättsväsendet ensamt förmår inte lösa

problemet med den ökande brottsligheten. Särskilt viktigt är det

att skapa goda förhållanden för barn och ungdomar att växa upp

i. Barn och ungdom måste stå i centrum för det

brottsförebyggande arbetet. I första hand är det självfallet

föräldrarnas ansvar att fostra barn till goda

samhällsmedborgare. Därför måste familjepolitiken utformas på

ett sätt som underlättar för föräldrarna att ta detta ansvar.

Barnomsorgen och skolan har här viktiga uppgifter. Det är

således genom breda sociala insatser och attitydpåverkan som

avgörande framgångar mot brottsligheten kan nås.

Enligt utskottets mening bör, som framförs i motion Ju809, det

kriminalpolitiska reformarbetet inriktas på följande områden:

satsning på brottsförebyggande arbete

ett reformerat straff- och påföljdssystem med utvecklandet av

alternativ till frihetsstraff

en human kriminalvård med förbättrat innehåll

utökat stöd till brottsoffren

snabbare och tydligare reaktioner för unga lagöverträdare

effektivare polisiära arbetsmetoder

ett rättsväsende med hög rättssäkerhet, korta

handläggningstider och välutbildad personal.

Utskottet, som avstyrker bifall till motionerna Ju805 och

Ju810 där en annan inriktning av kriminalpolitiken förespråkas,

anser att det får ankomma på regeringen att utforma och snarast

lägga fram förslag med en sådan kriminalpolitisk inriktning som

utskottet nu skisserat. Vad utskottet anfört bör riksdagen som

sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under moment 2 bort ha

följande lydelse:

2. beträffande inriktningen av kriminalpolitiken

att riksdagen med avslag på motionerna 1993/94:Ju805 yrkande 1

och 1993/94:Ju810 yrkande 1 och med anledning av motion

1993/94:Ju809 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört,

3. Lokala brottsförebyggande organ m.m. (mom. 4)

Bengt-Ola Ryttar, Birthe Sörestedt, Nils Nordh, Göran

Magnusson, Sigrid Bolkéus och Alf Eriksson (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar

med "Utskottet vill" och slutar med "budgetåret 1994/95" bort ha

följande lydelse:

Statsmakterna har ett ansvar för att skapa goda

förutsättningar för och ge ett aktivt stöd till lokalt

brottsförebyggande arbete. Utskottet anser att den lokala

brottsförebyggande verksamheten behöver byggas ut, och som

anförs i motion Ju809, krävs statligt stöd härför. BRÅ bör ges

ett generellt uppdrag att hjälpa till att bygga upp lokala

brottsförebyggande organ i landets kommuner i samverkan med

bl.a. föreningar och folkrörelser. Detta bör riksdagen med

anledning av motion Ju809 ge regeringen till känna.

Vidare anser utskottet, i enlighet med förslaget i motion

Ju809, att en fond för lokalt brottsförebyggande arbete skall

inrättas. BRÅ skall ansvara för administrationen av fonden och

efter ansökan pröva och fördela medel ur fonden, samt vidare

stödja och hjälpa kommuner och polisdistrikt att lägga upp,

genomföra och utvärdera den brottsförebyggande verksamheten. Mot

bakgrund av det anförda föreslår utskottet att riksdagen med

anledning av motion Ju809 till fonden för budgetåret 1994/95

anslår 25 miljoner kronor. Uppbyggnaden av fonden får ske

successivt i takt med att statsfinansiellt utrymme kan frigöras.

dels att utskottets hemställan under moment 4 bort ha

följande lydelse:

4. beträffande lokala brottsförebyggande organ m.m.

att riksdagen med anledning av motion 1993/94:Ju809 yrkandena

7, 8 och 9 dels som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört om BRÅ:s medverkan vid uppbyggande av lokala

brottsförebyggande organ, dels inrättar en fond för lokalt

brottsförebyggande arbete, dels till fonden för lokalt

brottsförebyggande arbete för budgetåret 1994/95 anvisar ett

anslag om 25 000 000 kr,

4. Allmänpreventionens betydelse i rättstillämpningen (mom. 5)

Karl Gustaf Sjödin (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 8 som börjar

med "Utskottet har" och slutar med "behandlad del" bort ha

följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning tillmäts allmänpreventiva hänsyn

inte tillräcklig betydelse i rättstillämpningen sedan

bestämmelsen i 1 kap. 7 § brottsbalken togs bort. Bestämmelsen

borde återinföras så att det framgår att den främsta uppgiften

för domstolarna, åklagar- och polisväsendet samt

kriminalvården är att upprätthålla allmän laglydnad. I vart fall

borde brottsbalken ändras så att det av lag framgår att

domstolarna måste ta hänsyn till kravet på allmän laglydnad i

sin dömande verksamhet. Härigenom skulle kunna uppnås ökad

stadga i dömandet och en förbättrad tilltro hos allmänheten till

domstolarna och rättssystemet i stort. Ett starkare betonande av

allmänpreventiva hänsyn i rättstillämpningen skulle också vidga

möjligheterna att döma till strängare straff för högaktiva

vanebrottslingar och medverka till att hos unga människor

inpränta hur allvarligt samhället ser på brott. Det får ankomma

på regeringen att återkomma till riksdagen med ett förslag som

tillgodoser vad utskottet nu har anfört. Detta bör riksdagen med

anledning av motion Ju810 som sin mening ge regeringen till

känna.

dels att utskottets hemställan under moment 5 bort ha

följande lydelse:

5. beträffande allmänpreventionens betydelse i

rättstillämpningen

att riksdagen med anledning av motion 1993/94:Ju810 yrkande 44

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.