Bet. 1993/94:JuU20

Justitieutskottets betänkande

1993/94:JUU20

Anslag till rättshjälp, m.m.

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motioner

Utskottet

Hemställan

Reservationer

Innehållsförteckning

1993/94

JuU20

Sammanfattning

I detta betänkande behandlar utskottet regeringens förslag om

anslag till rättshjälp m.m. jämte ett antal motioner som väckts

under den allmänna motionstiden i år. Utskottet tillstyrker

regeringens förslag och avstyrker samtliga motioner.

Till betänkandet har fogats 2 reservationer från (s) och 4

reservationer från (nyd). Vidare har (v) avgivit meningsyttring.

ANDRA HUVUDTITELN

Propositionen

I proposition 1993/94:100 bilaga 3 (Justitiedepartementet) har

regeringen föreslagit riksdagen att

till Rättshjälpskostnader för budgetåret 1994/95 anvisa ett

förslagsanslag på 779 000 000 kr (F 1, s. 142--144),

till Rättshjälpsmyndigheten för budgetåret 1994/95 anvisa ett

ramanslag på 12 549 000 kr (F 2, s. 145--146),

till Allmänna advokatbyråer: Uppdragsverksamhet för budgetåret

1994/95 anvisa ett förslagsanslag på 1 000 kr (F 3, s.

146--149),

till Allmänna advokatbyråer: Driftbidrag för budgetåret

1994/95 anvisa ett förslagsanslag på 11 010 000 kr

(F 4, s. 149),

till Vissa domstolskostnader m.m. för budgetåret 1994/95

anvisa ett förslagsanslag på 237 300 000 kr (F 5, s. 150),

till Diverse kostnader för rättsväsendet för budgetåret

1994/95 anvisa ett förslagsanslag på 28 384 000 kr (F 6, s.

150).

Motioner

1993/94:Ju402 av Jan Andersson och Bengt Silfverstrand (s)

vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av att öka ersättningen till

nämndemännen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av att se över

utbildningsverksamheten för nämndemän.

1993/94:Ju412 av Lars-Erik Lövdén m.fl. (s) vari yrkas

8. att riksdagen beslutar att den övre gränsen för

nämndemannaarvode skall vara 800 kr per tjänstgöringsdag från

den 1 juli 1994,

9. att riksdagen anvisar ett med 2 000 000 kr förhöjt anslag

under F 5. Vissa domstolskostnader m.m. att användas för

nämndemannaarvoden.

1993/94:Ju414 av Stina Eliasson (c) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om ersättning till nämndemän.

1993/94:Ju415 av Ingegerd Sahlström m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen hos regeringen begär förslag till en bättre fördelning

mellan män och kvinnor bland nämndemän.

1993/94:Ju702 av Sigrid Bolkéus och Britta Sundin (s) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om rättshjälp i bodelningsärenden.

1993/94:Ju703 av Kurt Ove Johansson och Oskar Lindkvist (s)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om behovet av ändrade stadgar för

Advokatsamfundets disciplinnämnd.

1993/94:Ju708 av Berith Eriksson m.fl. (v) vari yrkas att

riksdagen hos regeringen begär förslag om ändring av 8 a §

rättshjälpslagen enligt vad i motionen anförts.

1993/94:Ju810 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas

35. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om nämndemän i domstolarna,

39. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att rättshjälpssystemet kostar för mycket,

40. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om advokatfrågor,

56. att riksdagen till Rättshjälpskostnader för budgetåret

1994/95 anvisar 156 000 000 kr mindre än vad regeringen

föreslagit eller således 623 000 000 kr.

1993/94:A815 av Karin Starrin m.fl. (c) vari yrkas

54. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om översyn av reglerna för rättshjälp vid

bodelning.

Utskottet

Rättshjälpskostnader

Inledning

Rättshjälp enligt rättshjälpslagen (RHL, 1972:429; omtryckt

1993:9) omfattar allmän rättshjälp, rättshjälp åt misstänkt i

brottmål (bl.a. offentlig försvarare), rättshjälp genom

offentligt biträde samt rådgivning.

Från anslaget betalas de kostnader som enligt RHL och lagen

(1988:609) om målsägandebiträde skall betalas av allmänna medel.

RHL trädde i kraft den 1 juli 1973 och hade till syfte att

tillgodose enskildas behov av ekonomiskt bistånd i rättsliga

angelägenheter (prop. 1972:4, JuU12, rskr. 205). Under den tid

som RHL har varit i kraft har den ändrats åtskilliga gånger

bl.a. i syfte att minska statens kostnader för rättshjälpen. År

1988 trädde omfattande ändringar i RHL i kraft (prop.

1987/88:73, JuU21, rskr. 193). Ändringarna innebar bl.a. att

möjligheterna att få allmän rättshjälp utvidgades genom att

inkomstgränsen höjdes. Vidare sänktes rättshjälpsavgifterna,

dvs. den avgift som den enskilde själv skall bidra med.

Samtidigt begränsades möjligheterna att få allmän rättshjälp i

vissa särskilt kostnadskrävande ärendegrupper, bl.a. sådana där

man kunde räkna med att behovet av juridiskt biträde kunde

tillgodoses med försäkringar.

Avsikten med 1988 års reform var inte att ytterligare skära

ner kostnaderna för den allmänna rättshjälpen. Reformen skulle

vara kostnadsneutral, och de grundläggande målsättningarna för

samhällets rättshjälp skulle stå fast. Tanken var att de

begränsade resurser som står till buds för statligt rättsskydd

skulle koncentreras till de områden där de bäst behövs.

Riksrevisionsverket har på regeringens uppdrag bl.a.

utvärderat 1988 års reform. Uppdraget redovisades i rapporten

(F 1992:6) Rättshjälpens effektivitet -- regeringsuppdrag. I

rapporten analyserades också möjligheterna att minska statens

kostnader för rättshjälpen.

I 1992 års budgetproposition (prop. 1991/92:100 bil. 3 s. 130

f) anförde justitieministern att kostnaderna för rättshjälpen

under de senaste budgetåren stigit till en nivå som i rådande

samhällsekonomiska situation inte ter sig försvarlig. I

propositionen föreslogs besparingsåtgärder med 40 miljoner

kronor på rättshjälpsanslaget. Riksdagen godtog förslaget

(1991/92:JuU19, rskr. 183).

Mot denna bakgrund beslutade riksdagen -- efter att först ha

avvisat ett förslag om sänkt övre inkomstgräns för rätt till

allmän rättshjälp (1991/92:JuU26) -- i december 1992 om ett

antal ändringar i bl.a. RHL i syfte att få till stånd

erforderliga besparingar (prop. 1992/93:109, JuU12, rskr. 104).

Ändringarna innebar bl.a. att de avgifter som de rättssökande

skall betala genomgående höjdes och att

återbetalningsskyldigheten för tilltalade i brottmål utvidgades.

Pågående översynsarbete

I årets budgetproposition (prop. 1993/94:100 bil. 3 s. 143)

anför regeringen att de lagändringar m.m. som genomförts på

senare tid inte har kunnat bromsa kostnadsökningarna för

rättshjälpen. Regeringen har därför tillsatt en särskild

utredare för att göra en översyn av RHL

(Rättshjälpsutredningen, dir. 1993:77). Översynen är i det

närmaste totalomfattande och avser, förutom villkoren för och

omfattningen av rättshjälpen, regleringen av ersättningen till

biträden enligt RHL och offentliga försvarare, den allmänna

rättshjälpens förhållanden till rättsskyddsförsäkringar, frågan

om regleringen av offentliga biträden skall överföras till den

materiella lagstiftningen där de aktuella ärendekategorierna

regleras samt organisatoriska frågor på rättshjälpsområdet.

Utredningen bör enligt direktiven redovisas senast den 1 maj

1995.

Timkostnadsnormen

I motion Ju810 (nyd) yrkas att timkostnadsnormen skall sänkas

för att åstadkomma besparingar i avbidan på en mera

genomgripande förändring av rättshjälpssystemet.

Utskottet behandlade i förra årets budgetbetänkande angående

rättshjälpen (1992/93:JuU26 s. 5 f) mycket utförligt

motionsspörsmål rörande timkostnadsnormen och taxor på

rättshjälpsområdet.

I förarbetena till RHL (prop. 1972:4 s. 273 f) förutsätts att

ersättning till biträde och offentlig försvarare i betydande

utsträckning skall regleras med hjälp av taxor. För närvarande

finns två taxor: en taxa för ersättning till offentlig

försvarare i vissa brottmål i tingsrätt och hovrätt och en taxa

för ersättning till biträde i mål om äktenskapsskillnad efter

gemensam ansökan (DVFS 1992:15 resp. 16).

Taxorna baseras på en timkostnadsnorm som fastställs av

regeringen. Normen grundas främst på självkostnaden vid de

allmänna advokatbyråerna. I rättstillämpningen har

timkostnadsnormen blivit normgivande vid bestämmande av

biträdesersättningar inom hela rättshjälpsområdet.

Med stöd av 22 § rättshjälpsförordningen (1979:938; omtryckt

1990:1000) fastställer Domstolsverket taxor på grundval av den

timkostnadsnorm som beslutats av regeringen.

I beslut den 5 november 1992 bestämde regeringen för år 1993

timkostnadsnormen avseende taxa för gemensam ansökan om

äktenskapsskillnad och konkursförvaltartaxa till 712 kronor

exkl. mervärdesskatt (890 kr inkl. mervärdesskatt) samt avseende

brottmålstaxa i tingsrätt och hovrätt till 680 kr exkl.

mervärdesskatt (850 kr inkl. mervärdesskatt).

Högsta domstolen (HD) fann i beslut den 19 mars 1993 (SÖ 162)

att skälig timersättning till en offentlig försvarare var 910 kr

inkl. mervärdesskatt. Beslutet avsåg ersättning utanför det

taxesatta området. Mot bakgrund av detta beslut bestämde

regeringen den 29 april 1993 att timkostnadsnormen avseende

brottmålstaxa i tingsrätt och hovrätt, taxa för gemensam ansökan

om äktenskapsskillnad och konkursförvaltartaxa fr.o.m. den 1

juli 1993 t.o.m. den 30 juni 1994 skall vara 728 kr exkl.

mervärdesskatt (910 kr inkl. mervärdesskatt).

Utskottet hänvisade i det angivna ärendet förra året till

regeringsbeslutet om timkostnadsnormer för 1993 och tillade

därutöver att det mot bakgrund av beslutet i HD knappast var

aktuellt med någon ytterligare sänkning av timkostnadsnormen.

Regeringen anför i budgetpropositionen att de nuvarande

beräkningsgrunderna för att fastställa timkostnadsnormen är

relativt komplicerade och förenade med en del svagheter.

Regeringen gav därför i maj 1993 Riksrevisionsverket i uppdrag

att se över beräkningsgrunderna och undersöka om förutsättningar

finns att införa differentierade normer i olika avseenden.

Riksrevisionsverket har i oktober 1993 redovisat uppdraget genom

rapporten Rättshjälp -- till vilken kostnad? I rapporten

diskuteras och analyseras bl.a. den s.k. självkostnadskalkylen,

möjligheterna till kostnadskontroll och alternativa

beräkningsmodeller. Många av de förslag som rapporten tar upp

förutsätter enligt regeringen ett fortsatt utredningsarbete. Med

hänsyn härtill och med beaktande av att frågorna sammanhänger

med de frågor som Rättshjälpsutredningen har att utreda har

regeringen den 2 december 1993 beslutat att rapporten skall

överlämnas till Rättshjälpsutredningen.

Frågor rörande bl.a. timkostnadsnormen är således föremål för

överväganden inom ramen för Rättshjälpsutredningens arbete.

Resultatet av detta översynsarbete bör avvaktas. Utskottet

avstyrker bifall till motion Ju810 i behandlade delar.

Rättshjälp för funktionshindrade

I motion Ju708 (v) yrkas att 8 a § RHL ändras så att det

öppnas möjligheter till rättshjälp i ärenden angående

socialförsäkringsersättning för funktionshindrade.

Utskottet behandlade i förra årets budgetbetänkande angående

rättshjälp (1992/93:JuU26 s. 12 f) ett antal motionsyrkanden

rörande bl.a. rättshjälp för funktionshindrade och redovisade

där utförligt bakgrundsfakta m.m.

Utskottet konstaterade att frågan om rättshjälp för

funktionshindrade varit föremål för behandling av

Handikapputredningen (SOU 1991:46, Handikapp, välfärd och

rättvisa) men att något förslag i den delen inte lades fram i

den därpå följande propositionen (1992/93:159) om stöd och

service till vissa funktionshindrade. Utskottet ansåg att något

initiativ med anledning av motionerna inte var aktuellt och

avstyrkte bifall till dem.

Riksdagen har därefter -- med bl.a. avslag på motionsyrkanden

rörande rättshjälp -- beslutat om stöd och service till vissa

funktionshindrade (prop. 1992/93:159, SoU19, rskr. 321).

Utskottet vidhåller den uppfattning som utskottet gav uttryck

för förra året och avstyrker bifall till motion Ju708.

Rättshjälp vid bodelning

I motion Ju702 (s) och A815 (c) yrkas införande av generösare

möjligheter till rättshjälp i bodelningsärenden. I motionerna

yrkas att frågan tas upp av Rättshjälpsutredningen.

Utskottet har vid ett stort antal tillfällen (senast

1992/93:JuU26 s. 14 f) behandlat liknande motionsönskemål.

Möjligheterna att erhålla allmän rättshjälp vid bodelning är

begränsade. Enligt 8 § första stycket 7 RHL fordras det, för att

rättshjälp skall kunna beviljas vid bodelning, att särskilda

skäl föreligger med hänsyn till boets beskaffenhet och

makarnas eller de samboendes personliga förhållanden. I ärende

om bodelning som inte avser klander får, enligt 20 § andra

stycket RHL, biträde inte förordnas.

Utskottet anförde i förra årets betänkande rörande anslag till

rättshjälp att utrymmet för kostnadsökande reformer inom

rättshjälpen rent allmänt var mycket begränsat med hänsyn till

det statsfinansiella läget och till att riksdagen nyligen hade

beslutat om besparingar på rättshjälpen. Utskottet tillade att

rättshjälp vid bodelning emellertid är en fråga som berör många

människor, att den under senare år varit föremål för särskild

uppmärksamhet och att utskottet under hösten 1993 avsåg att

fördjupa sitt arbete i vissa frågor på rättshjälpsområdet.

Frågan var därefter aktuell i samband med en utfrågning i

utskottet med representanter för Rättshjälpsmyndigheten.

I Rättshjälpsutredningens uppdrag ingår att bl.a. se över

omfattningen av den allmänna rättshjälpen. Utskottet, som vill

påtala att den gällande regleringen om rättshjälp vid bodelning

har brister, utgår från att frågan blir föremål för överväganden

inom ramen för denna översyn. Någon riksdagens åtgärd utöver

dessa uttalanden är enligt utskottets mening inte nödvändig, och

utskottet avstyrker bifall till motion Ju702 och motion A815 i

nu behandlad del.

Medelsberäkningen

Regeringen har under punkt F 1 (s. 142--144) föreslagit

riksdagen att till Rättshjälpskostnader för budgetåret 1994/95

anvisa ett förslagsanslag på 779 000 000 kr.

I det föreslagna beloppet ingår också bl.a. de medel som

Statens invandrarverk och Utlänningsnämnden beräknar för

rättshjälp genom offentligt biträde i ärenden enligt

utlänningslagen (1989:529).

I motion Ju810 (nyd) yrkas en sänkning av anslaget med 20 %

eller 156 miljoner kronor, vilken, enligt vad som anges i

motionen, möjliggörs genom den ovan redovisade föreslagna

sänkningen av timkostnadsnormen.

Utskottet, som hänvisar till vad som anförts ovan rörande

sänkning av timkostnadsnormen, avstyrker bifall till motion

Ju810 också i nu behandlad del och tillstyrker regeringens

förslag till medelsanvisning.

Rättshjälpsmyndigheten

Regeringen har under punkt F 2 (s. 145--146) föreslagit

riksdagen att till Rättshjälpsmyndigheten för budgetåret 1994/95

anvisa ett ramanslag på 12 549 000 kr.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till

medelsanvisning.

Allmänna advokatbyråer: Uppdragsverksamhet

Regeringen har under punkt F 3 (s. 146--149) föreslagit

riksdagen att till Allmänna advokatbyråer: Uppdragsverksamhet

för budgetåret 1994/95 anvisa ett förslaganslag på 1 000 kr.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till

medelsanvisning.

Allmänna advokatbyråer: Driftbidrag

Regeringen har under punkt F 4 (s. 149) föreslagit riksdagen

att till Allmänna advokatbyråer: Driftbidrag för budgetåret

1994/95 anvisa ett förslaganslag på 11 010 000 kr.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till

medelsanvisning.

Vissa domstolskostnader

Översyn av nämndemannainstitutet m.m.

I motion Ju810 (nyd) yrkas en översyn av

nämndemannainstitutet. I motionen efterlyses en nämndemannakår

som inte utses på politisk grund och som har en bättre

sammansättning från sociala, åldersmässiga och könsmässiga

synpunkter.

Utskottet har vid många tillfällen under senare år (senast

föregående höst, 1993/94:JuU4) behandlat frågor om

nämndemannauppdragets karaktär av politiskt uppdrag, rekrytering

av nämndemän och nämndemannakårens sammansättning. Utskottet har

därvid flera gånger bl.a. betonat vikten av lekmannamedverkan i

dömandet och betydelsen av att få en mer allsidig sammansättning

av nämndemannakåren.

När frågan om nämndemannauppdragets karaktär av politiskt

uppdrag var föremål för riksdagens behandling under våren 1992

(1991/92:JuU19) anförde utskottet att det genom lagstiftning år

1975 (prop. 1975/76:64, JuU18, rskr. 124) i rättegångsbalken

infördes en uttrycklig bestämmelse enligt vilken en minoritet i

kommunfullmäktige kan påkalla proportionellt val. Genom denna

möjlighet förhindras ett majoritetsparti att till nämndemän utse

endast företrädare för det egna partiet. I det ärendet uttalade

utskottet (s. 26) bl.a. att även om valkorporationen är

politiskt sammansatt följer därav inte att nämndemansuppdraget

kan uppfattas som förenat med ett politiskt ansvar på samma sätt

som fallet är beträffande andra politiska uppdrag.

Utskottet hänvisade vidare till att utskottet vid tidigare

tillfällen inte funnit anledning att överväga en förändring av

det förfarande som enligt utskottets uppfattning fungerat väl

sedan lång tid tillbaka. Genom att valet av nämndemän föregås av

en nominering är det, tillade utskottet, möjligt att tillgodose

vad riksdagen uttalat (JuU 1975/76:18) beträffande de personer

som skall utöva uppdraget som nämndeman -- uppdraget innebär

utövande av en domarfunktion, för vilken största vikt måste

fästas vid sådana personliga kvalifikationer som omdömesgillhet,

rättrådighet och självständighet.

Mot bakgrund av det anförda saknades det enligt utskottets

uppfattning anledning att till följd av den då aktuella motionen

överväga ett förändrat förfarande vid val av nämndemän, och

utskottet avstyrkte bifall till denna. I sammanhanget underströk

utskottet också att nämndemannauppdraget har en särskild

karaktär genom att därtill inte är knutet uppgifter av politisk

natur.

I utskottets budgetbetänkande angående anslag till rättshjälp

m.m. år 1991 (1990/91:JuU27) anförde utskottet bl.a. att

begränsningen av arvodet till nämndemännen medförde svårigheter

att få till stånd den allsidiga sammansättning som utskottet

flera gånger tidigare efterlyst. Utskottet fann detta

otillfredsställande och ville därför ha en översyn av

ersättningsnormerna. Detta gav riksdagen som sin mening

regeringen till känna. -- Till ersättningsfrågorna återkommer

utskottet nedan.

Domstolsverket (DV) har därefter på regeringens uppdrag

utarbetat en rapport (1992:4) Rekrytering av nämndemän --

Förslag till nya ersättningsnormer. I rapporten ingår bl.a. en

redovisning och analys av olika faktorer som påverkar

rekryteringen och sammansättningen av nämndemannakåren. Av

rapporten framgår bl.a. att kvinnor och unga är

underrepresenterade och att samhällsvetenskapligt och

administrativt verksamma personer är överrepresenterade. Det

framgår vidare att det främst är tre faktorer som påverkar

rekryteringen, nämligen valsystemet,

tjänstgöringsförhållandena och ersättningsnormerna.

Regeringen tillsatte i april 1993 en utredning, Domstolarna

och domarnas ställning inför 2000-talet (dir. 1993:47). Enligt

direktiven skall utredningen kartlägga behovet av att stärka

domarnas ställning och lämna förslag till inriktning av det

fortsatta utredningsarbetet. Som exempel på frågor som är

aktuella i sammanhanget nämns bl.a. nämndemännens ställning.

Enligt direktiven skall utredningen förutsättningslöst granska

det svenska nämndemannainstitutet. I direktiven anförs att en

fråga som därvid bör belysas är möjligheten att utse nämndemän

på annat sätt än genom direkta val av politiska församlingar.

Utredningen skall redovisa resultatet av sitt arbete före

utgången av juni 1994.

Vid sin behandling föregående höst (1993/94:JuU4) av

motionsspörsmål liknande det nu aktuella konstaterade utskottet

att det pågående utredningsarbetet borde avvaktas och avstyrkte

bifall till de då aktuella motionsönskemålen.

Utskottet, som vidhåller denna uppfattning, avstyrker bifall

till motion Ju810 i nu behandlad del.

I motion Ju415 (s) yrkas att nämndemännen könskvoteras i

första hand vid sexualbrott.

År 1988 behandlade riksdagen ett regeringsförslag (prop.

1987/88:138) vars syfte var att främja en mer allsidig

rekrytering till uppdragen som nämndemän; bl.a. föreslogs att

det i de författningar som gäller val av nämndemän skulle

införas en föreskrift om att det vid valen skall eftersträvas

att nämndemannakåren får en allsidig sammansättning med hänsyn

till ålder, kön och yrke.

I propositionen (s. 23 f) uttalades att uppmaningen om en

allsidig sammansättning av nämndemannakåren i första hand

riktade sig till de organ som väljer nämndemän, men det

framhölls att också de nominerande organen har en stor del av

ansvaret för en allsidig sammansättning; den nya regleringen

innebär att de väljande och nominerande organen skall vara

skyldiga att eftersträva representativitet. Justitieministern

framhöll (s. 16) bl.a. att det fanns anledning att särskilt

understryka vikten av en mer allsidig nämndemannarekrytering;

ett sätt att markera detta kunde vara att låta statsmakternas --

och ytterst medborgarnas -- starka önskemål om en större

allsidighet komma till uttryck direkt i lag. Justitieministern

anförde vidare att om ett särskilt ansvar läggs på

valförsamlingarna för att nämndemannakåren blir allsidigt

sammansatt är det viktigt att tanken bakom detta får slå igenom

även när domstolarna lägger upp tjänstgöringsschema för

nämndemännen; domstolarna bör, när de sätter samman sina

nämndemannagrupper, låta sig vägledas av samma principer som

enligt förslaget skall beaktas av valförsamlingarna.

Riksdagen antog regeringens förslag (JuU 1987/88:38, rskr.

360).

Utskottet konstaterar att den gällande ordningen innebär att

domstolarna vid sammansättningen av nämndemannagrupperna skall

eftersträva att dessa blir allsidigt sammansatta med avseende på

bl.a. kön. Enligt utskottets uppfattning är det angeläget att så

sker i största möjliga utsträckning. Något behov av en

lagreglering föreligger dock inte. Med dessa ord avstyrker

utskottet bifall till motion Ju415.

Ersättning till nämndemän

I motionerna Ju402 (s) och Ju414 (c) yrkas höjningar av

ersättningen till nämndemännen. I motion Ju412 (s) yrkas att den

övre gränsen för nämndemannaarvodet skall höjas till 800 kr per

dag från den 1 juli 1994. I motionerna pekas framför allt på de

rekryteringsproblem som är följden av den låga ersättningsnivån.

Utskottet har vid ett stort antal tillfällen behandlat frågor

angående ersättning till nämndemän (senast 1992/93:JuU26 s. 18 f

där utskottet utförligt redovisat bakgrundsfakta m.m.).

I förra årets budgetproposition (prop. 1992/93:100 bil. 3, s.

126) anförde justitieministern att hon hade förståelse för

önskemålen om att höja ersättningen till nämndemännen. Med

hänsyn till det statsfinansiella läget föreslog hon emellertid

ingen ändring i gällande ersättningsbestämmelser.

Utskottet uttalade förra året att utskottet för sin del kunde

instämma i att det finns behov av förbättrad ersättning till

nämndemännen, något som utskottet påtalat också i tidigare

sammanhang. Utskottet anförde vidare att utskottet i det rådande

ekonomiska läget dock måste dela justitieministerns uppfattning,

och med beklagande tvingades utskottet konstatera att det

saknades ekonomiskt utrymme för ens en försiktig höjning av

nämndemännens ersättning. Med det anförda avstyrkte utskottet

bifall till de aktuella motionerna.

Utskottet, som inte finner skäl att nu göra någon annan

bedömning, vill härutöver hänvisa till det ovannämnda

utredningsarbetet som bör avvaktas. Utskottet avstyrker bifall

till motionerna Ju402, Ju412 och Ju414 i nu behandlade delar.

Utbildning för nämndemän

I motion Ju402 (s) yrkas en förbättrad utbildningsverksamhet

för nämndemännen. I motionen anförs att den utbildning som äger

rum sker genom nämndemannaföreningarnas försorg på nämndemännens

fritid och att nämndemännen själva får stå för sina kostnader,

t.ex. resekostnader m.m., i anslutning till utbildningen.

Medel för nämndemännens utbildnings- och informationsbehov

anvisas över DV:s budget. Innevarande budgetår är omkring

400 000 kr anslagna till Nämndemännens riksförbund. Utskottet

har inhämtat att motsvarande belopp avsatts för nästkommande

budgetår. Anslaget är avsett att möjliggöra utgivningen av

förbundets tidning; från anslaget skall också utgå bidrag för

nämndemännens studiebesök.

Frågan om information m.m. till nämndemän har återkommande

behandlats i utskottet. Vid sin senaste behandling av frågan

(1992/93:JuU26 s. 20) hänvisade utskottet till tidigare

uttalanden om att det är nödvändigt att nämndemännen får

information om de regler som styr rättegångsförfarandet och om

regler rörande t.ex. tystnadsplikt och jäv. Utskottet hänvisade

också till tidigare uttalanden att det främst ankommer på

domstolarna att sörja för det grundläggande utbildningsbehovet

av en nyvald nämndeman, och att det till stöd för sådana

utbildningsinsatser finns informationsmaterial från DV samt att

det bland nämndemännen själva sker viss utbildning och

studiebesöksverksamhet.

Utskottet pekade också på sitt tidigare uttalande att

nämndemannauppdraget är ett lekmannauppdrag och att någon mer

organiserad eller permanent verksamhet syftande till juridisk

utbildning för nämndemännen inte kan anses lämplig.

Mot bakgrund bl.a. av det anförda behövdes det enligt

utskottets uppfattning inte något initiativ från riksdagen med

anledning av de då föreliggande motionsönskemålen.

Utskottet som inte gör någon annan bedömning nu avstyrker

bifall till motion Ju402 i aktuell del.

Medelsberäkningen

Regeringen har under punkt F 5 (s. 150) föreslagit riksdagen

att till Vissa domstolskostnader m.m. för budgetåret 1994/95

anvisa ett förslaganslag på 237 300 000 kr.

I motion Ju412 yrkas att anslaget höjs med två miljoner kr att

användas till höjda nämndemannaarvoden.

Utskottet, som hänvisar till vad som anförts ovan angående

ersättningen till nämndemän, avstyrker bifall till motion Ju412

i nu behandlad del och tillstyrker regeringens förslag till

medelsanvisning.

Diverse kostnader för rättsväsendet

Regeringen har under punkt F 6 (s. 150) föreslagit riksdagen

att till Diverse kostnader för rättsväsendet för budgetåret

1994/95 anvisa ett förslaganslag på 28 384 000 kr.

Utskottet tillstyrker den av regeringen föreslagna

medelsanvisningen.

Advokatfrågor

Tillsyn av advokatverksamheten

I motion Ju703 (s) begärs att Advokatsamfundets

disciplinnämnds sammansättning bör förändras så att en majoritet

av ledamöterna utgörs av offentliga representanter samt att till

ordförande skall utses en högt kvalificerad domare.

Utskottet behandlade i förra årets betänkande rörande anslag

till rättshjälpen (1992/93:JuU26 s. 22 f) ett liknande

motionsyrkande och redogjorde där utförligt för gällande ordning

i fråga om tillsyn av advokatväsendet m.m.

Disciplinnämnden består av ordförande, vice ordförande samt

sju andra ledmöter. Ordföranden, vice ordföranden och fem övriga

ledamöter, alla advokater, väljs vid ordinarie fullmäktigemöte

för fyra år i taget. Nämndens återstående två ledamöter utses av

regeringen för samma tid. Talan mot nämndens beslut kan föras

hos Högsta domstolen av Justitiekanslern och, när någon har

uteslutits ur samfundet, av denne.

När den nuvarande ordningen med två offentliga representanter

i disciplinnämnden infördes (prop. 1981/82:57, JuU34, rskr. 181)

väcktes vid riksdagsbehandlingen en motion om sammansättningen

av Advokatsamfundets disciplinnämnd. Utskottet uttalade

inledningsvis att det är av vikt att advokatkåren har

allmänhetens förtroende. Detta talade för att det allmänna borde

ha insyn i den disciplinära verksamheten. Utskottet delade

justitieministerns uppfattning att denna insyn borde åstadkommas

genom att lekmän bereddes plats i det organ som handlägger

disciplinfrågorna.

När det sedan gällde antalet lekmän i detta organ borde enligt

utskottets mening slås fast att det inte framkommit

omständigheter som gav anledning till kritik mot samfundets sätt

att utöva den disciplinära verksamheten. Den ändring som

utskottet anslöt sig till motiverades således inte av ett behov

av skärpt kontroll utan främst av det skäl till insyn som

inledningsvis berörts av utskottet. Motionskravet om att

majoriteten av ledamöterna i det disciplinära organet skulle

vara samhällsrepresentanter framstod mot denna bakgrund som

mindre väl underbyggt. Härtill kom, enligt utskottets mening,

att det är angeläget att upprätthålla principen att

advokatverksamheten utgör en fri yrkesutövning; ett

tillgodoseende av motionskravet skulle kunna rubba denna

princip.

Utskottet har därefter, när det behandlat motioner om

Advokatsamfundets disciplinnämnd, uttalat att vad som anfördes i

1982 års ärende alltjämt äger giltighet (senast 1992/93:JuU26 s.

23). Den aktuella motionen avstyrktes.

Utskottet vidhåller sin uppfattning och avstyrker bifall till

motion Ju703.

Konkurrens inom advokatverksamheten

I motion Ju810 (nyd) yrkas att det skapas förutsättningar för

marknadskrafter och en fri konkurrens inom advokatverksamheten.

I motionen anförs bl.a. att advokatverksamheten förekommer i en

skyddad sektor utan insyn och konkurrens.

Utskottet behandlade förra året vid beredningen av

budgetpropositionen rörande anslag till rättshjälpen

(1992/93:JuU26 s. 23 f) utförligt en liknande motion vari

yrkades åtgärder för ökad konkurrens inom advokatverksamheten.

Utskottet konstaterade därvid att det inte råder något

advokatmonopol i Sverige. Tvärtom råder det i princip fri

konkurrens när det gäller att lämna juridiskt biträde åt

allmänheten. Utskottet anförde vidare att Advokatsamfundet i

sina vägledande regler om god advokatsed ålagt sina medlemmar

vissa begränsningar när det gäller marknadsföringen av

advokattjänster och att syftet med reglerna synes vara att

undvika oseriös marknadsföring. Utskottet noterade särskilt att

priskonkurrens inte är utesluten enligt reglerna. När det gäller

ersättning som utgår av allmänna medel pekade utskottet på att

grundprincipen är att ersättningen skall vara skälig.

Härutöver konstaterade utskottet att det är statliga myndigheter

som i sådana fall bestämmer ersättningens storlek.

Utskottet uttalade att någon åtgärd med anledning av då

behandlade yrkanden inte behövdes och avstyrkte bifall till

motionen.

I direktiven till Rättshjälpsutredningen sägs bl.a. att det

bör utredas om det är möjligt med ett system där t.ex.

konkurrens och andra marknadskrafter får inverka på bestämmandet

av ersättningen till biträden på rättshjälpsområdet.

Frågor rörande konkurrens m.m. på rättshjälpsområdet är

föremål för överväganden inom ramen för Rättshjälpsutredningens

arbete. Resultatet av detta översynsarbete bör avvaktas.

Utskottet avstyrker bifall till motion Ju810 i nu behandlad del.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande timkostnadsnormen m.m.

att riksdagen avslår motion 1993/94:Ju810 yrkande 39,

res. 1 (nyd)

2. beträffande rättshjälp för funktionshindrade

att riksdagen avslår motion 1993/94:Ju708,

men. (v)

3. beträffande rättshjälp vid bodelning

att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Ju702 och 1993/94:A815

yrkande 54,

4. beträffande anslag till rättshjälpskostnader

att riksdagen med bifall till propositionen i denna del och

med avslag på motion 1993/94:Ju810 yrkande 56 till

Rättshjälpskostnader för budgetåret 1994/95 anvisar ett

förslagsanslag på 779 000 000 kr,

res. 2 (nyd) - villk. 1

5. beträffande anslag till Rättshjälpsmyndigheten

att riksdagen med bifall till propositionen i denna del till

Rättshjälpsmyndigheten för budgetåret 1994/95 anvisar ett

ramanslag på 12 549 000 kr,

6. beträffande anslag till allmänna advokatbyråer:

Uppdragsverksamhet

att riksdagen med bifall till propositionen i denna del till

Allmänna advokatbyråer: Uppdragsverksamhet för budgetåret

1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr,

7. beträffande anslag till allmänna advokatbyråer:

Driftbidrag

att riksdagen med bifall till propositionen i denna del till

Allmänna advokatbyråer: Driftbidrag för budgetåret 1994/95

anvisar ett förslagsanslag på 11 010 000 kr,

8. beträffande översyn av nämndemannainstitutet

att riksdagen avslår motion 1993/94:Ju810 yrkande 35,

res. 3 (nyd)

9. beträffande könskvotering av nämndemän

att riksdagen avslår motion 1993/94:Ju415,

10. beträffande ersättning till nämndemän

att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Ju402 yrkande 1,

1993/94:Ju412 yrkande 8 och 1993/94:Ju414,

res. 4 (s)

11. beträffande utbildning för nämndemän

att riksdagen avslår motion 1993/94:Ju402 yrkande 2,

12. beträffande anslag till vissa domstolskostnader m.m.

att riksdagen med bifall till propositionen i denna del och

med avslag på motion 1993/94:Ju412 yrkande 9 till Vissa

domstolskostnader m.m. för budgetåret 1994/95 anvisar ett

förslagsanslag på 237 300 000 kr,

res. 5 (s) - villk. 4

13. beträffande anslag till diverse kostnader för

rättsväsendet

att riksdagen med bifall till propositionen i denna del till

Diverse kostnader för rättsväsendet för budgetåret 1994/95

anvisar ett förslagsanslag på 28 384 000 kr,

14. beträffande tillsyn av advokatverksamheten

att riksdagen avslår motion 1993/94:Ju703,

15. beträffande konkurrens inom advokatverksamheten

att riksdagen avslår motion 1993/94:Ju810 yrkande 40.

res. 6 (nyd)

Stockholm den 22 mars 1994

På justitieutskottets vägnar

Britta Bjelle

I beslutet har deltagit: Britta Bjelle (fp), Lars-Erik

Lövdén (s), Göthe Knutson (m), Bengt-Ola Ryttar (s), Ingbritt

Irhammar (c), Nils Nordh (s), Birgit Henriksson (m), Göran

Magnusson (s), Liisa Rulander (kds), Karl Gustaf Sjödin (nyd),

Sigrid Bolkéus (s), Siw Persson (fp), Alf Eriksson (s), Christel

Anderberg (m) och Jan Andersson (s).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Berith Eriksson (v)

närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Reservationer

1. Timkostnadsnormen m.m. (mom. 1)

Karl Gustaf Sjödin (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 5 som börjar

med "Frågor rörande" och slutar med "behandlade delar" bort ha

följande lydelse:

Utskottet anser att det måste vidtas omedelbara

kostnadsdämpande åtgärder när det gäller timkostnadsnormen i

avbidan på att den genomgripande översynen av

rättshjälpssystemet inom ramen för Rättshjälpsutredningens

arbete kan ge resultat. Målet bör enligt utskottets mening vara

en allmän sänkning av timkostnadsnormen så att

rättshjälpskostnaderna kan minskas med i storleksordningen 20 %.

Regeringen bör snarast återkomma till riksdagen med förslag i

enlighet härmed eller -- om önskvärda förändringar kan företas

utan riksdagsbeslut -- redovisa sina åtgärder för riksdagen. Vad

utskottet nu har anfört bör riksdagen med anledning av motion

Ju810 i här behandlade delar som sin mening ge regeringen till

känna.

dels att utskottets hemställan under moment 1 bort ha

följande lydelse:

1. beträffande timkostnadsnormen m.m.

att riksdagen med anledning av motion 1993/94:Ju810 yrkande 39

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

2. Anslag till rättshjälpskostnader (mom. 4)

Under förutsättning av bifall till reservation 1

Karl Gustaf Sjödin (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar

med "Utskottet, som" och slutar med "till medelsanvisning" bort

ha följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning finns det utrymme för

besparingar när det gäller biträdesersättningarna i

rättshjälpssystemet. Utskottet delar den uppfattning som

framförs i motion Ju810 att en sänkning av timkostnadsnormen

medger en minskning av rättshjälpskostnaderna med 20 %.

Utskottet tillstyrker således motion Ju810 i denna del och

föreslår att till rättshjälpskostnader anvisas 156 miljoner

kronor mindre än regeringen föreslagit eller 623 000 000 kr.

dels att utskottets hemställan under moment 4 bort ha

följande lydelse:

4. beträffande anslag till rättshjälpskostnader

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ju810 yrkande 56

och med anledning av propositionen i denna del till

Rättshjälpskostnader för budgetåret 1994/95 anvisar ett

förslagsanslag på 623 000 000 kr.

3. Översyn av nämndemannainstitutet (mom. 8)

Karl Gustaf Sjödin (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 8 som börjar

med "Utskottet, som" och slutar med "behandlad del" bort ha

följande lydelse:

Det politiska tillsättningssystemet av nämndemän innebär

enligt utskottets uppfattning att nämndemännen inte kan sägas

vara folkets representanter i domstolarna. Ett sätt att komma

till rätta med detta problemkomplex skulle kunna vara att

nämndemän väljs ut slumpvis, t.ex. ur folkbokföringen. Vidare

kan sammansättningen av nämndemannakåren enligt utskottets

mening ifrågasättas från sociala, åldersmässiga och könsmässiga

synpunkter. En jämnare sammansättning och en bättre

åldersfördelning är önskvärd. Detta kan åstadkommas genom en

ändring av rekryteringsreglerna. En nämndeman bör inte vara

äldre än 60 år, och utnämningsproceduren bör i övrigt utformas

så att snedvridning i fråga om folklig förankring undviks. Vad

utskottet nu med anledning av motion Ju810 i aktuell del anfört

bör beaktas i det fortsatta utredningsarbetet. Det ankommer på

regeringen att se till att så blir fallet. Detta bör riksdagen

som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under moment 8 bort ha

följande lydelse:

8. beträffande översyn av nämndemannainstitutet

att riksdagen med anledning av motion 1993/94:Ju810 yrkande 35

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

4. Ersättning till nämndemän (mom. 10)

Lars-Erik Lövdén, Bengt-Ola Ryttar, Nils Nordh, Göran

Magnusson, Sigrid Bolkéus, Alf Eriksson och Jan Andersson (alla

s) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 10 som

börjar med "Utskottet, som" och slutar med "behandlade delar"

bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning är det angeläget att

ersättningen till nämndemän snarast förbättras. Mot bakgrund av

det statsfinansiella läget är möjligheterna till höjningar

emellertid för närvarande begränsade. En delreform är dock

möjlig. Utskottet anser således. att den övre gränsen för

ersättning bör höjas till 800 kr per dag fr.o.m. den 1 juli

1994. Ett mål på sikt bör vara att ersättning till nämndemän

skall utgå med samma belopp som utgår till kommunalt

förtroendevalda. Det ankommer på regeringen att utfärda

nödvändiga bestämmelser härom. Vad utskottet nu anfört bör

riksdagen med bifall till motion Ju412 och med anledning av

motionerna Ju402 och Ju414 som sin mening ge regeringen till

känna.

dels att utskottets hemställan under moment 10 bort ha

följande lydelse:

10. beträffande ersättning till nämndemän

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ju412 yrkande 8

och med anledning av motionerna 1993/94:Ju402 yrkande 1 och

1993/94:Ju414 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört.

5. Anslag till vissa domstolskostnader m.m.

(mom. 12)

Under förutsättning av bifall till reservation 4

Lars-Erik Lövdén, Bengt-Ola Ryttar, Nils Nordh, Göran

Magnusson, Sigrid Bolkéus, Alf Eriksson och Jan Andersson (alla

s) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 11 som

börjar med "Utskottet, som" och slutar med "till

medelsanvisning" bort ha följande lydelse:

Som utskottet anfört ovan bör maximiersättningen till

nämndemän höjas från 650 till 800 kr per dag. Kostnaden för

denna åtgärd kan enligt utskottets bedömning uppskattas till ca

2 miljoner kronor årligen. Utskottet föreslår därför att till

vissa domstolskostnader m.m. anvisas 2 miljoner kronor mer än

vad regeringen föreslagit eller 239 300 000 kr.

dels att utskottets hemställan under moment 12 bort ha

följande lydelse:

12. beträffande anslag till vissa domstolskostnader m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ju412 yrkande 9

och med anledning av propositionen i denna del till Vissa

domstolskostnader m.m. för budgetåret 1994/95 anvisar ett

förslagsanslag på 239 300 000 kr.

6. Konkurrens inom advokatverksamheten (mom. 15)

Karl Gustaf Sjödin (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 12 som

börjar med "Frågor rörande" och slutar med "behandlad del" bort

ha följande lydelse:

Insyn i advokatverksamheten och fri konkurrens är enligt

utskottets mening omistliga faktorer om allmänheten skall kunna

få nödvändig konsumentupplysning i fråga om tjänster av rättslig

natur. Enligt utskottets uppfattning behöver åtgärder vidtas för

att öka konkurrensen mellan advokater inbördes och mellan

advokater och andra som lämnar rättsligt biträde åt allmänheten.

Inte minst prissättningen måste bli friare. Det måste också

skapas förutsättningar för advokater att i större utsträckning

än i dag marknadsföra sina specialiteter. Regeringen bör få i

uppdrag att vidta de åtgärder som är nödvändiga för att en

förbättrad konkurrens i linje med vad utskottet nu skisserat

förverkligas. Vad utskottet nu har anfört bör riksdagen med

anledning av motion Ju810 som sin mening ge regeringen till

känna.

dels att utskottets hemställan under moment 15 bort ha

följande lydelse:

15. beträffande konkurrens inom advokatverksamheten

att riksdagen med anledning av motion 1993/94:Ju810 yrkande 40

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,

eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i

utskottet.

Berith Eriksson (v) anför:

Rättshjälp för funktionshindrade (mom. 2)

Allmän rättshjälp beviljas i synnerligen begränsad omfattning

i ärenden rörande socialförsäkringsersättning. Många människor

avstår från att driva ärenden som gäller sådan ersättning på

grund av de höga ombudskostnaderna. Det gäller bl.a. personer

med olika funktionshinder som är beroende av ersättningar från

socialförsäkringen. Jag anser att i 8 a § rättshjälpslagen bör

införas en bestämmelse om möjligheter till rättshjälp för

funktionshindrade som för talan om socialförsäkringsersättning.

Med hänsyn till det anförda anser jag att utskottet under

moment 2 borde ha hemställt:

2. beträffande rättshjälp för funktionshindrade

att riksdagen med anledning av motion 1993/94:Ju708 som sin

mening ger regeringen till känna vad ovan anförts.

Innehållsförteckning

Sammanfattning 1

ANDRA HUVUDTITELN 1

Propositionen 1

Motioner 2

Utskottet 3

Rättshjälpskostnader 3

Inledning 3

Pågående översynsarbete 4

Timkostnadsnormen 4

Rättshjälp för funktionshindrade 5

Rättshjälp vid bodelning 6

Medelsberäkningen 6

Rättshjälpsmyndigheten 7

Allmänna advokatbyråer: Uppdragsverksamhet 7

Allmänna advokatbyråer: Driftbidrag 7

Vissa domstolskostnader 7

Översyn av nämndemannainstitutet m.m. 7

Ersättning till nämndemän 9

Utbildning för nämndemän 10

Medelsberäkningen 10

Diverse kostnader för rättsväsendet 11

Advokatfrågor 11

Tillsyn av advokatverksamheten 11

Konkurrens inom advokatverksamheten 12

Hemställan 12

Reservationer 14

1. Timkostnadsnormen m.m. (mom. 1) 14

2. Anslag till rättshjälpskostnader (mom. 4) 15

3. Översyn av nämndemannainstitutet (mom. 8) 15

4. Ersättning till nämndemän (mom. 10) 16

5. Anslag till vissa domstolskostnader m.m. (mom. 12) 16

6. Konkurrens inom advokatverksamheten (mom. 15) 17

Meningsyttring av suppleant 17

Rättshjälp för funktionshindrade (mom. 2) 17