Bet. 1993/94:JuU28

Justitieutskottets betänkande

1993/94:JUU28

Elektronisk övervakning

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservation

Bilaga 1

1993/94

JuU28

Sammanfattning

I detta betänkande behandlar utskottet ett lagförslag rörande

försöksverksamhet med intensivövervakning med elektronisk

kontroll. Utskottet tillstyrker regeringens förslag med den

ändringen att lagen föreslås träda i kraft den 1 augusti 1994.

Utskottet avstyrker bifall till två motioner som väckts med

anledning av propositionen.

Till betänkandet har fogats en reservation från (s).

Propositionen

I proposition 1993/94:184 (Justitiedepartementet) har

regeringen föreslagit att riksdagen antar det i propositionen

framlagda förslaget till lag om försöksverksamhet med

intensivövervakning med elektronisk kontroll.

Lagförslaget, som har granskats av Lagrådet, har fogats till

betänkandet, se bilaga 1.

Motionerna

1993/94:Ju32 av Lars-Erik Lövdén m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om intensivövervakning och andra alternativa

påföljder,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om tilläggsdirektiv till

Straffsystemkommittén,

3. att riksdagen beslutar avslå förslaget om en avgift på 50

kr per dag från de dömda som deltar i försöksverksamheten,

4. att riksdagen hos regeringen begär nytt förslag till avgift

från de dömda i enlighet med vad som anförts i motionen.

1993/94:Ju33 av Berith Eriksson (v) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om fängelsestraff och alternativa påföljder,

2. att riksdagen beslutar att avslå förslaget om en avgift på

50 kr per dag från de dömda som deltar i försöksverksamheten.

Utskottet

Inledning

Brottsbalken (BrB) trädde i kraft år 1965. Dess påföljdssystem

präglades från början i stor utsträckning av den s.k.

behandlingstanken i den utformning som denna gavs av den år 1938

tillsatta Strafflagsberedningen. Kort uttryckt innebär

behandlingstanken att den dömdes behov av vård och behandling

bör vara centrala faktorer vid straffets bestämmande. Allt efter

omständigheterna skall behandlingen ges i anstalt eller i form

av kriminalvård i frihet. För varje brottsling bör den påföljd

väljas som säkrast leder till att den dömde inte fortsätter att

begå brott. I BrB kommer behandlingstanken till uttryck bl.a. på

det sättet att där finns olika påföljdsalternativ avsedda för

olika typer av brottslingar. -- Behandlingstanken har under

senare år minskat i betydelse.

Under lång tid har fängelsestraffet som kriminalpolitiskt

medel satts under debatt. Det råder numera en allmän enighet om

att det är svårt att utforma de straffrättsliga påföljderna så

att de inte inverkar negativt på möjligheterna att anpassa den

dömde i samhället. Det finns en beaktansvärd risk för

skadeverkningar framför allt för dem som döms till långvariga

fängelsestraff. Enighet torde råda att fängelsestraff om möjligt

skall begränsas. Denna inställning grundas bl.a. på insikten om

de skadeverkningar ett fängelsestraff kan ha för den dömde och

den negativa inverkan straffet kan få på hans möjligheter att

anpassa sig i samhället. En annan faktor att beakta i

sammanhanget är att fängelse är en mycket resurskrävande

påföljd.

Mot denna bakgrund tilldrar sig frågan om alternativ till

fängelse stort intresse, och regeringen tillkallade den 15 april

1992 Straffsystemkommittén (dir. 1992:47) för att se över det

straffrättsliga påföljdssystemets innehåll och uppbyggnad.

Kommittén skall bl.a. överväga möjligheterna att vidareutveckla

användningen av olika alternativ till fängelsestraff. I

direktiven understryks att inriktningen för arbetet härvidlag

bör vara att öka utrymmet för alternativ till fängelse genom att

öppna möjligheter till andra icke frihetsberövande påföljder än

de som nu finns och att ytterligare utveckla redan tillgängliga

påföljder. Kommittén skall därvid bl.a. pröva om det är möjligt

att införa någon form av intensivövervakning och, om den finner

sådan övervakning lämplig, lägga fram förslag till lagstiftning.

Kommitténs arbete skall vara slutfört under hösten 1995.

Utskottet har vid en utfrågning med representanter för

Kriminalvårdsverket, Justitiedepartementet och

Brottsförebyggande rådet informerat sig i frågor angående

försöksverksamheten med intensivövervakning med elektronisk

kontroll.

Propositionens huvudsakliga innehåll

Utgångspunkten för de överväganden och förslag som redovisas i

propositionen är att det är angeläget att finna alternativ till

fängelse och att den elektroniska övervakningsteknik som numera

finns är av stort intresse i det sammanhanget. Mot den

bakgrunden föreslås i propositionen en försöksverksamhet med

intensivövervakning med elektronisk kontroll.

Försöksverksamheten syftar till att bl.a. ge underlag för

Straffsystemkommitténs överväganden i fråga om huruvida

intensivövervakning med elektronisk kontroll bör införas i

Sverige. Försöksverksamheten bör vidare kunna ge kunskap om hur

elektronisk övervakningsteknik fungerar under svenska

förhållanden och om hur kriminalvårdens arbetsformer i en

verksamhet av detta slag bör utformas.

Enligt lagförslaget i propositionen skall fängelsestraff på

högst två månader i vissa fall kunna verkställas utanför anstalt

i form av intensivövervakning med elektronisk kontroll. En

förutsättning för sådan verkställighet skall vara att den dömde

är bosatt inom något av verksamhetsområdena för

frivårdsmyndigheterna i Karlskoga, Luleå, Malmö Norra, Malmö

Södra, Norrköping eller Sundsvall. Försöksverksamheten kommer

att bedrivas under ledning av frivårdsmyndigheterna.

Ett av motiven bakom försöksverksamheten är att finna en form

för den straffrättsliga reaktionen som är i princip lika

ingripande som verkställighet i anstalt men som inte är

förknippad med de risker för negativa effekter avseende den

enskildes utveckling som ett fängelsestraff kan medföra.

Enligt lagförslaget kommer den dömde att vara förbjuden att

lämna sin bostad annat än för vissa av frivårdsmyndigheten

bestämda ändamål och på särskilt angivna tider. Sådana ändamål

kan vara arbete, studier, behandling, deltagande i

kriminalvårdens programverksamhet eller kontakter med

frivårdsmyndigheten. Efterlevnaden av förbudet kommer under hela

verkställighetstiden att kontrolleras med elektroniska

hjälpmedel. Denna kontroll får avse också att den dömde

fullständigt avhåller sig från alkohol. Om det är motiverat med

hänsyn till den dömdes möjligheter att erhålla inkomst under

verkställigheten utanför anstalt skall han betala en avgift på

femtio kronor per dag som verkställigheten skall pågå. Vid

misskötsamhet tas den dömde in på kriminalvårdsanstalt för att

där undergå fortsatt verkställighet av straffet.

Försöksverksamheten föreslås pågå i två år. Avsikten är att

den skall påbörjas sommaren 1994.

Överväganden

Alternativa påföljder

Utskottet, som i många olika sammanhang tidigare uttalat sig

om vikten av att olika former av alternativ till fängelsestraff

utvecklas, vill redan här slå fast att utskottet ser positivt på

att en försöksverksamhet med intensivövervakning med elektronisk

kontroll nu inleds. Utskottet konstaterar i detta sammanhang

att intensivövervakningen som ett centralt inslag också skall

innehålla täta personliga kontakter mellan den dömde och

representanter för kriminalvården.

I motionerna Ju32 (s) och Ju33 (v) yrkas att alternativa

påföljder utvecklas med särskild inriktning på alternativ till

fängelse, bl.a. olika former med en mer personlig övervakning. I

motion Ju32 yrkas också att Straffsystemkommittén ges

tilläggsdirektiv med denna inriktning.

Utskottet behandlade liknande frågor så sent som under mars

månad i år i samband med behandlingen av anslag till

kriminalvården (prop. 1993/94:100 bil. 3, JuU17 s. 12 f, rskr.

212). Utskottet avstyrkte de då aktuella motionerna med

hänvisning till att bl.a. Straffsystemkommitténs arbete och

beredningen av detta borde avvaktas.

Det som yrkas ingår i Straffsystemkommitténs uppdrag.

Tilläggsdirektiv till kommittén får anses obehövliga. Utskottet,

som vidhåller sin nyss redovisade inställning, avstyrker bifall

till motionerna Ju32 och Ju33 i nu behandlade delar.

Avgift från den dömde

En konsekvens av regeringsförslaget är att dömda som deltar i

försöksverksamheten kommer att kunna avtjäna fängelsestraff utan

att det i princip påverkar deras möjligheter att erhålla

inkomst. En anställd kan under den tid straffverkställigheten

pågår fortsätta att arbeta och få sin lön som vanligt till

skillnad från vad som gäller för den som i vanlig ordning måste

avtjäna straffet i anstalt.

I propositionen anförs att det framstår som orättvist att den

som deltar i försöksverksamheten skulle kunna få stora

ekonomiska fördelar jämfört med den som på vanligt sätt avtjänar

straffet i anstalt och alltså inte kan behålla sin vanliga

inkomst. Mot den bakgrunden föreslår regeringen att den som

deltar i försöksverksamheten i princip skall betala en avgift.

Utgångspunkten för avgiftens storlek bör enligt propositionen

vara en jämförelse mellan de inkomstmöjligheter dömda har under

verkställigheten utanför anstalt och de inkomstmöjligheter som

föreligger vid verkställighet i anstalt. En del av detta

ekonomiska utrymme bör enligt förslaget tas i anspråk för en

avgift. Avgiften föreslås bli 50 kr per dag som verkställigheten

skall pågå, och den skall betalas i förskott.

Den dömde skall enligt förslaget vara skyldig att betala

avgiften bara om det är motiverat med hänsyn till hans

möjligheter att erhålla inkomst. I de fall det föreligger

tveksamhet rörande den dömdes ekonomiska förutsättningar att

betala avgiften skall avgift inte tas ut. I propositionen

understryks att ingen skall tvingas att avstå från att delta i

försöksverksamheten av ekonomiska skäl.

Avsikten är att de avgifter som flyter in skall tillföras

brottsofferfonden (prop. 1993/94:143, JuU25).

I motionerna Ju32 (v) och Ju33 (s) yrkas avslag på

regeringsförslaget i denna del. I motion Ju32 begärs ett nytt

förslag till avgift där utgångspunkten skall vara att den dömde

åläggs att betala en låg fast månadsavgift.

Utskottet delar regeringens bedömningar och anser att

förslaget i denna del är väl ägnat att ligga till grund för

försöksverksamheten. Utskottet avstyrker bifall till motionerna

Ju32 och Ju33 i nu behandlade delar.

Övrigt

Enligt utskottets mening bör dagen för ikraftträdande av lagen

om försöksverksamheten vara bestämd. Utskottet föreslår att

lagen skall träda i kraft den 1 augusti 1994.

I övrigt har utskottet ingenting att anföra med anledning av

propositionen och motionerna.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande alternativa påföljder m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Ju32 yrkandena 1 och 2

samt 1993/94:Ju33 yrkande 1,

2. beträffande avgift från den dömde

att riksdagen med avslag på motionerna 1993/94:Ju32 yrkandena

3 och 4 samt 1993/94:Ju33 yrkande 2 antar det i propositionen

framlagda förslaget till lag om försöksverksamhet med

intensivövervakning med elektronisk kontroll såvitt avser 5 §

och 8 § första stycket femte punkten,

res. (s)

3. beträffande förslaget till lag om försöksverksamhet med

intensivövervakning med elektronisk kontroll i övrigt

att riksdagen antar det i moment 2 nämnda lagförslaget i de

delar som inte omfattas av utskottets hemställan i det

föregående, dock med ändring dels att ikraftträdandet

bestäms till den 1 augusti 1994, dels att

ikraftträdandebestämmelserna ges i bilaga 2 som Utskottets

förslag betecknade lydelse.

Stockholm den 3 maj 1994

På justitieutskottets vägnar

Britta Bjelle

I beslutet har deltagit:

Britta Bjelle (fp),

Lars-Erik Lövdén (s),

Jerry Martinger (m),

Göthe Knutson (m),

Bengt-Ola Ryttar (s),

Birthe Sörestedt (s),

Ingbritt Irhammar (c),

Nils Nordh (s),

Göran Magnusson (s),

Karl Gustaf Sjödin (nyd),

Sigrid Bolkéus (s),

Siw Persson (fp),

Alf Eriksson (s),

Christel Anderberg (m) och

Kjell Eldensjö (kds).

Reservation

Avgift från den dömde (mom. 2)

Lars-Erik Lövdén, Bengt-Ola Ryttar, Birthe Sörestedt, Nils

Nordh, Göran Magnusson, Sigrid Bolkéus och Alf Eriksson

(alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 5 som börjar

med "Utskottet delar" och slutar med "behandlade delar" bort ha

följande lydelse:

Utskottet delar regeringens uppfattning att den dömde skall

betala en avgift. Det är också rimligt att de som deltar i

försöksverksamheten, i likhet med vad som gäller för dem som

undergår verkställighet i anstalt, får bidra till finansieringen

av brottsofferfonden. Enligt utskottets uppfattning bör reglerna

om avgift för den som deltar i försöksverksamheten samordnas med

vad som gäller beträffande bidrag till brottsofferfonden från

den som avtjänar straffet i anstalt. Utskottet anser att

avgiften bör bestämmas till 100--200 kr i månaden. Regeringen

bör ges i uppdrag att snarast återkomma till riksdagen med ett

nytt förslag till avgift i enlighet med vad utskottet nu anfört.

Utskottet är sålunda kritiskt mot regeringens förslag om

avgiftens storlek, och utskottet är i linje med vad som

framförts i motion Ju32 inte berett att tillstyrka regeringens

förslag i denna del. Det anförda innebär vidare att utskottet

avstyrker bifall till motion Ju33 i nu behandlad del.

dels att utskottets hemställan under moment 2 bort ha

följande lydelse:

2. beträffande avgift från den dömde

att riksdagen med anledning av motion 1993/94:Ju32 yrkandena 3

och 4 samt med avslag på motion 1993/94:Ju33 yrkande 2 dels

avslår det i propositionen framlagda förslaget till lag om

försöksverksamhet med intensivövervakning med elektronisk

kontroll såvitt avser 5 § och 8 § första stycket femte punkten

dels beslutar att 6--20 §§ skall betecknas 5--19 §§,

dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört.

Propositionens lagförslag

Bilaga 1

Utskottets förslag

Bilaga 2

Regeringens förslag Utskottets förslag

1. Denna lag träder i kraft 1. Denna lag träder i kraft

den dag regeringen den 1 augusti 1994 och

bestämmer och upphör att upphör att gälla den 31

gälla två år juli 1996. Lagen skall dock

därefter. Lagen skall dock även därefter

även därefter tillämpas på

tillämpas på verkställighet utanför

verkställighet utanför anstalt som pågår eller

anstalt som pågår eller om vilken beslut föreligger

om vilken beslut föreligger när lagen upphör att

när lagen upphör att gälla. En ansökan enligt

gälla. En ansökan enligt 9 § första stycket som

9 § första stycket som har gjorts innan lagen

har gjorts innan lagen upphört att gälla skall

upphört att gälla skall prövas enligt lagen.

prövas enligt lagen. Beslutas det i sådant fall

Beslutas det i sådant fall om verkställighet

om verkställighet utanför anstalt skall lagen

utanför anstalt skall lagen fortsätta att tillämpas

fortsätta att tillämpas på denna verkställighet.

på denna verkställighet.

2. Lagen tillämpas inte vid 2. Lagen tillämpas inte vid

verkställighet av dom på verkställighet av dom på

fängelse som är meddelad fängelse som är meddelad

tidigare än tre månader före den 1 maj 1994.

före ikraftträdandet.

3. Träder lagen i kraft 3. Beslut av

före den 1 oktober 1994 Kriminalvårdsstyrelsen

skall överklagande av enligt 9 § som meddelats

Kriminalvårdsstyrelsens före den 1 oktober 1994

beslut enligt 9 § ske skall överklagas direkt

direkt till kammarrätten, till kammarrätten. I

om beslutet har meddelats sådant fall krävs inte

före nämnda dag. I så prövningstillstånd av

fall krävs inte kammarrätten.

prövningstillstånd av

kammarrätten.