Bet. 1993/94:JuU31

Justitieutskottets betänkande

1993/94:JUU31

Bostadsdomstolen

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

Bilaga 1

Innehållsförteckning

1993/94

JuU31

Sammanfattning

I detta betänkande behandlar utskottet ett regeringsförslag

som går ut på att Bostadsdomstolen skall upphöra den 1 juli 1994

samt att rättskipningen på hyres- och arrendeområdet på sikt

skall koncentreras till de allmänna domstolarna.

I samband med propositionen behandlar utskottet ett antal

motioner som väckts dels med anledning av propositionen, dels

under den allmänna motionstiden i år. Utskottet avstyrker bifall

till samtliga motioner.

Till betänkandet har fogats tre reservationer från (s).

Propositionen

I proposition 1993/94:200 (Justitiedepartementet) har

regeringen föreslagit att riksdagen

dels antar de i propositionen framlagda förslagen till

1. lag om rättegången i vissa hyresmål i Svea hovrätt,

2. lag om ändring i jordabalken,

3. lag om ändring i rättshjälpslagen (1972:429),

4. lag om ändring i lagen (1973:188) om arrendenämnder och

hyresnämnder,

5. lag om ändring i bostadssaneringslagen (1973:531),

6. lag om ändring i lagen (1974:1080) om avveckling av

hyresregleringen,

7. lag om upphävande av lagen (1974:1082) om bostadsdomstol,

8. lag om ändring i lagen (1975:1132) om förvärv av

hyresfastighet m.m.,

9. lag om ändring i bostadsförvaltningslagen (1977:792),

10. lag om ändring i hyresförhandlingslagen (1978:304),

11. lag om ändring i lagen (1982:352) om rätt till

fastighetsförvärv för ombildning till bostadsrätt,

12. lag om ändring i bostadsrättslagen (1991:614),

dels godkänner de riktlinjer för det fortsatta reformarbetet

som redovisas i avsnitt 6 (arrende- och hyresnämndernas framtid)

i propositionen.

Lagförslagen, som granskats av Lagrådet, har fogats till

betänkandet, se bilaga 1.

Motionerna

Motioner väckta med anledning av propositionen

1993/94:Ju36 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas att riksdagen

avslår regeringens proposition 1993/94:200 om upphörande av

Bostadsdomstolen m.m.

1993/94:Ju37 av Bengt Rosén (fp) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna att Bostadsdomstolen skall

upphöra den 1 juli 1995.

1993/94:Ju38 av Lars-Erik Lövdén m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen beslutar avslå proposition 1993/94:200.

Motioner väckta under den allmänna motionstiden 1994

1993/94:Ju412 av Lars-Erik Lövdén m.fl. (s) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om specialdomstolar,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om Bostadsdomstolen,

1993/94:Ju417 av Nils Nordh och Hans Göran Franck (s) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om ett bibehållande av Bostadsdomstolen och

hyresnämnderna.

Utskottet

Inledning

Domstolsväsendet är uppbyggt huvudsakligen med två parallella

domstolsorganisationer: de allmänna domstolarna (tingsrätter,

hovrätter och Högsta domstolen) och de allmänna

förvaltningsdomstolarna (länsrätter, kammarrätter och

Regeringsrätten). I stora drag kan man säga att de allmänna

domstolarnas huvuduppgift är att slita tvister mellan enskilda

rättssubjekt och att döma i mål om ansvar för brott, medan de

allmänna förvaltningsdomstolarna har att pröva mål där ett

enskilt rättssubjekt står mot det allmänna, dvs. staten eller en

kommun. Denna fördelning är dock inte konsekvent genomförd.

De allmänna domstolarna har generell behörighet att handlägga

alla mål och ärenden som inte uttryckligen är undantagna från

deras kompetensområde. De allmänna förvaltningsdomstolarna

prövar endast de mål och ärenden som i varje enskilt fall finns

föreskrivet i lag eller annan författning. De allra flesta

förvaltningsbeslut som skall överprövas av domstol skall enligt

skilda föreskrifter prövas av en allmän förvaltningsdomstol.

Härigenom kan sägas att dessa i praktiken fått en i det närmaste

generell kompetens att överpröva beslut av förvaltningskaraktär.

Den dömande verksamheten i såväl de allmänna domstolarna som

de allmänna förvaltningsdomstolarna utövas normalt av lagfarna

domare enbart eller av lagfarna domare och nämndemän.

Utöver de ovan angivna domstolarna förekommer inom

domstolsväsendet olika typer av specialdomstolar. Några är helt

fristående medan andra är mer eller mindre fast knutna till

ordinära domstolar. Som exempel på de sistnämnda kan nämnas

fastighetsdomstolarna och vattendomstolarna. Till de fristående

specialdomstolarna räknas bl.a. Arbetsdomstolen,

Marknadsdomstolen, Patentbesvärsrätten och Bostadsdomstolen.

Till denna grupp brukar också hänföras domstolsliknande nämnder,

bl.a. hyresnämnderna och arrendenämnderna.

De fristående specialdomstolarna har normalt kompetensområden

som är begränsade till vissa sakområden eller speciella frågor.

I vissa specialdomstolar utövas beslutanderätten inte bara av

lagfarna ledamöter och särskilda ledamöter, t.ex. med tekniska

kunskaper, utan även av s.k. intresseledamöter. Benämningen

intresseledamöter kommer från att dessa ledamöter i regel utses

efter förslag av de intresseorganisationer som är berörda av det

aktuella sakområdet.

Genom den nya lagstiftning på hyresrättens område som trädde i

kraft den 1 januari 1969 inrättades de statliga hyresnämnderna i

den form de har i dag. Under de år som hyresnämnderna har varit

verksamma har deras kompetensområde utvidgats. De har numera en

mer domstolsliknande roll än vad som var fallet vid starten år

1969, då tyngdpunkten låg på deras administrativa och medlande

funktioner. Rollförändringen har skett successivt genom flera

sinsemellan oberoende lagstiftningsåtgärder. Genom åren har

skillnaderna i formellt avseende mellan processen i

hyresnämnderna och processen i domstolarna sålunda i viss mån

utjämnats.

När jordabalken kom till år 1972 inrättades samtidigt, efter

förebild av hyresnämnderna, särskilda statliga arrendenämnder

med representanter för partsorganisationerna. Deras

kompetensområde kom att omfatta tvister om förlängning av

arrendeavtal, tvister om villkorsändring i samband med

förlängningstvister, dispensfrågor och vissa ersättningstvister.

Övriga arrendetvister skulle liksom tidigare prövas av de

allmänna domstolarna, men hänföras till de nyinrättade

fastighetsdomstolarna. Arrendenämndernas verksamhet har inte

utvecklats på samma sätt som gäller för hyresnämnderna.

Bostadsdomstolen inrättades den 1 juli 1975 som en central

överinstans för ärenden som tidigare hade behandlats av

hyresnämnd (prop. 1974:151, LU36, rskr. 375). Bostadsdomstolens

huvudsakliga uppgift skulle vara att fungera som

prejudikatinstans och leda rättsutvecklingen på området. En

annan utgångspunkt för reformen var att den nya överinstansen

skulle bygga på partsorganisationernas medverkan i

rättskipningen. Erfarenheten ansågs ha visat att det vid

överprövning av hyresnämndernas avgörande inte blev fråga om en

renodlad rättslig bedömning, något som hade förutsatts vid

inrättandet av hyresnämnderna. Även i överinstanserna förekom

det skönsmässiga bedömningar över vilka hyresmarknadens

organisationer ansågs böra få inflytande vid avgörandet.

Särskilt målen om hyresvillkor och enligt bostadssaneringslagen

ansågs nära beröra organisationerna och dessutom kräva speciell

sakkunskap och hyrespolitisk överblick.

Förfarandet i Bostadsdomstolen är i stort sett utformat efter

mönster av vad som gäller om förfarandet i besvärsmål i hovrätt

vilket innebär att handläggningen i princip är skriftlig.

Förutsättningarna för muntlig förhandling är dock vidare än i 52

kap. rättegångsbalken (RB) och överensstämmer i sak med 9 §

förvaltningsprocesslagen. Det är dock relativt ovanligt att

Bostadsdomstolen håller muntlig förhandling -- under 1993

avgjordes ett trettiotal mål efter muntlig förhandling.

Ett avgörande i Bostadsdomstolen skall grundas på vad

handlingarna innehåller och vad i övrigt har förekommit i målet.

Mot domstolens beslut får talan inte föras.

Bakgrund till propositionen

År 1989 tillkallades en parlamentariskt sammansatt kommitté

med uppgift att se över domstolarnas uppgifter, arbetssätt och

organisation (dir. 1989:56). Kommittén antog namnet

Domstolsutredningen (Ju 1989:06). I den del av direktiven som

avsåg en översyn av domstolarnas organisation nämndes bl.a.

frågan om en samordning av kanslierna mellan hyresnämnderna och

tingsrätterna på de orter där nämnderna fanns. I utredningens

uppdrag ingick dock inte att överväga specialdomstolarnas

ställning.

I senare utfärdade tilläggsdirektiv till Domstolsutredningen

(dir. 1991:94) beslutade regeringen att återkalla utredningens

uppdrag vad avsåg de organisatoriska delarna. Dessa frågor

bereddes i stället inom regeringskansliet.

Inom Justitiedepartementet utarbetades därefter promemorian

(Ds 1992:38) Domstolsväsendet, Organisation och administration i

framtiden. I promemorian framhölls bl.a. att en given

utgångspunkt för framtidens domstolsorganisation är att den

skall bygga på ett treinstanssystem med tyngdpunkten i

rättskipningen förlagd till första instans, överprövning i en

andra instans och en renodlad prejudikatinstans som tredje och

sista instans. Det framhölls vidare att domstolsväsendet bör

vara uppbyggt kring två parallella domstolsorganisationer och

att man i övrigt bör sträva efter ett mera sammanhållet

domstolsväsende. I promemorian uttalades också att

specialdomstolarna i möjligaste mån bör avskaffas och deras

verksamhet inordnas i någon av domstolsorganisationerna. Som ett

första steg föreslogs att Försäkringsöverdomstolen skulle läggas

ned. Promemorian har remissbehandlats.

Riksdagen beslutade under våren 1993 att

Försäkringsöverdomstolen skall upphöra den 1 juli 1995 och att

dess uppgifter skall övertas av Regeringsrätten (prop.

1992/93:215, JuU33, rskr. 372).

I departementspromemorian (Ds 1993:34) Specialdomstolarna i

framtiden behandlas frågan om att avskaffa specialdomstolarna

och bl.a. att inordna hyres- och arrendenämndernas verksamhet i

domstolsväsendet i övrigt. Promemorian har remissbehandlats.

I ärendet föreligger ett yttrande från bostadsutskottet

(1993/94:BoU6y), se bilaga 3.

Härutöver har representanter för Hyresgästernas riksförbund

uppvaktat utskottet i ärendet.

Propositionen

I propositionen behandlas specialdomstolarna utifrån ett

principiellt perspektiv. Utgångspunkten bör enligt regeringens

uppfattning vara att flertalet av de måltyper som för närvarande

handläggs av specialdomstolar i framtiden bör prövas av de

allmänna domstolarna och de allmänna förvaltningsdomstolarna.

Regeringen redovisar också principerna för hur processen inom

det arrende- och hyresrättsliga området i framtiden bör vara

beskaffad. Utgångspunkten är därvid att rättskipningen på detta

område bör koncentreras till de allmänna domstolarna. Det

innebär att arrende- och hyresnämnderna bör upphöra och att

huvuddelen av deras arbetsuppgifter övertas av tingsrätten, som

huvudsakligen skall handlägga målen som vanliga tvistemål i sin

normala sammansättning. Några lagförslag läggs inte fram i detta

sammanhang utan regeringen avser att återkomma med sådana vid en

senare tidpunkt. Regeringen begär nu riksdagens godkännande av

de angivna riktlinjerna för det fortsatta reformarbetet avseende

arrende- och hyresnämndernas framtid (avsnitt 6 i

propositionen).

I propositionen lämnas slutligen förslag om att

Bostadsdomstolen skall upphöra den 1 juli 1994. Hyresnämndernas

avgöranden som tidigare överklagades till Bostadsdomstolen skall

enligt förslaget överklagas hos Svea hovrätt som tills vidare

blir rikstäckande överinstans. Hovrätten skall avgöra dessa

mål i sin normala sammansättning. Vad gäller rättegången i

hovrätten föreslås att vissa specialregler om förfarandet

meddelas i en särskild lag.

Regeringsförslaget innehåller härutöver, förutom förslag om

upphävande av lagen om bostadsdomstol, också följdändringar i de

lagar som angivits i det föregående.

Utskottets överväganden

Förfarandet för prövning av tvister mellan hyresvärd eller

jordägare och nyttjanderättshavare är utformat på flera olika

sätt. Inom det hyresrättsliga området är uppgiften att lösa

tvister fördelad mellan å ena sidan hyresnämnderna och

Bostadsdomstolen och å andra sidan de allmänna domstolarna. På

det arrenderättsliga området är arbetsuppgifterna inte på samma

sätt uppdelade; flertalet av arrendenämndernas beslut kan

överprövas av allmän domstol i dess roll som fastighetsdomstol.

Inom både det hyresrättsliga och det arrenderättsliga området är

vissa tvister, till exempel tvister om avtalets upphörande i

förtid (förverkande) och tvister som avser betalning av vederlag

för nyttjandet samt de flesta skadeståndstvister, från början

förbehållna de allmänna domstolarna. Detta har till följd att

till synes likartade tvister ibland skall prövas av olika

domstolsorganisationer. I propositionen anförs att det är

önskvärt att tvister av likartat slag handläggs inom samma

domstolsorganisation och att det är angeläget att tvister mellan

enskilda i största möjliga utsträckning prövas av de allmänna

domstolarna. Det anförs vidare att det också är angeläget att

prövningsförfarandet är utformat så att parterna inte skall

behöva löpa processuella risker på grund av förfarandereglernas

svåröverskådlighet och att det även av andra skäl framstår som

olämpligt att näraliggande frågor kan komma under olika

prövningsorgans bedömning. Genom att föra över de mål som i dag

handläggs av arrende- och hyresnämnderna till de allmänna

domstolarna skapas enligt regeringen förutsättningar för en

nödvändig samordning. Vidare anförs att de skäl som talar mot

specialdomstolar och särskilda prövningsorgan för skilda grupper

av rättsfrågor samtidigt motiverar en sådan samordning inom det

hyresrättsliga och arrenderättsliga området. Utgångspunkten för

regeringens fortsatta överväganden är därför att den

hyresrättsliga och arrenderättsliga rättskipningen bör

koncentreras till de allmänna domstolarna. En sådan omläggning

anses emellertid kräva att bl.a. den materiella lagstiftningen

reformeras så att rättegångsordningen blir ändamålsenlig och att

vissa av nämndernas uppgifter eventuellt övertas av andra organ.

Regeringen finner det därför inte möjligt att redan nu föreslå

att hyresnämndernas uppgifter skall övertas av tingsrätterna.

Regeringen aviserar att den under sommaren och hösten 1994

kommer att inleda ett arbete på att i grunden se över både de

materiella och processuella reglerna på hyresområdet. I samband

härmed kommer arrendemålen också att beröras.

Bostadsdomstolen inrättades som en exklusiv domstolsinstans

för överprövning av hyresnämndernas avgöranden. I propositionen

anförs att tillkomsten av domstolen medförde såväl ett avsteg

från principen om ett sammanhållet domstolsväsende som en

avvikelse från den vanliga ordningen med ett treinstanssystem.

Vidare fördes ett flertal målkategorier som sedan lång tid hade

handlagts av de allmänna domstolarna bort från dessa domstolar.

Vissa frågor enligt hyreslagstiftningen prövas som nämnts dock

fortfarande av allmän domstol. Detta har bl.a. lett till en

splittring av hyresprocessen. I propositionen anförs vidare att

Bostadsdomstolen dessutom är en liten domstol, som i viss

utsträckning är beroende av domstolsväsendet i övrigt för sin

personalförsörjning. Mot denna bakgrund och med hänsyn till

önskemålet om en enhetlig processordning på hyresrättens område

samt till att specialdomstolar, som ovan anförts, enligt

regeringens uppfattning i möjligaste mån bör avskaffas, anser

regeringen att Bostadsdomstolen bör upphöra som fristående

specialdomstol.

Merparten av Bostadsdomstolens verksamhet är sådan att den

naturligen hör hemma i de allmänna domstolarna. Domstolens

uppgifter bör därför enligt regeringens uppfattning flyttas över

till de allmänna domstolarna. I linje med att hyresnämndernas

verksamhet i framtiden föreslås bli inordnad i tingsrätterna

ligger att Bostadsdomstolens verksamhet bör övertas av

hovrätterna. Det mest önskvärda skulle enligt regeringens

uppfattning vara att de uppgifter som nu åvilar Bostadsdomstolen

övertas av alla hovrätter. Praktiska och personalmässiga hänsyn

talar emellertid för att ett sådant steg i reformprocessen bör

ske samtidigt med att hyresnämndernas verksamhet förs över till

tingsrätterna. Enligt regeringens mening är det emellertid

angeläget att så snabbt som möjligt börja angripa problemet med

särskilda specialdomstolar utanför de ordinarie

domstolsorganisationerna på det hyresrättsliga området.

Regeringen föreslår därför att Svea hovrätt tills vidare skall

träda i Bostadsdomstolens ställe som överinstans till

hyresnämnderna. Det förslag som nu läggs fram får enligt

regeringen ses som en delreform i avbidan på ett slutligt

ställningstagande sedan det fortsatta utredningsarbetet har

avslutats.

Förfarandet i Bostadsdomstolen är huvudsakligen uppbyggt kring

reglerna om besvärsmål i hovrätt enligt 52 kap. RB. Reglerna för

tvistemål i allmänhet är också genom en hänvisning i lagen om

bostadsdomstol tillämpliga på förfarandet i Bostadsdomstolen.

Härutöver finns vissa specialregler för förfarandet. Det rör

regler om bl.a. domstolens processledning, muntlig förhandling

och beslutens rättskraft. Reglerna i 52 kap. RB är egentligen

inte avsedda att reglera ett förfarande som syftar till en

materiell sakprövning, vilket måste vara fallet för att reglera

den verksamhet som för närvarande bedrivs i Bostadsdomstolen.

För de mål som nu kommer från Bostadsdomstolen behöver, enligt

vad regeringen anför i propositionen, frågan om handläggningen i

hovrätten tills vidare lösas genom att bestämmelserna i 52 kap.

rättegångsbalken kompletteras med vissa särskilda regler för

förfarandet i mål som överklagats till Svea hovrätt från en

hyresnämnd. Det rör regler om muntlig förhandling och kallelse

av part eller annan till sådan, beslutens rättskraft m.m.

Reglerna föreslås intagna i en särskild lag om rättegången i

vissa hyresmål i Svea hovrätt.

Svea hovrätts beslut skall enligt regeringens förslag inte

kunna överklagas. Det finns enligt regeringens uppfattning flera

starka skäl som talar emot att nu låta de mål som startat i

hyresnämnderna föras vidare från Svea hovrätt till Högsta

domstolens (HD) prövning. De mål som i dag prövas av

arrendenämnd som första instans får inte i något fall föras ända

till HD utan får överklagas endast till hovrätterna. De

arrendemål som är aktuella i detta sammanhang rör i stort sett

samma sakfrågor som de hyresrättsliga mål som prövas i första

instans av hyresnämnderna. I avvaktan på en ny lagstiftning och

en ny lag om handläggningen av domstolsärenden bör rättsområdena

enligt regeringens uppfattning inte ytterligare skiljas åt i

processuellt hänseende. De hyresrättsliga målen bör därför tills

vidare enligt förslaget inte få överklagas till HD. Ett annat

skäl för en sålunda avskuren fullföljdsrätt är enligt

propositionen att Svea hovrätt, under den övergångsperiod det är

fråga om innan saken får sin slutliga lösning, blir en

rikstäckande prövningsinstans och därför tills vidare kan svara

för prejudikatbildningen. Eftersom Svea hovrätt avses ta över

såväl Bostadsdomstolens verksamhet som den dömande personalen

kan man enligt regeringens uppfattning utgå från att det finns

goda förutsättningar för en fortsatt prejudikatbildning av samma

kvalitet som hittills på området.

I motionerna Ju36 (v) och Ju38 (s) yrkas avslag på

propositionen. I motionerna Ju412 (s) samt Ju417 (s) framställs

yrkanden med i princip samma innebörd. I motionerna anförs

sammanfattningsvis att det saknas skäl för de föreslagna

förändringarna.

I motion Ju37 (fp) föreslås att Bostadsdomstolen skall upphöra

den 1 juli 1995, dvs. ett år senare än vad regeringen

föreslagit. I motionen anförs att avvecklingen av

Bostadsdomstolen bör ske först när beslut samtidigt kan fattas

även i fråga om arrende- och hyresnämndernas framtid.

Bostadsutskottet har i yttrande bl.a. anfört att det anser att

riksdagen bör godkänna riktlinjerna för det fortsatta

reformarbetet avseende bl.a. integrationen av hyresnämndernas

verksamhet i de allmänna domstolarna (avsnitt 6 i propositionen)

samt att hyresnämnderna bör kunna avvecklas och deras verksamhet

övertas av tingsrätterna.

Bostadsutskottet ställer sig också bakom förslaget att

Bostadsdomstolen skall avvecklas.

När det gäller tidpunkten för avvecklingen anför

bostadsutskottet att det i och för sig kan instämma i vad som

anförs i motion Ju37 att en helhetslösning för

rättstillämpningen på det hyresrättsliga området hade varit att

föredra. Bostadsutskottet anser emellertid, bl.a. mot bakgrund

av att de praktiska olägenheterna med en avveckling den 1 juli

1994 inte framstår som särskilt påtagliga och att det genom att

Svea hovrätt tills vidare tar över Bostadsdomstolens roll som

rikstäckande överinstans även fortsättningsvis kommer att

ske en sammanhållen beredning av överklagade ärenden från

hyresnämnderna, att regeringens förslag i denna del bör vinna

riksdagens bifall.

Bostadsutskottet har i yttrandet avstyrkt bifall till

motionerna Ju36, Ju37, Ju38, Ju412 i behandlad del samt Ju417.

Yttrandet har fogats som bilaga 3 till detta betänkande.

Justitieutskottet har under senare år behandlat frågan om

specialdomstolar vid ett stort antal tillfällen (senast

1992/93:JuU33 s. 6 f med där gjorda hänvisningar). Utskottet

redovisade då sitt tidigare gjorda uttalande (1991/92:JuU20 s.

8) att antalet specialdomstolar bör begränsas. Utskottet

konstaterade vidare att departementspromemorian (Ds 1993:34)

Specialdomstolarna i framtiden inom kort skulle sändas ut på

remiss, och utskottet fann inte skäl att i det dåvarande

beredningsläget göra något ytterligare uttalande.

Justitieutskottet delar regeringens bedömning att det är

angeläget att tvister av likartat slag handläggs inom samma

domstolsorganisation och att tvister mellan enskilda i största

möjliga utsträckning prövas av de allmänna domstolarna. I likhet

med regeringen anser utskottet att det behövs en samordning inom

det hyresrättsliga och arrenderättsliga området. Utskottet

ställer sig bakom regeringens uppfattning att den hyresrättsliga

och arrenderättsliga rättskipningen bör koncentreras till de

allmänna domstolarna. Liksom regeringen anser utskottet att

denna förändring förutsätter mer ingående överväganden i flera

frågor. De aktuella frågorna bör således, som regeringen också

aviserat, bli föremål för ytterligare behandling innan

förändringar genomförs. Utgångspunkten för det arbetet bör vara

de riktlinjer som anges i propositionen (avsnitt 6).

Utskottet delar regeringens uppfattning att specialdomstolar i

möjligaste mån bör avskaffas. Utskottet ställer sig mot bakgrund

härav och i linje med sitt ställningstagande i fråga om

riktlinjerna för det framtida reformarbetet bakom förslaget att

Bostadsdomstolen bör upphöra som fristående specialdomstol.

Det anförda innebär att utskottet avstyrker bifall till

motionerna Ju36, Ju38, Ju412 i behandlad del samt Ju417.

Till enskildheter i lagförslagen återkommer utskottet i det

följande.

När det gäller tidpunkten för avvecklingen av Bostadsdomstolen

delar utskottets regeringens uppfattning att det är angeläget

att så snabbt som möjligt börja angripa problemet med särskilda

specialdomstolar på det hyresrättsliga området. Utskottet anser

i likhet med regeringen att de praktiska olägenheterna med en

delreform innebärande att Bostadsdomstolen upphör den 1 juli

1994 inte framstår som särskilt påtagliga. Utskottet avstyrker

bifall till motion Ju37.

Bostadsutskottet har i sitt nyligen justerade betänkande

1993/94:BoU21 behandlat en proposition (1993/94:199) om

ändringar i hyresförhandlingslagen m.m. Lagförslagen i det

ärendet måste samordnas med de här aktuella lagförslagen.

Således föranleder förslagen i proposition 1993/94:199 till

lag om upphävande av bostadssaneringslagen och till ändring i 28

§ lagen om bostadsdomstol ändringar också i förslaget i

förevarande proposition till lag om rättegången i vissa hyresmål

i Svea hovrätt. Vidare föranleder det sistnämnda lagförslaget

och förslaget om att upphäva lagen om bostadsdomstol ändringar

av riksdagens beslut (1993/94:BoU21 rskr. 000) såvitt gäller

upphävande av bostadssaneringslagen och ändringar i jordabalken,

lagen (1973:188) om arrendenämnder och hyresnämnder samt lagen

(1974:1082) om bostadsdomstol.

Utskottet har utarbetat lagförslag i enlighet med vad som nu

har anförts, se bilaga 2.

I övrigt har utskottet ingenting att anföra med anledning av

propositionen och motionerna.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande den framtida organisationen

att riksdagen med avslag på motionerna 1993/94:Ju36,

1993/94:Ju38, 1993/94:Ju412 yrkandena 2 och 3 samt

1993/94:Ju417 dels beslutar att Bostadsdomstolen skall

upphöra, dels godkänner vad regeringen i propositionen anfört om

riktlinjer för det fortsatta reformarbetet (avsnitt 6),

res. 1 (s)

2. beträffande tidpunkt för upphörande av Bostadsdomstolen

att riksdagen avslår motion 1993/94:Ju37,

res. 2 (s) - villk. res. 1

3. beträffande lagförslagen

att riksdagen

a) antar regeringens förslag till lag om rättegången i vissa

hyresmål i Svea hovrätt med den ändringen att 8 § erhåller i

bilaga 2 som Utskottets förslag betecknade lydelse,

b) dels med ändring av riksdagens tidigare beslut

(1993/94:BoU21, rskr. 000) såvitt gäller 12 kap. 55 c och 73 §§

jordabalken antar regeringens förslag till lag om ändring i

balken i motsvarande delar samt såvitt gäller 12 kap. 44 § i

balken beslutar att paragrafen skall ha i bilaga 2 som

Utskottets förslag betecknade lydelse, dels antar

regeringens förslag i övrigt till lag om ändring i balken,

c) med ändring av riksdagens tidigare beslut (1993/94:BoU21,

rskr. 000) såvitt gäller 23 och 32 §§ lagen om ändring i lagen

(1973:188) om arrendenämnder och hyresnämnder antar regeringens

förslag till lag om ändring i lagen i motsvarande delar,

d) med anledning av regeringens förslag till lag om ändring i

bostadssaneringslagen och med ändring av riksdagens tidigare

beslut (1993/94:BoU21, rskr. 000) såvitt gäller lag om

upphävande av bostadssaneringslagen (1973:531) beslutar att den

sistnämnda lagen skall ha i bilaga 2 som Utskottets förslag

betecknade lydelse,

e) med ändring av riksdagens tidigare beslut (1993/94:BoU21,

rskr. 000) såvitt gäller lag om ändring i lagen (1974:1082) om

bostadsdomstol antar regeringens förslag till lag om upphävande

av lagen om bostadsdomstol,

f) antar regeringens förslag till

1) lag om ändring i rättshjälpslagen,

2) lag om ändring i lagen (1974:1080) om avveckling av

hyresregleringen,

3) lag om ändring i lagen (1975:1132) om förvärv av

hyresfastigheter,

4) lag om ändring i bostadsförvaltningslagen (1977:792),

5) lag om ändring i hyresförhandlingslagen (1978:304),

6) lag om ändring i lagen (1982:352) om rätt till

fastighetsförvärv för ombildning till bostadsrätt,

7) lag om ändring i bostadsrättslagen (1991:614),

res. 3 (s) - villk. res. 2

Stockholm den 24 maj 1994

På justitieutskottets vägnar

Britta Bjelle

I beslutet har deltagit:

Britta Bjelle (fp),

Jerry Martinger (m),

Göthe Knutson (m),

Bengt-Ola Ryttar (s),

Birthe Sörestedt (s),

Ingbritt Irhammar (c),

Nils Nordh (s),

Birgit Henriksson (m),

Göran Magnusson (s),

Karl Gustaf Sjödin (nyd),

Sigrid Bolkéus (s),

Siw Persson (fp),

Alf Eriksson (s),

Lena Boström (s) och

Kjell Eldensjö (kds).

Reservationer

1. Den framtida organisationen (mom. 1)

Bengt-Ola Ryttar, Birthe Sörestedt, Nils Nordh, Göran

Magnusson, Sigrid Bolkéus, Alf Eriksson och Lena Boström

(alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar

med "Justitieutskottet delar" och på s. 9 slutar med "behandlad

del" bort ha följande lydelse:

Enligt justitieutskottets uppfattning är den restriktiva syn

på specialdomstolar som redovisas i propositionen inte

motiverad. Varje specialdomstols fortsatta verksamhet bör

bedömas efter dess egna meriter och inte endast utifrån

principiella ståndpunkter.

Utskottet anser att specialdomstolarnas särskilda kompetens

leder till att målen behandlas skickligt, snabbt och ekonomiskt

effektivt. Genom medverkan av intresseledamöter som är väl

insatta i de frågor som skall prövas ges också en extra

auktoritet åt domstolens avgöranden hos de grupper som berörs av

lagstiftningen. Intresseledamöternas medverkan har enligt

utskottets mening inneburit en snabbare och mer kompetent

prövning av målen än som eljest skulle ha varit fallet.

Erfarenheterna från t.ex. Bostadsdomstolens och Arbetsdomstolens

arbete måste sägas vara klart positiva. Till detta kan läggas

att den medlingsverksamhet som äger rum vid hyresnämnderna jämte

nämndernas nuvarande funktion och sammansättning enligt

utskottets uppfattning är av stor betydelse för hyresmarknadens

funktionssätt och parternas tilltro till detta. Detsamma kan

också anföras beträffande arrendenämnderna.

Utskottet ifrågasätter inte att det kan finnas skäl att se

över verksamheten vid vissa specialdomstolar och

domstolsliknande nämnder. Innan man överväger djupgående

processuella och organisatoriska förändringar måste det dock

finnas vägande sakliga skäl härför. Det borde också vara

självklart att ställningstagandena till den fortsatta

verksamheten skall ske även med beaktande av den uppgift som

resp. organ har att fylla inom sin samhällssektor. Utskottet kan

inte finna att regeringen presenterat tillräckligt vägande

sakliga skäl för de i detta ärende föreslagna förändringarna.

Utskottet är sålunda kritiskt mot regeringsförslaget, och

utskottet är, i linje med vad som framförs i motionerna Ju36,

Ju38, Ju412 i behandlad del och Ju417, inte berett att

tillstyrka propositionen.

dels att utskottets hemställan under moment 1 bort ha

följande lydelse:

1. beträffande den framtida organisationen

att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:Ju36 och

1993/94:Ju38 och med anledning av motionerna 1993/94:Ju412

yrkandena 2 och 3 samt 1993/94:Ju417 avslår proposition

1993/94:200.

2. Tidpunkt för upphörande av Bostadsdomstolen (mom. 2)

Under förutsättning av avslag på reservation 1

Bengt-Ola Ryttar, Birthe Sörestedt, Nils Nordh, Göran

Magnusson, Sigrid Bolkéus, Alf Eriksson och Lena Boström

(alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 9 som börjar

med "När det gäller" och slutar med "motion Ju37" bort ha

följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning bör man, som föreslås i motion

Ju37, avvakta med ikraftträdandet till den 1 juli 1995.

Härigenom får riksdagen tillfälle att ta del av ett förslag som

rör även verksamheten vid hyres- och arrendenämnderna innan

Bostadsdomstolen upphör. Det ges vidare möjlighet att justera i

beslutet om Bostadsdomstolen om det fortsatta utredningsarbetet

skulle visa att det behövs. Utskottet tillstyrker således bifall

till motion Ju37.

dels att utskottets hemställan under moment 2 bort ha

följande lydelse:

2. beträffande tidpunkt för upphörande av Bostadsdomstolen

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ju37 beslutar att

Bostadsdomstolen skall upphöra den 1 juli 1995.

3. Lagförslagen (mom. 3)

Under förutsättning av bifall till reservation 2

Bengt-Ola Ryttar, Birthe Sörestedt, Nils Nordh, Göran

Magnusson, Sigrid Bolkéus, Alf Eriksson och Lena Boström

(alla s) anser

att utskottets hemställan under moment 3 bort ha följande

lydelse:

3. beträffande lagförslagen

att riksdagen

a) antar regeringens förslag till lag om rättegången i vissa

hyresmål i Svea hovrätt med den ändringen att 8 § erhåller i

bilaga 2 som Utskottets förslag betecknade lydelse,

b) dels med ändring av riksdagens tidigare beslut

(1993/94:BoU21, rskr. 000) såvitt gäller 12 kap. 55 c och 73 §§

jordabalken antar regeringens förslag till lag om ändring i

balken i motsvarande delar samt såvitt gäller 12 kap. 44 § i

balken beslutar att paragrafen skall ha i bilaga 2 som

Utskottets förslag betecknade lydelse, dels antar

regeringens förslag i övrigt till lag om ändring i balken,

c) med ändring av riksdagens tidigare beslut (1993/94:BoU21,

rskr. 000) såvitt gäller 23 och 32 §§ lagen om ändring i lagen

(1973:188) om arrendenämnder och hyresnämnder antar regeringens

förslag till lag om ändring i lagen i motsvarande delar,

d) med anledning av regeringens förslag till lag om ändring i

bostadssaneringslagen och med ändring av riksdagens tidigare

beslut (1993/94:BoU21, rskr. 000) såvitt gäller lag om

upphävande av bostadssaneringslagen (1973:531) beslutar att den

sistnämnda lagen skall ha i bilaga 2 som Utskottets förslag

betecknade lydelse,

e) med ändring av riksdagens tidigare beslut (1993/94:BoU21,

rskr. 000) såvitt gäller lag om ändring i lagen (1974:1082) om

bostadsdomstol antar regeringens förslag till lag om upphävande

av lagen om bostadsdomstol,

f) antar regeringens förslag till

1) lag om ändring i rättshjälpslagen,

2) lag om ändring i lagen (1974:1080) om avveckling av

hyresregleringen,

3) lag om ändring i lagen (1975:1132) om förvärv av

hyresfastigheter,

4) lag om ändring i bostadsförvaltningslagen (1977:792),

5) lag om ändring i hyresförhandlingslagen (1978:304),

6) lag om ändring i lagen (1982:352) om rätt till

fastighetsförvärv för ombildning till bostadsrätt,

7) lag om ändring i bostadsrättslagen (1991:614),

dock med ändring dels att i utskottets förslag till

ändring i riksdagens beslut om upphävande av

bostadssaneringslagen årtalet 1994 ersätts med årtalet 1995,

dels att ikraftträdandet av övriga lagar bestäms till den 1

juli 1995.

Regeringens lagförslag

Bilaga 1

Utskottets lagförslag

1. Förslag till ändring i regeringens förslag till lag om

rättegången i vissa hyresmål i Svea hovrätt

Bilaga 2

Regeringens förslag Utskottets förslag

8 §

Beslut av Svea hovrätt Beslut av Svea hovrätt

äger rättskraft, äger rättskraft,

såvitt därigenom såvitt därigenom

avgjorts fråga som avses i avgjorts fråga som avses i

4 § första stycket 2, 2 4 § första stycket 2, 2

a, 3, 5 a, 6, 7 eller 8 lagen a, 3, 5 a, 6, 7 eller 8 lagen

(1973:188) om (1973:188) om

arrendenämnder och arrendenämnder och

hyresnämnder. Detta hyresnämnder. Detta

gäller dock inte beslut, gäller dock inte beslut,

enligt vilket ansökan om enligt vilket ansökan om

åtgärdsföreläggande åtgärdsföreläggande

enligt 12 kap. 16 § andra enligt 12 kap. 16 § andra

stycket eller tillstånd stycket eller

enligt 12 kap. 23 § andra upprustningsföreläggande

stycket, 34, 36 eller 37 § enligt 12 kap. 18 a--c

jordabalken eller ansökan §§ eller tillstånd

om förbud eller medgivande enligt 12 kap. 23 § andra

som avses i 2 a § stycket, 34, 36 eller 37 §

bostadssaneringslagen eller godkännande enligt 12

(1973:531) eller yrkande om kap. 55 a § tredje stycket

rätt till jordabalken eller yrkande om

förhandlingsordning enligt rätt till

9 § förhandlingsordning enligt

hyresförhandlingslagen 9 §

(1978:304) lämnats utan hyresförhandlingslagen

bifall. (1978:304) lämnats utan

bifall.

2. Förslag till ändring i riksdagens beslut om lag om

upphävande av bostadssaneringslagen (1973:531)

Lydelse enligt riksdagens Utskottets förslag

beslut (rskr. 1900:000)

Härigenom föreskrivs att

bostadssaneringslagen

(1973:531) skall upphöra

att gälla vid utgången

av juni 1994.

5. Hyresnämndens beslut i

ärenden som avses i

punkterna 1, 2 och 4 får

överklagas hos Svea

hovrätt inom tre veckor

från den dag beslutet

meddelades. Överklagandet

skall ges in till

hyresnämnden.

3. Förslag till ändring i riksdagens beslut om lag om

ändring i jordabalken

Lydelse enligt riksdagens Utskottets förslag

beslut (rskr. 1900:000)

12 kap.

44 §1

Är hyresrätten enligt 42 § första stycket 1 eller 2 förverkad

på grund av dröjsmål med betalning av hyran och har hyresvärden

med anledning därav sagt upp avtalet, får hyresgästen inte på

grund av dröjsmålet skiljas från lägenheten, om hyran betalas på

det sätt som anges i 20 § andra eller tredje stycket eller

deponeras hos länsstyrelsen enligt 21 §

1. inom tre veckor från det att en hyresgäst, när det är fråga

om en bostadslägenhet, har delgetts underrättelse om att han

genom att betala hyran på angivet sätt får tillbaka hyresrätten

samt meddelande om uppsägningen och anledningen till denna

lämnats till socialnämnden i den kommun där lägenheten är

belägen, eller

2. inom två veckor från det att en hyresgäst, när det är fråga

om en lokal, har delgetts underrättelse om att han genom att

betala hyran på angivet sätt får tillbaka hyresrätten.

I avvaktan på att hyresgästen visar sig ha gjort vad som

fordras enligt första stycket för att få tillbaka hyresrätten

får beslut om avhysning inte meddelas förrän det efter utgången

av den tid som anges i det stycket har gått ytterligare två

vardagar.

En hyresgäst får inte, En hyresgäst får inte,

när det är fråga om när det är fråga om

en bostadslägenhet, skiljas en bostadslägenhet, skiljas

från lägenheten, om från lägenheten, om

dröjsmålet endast har dröjsmålet endast har

avsett sådan höjning av avsett sådan höjning av

hyran som blivit gällande hyran som blivit gällande

enligt 54 a § och hyran kan enligt 54 a § och hyran kan

prövas med tillämpning prövas med tillämpning

av 55 c § tredje stycket. av 55 c § tredje stycket.

Vad som sagts nu skall Vad som sagts nu skall

gälla till dess att en gälla till dess att en

månad förflutit från månad förflutit från

det att hyresnämndens eller det att hyresnämndens eller

Bostadsdomstolens beslut har Svea hovrätts beslut har

vunnit laga kraft. vunnit laga kraft.

En hyresgäst får inte heller, när det är fråga om en

bostadslägenhet, skiljas från lägenheten om

1. socialnämnden inom den tid som anges i första stycket 1

skriftligen har meddelat hyresvärden att nämnden åtar sig

betalningsansvaret för hyran, eller

2. hyresgästen har varit förhindrad att betala hyran inom den

tid som anges i första stycket 1 på grund av sjukdom eller

liknande oförutsedd omständighet och hyran har betalats så snart

det var möjligt, dock senast när tvisten om avhysning avgörs i

första instans.

Första--fjärde styckena gäller inte, om hyresgästen ändå är

skyldig att flytta inom kortare tid än en månad efter det att

hyresrätten förverkats.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer

fastställer formulär till underrättelse och meddelande som avses

i första stycket.

1 Senaste lydelse 1993:400.

Bostadsutskottets yttrande

1993/94:BoU6y

Bilaga 3

Upphörande av Bostadsdomstolen m.m.

Till justitieutskottet

Justitieutskottet har den 19 april 1994 beslutat bereda

bostadsutskottet tillfälle att yttra sig över proposition

1993/94:200 Upphörande av Bostadsdomstolen m.m. samt över

motioner i frågan väckta dels med anledning av propositionen,

dels under allmänna motionstiden 1994.

Bostadsutskottet behandlar i sitt yttrande förslagen i

propositionen samt i motionerna endast i de avseenden de kan

anses beröra utskottets beredningsområde.

Propositionen

Regeringen begär riksdagens godkännande av de riktlinjer för

det fortsatta reformarbetet avseende de fristående

specialdomstolarna m.m. som redovisas i propositionens avsnitt

6. Dessa riktlinjer går i korthet ut på att inriktningen av

reformarbetet bör vara att rättskipningen inom det hyres- och

arrenderättsliga området koncentreras till de allmänna

domstolarna. Det betyder att arrende- och hyresnämnderna bör

upphöra och att huvuddelen av deras arbetsuppgifter övertas av

tingsrätten, som huvudsakligen skall handlägga målen som vanliga

tvistemål i sin normala sammansättning. En sådan omläggning

anses emellertid kräva att bl.a. den materiella lagstiftningen

reformeras så att rättegångsordningen blir ändamålsenlig och att

vissa av nämndernas uppgifter eventuellt övertas av andra organ.

Vidare föreslår regeringen att Bostadsdomstolen upphör den 1

juli 1994. Hyresnämndens avgöranden som tidigare överklagades

till Bostadsdomstolen föreslås i stället överklagas hos Svea

hovrätt som tills vidare blir rikstäckande överinstans.

Hovrätten föreslås avgöra dessa mål i sin normala

sammansättning. Vissa speciella förfaranderegler skall enligt

förslaget gälla för handläggningen av mål i Svea hovrätt som

överklagats från hyresnämnd. Svea hovrätts beslut skall inte

kunna överklagas.

Förslaget till riksdagsbeslut om den fortsatta

handläggningsordningen av mål som tidigare handlagts av

Bostadsdomstolen avser ett förslag till lag om rättegången i

vissa hyresmål i Svea hovrätt. Som följdlagstiftning till ett

sådant beslut föreslås ändringar i jordabalken,

rättshjälpslagen, lagen om arrendenämnder och hyresnämnder,

bostadssaneringslagen, lagen om avveckling av hyresregleringen,

lagen om förvärv av hyresfastighet m.m.,

bostadsförvaltningslagen, hyresförhandlingslagen, lagen om rätt

till fastighetsförvärv för ombildning till bostadsrätt samt i

bostadsrättslagen. Lagen om bostadsdomstol föreslås upphävas.

Motionerna

Tre motioner har väckts med anledning av propositionen. I

detta sammanhang behandlas även två motioner från allmänna

motionstiden 1994 som tar upp frågan om Bostadsdomstolen m.m.

I motion Ju37 (fp) föreslås att Bostadsdomstolen upphör den 1

juli 1995, dvs. ett år senare än vad regeringen föreslagit.

Motionären delar regeringens principiella inställning att

specialdomstolarna bör avvecklas men anser att avvecklingen av

Bostadsdomstolen bör ske först när beslut kan fattas även om

hyresnämndernas framtid. Det hänvisas i motionen till att såväl

Högsta domstolen som Lagrådet förordat en sådan

handläggningsordning.

I motionerna Ju36 (v) och Ju38 (s) yrkas avslag på

propositionen. Även de två motionerna från allmänna

motionstiden, Ju412 (s) yrkandena 2 och 3 samt Ju417 (s),

innehåller yrkanden med i princip samma innebörd.

Vad gäller specialdomstolarnas framtid anförs i dessa motioner

att verksamheten vid varje domstol måste övervägas för sig.

Eventuella förslag om avveckling får inte baseras enbart på en

principiell inställning till specialdomstolar i allmänhet. I

motioner väckta med anledning av propositionen anförs att

regeringsförslagen inte föregåtts av någon analys av hur

hyresnämnderna och Bostadsdomstolen fungerar. Motionärerna

hävdar att hyresmarknadens parter anser att dessa institutioner

fungerar utmärkt.

Andra skäl mot en avveckling av hyresnämnderna och

Bostadsdomstolen som framförs i motionerna är att deras

handläggning är både snabbare och billigare än de allmänna

domstolarnas. Vidare anses medverkan av intresseledamöter leda

till en mer kompetent prövning av målen.

Utskottet

Förslagen i propositionen utgår från regeringens principiella

bedömning att flertalet av de måltyper som för närvarande

handläggs av specialdomstolar i framtiden bör prövas av de

allmänna domstolarna eller de allmänna förvaltningsdomstolarna.

Den övergripande frågan om en reformering av domstolsväsendet

faller inte inom bostadsutskottets beredningsområde. Den

behandlas därför i detta yttrande endast vad avser

konsekvenserna på det hyresrättsliga området. Utskottet kan dock

konstatera att de argument mot specialdomstolar som redovisas i

propositionen även anses ha bärighet vad gäller

bostadsdomstolens och hyresnämndernas verksamhet. Skäl finns

således att överväga dessa institutioners verksamhet oavsett om

de i andra avseenden kan anses fullgöra sina uppgifter på ett

bra sätt.

Bostadsutskottet anser att riksdagen bör godkänna riktlinjerna

för det fortsatta reformarbetet avseende bl.a. integrationen av

hyresnämndernas verksamhet i de allmänna domstolarna

(propositionen avsnitt 6). Hyresnämnderna bör kunna avvecklas

och deras verksamhet övertas av tingsrätten. Liksom regeringen

anser utskottet att denna förändring förutsätter mer ingående

överväganden i flera frågor. Det gäller bl.a. frågan om hur de

ärendetyper vid hyresnämnderna som lämpligen inte överlämnas

till tingsrätterna i fortsättningen skall hanteras.

Bostadsutskottet ställer sig också bakom förslaget om att

Bostadsdomstolen skall avvecklas. Vad gäller tidpunkten för

avvecklingen av Bostadsdomstolen kan utskottet i och för sig

instämma i vad som anförs i motion Ju37 (fp) om att en

helhetslösning för rättstillämpningen på det hyresrättsliga

området hade varit att föredra. I propositionen anförs

emellertid att de praktiska olägenheterna med en avveckling den

1 juli 1994 inte framstår som särskilt påtagliga. Genom att Svea

hovrätt tills vidare tar över Bostadsdomstolens roll som

rikstäckande överinstans i hyresrättsliga frågor kommer det

även fortsättningsvis att ske en sammanhållen beredning av

överklagade ärenden från hyresnämnderna. Det borde även vara

möjligt att efter Bostadsdomstolens avveckling utnyttja den

kompetens i de aktuella frågorna som i dag finns vid domstolen.

I propositionen framhålls också att huvuddelen av

domarpersonalen vid Bostadsdomstolen redan har tjänster som

ordinarie domare vid Svea hovrätt och att dessa tjänster kan

tillföras hovrättens normala organisation.

Mot bakgrund av det anförda anser utskottet att regeringens

förslag om en avveckling av Bostadsdomstolen den 1 juli 1994 och

att Svea hovrätt tills vidare skall fungera som rikstäckande

överinstans bör vinna riksdagens bifall. Förslaget i motion Ju37

(fp) om att avvakta med avvecklingen till den 1 juli 1995

avstyrks således.

Vad gäller den kritik mot regeringsförslagen i övrigt som

framförs i flera motioner kan utskottet konstatera att någon

egentlig klarhet i de diskuterade frågorna om bl.a. snabbheten

och kompetensen vid handläggningen av de hyresrättsliga frågorna

inte kommer att vinnas innan den nya handläggningsordningen

börjat tillämpas. Från de utgångspunkter som bostadsutskottet

har att anlägga på frågan kan utskottet inte se något bärande

skäl till att just det hyresrättsliga området skulle vara av en

sådan karaktär att det inte kan hanteras på ett godtagbart sätt

inom de allmänna domstolarna. Utskottet avstyrker med det

anförda motionerna Ju36 (v), Ju38 (s), Ju412 (s) yrkandena 2 och

3 samt Ju417 (s).

Bostadsutskottet vill i detta sammanhang även uppmärksamma

justitieutskottet på att viss samordning sannolikt kommer att

bli nödvändig vid justitieutskottets forsatta beredning av

propositionen om upphörande av Bostadsdomstolen och

bostadsutskottets beredning av proposition 1993/94:199 om

ändringar i hyresförhandlingslagen m.m. I båda dessa

propositioner läggs fram förslag till ändringar i

bostadssaneringslagen resp. i lagen om Bostadsdomstol. Hur denna

samordning lämpligen bör genomföras får övervägas i den

fortsatta beredningen av de aktuella ärendena.

Stockholm den 3 maj 1994

På bostadsutskottets vägnar

Agne Hansson

I beslutet har deltagit: Agne Hansson (c), Oskar Lindkvist

(s), Bertil Danielsson (m), Magnus Persson (s), Erling Bager

(fp), Lennart Nilsson (s), Sören Lekberg (s), Mikael Odenberg

(m), Rune Evensson (s), Britta Sundin (s), Birger Andersson (c),

Marianne Carlström (s), Inga Berggren (m), Harry Staaf (kds) och

Dan Eriksson i Stockholm (nyd).

Avvikande mening

Avslag på propositionen

Oskar Lindkvist, Magnus Persson, Lennart Nilsson, Sören

Lekberg, Rune Evensson, Britta Sundin och Marianne Carlström

(alla s) anser att den del av utskottets yttrande som under

rubriken Utskottet börjar med "Förslagen i" och slutar med "samt

Ju417 (s)" bort ha följande lydelse:

De i propositionen behandlade frågorna om den hyresrättsliga

handläggningsordningen har en central betydelse för att

garantera bl.a. hyresmarknadens funktion. Det är bl.a. mot denna

bakgrund anmärkningsvärt att regeringen knappast alls har

försökt att analysera hur det nuvarande systemet fungerar.

Bostadsutskottet kan konstatera att de föreslagna förändringarna

i stället nästan helt utgår från regeringens principiella

inställning till specialdomstolar. Utskottet ifrågasätter inte

att det kan finnas skäl att se över verksamheten vid vissa av

dessa organ. Det borde dock vara självklart att

ställningstagandena till den fortsatta verksamheten vid samtliga

specialdomstolar sedan sker med beaktande av den upgift som

resp. domstol har att fylla inom sin samhällssektor. Detta har

uppenbarligen inte skett vad gäller förslagen om hyresnämndernas

och Bostadsdomstolens framtid.

Om regeringen hade gjort en genomgång av verksamheten vid

hyresnämnderna och Bostadsdomstolen hade man sannolikt kunnat

konstatera att bostadsmarknadens parter, dvs. de som är närmast

berörda av verksamheten, i stort anser att det nuvarande

systemet fungerar utmärkt. Man hade vidare kunnat konstatera att

både hyresnämndernas och Bostadsdomstolens handläggning vid en

jämförelse med de allmänna domstolarna ter sig både snabbare och

billigare. Slutligen hade en sådan analys visat på värdet av den

specialkompetens i hyresrättsliga frågor som hyresnämnderna och

Bostadsdomstolen besitter. Denna specialkompetens är till stor

del beroende av de intresseledamöter som i dag deltar i

handläggningen men som regeringen föreslår lämnas utanför den

nya hyresrättsliga ordningen.

Vad utskottet ovan anfört innebär att riksdagen med bifall

till motionerna Ju36 (v) och Ju38 (s) bör avslå förslagen i

proposition 1993/94:200. Detta innebär att även vad som

föreslagits i motionerna Ju412 (s) yrkandena 2 och 3 samt i

Ju417 (s) blir tillgodosett.

Bostadsutskottet vill i sammanhanget också framhålla att även

för dem som av principiella skäl vill avveckla alla

specialdomstolar borde den ordning som regeringen föreslår på

det hyresrättsliga området te sig klart olämplig. Regeringens

förslag att flytta över verksamheten vid Bostadsdomstolen till

Svea hovrätt är endast tänkt att vara en provisorisk lösning i

avvaktan på att ställning tas till hyresnämndernas framtid.

Samtidigt föreslår regeringen i en annan proposition omfattande

förändringar i hyresförhandlingslagen och flera andra lagar som

utgör grunden för bl.a. Bostadsdomstolens verksamhet. Denna

proposition bereds för närvarande vid bostadsutskottet. Som

konstateras i motion Ju37 (fp) skulle ett bifall till båda de

aktuella propositionerna leda till ett förvirrat läge med stor

rättsosäkerhet.

Innehållsförteckning

Sammanfattning 1

Propositionen 1

Motionerna 2

Motioner väckta med anledning av propositionen 2

Motioner väckta under den allmänna motionstiden 1994 2

Utskottet 2

Inledning 2

Bakgrund till propositionen 4

Propositionen 5

Utskottets överväganden 5

Hemställan 9

Reservationer 11

1. Den framtida organisationen (mom. 1) 11

2. Tidpunkt för upphörande av Bostadsdomstolen

(mom. 2) 12

3. Lagförslagen (mom. 3) 12

Regeringens lagförslag 14

Utskottets lagförslag 32

Bostadsutskottets yttrande 35