Bet. 1993/94:JuU33

Justitieutskottets betänkande

1993/94:JUU33

Kompletteringspropositionen 1993/94:150

Slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1994/95, m.m.

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1993/94

JuU33

Sammanfattning

I detta betänkande behandlar utskottet regeringens förslag om

slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1994/95, m.m.,

såvitt avser Justitiedepartementets verksamhetsområde.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag och avstyrker ett

antal i anledning av propositionen väckta motionsyrkanden. I

ärendet föreligger fyra reservationer från (s).

ANDRA HUVUDTITELN

Propositionen

I proposition 1993/94:150 bilaga 2 (Justitiedepartementet) har

regeringen föreslagit riksdagen att med ändring av riksdagens

beslut (prop. 1993/94:100 bil. 3, JuU19, rskr. 229) till Lokala

polisorganisationen för budgetåret 1994/95 anvisa ett ramanslag

på 9 731 611 000 kr (B 5 s. 1).

Motionerna

1993/94:Ju40 av Lars-Erik Lövdén m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om insatser för all personal inom den lokala

polisorganisationen avseende trygghetsfrågor,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om insatser mot den ekonomiska

brottsligheten,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om kriminalvården m.m.

1993/94:Ju41 av Inga Berggren och Per Stenmarck (m) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att regionala ekobrottskommandon inrättas i

Stockholms-, Göteborgs- och Skåneregionerna.

1993/94:Fi31 av Harriet Colliander m.fl. (nyd) vari yrkas

42. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av att skapa förutsättningar för

att öka inkomsterna inom kriminalvårdsanstalterna,

43. att riksdagen avslår förslaget om att 90 miljoner kronor

anvisas till polisen för budgetåret 1994/95 som en

engångsanvisning,

44. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om effektiva åtgärder mot den svarta sektorn.

Utskottet

Lokala polisorganisationen

Riksdagen har till lokala polisorganisationen för budgetåret

1994/95 anvisat ett ramanslag på 9 641 611 000 kr (prop.

1993/94:100 bil. 3, JuU19, rskr. 229).

Under våren 1994 har regeringen beslutat om ändring i

förordningen (1980:759) om utbetalning av statliga

tjänstepensionsförmåner och vissa socialförsäkringsförmåner m.m.

Ändringen innebär att myndigheterna fortsättningsvis är skyldiga

att betala kostnader för pensionsersättningar för arbetstagare

som i enlighet med trygghetsavtalet avgår frivilligt för att

någon annan uppsagd eller uppsägningshotad arbetstagare skall få

fortsatt anställning.

Enligt vad regeringen anför i kompletteringspropositionen kan

polisen förväntas utnyttja trygghetsavtalet i ökad omfattning i

anslutning till de organisatoriska förändringar som nu genomförs

inom polisväsendet. De beräknade kostnaderna för

pensionsersättningar för poliser som i enlighet med avtalet

avgår frivilligt för att någon annan uppsagd eller

uppsägningshotad arbetstagare skall få fortsatt anställning

skall belasta polisens ramanslag fr.o.m. budgetåret 1994/95.

För att underlätta för polisen att klara detta föreslås i

kompletteringspropositionen att ytterligare 90 miljoner kronor

anvisas som en engångsanvisning till polisen för nästa budgetår

under anslaget B 5 Lokala polisorganisationen.

I motion Fi31 (nyd) yrkas avslag på regeringens förslag i

denna del. Enligt motionärerna bör polisen inte göra sig av med

den kompetens som finns hos äldre poliser.

I motion Ju40 (s) anförs att även den administrativa

personalen inom polisväsendet bör omfattas av det föreslagna

medelstillskottet.

Utskottet vill med anledning av propositionen och motionerna i

denna del anföra följande.

Polisväsendet är inne i en period av omstrukturering och

rationalisering som bl.a. är en följd av de besparingar som

måste ske i verksamheten och som riksdagen beslutat om (se prop.

1992/93:50, FiU1, JuU2y, rskr. 134). Förändringsarbetet kommer

även att beröra den enskilde polismannen, inte minst genom den

övergång till s.k. närpolisverksamhet som nu äger rum på många

håll i landet. Polisyrkets speciella karaktär och de nya

arbetssätt som skall börja tillämpas gör att det bör undvikas,

så som blivit fallet på vissa håll, att en stor del av

polisstyrkan består av äldre polismän. Det finns därför

särskilda skäl att underlätta för äldre polismän att gå i

pension, inte minst om alternativet till följd av

besparingskraven är att yngre kollegor måste sägas upp eller att

nyrekryteringen till yrket minskar. I sammanhanget bör vidare

påpekas att riksdagen tidigare uttalat att de besparingar som

skall genomföras inom polisverksamheten i första hand bör göras

genom administrativa rationaliseringar och att indragningar i

polisverksamheten på fältet måste undvikas (se 1992/93:JuU2y

s. 2). Genom att extra medel ställs till förfogande för

pensionering av äldre polismän kan undvikas att den direkta

polisverksamheten drabbas av kostnaderna för deras pensioner.

Härutöver bör beaktas att det kan antas bli svårt för den som

utbildats till polis att med sin speciella kompetens finna annan

likvärdig sysselsättning utanför polisväsendet.

Med det anförda instämmer utskottet i regeringens uppfattning

att särskilda medel bör avsättas för förtida pensionering av

polismän. Utskottet tillstyrker förslaget i propositionen om att

för detta ändamål tillföra anslaget för den lokala

polisorganisationen 90 miljoner kronor utöver av riksdagen

tidigare anvisade medel. Motion Fi31 avstyrks.

De skäl som föreligger för att underlätta för poliser att gå i

förtida pension gör sig enligt utskottets uppfattning inte

gällande med samma styrka när det gäller annan personal inom

polisväsendet. Utskottet är därför inte berett att förorda att

även andra yrkeskategorier skall omfattas av det särskilda

medelstillskottet. Detta hindrar naturligtvis inte att

överenskommelser om förtida pensionering av exempelvis

administrativ personal träffas inom ramen för trygghetsavtalet

och bekostas med andra medel som polisväsendet disponerar.

Utskottet avstyrker med det anförda bifall till motion Ju40 i

här behandlad del.

Ekonomisk brottslighet

I kompletteringspropositionen lämnar regeringen en redovisning

av olika åtgärder som vidtagits för att förbättra samhällets

möjligheter att bekämpa ekonomisk brottslighet.

Uskottet har under senare år ägnat frågan om bekämpandet av

ekonomisk brottslighet ökad uppmärksamhet. Utskottet har bl.a.

anordnat offentliga utfrågningar i ämnet såväl år 1991 som år

1993 (se 1990/91:JuU23 bil. 1 och 2 samt 1992/93:JuU21 bil. 1

och 2) liksom en icke offentlig utfrågning den 24 februari 1994,

den senast nämnda med företrädare för åklagar- och

polisväsendet, Finansinspektionen, Riksskatteverket och

konkursförvaltarkollegiet.

I samband med budgetbehandlingen våren 1991 förordade

utskottet i sitt av riksdagen godkända betänkande ett

tillkännagivande om behovet av en översyn av åtgärderna mot den

ekonomiska brottsligheten (1990/91:JuU23, rskr. 214).

I utskottets betänkande med anledning av förslagen i årets

budgetproposition om anslag till polisväsendet (1993/94:JuU19)

finns en utförlig redogörelse för genomfört och pågående arbete

m.m. med anledning bl.a. av riksdagens tillkännagivande.

I betänkandet konstaterade utskottet (s. 18 f) att de åtgärder

som vidtagits under senare tid för att förbättra polisens

möjligheter att bekämpa ekonomisk brottslighet har varit alltför

begränsade och att det fortfarande finns betydande brister i

denna del av polisverksamheten. Utskottet fann att

ärendebalanserna i storstadsområdena alltjämt är oacceptabelt

stora och att möjligheterna att bedriva förspaning för att

uppdaga den ekonomiska brottsligheten är otillräckliga. Enligt

utskottets uppfattning måste kompetensen och effektiviteten i

verksamheten höjas ytterligare. Utskottet ansåg vidare att

ekorotlarna i främst storstäderna behöver personalförstärkningar

i form av poliser med lämplig bakgrund för detta slag av

utredningsverksamhet och tjänstemän med främst ekonomisk

specialistkompetens. Sammantaget ansåg utskottet att kampen mot

den ekonomiska brottsligheten nu på ett helt annat sätt än vad

som tidigare varit fallet måste prioriteras i polisverksamheten.

För att detta skall bli möjligt utan att annan angelägen

polisverksamhet åsidosätts ansåg utskottet att polisen behöver

förstärkta resurer utöver de som redan avsatts och de som

föreslogs i budgetpropositionen. Vad utskottet anfört föreslogs

riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Utskottet konstaterade vidare (s. 20 f) att polisen behöver en

ny, mer koncentrerad och slagkraftig organisation för

bekämpandet av ekonomisk brottslighet. Inriktningen borde vara

att få till stånd resursförstärkningar i framför allt

storstadsregionerna för att komma till rätta med de besvärande

ärendebalanserna där. Utskottet fann också att det, för att få

ett fungerande övergripande ledningsansvar, behövs nya lednings-

och samrådsfunktioner med nära anknytning till

förundersökningsledningen hos regionåklagarmyndigheterna. I

dessa organ borde enligt utskottet ingå åklagare, poliser,

skatterevisorer, konkursförvaltare m.m. I fråga om den rent

operativa verksamheten borde enligt utskottet övervägas om den i

ökad utsträckning borde bedrivas i arbetslag där såväl poliser

som åklagare, ekonomer, skatterevisorer och andra med

specialistkompetens kan ingå. Utskottet uttalade att regeringen

skyndsamt borde vidta lämpliga åtgärder för att vad utskottet

anfört beträffande polisens organisation för bekämpande av

ekonomisk brottslighet kan komma till utförande. Siktet borde

enligt utskottet vara inställt på att förändringarna skall ha

kommit till stånd vid ingången av budgetåret 1994/95.

Regeringens åtgärder borde redovisas för riksdagen i 1995 års

budgetproposition. Detta föreslogs riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

Utskottet förordade (s. 32) mot bakgrund av det ovan anförda

en ökning av den ekonomiska ramen för Rikspolisstyrelsen med 52

miljoner kronor utöver förslaget i budgetpropositionen för att

förstärka polisens förmåga att bekämpa ekonomisk brottslighet.

Utskottet föreslog vidare att 10 miljoner kronor skulle anslås

som en engångssatsning för en upplysnings- och

informationskampanj om ekonomisk brottslighet.

Riksdagen beslutade den 13 april i år att bifalla vad

utskottet hemställt (rskr. 229).

Som framgår av kompletteringspropositionen uppdrog regeringen,

mot bakgrund bl.a. av det nyss nämnda riksdagsbeslutet, den 14

april 1994 åt Riksåklagaren, Rikspolisstyrelsen och

Riksskatteverket att, under ledning av Riksåklagaren, utarbeta

ett förslag till väsentligt fördjupat samarbete på central nivå

mellan Statsåklagarmyndigheten för speciella mål,

Rikskriminalpolisen och berörda delar av skatteförvaltningen och

exekutionsväsendet när det gäller bekämpningen av ekonomisk

brottslighet. En utgångspunkt skall därvid vara att

Statsåklagarmyndigheten för speciella mål, Rikskriminalpolisens

ekorotel och personal med bl.a. rådgivande uppgifter och

sambandsfunktion från skatteförvaltningen och exekutionsväsendet

skall samlokaliseras till en central grupp för bekämpningen av

ekonomisk brottslighet. Gruppens arbete skall ledas av

överåklagaren vid Statsåklagarmyndigheten för speciella mål.

I uppdraget ingår vidare att redovisa förslag vad gäller

formerna för samverkan mellan den centrala gruppen och andra

organ såsom Finansinspektionen samt regionala myndigheter inom

åklagar- och polisväsendet, skatteförvaltningen och

exekutionsväsendet.

Förslagen skall redovisas i form av en rapport från

Riksåklagaren senast den 1 september 1994. Målet skall vara att

den centrala gruppen skall kunna träda i verksamhet senast den 1

juli 1995.

Regeringen uppdrog samma dag åt Riksåklagaren att utreda om de

åklagare inom länen som huvudsakligen arbetar med ekonomisk

brottslighet kan lokaliseras till de orter där polisens resurser

för ekobrottsbekämpningen finns. Syftet med uppdraget är att

kunna möjliggöra en regional eller lokal samverkan som motsvarar

det fördjupade centrala samarbetet. Resultatet av uppdraget

skall redovisas senast den 3 oktober 1994.

I motion Ju40 (s) anförs att den nya organisationen för

bekämpandet av ekonomisk brottslighet bör införas redan under

hösten 1994 eller absolut senast den 1 januari 1995.

I motion Ju41 (m) förordas att en regional samordning när det

gäller att bekämpa ekonomisk brottslighet skall genomföras

omedelbart i Stockholm, Göteborg och Malmö.

I ett interpellationssvar i riksdagens kammare den 16 maj i år

(snabbprotokoll 1993/94:104 s. 31) anförde justitieministern att

regeringen inte bedömt det som rimligt och möjligt att kräva att

den centrala gruppen för bekämpande av ekonomisk brottslighet i

sin helhet skall vara fullt utvecklad före den 1 juli 1995. Hon

höll det emellertid inte för uteslutet att verksamheten helt

eller delvis kan komma att starta tidigare, och hon förutsatte

att myndigheterna kommer att lägga ner all kraft på att komma i

gång med verksamheten så snart det kan ske. Beträffande regional

samverkan på området anförde justitieministern att regeringen

bedömt det som lämpligt att inhämta erfarenheter från arbetet i

den centrala gruppen innan en sådan ordning införs. När detta

kan ske är enligt justitieministern beroende av Riksåklagarens

uppfattning om lämpligheten med en sådan ordning och

möjligheterna när det gäller genomförandet. Enligt

justitieministern är verksamheten i storstadsregionerna här av

särskilt intresse.

Utskottet delar justitieministerns uppfattning i frågan om

tiden för genomförandet av de aktuella organisatoriska

förändringarna. Motionerna Ju40 och Ju41 avstyrks.

I kompletteringspropositionen förutskickar regeringen

lagöversyner i olika hänseenden. Således anförs att mycket talar

för att t.ex. bestämmelserna om brott mot borgenärer i 11 kap.

brottsbalken och straffbestämmelsen om osant intygande bör ses

över. Vidare uttalas att frågan om edstemat för gäldenärers

bouppteckningsed bör omfatta också räkenskapsmaterialet under

våren kommer att övervägas inom Justitiedepartementet

tillsammans med flera andra konkursrättsliga frågor som har

aktualiserats i olika sammanhang. Det gäller bl.a. förslag som

har förts fram för att komma till rätta med de s.k.

bekvämlighetskonkurserna. Tillsammans med de nu nämnda förslagen

bereds enligt kompletteringspropositionen förslag på ett stort

antal områden, bl.a. vad gäller konkurslagstiftningen, som lagts

fram av en interdepartemental arbetsgrupp i rapporten

Företagande & Konkurrens på likvärdiga villkor.

I utskottets betänkande 1993/94:JuU19 redogörs utförligt för

andra lagstiftningsåtgärder när det gäller ekonomisk

brottslighet.

I motion Ju40 (s) påtalas behovet av en samlad översyn av

lagstiftningen rörande den ekonomiska brottsligheten. Vidare

föreslås att lagen (1993:768) om åtgärder mot penningtvätt

utsträcks till att omfatta bl.a. växlingskontor och guldhandeln

och att det skall bli möjligt att tillfälligt stoppa

transaktioner där man misstänker försök till penningtvätt.

Liknande motionsförslag avstyrktes nyligen av utskottet i det

nyssnämnda betänkandet 1993/94:JuU19. Utskottet anförde då att

det mot bakgrund av pågående lagstiftningsåtgärder inte behövdes

någon allmän översyn av lagstiftningen som berör ekonomisk

brottslighet. Beträffande lagen om åtgärder mot penningtvätt

konstaterade utskottet bl.a. att EU-staterna överenskommit att

avvakta med en utvidgning av lagstiftningen till dess att

erfarenheter vunnits om hur det aktuella EU-direktivet fungerar

i praktiken.

Utskottet vidhåller sin tidigare uppfattning och avstyrker

bifall till motion Ju40 i denna del.

I motion Fi31 (nyd) efterlyses ett större grepp från

samhällets sida för att komma till rätta med "den svarta

sektorn".

Som framgått av det föregående och av de utskottsbetänkanden

som där hänvisas till har en mängd åtgärder under senare tid

vidtagits eller initierats för att komma till rätta med den

ekonomiska brottsligheten. Något riksdagens initiativ härutöver

med anledning av motion Fi31 är inte erforderligt. Motionen

avstyrks i denna del.

Kriminalvård m.m.

I motion Ju40 (s) begärs att regeringen skall återkomma med

förslag som beräknas innebära besparingar om 25 miljoner kronor

inom bl.a. kriminalvården i enlighet med vad som förordades av

(s) i motioner som väcktes under den allmänna motionstiden i år.

Förslagen gäller bl.a. utvecklandet av alternativa påföljder

till fängelse och ökad användning av sådana påföljder, t.ex. i

form av kontraktsvård för rattfyllerister, samt ökad satsning på

brottsförebyggande arbete. I sammanhanget framförs också

önskemål om förbättrad ersättning till nämndemän.

De nämnda frågorna har behandlats av utskottet under våren i

betänkandena 1993/94:JuU18 (brottsförebyggande åtgärder)

1993/94:JuU19 (alternativa påföljder) och 1993/94:JuU20

(ersättningen till nämndemän). Utskottet avstyrkte i ärendena

bifall till de då föreliggande motionerna med hänvisning bl.a.

till pågående utrednings- och utvecklingsarbete m.m. när det

gäller alternativa påföljder och olika former av

brottsförebyggande arbete samt till att ekonomiskt utrymme

saknas för en höjning av ersättningen till nämndemän.

Utskottet vidhåller sin inställning till de aktuella frågorna

och avstyrker bifall till motion Ju40 i denna del.

I motion Fi31 (nyd) begärs åtgärder som skall öka de intagnas

arbetsinsatser på fängelserna i syfte att ge staten ökade

inkomster.

Utskottet avstyrkte i ett betänkande förra våren

(1992/93:JuU25) ett liknande motionsyrkande. Utskottet

konstaterade då att kriminalvårdens uppgift inte är att ge

staten inkomster utan att svara för verkställighet av utdömda

straff. Det sagda hindrar emellertid inte, anförde utskottet,

att de intagna bör ges en meningsfull syssselsättning, t.ex.

arbetsträning.

Utskottet har inte ändrat uppfattning i frågan och avstyrker

bifall till motion Fi31 i här aktuell del.

Övrigt

Utskottet har i övrigt ingenting att anföra i anledning av

propositionen eller motionerna.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande anslag till lokala polisorganisationen

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

ändring av riksdagens tidigare beslut (1993/94:JuU19, rskr. 229)

samt med avslag på motion 1993/94:Fi31 yrkande 43 under andra

huvudtiteln till Lokala polisorganisationen för budgetåret

1994/95 anvisar ett ramanslag på 9 731 611 000 kr,

2. beträffande garantipension för administrativ personal

att riksdagen avslår motion 1993/94:Ju40 yrkande 1,

res. 1 (s)

3. beträffande organisationen för bekämpandet av ekonomisk

brottslighet

att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Ju40 yrkande 2 delvis

och 1993/94:Ju41,

res. 2 (s)

4. beträffande översyn av lagstiftning m.m.

att riksdagen avslår motion 1993/94:Ju40 yrkande 2 delvis,

res. 3 (s)

5. beträffande åtgärder mot den svarta sektorn

att riksdagen avslår motion 1993/94:Fi31 yrkande 44,

6. beträffande kriminalvården m.m.

att riksdagen avslår motion 1993/94:Ju40 yrkande 3,

res. 4 (s)

7. beträffande inkomster från fängelserna

att riksdagen avslår motion 1993/94:Fi31 yrkande 42.

Stockholm den 24 maj 1994

På justitieutskottets vägnar

Britta Bjelle

I beslutet har deltagit:

Britta Bjelle (fp),

Jerry Martinger (m),

Göthe Knutson (m),

Bengt-Ola Ryttar (s),

Birthe Sörestedt (s),

Ingbritt Irhammar (c),

Nils Nordh (s),

Birgit Henriksson (m),

Göran Magnusson (s),

Karl Gustaf Sjödin (nyd),

Sigrid Bolkéus (s),

Siw Persson (fp),

Alf Eriksson (s),

Lena Boström (s) och

Kjell Eldensjö (kds).

Reservationer

1. Garantipension för administrativ personal

(mom. 2)

Bengt-Ola Ryttar, Birthe Sörestedt, Nils Nordh, Göran

Magnusson, Sigrid Bolkéus, Alf Eriksson och Lena Boström (alla

s) anser:

dels att den del av utskottets yttrande på s. 3 som börjar

med "De skäl" och slutar med "behandlad del" bort ha följande

lydelse:

Den omorganisation och rationaliseringsverksamhet som pågår

inom polisverksamheten innebär att polisens administration

bantas. Det kan därför antas att det främst blir den

administrativa personalen -- som för övrigt till stor del

består av kvinnor -- som kommer att drabbas av uppsägningar inom

den lokala polisorganisationen. Det finns enligt utskottets

uppfattning en påtaglig risk för att den uppsagda administrativa

personalen ersätts med polismän, som då tas från den rent

polisiära verksamheten för att utföra administrativa göromål.

För att åstadkomma en så smidig övergång som möjligt till en mer

ekonomisk och administrativt effektiv lokal polisorganisation

bör, anser utskottet, även annan personal än polismän komma i

åtnjutande av det föreslagna medelstillskottet till den lokala

polisorganisationen. Även jämställdhetsskäl talar för en sådan

ordning. Det ankommer på regeringen att se till att här aktuella

medel fördelas i enlighet med vad utskottet nu anfört. Detta bör

riksdagen med anledning av motion Ju40 i behandlad del som sin

mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under moment 2 bort ha

följande lydelse:

2. beträffande garantipension för administrativ personal

att riksdagen med anledning av motion 1993/94:Ju40 yrkande 1

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. Organisationen för bekämpandet av ekonomisk brottslighet

(mom. 3)

Bengt-Ola Ryttar, Birthe Sörestedt, Nils Nordh, Göran

Magnusson, Sigrid Bolkéus, Alf Eriksson och Lena Boström (alla

s) anser:

dels att den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar

med "Utskottet delar" och slutar med "Ju41 avstyrks" bort ha

följande lydelse:

Utskottet kan för sin del inte finna att det föreligger behov

av de utredningsuppdrag som regeringen lagt ut och som innebär

att en ny organisation för bekämpande av ekonomisk brottslighet

inte kan vara färdig förrän tidigast om drygt ett år. Utskottet

anser tvärtom att det finns tillräckligt underlag för att redan

under hösten 1994 och senast till den 1 januari 1995 genomföra

de brådskande samordningsåtgärder m.m. på central och regional

nivå som riksdagen fattat beslut om. Det ankommer på regeringen

att vidta åtgärder för att detta skall kunna komma till

utförande. Vad utskottet har anfört bör riksdagen med anledning

av motion Ju40 i denna del som sin mening ge regeringen till

känna.

dels att utskottets hemställan under moment 3 bort ha

följande lydelse:

3. beträffande organisationen för bekämpandet av ekonomisk

brottslighet

att riksdagen med anledning av motionerna 1993/94:Ju40 yrkande

2 delvis och 1993/94:Ju41 som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört,

3. Översyn av lagstiftning m.m. (mom. 4)

Bengt-Ola Ryttar, Birthe Sörestedt, Nils Nordh, Göran

Magnusson, Sigrid Bolkéus, Alf Eriksson och Lena Boström (alla

s) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar

med "Utskottet vidhåller" och slutar med "denna del" bort ha

följande lydelse:

Utskottet anser nu att utvecklingen visat att det behövs en

samlad översyn av vilka lagstiftningsåtgärder som kan vidtas för

att effektivisera bekämpningen av den ekonomiska brottsligheten.

Det får ankomma på regeringen att se till att en sådan översyn

kommer till stånd. Utskottet anser vidare att det finns skäl att

redan nu utvidga tillämpningsområdet för lagen om åtgärder mot

penningtvätt till att omfatta skattebrott samt transaktioner

också hos t.ex. växlingskontor och guldhandel, dvs. områden där

det typiskt sett omsätts stora mängder pengar. Det bör också

öppnas en möjlighet att med stöd av lagen besluta om tillfälligt

stopp för transaktioner där man misstänker att pengarna är

föremål för penningtvätt. Regeringen bör återkomma till

riksdagen med ett förslag som tillgodoser utskottets önskemål.

Vad utskottet har anfört bör riksdagen med anledning av motion

Ju40 i denna del som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under moment 4 bort ha

följande lydelse:

4. beträffande översyn av lagstiftning m.m.

att riksdagen med anledning av motion 1993/94:Ju40 yrkande 2

delvis som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört,

4. Kriminalvården m.m. (mom. 6)

Bengt-Ola Ryttar, Birthe Sörestedt, Nils Nordh, Göran

Magnusson, Sigrid Bolkéus, Alf Eriksson och Lena Boström (alla

s) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar

med "Utskottet vidhåller" och slutar med "denna del" bort ha

följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning måste en kraftfull satsning ske

på det brottsförebyggande området. Åtgärder som omfattar både

den enskilda familjen och olika samhällsorgan behöver vidtas,

främst för att förebygga uppkomsten av kriminella beteenden hos

barn och ungdomar. Särskilt det lokala brottsförebyggande

arbetet bör byggas ut och ges en större betydelse. Det ankommer

på regeringen att utforma och lägga fram förslag med en sådan

brottsförebyggande inriktning som utskottet nu skisserat.

När det gäller påföljdssystemet bör enligt utskottets

uppfattning arbetet med att utveckla alternativa påföljder till

fängelse fortsätta. Det ankommer på regeringen att finna

lämpliga former för en översyn av påföljdssystemet med denna

inriktning och att därefter återkomma till riksdagen med

förslag.

I sammanhanget vill utskottet också framhålla att det är

angeläget att ersättningen till nämndemän snarast förbättras.

Mot bakgrund av det statsfinansiella läget är möjligheterna till

höjningar emellertid begränsade. En delreform är dock möjlig.

Utskottet anser således att den övre gränsen för ersättningen

snarast bör höjas till 800 kr per dag. Ett mål på sikt bör vara

att ersättning till nämndemän skall utgå efter samma principer

som gäller för kommunalt förtroendevalda. Det är regeringens

uppgift att utfärda nödvändiga bestämmelser härom.

Vad utskottet nu har anfört bör riksdagen med anledning av

motion 1993/94:Ju40 i denna del som sin mening ge regeringen

till känna.

dels att utskottets hemställan under moment 6 bort ha

följande lydelse:

6. beträffande kriminalvården m.m.

att riksdagen med anledning av motion 1993/94:Ju40 yrkande 3

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.