Bet. 1993/94:JuU7

Justitieutskottets betänkande

1993/94:JUU07

Kroppsvisitation och kroppsbesiktning, m.m.

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motioner

Utskottet

Hemställan

Reservationer

Innehållsförteckning

1993/94

JuU7

Sammanfattning

I detta ärende behandlar utskottet ett regeringsförslag om

bl.a. nya definitioner av begreppen kroppsvisitation och

kroppsbesiktning och nya regler angående restriktioner för

häktade. Vidare behandlas två motioner. Utskottet tillstyrker

regeringens förslag och avstyrker bifall till motionerna.

Till ärendet har fogats tre reservationer.

Propositionen

I proposition 1993/94:24 har regeringen

(Justitiedepartementet) föreslagit att riksdagen antar de i

propositionen framlagda förslagen till

1. lag om ändring i rättegångsbalken,

2. lag om ändring i lagen (1960:418) om straff för

varusmuggling,

3. lag om ändring i lagen (1974:203) om kriminalvård i

anstalt,

4. lag om ändring i lagen (1976:371) om behandlingen av

häktade och anhållna m.fl.,

5. lag om ändring i polislagen (1984:387),

6. lag om ändring i tullagen (1987:1065),

7. lag om ändring i lagen (1990:217) om skydd för

samhällsviktiga anläggningar m.m.

Lagförslagen, som granskats av Lagrådet, har fogats till

betänkandet, se bilaga.

Motioner

Motion väckt med anledning av propositionen

1993/94:Ju7 av Karl Gustaf Sjödin (nyd) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om ytlig kroppsvisitation av kvinnor,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att införa bestämmelser om åtgärder mot

klotter i 19 § polislagen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att åtgärder som att ge kräkmedel till en

misstänkt sväljare av narkotika och att "slanga" maginnehåll i

syfte att beslagta nedsvald narkotika skall falla under

benämningen kroppsbesiktning.

Motion väckt under den allmänna motionstiden år 1993

1992/93:Ju715 av Ines Uusmann och Björn Ericson (s) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om åtgärder för att minska klotter och

vandalisering av offentliga miljöer.

Utskottet

Inledning

Lagförslagen bygger på en inom Justitiedepartementet upprättad

promemoria (Ds 1991:56) Ändrade regler om kroppsvisitation och

kroppsbesiktning, m.m. samt en rapport (Ds 1992:8) Häktades

gemensamhet och kontakter med omvärlden. Promemorian och

rapporten har remissbehandlats.

Bakgrund

Under senare år har det blivit allt vanligare att personer som

är inblandade i illegal narkotikahantering döljer narkotikan

inuti kroppen. Detta sker både för att smuggla narkotika mellan

olika länder och för att föra in narkotika på fängelser och

andra slutna institutioner. När det gäller större förpackningar

narkotika döljs dessa i kroppen genom att placeras i ändtarmen

eller vaginan, medan mindre förpackningar sväljs.

Inom olika myndigheter, t.ex. inom kriminalvården, polisen och

tullen, bereder behandlingen av de s.k. sväljarna en hel del

problem av såväl praktisk som rättslig natur. Bl.a. har

Justitieombudsmannen i en framställning till regeringen pekat på

problem inom kriminalvården när det gäller möjligheterna att

kontrollera misstänkta s.k. sväljare.

De straffprocessuella tvångsmedel som främst kan bli aktuella

i dessa sammanhang är kroppsbesiktning och kroppsvisitation.

Regler om dessa tvångsmedel finns dels i 28 kap.

rättegångsbalken (RB), dels i ett stort antal andra lagar, t.ex.

lagen (1974:203) om kriminalvård i anstalt (KvaL), lagen

(1960:418) om straff för varusmuggling (varusmugglingslagen),

polislagen (1984:387) och lagen (1976:371) om behandlingen av

häktade och anhållna m.fl. (behandlingslagen). Regleringen i

dessa andra författningar kan ibland överensstämma med

utformningen av reglerna i RB men är ibland annorlunda utformad.

I sådana fall gäller ifrågavarande särbestämmelse framför RB:s

generella reglering.

I 2 kap. 6 § regeringsformen (RF) finns det grundläggande

skyddet för medborgarna mot kroppsliga ingrepp från det

allmännas sida. Detta grundlagsskydd bildar utgångspunkten för

utformningen av bestämmelserna om kroppsvisitation och

kroppsbesiktning. Begränsningar i grundlagsskyddet får endast

ske genom lag.

Kroppsvisitation och kroppsbesiktning får användas i

brottsutredande syfte när det finns misstankar om brott på

vilket fängelse kan följa (28 kap. 11 och 12 §§ RB). Dessa

tvångsmedel kan också komma i fråga för andra än brottsutredande

ändamål, t.ex. för att förhindra att vapen, narkotika eller

annat tas in på slutna institutioner av olika slag. Regler härom

finns t.ex. i kriminalvårdslagstiftningen.

I den praktiska tillämpningen är det normalt inte några större

problem att fastställa när kroppsvisitation eller

kroppsbesiktning kan komma till användning. Vad som däremot har

ansetts oklart och därigenom berett vissa problem är vad som

närmare avses med kroppsvisitation respektive kroppsbesiktning

samt hur respektive tvångsmedel får användas.

Det finns också vissa problem avseende regleringen i

speciallagstiftningen. Bl.a. saknas i

kriminalvårdslagstiftningen klara regler när det gäller

förutsättningarna för att hålla en intagen avskild från andra

när en kroppsbesiktning skall genomföras.

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen läggs fram förslag, som innebär att reglerna

om kroppsvisitation och kroppsbesiktning i rättegångsbalken får

en ny utformning.

Det föreslås en ny definition av begreppet

kroppsvisitation, som bl.a. innebär att inte bara ett

genomsökande av någons kläder, utan också genomsökande av vissa

medhavda föremål, ryms inom begreppet. Härvid föreslås en

begränsning till väskor, paket och andra föremål. Alla sådana

föremål som någon har med sig, vare sig de är öppna eller låsta,

skall kunna genomsökas vid en kroppsvisitation. Kroppsvisitation

som enbart innebär undersökning av föremål som en kvinna har med

sig föreslås kunna utföras av män.

Kroppsbesiktning föreslås också få en ny definition. Denna

innebär att det inom begreppet kommer att rymmas inte bara

undersökningar av kroppens yttre och inre, utan även av

människokroppens produkter som har åtkommits vid provtagning.

Förslaget innebär i den delen att begreppet "annan undersökning"

mönstras ut ur rättegångsbalken. I princip skall alla typer av

undersökningar och provtagningar falla under begreppet

kroppsbesiktning. Förslaget innehåller också en regel om att den

som skall genomgå en kroppsbesiktning skall kunna hållas kvar en

kortare tid, högst tolv timmar, för att kroppsbesiktningen skall

kunna genomföras.

Det föreslås att reglerna i KvaL och i behandlingslagen

förtydligas så att det klart skall framgå att det vid

genomförandet av en kroppsbesiktning finns möjlighet att hålla

den undersökte avskild från andra.

Några ändringar föreslås inte beträffande förutsättningarna

för att kroppsvisitation respektive kroppsbesiktning skall få

användas. Inte heller föreslås några ändringar vad gäller

beslutsordningen.

I propositionen föreslås vidare att tullen skall få möjlighet

att under vissa förutsättningar ta urinprov för att kontrollera

om vederbörande har svalt narkotika och på så sätt försöker

smuggla in den i landet.

I propositionen behandlas också vissa frågor som gäller

restriktioner för häktade. Det föreslås en uttrycklig regel om

att åklagarens möjligheter att besluta om inskränkningar i den

häktades kontakter med omvärlden som huvudregel skall vara

beroende av att rätten har givit tillstånd till det.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 1994.

Överväganden

Smugglingen av narkotika mellan olika länder har under senare

år alltmer kommit att ske genom s.k. intracorporala transporter,

dvs. genom att narkotika förvaras och transporteras i kroppen.

Detsamma gäller narkotikainförseln till anstalter och andra

slutna institutioner. Denna form av narkotikasmuggling är av

naturliga skäl mycket svår att upptäcka. I kampen mot

narkotikabrottsligheten är det därför viktigt att de regler som

står till buds är så lätthanterliga och effektiva som möjligt

och att det inte råder någon tveksamhet kring vilka åtgärder den

straffprocessuella regleringen medger. Samtidigt är det av

största vikt att reglerna är utformade på ett sådant sätt att de

uppfyller kraven på rättssäkerhet.

Begreppen kroppsvisitation och kroppsbesiktning förekommer i

ett flertal författningar. Begreppen har givits skiftande

innebörd i skilda lagstiftningsärenden. Förslagen i

propositionen syftar till att klara ut begreppsanvändningen så

att de oklarheter som för närvarande råder i görligaste mån

försvinner.

Utskottet delar uppfattningen i propositionen om vikten av att

begreppen kroppsvisitation respektive kroppsbesiktning ges en

enhetlig och konsekvent samt, så långt som möjligt, klar och

tydlig avgränsning. Detta är angeläget såväl av principiella

skäl, eftersom det rör sig om inskränkningar i grundlagsskyddet,

som av praktiska skäl, eftersom tvångsmedlen används inom olika

verksamhetsområden och tillämpas av många olika

befattningshavare på skilda nivåer. Utskottet ställer sig också

bakom tanken att det i RB skall finnas en enda definition av

respektive begrepp och att regleringen i RB skall fungera som

bas för regleringen i andra lagar. Utskottet tillstyrker i

princip propositionens förslag i denna del.

Till enskildheter i lagförslagen återkommer utskottet i det

följande.

Ytlig kroppsvisitation av kvinnor

I viss speciallagstiftning -- däremot inte i RB -- förekommer

begreppet ytlig kroppsvisitation. Härmed avses en summarisk

undersökning av någons kläder, bestående i att kontrollanten

känner utanpå kläderna.

Enligt propositionen är huvudtanken i förslaget att det i RB

skall finnas en enda definition av begreppet kroppsvisitation.

Därför föreslås inte någon särskild definition i RB av begreppet

ytlig kroppsvisitation.

I motion Ju7 (nyd) föreslås att det enligt RB skall vara

tillåtet för en manlig polis att företa en ytlig

kroppsvisitation av en kvinna.

Enligt gällande ordning i RB (28 kap. 13 § tredje stycket) får

kroppsvisitation av kvinnor inte verkställas eller bevittnas av

annan än kvinna, läkare eller legitimerad sjuksköterska. I denna

del föreslås ingen ändring i propositionen. I vissa lagar, t.ex.

i KvaL, finns härutöver regler som tillåter att män undersöker

kvinnors väskor och liknande. Enligt propositionen finns ett

fortsatt behov av sådana undantagsregler.

För att uppnå en enhetlig begreppsbildning föreslås i

propositionen en generell reglering i RB av undersökning av

medhavda föremål, t.ex. väskor. Innebörden av detta förslag är

att alla föremål som någon har med sig skall få undersökas

av såväl kvinnor som män. Däremot skall, enligt förslaget, allt

som den undersökte bär på sig fortfarande omfattas av

huvudregeln.

Utskottet har ingenting att erinra mot regeringsförslaget i

denna del.

Vad härefter gäller yrkandet i motion Ju7 konstaterar

utskottet först att begreppet ytlig kroppsvisitation inte

förekommer i RB. Någon särskild reglering av mäns rätt att

genomföra ytlig kroppvisitation av kvinnor erfordras alltså

inte. Utskottet vill tillägga att också en ytlig

kroppsvisitation kan upplevas som mycket integritetskränkande.

Det finns således flera skäl att ta avstånd från den i motion

Ju7 föreslagna ordningen, och utskottet avstyrker bifall till

den.

Klotter

För att komma till rätta med vandalisering i form av klotter

och liknande skadegörelse föreslog regeringen i proposition

1987/88:143 om ändring i brottsbalken m.m. en bestämmelse om

förverkande av föremål som kan användas som hjälpmedel vid bl.a.

skadegörelse. I propositionen föreslogs vidare att en regel om

kroppsvisitation skulle införas i polislagen, enligt vilken

polisen under vissa förutsättningar i brottsförebyggande syfte

skulle ges rätt att söka efter sådana föremål.

Utskottet tillstyrkte förslaget om en förverkanderegel men

avstyrkte förslaget om kroppsvisitation under hänvisning till

det starka skydd som bör finnas för den kroppsliga integriteten

(1988/89:JuU13, rskr. 145). I ärendet anförde utskottet dock att

arbetet med att söka efter en konstruktion med ett mindre

ingripande tvångsmedel, t.ex. ytlig kroppsvisitation för att

söka efter sprayburkar, borde fortsätta.

I den nu aktuella propositionen anförs att det inte är

realistiskt eller ändamålsenligt med en särlösning om

kroppsvisitation för just klotterutrustning och liknande. Något

förslag beträffande detta läggs således inte fram.

I motion Ju7 föreslås att riksdagen åter prövar frågan om att

i polislagen införa en bestämmelse om kroppsvisitation för att

förhindra skadegörelse i form av t.ex. klotter.

Utskottet har, beträffande den föreslagna ordningen i

polislagen, i dag ingen annan uppfattning än den som redovisades

i det tidigare lagstiftningsärendet (1988/89:JuU13). Med hänsyn

härtill och till vad som anförs i den nu aktuella propositionen

avseende klotterutrustning avstyrker utskottet bifall till

motion Ju7 i den delen.

I motion Ju715 (s) anförs att det bör vara möjligt att

beslagta sprayburkar om misstanke finns att de skall användas

för klotter på offentliga platser. I motionen anförs vidare att

det bör undersökas om handeln kan gå över till att sälja

färgsprayburkar över disk.

Förverkande av färgburkar, sprayflaskor eller andra föremål

som har använts vid skadegörelse kan ske med stöd av 36 kap.

2 § brottsbalken. I det nämnda lagstiftningsärendet infördes

även en möjlighet att förverka föremål som är ägnade att

användas som hjälpmedel vid bl.a. skadegörelse. Förutsättningen

för förverkande enligt detta lagrum är att föremålen har

påträffats under omständigheter som ger uppenbar anledning att

befara att de skall komma till användning vid sådana brott (36

kap. 3 § p 3).

I nyssnämnda lagstiftningsärende (prop. 1987/88:143, JuU13,

rskr. 145) förordade utskottet även olika åtgärder utanför

lagstiftningens område som skulle kunna vidtas för att stävja

den vandalisering som klottret utgör. Bl.a. pekade utskottet på

att en mycket stor andel av den färg som används vid klotter

åtkommits genom tillgrepp i butiker. Detta visade, enligt

utskottet, på behovet av fortsatta åtgärder från handelns sida i

fråga om hantering och saluhållande av sprayburkar, färgpennor

och liknande för att förebygga sådana tillgrepp. Enligt

utskottet skulle det ankomma på regeringen att ta lämpliga

initiativ för att effektivt förverkliga utskottets olika

förslag, t.ex. anordnande av överläggningar med handelns

organisationer.

Under hösten 1991 arrangerade Justitiedepartementet en

särskild hearing angående utveckling av åtgärder för att

förebygga klotter. Vid hearingen deltog företrädare för berörda

myndigheter och organisationer. Från många håll redovisades

olika ambitiösa förebyggande åtgärder som vidtagits av såväl

myndigheter som företag och andra som varit särskilt utsatta för

klotter. Allmänt sett föreföll problemen ha minskat något, även

om vissa deltagare ansåg att det fanns tecken på att problemen

kunde öka (prop. 1991/92:100 bil. 3 s. 38).

Utskottet konstaterar att den möjlighet till förverkande som

efterlyses i motion Ju715 finns. I den delen är motionen således

tillgodosedd. Inte heller i övrigt finns anledning till något

uttalande från riksdagens sida. Motion Ju715 avstyrks.

Tvångsmedicinering

Enligt propositionsförslaget skall med kroppsbesiktning avses

undersökning av kroppens yttre och inre samt tagande av prov

från kroppen och undersökning av sådana prov.

I motion Ju7 föreslås att begreppet kroppsbesiktning skall

omfatta även åtgärder i form av medicinering med kräkmedel samt

magpumpning.

I den promemoria (Ds 1991:56) Ändrade regler om

kroppsvisitation och kroppsbesiktning m.m. som ligger till grund

för propositionsförslagen föreslås att den misstänkte mot sin

vilja skall kunna medicineras om detta påtagligt skulle

underlätta möjligheterna att utföra en kroppsbesiktning.

Under remissbehandlingen påtalades från flera håll att

tvångsmedicinering går utöver vad som kan anses vara tillåtet

med hänsyn till det kroppsliga integritetsskyddet i RF.

I propositionen (s. 48) anförs bl.a. att det är ett mycket

allvarligt ingrepp i den kroppsliga integriteten att utsätta

någon för tvångsmedicinering och att mycket starka skäl krävs

för att i RB införa en sådan möjlighet. Enligt

departementschefen måste vid en sådan bedömning brottsbekämpande

effektivitetshänsyn träda tillbaka. Något förslag om

tvångsmässig medicinering läggs därför inte fram i

propositionen.

Utskottet har ingen annan uppfattning och avstyrker bifall

till motion Ju7 i denna del.

Det kan tilläggas att frågor om samtycke i samband med

tvångsmedelsanvändning för närvarande utreds av

Polisrättsutredningen (tilläggsdir. 1993:33).

Övrigt

Under ärendets beredning har utskottet uppmärksammats på ett

behov av korrigering i 19 § varusmugglingslagen. Ändringen bör

göras på det sätt som framgår av utskottets hemställan nedan.

I övrigt har utskottet ingenting att anföra med anledning av

propositionen och motionerna.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande ytlig kroppsvisitation av kvinnor

att riksdagen avslår motion 1993/94:Ju7 yrkande 1,

res. 1 (nyd)

2. beträffande kroppsvisitation för att hindra klotter

att riksdagen avslår motion 1993/94:Ju7 yrkande 2,

res. 2 (nyd)

3. beträffande övriga åtgärder mot klotter

att riksdagen avslår motion 1992/93:Ju715,

4. beträffande tvångsmedicinering

att riksdagen avslår motion 1993/94:Ju7 yrkande 3,

res. 3 (nyd)

5. beträffande varusmugglingslagen

att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i

lagen (1960:418) om straff för varusmuggling med den ändringen

att i 19 § första stycket, tredje meningen, orden "tull- eller

gränsbevakning" byts ut mot "tulldistrikt" och ordet

"bevakningschefens" byts ut mot "myndighetschefens",

6. beträffande övriga lagförslag

att riksdagen antar regeringens förslag till

a) lag om ändring i rättegångsbalken,

b) lag om ändring i lagen (1974:203) om kriminalvård i

anstalt,

c) lag om ändring i lagen (1976:371) om behandlingen av

häktade och anhållna m.fl.,

d) lag om ändring i polislagen (1984:387),

e) lag om ändring i tullagen (1987:1065),

f) lag om ändring i lagen (1990:217) om skydd för

samhällsviktiga anläggningar m.m.

Stockholm den 18 november 1993

På justitieutskottets vägnar

Lars-Erik Lövdén

I beslutet har deltagit: Lars-Erik Lövdén (s), Göthe

Knutson (m), Bengt-Ola Ryttar (s), Birthe Sörestedt (s), Nils

Nordh (s), Göran Magnusson (s), Liisa Rulander (kds), Karl

Gustaf Sjödin (nyd), Sigrid Bolkéus (s), Siw Persson (fp),

Christel Anderberg (m), Alf Eriksson (s), Sven-Olof Petersson

(c) och Tomas Högström (m).

Reservationer

1. Ytlig kroppsvisitation av kvinnor (mom. 1)

Karl Gustaf Sjödin (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 5 som börjar

med "Utskottet har" och slutar med "till den" bort ha följande

lydelse:

Utskottet har ingenting att erinra mot regeringsförslaget

såvitt det avser den föreslagna regleringen beträffande

undersökning av medhavda föremål. Däremot anser utskottet det

befogat att, när det gäller föremål som den undersökte bär på

sig, tillåta en manlig polis att genomföra en ytlig

kroppsvisitation av en kvinna i likhet med vad som gäller enligt

polislagen. För detta talar såväl praktiska som kostnads- och

effektivitetsskäl. Regeringen bör återkomma till riksdagen med

ett nytt förslag i denna del. Vad utskottet nu i anledning av

motion Ju7 anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen

till känna.

dels att utskottets hemställan under moment 1 bort ha

följande lydelse:

1. beträffande ytlig kroppsvisitation av kvinnor

att riksdagen med anledning av motion 1993/94:Ju7 yrkande 1

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

2. Kroppsvisitation för att hindra klotter (mom. 2)

Karl Gustaf Sjödin (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar

med "Utskottet har" och slutar med "den delen" bort ha följande

lydelse:

Med hänsyn till att det i propositionen inte läggs fram något

förslag om reglering i RB angående kroppsvisitation för

klotterutrustning och liknande kan det nu, enligt utskottets

mening, finnas skäl att åter överväga frågan om att i stället

införa en sådan möjlighet i polislagen. En sådan reglering

skulle lämpligen kunna utformas så att den korresponderar med

bestämmelsen i 36 kap. 3 § punkt 3 BrB. Regeringen bör få i

uppdrag att återkomma med ett sådant förslag. Vad utskottet nu i

anledning av motion Ju7 anfört bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under moment 2 bort ha

följande lydelse:

2. beträffande kroppsvisitation för att hindra klotter

att riksdagen med anledning av motion 1993/94:Ju7 yrkande 2

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

3. Tvångsmedicinering (mom. 4)

Karl Gustaf Sjödin (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar

med "Utskottet har" och slutar med "1933:33)" bort ha följande

lydelse:

Utskottet delar i och för sig uppfattningen i propositionen

att mycket starka skäl krävs för att införa en möjlighet till

tvångsmedicinering. Medicinering är dock i vissa fall en

nödvändighet för att genomföra ett beslut om kroppsbesiktning,

och i dag förekommer också att medicinering sker i dessa fall.

Därför är det, enligt utskottets mening, rimligt att en sådan

åtgärd regleras i RB, inte minst med hänsyn till den enskilde

individen. Frågan bör utredas med sikte på ett snabbt förslag.

Detta bör kunna ske inom ramen för Polisrättsutredningens

arbete. Regeringen bör utfärda tilläggsdirektiv härom. Vad

utskottet nu med anledning av motion Ju7 anfört bör riksdagen

som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under moment 4 bort ha

följande lydelse:

4. beträffande tvångsmedicinering

att riksdagen med anledning av motion 1993/94:Ju7 yrkande 3

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

Bilaga

Innehållsförteckning

Sammanfattning 1

Propositionen 1

Motioner 2

Utskottet 2

Inledning 2

Bakgrund 2

Propositionens huvudsakliga innehåll 3

Överväganden 4

Ytlig kroppsvisitation av kvinnor 5

Klotter 5

Tvångsmedicinering 7

Övrigt 7

Hemställan 7

Reservationer 8

1. Ytlig kroppsvisitation av kvinnor (mom. 1) 8

2. Kroppsvisitation för att hindra klotter (mom. 2) 9

3. Tvångsmedicinering (mom. 4) 9

Bilaga

Lagförslagen 11

Rättelse av lagtext; 27 kap. 4 § andra och tredje styckena.

Föremål, som i annat fall påträffas, får tas i beslag efter

beslut av undersökningsledaren eller åklagaren. Vid fara i

dröjsmål, får även utan sådant beslut åtgärden vidtas av

polisman, om det inte är fråga om en försändelse som avses i

3 §.

Verkställs beslag av någon annan än undersökningsledaren eller

åklagaren och har denne inte beslutat beslaget, skall anmälan

skyndsamt göras hos honom, som omedelbart skall pröva om

beslaget skall bestå.