Bet. 1993/94:KrU13

Kulturutskottets betänkande

1993/94:KRU13

Folkbildning

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1993/94

KrU13

Sammanfattning

Utskottet behandlar i detta betänkande förslag som regeringen

lagt fram i budgetpropositionen beträffande statliga bidrag till

folkbildningen, dvs. bidrag till studieförbundens och

folkhögskolornas verksamhet, samt motioner som väckts i

anslutning härtill.

Utskottet föreslår att riksdagen under anslaget Bidrag till

folkbildningen skall anvisa 1 865 328 000 kronor i enlighet

med regeringens förslag. Utskottet tillstyrker därmed

regeringens förslag om en besparing på anslaget med 100 miljoner

kronor. Motioner om ökade resurser i förhållande till

regeringens förslag avstyrks.

Utskottet föreslår vidare med anledning av motioner att

utbetalningsrutinerna beträffande folkbildningsanslaget inte bör

ändras nästa budgetår. Regeringen hade i budgetpropositionen

aviserat en ändring från kvartalsutbetalningar i förskott till

månadsutbetalningar i efterskott.

Utskottet tillstyrker att riksdagen under anslaget Bidrag till

vissa handikappåtgärder inom folkbildningen skall anvisa

63 959 000 kronor i enlighet med regeringens förslag.

Med anledning av motioner föreslår kulturutskottet att

riksdagen dels under anslaget Bidrag till kontakttolkutbildning

skall anvisa 4 miljoner kronor för nästa budgetår, dels som sin

mening skall ge regeringen till känna att regeringen bör

klarlägga effekterna av ett indraget bidrag och möjligheterna

till en alternativ finansiering av kontakttolkutbildningen.

Regeringen hade med hänvisning till statsfinansiella skäl

föreslagit att anslaget, som innevarande budgetår uppgår till

närmare 8 miljoner kronor, skulle upphöra nästa budgetår.

Utskottet avstyrker motionsyrkanden i vilka begärs uttalanden

från riksdagen om inriktningen av utvärderingen av

folkbildningen, om inrättande av viss linje och om behovet av

studiematerial för vissa grupper av handikappade.

Reservationer har avlämnats till förmån för högre bidrag till

folkbildningen och kontakttolkutbildningen samt till förmån för

ändring av rutinerna för utbetalning av folkbildningsbidraget.

Propositionen

Regeringen har i proposition 1993/94:100 bilaga 9

(Utbildningsdepartementet) under B Folkbildning

dels under punkt B 1 föreslagit riksdagen att till Bidrag

till folkbildningen för budgetåret 1994/95 anvisa ett anslag på

1 865 328 000 kr,

dels under punkt B 2 föreslagit riksdagen att till Bidrag

till vissa handikappåtgärder inom folkbildningen för budgetåret

1994/95 anvisa ett anslag på 63 959 000 kr.

Motionerna

1993/94:Kr307 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas

46. att riksdagen beslutar att till B 1 Bidrag till

folkbildningen för budgetåret 1994/95 anvisa 100 000 000 kr

utöver regeringens förslag,

51. att riksdagen beslutar att till B 1 Bidrag till

folkbildningen, till särskilda insatser för att motverka rasism

och främlingsfientlighet, för budgetåret 1994/95 anvisa

3 000 000 kr utöver regeringens förslag.

1993/94:Kr401 av Eva Zetterberg m.fl. (v) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om behovet av medel för produktion av

studiematerial för personer med utvecklingsstörning eller afasi.

1993/94:Kr402 av Rune Backlund (c) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om utvärdering av bidraget till folkbildningen.

1993/94:Kr403 av Gudrun Norberg (fp) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om afasilinjer på folkhögskolor.

1993/94:Kr404 av Bengt Harding Olson (fp) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om utbildning av kontakttolkar.

1993/94:Kr405 av Rune Backlund (c) vari yrkas att riksdagen

hos regeringen begär förslag till ny lösning på finansieringen

av kontakttolkutbildningen.

1993/94:Kr407 av Åke Gustavsson m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att till B 1 Bidrag till

folkbildningen för budgetåret 1994/95 anvisa 100 000 000 kr

utöver regeringens förslag,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om periodiseringen av utbetalningen av

statsbidraget till folkbildningen.

1993/94:Kr409 av Anita Persson m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen avslår proposition 1993/94:100 bilaga 9 med

förslag om en minskning av folkbildningsanslaget på 100 miljoner

kronor,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om förslaget om ändrade utbetalningsrutiner

för statsbidragen till folkbildningen.

1993/94:Kr410 av Berit Oscarsson och Margareta Israelsson (s)

vari yrkas

1. att riksdagen, i enlighet med tidigare principer, för

budgetåret 1994/95 anvisar 8 miljoner kronor för

kontakttolkutbildning i enlighet med vad i motionen anförts.

1993/94:Kr411 av Elisabeth Persson m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om anslagstilldelningen till folkbildningen,

3. att riksdagen till Bidrag till folkbildningen för

budgetåret 1994/95 anvisar 650 000 000 kr utöver regeringens

förslag på 1 865 328 000 kr, dvs. 2 515 328 000 kr,

4. att riksdagen för bidrag till kontakttolkutbildning för

budgetåret 1994/95 anvisar 8 474 000 kr.

1993/94:Kr412 av Harry Staaf (kds) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om oförändrade rutiner för utbetalningen av statsbidraget till

folkbildningen.

1993/94:Kr413 av Marianne Jönsson och Elving Andersson (c)

vari yrkas att riksdagen beslutar avvisa förslaget om ändrade

utbetalningsrutiner för statsbidragen till folkbildningen.

1993/94:Kr414 av Karin Pilsäter (fp) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om att inte utöka antalet utbetalningstillfällen för

statsbidraget.

1993/94:Kr415 av Kenth Skårvik (fp) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om att utbetalning av statsbidrag till folkbildningen även i

fortsättningen skall ske kvartalsvis i förskott.

1993/94:Ub906 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas

21. att riksdagen beslutar avslå regeringens förslag om en

reduktion av anslaget B 1 Bidrag till folkbildning för

budgetåret 1994/95 med 100 miljoner kronor.

Utskottet

Bidrag till folkbildningen (B 1)

Medelsanvisningen

Bidrag till folkbildning utgår sedan budgetåret 1991/92 från

ett samlat anslag som fördelas till studieförbund och

folkhögskolor av Folkbildningsrådet (prop. 1990/91:82, bet.

1990/91:UbU18, rskr. 1990/91:358). Budgetåren 1991/92 och

1992/93 gjordes besparingar på anslaget med 100 respektive 300

miljoner kronor. För det senare av dessa budgetår anvisades

emellertid -- utöver det ordinarie anslaget -- 100 miljoner

kronor för arbetsmarknadsanpassad utbildning inom folkbildningen

och 106 miljoner kronor för kurser vid folkhögskolor för

arbetslösa. Mot bakgrund av situationen på arbetsmarknaden

anvisades medel utöver det ordinarie anslaget även för

budgetåret 1993/94, nämligen 100 miljoner kronor för särskilda

kurser inom folkbildningen för arbetslösa och närmare 439

miljoner kronor för extra platser inom folkhögskolan. I årets

budgetproposition redovisas vad dessa extra medel inneburit när

det gäller antal extra platser inom folkhögskolan och antal

deltagare i kurser. Totalt disponerar folkbildningen för

budgetåret 1993/94 statligt bidrag om drygt 2 456 000 000

kronor.

Folkbildningsrådet har i sin fördjupade anslagsframställning

inför nästa treåriga budgetperiod föreslagit att det ordinarie

anslaget skall beräknas med hänsyn tagen till behoven av

arbetsmarknadsanpassad utbildning och till behoven av utökade

insatser för människor med funktionshinder samt sociala och

språkliga handikapp. Vidare har Folkbildningsrådet föreslagit

att utgångspunkten för beräkningen av anslaget för budgetåret

1994/95 skall vara det sammanlagda statliga bidraget för

budgetåret 1993/94 om närmare 2,5 miljarder kronor.

En mera omfattande utvärdering av de statsbidragsstödda

verksamheterna har inte kunnat göras för den treårsperiod som

avslutas i och med utgången av innevarande budgetår. Regeringen

har dock funnit att den redovisning för verksamheten, som

Folkbildningsrådet gjort i sin fördjupade anslagsframställning,

visar att den statligt stödda verksamheten inom folkbildningen

stämmer väl överens med de av statsmakterna uppställda syftena

med statsbidragsgivningen. Regeringen konstaterar -- liksom

utskottet gjort vid tidigare tillfällen -- att folkbildningen

även har kunnat göra betydande insatser med hjälp av de

särskilda medel som anvisats av arbetsmarknadspolitiska skäl.

Regeringen anför att nuvarande syften med statsbidraget till

folkbildningen skall vara oförändrade under treårsperioden

1994/95--1996/97 och att Folkbildningsrådet skall fördela det

statsbidrag som anslås för folkbildningen.

Regeringen har vid anslagsberäkningen för budgetåret 1994/95

fört bort de extra medel om närmare 539 miljoner kronor som

riksdagen anvisade med anledning av förslag i

kompletteringspropositionen våren 1993 (prop. 1992/93:150, yttr.

1992/93:KrU14y, bet. 1992/93:FiU30, rskr. 1992/93:447).

Anslagsberäkningen utgår således från det anslag för budgetåret

1993/94 som riksdagen anvisade i enlighet med förslaget i 1993

års budgetproposition, dvs. drygt 1,9 miljarder kronor (prop.

1992/93:100, bet. 1992/93:KrU13, rskr. 1992/93:192). Med hänsyn

till det statsfinansiella läget föreslår regeringen att en

besparing om 100 miljoner kronor skall göras. Efter pris- och

löneomräkning föreslås anslaget föras upp med 1 865 328 000 kr.

Regeringen aviserar att riksdagen kommer att föreläggas

förslag i 1994 års kompletteringsproposition om att anvisa

arbetsmarknadspolitiska medel för insatser inom folkbildningen

även för budgetåret 1994/95. I budgetpropositionen (bil. 9 s.

15--16) anges att det kommande förslaget skall avse medel för

8 900 platser i folkhögskolan och därutöver uppskattningsvis

3 000 platser inom folkbildningen, dvs. inom studieförbunden

och folkhögskolan.

I fem motioner yrkas att riksdagen skall öka anslaget till

folkbildningen i förhållande till regeringens förslag. Med

utgångspunkt i det totala statsbidraget för innevarande budgetår

yrkas i motion 1993/94:Kr411 (v) att riksdagen skall anvisa 650

miljoner kronor utöver regeringens förslag, dvs. sammanlagt

2 515 328 000 kronor (yrkande 3). I motionen betonas vikten

av att anslagstilldelningen till folkbildningen sker under det

ordinarie anslaget och att folkbildningen får en jämn

anslagstilldelning för att underlätta långsiktig planering och

ett effektivt resursutnyttjande (yrkande 1). I motionerna

1993/94:Kr307 (s) yrkande 46, 1993/94:Kr407 (s) yrkande 1,

1993/94:Kr409 (s) yrkande 1 och 1993/94:Ub906 (s) yrkande 21

hemställs att riksdagen skall anvisa 100 miljoner kronor

utöver förslaget i budgetpropositionen. I motionerna anförs att

anslaget inte bör minskas då folkbildningen är ett värdefullt

komplement till den allmänna vuxenutbildningen och når människor

som har kort utbildning och behov av ökade kunskaper. Vidare

framhålls folkbildningens stora betydelse för kulturlivet och

för arbetet att nå en större kulturell jämlikhet och ett vidgat

deltagande i kulturlivet. I motion 1993/94:Kr307 (s) hemställs

även om en höjning av anslaget med 3 miljoner kronor till

särskilda insatser inom folkbildningen för att motverka rasism

och främlingsfientlighet (yrkande 51).

Utskottet anser i likhet med regeringen att målen för

statsbidragsgivningen till folkbildningen skall vara oförändrade

under treårsperioden 1994/95--1996/97. Till dessa mål hör bl.a.

att statsbidragsgivningen skall stödja en verksamhet som syftar

till att göra det möjligt för människor att påverka sin

livssituation och skapa engagemang att delta i

samhällsutvecklingen genom t.ex. politiskt, fackligt eller

kulturellt arbete. Vidare skall verksamheter som syftar till att

utjämna utbildningsklyftor och höja utbildningsnivån i samhället

prioriteras. Personer som är utbildningsmässigt, socialt eller

kulturellt missgynnade skall särskilt prioriteras, varvid

invandrare särskilt skall uppmärksammas. Handikappade utgör en

annan viktig målgrupp.

I det rådande statsfinansiella läget anser utskottet att

riksdagen bör följa regeringens förslag att 100 miljoner kronor

skall sparas på folkbildningsanslaget. Utskottet noterar därvid

att den kapacitet som för närvarande finns inom folkbildningen

med all sannolikhet kommer att utnyttjas även nästa budgetår

genom de särskilda arbetsmarknadspolitiska insatser som kommer

att föreslås i kompletteringspropositionen. Utskottet anser att

det är värdefullt att regeringen underlättar folkbildningens

planering genom att dessa extra insatser aviseras redan nu.

Utskottet instämmer med vad som anförs i motion 1993/94:Kr307

om folkbildningens möjligheter att bidra till att

främlingsfientlighet och rasism motverkas. Utskottet anser

emellertid att några särskilt anvisade medel inte bör beräknas

under anslaget för detta ändamål. Ett av syftena med

statsbidragsreformen för tre år sedan var att minska

statsbidragets roll som styrinstrument och att låta

folkbildningen själv få bestämma inriktningen på sin verksamhet

inom ramen för uppställda riktlinjer. Utskottet vill i

sammanhanget erinra om att regeringen i årets budgetproposition

aviserar tillskapandet av en särskild kommission mot

främlingsfientlighet och rasism och att väsentligt utökade medel

föreslås ställas till regeringens disposition för åtgärder mot

främlingsfientlighet och rasism (prop. 1993/94:100 bil. 12 punkt

D 11).

Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen med bifall

till regeringens förslag anvisar 1 865 328 000 kronor. I

enlighet härmed bör riksdagen avslå de motioner i vilka högre

belopp yrkas, nämligen motionerna 1993/94:Kr307 yrkandena 46 och

51, 1993/94:Kr407 yrkande 1, 1993/94:Kr409 yrkande 1,

1993/94:Kr411 yrkandena 1 och 3 samt 1993/94:Ub906 yrkande 21.

Utbetalningsrutinerna

I budgetpropositionen aviserar regeringen att utbetalningen av

statsbidraget till folkbildningen, som i dag sker kvartalsvis i

förskott, skall ändras till att ske månadsvis i efterskott.

Utbetalningen av anslaget bör även fortsättningsvis ske

kvartalsvis i förskott enligt motionerna 1993/94:Kr407 (s)

yrkande 2, 1993/94:Kr409 (s) yrkande 2, 1993/94:Kr412 (kds),

1993/94:Kr413 (c), 1993/94:Kr414 (fp) och 1993/94:Kr415 (fp). I

motionerna anförs dels att en ändrad utbetalningsrutin kommer

att medföra en reell besparing på statsbidraget till

folkbildningen om sammanlagt 25 miljoner kronor, dels att en

månadsvis utbetalning kommer att medföra administrativt

merarbete för studieförbunden och folkhögskolorna.

Utskottet vill först erinra om att ett av syftena med

statsbidragsreformen år 1991 var att underlätta för

studieförbund och folkhögskolor att kunna minska sin

administration. En övergång till månadsvisa utbetalningar av

statsbidraget torde -- särskilt på det lokala planet -- medföra

en viss ökning av administrationen. Vidare vill utskottet erinra

om att utbetalningsrutinerna ändrades så sent som den 1 juli

1993. Mot denna bakgrund och med tanke på att ändrade

utbetalningsrutiner reellt sett kommer att innebära en minskning

av folkbildningens resurser för budgetåret 1994/95 med 25

miljoner kronor anser utskottet att ändringen inte bör

genomföras. Vad utskottet anfört bör riksdagen med bifall till

motionerna 1993/94:Kr407 yrkande 2, 1993/94:Kr409 yrkande 2,

1993/94:Kr412, 1993/94:Kr413, 1993/94:Kr414 och 1993/94:Kr415

som sin mening ge regeringen till känna.

Utvärdering

När riksdagen beslöt om ett nytt anslagssystem för

folkbildningen och om mål för statsbidragsgivningen godkändes

även riktlinjer för uppföljning och utvärdering (prop.

1990/91:82 s. 40--43). I propositionen anfördes bl.a. följande.

En samlad uppföljning och utvärdering är en nödvändig del i

den statliga budgetprocessen. Den uppföljning och utvärdering

som är av intresse för riksdag och regering skall alltså

relateras till den statliga bidragsgivningen. Folkbildningsrådet

gör uppföljning av den verksamhet som bedrivs med statsbidrag

samt utvärderar denna. Staten tar dels del av rådets utvärdering

men gör även en egen bedömning av materialet. Den bedömning som

staten därvid gör bör vara en viktig utgångspunkt för beslut om

framtida resurstilldelning. Den kan även föranleda en revidering

av de mål som staten fastställt för sin bidragsgivning.

-- -- --

Enligt min mening finns det anledning att även bedriva ett

utvärderingsarbete som är helt frikopplat från det som

folkbildningen själv skall svara för. Ett sådant arbete kan ske

genom att regeringen lägger ut tidsbegränsade uppdrag t.ex. till

en särskild utredare eller till en forskningsinstitution.

Statens fördjupade utvärdering av folkbildningsverksamheten bör

göras vart tredje år. Genom ett sådant förfarande tillgodoses

även önskemål om att utvärderingen bör göras åtskild från dem

som är ansvariga för verksamhetens genomförande.

På regeringens uppdrag har en särskild utredare föreslagit

principer för utvärdering av folkbildningen (SOU 1993:64).

Förslaget har remissbehandlats. I budgetpropositionen aviserar

regeringen att en utredning inom kort skall tillsättas med

uppgift att planera och låta genomföra en kvalitativ utvärdering

av folkbildningen.

I motion 1993/94:Kr402 (c) hemställs att utvärderingen skall

innefatta en analys av vilka effekter besparingarna på

folkbildningsanslaget har fått. Analysen bör även avse vilka

effekter som uppstått genom att principen om ett enda samlat

bidrag som folkbildningen själv fritt disponerar över har

övergivits i och med de särskilt anvisade,

arbetsmarknadspolitiskt betingade medlen. Utvärderingen bör vara

klar i sådan tid att resultaten kan ligga till grund för

kommande års budgetarbete.

Den kommande utvärderingen av statsbidragsgivningen till

folkbildningen skall enligt uppgift i första hand ställa

verksamheten i relation till de från början uppställda målen för

statsbidragsgivningen. Utskottet utgår från att viss hänsyn även

kommer att tas till de delvis förändrade förutsättningar för

verksamheten som besparingarna och anvisandet av särskilda,

arbetsmarknadspolitiska medel har inneburit. Utskottet anser att

något initiativ från riksdagens sida i denna fråga inte är

nödvändigt. Motion 1993/94:Kr402 avstyrks.

Inrättande av viss folkhögskolelinje

Regeringen bör enligt motion 1993/94:Kr403 (fp) rekommendera

kommun- och landstingsförbunden att verka för att afasilinjer

inrättas på folkhögskolor i samtliga län. Motionärerna redovisar

vilken stor betydelse särskilda folkhögskolekurser har för att

afatiker skall kunna återgå till ett så normalt liv som möjligt.

När det nya statsbidragssystemet infördes uttalades att

handikappade skall vara en viktig målgrupp för folkbildningen. I

Folkbildningsrådets fördjupade anslagsframställning konstateras

att folkbildningen vänder sig till alla grupper med

funktionshinder och att den kan utformas så att de varierande

utbildningsbehoven tillgodoses. Folkbildningen kan enligt

Folkbildningsrådet ge nya livschanser genom att erbjuda anpassad

utbildning till dem som på grund av handikapp fått en

bristfällig utbildning eller behöver nya kunskaper.

Folkbildningen kan också vara ett led på vägen mot ett arbete.

Folkbildningsrådet anser vidare att folkbildningen har visat sig

ha både viljan att undanröja studiehinder och goda

förutsättningar för att anpassa verksamheten till de stora

utbildningsbehov som personer med funktionshinder har.

Utskottet delar motionärernas uppfattning om folkbildningens

betydelse för att människor med olika handikapp skall få

möjlighet att utvecklas och skaffa sig kunskaper. Det nya

statsbidragssystemet har tillskapats bl.a. med syfte att ge

folkbildningen möjlighet att själv utforma sin verksamhet,

vilket är ett uttryck för tilltron till folkbildningens förmåga

och vilja att inom sina ekonomiska ramar sträva efter att

tillgodose behoven hos olika grupper av handikappade. Det har --

som anges i motionen -- också inrättats utbildning inom

folkhögskolan som är av stort värde för afatikers möjlighet att

återgå till ett normalt liv. Mot bakgrund av det anförda bör det

enligt utskottets mening inte göras något uttalande om

inrättande av särskilda linjer m.m. inom folkhögskolan.

Utskottet föreslår därför att motion 1993/94:Kr403 inte

föranleder någon riksdagens åtgärd.

Bidrag till vissa handikappåtgärder inom folkbildningen (B 2)

Medelsanvisningen

Under anslaget Bidrag till vissa handikappåtgärder inom

folkbildningen anvisas medel som disponeras av Nämnden för

vårdartjänst (NV) för handikappåtgärder, forsknings- och

utvecklingsarbete samt förvaltningskostnader. Vidare anvisas

medel till Tolk- och översättarinstitutet (TÖI) vid Stockholms

universitet för tolkutbildning för döva, dövblinda och

vuxendöva, för teckenspråkslärarutbildning samt för

förvaltningskostnader vid TÖI. Regeringen föreslår en uppräkning

av anslaget med 10 092 000 kronor till totalt 63 959 000

kronor, vilket bl.a. har sin grund i riksdagens beslut vid

föregående riksmöte om en förstärkning av medlen till stöd och

service åt handikappade (prop. 1992/93:159, yttr.

1992/93:KrU11y, bet. 1992/93:SoU19, rskr. 1992/93:321).

Utskottet tillstyrker att riksdagen anvisar det av regeringen

föreslagna anslagsbeloppet.

Produktion av studiematerial

I motion 1993/94:Kr401 (v) hemställs om ett uttalande från

riksdagen om behovet av medel för produktion av studiematerial

att användas vid utbildning inom folkbildningen för personer med

utvecklingsstörning eller afasi. Verksamhet för dessa grupper

kräver stora extrainsatser, och produktionen av studiematerial

görs ofta i små upplagor. De nämnda gruppernas behov av

studiematerial blir enligt motionen inte tillgodosedda i

budgetpropositionen.

Utskottet behandlade vid föregående riksmöte motioner med

motsvarande innehåll (bet. 1993/94:KrU13). Utskottet redovisade

att när det nuvarande statsbidragssystemet för folkbildningen

infördes inräknades medel avseende insatser för handikappade i

det nya anslaget. Dessa medel ingår således i de bidrag som

Folkbildningsrådet fördelar till studieförbunden och

folkhögskolorna. Därutöver utgår medel från det nu aktuella

anslaget för vissa merkostnader för handikappades utbildning vid

folkhögskola. Utskottet konstaterade vid föregående riksmöte att

medel till produktion av studiematerial för handikappade inom

olika utbildningsformer utgår från flera anslag och att det

finns flera ansvariga inom området. Utskottet uttalade att det

är viktigt att samråd sker och att möjligheterna till samverkan

tas till vara. Utskottet uttalade också att tillgängliga medel

bör utnyttjas så effektivt som möjligt för att de handikappade

-- även inom små grupper -- skall få möjlighet till delaktighet

och jämlikhet inom bl.a. folkbildningen. Det ankommer på de

ansvariga inom området att prioritera mellan olika

handikappgruppers behov och att påtala de brister som kan

finnas.

Utskottet har inhämtat att Nämnden för vårdartjänst påbörjat

en kartläggning av produktionen av studiematerial för att kunna

belysa bl.a. vilka aktörer som finns på området, vilken

omfattning produktionen för olika grupper har och vilka behov av

samordning det finns. Folkbildningsrådet har i sin fördjupade

anslagsframställning anfört att man avser att belysa huruvida

olika handikappgrupper får sina behov tillgodosedda genom det

nya statsbidragssystemet och på vilket sätt behoven tillgodoses.

Folkbildningsrådets kommande utvärdering skall även avse frågan

hur de olika stödformer som finns samverkar. Utvärderings- och

metodarbete skall genomföras tillsammans med Nämnden för

vårdartjänst. Utskottet erinrar slutligen om att en statlig

utvärdering av folkbildningen påbörjas inom kort.

Med hänvisning till det anförda anser utskottet att riksdagen

inte bör göra ett sådant uttalande om medelsanvändningen under

anslaget som yrkas i motion 1993/94:Kr401. Yrkandet avstyrks

således.

Bidrag till kontakttolkutbildning

Försöksverksamhet med kontakttolkutbildning påbörjades under

1960-talets senare del. Från och med budgetåret 1974/75

överfördes administrationen av utbildningen från Statens

invandrarverk till Skolöverstyrelsen (SÖ). Från och med

budgetåret 1977/78 ansvarade studieförbunden och folkhögskolorna

för kontakttolkutbildningen, varvid SÖ ansvarade för kontrollen

av utbildningens kvalitet och för fördelningen av statsbidraget.

Medel till utbildningen beräknades under tre anslag, nämligen

under folkhögskoleanslaget, under studiecirkelanslaget och --

beträffande vissa merkostnader för utbildningen -- under ett

särskilt anslag till kontakttolkutbildning. När det nya

anslagssystemet för folkbildningen infördes från och med

budgetåret 1991/92 överfördes samtliga medel avseende

kontakttolkutbildningen till det särskilda anslaget till

utbildningen. Dit fördes också de medel för administration av

kontakttolkutbildningen som dittills beräknats under anslaget

till SÖ.

Från och med budgetåret 1991/92 disponeras det särskilda

anslaget till kontakttolkutbildning av tolk- och

översättarinstitutet (TÖI) vid Stockholms universitet, som redan

tidigare haft visst ansvar för samordning och kvalitet i

utbildningen. TÖI fördelar bidrag till studieförbund och

folkhögskolor. TÖI ställer också upp de övergripande målen för

utbildningen och svarar för utvecklingsarbete och information.

Kontakttolkutbildning anordnas inom områdena socialtolkning,

sjukvårdstolkning, arbetsmarknadstolkning, arbetsplatstolkning

och rättstolkning. Bidrag utgår för undervisningskostnad och

kursadministration. Vid utbildning på folkhögskola lämnas även

bidrag till inackorderingsstöd, resekostnader och stipendier.

Innevarande budgetår uppgår anslaget till 7 974 000 kronor.

Av statsfinansiella skäl föreslår regeringen att anslaget till

kontakttolkutbildning bör upphöra med utgången av innevarande

budgetår.

I fyra motioner, nämligen 1993/94:Kr404 (fp), 1993/94:Kr405

(c), 1993/94:Kr410 (s) yrkande 1 och 1993/94:Kr411 (v) yrkande

4, erinras om att riksdagen beslutat om skyldighet för

myndigheter att vid behov anlita tolk. Motionärerna betonar

vikten av att det finns tillgång till tolk för att trygga

invandrares och flyktingars rättssäkerhet och för att underlätta

anpassningen till det svenska samhället. Motionärerna anför att

kontakttolkutbildningen inom folkbildningen är ett flexibelt

komplement till den mindre omfattande tolkutbildning som sker

inom högskolan. De framhåller också att behovet av tolkservice

för närvarande är stort och att, om en brist på tolkar uppstår,

detta kan leda till rättsosäkerhet och ökade samhällskostnader.

Mot denna bakgrund anser motionärerna att det är olyckligt om

all grundläggande tolkutbildning vid folkhögskolor och

studieförbund läggs ned från och med nästa budgetår. I

motionerna 1993/94:Kr410 och 1993/94:Kr411 hemställs att

riksdagen skall anvisa medel till kontakttolkutbildning även för

nästa budgetår. I den förstnämnda yrkas ett anslag på

8 000 000 kronor och i den sistnämnda ett anslag på

8 474 000 kronor. Enligt motion 1993/94:Kr404 bör riksdagen

noga överväga frågan om fortsatt anslag till

kontakttolkutbildningen. Kostnaden för utbildningen är enligt

motionärens mening försumbar i jämförelse med kostnaden för

flyktingmottagningen. Motionären anför att kostnaden för

kontakttolkutbildningen skulle kunna belasta anslaget D 5.

Ersättning till kommunerna för åtgärder för flyktingar m.m.

under elfte huvudtiteln. I motion 1993/94:Kr405 slutligen

framhålls att staten inte bör avhända sig det ekonomiska

ansvaret för kontakttolkutbildningen förrän det klarlagts om

utbildningen kan tryggas genom annan finansiering. Regeringen

bör därför få i uppdrag att tillsammans med användarna av

tolktjänster skapa en ny finansiering. I avvaktan på en sådan

lösning bör den föreslagna besparingen skjutas upp.

Utskottet har vid beredningen av ärendet inhämtat synpunkter

från Statens invandrarverk (SIV). SIV anför att relativt höga

krav ställs på tolkarna för att garantera rättssäkerheten, i

synnerhet när det gäller asylprövningen. Förekomsten av

kontakttolkutbildning är enligt SIV en grundförutsättning för

att sådana kvalitetskrav skall kunna ställas. SIV erinrar om att

tolkbehovet förändras relativt snabbt både i fråga om volym och

språk. Varje gång ett nytt språk blivit aktuellt har det krävts

snabba utbildningsinsatser för att säkra tillgången på tolkar.

Den statsbidragsfinansierade kontakttolkutbildningen har enligt

SIV visat sig vara en flexibel och väl fungerande

yrkesutbildning. Om anslaget till kontakttolkutbildningen slopas

utplånas så gott som all grundläggande tolkutbildning i

invandrarspråk med undantag av universitetskurserna som har

begränsad omfattning och inte avser så många språk som

kontakttolkutbildningen. TÖI:s behovsbevakning och systematiska

planering uteblir också. Utebliven eller begränsad

tolkutbildning försämrar enligt SIV:s uppfattning

rättssäkerheten och motverkar invandrarnas jämlikhet. En

tänkbar, alternativ modell för finansiering av

kontakttolkutbildningen skulle enligt SIV kunna vara att de

stora tolkanvändarna ges resurser till att upphandla den

tolkutbildning som de bedömer att det finns behov av.

I sammanhanget bör nämnas att synpunkter på

kontakttolkutbildningen också har inkommit till utskottet i ett

antal skrivelser.

Utskottet anser att det inte råder någon tvekan om att en väl

fungerande och rättssäker flyktingmottagning och en jämlik

situation för flyktingar och invandrare i deras förhållande till

myndigheter och samhället i övrigt kräver tillgång på tolkar med

god kvalitet.

Enligt utskottets mening bör det klarläggas vilka effekter ett

indraget statsbidrag till kontakttolkutbildningen kan få, vilken

volym den framtida kontakttolkutbildningen behöver ha, vilken

beredskap det behövs för att snabbt kunna tillgodose nya behov

av tolkutbildning och, om det är möjligt, vilka alternativa

finansieringsformer för kontakttolkutbildningen det kan finnas.

Några exempel på alternativa finansieringsvägar har nämnts i det

föregående. En alternativ finansiering bör självfallet vara

enkel att administrera. Den får inte heller medföra att större

insatser för samordning, information, kvalitetskontroll m.m.

krävs. Staten bör eftersträva den lösning som ger det mest

effektiva utfallet i förhållande till kostnaderna. Riksdagen bör

med anledning av motionerna 1993/94:Kr404, 1993/94:Kr405,

1993/94:Kr410 yrkande 1 och 1993/94:Kr411 yrkande 4 som sin

mening ge regeringen till känna vad utskottet anfört om

kontakttolkutbildningen.

Utskottet anser att -- i avvaktan på att regeringen klarlägger

de nu behandlade frågorna om kontakttolkutbildningen --

statsbidrag i sin nuvarande form bör utgå. Utskottet, som har

förståelse för regeringens strävan att begränsa utgifterna inom

olika samhällsområden, föreslår mot bakgrund av det anförda att

riksdagen med anledning av motionerna under reservationsanslaget

Bidrag till kontakttolkutbildning för budgetåret 1994/95 anvisar

4 000 000 kronor. Anslaget bör liksom under innevarande

budgetår disponeras av TÖI.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande beräknande av medel för bidrag till

folkbildningen

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motionerna 1993/94:Kr307 yrkande 46, 1993/94:Kr407

yrkande 1, 1993/94:Kr409 yrkande 1, 1993/94:Kr411 yrkandena 1

och 3 samt 1993/94:Ub906 yrkande 21, samtliga motioner i denna

del, vid medelsberäkningen beslutar att för angivna ändamål vid

mom. 3 skall beräknas 1 865 328 000 kr,

res. 1 (s)

2. beträffande beräknande av särskilda medel för åtgärder

mot främlingsfientlighet och rasism

att riksdagen avslår motion 1993/94:Kr307 yrkande 51 i denna

del,

res. 2 (s)

3. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till

folkbildningen

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motionerna 1993/94:Kr307 yrkandena 46 och 51,

1993/94:Kr407 yrkande 1, 1993/94:Kr409 yrkande 1,

1993/94:Kr411 yrkandena 1 och 3 samt 1993/94:Ub906 yrkande 21,

samtliga motioner i denna del, till Bidrag till

folkbildningen för budgetåret 1994/95 under åttonde

huvudtiteln anvisar ett anslag på 1 865 328 000 kr,

res. 3 (s) -- villk. 1 och 2

4. beträffande ändrade utbetalningsrutiner

att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:Kr407 yrkande

2, 1993/94:Kr409 yrkande 2, 1993/94:Kr412, 1993/94:Kr413,

1993/94:Kr414 och 1993/94:Kr415 som sin mening ger regeringen

till känna vad utskottet anfört,

res. 4 (m)

5. beträffande utvärderingen av statsbidragsgivningen till

folkbildning

att riksdagen avslår motion 1993/94:Kr402,

6. beträffande uttalande om viss folkhögskolelinje

att riksdagen avslår motion 1993/94:Kr403,

7. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till vissa

handikappåtgärder inom folkbildningen

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till

Bidrag till vissa handikappåtgärder inom folkbildningen för

budgetåret 1994/95 under åttonde huvudtiteln anvisar ett anslag

på 63 959 000 kr,

8. beträffande uttalande om studiematerial för vissa grupper

av handikappade

att riksdagen avslår motion 1993/94:Kr401,

9. beträffande kontakttolkutbildningen

att riksdagen med anledning av motionerna 1993/94:Kr404,

1993/94:Kr405, 1993/94:Kr410 yrkande 1 och 1993/94:Kr411 yrkande

4, samtliga motioner i denna del, som sin mening ger regeringen

till känna vad utskottet anfört,

10. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till

kontakttolkutbildning

att riksdagen med anledning av motionerna 1993/94:Kr404,

1993/94:Kr405, 1993/94:Kr410 yrkande 1 och 1993/94:Kr411 yrkande

4, samtliga motioner i denna del, till Bidrag till

kontakttolkutbildning för budgetåret 1994/95 under åttonde

huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 4 000 000 kr.

res. 5 (s)

Stockholm den 1 mars 1994

På kulturutskottets vägnar

Åke Gustavsson

I beslutet har deltagit: Åke Gustavsson (s), Charlotte

Branting (fp), Elisabeth Fleetwood (m), Hugo Hegeland (m), Maja

Bäckström (s), Stina Gustavsson (c), Anders Nilsson (s), Göran

Åstrand (m), Rose-Marie Frebran (kds), Richard Ulfvengren (nyd),

Ingegerd Sahlström (s), Carl-Johan Wilson (fp), Björn Kaaling

(s), Monica Widnemark (s) och Sylvia Lindgren (s).

Reservationer

1. Beräknande av medel för bidrag till folkbildningen (mom. 1)

Åke Gustavsson, Maja Bäckström, Anders Nilsson, Ingegerd

Sahlström, Björn Kaaling, Monica Widnemark och Sylvia Lindgren

(alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar

med "I det rådande" och slutar med "redan nu" bort ha följande

lydelse:

Utskottet anser att folkbildningen har en viktig uppgift att

fylla när det gäller att nå människor som har kort utbildning

och behov av ökade kunskaper. Folkbildningen har -- inte minst

under tider med stor arbetslöshet -- betydelse för människors

möjlighet att höja sin utbildningsnivå och att därigenom stärka

sin ställning på arbetsmarknaden. Folkbildningen är också en

viktig del av kulturpolitiken. Utskottet anser mot denna

bakgrund att riksdagen inte bör bifalla regeringens förslag om

en besparing på folkbildningsanslaget med 100 miljoner kronor.

Riksdagen bör därför bifalla motionerna Kr307 yrkande 46, Kr407

yrkande 1, Kr409 yrkande 1 och Ub906 yrkande 21 och under

anslaget Bidrag till folkbildningen beräkna 100 miljoner kronor

utöver regeringens förslag.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande

lydelse:

1. beträffande beräknande av medel för bidrag till

folkbildningen

att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:Kr307 yrkande

46, 1993/94:Kr407 yrkande 1, 1993/94:Kr409 yrkande 1 och

1993/94:Ub906 yrkande 21, samtliga motioner i denna del, samt

med anledning av regeringens förslag och motion 1993/94:Kr411

yrkandena 1 och 3, båda yrkandena i denna del, vid

medelsberäkningen beslutar att för angivna ändamål vid mom. 3

skall beräknas 1 965 328 000 kr,

2. Beräknande av särskilda medel för åtgärder mot

främlingsfientlighet och rasism (mom. 2)

Åke Gustavsson, Maja Bäckström, Anders Nilsson, Ingegerd

Sahlström, Björn Kaaling, Monica Widnemark och Sylvia Lindgren

(alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar

med "Utskottet instämmer" och på s. 6 slutar med "D 11)" bort ha

följande lydelse:

Utskottet instämmer med vad som anförs i motion Kr307 om

folkbildningens möjligheter att bidra till att

främlingsfientlighet och rasism motverkas. Med syfte att ge ökat

utrymme för folkbildningens insatser inom detta område föreslår

utskottet att riksdagen i enlighet med motionens yrkande 51

anvisar 3 miljoner kronor för ändamålet.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande

lydelse:

2. beträffande beräknande av särskilda medel för åtgärder

mot främlingsfientlighet och rasism

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Kr307 yrkande 51

i denna del vid medelsberäkningen beslutar att för angivna

ändamål vid mom. 3 skall beräknas 3 000 000 kr,

3. Medelsanvisningen till Bidrag till folkbildningen (mom. 3)

Under förutsättning av bifall till reservationerna 1 och 2

Åke Gustavsson, Maja Bäckström, Anders Nilsson, Ingegerd

Sahlström, Björn Kaaling, Monica Widnemark och Sylvia Lindgren

(alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar

med "Med det" och slutar med "yrkande 21" bort ha följande

lydelse:

Utskottet har i det föregående föreslagit att den av

regeringen föreslagna besparingen om 100 miljoner kronor inte

skall göras (reservation 1). Vidare har utskottet föreslagit att

särskilda medel om 3 miljoner kronor skall anvisas för åtgärder

mot främlingsfientlighet och rasism (reservation 2). Sammanlagt

bör således riksdagen under folkbildningsanslaget anvisa

(1 865 328 000 + 100 000 000 + 3 000 000 =)

1 968 328 000 kronor.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande

lydelse:

3. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till

folkbildningen

att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:Kr307

yrkandena 46 och 51, 1993/94:Kr407 yrkande 1, 1993/94:Kr409

yrkande 1 samt 1993/94:Ub906 yrkande 21, samtliga motioner i

denna del, samt med anledning av regeringens förslag och motion

1993/94:Kr411 yrkandena 1 och 3 till Bidrag till

folkbildningen för budgetåret 1994/95 under åttonde

huvudtiteln anvisar ett anslag på 1 968 328 000 kr,

4. Ändrade utbetalningsrutiner (mom. 4)

Elisabeth Fleetwood, Hugo Hegeland och Göran Åstrand (alla m)

anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar

med "Utskottet vill" och slutar med "till känna" bort ha

följande lydelse:

Utskottet vill först erinra om att ett av syftena med

statsbidragsreformen år 1991 var att underlätta för

studieförbund och folkhögskolor att minska sin administration.

Det framstår för utskottet som mindre troligt att

administrationen skulle öka i omfång genom en övergång från

kvartalsvisa till månadsvisa utbetalningar av statsbidraget.

Studieförbunden och folkhögskolorna torde redan i dag ha rutiner

för månadsvis medelshantering, bl.a. beträffande löner.

Utskottet har mot denna bakgrund inget att erinra mot att

regeringen -- som aviseras i budgetpropositionen -- övergår från

kvartalsvis utbetalning i förskott av bidraget till

folkbildningen till månadsvis utbetalning i efterskott.

Utskottet vill i sammanhanget erinra om vad som anfördes i

föregående års finansplan (prop. 1992/93:100 bil. 1 s. 96 f.),

nämligen att förmedlingen av de statliga betalningarna bör ske

på ett utifrån statens synvinkel kostnadseffektivt sätt.

Utskottet föreslår med hänvisning till det anförda att riksdagen

avslår de nu aktuella motionsyrkandena om bibehållen kvartalsvis

utbetalning i förskott av bidraget till folkbildningen.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande

lydelse:

4. beträffande ändrade utbetalningsrutiner

att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Kr407 yrkande 2,

1993/94:Kr409 yrkande 2, 1993/94:Kr412, 1993/94:Kr413,

1993/94:Kr414 och 1993/94:Kr415,

5. Medelsanvisningen till Bidrag till kontakttolkutbildning

(mom. 10)

Åke Gustavsson, Maja Bäckström, Anders Nilsson, Ingegerd

Sahlström, Björn Kaaling, Monica Widnemark och Sylvia Lindgren

(alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11

börjar med "Utskottet anser att --" och slutar med "av TÖI" bort

ha följande lydelse:

Utskottet anser att -- i avvaktan på att regeringen klarlägger

de nu behandlade frågorna om kontakttolkutbildningen --

statsbidrag i dess nuvarande form bör utgå. Anslaget bör i

enlighet med vad som föreslås i motion Kr410 yrkande 1 föras upp

med 8 miljoner kronor för nästa budgetår.

dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande

lydelse:

10. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till

kontakttolkutbildning

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Kr410 yrkande 1 i

denna del och med anledning av motionerna 1993/94:Kr404,

1993/94:Kr405 och 1993/94:Kr411 yrkande 4, samtliga motioner i

denna del, till Bidrag till kontakttolkutbildning för

budgetåret 1994/95 under åttonde huvudtiteln anvisar ett

reservationsanslag på 8 000 000 kr.