Bet. 1993/94:KrU18

Kulturutskottets betänkande

1993/94:KRU18

Övergripande kulturfrågor

Innehåll

Sammanfattning

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

Innehållsförteckning

1993/94

KrU18

Sammanfattning

I betänkandet behandlas ett antal motioner som avser

övergripande kulturfrågor. Även några mer avgränsade frågor

behandlas.

Frågan om innehållet i den svenska kulturpolitiken har sedan

våren 1993 varit föremål för ett omfattande utredningsarbete i

parlamentariska kommittéer. Kulturutredningen, som skall utreda

kulturpolitikens inriktning, och Internationella

kulturutredningen, som i dagarna slutfört sitt uppdrag att

utreda frågan om kulturens internationalisering, har tillsatts

efter förslag av kulturutskottet och uttalande av riksdagen. Två

andra utredningar, nämligen Museiutredningen och

Teaterutredningen, har, sedan särskilda utredare tillsatts av

regeringen, genom tilläggsdirektiv fått parlamentarisk

sammansättning i enlighet med vad riksdagen uttalat efter

förslag av utskottet. Museiutredningen skall göra en översyn av

mål- och strukturfrågor m.m. inom det statliga och

statsunderstödda museiväsendet. Teaterutredningen skall göra en

översyn av Riksteaterns betydelse för teaterlivet och

ansvarsfördelningen mellan Riksteatern och länsteatrarna.

Eftersom beslut om utredningsarbetet och formerna för detta i

allt väsentligt skett efter önskemål som kulturutskottet

framfört, råder det inom utskottet enighet om att det finns

starka skäl som talar för att utskottet i frågor som omfattas av

utredningsarbetet inte skall göra uttalanden som i vart fall kan

uppfattas som att utskottet föregriper detta arbete. Denna

bedömning kommer till uttryck i utskottets motivering till sitt

ställningstagande till många av de motionsyrkanden som behandlas

i betänkandet. Även i frågor där det i sak råder olika

uppfattningar om den lämpligaste lösningen har utskottet således

kunnat enas om en gemensam motivering. Utskottet har framhållit

att eftersom utredningarna fått parlamentarisk sammansättning

framstår det som naturligt att synpunkter som framförts

motionsvägen av företrädare för olika politiska partier med

lätthet kan lyftas fram inom utredningarna.

I vissa fall har ledamöter i utskottet krävt att riksdagen

skall göra uttalanden i de motionsvägen väckta frågorna, i

flertalet fall främst i syfte att utredningsarbetet skall få

viss inriktning. Vid betänkandet har fogats tio reservationer

och ett särskilt yttrande.

Motionerna

1993/94:Kr215 av Bertil Persson och Bo Arvidson (m) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om de statliga kulturutgifterna.

1993/94:Kr218 av My Persson och Lennart Fridén (m) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att Röhsska museet ges uppdraget att verka

såsom statligt ansvarsmuseum.

1993/94:Kr219 av Sten Söderberg (-) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om kulturen.

1993/94:Kr220 av Elisabeth Persson m.fl. (v) vari yrkas att

riksdagen hos regeringen begär förslag till bibliotekslag i

enlighet med vad i motionen anförts.

1993/94:Kr227 av Thage G Peterson m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen hos regeringen begär förslag om en bibliotekslag.

1993/94:Kr228 av Per Olof Håkansson och Iréne Vestlund (s)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om sättet för besked om stöd till

verksamma inom kulturområdet.

1993/94:Kr242 av Margitta Edgren m.fl. (fp) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om barnkultur i Skåne,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om kultur i Skåne.

1993/94:Kr243 av Inga-Britt Johansson m.fl. (s) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om Röhsska museet.

1993/94:Kr252 av Birgitta Wistrand (m) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att studera kulturen som

lokaliseringsfaktor.

1993/94:Kr254 av Ingrid Näslund och Fanny Rizell (kds) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om kulturella stödjepunkter,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att stöd till enskilda konstnärer i större

utsträckning borde knytas till projekt eller avgränsade uppdrag.

1993/94:Kr256 av Ingrid Näslund och Tuve Skånberg (kds) vari

yrkas att riksdagen hos regeringen begär en ekonomisk

expertutredning om kulturens betydelse som lokaliserings- och

produktivitetsfaktor i Sverige, i enlighet med vad i motionen

anförts.

1993/94:Kr257 av Anders Nilsson m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om kultur och regional utveckling,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om möjligheterna att ge regionala och lokala

museer ett nationellt ansvar inom vissa områden,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om ett regionalt ansvar för Röhsska museet i

Göteborg.

1993/94:Kr259 av Fanny Rizell och Tuve Skånberg (kds) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om vikten av uppföljning så att barn- och

ungdomskulturen verkligen prioriteras och anpassas till de ungas

behov.

1993/94:Kr267 av Ulla Tillander (c) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om de regionala museernas barn- och

ungdomsverksamhet.

1993/94:Kr289 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om kulturpolitikens mål och inriktning,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om ett mångkulturellt perspektiv på

kulturpolitiken,

3. att riksdagen till Statens kulturråd för budgetåret 1994/95

anvisar 5 000 000 kr utöver vad regeringen föreslagit till

utveckling av regionala kulturcentra i enlighet med vad i

motionen anförts,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om kulturkonsulenter och regionala

kulturcentra,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om bibliotekslag,

1993/94:Kr290 av Kristina Svensson m.fl. (s) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om Värmland som nytt kulturellt centrum.

1993/94:Kr291 av Ingela Mårtensson och Erling Bager (fp) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om Etnografiska museet i Göteborg,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om Röhsska museet.

1993/94:Kr293 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en

bibliotekslag.

1993/94:Kr298 av Ewa Hedkvist Petersen m.fl. (s, -) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om en musik- och dansteater i Norrland.

1993/94:Kr304 av Kenneth Lantz (kds) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om bidrag till kultur i Skåne.

1993/94:Kr307 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas

55. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att de statliga kulturinstitutionerna

skall redovisa sina insatser för barn och ungdom,

56. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att vidga begreppet kultur för barn och

ungdom till att även omfatta medierna,

58. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om handlingsprogram för att främja

handikappades deltagande i kulturlivet,

59. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om Arbetsmarknads- och Kulturdepartementens

arbetsgrupp,

62. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om utställningsersättning,

67. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om en nationell fond för särskilt värdefulla

kulturmiljöer,

69. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om kulturell jämlikhet,

71. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en

bibliotekslag.

1993/94:A468 av Maj-Lis Lööw m.fl. (s) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om kultursatsningar i Sörmland.

Utskottet

Utredningsarbete på kulturområdet

Innehållet i den svenska kulturpolitiken är för närvarande

föremål för ett omfattande utredningsarbete i parlamentariska

kommittéer.

Kulturutredningen skall utreda kulturpolitikens inriktning

(dir. 1993:24).

Museiutredningen skall göra en översyn av mål- och

strukturfrågor m.m. inom det statliga och statsunderstödda

museiväsendet (dir. 1993:26 och 1993:51).

Teaterutredningen skall göra en översyn av Riksteaterns

betydelse för teaterlivet och ansvarsfördelningen mellan

Riksteatern och länsteatrarna (dir. 1993:25 och 1993:50).

Internationella kulturutredningen har i dagarna slutfört

sitt uppdrag att utreda frågan om kulturens internationalisering

(dir. 1993:52).

Kulturutredningen och Internationella kulturutredningen

har tillsatts efter förslag av kulturutskottet och uttalande av

riksdagen. De båda övriga utredningarna har, sedan särskilda

utredare tillsatts av regeringen, genom tilläggsdirektiv fått

parlamentarisk sammansättning i enlighet med vad riksdagen

uttalat efter förslag av utskottet.

Kulturutredningen har i uppgift att

göra en utvärdering av kulturpolitikens hittillsvarande

inriktning med utgångspunkt i 1974 års kulturpolitiska mål,

värdera kulturpolitiken med hänsyn till effekterna av de

resurser som har satsats,

göra en samlad bedömning av vilka krav och utmaningar som

kulturpolitiken har att möta under 1990-talet och på längre

sikt,

göra en analys av kulturverksamheternas och

kulturinstitutionernas utvecklingsmöjligheter,

lämna förslag om eventuellt förändrade mål för

kulturpolitiken,

precisera statens ansvar för kulturpolitiken,

lämna förslag till åtgärder för att främja kulturlivet och en

positiv utveckling av kulturen.

Särskild uppmärksamhet bör ägnas decentraliseringsmålet och

hur tillkomsten av kulturella centrum i landet kan främjas.

Utredningen bör noga beakta sambandet mellan de kulturpolitiska

ställningstaganden som görs av staten resp. kommunerna och

landstinget. Utredningens överväganden bör göras utifrån

förutsättningen att de offentliga utgifterna inte kan ökas.

I utredningsdirektiven görs en utförlig genomgång av uppdraget

till utredningen. I avsnittet med rubriken Kulturpolitikens

huvuduppgifter anförs bl.a. att utredningen bör beskriva

kulturpolitikens huvuduppgifter och att beskrivningen bör

grundas på bedömningar av vår tids samhällsförändringar och

vilka krav som följer av dessa. Statens ansvar bör analyseras.

Utredningen bör ha frihet att själv välja vilka aspekter på

kulturpolitiken som den önskar lyfta fram i sammanhanget. För

egen del pekar dock kulturministern på ett antal viktiga ämnen

som hon anser det vara angeläget att utredningen uppmärksammar.

Dessa anges under följande rubriker, nämligen (1) Kulturella

centrum, (2) Kulturen i det mångkulturella Sverige, (3) Den

internationaliserade kulturen, (4) Medieutvecklingen och

kulturpolitiken, (5) Värnet av kulturarvet, (6) Insatser för

barn och ungdom, (7) Folkbildningen, (8) Kulturens finansiering.

I ett annat avsnitt, Kulturpolitikens genomslagskraft, framhålls

bl.a. att de offentliga kulturpolitiska instrumenten samt

förutsättningarna för styrning, bl.a. genom resurser, i

framtiden väsentligen kommer att vara desamma som i dag.

Kulturpolitikens genomslag kommer i hög grad att vara beroende

av hur resurserna och instrumenten används. En del av

utredningens uppdrag, anförs det i direktiven, bör därför vara

att söka identifiera de hinder som kan finnas för

kulturverksamheternas och institutionernas positiva utveckling.

Bedömningarna av kulturpolitikens genomslagskraft bör bl.a. utgå

från ambitionen att

kvalitet, professionalism och mångfald bör främjas,

kulturpolitiskt stöd bör ge iakttagbara effekter samt främja

förnyelse och utveckling,

en ändamålsenlig och tydlig roll- och ansvarsfördelning

mellan olika beslutsnivåer i kulturpolitiken är

eftersträvansvärd,

kulturskapare skall ha goda villkor för sitt arbete.

Utredningen bör pröva om det finns skäl att föreslå

förändringar inom kulturområdets myndighetsstruktur, ansvars-

och anslagsfördelningen mellan myndigheterna samt

kulturbudgetens anslagsstrukturer. Utredningen bör granska om

den nuvarande formen för statsbidrag till regionala

kulturinstitutioner är ändamålsenligt utformad. I sammanhanget

anför kulturministern att hon bedömt att det inom två områden

finns särskilda skäl att pröva behovet av mer omfattande

förändringar av institutionsstruktur och ansvarsförhållanden.

Kulturministern hänvisar till att särskilda utredare därför

skall tillkallas på musei- och teaterområdena. Samråd bör ske

med dessa utredare, bl.a. i frågor som gäller statsbidraget till

de regionala kulturinstitutionerna. Ett underavsnitt till

avsnittet Kulturpolitikens genomslagskraft har rubriken

Konsekvenser av 1974 års kulturpolitik. Det framhålls att

utredningens uppdrag innehåller tydliga moment av en utvärdering

av hur 1974 års kulturpolitiska mål har uppfyllts. Till

uppdraget fogas önskvärdheten att utredningen överväger om den

förda politiken har haft negativa effekter på

kulturverksamheternas och institutionernas utveckling.

Synpunkten utvecklas närmare. Utredningen bör också göra en

värdering av om statens stöd till olika delar av kulturlivet

varit rimligt avvägt och om stödet förändrats på ett sätt som

motsvarar förändringen i kulturverksamheternas villkor och

behov.

Kulturutredningen har i början av innevarande år lagt fram

betänkandet (SOU 1994:9) Förnyelse och kontinuitet -- om konst

och kultur i framtiden. Betänkandet innehåller att antal

uppsatser om kulturens framtida roll och vilka krav som kan

komma att ställas på kulturpoliken. Uppsatserna har efter

önskemål av utredningen skrivits av 20 personer. Uppsatserna

skall bl.a. utgöra underlag för utredningens fortsatta arbete.

Kulturutredningen avser att redovisa sitt arbete i slutet av

år 1994.

Museiutredningen och Teaterutredningen kommer att redovisa

sina betänkanden inom kort.

I dagarna har Internationella kulturutredningen lagt fram

resultatet av sitt arbete, nämligen betänkandet (SOU 1994:35)

Vår andes stämma -- och andras. Kulturpolitik och

internationalisering.

Beträffande det närmare innehållet i utredningsuppdragen

hänvisar utskottet till utredningsdirektiven, till utskottets

betänkande 1992/93:KrU17 och -- i vissa avseenden -- den

följande framställningen och till betänkanden som utskottet

avger under våren om kulturbudgeten.

Utskottet vill här också nämna att Expertgruppen för studier

av svensk ekonomi (ESO) för kort tid sedan lagt fram rapporten

(Ds 1994:16) Varför kulturstöd? -- Ekonomisk teori och svensk

verklighet. De bedömningar som redovisas i rapporten har utsatts

för kritik i den allmänna debatten.

Allmänna synpunkter

Utskottet konstaterar inledningsvis att, vid en jämförelse med

motsvarande förhållanden under tidigare år, relativt få

motionsyrkanden avser övergripande frågor inom kulturpolitiken.

Detta är naturligt mot bakgrund av den omfattande

utredningsverksamhet på området som nu pågår i parlamentariska

former och som kan beräknas bli avslutad under innevarande år.

Eftersom beslut om utredningsarbetet och formerna för detta i

allt väsentligt skett enligt önskemål som kulturutskottet

framfört, finns det starka skäl som talar för att utskottet i

frågor som omfattas av utredningarbetet inte skall göra

uttalanden som i vart fall kan uppfattas som att utskottet

föregriper detta arbete. Denna bedömning kommer till uttryck i

utskottets motivering till sitt ställningstagande till många av

de motionsyrkanden som behandlas i följande avsnitt. Även i

frågor där det i sak råder olika uppfattningar om den

lämpligaste lösningen har utskottet således kunnat enas om en

gemensam motivering. Utskottet vill i sammanhanget erinra om att

utskottet förra året framhöll att det, eftersom

Kulturutredningen fått en parlamentarisk sammansättning,

framstår som naturligt att synpunkter som framförts motionsvägen

av företrädare för olika politiska partier med lätthet kan

lyftas fram inom utredningen. Motsvarande gäller självfallet i

fråga om de övriga utredningarna.

Kulturpolitikens mål, m.m.

I den socialdemokratiska partimotionen Kr307 framhålls att mer

aktiva insatser för att nå kulturell jämlikhet måste ges hög

prioritet i allt kulturpolitiskt arbete.

Utskottet har inte något att erinra mot synpunkterna i

motionen i denna del. Eftersom Kulturutredningen har som viktiga

uppgifter att lämna förslag om eventuellt förändrade mål för

kulturpolitiken och att precisera statens ansvar för

kulturpolitiken påkallar motionsyrkandet inte någon riksdagens

åtgärd (yrkande 69).

Eftersom Kulturutredningens arbete inte bör föregripas,

avstyrker utskottet också motion Kr289 (v) yrkandena 1 och 2. I

motionen, som är en partimotion, redovisas bl.a. Vänsterpartiets

syn på vissa av de nuvarande kulturpolitiska målen.

Motionärerna framhåller också angelägenheten av ett

mångkulturellt perspektiv på kulturpolitiken.

Decentraliseringsfrågor

Kulturella centrum, m.m.

I det betänkande där utskottet uttalade sig för en

övergripande kulturpolitisk utredning (bet. 1991/92:KrU18)

pekade utskottet på behovet av fortsatta överväganden om hur

strukturen av kulturinstitutioner kan byggas vidare i

geografiskt hänseende. Därvid diskuterades relativt ingående

önskvärdheten av att bygga upp kulturella centrum även utanför

Stockholm, på platser som har förutsättningar att erbjuda

kulturverksamheter och konstnärligt skapande av internationell

standard. I sammanhanget hänvisades bl.a. till de synpunkter om

sådana centrum som anförts i en Europarådsrapport från år 1990.

Kulturutskottet anknöt till det pågående utredningsarbetet

inom den parlamentariska beredningen (C 1992:06) om den

offentliga verksamhetens uppbyggnad och indelning på regional

nivå och anförde att dessa överväganden kan ge utgångspunkter

också för hur kulturens institutionsstruktur skall byggas i vårt

land. Som en annan utgångspunkt för behovet av fler

kulturcentrum anknöt utskottet till frågan om kulturens

betydelse för växtkraft och dynamik nationellt och regionalt.

I direktiven till Kulturutredningen anförs att överväganden

med de utgångspunkter som kulturutskottet angett bör vara ett

grundläggande moment i utredningens arbete.

Den lämnade redovisningen leder till slutsatsen att det inte

är erforderligt med någon riksdagens åtgärd med anledning av

motion Kr254 (kds), såvitt däri anförs synpunkter om att

kulturella stödjepunkter inte nödvändigtvis behöver erbjuda

ett brett kulturutbud utan skall kunna representeras av en

enskild institution som visat på god kvalitet ur ett såväl

nationellt som internationellt perspektiv (yrkande 1). Utskottet

anser således att motionsyrkandet ligger inom ramen för

Kulturutredningens uppdrag.

Det får också anses ligga inom Kulturutredningens uppdrag att

ta ställning till konkreta förslag rörande kulturcentrum av det

slag som framläggs i motion Kr289 (v). Motionärerna vill att

tjänster för regionala kulturkonsulenter skall inrättas och

att ett statligt stöd som successivt trappas av skall utgå för

att finansiera tjänsterna (yrkande 4). Yrkandet avstyrks

således.

Likaledes avstyrker utskottet ett yrkande i samma motion,

Kr289 (v), om att redan för nästa budgetår medel, fem miljoner

kronor, skall anvisas till Statens kulturråd för att stimulera

nya initiativ på kulturområdet utanför storstäderna (yrkande

3). Utredningsarbetet bör inte föregripas. Därtill kommer att

den statsfinansiella situationen är sådan att stor försiktighet

måste iakttas då det gäller att anvisa medel över statsbudgeten

till nya ändamål.

I Värmland finns politisk enighet om att göra Värmland

till ett sammanhållet kulturlän, framhålls det i motion

Kr290 (s). Värmland kan profileras som ett av de nya kulturella

centrum som ges särskilda utvecklingsmöjligheter, men det kräver

en generösare resurstilldelning, anförs det vidare.

Utskottet vill framhålla att Kulturutredningens uppdrag om

kulturella centrum avser alla delar av landet och således även

Värmland. Motionsyrkandet påkallar därför inte någon riksdagens

åtgärd (yrkande 4).

Andra decentraliseringsfrågor

Med hänvisning till statistik om fördelningen av det statliga

kulturstödet räknat per capita framhålls i motion Kr215 (m) att

det är nödvändigt att en övergripande analys görs av hur en

omfördelning av kulturstödet från Stockholm till andra regioner

kan komma till stånd för att skapa någorlunda jämbördig tillgång

till kultur för alla Sveriges invånare. Kulturutredningen bör

enligt motionärerna få tilläggsdirektiv.

Utskottet vill med anledning av motionsförslaget framhålla

följande. Då utskottet våren 1992 förordade att en

kulturpolitisk utredning skulle tillsättas angavs att

utredningens huvuduppgift borde vara att utvärdera i vad mån

1974 års kulturpolitiska mål uppfyllts och att därvid särskild

uppmärksamhet borde ägnas åt bedömningen av

decentraliseringsmålet. Utskottet framhöll att de statliga

insatserna till den regionala utvecklingen på kulturområdet

varit betydande men att det ännu kvarstår önskemål om insatser

av betydande omfattning. Utskottet framhöll också -- i samband

med diskussionen om regionala centrum i landet -- bl.a. att de

centrala kulturinstitutionerna har varit och är av stor

betydelse för hela landets kulturliv, något som kommit till

uttryck i budgetbedömningar. Utskottets överväganden har senare

kommit till uttryck i direktiven till Kulturutredningen.

Utredningen får inte lägga fram några förslag som innebär

budgetförsvagningar och detta har inte heller föreslagits av

motionärerna. I utredningsdirektiven understryks emellertid att

det är angeläget att de resurser som ställs till förfogande

används effektivt så att kulturen också i framtiden kan ges goda

ekonomiska villkor. Utredningen bör bl.a. bedöma om det inom

nuvarande resursramar finns behov av förändringar i den statliga

kulturbudgeten mot bakgrund av utredningens överväganden om

statens ansvar och önskemålet att främja en långsiktig och

stabil finansiering av prioriterade kulturverksamheter.

Utskottet vill här också hänvisa till vad som i årets

budgetproposition (bil. 12 s. 7) anförs om ökad

decentralisering.

Utskottet anser mot bakgrund av den lämnade redovisningen att

det inte är erforderligt med något riksdagens initiativ med

anledning av motionskravet. Utskottet vill tillägga att

utredningens ställningstagande då det gäller det statliga

kulturstödet självfallet måste ske med utgångspunkt i en

bedömning av hur de mål som enligt utredningen bör gälla för

kulturpolitiken i framtiden främjas på det mest effektiva

sättet.

Förra året behandlade utskottet utförligt frågan om

nationella uppdrag skall kunna ges åt museer eller andra

kulturinstitutioner ute i landet som har andra huvudmän än

staten (se bet. 1992/93:KrU17 s. 10--11 och 15--17). Utskottet

fann att överväganden rörande denna fråga får anses ligga inom

ramen för Kulturutredningens uppdrag. Eftersom varken arbetet

inom Kulturutredningen eller arbetet inom Museiutredningen borde

föregripas ansåg utskottet att riksdagen inte borde göra något

principiellt uttalande i frågan, såvitt avsåg museiområdet. Av

sammanhanget framgick att motsvarande måste gälla även

institutioner på andra kulturområden.

Utskottet anser att det inte inträffat någon omständighet som

föranleder en ändrad bedömning i angivna hänseende. Utskottet

anser därför att motion Kr257 (s) inte bör föranleda någon

riksdagens åtgärd, såvitt däri tas upp frågan om huruvida

regionala och lokala museer skall få möjlighet att ta ett

nationellt ansvar inom vissa områden (yrkande 5).

Liksom förra året har under den allmänna motionstiden i år

väckts motioner som avser ställningen i museiväsendet för två

Göteborgsmuseer, nämligen Röhsska museet och Etnografiska

museet.

Röhsska museet i Göteborg är ett kommunalt museum för

konsthantverk och design. Museet har tillkommit genom

testamentariska förordnanden till Göteborgs stad. Museet ingår i

Göteborgs museer, som erhåller statsbidrag i form av grundbidrag

för utställningsverksamheten via anslaget Bidrag till regionala

museer. I de i år aktuella motionerna -- Kr218 (m), Kr243 (s)

yrkande 2, Kr291 (fp) yrkande 2, Kr257 (s) yrkande 6 -- beskrivs

relativt utförligt museets verksamhet, och museets stora

betydelse inte bara för regionen utan för landet i dess helhet

understryks. Det finns vissa inbördes variationer mellan

motionskraven. Sammanfattningsvis kan de sägas ha till syfte att

den resurs som Röhsska museet utgör bättre än vad som hitintills

varit fallet skall tas till vara på det nationella planet.

Utskottet har tidigare behandlat motionskrav rörande Röhsska

museet (se bl.a. bet. 1991/92:KrU1 och 18 samt bet.

1992/93:KrU17). Med hänvisning till arbetet inom

Kulturutredningen och Museiutredningen anser utskottet att det

inte är erforderligt med någon riksdagens åtgärd med anledning

av motionerna. De avstyrks.

Även Etnografiska museet i Göteborg tillhör Göteborgs

museer och erhåller statsbidrag via grundbidragssystemet.

Utskottet har vid en rad tillfällen behandlat motionsyrkanden

rörande museets ställning (se bl.a. bet. 1991/92:KrU1 och 18

samt bet. 1992/93:KrU17). Utskottet har konstaterat att de

etnografiska samlingarna i Stockholm och Göteborg kompletterar

varandra och understrukit vikten av ett nära samarbete mellan de

etnografiska museerna i dessa städer. I motion Kr291 (fp) vill

motionärerna att de båda etnografiska museerna skall få ett

gemensamt samordningsansvar inom verksamhetsområdet (yrkande 1).

Utskottet anser att det inte är motiverat med något

riksdagsinitiativ med hänsyn till det pågående utredningsarbetet

inom Kulturutredningen och Museiutredningen. Motionsyrkandet bör

därför inte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Även i motion Kr298 (s,-) tas upp frågan om att ge en

icke-statlig kulturinstitution nationell status. Motionärerna

lämnar en utförlig redovisning för arbetet på att skapa en

musik- och dansteater i Norrland. Motionärerna redovisar att

de fyra nordligaste landstingen, Östersund, Sundsvall,

Härnösand, Umeå och Piteå kommuner samt Luleå och Härnösand

stift gemensamt bedriver detta arbete. Avsikten är att den nya

institutionen skall bygga på redan befintlig struktur kring

Norrlandsoperan i Umeå och innebära etablering av tre nya

scener, i Östersund för barnopera, i Sundsvall/Härnösand för

dansteater och i Piteå för kyrkoopera. Motionärerna framhåller

att en etablering av en sådan nationell kulturinstitution skulle

bli ett välbehövligt tillskott till de regionala och lokala

kultursatsningar som gjorts och görs inom Norrlandsregionen.

Utskottet har inhämtat att Kulturutredningen under sitt arbete

skaffat närmare information om den planerade institutionen. Med

hänvisning härtill och till vad som ovan anförts om utredningens

arbete bör motionen inte föranleda någon riksdagens åtgärd.

I detta sammanhang tar utskottet också upp till behandling

vissa övergripande motionsyrkanden som rör kultursatsningar i

vissa delar av landet.

Två av motionerna avser kulturen i Skåne. I motion Kr304

(kds) anförs i här aktuell del att det statliga kulturstödet bör

fördelas så rättvist som möjligt över landet och att Skåne

upprepade gånger blivit förfördelat vid fördelningen av statliga

medel till kulturen.

Utskottet hänvisar till vad som i inledningen till detta

avsnitt vid behandlingen av motion Kr215 anförts om

Kulturutredningens uppdrag då det gäller de statliga

kulturutgifterna. Motion Kr304 avstyrks i denna del (yrkande 1).

I motion Kr242 (fp) yrkas ett tillkännagivande till regeringen

om bl.a. behovet av ökat stöd till kulturinstitutioner eller

till kulturvårdsinsatser i Skåne.

De stödformer som avses handläggs i flertalet fall av Statens

kulturråd eller andra statliga organ.I fråga om några

institutioner har konkreta yrkanden om ökat stöd framställts i

andra motioner och prövas således i budgetsammanhang. Frågan om

inrättande av en regionteater i nordöstra Skåne får i första

hand prövas av de lokala och regionala huvudmän som kan vara

aktuella. Utskottet vill slutligen då det gäller önskemålen om

en nationalscen i Skåne hänvisa till Kulturutredningens arbete.

Av det sagda följer att utskottet avstyrker motionen i aktuell

del (yrkande 4).

Angelägenheten av att göra statliga insatser för Sörmlands

kulturliv understryks i motion A468 (s). Motionärerna hänvisar

genomgående till de konkreta förslag som lagts fram i andra

socialdemokratiska motioner, bl.a. partimotionen Kr307.

Utskottet kan -- med hänvisning till den lämnade redovisningen

-- konstatera att merparten av de satsningar som motionärerna

uttalar sig för ligger inom ramen för förslag som kommer att

prövas i budgetsammanhang under våren. Då det gäller synpunkter

som framförs i motionen om statlig medverkan vid tillkomsten av

ett Grafikens hus i Mariefred -- i Kungsladugården som förvaltas

av Statens fastighetsverk -- vill utskottet upplysa om att

utskottet räknar med att under hösten i år bereda motion Kr272,

vari samma fråga tas upp. Utskottet får då möjlighet att väga in

även de synpunkter som framförts i den nu aktuella motionen.

Utskottet anser med hänvisning till det anförda att motion A468

i här aktuell del inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd

(yrkande 4).

Barn- och ungdomskultur

I fem motioner framställs yrkanden som med inbördes

variationer syftar till att främja barn- och ungdomskultur.

Som en bakgrund till redovisningen för och bedömningen av

yrkandena vill utskottet i korthet erinra om följande.

Behovet av insatser inom kulturpolitikens ram som riktar sig

mot barn och ungdom har ofta uppmärksammats under senare år av

både regering -- såväl den nuvarande som den tidigare -- och

riksdag. I direktiven till Kulturutredningen framhålls att det

likväl finns starka skäl som talar för att denna aspekt på

kulturpolitiken i än högre grad behöver sättas i förgrunden

framöver. Utredningen bör redovisa förslag om lämpliga vägar för

att stärka kulturens ställning bland barn och ungdom. Den bör

därvid utgå från förhållandet att barnens kulturintresse

grundläggs i hemmet och i skolan. Skolan är vår kanske

viktigaste kulturinstitution, anförs det vidare i

utredningsdirektiven.

Utskottet vill i sammanhanget nämna att som påpekas i

utredningsdirektiven viktigt underlagsmaterial för

Kulturutredningens analyser tagits fram av Statens kulturråd,

bl.a. när det gäller kulturinstitutionernas insatser för barn

och ungdom.

I andra betänkanden under våren behandlar utskottet

regeringens budgetförslag på kultur- och medieområdet samt

motionsyrkanden om bl.a. ökade resurser till insatser för barn

och ungdom. Utskottet begränsar sig därför i detta sammanhang

till att erinra om att regeringen i sitt budgetförslag beräknar

medel till 26 grundbelopp som skall kunna utgöra en rörlig

resurs för att stimulera länsteatrarna att i ökad utsträckning

utveckla verksamheten för barn och ungdom.

I motion Kr259 (kds) och motion Kr307 (s) framställs yrkanden

om barn- och ungdomskulturen som har ett likartat syfte. Enligt

förstnämnda motion understryks vikten av att det sker en

uppföljning av bl.a. de statliga institutionernas

medelsanvändning så att de goda ambitioner som finns hos

politiker och andra beslutsfattare resulterar i att barn- och

ungdomskulturen verkligen prioriteras och anpassas till de ungas

behov. I motion Kr307 föreslås att de statliga och

statsunderstödda kulturinstitutionerna i sina

anslagsframställningar konkret redovisar vad de gör för barn

och ungdom och hur de vill utnyttja tillgängliga resurser för

att utveckla verksamheten för barn och ungdom (yrkande 55).

Utskottet uttalade förra året med anledning av ett yrkande

likartat med yrkandet i motion Kr307 att utskottet utgår från

att redovisningar av här aktuellt slag i fortsättningen kommer

att lämnas i verksamhetsberättelser och anslagsframställningar

utan att riksdagen gör något särskilt uttalande i frågan. Denna

bedömning kvarstår. Utskottet vill tillägga att det framstår som

naturligt att det i anvisningarna till institutionerna inför de

fördjupade anslagsframställningar som skall avse nästa treåriga

budgetperiod ställs krav på en redovisning av insatserna för

barn och ungdom. Då det gäller statsunderstödda

kulturinstitutioner, i första hand de regionala institutionerna,

framstår det som naturligt att Statens kulturråd överväger

behovet av att kräva in sådan redovisning som här avses. Med

hänvisning till det anförda anser utskottet att motionsyrkandena

inte påkallar någon riksdagens åtgärd.

Motionären bakom motion Kr267 (c) anser att det är viktigt att

särskilda medel anvisas för att de regionala museerna skall

kunna utveckla sin barn- och ungdomsverksamhet på samma sätt

som varit fallet med teatrarna (yrkande 2).

Utskottet delar motionärens uppfattning i fråga om

angelägenheten av att även de regionala museerna satsar på

verksamhet för barn och ungdom. Med hänsyn till att

Kulturutredningen skall granska om den nuvarande formen för

statsbidrag till regionala kulturinstitutioner är ändamålsenligt

utformad är utskottet inte berett att i detta sammanhang uttala

sig för att särskilda medel anvisas för sådan verksamhet. Den

satsning på rörliga grundbelopp för utveckling av länsteatrarnas

verksamhet för barn och ungdom som föreslås i

budgetpropositionen kan, om riksdagen godtar den, bli av

betydelse för bedömningen av lämpligheten av att införa

motsvarande möjlighet på museiområdet, detta under förutsättning

att det nuvarande grundbidragssystemet bibehålls. Utskottet

avstyrker således motionsyrkandet.

I motion Kr307 (s) vill motionärerna också att riksdagen skall

göra vissa uttalanden om vidgning av begreppet kultur för barn

och ungdom så att begreppet kommer att omfatta även medierna

(yrkande 56). Motionärerna anser att intresset för de nya

medierna i framtiden måste påverka inriktningen av satsningarna

på barns och ungdomars kultur. Datagrafik och databaserade

metoder ger nya möjligheter till skapande verksamhet.

AV-centraler och de lokala kabelsändarföretagen har goda

förutsättningar att stödja skolans medieundervisning, framhålls

det.

I direktiven till Kulturutredningen anges bl.a. att

utredningen bör analysera förhållandet mellan kulturpolitiken

och utvecklingen inom massmedia. Utskottet delar den bedömning

som ligger bakom motionskravet och som kommer till uttryck i

utredningsdirektiven att utvecklingen inom medieområdet --

särskilt för de elektroniska medierna -- ger nya förutsättningar

för kulturpolitiken i många hänseenden. Med hänvisning till

Kulturutredningens uppdrag och med beaktande av att

motionsyrkandet i första hand synes inriktat mot insatser på den

kommunala nivån, där den kommunala självstyrelsens villkor måste

respekteras, avstyrker utskottet motionsyrkandet. Som utskottet

framhöll förra året förutsätter utskottet att kommunerna strävar

efter att ge barn- och ungdomskulturen en hög prioritet i den

kommunala budgeten (bet. 1992/93:KrU17 s. 23). AV-verksamheten

är i allmänhet väl utvecklad i kommunerna.

I motion Kr242 (fp) framförs vissa synpunkter om

barnkulturen i Skåne. I avvaktan på resultatet av

Kulturutredningens arbete anser motionärerna att barnkulturen i

Skåne bör få del av de 26 rörliga grundbelopp till länsteatrarna

som föreslås i budgetpropositionen.

Utskottet, som anser att det, utöver vad som anförts i det

föregående av generell art, inte finns skäl att göra några

särskilda uttalanden om barnkulturen i Skåne, hänvisar till sitt

betänkande KrU21 Teater, dans och musik då det gäller

fördelningen av de åsyftade grundbeloppen. Motionsyrkandet

avstyrks (yrkande 3).

Frågan om särskilt handlingsprogram för handikappades

deltagande i kulturlivet

I motion Kr307 (s) diskuteras frågor om kultur för

handikappade. Motionärerna erinrar bl.a. om att i betänkandet

(SOU 1992:52) Ett samhälle för alla, som var slutbetänkandet av

1989 års handikapputredning, de handikappades situation belysts

och att därvid även kulturfrågorna behandlats. Motionärerna

redovisar i motionen hur tillgängligheten för handikappade till

vissa kulturaktiviteter förbättrats bl.a. genom insatser av

Riksteatern.

En utförlig remissammanställning över det ovan angivna

betänkandet har publicerats (SOU 1992:52). Utskottet vill

framhålla att sammanställningen innehåller en rad beaktansvärda

synpunkter bl.a. då det gäller kultur och medier. Kulturrådet

bedömer att det behövs ett handlingsprogram för

funktionshindrades deltagande i kulturlivet. Ett program bör

enligt myndigheten utarbetas på regeringens uppdrag av Statens

kulturråd i samverkan med berörda myndigheter. I motion Kr307

framställs ett yrkande som syftar till att riksdagen skall

uttala sig för att regeringen åt Kulturutrådet skall ge i

uppdrag att utarbeta ett handlingsprogram för de handikappades

deltagande i kulturlivet.

Utskottet gör följande bedömning. Det ingår i

Kulturutredningens uppdrag att se över 1974 års kulturpolitiska

mål. Ett av målen innehåller att kulturpolitiken skall utformas

med hänsyn till eftersatta gruppers erfarenheter och behov.

Utskottet vill i anslutning härtill nämna att regeringen till

Kulturutredningen överlämnat bl.a. en skrivelse från Statens

handikappråd med begäran om tilläggsdirektiv till utredningen om

mål och medel för att underlätta ett kulturliv för alla, dvs.

även för personer med funktionshinder.

Med hänsyn till det anförda anser sig utskottet kunna utgå

från att Kulturutredningen överväger om initiativ bör tas till

utarbetandet av ett sådant program som motionärerna föreslår

eller om andra vägar bör väljas för att i högre grad än vad som

för närvarande är fallet tillgodose de handikappades berättigade

krav på delaktighet även på kulturområdet. Med hänvisning till

det anförda anser utskottet att motionsyrkandet inte bör

föranleda någon riksdagens åtgärd (yrkande 58).

Frågan om införande av en bibliotekslag

Utskottet har vid en rad tillfällen under senare år behandlat

biblioteksfrågor. Sådana frågor har också varit föremål för en

omfattande debatt utanför riksdagen. I oktober 1992 höll

kulturutskottet en utfrågning i ämnet. I anslutning till

utfrågningen diskuterade utskottet ingående frågan om utredande

av bl.a. förutsättningarna för införande av en bibliotekslag.

Kulturutskottet stannade för att inte ta något initiativ i

frågan.

Utskottet vill vidare erinra om följande.

Efter förslag av regeringen beslöt riksdagen förra året om en

ändring av upphovsrättslagen enligt vilken det krävs tillstånd

av upphovsmännen vid uthyrning (och därmed jämförliga

rättshandlingar) av exemplar av litterära verk till allmänheten

(prop. 1992/93:214, bet. 1992/93:LU44, rskr. 1992/93:413).

I yttrande till lagutskottet i ärendet tillstyrkte utskottet

regeringsförslaget (yttr. 1992/93:KrU12y). Utskottet anförde

vidare bl.a. följande.

Utskottet vill i sammanhanget erinra om att de önskemål om en

bibliotekslag som framförts i olika sammanhang genomgående

innefattat krav på att det i en sådan lag skulle stadgas att

bibliotekslån skall vara avgiftsfria. Ett genomförande av

förslaget i propositionen innebär att författarna får en

lagstadgad rätt att själva avgöra huruvida deras böcker skall få

lånas ut mot avgift. Kulturutskottet gör bedömningen att kravet

på en lagreglering i vad avser för låntagarna avgiftsfria boklån

på bibliotek därmed i praktiken blir tillgodosett. Vid denna

bedömning beaktar utskottet bl.a. att Sveriges författarförbund

starkt drivit kravet på en bibliotekslag innefattande en

bestämmelse om avgiftsfria boklån.

Under den allmänna motionstiden i år har väckts fem motioner i

vilka framställs yrkanden som syftar till att en bibliotekslag

skall införas.

Med hänvisning till den ovan lämnade redovisningen och till

den möjlighet till en fördjupad prövning av frågan om införandet

av en bibliotekslag som finns inom Kulturutredningen anser

utskottet att följande motionsyrkanden inte bör föranleda någon

riksdagens åtgärd, nämligen Kr220 (v), Kr227 (s), Kr289 (v)

yrkande 5, Kr293 (s) yrkande 1 och Kr307 (s) yrkande 71.

Kulturen som lokaliseringsfaktor m.m.

Alltsedan rapporten (Ds 1991:22) Kulturen som

lokaliseringsfaktor, som grundade sig på undersökningar i

Tyskland, publicerades våren 1991 har det förekommit en livlig

diskussion i vårt land om vilken betydelse kulturen har som

lokaliseringsfaktor och som produktionsfaktor.

I tre motioner, Kr252 (m), Kr256 (kds) och Kr257 (s),

diskuteras, utifrån delvis olika aspekter, frågor av detta slag.

Motion Kr252 syftar till att det i Sverige skall komma till

stånd forskning på området i anslutning till Exposition 1997 i

Stockholm och till aktiviteterna år 1998, då Stockholm blir

kulturhuvudstad. I motion Kr256 vill motionärerna ha en

ekonomisk expertutredning på området. I motion Kr257 understryks

-- med utgångspunkt i förhållandena i Västsverige --

kulturlivets roll i infrastrukturen med hänsyn till dess

betydelse som lokaliseringsfaktor.

Utskottet anser med utgångspunkt i de synpunkter som anförts i

motionerna att det skulle vara av stort intresse att få till

stånd en diskussion på området grundad på material som bygger på

svenska förhållanden.

Utskottet har inhämtat att det i anknytning till

Kulturutredningen pågår ett kartläggningsarbete som syftar till

att sammanställa utrednings- och forskningsmaterial som avser de

i motionerna upptagna frågeställningarna. Det finns därför skäl

utgå från att utredningen överväger behovet av att ta initiativ

av det slag som anges i motionerna. Motionsyrkandena påkallar

därför inte någon åtgärd av riksdagen (Kr252, Kr256 och Kr257

yrkande 1).

Det finns skäl att tillägga följande. Våren 1991 diskuterade

utskottet en motion som innehöll synpunkter på kulturens

lönsamhet (se bet. 1991/92:KrU18 s. 12). Utskottet tog klart

avstånd från uttalanden i motionen om att det är hög tid att

betrakta kulturen som en näring. En följd av ett sådant

betraktelsesätt borde rimligen bli, anförde utskottet, att

sådana kultursatsningar som inte kan bevisas vara ekonomiskt

lönsamma skall upphöra. Det försök till samhällsekonomiskt

resonemang som gjorts i motionen i syfte att motivera offentligt

kulturstöd visade också, anförde utskottet, vilka svårigheter

det möter att med trovärdighet bevisa värdet av satsningar på

kulturen, om man begränsar sig till att betrakta den rent

ekonomiska lönsamheten. Utskottet utvecklade skälen härför

närmare. Utskottet anförde vidare bl.a. att utskottet anser att

frågan om offentliga kultursatsningar även i fortsättningen

måste betraktas främst utifrån andra värderingar än rent

ekonomiska.

I anslutning till det anförda bör här nämnas att Expertgruppen

för studier i offentlig ekonomi för någon vecka sedan lade fram

rapporten (Ds 1994:16) Varför kulturstöd? -- Ekonomisk teori och

svensk verklighet. I rapporten lämnas bl.a. några kortfattade

synpunkter på frågan om kultur som lokaliseringsfaktor.

Nationell fond för kulturmiljöinvesteringar

Efter förslag av utskottet begärde riksdagen våren 1992 hos

regeringen att frågan om bildandet av en svensk stiftelse för

förvaltning av värdefulla kulturmiljöer -- både statliga och

icke statliga sådana avses -- skulle bli föremål för ingående

överväganden med utgångspunkt i en tidigare gjord utredning

(bet. 1991/92:KrU18 s. 18 f.). I årets budgetproposition anmäls

att det enligt regeringens bedömning är lämpligt att först vinna

erfarenheter av hur Fastighetsverkets kulturförvaltning

utfaller, innan ställning tas till det lämpliga att dessutom

bilda en stiftelse (bil. 12 s. 86). Utskottet vill för sin del

uttala viss förståelse för den gjorda bedömningen men vill

samtidigt starkt understryka att det är oundgängligen nödvändigt

att frågan, som avser ett vidare område än de statligt ägda

kulturmiljöerna, får en lösning inom överskådlig framtid. Det

bör inte finnas något hinder mot att frågan blir föremål för

närmare utredning, även om ett eventuellt genomförande av

förslaget kan behöva anstå i avvaktan på sådana erfarenheter som

regeringen anger.

I motion Kr307 (s) tas upp frågan om en annan form av fond,

dvs. någon form av stiftelse, på kulturmiljöområdet.

Motionärerna vill att det skall bildas en nationell kulturfond

som i första hand skall ge investeringsbidrag och inte användas

till bidrag till drift eller verksamhet. Bidrag från fonden bör

utgå till särskilt värdefulla kulturmiljöer. En sådan fond

skulle skapa förutsättningar för fler människor att ta del av

kultur, främja utvecklingen av kulturturismen och möjliggöra

större projekt för att ta till vara sevärdheter och attraktioner

i den egna bygden. Motionärerna anför slutligen att fonden

skulle vara av betydelse för lokal utveckling av samhälle och

näringsliv. Kulturutredningen bör få i uppdrag att i enlighet

med det anförda utreda möjligheterna att skapa en fond för

särskilt värdefulla kulturmiljöer.

Utskottet vill erinra om att utskottet för två år sedan

behandlade motionskrav med likartade syften, dock med den

skillnaden att då aktuella yrkanden innebar att den förordade

kulturfonden eller, enligt ett av yrkandena, flera fonder,

skulle användas även för investeringar i nya teatrar,

konserthallar, konsthallar och museer (se ovan angivna

betänkande 1991/92:KrU18 s. 9 f.). I sitt av riksdagen godkända

betänkande hänvisade utskottet till det anslag för bidrag till

ny- och ombyggnad av icke-statliga kulturbyggnader som finns på

kulturhuvudtiteln (B 4). Vidare hänvisade utskottet till att

resultatet av den utredning om kulturpolitikens inriktning som

utskottet förordat i samma betänkande -- dvs. den

kulturutredning som nu arbetar -- kunde få betydelse för

motionsönskemålen. Utskottet avstyrkte enhälligt motionskraven

med de gjorda hänvisningarna.

Utskottet är inte berett att med anledning av det nu aktuella

motionsyrkandet förorda att riksdagen tar initiativ till

inrättandet av en sådan kulturfond som föreslås. Till

kulturmiljövård -- liksom till bidrag till icke-statliga

kulturbyggnader -- kommer enligt vad utskottet inhämtat i

dagarna av sysselsättningsskäl betydande belopp att avdelas av

medel som riksdagen anvisat för arbetsmarknadsinsatser.

Utskottet vill vidare, liksom för två år sedan, hänvisa till

Kulturutredningens arbete. Motionsyrkandet avstyrks därför

(yrkande 67).

Särskilda frågor

Frågan om utställningsersättning och vilket ansvar de

olika utställningsanordnarna skall ha för sådan ersättning bör

utredas av Kulturutredningen, anser motionärerna bakom motion

Kr307 (s).

Utskottet vill framhålla att den av motionärerna upptagna

frågan ligger inom ramen för Kulturutredningens uppdrag. Det får

ankomma på utredningen att avgöra huruvida frågan skall tas upp

till närmare prövning. Utskottet anser att motionen inte bör

föranleda någon riksdagens åtgärd i här aktuell del (yrkande

62).

Enligt motion Kr254 (kds) bör stöd till enskilda

konstnärer i större utsträckning än vad som för närvarande är

fallet knytas till projekt eller avgränsade uppdrag.

Utskottet delar den uppfattning som motionsförslaget är ett

uttryck för. Utskottet vill framhålla att bidragsfördelningen av

Bildkonstnärsfonden numera har den inriktning som motionärerna

förordar. Med hänsyn härtill och till Kulturutredningens uppdrag

anser utskottet att det inte är erforderligt med någon

riksdagens åtgärd med anledning av motionen i aktuell del

(yrkande 2).

I budgetpropositionen redovisas att det inom regeringskansliet

arbetar en interdepartemental arbetsgrupp med representanter

för Kultur- och Arbetsmarknadsdepartementen med uppgift att

följa frågor som är av gemensamt intresse för kultur-,

arbetsmarknads- och regionalpolitik (bil. 12 s. 11).

Motionärerna bakom motion Kr307 (s) vill att arbetsgruppen

skall forcera sitt arbete och därvid prioritera frågan om de

konstnärliga yrkesutövarna (yrkande 59).

Av budgetpropositionen framgår att arbetsgruppen skall studera

bl.a. insatser för konstnärliga yrkesutövare och att den därvid

kommer att ägna särskild uppmärksamhet åt formerna för de

insatser som sker genom kulturarbetsförmedlingarna. Utskottet

har inhämtat att arbetet redan påbörjats. Motionsyrkandet bör

enligt utskottets mening inte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Motion Kr228 (s) har till syfte att Statens kulturråd skall

lägga fram förslag till hur andra bidragsmottagare än

institutioner skall kunna få besked om bidragsbeslut i ett

tidigare skede än som för närvarande är fallet.

Utskottet delar uppfattningen att det är angeläget att

bidragsbeslut kan lämnas så tidigt som möjligt. Utskottet vill

erinra om att Statens kulturråd under senare år i vissa fall

informerat bidragsmottagare om myndighetens bedömning i fråga om

kommande bidragsbeslut. Utskottet vill dock samtidigt framhålla

att viss försiktighet måste iakttas i detta hänseende i de fall

där bidragsbesluten är beroende av beslut av statsmakterna, som

ännu inte fattats. Utskottet vill vidare framhålla att det

utredningsarbete som pågår inom bl.a. Kulturutredningen bör

kunna få betydelse för den i motionen upptagna frågan.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionen.

I motion Kr219 (-) föreslås att regeringen skall öka

satsningen på all kulturell verksamhet.

Utskottet avstyrker motionen. Utskottet anser nämligen att

riksdagen i sedvanlig ordning bör pröva medelsbehovet under de

olika kulturanslagen.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande kulturell jämlikhet

att riksdagen avslår motion 1993/94:Kr307 yrkande 69,

res. 1 (s)

2. beträffande de kulturpolitiska målen m.m.

att riksdagen avslår motion 1993/94:Kr289 yrkandena 1 och 2,

res. 2 (v)

3. beträffande kulturella stödjepunkter

att riksdagen avslår motion 1993/94:Kr254 yrkande 1,

4. beträffande regionala kulturkonsulenter

att riksdagen avslår motion 1993/94:Kr289 yrkande 4,

res. 3 (v)

5. beträffande medelsanvisning för Stimulans av nya

initiativ på kulturområdet utanför storstäderna

att riksdagen avslår motion 1993/94:Kr289 yrkande 3,

res. 4 (v)

6. beträffande Värmland som sammanhållet kulturlän

att riksdagen avslår motion 1993/94:Kr290 yrkande 4,

7. beträffande omfördelning av kulturstödet

att riksdagen avslår motion 1993/94:Kr215,

8. beträffande ett nationellt ansvar för regionala och

lokala museer

att riksdagen avslår motion 1993/94:Kr257 yrkande 5,

9. beträffande Röhsska museet i Göteborg

att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Kr218, 1993/94:Kr243

yrkande 2, 1993/94:Kr291 yrkande 2 och 1993/94:Kr257 yrkande 6,

10. beträffande Etnografiska museet i Göteborg

att riksdagen avslår motion 1993/94:Kr291 yrkande 1,

11. beträffande musik- och dansteater i Norrland

att att riksdagen avslår motion 1993/94:Kr298,

12. beträffande kultur i Skåne

att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Kr242 yrkande 4 och

1993/94:Kr304 yrkande 1,

13. beträffande Sörmlands kulturliv

att riksdagen avslår motion 1993/94:A468 yrkande 4,

14. beträffande uppföljning och redovisning av insatser för

barn och ungdom

att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Kr259 och

1993/94:Kr307 yrkande 55,

15. beträffande anvisande av särskilda medel för de

regionala museernas barn- och ungdomsverksamhet

att riksdagen avslår motion 1993/94:Kr267 yrkande 2,

16. beträffande vidgning av begreppet kultur för barn och

ungdom

att riksdagen avslår motion 1993/94:Kr307 yrkande 56,

res. 5 (s)

17. beträffande barnkulturen i Skåne

att riksdagen avslår motion 1993/94:Kr242 yrkande 3,

18. beträffande handlingsprogram för de handikappades

deltagande i kulturlivet

att riksdagen avslår motion 1993/94:Kr307 yrkande 58,

res. 6 (s)

19. beträffande frågan om införande av en bibliotekslag

att riksdagen avslår motion 1993/94:Kr220, 1993/94:Kr227,

1993/94:Kr289 yrkande 5, 1993/94:Kr293 yrkande 1 och

1993/94:Kr307 yrkande 71,

res. 7 (s, v)

20. beträffande kulturen som lokaliseringsfaktor m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Kr252, 1993/94:Kr257

yrkande 1 och 1993/94:Kr256,

21. beträffande nationell fond för

kulturmiljöinvesteringar

att riksdagen avslår motion 1993/94:Kr307 yrkande 67,

res. 8 (s)

22. beträffande utställningsersättning

att riksdagen avslår motion 1993/94:Kr307 yrkande 62,

res. 9 (s)

23. beträffande anknytning till projekt m.m. vid stöd till

enskilda konstnärer

att riksdagen avslår motion 1993/94:Kr254 yrkande 2,

24. beträffande viss interdepartemental arbetsgrupp

att riksdagen avslår motion 1993/94:Kr307 yrkande 59,

res. 10 (s)

25. beträffande tidpunkten för besked om bidragsbeslut

att riksdagen avslår motion 1993/94:Kr228,

26. beträffande ökade satsningar på all kulturell

verksamhet

att riksdagen avslår motion 1993/94:Kr219.

Stockholm den 3 mars 1994

På kulturutskottets vägnar

Åke Gustavsson

I beslutet har deltagit: Åke Gustavsson (s), Charlotte

Branting (fp), Elisabeth Fleetwood (m), Hugo Hegeland (m), Maja

Bäckström (s), Berit Oscarsson (s), Anders Nilsson (s), Göran

Åstrand (m), Richard Ulfvengren (nyd), Ingegerd Sahlström (s),

Carl-Johan Wilson (fp), Björn Kaaling (s), Stina Eliasson (c),

Alwa Wennerlund (kds) och Elisabeth Persson (v).

Reservationer

1. Kulturell jämlikhet (mom. 1)

Åke Gustavsson, Maja Bäckström, Berit Oscarsson, Anders

Nilsson, Ingegerd Sahlström och Björn Kaaling (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar

med "Utskottet har" och slutar med "(yrkande 69)" bort ha

följande lydelse:

Utskottet delar den uppfattning som kommer till uttryck i

motion Kr307 (s) om att aktiva insatser för att nå kulturell

jämlikhet måste ges hög prioritet i allt kulturpolitiskt arbete.

Utskottet tillstyrker därför det här aktuella motionsyrkandet

(yrkande 69). Vad utskottet anfört bör således riksdagen som sin

mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande

lydelse:

1. beträffande kulturell jämlikhet

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Kr307 yrkande 69

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. De kulturpolitiska målen m.m. (mom. 2)

Elisabeth Persson (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar

med "Eftersom Kulturutredningens" och slutar med "på

kulturpolitiken" bort ha följande lydelse:

I Vänsterpartiets partimotion Kr289 (v) tas upp vissa centrala

frågor om Vänsterpartiets syn på den framtida kulturpolitiken.

Utskottet delar den uppfattning som kommer till uttryck i

motionen om kulturpolitikens mål och inriktning och om vikten av

att det finns ett mångkulturellt perspektiv på kulturpolitiken.

Starka intressen strävar mot att mönstra ut de kulturpolitiska

mål som vänstern vill stärka. Mer än tidigare måste därför

riksdag och regering ägna uppmärksamhet åt att stärka de mål som

betonar allas rätt att delta i skapande aktiviteter, främjar

kontakten mellan människor, ökar förståelsen över kulturgränser,

skapar identitet genom att ta till vara och levandegöra

kulturarvet och ta hänsyn till eftersatta gruppers erfarenheter

och behov.

I ett mångkulturellt samhälle som Sverige är det av största

vikt att förståelsen för andra kulturer ökar och att vi breddar

medvetandet om kulturarvs och sedvänjors relativitet.

I enlighet med det anförda tillstyrker utskottet motion Kr289

i här aktuell del (yrkandena 1 och 2).

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande

lydelse:

2. beträffande de kulturpolitiska målen m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Kr289 yrkandena 1

och 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört,

3. Regionala kulturkonsulenter (mom. 4)

Elisabeth Persson (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar

med "Det får" och slutar med "avstyrks således" bort ha följande

lydelse:

I motion Kr289 (v) framförs ett förslag som syftar till att

tjänster för regionala kulturkonsulenter skall inrättas och att

ett statligt stöd som successivt trappas av skall utgå för att

finansiera tjänsterna (yrkande 4).

Utskottet biträder förslaget. Som framhålls i motionen bör

bidragen kunna ges till landsting, länsbildningsförbund och

länskulturinstitutioner av olika slag.

Vad utskottet anfört bör riksdagen med bifall till motionen i

här aktuell del som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande

lydelse:

4. beträffande regionala kulturkonsulenter

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Kr289 yrkande 4

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. Medelsanvisning för Stimulans av nya initiativ på

kulturområdet utanför storstäderna (mom. 5)

Elisabeth Persson (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar

med "Likaledes avstyrker" och slutar med "nya ändamål" bort ha

följande lydelse:

Enligt utskottets mening är det viktigt att Statens kulturråd

redan för nästa budgetår får resurser för att göra särskilda

satsningar för att stimulera nya initiativ på kulturområdet

utanför storstäderna. Utskottet tillstyrker därför förslag i

motion Kr289 (v) om att 5 miljoner kronor skall anvisas för

ändamålet för budgetåret 1994/95 (yrkande 3).

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande

lydelse:

5. beträffande medelsanvisning för Stimulans av nya

initiativ på kulturområdet utanför storstäderna

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Kr289 yrkande 3

under ett nytt anslag benämnt Stimulans av nya initiativ på

kulturområdet utanför storstäderna för budgetåret 1994/95

under elfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på

5 000 000 kr,

5. Vidgning av begreppet kultur för barn och ungdom (mom. 16)

Åke Gustavsson, Maja Bäckström, Berit Oscarsson, Anders

Nilsson, Ingegerd Sahlström och Björn Kaaling (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13

börjar med "I direktiven" och slutar med "i kommunerna" bort ha

följande lydelse:

I motion Kr307 (s) framhålls att barns och ungdomars

fritidsvanor och kulturvanor inte har förändrats på något

dramatiskt sätt under de senaste decennierna med det väsentliga

undantaget att barn och ungdom alltmer ägnar sin tid åt medier.

Intresset för data- och TV-spel men också för datorer i

allmänhet har särskilt bland unga pojkar ökat mycket. Olika

nätverk byggs upp och experiment med multimedia förekommer, på

något håll i stor skala. Som angetts i motionen måste intresset

för de nya medierna i framtiden påverka inriktningen av

satsningarna på barns och ungdoms kultur.

I direktiven till Kulturutredningen anges visserligen bl.a.

att utredningen bör analysera förhållandet mellan

kulturpolitiken och utvecklingen inom massmedia, men utskottet

anser att frågan är så viktig att riksdagen redan nu bör slå

fast att begreppet kultur för barn och ungdom även skall omfatta

medierna.

Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen med bifall till

motion Kr307 i här aktuell del (yrkande 56) som sin mening ge

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 16 bort ha följande

lydelse:

16. beträffande vidgning av begreppet kultur för barn och

ungdom

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Kr307 yrkande 56

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

6. Handlingsprogram för de handikappades deltagande i

kulturlivet (mom. 18)

Åke Gustavsson, Maja Bäckström, Berit Oscarsson, Anders

Nilsson, Ingegerd Sahlström och Björn Kaaling (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14

börjar med "Med hänsyn" och slutar med "(yrkande 58)" bort ha

följande lydelse:

Som redovisats i det föregående har Kulturutredningen att se

över 1974 års kulturpolitiska mål, däribland även målet att

kulturpolitiken skall utformas med hänsyn till eftersatta

gruppers erfarenheter och behov. Bl.a. med hänsyn härtill finns

det skäl utgå från att utredningen kommer att ägna uppmärksamhet

åt frågor om de handikappades kulturverksamhet. Det är viktigt

att så sker. Med hänsyn till de mycket omfattande uppgifter som

ankommer på Kulturutredningen anser utskottet att det finns skäl

att redan innan resultatet av utredningens arbete föreligger

initiativ tas som kan leda till en förbättring av de

handikappades möjligheter att delta i kulturlivet.

Utskottet tillstyrker därför förslaget i motion Kr 307 (s) om

att riksdagen bör uttala sig för att ett handlingsprogram för

att främja handikappades deltagande i kulturlivet bör tas fram

av Statens kulturråd (yrkande 58).

dels att utskottets hemställan under 18 bort ha följande

lydelse:

18. beträffande handlingsprogram för de handikappades

deltagande i kulturlivet

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Kr307 yrkande 58

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

7. Frågan om införande av en bibliotekslag (mom. 19)

Åke Gustavsson (s), Maja Bäckström (s), Berit Oscarsson (s),

Anders Nilsson (s), Ingegerd Sahlström (s), Björn Kaaling (s)

och Elisabeth Persson (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14

börjar med "Utskottet vill" och på s. 15 slutar med "yrkande 71"

bort ha följande lydelse:

I fem motioner tas upp frågan om införande av en

bibliotekslag. I fyra av motionerna, nämligen Kr220 (v), Kr227

(s), Kr293 (s) yrkande 1 och Kr307 (s) yrkande 71 framställs

krav på att riksdagen skall begära att regeringen skall lägga

fram förslag om en sådan lag. I en av motionerna, Kr289 (v)

yrkande 5, framhåller motionärerna värdet av en bibliotekslag. I

samtliga motioner framhålls att en sådan lag bör innehålla en

bestämmelse om fria boklån. I några av motionerna utvecklas

också närmare vad som i övrigt bör regleras i en

bibliotekslag.

Utskottet vill erinra om att frågan om införande av en

bibliotekslag diskuterats i en rad sammanhang under senare år.

Utskottet vill hänvisa till -- utöver den utfrågning utskottet

ordnade i oktober 1992 -- den debatt som förekom i anslutning

till Sveriges författarförbunds kampanj Rädda biblioteken.

Utskottet anser att biblioteken har en sådan betydelse i

samhället för bl.a. yttrandefriheten att deras skötsel inte kan

reduceras till enbart en kommunal angelägenhet. Enligt

utskottets mening leder den förda debatten till den slutsatsen

att det är nödvändigt att en bibliotekslag stiftas. En sådan lag

bör innehålla bl.a. bestämmelser om att det skall finnas

folkbibliotek av god kvalitet i varje kommun, att det skall

finnas fackutbildad bibliotekspersonal i varje bibliotekssystem

samt att bokutlåningen skall vara avgiftsfri för låntagaren.

Det finns skäl tillägga följande. Sedan årsskiftet gäller att

det krävs tillstånd av upphovsmännen vid uthyrning (och därmed

jämförliga rättshandlingar) av exemplar av litterära verk till

allmänheten (19 § upphovsrättslagen). Detta tillståndskrav

minskar enligt utskottets mening inte behovet av att det införs

en bibliotekslag som innehåller förbud mot biblioteksavgifter.

Medborgarna bör nämligen vara garanterade en rätt att

avgiftsfritt få låna böcker på folkbiblioteken. Möjligheterna

för medborgarna att låna böcker avgiftsfritt bör således inte

vara beroende av vilket ställningstagande författarna intar i

avgiftsfrågan (jfr avvikande mening nr 3 och meningsyttring i

yttr. 1992/93:KrU12y).

Utskottet anser således att regeringen bör lägga fram förslag

till en bibliotekslag.

I enlighet med det anförda tillstyrker utskottet

motionsyrkandena.

dels att utskottets hemställan under 19 bort ha följande

lydelse:

19. beträffande frågan om införande av en bibliotekslag

att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:Kr220,

1993/94:Kr227, 1993/94:Kr289 yrkande 5, 1993/94:Kr293 yrkande 1

och 1993/94:Kr307 yrkande 71 som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört,

8. Nationell fond för kulturmiljöinvesteringar (mom. 21)

Åke Gustavsson, Maja Bäckström, Berit Oscarsson, Anders

Nilsson, Ingegerd Sahlström och Björn Kaaling (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17

börjar med "Utskottet är" och slutar med "(yrkande 67)" bort ha

följande lydelse:

Utskottet delar den uppfattning som kommer till uttryck i

motion Kr307 (s) om att det finns skäl att skapa en fond för

särskilt värdefulla kulturmiljöer. Som närmare redovisats i det

föregående bör en sådan fond i första hand ge

investeringsbidrag. En fond av angivet slag skulle skapa

förutsättningar för fler människor att ta del av kultur, främja

utvecklingen av kulturturismen och möjliggöra större projekt för

att ta till vara sevärdheter och attraktioner i den egna bygden.

Fonden skulle, som också anförs i motionen, vara av betydelse

för lokal utveckling av samhälle och näringsliv.

Kulturutredningen bör få i uppdrag att utreda möjligheterna att

i enlighet med det anförda skapa en fond för särskilt värdefulla

kulturmiljöer. Utskottet tillstyrker således motion Kr307 i här

aktuell del (yrkande 67).

dels att utskottets hemställan under 21 bort ha följande

lydelse:

21. beträffande nationell fond för

kulturmiljöinvesteringar

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Kr307 yrkande 67

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

9. Utställningsersättning (mom. 22)

Åke Gustavsson, Maja Bäckström, Berit Oscarsson, Anders

Nilsson, Ingegerd Sahlström och Björn Kaaling (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17

börjar med "Utskottet vill framhålla" och slutar med "(yrkande

62)" bort ha följande lydelse:

Kulturutredningen bör enligt utskottets mening få i

uttryckligt uppdrag att utreda frågan om vilket ansvar de olika

utställningsanordnarna skall ha för utställningsersättning.

Utskottet tillstyrker därför motion Kr307 yrkande 62.

dels att utskottets hemställan under 22 bort ha följande

lydelse:

22. beträffande utställningsersättning

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Kr307 yrkande 62

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

10. Viss interdepartemental arbetsgrupp (mom. 24)

Åke Gustavsson, Maja Bäckström, Berit Oscarsson, Anders

Nilsson, Ingegerd Sahlström och Björn Kaaling (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18

börjar med "Av budgetpropositionen" och slutar med "riksdagens

åtgärd" bort ha följande lydelse:

Det är utomordentligt viktigt att alla möjliga insatser görs

för att förbättra arbetsvillkoren för de konstnärliga

yrkesutövarna. Den interdepartementala arbetsgruppen inom

regeringskansliet som har i uppgift att följa frågor som är av

gemensamt intresse för kultur-, arbetsmarknads- och

regionalpolitik bör därför, som föreslås i motion Kr307 (s),

forcera sitt arbete och därvid prioritera frågan om insatser för

de konstnärliga yrkesutövarna. Motionen tillstyrks därför i här

aktuell del (yrkande 59).

dels att utskottets hemställan under 24 bort ha följande

lydelse:

24. beträffande viss interdepartemental arbetsgrupp

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Kr307 yrkande 59

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

Särskilt yttrande

Richard Ulfvengren (nyd) anför:

Under den allmänna motionstiden i år har företrädare för Ny

demokrati inte väckt någon motion som innehåller förslag som

avser övergripande kulturfrågor. Orsaken härtill är att det då

arbetade fyra parlamentariska utredningar med kulturpolitiska

frågor, varav en av övergripande natur. En av utredningarna har

avslutat sitt arbete i dagarna. Vi ansåg att utredningsarbetet

inte borde föregripas.

I detta sammanhang vill jag också -- med hänvisning till vad

som anförs i partimotionen Kr309 från Ny demokrati om

kulturpolitiken -- framhålla följande då det gäller

kulturbudgeten för nästa budgetår. I avvaktan på resultatet av

den omfattande utredningsverksamhet rörande kulturpolitiken som

pågår inom de ovan åsyftade utredningarna bör enligt Ny

demokratis mening bidragen på kulturområdet i princip frysas.

Det är nämligen en principsak att inte föreslå drastiska

nedskärningar eller ökningar i en verksamhet som är föremål för

utredning. Av detta skäl motsätter vi oss bl.a. sänkning av

anslaget till Riksteatern. Denna och övriga budgetfrågor

behandlas av utskottet i andra betänkanden.

Innehållsförteckning

Sammanfattning 1

Motionerna 2

Utskottet 4

Utredningsarbete på kulturområdet 4

Allmänna synpunkter 7

Kulturpolitikens mål, m.m. 7

Decentraliseringsfrågor 7

Kulturella centrum, m.m. 7

Andra decentraliseringsfrågor 9

Barn- och ungdomskultur 12

Frågan om särskilt handlingsprogram för handikappades

deltagande i kulturlivet 14

Frågan om införande av en bibliotekslag 14

Kulturen som lokaliseringsfaktor m.m. 15

Nationell fond för kulturmiljöinvesteringar 16

Särskilda frågor 17

Hemställan 18

Reservationer 20

1. Kulturell jämlikhet (s) 20

2. De kulturpolitiska målen m.m. (v) 21

3. Regionala kulturkonsulenter (v) 21

4. Medelsanvisning för Stimulans av nya initiativ på

kulturområdet utanför storstäderna (v) 22

5. Vidgning av begreppet kultur för barn och ungdom

(s) 22

6. Handlingsprogram för de handikappades deltagande i

kulturlivet (s) 23

7. Frågan om införande av en bibliotekslag (s, v) 23

8. Nationell fond för kulturmiljöinvesteringar (s) 24

9. Utställningsersättning (s) 25

10. Viss interdepartemental arbetsgrupp (s) 25

Särskilt yttrande (nyd) 26