Bet. 1993/94:KrU25

Kulturutskottets betänkande

1993/94:KRU25

Kulturmiljövård

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

Bilaga

Innehållsförteckning

1993/94

KrU25

Sammanfattning

I detta betänkande behandlar kulturutskottet de förslag

rörande arkeologiverksamhet och kulturmiljövård som regeringen

lagt fram i budgetpropositionen.

Utskottet kan inte ansluta sig till den bedömning som på

grundval av HUR-utredningens förslag görs i propositionen då det

gäller upphandling av arkeologiska uppdrag. Utskottet avstyrker

ett av regeringen framlagt lagförslag om kostnadsansvaret vid

nykonservering av arkeologiska fynd.

Utskottet erinrar om att riksdagen nyligen beslutat om en

betydande satsning på ROT-åtgärder. Satsningen innebär bl.a. att

195 miljoner kronor av innevarande budgetårs arbetsmarknadsmedel

skall få användas för kulturmiljövård, inklusive vård av

Riksantikvarieämbetets egna fastigheter. Därigenom har enligt

utskottets uppfattning behovet av medelsförstärkning för nästa

budgetår inom området minskat. Utskottet tillstyrker regeringens

förslag då det gäller medelsanvisningen för

Riksantikvarieämbetet (129 254 000 kronor) och avstyrker

motionsyrkanden om höjning av anslaget. Likaledes tillstyrker

utskottet regeringens förslag till beslutsram (72 600 000

kronor) och medelsanvisning under anslaget Kulturmiljövård

(72 600 000 kronor) och avstyrker motionsförslag om höjning av

beslutsramen. Slutligen tillstyrks regeringens förslag till

medelsanvisning till Riksantikvarieämbetet: Uppdragsverksamhet

(1 000 kronor).

Totalt föreslår utskottet således en medelsanvisning på

201 855 000 kronor för nästa budgetår.

Utskottet avstyrker förslag som avser ställningstagande från

riksdagen om satsningar på ett museum i Gamla Uppsala och

riktade insatser till andra projekt i landet. Vidare avstyrks

motionsyrkanden som rör dels födelningen mellan staten och

enskilda av kostnadsansvaret vid arkeologiska undersökningar,

dels överförande av fotorätt m.m. till museum vid sådana

undersökningar.

Till betänkandet har fogats fyra reservationer.

Propositionen

Regeringen har i proposition 1993/94:100 bilaga 12

(Kulturdepartementet) under B. Kulturverksamhet m.m. avsnittet

Kulturmiljövård

dels föreslagit riksdagen att anta ett i propositionen

framlagt förslag till lag om ändring i lagen (1988:950) om

kulturminnen m.m.,

dels under punkt B 27 (s. 88--89) föreslagit riksdagen att

till Riksantikvarieämbetet för budgetåret 1994/95 anvisa ett

ramanslag på 129 254 000 kr,

dels under punkt B 28 (s. 89--91) föreslagit riksdagen att

1. medge att ramen för beslut om bidrag till kulturmiljövård

fastställs till 72 600 000 kr budgetåret 1994/95,

2. till Kulturmiljövård för budgetåret 1994/95 anvisa ett

förslagsanslag på 72 600 000 kr,

dels under punkt B 29 (s. 91) föreslagit riksdagen att

till Riksantikvarieämbetet: Uppdragsverksamhet för budgetåret

1994/95 anvisa ett förslagsanslag på 1 000 kr.

Lagförslaget har fogats som bilaga till betänkandet.

Motionerna

1993/94:Kr203 av Sten Svensson (m) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om besparingar i samband med arkeologiska utgrävningar.

1993/94:Kr204 av Bertil Danielsson och Leif Carlson (m) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om kostnadsfördelningen vid arkeologiska

undersökningar.

1993/94:Kr250 av Håkan Holmberg och Lennart Fremling (fp) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om ett museum i Gamla Uppsala.

1993/94:Kr257 av Anders Nilsson m.fl. (s) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av högre anslag för

kulturmiljövård.

1993/94:Kr264 av Ulla Pettersson (s) vari yrkas

1. att riksdagen för budgetåret 1994/95 beslutar anslå 130 000

000 kr utöver de av regeringen föreslagna på anslaget B 28

Kulturmiljövård,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av medel till byggnadsminnesvård

på Gotland.

1993/94:Kr265 av Sigrid Bolkéus och Gunnar Thollander (s) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om förslaget rörande anbudskonkurrens inför

arkeologiska uppdrag,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om förslaget att inkludera

nykonserveringskostnaderna i de totala undersökningskostnaderna.

1993/94:Kr270 av Gunnar Thollander m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om medel till ett museum i Gamla Uppsala.

1993/94:Kr289 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att utarbeta nytt förslag om arkeologi och

exploatering.

1993/94:Kr307 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas

47. att riksdagen beslutar att till B 27 Riksantikvarieämbetet

för budgetåret 1994/95 anvisa 10 000 000 kr utöver regeringens

förslag,

48. att riksdagen beslutar att bidragsramen för B 28

Kulturmiljövård för budgetåret 1994/95 ökas med 130 000 000 kr

utöver regeringens förslag.

1993/94:Kr308 av Birger Andersson och Stina Gustavsson (c)

vari yrkas

1. att riksdagen för Kulturmiljövård, anslag B 28, anvisar 50

miljoner kronor utöver vad regeringen föreslagit.

1993/94:Kr309 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas

2. att riksdagen avslår den i budgetpropositionen föreslagna

organiseringen av den arkeologiska utgrävningsverksamheten,

3. att riksdagen beslutar att fotomaterial, inkl. upphovsrätt

till arkeologiskt fotomaterial förs över till det museum som

tillförs fynden,

4. att riksdagen beslutar att utöver vad regeringen föreslagit

avsätta 10 miljoner kronor till B 27 Riksantikvarieämbetet för

budgetåret 1994/95,

5. att riksdagen beslutar att utöver vad regeringen föreslagit

avsätta 190 miljoner kronor till B 28 Kulturmiljövård för

budgetåret 1994/95.

1993/94:Kr510 av Britt Bohlin och Ingvar Johnsson (s) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att Dalslands kanal förklaras som

riksintresse,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av ökade insatser för upprustning

av Dalslands kanal.

Utskottet

Utredningen arkeologi och exploatering

I propositionen tar regeringen ställning till de förslag som

lämnats av Utredningen om huvudmannaskapet för

Riksantikvarieämbetets arkeologiska undersökningsverksamhet

m.m., den s.k. HUR-utredningen, i betänkandet (SOU 1992:137)

Arkeologi och exploatering. En redogörelse för bakgrunden till

och innehållet i betänkandet och en sammanfattning av

remissinstansernas synpunkter lämnas i propositionen (s.

74--78). I denna finns också en mera utförlig sammanställning av

remissyttrandena (bil. 12.2 s. 208--217).

Regeringen framhåller att HUR-utredningens förslag innebär en

anpassning av arkeologisystemet till de organisations- och

verksamhetsformer som präglar arbetet med att utveckla

statsförvaltningen och den offentliga sektorn (bil. s. 78).

I propositionen konstateras att de arkeologiska

uppdragsundersökningarna bedrivs under villkor som förutsätter

en fortlöpande anpassning till föränderliga förutsättningar. Den

arkeologiska vetenskapen utvecklas både tekniskt, teoretiskt och

metodiskt. Den fältarkeologiska vetenskapen tillförs nya moment.

Ny teknik tas i anspråk som gör det möjligt att både

rationalisera arbetet och öka mängden av uppgifter som

registreras. Vidare konstateras att också undersökningarnas

yttre villkor förändras. Växlingen mellan konjunkturer och

markexploateringarnas inriktning ställer stora krav på

flexibilitet och omställning.

Enligt regeringens bedömning förefaller en

undersökningsverksamhet av den art HUR-utredningen velat främja

kunna ha goda förutsättningar att klara av de krav på utveckling

och anpassning som rimligen kan ställas på den framtida

uppdragsarkeologin (bil. s. 79).

Systemet för målstyrning, resultatkontroll och utvärdering har

enligt propositionen inte utvecklats tillräckligt inom

uppdragsarkeologin. Därmed understryks behovet av att

ansvarsrollerna preciseras. Det är enligt regeringen i första

hand Riksantikvarieämbetet (RAÄ) och länsstyrelserna som måste

utveckla ansvaret för att undersökningarna uppfyller höga

kvalitets- och resultatkrav.

Regeringen anser att det finns skäl att ta allvarligt på

remissinstansernas kritik av HUR-utredningen. Arkeologiska

undersökningar kan enligt regeringen självfallet aldrig jämföras

med kommersiella entreprenadarbeten, utan måste kunna bedrivas

utifrån sina egna förutsättningar. Förändringar av

arkeologisystemet bör -- menar regeringen -- ske med

eftertänksamhet och med möjligheter att kontinuerligt följa upp

och värdera förloppet.

Enligt regeringen bör länsstyrelserna -- som har ansvaret

för att fatta beslut om arkeologiska undersökningar enligt lagen

(1988:950) om kulturminnen m.m. (KML) -- ha de resurser och

den kompetens som behövs för att föra en dialog med de

undersökande institutionerna om hur en undersökning skall

utföras (bil. s. 80). Regeringen konstaterar att

länsstyrelserna är underbemannade inom kulturmiljövården, vilket

betyder att de i alltför hög grad varit hänvisade till att

grunda sina beslut på de undersökande institutionernas

bedömningar och kompetens. Länsstyrelserna bör ges bättre

möjligheter att själva avgöra och styra hur en undersökning

skall utföras. Regeringen föreslår därför att anslaget till

länsstyrelserna under trettonde huvudtiteln (Civildepartementet)

skall höjas med 7 miljoner kronor så att varje länsstyrelse kan

inrätta ytterligare en handläggartjänst inom kulturmiljöområdet.

Därmed kan länsstyrelserna utveckla sitt arbete inom

kulturmiljövården, inkl. arkeologifrågorna. Kulturutskottet vill

här skjuta in att utskottet yttrat sig till bostadsutskottet

över förslaget till ökade resurser för länsstyrelserna (yttr.

1993/94:KrU4y). Utskottet har i yttrandet förordat en

resursökning om 4 miljoner kronor för att de mest arbetstyngda

länsstyrelserna skall kunna anställa ytterligare en handläggare

inom kulturmiljöområdet.

När det finns mer än en institution för arkeologiskt uppdrag

behöver länsstyrelserna enligt propositionen ha en teknik för

att välja den bäst lämpade (bil. s. 80). Hittills har valet

mellan undersökningsinstitutioner undvikits genom att RAÄ:s

undersökningsverksamhet (UV) och ett länsmuseum delat upp

undersökningen sinsemellan. Det har också förekommit att

markexploatören, i dessa sammanhang kallad företagaren, har fått

utse den som skall göra undersökningen. Enligt propositionen

svarar inget av förfarandena mot principen om konkurrens vid

prissättning och kvalitetsval av varor och tjänster eller mot

principen att länsstyrelsen skall styra och besluta om

utformningen av de arkeologiska uppdragsundersökningarna.

Regeringen anser att länsstyrelserna bör använda sig av

anbud och upphandling för att kunna välja mellan olika

undersökningsalternativ. Enligt regeringens synsätt bör

upphandlingen ses som instrument både för att skapa

undersökningar av god kvalitet och för att undvika att de kostar

mer än vad som är motiverat.

Regeringen delar HUR-utredningens bedömning att

länsstyrelserna bör ombesörja upphandlingen (bil. s. 81).

Reglerna i KML medger redan i dag att upphandling sker. Det

behövs således -- enligt propositionen -- inte något ytterligare

lagstöd för att detta skall ske i större omfattning.

I propositionen framhålls att länsstyrelsen -- om ett uppdrag

skall lämnas till ett enskilt arkeologiföretag -- måste

föreskriva som ett villkor för tillståndet att staten skall ha

rätt och omedelbar tillgång till dokumentation som företaget

upprättar vid undersökningen. All arkeologisk information från

en undersökning som sker med stöd av KML måste garanteras såsom

statens egendom. I enlighet med upphovsrättslig lagstiftning kan

dock företaget ha rätt till ersättning om materialet -- t.ex.

fotografier -- används i kommersiellt syfte.

Enligt regeringens bedömning bör uppdragsverksamheten vid

RAÄ (UV) bibehållas inom myndigheten i avvaktan på

Museiutredningens (Ku 1993:05) förslag om myndighetens framtida

organisation. I avvaktan härpå föreslår regeringen inte heller

några formella ändringar i förhållandet mellan länsstyrelserna

och länsmuseerna (bil. s. 82).

Enligt 2 kap. 14 § KML skall den som utför ett arbetsföretag

som berör fast fornlämning svara för kostnaderna för särskild

undersökning för att dokumentera en fornlämning eller

särskild åtgärd för att bevara den. Den praxis som utvecklats

innebär -- anförs det i propositionen -- att företagarens

kostnadsansvar kommit att omfatta fältarbeten och

rapportskrivning, medan kostnaden för föremålens konservering

och vidare vård ansetts åvila det museum vars samlingar

föremålen tillförs (bil. s. 84). I takt med att undersökningarna

ökat i omfattning har inte museernas anslag räckt till för att

bekosta den nödvändiga konserveringen. Regeringen föreslår en

ändring av 2 kap. 14 § KML så att det klart framgår att

företagaren skall svara för konserveringskostnaden.

Enligt propositionen bör konserveringskostnaderna täckas genom

omfördelningar eller rationaliseringar inom

undersökningskostnaderna i övrigt. Det understryks i

propositionen att det är av stor vikt att det förhållandet att

-- vid bifall till regeringens förslag --

konserveringskostnaderna i framtiden skall bäras av företagaren

inte medför en kostnadsökning för denne. Regeringen avser att

uppdra åt RAÄ att utveckla kostnadsuppföljningen av

arkeologiverksamheten i landet på ett sådant sätt att det kan

säkerställas att så inte sker.

Med anledning av de resonemang som förs i propositionen och

det framlagda lagförslaget har ett antal motionsyrkanden väckts.

I motion Kr289 (v) begärs att regeringen skall återkomma till

riksdagen med ett omarbetat förslag i fråga om arkeologi och

exploatering (yrkande 13). Motionärerna bakom motion Kr307 (s)

anför -- dock utan att något särskilt yrkande framställs -- att

riksdagen bör avvakta den pågående Museiutredningens förslag vad

gäller länsmuseernas och länsstyrelsernas roll och inte nu ta

ställning i frågan. I motion Kr265 (s) yrkas att förslagen

rörande anbudskonkurrens skall avvisas (yrkande 1). Motionärerna

bakom motion Kr309 (nyd) anser att propositionens resonemang

grundar sig på felsynen att arkeologisk verksamhet i första hand

är grävning och därför lämpar sig för anbudsgivning.

Motionärerna yrkar att den i propositionen presenterade

förändringen av den arkeologiska utgrävningsverksamheten inte

skall komma till stånd (yrkande 2).

Motionärerna bakom motion Kr265 (s) anser att regeringens

förslag till lagändring i fråga om företagarens kostnadsansvar

för nykonservering innebär ett hot mot de fornlämningar som

innehåller stora fyndmängder, vilka kräver komplicerade och dyra

konserveringsinsatser (yrkande 2). Regeringens förslag innebär

enligt motionärerna att ju fler och rikare fynd som finns i en

fornlämning, desto lägre kommer ambitionsnivån att bli på

undersökningen.

Utskottet konstaterar att regeringen i stort sett följt de

förslag som fördes fram av HUR-utredningen trots den starka

kritik som utredningen väckt hos remissorganen. Bland

remissinstanserna har t.ex. de kulturmiljövårdande myndigheterna

motsatt sig att anbud och upphandling tillämpas då de anses

strida mot KML:s bevarandefilosofi (bil. s. 211). En utbredd

uppfattning bland remissinstanserna är att anbudskonkurrensen

slår sönder det samarbete och informationsutbyte som finns i dag

mellan samtliga aktörer. Enligt utskottets mening finns det

starka skäl för den kritik som framförts. Utskottet kan inte

ansluta sig till den bedömning som på grundval av

HUR-utredningens förslag görs i propositionen då det gäller

upphandling av arkeologiska uppdrag. I konsekvens härmed har

utskottet i yttrande till bostadsutskottet om länsstyrelsernas

resurser för kulturmiljövård motsatt sig en resursförstärkning

av den omfattning som föreslås i propositionen, dvs. 7 miljoner

kronor (yttr. 1993/94:KrU4y). Den förstärkning om 4 miljoner

kronor som utskottet uttalat sig för behövs med hänsyn bl.a.

till den pågående ärendedecentraliseringen från RAÄ till

länsstyrelserna.

De skäl som anförts i motion Kr265 för ett avslag på

regeringens lagförslag om kostnadsansvaret vid nykonservering är

enligt utskottets uppfattning värda att beakta (yrkande 2). De

kulturmiljövårdande remissinstanserna har i sina yttranden över

HUR-utredningens förslag i denna fråga uttryckt tveksamhet till

förslaget. Utskottet är mot den angivna bakgrunden inte berett

att tillstyrka lagförslaget. Utskottet anser i likhet med vad

som anförs i motionen att det lagförslag som regeringen lagt

fram bör avslås av riksdagen.

I enlighet med det anförda anser utskottet att riksdagen med

bifall till motion Kr265 yrkande 2 och med anledning av

motionerna Kr265 yrkande 1, Kr289 yrkande 13 och Kr309 yrkande 2

bör avslå lagförslaget.

Enligt motion Kr309 (nyd) bör -- om ett privat företag utför

en arkeologisk undersökning -- hela dokumentationsmaterialet

inklusive fotorätt överföras till det museum som tar hand om

fynden (yrkande 3). Förslaget synes innebära att länsstyrelse

skall få besluta att arkeologisk undersökning får utföras av ett

privat företag endast under förutsättning att avtal träffas om

att ett sådant överförande skall ske. Yrkandet syftar således

inte till ändring i lagen om fotografisk bild eller

upphovsrättslagen utan till en författningsreglering inom

kulturmiljöområdet.

Utskottet utgår från att den fråga som motionärerna

aktualiserar -- och som närmare behandlats av HUR-utredningen

(se betänkandet s. 151 f.) -- uppmärksammas av RAÄ som har ett

ansvar för den allmänna utvecklingen inom

kulturmiljövårdsområdet. Med det anförda avstyrks motion Kr309

yrkande 3.

I två motioner behandlas frågor om kostnaderna för enskilda

personer och företag vid arkeologiska utgrävningar. Dessa

frågor skiljer sig så till vida från de i det föregående

behandlade frågorna att de i första hand avser den övergripande

frågan om och i vad mån staten skall svara för

undersökningskostnaderna.

I motion Kr203 (m) påtalas bl.a. att det finns en risk för

stora merkostnader vid exploateringar där fornfynd påträffas på

byggplatsen, vilket innebär en stor belastning för orter med en

medeltida stadskärna. Det är i sista hand hyresgästerna som får

betala kostnaderna, medan resultatet av de arkeologiska

undersökningarna har riksintresse. Enligt motionären bör det

fortsatta arbetet med att lösa medeltidsstädernas problem ha som

målsättning att precisera vad som är av riksintresse. Staten bör

i dessa fall svara för kostnaderna. Med hänsyn till den

samhällsekonomiska situationen kan det enligt motionären finnas

skäl att överlåta åt kommande generationer, när samhällsekonomin

påtagligt har förbättrats, att göra arkeologiska utgrävningar då

fornfynd påträffas. Därför bör källarlös bebyggelse kunna

tillåtas.

Motionärerna bakom motion Kr204 (m) tar upp frågan om

kostnadsfördelningen vid arkeologiska undersökningar.

Motionärerna framhåller att kostnaderna för arkeologiska

undersökningar för enskilda och företag kan bli betydande.

Enligt motionärerna bör undersökningarna i huvudsak bekostas av

staten, som bör svara för 90 % av kostnaderna, medan den

enskilde står för 10 %.

Frågan om kostnadsansvaret för arkeologiska utgrävningar har

behandlats vid ett flertal tillfällen i utskottet senast hösten

1993. Utskottet uttalade då bl.a. följande (bet. 1992/93:KrU1,

s. 7).

Då det gäller principfrågan om kostnadsansvaret för

arkeologiska undersökningar -- såväl sådana som är av

riksintresse som andra -- vill utskottet anföra följande. Frågan

om kostnadsansvaret -- särskilt vid undersökningar i de

medeltida stadskärnorna -- övervägdes ingående av

Arkeologiutredningen, som redovisade sina överväganden i

betänkandet (SOU 1985:13) Fornlämningar och exploatering.

Utskottet har vid flera tillfällen och senast förra året

enhälligt ställt sig bakom de slutsatser utredningen kom fram

till, nämligen att den huvudprincip som hitintills gällt för

kostnadsansvaret skall gälla även i fortsättningen (bet.

1990/91:KrU11). Denna princip innebär att den för vars skull en

fornlämning måste avlägsnas bör bekosta den arkeologiska

undersökningen. Utskottet anser att det inte framkommit någon

omständighet som ger anledning till att principen skall frångås.

Som Arkeologiutredningen anfört är det ett nationellt intresse

att bevara fornlämningarna, medan det allmänt sett inte är något

nationellt intresse att låta ta bort dem. Det förtjänar också

påpekas att -- som framhölls i budgetpropositionen 1987 -- ett

väsentligt utökat kostnadsansvar för staten också skulle

resultera i en ökad statlig planering och styrning av den

arkeologiska undersökningsverksamheten och därmed påverka

kommunernas och exploatörernas planering.

Utskottet var inte berett att förorda en ändring av den

princip på vilken lagstiftningen vilar. Utskottet tillade att

utskottet år 1987 anslutit sig till uttalanden i

budgetpropositionen av innehåll att det är angeläget att

begränsa undersökningskostnaderna för arbetsföretagen utan att

staten drabbas av motsvarande kostnadsökning. Vidare uttalade

utskottet att det är viktigt att strävan att begränsa

arkeologikostnaderna inte försämrar förutsättningarna för en

omsorgsfull rapportering, dokumentation och hantering av fynd

från undersökningarna.

Utskottet framhöll att möjligheterna att bevara kulturlager

för framtiden genom källarlös bebyggelse tas till vara redan i

dag. Bl.a. anförde utskottet följande (bet. 1992/93:KrU1, s. 8).

Det kan finnas utrymme för att genom ett fortsatt utvecklande

av metoderna för förundersökning och grundläggning som är

skonsam för kulturlagren underlätta byggande i de gamla

stadskärnorna. Åtgärder för att kunna bevara kulturlager har

förordats inte endast för att det skall finnas vetenskapligt

referensmaterial för den framtida arkeologin. Denna kan

förväntas utnyttja förbättrade undersökningsmetoder, samtidigt

som de vetenskapliga kriterierna kan ha ändrats. Beträffande de

åsyftade metoderna hänvisar utskottet till Arkeologiutredningens

betänkande (bil. 2 i SOU 1985:13).

Utskottet intar samma ståndpunkt som vid tidigare riksmöten i

här aktuellt avseende. Utskottet avstyrker med hänvisning till

det anförda motionerna Kr203 och Kr204.

Olika åtgärder för att skapa sysselsättning åt arbetslösa

Utskottet erinrar om att viktiga insatser har kunnat göras på

kulturmiljövårdsområdet tack vare de satsningar som gjorts av

sysselsättningsskäl vid olika tillfällen, bl.a. våren 1993. Då

tillstyrkte utskottet förslag om uppräkning av anslaget B 28.

Kulturmiljövård, som innebar dels en ökning med 25 miljoner

kronor på tilläggsbudget för budgetåret 1992/93, dels en ökning

med 25 miljoner kronor för innevarande budgetår. Riksdagen

beslutade i enlighet med utskottets förslag (bet. 1992/93:KrU23,

rskr. 1992/93:253). Som framhålls i RAÄ:s förenklade

anslagsframställning för budgetåret 1994/95 har de satsningar

som gjorts på kvalificerade bevarandeprojekt såsom rena

restaureringsarbeten och ruinvård varit utomordentligt lönsamma

räknat på den direkta sysselsättningseffekten

(anslagsframställningen, s. 38).

Mot bakgrund av den stora arbetslöshet som för närvarande

råder i landet har arbetsmarknadsutskottet beslutat föreslå att

1,5 miljarder kronor av innevarande budgetårs medel på anslaget

B 2. Arbetsmarknadspolitiska åtgärder under tionde huvudtiteln

skall få användas till ROT-satsningar för bl.a. skolor,

samlingslokaler, bostäder, äldrebostäder, sjukhem, vissa

kulturbyggnader och kulturmiljövård (bet. 1993/94:AU21).

Arbetsmarknadsutskottet utgår från att sådan verksamhet som här

angetts kan påbörjas snarast efter ett riksdagsbeslut. Riksdagen

har den 2 mars 1994 beslutat i enlighet med

arbetsmarknadsutskottets förslag (rskr. 1993/94:148).

Regeringen har därefter, den 3 mars 1994, beslutat att av de

medel som ställts till förfogande skall 195 miljoner kronor avse

kulturmiljövård och kulturbyggnader, inklusive RAÄ:s egna

fastigheter.

Kulturutskottet anser att det är glädjande att en så betydande

satsning nu kan göras på kulturmiljövårdens område. RAÄ har på

utskottets begäran lämnat uppgifter på de projekt i landet som

kan komma i fråga för restaurering och nyinvestering. Som

utskottet i det följande närmare kommer att beröra innebär RAÄ:s

uppgifter att en rad från kulturmiljövårdssynpunkt angelägna

projekt kan påbörjas inom det närmaste halvåret, för åtskilliga

gäller att de kan påbörjas inom en månad efter beslut. De

satsningar som sålunda kan komma till stånd ger en mycket god

sysselsättningseffekt.

Utskottet vill i sammanhanget framhålla att de aktuella

projekten innefattar en mängd arbetsuppgifter som har

sidoeffekter som innebär att gamla hantverkstekniker -- även

utanför vad som traditionellt inbegrips i byggbranschen -- kan

bevaras.

Riksantikvarieämbetet (B 27)

I propositionen föreslås att RAÄ:s ramanslag sammanlagt skall

uppgå till 129 254 000 kronor. I beloppet ingår en

engångsanvisning om 850 000 kronor, vilken skall göra det

möjligt för RAÄ att lämna ett särskilt stöd till det arbete som

länsmuseerna gemensamt driver för att utveckla museernas

insatser för att levandegöra kulturmiljöer.

I två motionsyrkanden framförs krav på en ökning av anslaget

med 10 miljoner kronor. I motion Kr307 (s) framhålls att

satsningar inom kulturmiljövården är kulturpolitiskt motiverade.

Samtidigt pekar motionärerna på ytterligare ett skäl för en

sådan satsning, nämligen krisen inom byggarbetsmarknaden

(yrkande 47). Samma resonemang ligger bakom yrkande 4 i motion

Kr309 (nyd).

Utskottet vill inledningsvis erinra om att riksdagen på

förslag av regeringen fr.o.m. innevarande budgetår anvisar ett

ramanslag till RAÄ. Ramanslaget inrymmer bl.a. medel för vård

och underhåll av det nittiotal fastigheter som står under RAÄ:s

förvaltning.

Enligt vad utskottet inhämtat från RAÄ finns det ett stort

behov av resursförstärkning för upprustning av RAÄ:s eget

fastighetsbestånd. Från ämbetets sida har man pekat på

kulturminnen, där restaureringsarbeten redan påbörjats, såsom

Mälsåker i Södermanland, Visby kyrkoruiner och ringmur och

Glimmingehus. Vidare framhåller man de behov som gäller

nyinvesteringsprojekt, såsom museer i Gamla Uppsala och på

Björkö. Till detta kommer underhållsbehov av ett flertal ruiner

och kyrkor, såsom Alvastra klosterruin, Kronobergs och

Visingsborgs slottsruiner och Källa gamla kyrka.

Kulturutskottet gör bedömningen att resultatet av den stora

satsning på resurser för kulturmiljövård (ROT), som riksdagen i

dagarna beslutat om, blir att en betydande del av de projekt som

RAÄ redovisat kan påbörjas redan under våren. Genom denna

satsning har -- enligt utskottets uppfattning -- behovet av att

förstärka förevarande anslag för nästa budgetår minskat

väsentligt.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna

Kr307 yrkande 47 och Kr309 yrkande 4 och tillstyrker regeringens

förslag till medelsanvisning till Riksantikvarieämbetet

(anslaget B 27) för nästa budgetår.

I två motioner, nämligen motion Kr250 (fp) och Kr270 (s),

framhålls betydelsen av statlig medverkan vid tillkomsten av

ett museum i Gamla Uppsala.

Utskottet behandlade motioner med liknande innehåll förra

våren. Utskottet konstaterade då att landets kanske förnämsta

fornminnesområde med bl.a. de tre kungshögarna och den s.k.

Tingshögen finns i Gamla Uppsala samt att området till största

delen ägs av staten och förvaltas av RAÄ.

För närvarande pågår ett programarbete inom RAÄ, vilket

innebär att RAÄ under den innevarande treårsperioden, dvs.

budgetåren 1993/94--1995/96, avser att fullfölja satsningen på

några stora besöksmål, däribland Gamla Uppsala. De planer som

finns omfattar en nybyggnad av musei- och mottagningslokaler med

tillhörande servicefunktioner.

Den arbetsgrupp som arbetar med projektet och som består av

representanter från RAÄ, Länsstyrelsen i Uppsala län, Uppsala

universitet, Upplandsmuseet och Uppsala kommun fick i början av

februari i år i uppdrag att verka för tillkomsten av ett museum

lokaliserat till södra delen av Matsgårdens tomt.

Som framgår av det föregående ingår projektet bland de objekt

som RAÄ pekat ut som möjliga och angelägna att påbörja om

särskilda medel på grund av sysselsättningsläget inom

byggbranschen skulle anvisas. Gamla Uppsala är redan nu ett

attraktivt turistmål och tillkomsten av ett museum av det slag

som planeras skulle enligt utskottets mening vara ägnat att

förbättra möjligheterna att levandegöra vårt kulturarv.

Utskottet konstaterar att det ankommer på RAÄ att inom ramen för

anvisade medel göra prioriteringar mellan olika angelägna

objekt. Med det anförda avstyrker utskottet motionerna Kr250 och

Kr270.

Kulturmiljövård (B 28)

I propositionen anförs att beslut om bidrag till byggnadsvård

och till vård av kulturlandskap och fornlämningar fr.o.m.

innevarande budgetår fattas av länsstyrelserna efter

bemyndigande av RAÄ. Länsstyrelserna fattar också beslut om

medel till kulturstöd vid ombyggnad. Det är enligt propositionen

lämpligt att medlen under bägge anslagen anvisas under likartade

former. Därför föreslås en omläggning av anslagskonstruktionen.

Medlen till kulturmiljövård bör i fortsättningen anvisas under

ett förslagsanslag. Omfattningen av de bidrag som lämnas bör

därvid styras av en beslutsram som riksdagen årligen

fastställer. Regeringen föreslår att ramen för nästa budgetår

fastställs till 72 600 000 kronor. Vidare föreslår regeringen

att anslag Kulturmiljövård skall uppgå till 72 600 000 kronor.

Regeringen föreslår under anslaget Kulturstöd vid ombyggnad (B

30) att det under nästa budgetår skall finnas möjligheter att

utnyttja de resurser som anvisas under B 30-anslaget för

ändamål som avses under förevarande anslag.

I fem motioner framförs krav som får anses innebära yrkanden

om att beslutsramen skall ökas, i fyra av dem med betydande

belopp. I samtliga nu aktuella motioner framhålls att en

medelsökning är motiverad av såväl kulturpolitiska som

arbetsmarknadspolitiska skäl. I motion Kr309 föreslås en

resursförstärkning utöver regeringens förslag med 190 miljoner

kronor (yrkande 5). I motionerna Kr264 (s) yrkande 1 och Kr307

(s) yrkande 48 föreslås en höjning av ramen med 130 miljoner

kronor. Motionärerna bakom motion Kr308 (c) föreslår en ökning

med 50 miljoner kronor utöver regeringens förslag (yrkande 1).

Slutligen föreslås en ökning -- dock utan angivande av belopp --

i motion Kr257 (s) yrkande 4 i nu aktuell del.

Utskottet ansluter sig till regeringens uppfattning i fråga om

anslagskonstruktionen för förevarande anslag. När det gäller

motionskraven på en utökad beslutsram vill utskottet anföra

följande.

Som framhållits i ett föregående avsnitt har betydande

resursförstärkningar tillförts kulturmiljövården bl.a. med

anledning av sysselsättningsläget inom byggbranschen. Riksdagen

har -- som nämnts -- i dagarna beslutat att 1,5 miljarder

kronor får användas under innevarande budgetår för

sysselsättningsskapande åtgärder inom ROT-området. Regeringens

beslut om fördelningen av medlen innebär att 195 miljoner kronor

får användas för ändamål som avses under detta anslag samt för

RAÄ:s fastigheter.

På begäran av utskottet har RAÄ redovisat en sammanställning

över kulturmiljöer som är i behov av ROT-insatser. Samtliga län

finns representerade i sammanställningen. De projekt som nämns

är bl.a. industriminnen, bruksanläggningar, ruiner, agrar

bebyggelse och kanaler. Som tidigare angetts kan enligt RAÄ för

de flesta av de aktuella kulturmiljöerna arbetsinsatser påbörjas

inom det närmaste halvåret, för åtskilliga inom en månad efter

beslut.

Med tanke på den stora ROT-satsning som nyligen gjorts bör en

rad angelägna projekt i landet kunna påbörjas redan under våren.

Ytterligare insatser kan därefter påbörjas med hjälp av medel

som anvisas för nästa budgetår under förevarande anslag.

Med det anförda anser utskottet att syftet med motionerna

Kr257 yrkande 4 i denna del, Kr264 yrkande 1, Kr307 yrkande 48,

Kr308 yrkande 1 och Kr309 yrkande 5 till väsentlig del är

tillgodosett. Motionerna avstyrks därmed och regeringens förslag

till medelsram tillstyrks. Likaledes tillstyrks regeringens

förslag till medelstilldelning.

I tre motioner framförs krav på riktade insatser för

kulturmiljöer i olika delar av Sverige.

I motion Kr257 (s) anförs att det i samtliga län i Västsverige

finns åtskilliga projekt som är så förberedda att

kulturmiljövårdande insatser kan påbörjas med mycket kort varsel

(yrkande 4 i denna del). I motion Kr510 (s) påtalas behovet av

ökade insatser för upprustning av Dalslands kanal (yrkande 2). I

motion Kr264 (s) framhålls behovet av medel till

byggnadsminnesvård på Gotland (yrkande 2).

Som framgår av det föregående finns upprustningsbehov av

kulturmiljöer över hela landet. Det gäller även de i motionerna

aktualiserade områdena. Enligt vad utskottet inhämtat finns i de

nämnda områdena ett antal projekt där upprustningen kan påbörjas

omgående eller med kort varsel. Bland de projekt som RAÄ angett

finns en rad kulturmiljöer i de västsvenska länen, däribland

sådana som omnämns i motionerna, t.ex. Tylöns fyrplats i

Hallands län och Rydals industri och Dalslands kanal i Älvsborgs

län. RAÄ har även angett några objekt på Gotland, bland dem

Visby innerstad.

Utskottet konstaterar att det ankommer på RAÄ att inom ramen

för anvisade medel besluta om medelsfördelningen till

länsstyrelserna i de olika länen, som därefter har att fatta

beslut i det enskilda fallet. Utskottet avstyrker motion Kr257

yrkande 4 i denna del samt motionerna Kr264 yrkande 2 och Kr510

yrkande 2.

Motionärerna bakom motion Kr510 (s) föreslår att Dalslands

kanal med sin genuina prägel skall förklaras som ett

riksintresse både från turistsynpunkt och från kulturhistorisk

synpunkt (yrkande 1).

Enligt lagen (1987:12) om hushållning med naturresurser m.m.,

den s.k. naturresurslagen, skall områden som är av riksintresse

för kulturminnesvården skyddas mot åtgärder som påtagligt kan

skada kulturmiljön. I november 1987 beslutade RAÄ förklara ett

antal kulturmiljöer som riksintressanta, däribland Dalslands

kanal. Kanalen är en stor turistattraktion i Älvsborgs län.

Förslaget i motionsyrkandet får anses vara tillgodosett med det

anförda. Utskottet avstyrker yrkandet.

Riksantikvarieämbetet: Uppdragsverksamhet (B 29)

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande arkeologifrågor

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Kr265 yrkande 2

och med anledning av motionerna 1993/94:Kr265 yrkande 1,

1993/94:Kr289 yrkande 13 och 1993/94:Kr309 yrkande 2 beslutar

avslå regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1988:950)

om kulturminnen m.m.,

res. 1 (m, fp, c, kds)

2. beträffande överförande av fotorätt m.m. till museum

att riksdagen avslår motion 1993/94:Kr309 yrkande 3,

res. 2 (nyd)

3. beträffande kostnaderna för enskilda personer och företag

vid arkeologiska utgrävningar

att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Kr203 och

1993/94:Kr204,

4. beträffande medelsanvisningen till

Riksantikvarieämbetet

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motionerna 1993/94:Kr307 yrkande 47 och 1993/94:Kr309

yrkande 4 till Riksantikvarieämbetet för budgetåret 1994/95

under elfte huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 129 254 000

kr,

res. 3 (s)

5. beträffande ett museum i Gamla Uppsala

att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Kr250 och

1993/94:Kr270,

6. beträffande ram för beslut om bidrag till

kulturmiljövård

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motionerna 1993/94:Kr257 yrkande 4, 1993/94:Kr264

yrkande 1, 1993/94:Kr307 yrkande 48, 1993/94:Kr308 yrkande 1 och

1993/94:Kr309 yrkande 5, samtliga motionsyrkanden i denna del,

medger en ram för beslut om bidrag till kulturmiljövården på

72 600 000 kr för budgetåret 1994/95,

res. 4 (s) - delvis

7. beträffande medelsanvisningen till Kulturmiljövård

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motionerna 1993/94:Kr257 yrkande 4, 1993/94:Kr264

yrkande 1, 1993/94:307 yrkande 48, 1993/94:Kr308 yrkande 1 och

1993/94:Kr309 yrkande 5, samtliga motionsyrkanden i denna del,

till Kulturmiljövård för budgetåret 1994/95 under elfte

huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 72 600 000 kr,

res. 4 (s) - delvis

8. beträffande riktade insatser för kulturmiljöer i olika

delar av Sverige

att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Kr257 yrkande 4 i

denna del, 1993/94:Kr264 yrkande 2 och 1993/94:Kr510 yrkande 2,

9. beträffande frågan om Dalslands kanal skall förklaras som

riksintresse

att riksdagen avslår motion 1993/94:Kr510 yrkande 1,

10. beträffande Riksantikvarieämbetet: Uppdragsverksamhet

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till

Riksantikvarieämbetet: Uppdragsverksamhet för budgetåret

1994/95 under elfte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 1

000 kr.

Stockholm den 4 mars 1994

På kulturutskottets vägnar

Åke Gustavsson

I beslutet har deltagit: Åke Gustavsson (s), Charlotte

Branting (fp), Elisabeth Fleetwood (m), Hugo Hegeland (m), Maja

Bäckström (s), Stina Gustavsson (c), Anders Nilsson (s), Göran

Åstrand (m), Richard Ulfvengren (nyd), Ingegerd Sahlström (s),

Carl-Johan Wilson (fp), Björn Kaaling (s), Alwa Wennerlund

(kds), Elisabeth Persson (v) och Lena Klevenås (s).

Reservationer

1. Arkeologifrågor (mom. 1)

Charlotte Branting (fp), Elisabeth Fleetwood (m), Hugo

Hegeland (m), Stina Gustavsson (c), Göran Åstrand (m),

Carl-Johan Wilson (fp) och Alwa Wennerlund (kds) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar

med "Utskottet konstaterar" och på s. 7 slutar med "avslå

lagförslaget" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning är det angeläget att den

arkeologiska verksamheten kan bedrivas på ett rationellt och

kostnadseffektivt sätt. Det är därför naturligt att

länsstyrelserna i större utsträckning än för närvarande

utnyttjar möjligheten att upphandla arkeologiska uppdrag. Som

uttryckts i den avvikande meningen i yttrande till

bostadsutskottet bör 7 miljoner kronor anvisas till

länsstyrelserna för kulturmiljöarbetet (yttr. 1993/94:KrU4y).

Utrymme skapas härigenom för att länsstyrelserna i större

utsträckning skall ha personella resurser att handlägga

upphandlingsärenden. Därvid bör länsstyrelserna beakta frågan om

sådana undersökande institutioner som har mindre utvecklad

undersökningsverksamhet slås ut i konkurrensen om uppdragen.

Detta gäller särskilt länsmuseerna.

Det lagförslag som framläggs i propositionen innebär att

företagaren i fortsättningen skall få kostnadsansvar vid

nykonservering av fynd. Eftersom avsikten är att åtgärder skall

vidtas för en mer rationell hantering i fråga om bl.a.

dokumentation och registrering bör den enskilde -- vid ett

genomförande av lagändringen -- inte behöva drabbas av högre

kostnader än vad som gäller med nuvarande praxis. Mot denna

bakgrund anser sig utskottet böra tillstyrka det framlagda

lagförslaget.

I enlighet med det anförda avstyrks motionerna Kr265, Kr289

yrkande 13 och Kr309 yrkande 2.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande

lydelse:

1. beträffande arkeologifrågor

att riksdagen med avslag på motionerna 1993/94:Kr265,

1993/94:Kr289 yrkande 13 och 1993/94:Kr309 yrkande 2 antar

regeringens förslag till lag om om ändring i lagen (1988:950) om

kulturminnen m.m.,

2. Överförande av fotorätt m.m. till museum (mom. 2)

Richard Ulfvengren (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar

med "Utskottet utgår" och slutar med "Kr309 yrkande 3" bort ha

följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning skall hela

dokumentationsmaterialet inklusive fotorätt överlämnas till det

museum som tar hand om fynden. En sådan generell regel bör i

enlighet med vad som anförs i motion Kr309 införas (yrkande 3).

Vad utskottet anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen

till känna.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande

lydelse:

2. beträffande överförande av fotorätt m.m. till museum

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Kr309 yrkande 3

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. Medelsanvisningen till Riksantikvarieämbetet (mom. 4)

Åke Gustavsson, Maja Bäckström, Anders Nilsson, Ingegerd

Sahlström, Björn Kaaling och Lena Klevenås (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10

börjar med "Kulturutskottet gör" och slutar med "nästa budgetår"

bort ha följande lydelse:

I enlighet med vad som anförs i motion Kr307 är satsningar

inom kulturmiljövården kulturpolitiskt motiverade samtidigt som

effekten på sysselsättningen är mycket god (yrkande 47).

Kulturutskottet gör den bedömningen att resultatet av den stora

satsning på resurser för kulturmiljövård (ROT) som riksdagen i

dagarna beslutat om blir att en del av de projekt som RAÄ

redovisat kan påbörjas redan under våren. Som framgår av den

information som utskottet fått från RAÄ är dock resursbehovet så

stort när det gäller de fastigheter som RAÄ förvaltar att det är

motiverat att -- i enlighet med förslagen i motionerna Kr307

yrkande 47 och Kr309 yrkande 4 -- förstärka förevarande anslag

med 10 miljoner kronor utöver regeringens förslag.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande

lydelse:

4. beträffande medelsanvisningen till

Riksantikvarieämbetet

att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:Kr307 yrkande

47 och 1993/94:Kr309 yrkande 4 samt med anledning av regeringens

förslag till Riksantikvarieämbetet för budgetåret 1994/95

under elfte huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 139 254 000

kr,

4. Ram för beslut om bidrag till kulturmiljövård och

Medelsanvisningen till Kulturmiljövård (mom. 6 och 7)

Åke Gustavsson, Maja Bäckström, Anders Nilsson, Ingegerd

Sahlström, Björn Kaaling och Lena Klevenås (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12

börjar med "Med tanke" och slutar med "till medelstilldelning"

bort ha följande lydelse:

Utskottet anser -- i enlighet med vad som anförs i motion

Kr307 -- att insatser inom kulturmiljövården är kulturpolitiskt

motiverade (yrkande 48). Ytterligare ett skäl för sådana

insatser är krisen inom byggarbetsmarknaden och att anslag till

kulturmiljövård ger mycket goda effekter på sysselsättningen.

Den stora ROT-satsning som nyligen gjorts innebär att en rad

angelägna projekt kan påbörjas redan under våren. Den

information som utskottet fått från RAÄ visar att resursbehovet

är mycket stort. Utskottet anser därför att det är motiverat att

medelsramen för nästa budgetår -- i enlighet med förslaget i

motionerna Kr264 yrkande 1 och Kr307 yrkande 48 -- skall utökas

med 130 miljoner kronor utöver regeringens förslag till

sammanlagt 202 600 000 kronor.

Därigenom blir även kraven i motionerna Kr257 yrkande 4 i

motsvarande del, Kr308 yrkande 1 och Kr309 yrkande 5 helt eller

delvis tillgodosedda. Likaledes bör medelstilldelningen under

förevarande anslag uppgå till 202 600 000 kronor.

dels att utskottets hemställan under 6 och 7 bort ha

följande lydelse:

6. beträffande ram för beslut om bidrag till

kulturmiljövård

att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:Kr264 yrkande

1 och 1993/94:Kr307 yrkande 48, båda motionerna i denna del, och

med anledning av regeringens förslag och motionerna

1993/94:Kr257 yrkande 4, 1993/94:Kr308 yrkande 1 och

1993/94:Kr309 yrkande 5, samtliga motioner i denna del, medger

en ram för beslut om bidrag till kulturmiljövården på

202 600 000 kr,

7. beträffande medelsanvisningen till Kulturmiljövård

att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:Kr264 yrkande

1 och 1993/94:Kr307 yrkande 48, båda motionerna i denna del, och

med anledning av regeringens förslag och motionerna

1993/94:Kr257 yrkande 4, 1993/94:Kr308 yrkande 1 och

1993/94:Kr309 yrkande 5, samtliga motioner i denna del, till

Kulturmiljövård för budgetåret 1994/95 under elfte

huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 202 600 000 kr,

I propositionen framlagt och av utskottet avstyrkt

lagförslag

Bilaga

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1988:950) om kulturminnen m.m.

Innehållsförteckning

Sammanfattning 1

Propositionen 2

Motionerna 2

Utskottet 4

Utredningen arkeologi och exploatering 4

Olika åtgärder för att skapa sysselsättning åt arbetslösa

9

Riksantikvarieämbetet (B 27) 10

Kulturmiljövård (B 28) 11

Riksantikvarieämbetet: Uppdragsverksamhet (B 29) 13

Hemställan 13

Reservationer 15

1. Arkeologifrågor (m, fp, c, kds) 15

2. Överförande av fotorätt m.m. till museum (nyd) 15

3. Medelsanvisningen till Riksantikvarieämbetet (s) 16

4. Ram för beslut om bidrag till kulturmiljövård och

Medelsanvisningen till Kulturmiljövård (s) 16

Bilaga

I propositionen framlagt och av utskottet avstyrkt

lagförslag 18