Bet. 1993/94:KrU26

Kulturutskottets betänkande

1993/94:KRU26

Museer och utställningar

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

Bilaga

Innehållsförteckning till bilagan

1993/94

KrU26

Sammanfattning

Kulturutskottet behandlar i detta betänkande förslag som

regeringen lagt fram i budgetpropositionen beträffande museer

och utställningar.

Utskottet föreslår en uppräkning -- utöver regeringens förslag

-- av anslagen till fyra av ansvarsmuseerna. Förslaget innebär

att sammanlagt 2,5 miljoner kronor anvisas för Statens

historiska museer, Statens konstmuseer och Folkens museer --

etnografiska. Vidare innebär det att anslaget till Nordiska

museet -- även det ett ansvarsmuseum -- skall tillföras 1 miljon

kronor utöver regeringens förslag. Av beloppet skall 500 000

kronor avse verksamheten vid Julita gård, som är en avdelning

inom Nordiska museet. Utskottet föreslår en medelsanvisning till

Centrala museer: Myndigheter på sammanlagt 413 415 000 kronor

och till Centrala museer: Stiftelser på 111 316 000 kronor.

Anslaget Bidrag till vissa museer föreslås totalt uppgå till

102 938 000 kronor, dvs. en ökning med 3,3 miljoner kronor i

förhållande till regeringens förslag. Av ökningen föreslås 1

miljon kronor tillföras Arbetets museum -- som i

budgetpropositionen inte föreslås få någon uppräkning. Vidare

föreslår utskottet tre nya bidragsändamål under anslaget,

nämligen Rooseum i Malmö och Bildmuseet i Umeå som vardera

föreslås få 1 miljon kronor, samt Judiska museet i Stockholm som

föreslås få 300 000 kronor.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning

till Bidrag till regionala museer (81 313 000 kronor),

Riksutställningar (33 355 000 kronor) och Inköp av vissa

kulturföremål (80 000 kronor).

Totalt föreslår utskottet således en medelsanvisning till

museer och utställningar på 742 417 000 kronor, vilket innebär

en uppräkning med 6 800 000 kronor i förhållande till

regeringens förslag.

Utskottet avstyrker motionsyrkanden om stöd till Ajtte --

svenskt fjäll- och samemuseum och Kolmårdens djurpark.

Likaledes avstyrker utskottet yrkanden som avser

medelsanvisningen till Bidrag till regionala museer och

Riksutställningar. Även yrkanden om Statens konstmuseers

bevakningskostnader, notsamlingarna vid Statens musiksamlingar

och ett särskilt bidrag till kulturhistoriskt värdefulla

segelfartyg avstyrks.

Vid betänkandet har fogats elva reservationer.

En kartläggning av bevakningen vid centralmuseerna har gjorts

av kulturutskottets kansli. Den redovisas i bilaga till

betänkandet.

Propositionen

Regeringen har i proposition 1993/94:100 bilaga 12

(Kulturdepartementet) under B. Museer och utställningar

dels under punkt B 31 föreslagit riksdagen att till

Centrala museer: Myndigheter för budgetåret 1994/95 anvisa ett

ramanslag på 410 915 000 kr,

dels under punkt B 32 föreslagit riksdagen att till

Centrala museer: Stiftelser för budgetåret 1994/95 anvisa ett

anslag på 110 316 000 kr,

dels under punkt B 33 föreslagit riksdagen att till Bidrag

till vissa museer m.m. för budgetåret 1994/95 anvisa ett anslag

på 99 638 000 kr,

dels under punkt B 34 föreslagit riksdagen att till Bidrag

till regionala museer för budgetåret 1994/95 anvisa ett

förslagsanslag på 81 313 000 kr,

dels under punkt B 35 föreslagit riksdagen att till

Riksutställningar för budgetåret 1994/95 anvisa ett anslag på

33 355 000 kr,

dels under punkt B 36 föreslagit riksdagen att till Inköp

av vissa kulturföremål för budgetåret 1994/95 anvisa ett

förslagsanslag på 80 000 kr.

Motionerna

1993/94:Kr205 av Olle Schmidt och Bertil Persson (fp, m) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om statligt stöd till Rooseum i Malmö.

1993/94:Kr233 av Jan Andersson och Bengt Silfverstrand (s)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om ökade bidrag till Fredriksdals

friluftsmuseum.

1993/94:Kr241 av Per Olof Håkansson (s) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om tillgängligheten på noter för seriös

konstmusik,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om en översyn av Statens musiksamlingar m.m.,

1993/94:Kr242 av Margitta Edgren m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om Rooseum i Malmö,

1993/94:Kr247 av Ulla Orring m.fl. (fp, m, c, kds) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om driftmedel för Bildmuseet i Umeå.

1993/94:Kr248 av Jerzy Einhorn m.fl. (kds, s, fp, c) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av att staten, eventuellt i

samarbete med Stockholms kommun, vidtar åtgärder för att säkra

fortbeståndet av Judiska museet i Stockholm inom ramen för

huvudtiteln för kultur.

1993/94:Kr267 av Ulla Tillander (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om framtida förstärkning till länsmuseerna

för kulturminnesvård,

1993/94:Kr268 av Maj-Inger Klingvall m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen beslutar att till B 33 Bidrag till vissa museer,

anslagsposten Arbetets museum, för budgetåret 1994/95 anvisa 1

000 000 kr utöver regeringens förslag.

1993/94:Kr269 av Kurt Ove Johansson (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om statligt stöd till Rooseum i Malmö.

1993/94:Kr289 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om stöd till kulturhistoriskt värdefulla

segelfartyg,

15. att riksdagen till Bidrag till vissa museer för budgetåret

1994/95 anvisar 500 000 kr utöver vad regeringen föreslagit

avsedda för Arbetets museum,

1993/94:Kr307 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas

2. att riksdagen beslutar att till B 33 Bidrag till vissa

museer, anslagsposten Arbetets museum, för budgetåret 1994/95

anvisa 1 000 000 kr utöver regeringens förslag,

3. att riksdagen beslutar att till B 33 Bidrag till vissa

museer, ny anslagspost Judiska museet, för budgetåret 1994/95

anvisa 300 000 kr,

4. att riksdagen beslutar att till B 33 Bidrag till vissa

museer, ny anslagspost Stiftelsen Rooseum, för budgetåret

1994/95 anvisa 1 000 000 kr,

5. att riksdagen beslutar att till B 33 Bidrag till vissa

museer, ny anslagspost Bildmuseet i Umeå, för budgetåret 1994/95

anvisa 1 000 000 kr,

6. att riksdagen beslutar att till B 33 Bidrag till vissa

museer, ny anslagspost Ajtte, Svenskt fjäll- och samemuseum, för

budgetåret 1994/95 anvisa 500 000 kr,

7. att riksdagen beslutar att till B 32 Centrala museer:

Stiftelser, anslagsposten Nordiska museet, till Julita museum,

för budgetåret 1994/95 anvisa 1 000 000 kr utöver regeringens

förslag,

19. att riksdagen beslutar att till B 31 Centrala museer:

Myndigheter, anslagsposten Folkens museum -- etnografiska, för

budgetåret 1994/95 anvisa 500 000 kr utöver regeringens

förslag,

20. att riksdagen beslutar att till B 34 Bidrag till regionala

museer, anslagsposten Göteborgs museer, till Etnografiska

museet, för budgetåret 1994/95 anvisa 4 nya grundbelopp,

motsvarande 462 160 kr, utöver regeringens förslag,

24. att riksdagen beslutar att till B 35 Riksutställningar för

budgetåret 1994/95 anvisa 1 000 000 kr utöver regeringens

förslag,

26. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att, utöver den reducering regeringen

förordat, återbetalningskravet på Statens konstmuseer reduceras

med resterande 1 000 000 kr för budgetåret 1994/95,

1993/94:Kr309 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas

8. (del) att riksdagen beslutar om oförändrat anslag för

budgetåret 1994/95 i förhållande till förra årets budget för

följande anslag under elfte huvudtiteln, nämligen B 1--3, B

5--6, B 11, B 13--18, B 21, B 23--26, B 34--35 och B 37,

10. att riksdagen för budgetåret 1994/95 till B 31 Statens

konstmuseer, Statens historiska museum och Folkens museum

anvisar 2 500 000 kr utöver vad regeringen föreslagit,

11. att riksdagen för budgetåret 1994/95 till B 32 Centrala

museer: Stiftelser anvisar 500 000 kr utöver vad regeringen

föreslagit.

1993/94:Sk628 av Dan Ericsson i Kolmården (kds) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att utreda förutsättningarna för ett

statligt anslag till Kolmårdens djurpark.

Utskottet

Centrala museer: Myndigheter (B 31)

I ett inledande avsnitt i propositionen tar regeringen upp

vissa övergripande frågor som rör de centrala museerna, bl.a.

om lönebidrag, museernas bevakning, vissa lokalfrågor,

finansiering av vissa investeringar i anläggningstillgångar m.m.

(prop. s. 94--103).

Regeringen föreslår att sammanlagt 410 915 000 kronor skall

anvisas under ramanslaget Centrala museer: Myndigheter. De åtta

museer som inryms under anslaget är Statens historiska museer,

Statens konstmuseer, Naturhistoriska riksmuseet, Folkens museum

-- etnografiska, Livrustkammaren, Skoklosters slott och

Hallwylska museet, Statens sjöhistoriska museer,

Arkitekturmuseet och Statens musiksamlingar.

I det ovan nämnda beloppet ingår medel som avser en föreslagen

engångsanvisning till Statens historiska museer för konservering

och fyndhantering av föremål från arkeologiska

uppdragsundersökningar. Detta möjliggörs genom en tillfällig

omdisposition av medel från anslaget Bidrag till vissa museer

m.m., anslagsposten Vissa kostnader för centrala museer m.m.

Vidare föreslås en uppräkning av medlen till Statens

musiksamlingar med 724 000 kronor för att myndigheten skall

kunna upprätthålla en för sina arbetsuppgifter adekvat

basverksamhet. Statens musiksamlingar föreslås även få 500 000

kronor årligen under en tioårsperiod för ersättningsanskaffning

av musikalier till myndighetens notbibliotek.

Motionsvägen har krav framställts på ökning av medlen för

vissa av de ovan nämnda museerna. I motion Kr309 (nyd) föreslås

en uppräkning med 2,5 miljoner kronor utöver vad regeringen har

föreslagit av anslagen till vissa av ansvarsmuseerna, nämligen

Statens historiska museer, Statens konstmuseer och Folkens

museum -- etnografiska (yrkande 10). I motion Kr307 (s) föreslås

-- som ett led i kampen mot främlingsfientlighet, rasism och

antisemitism -- att anslaget till Folkens museum -- etnografiska

skall räknas upp med 500 000 kronor (yrkande 19).

Enligt utskottets uppfattning är det angeläget med en allmän

resursförstärkning av basverksamheten vid de aktuella

ansvarsmuseerna, nämligen Statens historiska museer, Statens

konstmuseer och Folkens museum -- etnografiska. Utskottet

föreslår därför i enlighet med förslaget i motion Kr309 yrkande

10 att anslaget skall räknas upp med 2,5 miljoner kronor för de

aktuella museerna. Det bör ankomma på regeringen att göra en

fördelning av medlen på de tre museerna. Genom utskottets

ställningstagande skapas utrymme för att -- i enlighet med

syftet i motion Kr307 yrkande 19 -- ge Folkens museum --

etnografiska möjlighet att använda ökade resurser för insatser

mot främlingsfientlighet. Eftersom utskottet i övrigt inte har

något att erinra mot regeringens förslag till medelsanvisning

under anslaget föreslår utskottet att medelsanvisningen för

förevarande anslag skall uppgå till 413 415 000 kronor, dvs.

2,5 miljoner kronor utöver vad regeringen föreslagit.

Frågan om särskilda besparingskrav för Statens konstmuseer

tas upp i motion Kr307 (s). Motionärerna anför att konststölden

i början av november 1993 på Moderna museet aktualiserat

säkerheten på museerna och museernas kostnader för bevakning. I

avvaktan på att denna fråga får en tillfredsställande lösning

bör återbetalningskravet på Statens konstmuseer reduceras med 1

miljon kronor för nästa budgetår vilket innebär att hela det

anvisade beloppet får disponeras (yrkande 26).

Utskottet erinrar inledningsvis om att en översiktlig

redovisning av bevakningsfrågor vid centralmuseerna från slutet

av 1980-talet och framåt lämnas i propositionen (prop. s.

98--99). Bl.a. anförs där att Statens konstmuseer ådrog sig ett

underskott på 16 miljoner kronor som skulle återbetalas med fyra

miljoner kronor per år fr.o.m. budgetåret 1993/94. I 1993 års

budgetproposition noterades denna skuldbörda och förslag

redovisades om att skulden borde skrivas ner till hälften, dvs.

till 2 miljoner kronor per år under de år som återstod av

betalningsplanen. Den stöld som inträffade vid Moderna museet i

november 1993 har enligt regeringen fokuserat bevakningsfrågan i

den museipolitiska debatten. Regeringen konstaterar att det är

uppenbart att det reella ansvaret i frågor av den typ som

bevakningen representerar måste ligga hos myndigheten, i det här

fallet museerna. Introduceringen av rambudgeteringen förstärker

myndighetens roll i detta avseende. Endast hos museet finns den

expertis och kompetens som erfordras för att avgöra t.ex.

bevakningens organisation och dimensionering. Riksdag och

regering bör dock tillse att museet har rimliga ekonomiska

förutsättningar för de beslut som man har att fatta. Tillgreppet

vid Moderna museet visar på sådana brister i säkerhetssystemet

att regeringen förutsätter en ordentlig intern genomgång. I det

sammanhanget är det inte orimligt att den interna genomgången

och de åtgärder den föranleder sker mot bakgrund av förändrade

ekonomiska förutsättningar för myndigheten. Regeringen förordar

därför att det kvarvarande besparingskravet på 2 miljoner kronor

per år reduceras till hälften, dvs. till 1 miljon kronor under

ettvart av budgetåren 1994/95--1996/97.

Utskottet har vid en rad tillfällen behandlat museernas

bevakningskostnader, senast våren 1993, och då erinrat om sitt

ställningstagande hösten 1990 som innebar att det i rådande

statsfinansiella läge inte är möjligt att anvisa ytterligare

medel för museernas bevakning (jfr bet. 1990/91:KrU9 s. 7,

1990/91:KrU25 s. 14 och 1992/93:KrU24 s. 8). Utskottet

hänvisar också till en kartläggning av bevakningen vid

centralmuseerna som nyligen gjorts av kulturutskottets kansli.

Kartläggningen fogas som bilaga till detta betänkande.

Utskottet vill framhålla att museerna fått i uppdrag att i

möjligaste mån samverka vid upphandling av bevakningstjänster

och säkerhetsutrustning (Statsliggaren 1993/94, XI/Ku s. 47).

Syftet med uppdraget är att få fram fördelaktiga anbud från

t.ex. bevakningsföretag (jfr prop. 1992/93:100 bilaga 12 s.

163).

Utskottet utgår från att Museiutredningen behandlar

bevakningsfrågan. Det här aktuella motionskravet avstyrks med

hänsyn till angelägenheten av att begränsa belastningen på

statsbudgeten.

I motion Kr241 (s) behandlas frågor om notsamlingarna vid

Statens musiksamlingar. Motionären framhåller att tillgången

till noter när det gäller seriös musik är begränsad för det

breda svenska musiklivet (yrkande 2). Vidare påpekar motionären

att notmaterialet vid Statens musiksamlingar utsätts för

förslitning och att verksamheten fortlöper på en katastrofkurs.

En översyn måste därför göras. Översynen bör leda fram till en

definition av på vilken kvalitativ nivå som

utlåningsverksamheten skall bedrivas (yrkande 3).

Enligt utskottets uppfattning är de frågor som motionären tar

upp av stort intresse för ett aktivt och levande musikliv i vårt

land. Efter förslag av utskottet våren 1992 har en särskild

översyn gjorts av notbeståndet vid Statens musiksamlingar (bet.

1991/92:Kr23 s. 6). Resultatet av översynen överlämnades till

regeringen hösten 1993 i anslutning till myndighetens

anslagsframställning för budgetåret 1994/95. I översynen

föreslås att ett engångsbelopp om 5 miljoner kronor skall

ställas till bibliotekets förfogande för ersättning av i första

hand det mest förslitna orkestermaterialet. Vidare föreslås att

medlen -- för att kunna utnyttjas effektivt -- bör fördelas över

förslagsvis fem år.

Regeringen har -- som nämnts i det föregående -- i

budgetpropositionen tagit fasta på Statens musiksamlingars

särskilda behov vad gäller förslitnings- och

ersättningsanskaffning i myndighetens notbibliotek och bedömt

att åtgärder på detta område är angelägna, särskilt med hänsyn

till att landsortsorkestrarnas försörjning med orkesternoter är

starkt beroende av detta material. Regeringen har därför

beräknat att 500 000 kronor per budgetår under en tioårsperiod

bör tillföras anslaget för detta ändamål.

Mot bakgrund av det anförda -- och då utskottet inte har något

att erinra mot regeringens ställningstagande -- anser utskottet

att motionsyrkandena i allt väsentligt är tillgodosedda. De bör

således inte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Motionärerna bakom motion Kr289 (v) anser att det över

statsbudgeten bör utgå ett direkt stöd till kulturhistoriskt

värdefulla segelfartyg och att regeringen snarast bör

återkomma med förslag härom (yrkande 14).

Utskottet vill inledningsvis erinra om att viss del av

överskottet från Vasamuseets verksamhet används till bevarandet

av kulturhistoriskt värdefulla segelfartyg. Utskottet behandlade

våren 1993 ett motionsyrkande om bidraget. Utskottet uttalade då

att förutsättningarna är osäkra för en stabilitet i

bidragsgivningen och att det finns en risk att bidraget kan

komma att upphöra -- åtminstone tillfälligt -- om och när

Vasamuseets bokslut inte visar ett överskott. Utskottet ansåg

därför att det var motiverat att överväga om ett särskilt anslag

skulle inrättas för ändamålet. Frågan borde behandlas av

regeringen utan dröjsmål så att riksdagen skulle kunna ta

ställning till förslag till en lösning (bet. 1992/93:KrU24 s.

11). Regeringen har i årets budgetproposition anmält att

förutsättningarna prövats för att inrätta ett särskilt bidrag

för nämnda ändmål. Regeringen har emellertid inte funnit det

vara möjligt att föreslå en förändrad finansiering av ett sådant

bidrag.

Utskottet utgår från att frågan om ett särskilt bidrag till

bevarandet av kulturhistoriskt värdefulla segelfartyg prövas av

Museiutredningen. Med det anförda avstyrker utskottet

motionsyrkandet.

Centrala museer: Stiftelser (B 32)

I propositionen föreslås att 110 316 000 kronor skall

anvisas för de centrala museer som är stiftelser, nämligen

Nordiska museet och Tekniska museet.

I två motioner förordas att det för Nordiska museet skall

beräknas högre belopp än vad regeringen föreslår. I motion Kr309

(nyd) föreslås att 500 000 kronor utöver vad regeringen har

föreslagit skall beräknas för Nordiska museet som är ett av

ansvarsmuseerna (yrkande 11). I motion Kr307 (s) framhålls

behovet av att utveckla kulturlivet i hela landet. Mot den

bakgrunden bör 1 miljon kronor utöver regeringens förslag

beräknas för Julita gård (yrkande 7).

Utskottet anser -- som framgår av ett tidigare avsnitt i detta

betänkande -- att det är angeläget att basverksamheten vid vissa

av ansvarsmuseerna kan förstärkas. I Nordiska museet verksamhet

ingår som en egen resultatenhet Julita gård och Museer, Sveriges

lantbruksmuseum, benämnt Julita. Julita får sina huvudsakliga

inkomster från gårdens skogsbruk, arrendeavgifter och

biljettintäkter. Ett fåtal tjänster vid Julita finansieras via

Nordiska museets budget. Enligt Nordiska museets

anslagsframställning för budgetåret 1994/95 har Julita problem

med självfinansieringen på grund av att intäkterna från skogen

sjunkit. Enligt utskottets uppfattning är det angeläget att

ansträngningar görs för att bibehålla Julitas verksamhetsnivå.

Mot denna bakgrund anser utskottet att det för Nordiska museet

bör beräknas 1 miljon kronor utöver regeringens förslag. Av

beloppet bör 500 000 kronor användas för verksamheten vid

Julita. Förslaget innebär att medelsanvisningen till förevarande

anslag bör uppgå till 111 316 000 kronor.

Bidrag till vissa museer (B 33)

Från anslaget lämnas bidrag till ett antal museer, nämligen

Arbetets museum, Dansmuseet, Drottningholms teatermuseum,

Millesgården, Strindbergsmuseet, Thielska galleriet och Skansen.

Därutöver anvisas medel för Stiftelsen Föremålsvård i Kiruna.

Över anslaget anvisas också medel för vissa kostnader för

centrala museer m.m. Slutligen anvisas medel för

lönebidragsanställda vid vissa museer. Regeringen föreslår att

den sistnämnda anslagsposten fr.o.m. nästa budgetår endast skall

avse lönebidragsanställda vid regionala museer (se närmare

härom prop. s. 106--107).

Totalt föreslås anslaget uppgå till 99 638 000 kronor.

I tre motionsyrkanden behandlas frågan om beräknande av

medel till Arbetets museum. I propositionen föreslås

anslagsposten till museet bli oförändrad.

Motionärerna bakom motionerna Kr268 (s) och Kr307 (s) yrkande

2 anser att det är märkligt att regeringen föreslår oförändrat

anslag till Arbetets museum för andra året i rad, medan anslagen

för andra jämförbara museer räknas upp. Bidraget till Arbetets

museum bör därför ökas med 1 miljon kronor. Liknande resonemang

förs i motion Kr289 (v), som föreslår en uppräkning av bidraget

till Arbetets museum med 500 000 kronor (yrkande 15).

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra

följande. Stiftelsen Arbetets museum bildades år 1983 med

Landsorganisationen (LO), Kooperativa förbundet (KF),

Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Arbetarnas

bildningsförbund (ABF) och Tjänstemännens bildningsverksamhet

(TBV) som huvudmän och med uppgift att dokumentera arbetet och

att levandegöra arbetets historia. Museet, som invigdes i

december 1991, ligger i en f.d. fabrikslokal i centrala

Norrköping. På kort tid har en omfattande verksamhet med

utställningar, arkiv och bibliotek byggts upp. Hittills har

museet haft mer än 368 000 besökare.

Enligt utskottets uppfattning är den verksamhet som bedrivs

vid Arbetets museum i Norrköping av stort intresse inte bara

nationellt utan även internationellt. Utskottet anser att de

medel som staten bidrar med för Arbetets museum i likhet med vad

som gäller för övriga museer under förevarande anslag skall

räknas upp. Med hänsyn till att medlen för museet inte räknats

upp för innevarande budgetår är behovet av resurstillskott desto

större. Mot den bakgrunden anser utskottet att det är motiverat

att beräkna en ökning av bidraget till Arbetets museum med 1

miljon kronor. Med det anförda tillstyrker utskottet motionerna

Kr268 och Kr307 yrkande 2, båda motionerna i denna del. Genom

utskottets ställningstagande tillgodoses även yrkande 15 i

motion Kr289 i denna del.

I fyra motionsyrkanden framförs krav på statligt stöd till

Rooseum i Malmö. I tre av motionsyrkandena, nämligen motion

Kr205 (fp), motion Kr242 (fp) yrkande 1 och Kr269 (s), föreslås

att 1,5 miljoner kronor skall anvisas från Kulturrådets medel

för utvecklingsverksamhet (anslaget B 2. Bidrag till

utvecklingsverksamhet inom kulturområdet m.m., anslagsposten 1.

Till Statens kulturråds disposition för utvecklingsverksamhet).

I motion Kr307 (s) föreslås att 1 miljon kronor skall anvisas

över en ny anslagspost under förevarande anslag (yrkande 4).

Rooseum startades av konstsamlaren Fredrik Roos och öppnades i

april 1988. Efter Fredrik Roos död bildades i januari 1993

Stiftelsen Rooseum med Malmö stad, Lill och Axel Roos och

Louisiana Museum for Moderne Kunst i Humlebaek, Danmark, som

huvudmän. Stiftelsens ändamål är att med Fredrik Roos samling av

samtida nordisk konst som grundtillgång driva en fri och obunden

museiverksamhet och därvid sprida insikter och kunskap om samt

förståelse för olika former av samtida konst. Stiftelsen skall

samarbeta med Louisiana Museum, Statens konstmuseer,

organisationer och enskilda. Malmö kommun lämnar ett årligt

bidrag till Rooseum. Även Statens kulturråd har bidragit till

verksamheten, bl.a. med 2 miljoner kronor budgetåret 1992/93.

Utskottet behandlade våren 1993 motionsyrkanden med förslag

att inrätta Rooseum och Bildmuseet i Umeå som samverkansmuseer.

Begreppet samverkansmuseer har beskrivits i Kulturrådets

fördjupade anslagsframställning för budgetåren 1993/94--1995/96.

Därmed avses museer utanför storstadsregionerna som uppvisar

samlingar eller verksamhet som bedöms vara av betydelse för en

större region. Ett samspel förutsätts med ett centralt museum

inom motsvarande museisektor. Samverkan bygger på utbyte av

utställningar, objekt och erfarenheter. Som exempel på lämpliga

samverkansmuseer har Rooseum och Bildmuseet i Umeå förts fram.

Utskottet avstyrkte motionsyrkandena med hänvisning till att

Museiutredningens arbete inte borde föregripas (jfr bet.

1992/93:KrU17 s. 15 och bet. 1992/93:KrU24 s. 19).

Enligt utskottets uppfattning är den verksamhet som bedrivs

vid Rooseum värdefull för konst- och kulturlivet i Malmö och

södra Sverige. En rad mycket uppmärksammade utställningar har

trots osäker ekonomi kunnat genomföras. Det samarbete som

inletts med Statens konstmuseer har stor betydelse för den

konstbildande verksamheten. Utskottet anser i likhet med

motionärerna att verksamheten vid Rooseum är angelägen och bör

stödjas av staten. Utskottet anser därför att 1 miljon kronor

bör anvisas över en särskild anslagspost för Rooseum under

förevarande anslag för nästa budgetår. Utskottets

ställningstagande innebär att förslaget i motion Kr307 yrkande 4

i denna del tillstyrks. Även förslagen i motionerna Kr205, Kr242

yrkande 1 och Kr269, samtliga yrkanden i denna del, blir

därigenom tillgodosedda.

I två motioner framförs krav på statligt stöd till

Bildmuseet i Umeå. Motionärerna bakom motion Kr247 (fp, m, c,

kds) framhåller att verksamheten vid museet är innovativ och har

stor regional betydelse och föreslår att frågan om statliga

driftmedel till museet skall prövas. I motion Kr307 (s) föreslås

att 1 miljon kronor skall beräknas för Bildmuseet över en ny

anslagspost under förevarande anslag (yrkande 5).

År 1981 tillkom Bildmuseet i Umeå som ett annex till

Västerbottens museum. Huvudman för Bildmuseet är Umeå

universitet, medan Västerbottens länsmuseum är lokalhållare.

Ett särskilt avtal mellan Statens konstmuseer och Bildmuseet

träffades i augusti 1993. I en avsiktsförklaring som de båda

museerna avgivit anges att syftet med de båda

museiorganisationernas samverkan är att stärka

konstbildningsarbetet i övre Norrland genom att göra Bildmuseet

till ett regionalt konstcentrum i främst de fyra nordligaste

länen. Genom samarbetet får Statens konstmuseer möjlighet att

göra sina samlingar tillgängliga för en ny publik under

betryggande omständigheter och på ett nytt sätt engagera sig i

övre Norrlands konstliv. Samverkansavtalet innebär bl.a. att

Statens konstmuseer ställer två representativa

depositionssamlingar till Bildmuseets förfogande.

Enligt utskottets uppfattning är den konstbildande verksamhet

som bedrivs vid Bildmuseet av stor betydelse för den nordligaste

regionen i Sverige. Ett samarbete mellan Bildmuseet och Statens

konstmuseer har pågått under en längre tid. Det är därför

glädjande att de båda organisationerna nu tecknat ett

samverkansavtal. Härigenom får Bildmuseet möjlighet att bygga ut

framför allt den konstpedagogiska verksamheten.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att särskilda medel

bör avsättas för verksamheten vid museet. En särskild

anslagspost avseende medelsberäkning för Bildmuseet i Umeå bör

därför inrättas under förevarande anslag för nästa budgetår. För

en sådan post bör 1 miljon kronor beräknas. Utskottets

ställningstagande innebär att förslaget i motion Kr307 yrkande 5

i denna del tillstyrks. Även yrkandet i motion Kr247, i denna

del, blir därigenom tillgodosett.

I två motionsyrkanden framförs krav på stöd till Judiska

museet. I motion Kr248 (kds) föreslås att staten, eventuellt i

samarbete med Stockholms kommun, skall vidta åtgärder för att

säkra museets fortbestånd. Motionärerna bakom motion Kr307 (s)

föreslår att -- som ett led i kampen mot främlingsfientlighet,

rasism och antisemitism -- 300 000 kronor skall anvisas för

Judiska museet över en ny anslagspost under förevarande anslag

(yrkande 3).

Judiska museet i Stockholm invigdes år 1987. Museet som drivs

av en stiftelse har till uppgift att i ord och bild visa

judarnas historia i Sverige, den judiska integrationen i det

svenska samhället m.m.

Museet har sedan sin tillblivelse haft ekonomiska svårigheter

men kunnat klara driften till stor del tack vare frivilliga

krafter. Vid några tillfällen har museet erhållit bidrag från

Kulturrådet för utrustning och projekt såsom utställningar och

bokutgivning. Vidare har museet erhållit bidrag för driften från

Stockholms stad och i december 1992 engångsvis från regeringen.

Utskottet anser att den verksamhet som bedrivs vid museet har

stor betydelse för förståelsen av judarnas historia och för

kampen mot främlingsfientlighet och rasism. Det är angeläget att

museet snarast ges bättre förutsättningar för att säkra

verksamhetens fortbestånd. Mot den bakgrunden bör särskilda

medel, 300 000 kronor, beräknas under en ny anslagspost,

benämnd Judiska museet, under förevarande anslag. Med det

anförda tillstyrker utskottet förslaget i motion Kr307 yrkande 3

i denna del. Förslaget i motion Kr248 i denna del blir därigenom

tillgodosett.

I motion Kr307 (s) föreslås att Ajtte--Svenskt fjäll- och

samemuseum skall få ett särskilt statligt bidrag om

500 000 kronor under förevarande anslag (yrkande 6).

Stiftelsen Ajtte -- Svenskt fjäll- och samemuseum bildades år

1983 med staten, Norrbottens läns landsting, Jokkmokks kommun,

Svenska Samernas Riksföbund och Same Ätnam som stiftare.

Stiftelsen har till ändamål bl.a. att bedriva

specialmuseiverksamhet för fjällregionen i Sverige och

huvudmuseiverksamhet i Sverige för den samiska kulturen. I ett

finansieringsavtal, träffat i februari 1983, har staten,

Norrbottens läns landsting och Jokkmokk kommun kommit överens om

att tillskjuta medel för driften av Ajtte. Enligt avtalet skall

staten bidra med medel som statens vattenfallsverk (numera

Vattenfall AB) genom regeringsbeslut (1982-06-30) årligen skall

betala till länsstyrelsen i Norrbottens län (s.k.

Sjöfallsmedel). Landstinget och kommunen har åtagit sig att

årligen fr.o.m. år 1985 betala ett belopp som räknas upp med

hänsyn till penningvärdet. För verksamhetsåret 1992 bidrog

Vattenfall med ca 7 miljoner kronor, medan landstinget och

kommunen bidrog med vardera ca 1 miljon kronor.

Enligt utskottets uppfattning är den museiverksamhet som

bedrivs vid Ajtte av stort värde inte minst för att värna den

samiska kulturen. Utskottet erinrar i sammanhanget om att

Museiutredningen har i uppdrag att granska roll- och

ansvarsfördelningen inom hela museisektorn. Museiutredningen

skall också överväga frågan om den statliga museipolitikens

räckvidd bl.a. mot bakgrund av förslag som i olika sammanhang

framförts om statligt ansvarstagande eller statligt stöd till

nya museer. Utskottet anser att utredningens arbete inte bör

föregripas. Motion Kr307 yrkande 6 i motsvarande del avstyrks

således.

Motionären bakom motion Sk628 (kds) jämför Kolmårdens djurpark

med Skansen och föreslår att förutsättningarna för ett

statligt anslag till Kolmårdens djurpark skall prövas (yrkande

2).

Norrköpings kommun är ägare till Kolmårdens Djurparks Holding

AB som i sin tur äger AB Kolmårdens djurpark. Kommunen har

beslutat bevilja holdingbolaget ett aktieägartillskott om 5

miljoner kronor för 1993, 4 miljoner kronor för 1994, 3 miljoner

kronor för 1995 och 1,5 miljoner kronor för 1996. Vidare har

kommunen beslutat teckna samtliga aktier i en till kommunen

riktad nyemission om 15 miljoner kronor i holdingbolaget per den

1 juni 1994.

Som nämnts i det föregående ingår det i Museiutredningens

uppgifter att se över museiväsendets struktur och

samverkansformer bl.a. i syfte att skapa en effektivare

användning av de totalt tillgängliga resurserna på museiområdet.

Även frågan om statligt stöd till nya museer skall övervägas av

utredningen. Enligt utskottets uppfattning bör utredningens

arbete och den fortsatta beredningen därav inte föregripas.

Utskottet avstyrker därför motionsyrkandet.

Bidrag till regionala museer (B 34)

Från anslaget utgår statsbidrag till regionalt verksamt museum

som regeringen förklarat berättigat till sådant bidrag.

Statsbidrag utgår endast till sådant museum som också får bidrag

från landstingskommun eller kommun.

Statsbidrag utgår i form av grundbidrag. Underlaget för

beräkning av statsbidraget är det antal grundbelopp som varje år

fastställs för museerna. Antalet grundbelopp för budgetåret

1993/94 har fastställts till 729. Grundbeloppet har preliminärt

beräknats till 195 400 kronor för innevarande budgetår. För

nästa budgetår beräknas grundbeloppet uppgå till 202 800

kronor. Statsbidraget utgår med 55 % av grundbeloppet.

I propositionen föreslås inte någon ändring av antalet

grundbelopp. Medelsanvisningen föreslås uppgå till 81 313 000

kronor.

Utskottet behandlar först frågor om medelsanvisningen.

I motion Kr307 (s) föreslås att fyra nya grundbeopp skall

inrättas (yrkande 20). Motionärerna vill att grundbeloppen skall

tilldelas Göteborgs museer för verksamheten vid Etnografiska

museet som ett led i kampen mot främlingsfientlighet. I motion

Kr233 (s) uttalas önskemål om ökat bidrag till Fredriksdals

friluftsmuseum i Helsingborg. I motionen föreslås dock inte

några nya medel för ändamålet.

Av principiella skäl bör enligt motion Kr309 (nyd) anslagen

inom kulturområdet vara oförändrade budgetåret 1994/95 i

avvaktan på resultaten av arbetet inom de fyra parlamentariska

kulturutredningarna. Mot denna bakgrund hemställs att

förevarande anslag skall vara oförändrat, vilket innebär en

minskning med drygt 2 miljoner kronor i förhållande till

regeringens förslag (yrkande 8 delvis). Beloppet motsvarar ca 18

grundbidrag.

Utskottet konstaterar att en väsentlig ökning av antalet

grundbelopp gjordes senast våren 1991 på utskottets initiativ,

då beslut fattades om att inrätta 125 nya grundbelopp fr.o.m. år

1992 (bet. 1990/91:KrU25). Det ankommer på Kulturrådet att -- i

enlighet med av riksdag och regering angivna grunder -- fördela

grundbeloppen.

Göteborgs museer har för innevarande budgetår 102 grundbidrag.

Av statsbidraget beräknas medel motsvarande ca 5 grundbidrag för

Etnografiska museet. Fredriksdals friluftsmuseum vid

Helsingborgs museum erhåller -- på initiativ av kulturutskottet

-- 2 grundbidrag via Kulturen i Lund (bet. 1989/90:KrU21).

Utskottet erinrar om att det ingår i Museiutredningens arbete

att granska effekterna av det statliga stödet till regionala

museer och bedöma hururvida stödet i sin nuvarande utformning

främjar en ändamålsenlig avvägning mellan länsmuseernas olika

ansvarsområden. Vidare har den kommitté som skall se över

kulturpolitikens inriktning, Kulturutredningen, i uppgift att

överväga formerna för statens stöd till samtliga regionala

institutioner.

Enligt utskottets uppfattning bör resultatet av de båda

utredningarnas arbete inte föregripas. Mot bakgrund av vad som

här anförts tillstyrker utskottet regeringens förslag till

medelsanvisning under förevarande anslag. Motionerna Kr233,

Kr307 yrkande 20 och Kr309 yrkande 8 i här aktuell del avstyrks

således.

I motion Kr267 (c) framförs krav på en utökning av antalet

grundbelopp för tiden efter nästa budgetår i syfte att

förstärka den regionala och lokala kulturminnesvården (yrkande

1).

Länsmuseernas arbete inom kulturmiljövården utreds för

närvarande inom Museiutredningen. Som framgår av det föregående

är den framtida utformningen av de regionala stöden föremål för

utredning i Museiutredningen och Kulturutredningen. Utskottet är

inte berett att föregripa de båda utredningarnas förslag i denna

fråga. Mot den bakgrunden avstyrks motion Kr267 yrkande 1.

Riksutställningar (B 35)

Stiftelsen Riksutställningar har till uppgift att främja

utställnings- och konstbildningsverksamheten genom att förmedla

och anordna utställningar, biträda med rådgivning och annan

service samt i övrigt utveckla och förnya utställningen som

medium för kunskapsförmedling, debatt och upplevelse.

Riksutställningar skall samarbeta och samråda med statliga och

kommunala myndigheter, kulturinstitutioner, organisationer och

enskilda som är verksamma i samhälls- och kulturlivet.

I propositionen föreslås anslaget till Riksutställningar för

nästa budgetår uppgå till 33 355 000 kronor.

I två motioner framförs förslag rörande medelsanvisningen.

Motionärerna bakom motion Kr307 (s) framhåller att det är

angeläget att stödja kampen mot främlingsfientlighet och rasism

(yrkande 24). Därför föreslås en uppräkning av anslaget med 1

miljon kronor utöver regeringens förslag.

Av principiella skäl bör enligt motion Kr309 (nyd) anslagen

inom kulturområdet vara oförändrade budgetåret 1994/95 i

avvaktan på resultaten av arbetet inom de fyra parlamentariska

kulturutredningarna. Mot denna bakgrund hemställs att

förevarande anslag skall vara oförändrat, vilket innebär en

minskning med 555 000 kronor i förhållande till regeringens

förslag (yrkande 8 delvis).

Enligt sina direktiv skall Museiutredningen belysa

Riksutställningars olika uppgifter och deras betydelse för såväl

museiväsendet som kultur- och samhällslivet i övrigt (dir.

1993:26). Utredningen bör bl.a. analysera Riksutställningars

verksamhet och betydelse för olika avnämare samt klargöra vilka

uppgifter som är unika för Riksutställningar och därför även i

fortsättningen bör fullgöras centralt och vilka uppgifter som

lika väl kan fullgöras av avnämarna själva. Enligt direktiven

bör utredningen även diskutera förutsättningarna för att göra

Riksutställningars verksamhet ekonomiskt självbärande.

Utskottet anser att förslagen från Museiutredningen och den

fortsatta beredningen av dessa inte skall föregripas. Motionerna

Kr307 yrkande 24 och Kr309 yrkande 8 i här aktuell del avstyrks

således.

Inköp av vissa kulturföremål (B 36)

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande medelsanvisningen till Centrala museer:

Myndigheter

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Kr309 yrkande 10

och med anledning av regeringens förslag och motion

1993/94:Kr307 yrkande 19 för budgetåret 1994/95 under elfte

huvudtiteln till Centrala museer: Myndigheter anvisar ett

ramanslag på 413 415 000 kr,

res. 1 (m, fp, c, kds)

2. beträffande särskilda besparingskrav för Statens

konstmuseer

att riksdagen avslår motion 1993/94:Kr307 yrkande 26,

res. 2 (s)

3. beträffande notsamlingarna vid Statens musiksamlingar

att riksdagen avslår motion 1993/94:Kr241 yrkandena 2 och 3,

4. beträffande stöd till kulturhistoriskt värdefulla

segelfartyg

att riksdagen avslår motion 1993/94:Kr289 yrkande 14,

5. beträffande beräknande av medel för anslagsposten

Nordiska museet

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och

motionerna 1993/94:Kr307 yrkande 7 och 1993/94:Kr309 yrkande 11,

båda motionerna i denna del, beslutar att för nämnda ändamål

under anslaget vid mom. 6 skall beräknas 82 053 000 kr,

res. 3 (m, fp, c, kds) - delvis

6. beträffande medelsanvisningen till Centrala museer:

Stiftelser

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och

motionerna 1993/94:Kr307 yrkande 7 och 1993/94:Kr309 yrkande 11,

båda motionerna i denna del, till Centrala museer:

Stiftelser för budgetåret 1994/95 under elfte huvudtiteln

anvisar ett anslag på 111 316 000 kr,

res. 3 (m, fp, c, kds) - delvis

7. beträffande beräknande av medel till Arbetets museum

att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:Kr268 och

1993/94:Kr307 yrkande 2, båda motionerna i denna del, och med

anledning av regeringens förslag och motion 1993/94:Kr289

yrkande 15 i denna del beslutar att för nämnda ändamål under

anslaget vid mom. 12 skall beräknas 10 000 000 kr,

res. 4 (m, fp, c, kds) - delvis

8. beträffande beräknande av medel till Rooseum

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Kr307 yrkande 4 i

denna del och med anledning av motionerna 1993/94:Kr205,

1993/94:Kr242 yrkande 1 och motion 1993/94:Kr269, samtliga

motioner i denna del, beslutar att för nämnda ändamål under

anslaget vid mom. 12 skall beräknas 1 000 000 kr,

res. 4 (m, fp, c, kds) - delvis

9. beträffande beräknande av medel till Bildmuseet i Umeå

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Kr307 yrkande 5 i

denna del och med anledning av motion 1993/94:Kr247 i denna del

beslutar att för nämnda ändamål under anslaget vid mom. 12 skall

beräknas 1 000 000 kr,

res. 4 (m, fp, c, kds) - delvis

10. beträffande beräknande av medel till Judiska museet

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Kr307 yrkande 3 i

denna del och med anledning av motion 1993/94:Kr248 i denna del

beslutar att för nämnda ändamål under anslaget vid mom. 12 skall

beräknas 300 000 kr,

res. 4 (m, fp, c, kds) - delvis

11. beträffande beräknande av medel för Ajtte -- Svenskt

fjäll- och samemuseum

att riksdagen avslår motion 1993/94:Kr307 yrkande 6 i denna

del,

res. 5 (s) - delvis

12. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till vissa

museer m.m.

att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:Kr268,

1993/94:Kr307 yrkandena 2, 3, 4 och 5, samtliga motionsyrkanden

i denna del, med anledning av regeringens förslag samt

motionerna 1993/94:Kr205, 1993/94:Kr242 yrkande 1,

1993/94:Kr247, 1993/94:Kr248, 1993/94:Kr269 och 1993/94:Kr289

yrkande 15, samtliga motioner i denna del, och med avslag på

motion 1993/94:Kr307 yrkande 6 i denna del till Bidrag till

vissa museer m.m. för budgetåret 1994/95 under elfte

huvudtiteln anvisar ett anslag på 102 938 000 kr,

res. 6 (m, fp, c, kds) - villk. 4

res. 7 (s) - villk. 5

13. beträffande förutsättningarna för ett statligt anslag

till Kolmårdens djurpark

att riksdagen avslår motion 1993/94:Sk628 yrkande 2,

14. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till regionala

museer

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motionerna 1993/94:Kr233, 1993/94:Kr307 yrkande 20 och

1993/94:Kr309 yrkande 8 i denna del till Bidrag till regionala

museer för budgetåret 1994/95 under elfte huvudtiteln anvisar

ett förslagsanslag på 81 313 000 kr,

res. 8 (s)

res. 9 (nyd)

15. beträffande antalet grundbelopp för tiden efter nästa

budgetår

att riksdagen avslår motion 1993/94:Kr267 yrkande 1,

16. beträffande medelsanvisningen till Riksutställningar

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motionerna 1993/94:Kr307 yrkande 24 och 1993/94:Kr309

yrkande 8 i denna del till Riksutställningar för budgetåret

1994/95 under elfte huvudtiteln anvisar ett anslag på

33 355 000 kr,

res. 10 (s)

res. 11 (nyd)

17. beträffande medelsanvisningen till Inköp av vissa

kulturföremål

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Inköp

av vissa kulturföremål för budgetåret 1994/95 under elfte

huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 80 000 kr.

Stockholm den 3 mars 1994

På kulturutskottets vägnar

Åke Gustavsson

I beslutet har deltagit: Åke Gustavsson (s), Charlotte

Branting (fp), Elisabeth Fleetwood (m), Hugo Hegeland (m), Maja

Bäckström (s), Berit Oscarsson (s), Stina Gustavsson (c), Anders

Nilsson (s), Göran Åstrand (m), Richard Ulfvengren (nyd),

Ingegerd Sahlström (s), Carl-Johan Wilson (fp), Björn Kaaling

(s), Alwa Wennerlund (kds) och Elisabeth Persson (v).

Reservationer

1. Medelsanvisningen till Centrala museer: Myndigheter (mom.

1)

Charlotte Branting (fp), Elisabeth Fleetwood (m), Hugo

Hegeland (m), Stina Gustavsson (c), Göran Åstrand (m),

Carl-Johan Wilson (fp) och Alwa Wennerlund (kds) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar

med "Enligt utskottets uppfattning" och slutar med "regeringen

föreslagit" bort ha följande lydelse:

Utskottet erinrar om att det i Museiutredningens uppdrag ingår

att se över museiväsendets struktur bl.a. i syfte att skapa

bättre förutsättningar för en effektivare användning av de

totalt tillgängliga resurserna på museiområdet. Utskottet anser

att resultatet av Museiutredningens arbete och den fortsatta

beredningen därav inte skall föregripas. Utskottet avstyrker

därför motionerna Kr307 yrkande 19 och Kr309 yrkande 10.

Utskottet föreslår att medelsanvisningen för förevarande anslag

skall uppgår till 410 915 000 kronor.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande

lydelse:

1. beträffande medelsanvisningen till Centrala museer:

Myndigheter

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motionerna 1993/94:Kr307 yrkande 19 och 1993/94:Kr309

yrkande 10 till Centrala museer: Myndigheter för budgetåret

1994/95 under elfte huvudtiteln anvisar ett ramanslag på

410 915 000 kr,

2. Särskilda besparingskrav för Statens konstmuseer (mom. 2)

Åke Gustavsson (s), Maja Bäckström (s), Berit Oscarsson (s),

Anders Nilsson (s), Ingegerd Sahlström (s) och Björn Kaaling (s)

anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar

med "Utskottet utgår" och slutar med "på statsbudgeten" bort ha

följande lydelse:

Utskottet utgår från att Museiutredningen behandlar

bevakningsfrågan. Utskottet anser -- i avvaktan på utredningens

resultat -- att det är motiverat att regeringen för nästa

budgetår helt efterger återbetalningskravet. Detta innebär att

Statens konstmuseer får disponera 1 miljon kronor mer än vad

regeringen förordat. Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen

med bifall till motion Kr307 yrkande 26 som sin mening ge

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande

lydelse:

2. beträffande särskilda besparingskrav för Statens

konstmuseer

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Kr307 yrkande 26

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om

särskilda besparingskrav för Statens konstmuseer,

3. Beräknande av medel för anslagsposten Nordiska museet och

medelsanvisningen till Centrala museer: Stiftelser (mom. 5 och

6)

Charlotte Branting (fp), Elisabeth Fleetwood (m), Hugo

Hegeland (m), Stina Gustavsson (c), Göran Åstrand (m),

Carl-Johan Wilson (fp) och Alwa Wennerlund (kds) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar

med "Utskottet anser" och på s. 8 slutar med "till

111 316 000 kronor" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser -- som framgår av ett tidigare avsnitt i detta

betänkande -- att Museiutredningens förslag och den fortsatta

beredningen av dessa inte bör föregripas. Därför avstyrks

motionerna Kr307 yrkande 7 och Kr309 yrkande 11. Utskottet

tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning.

dels att utskottets hemställan under 5 och 6 bort ha

följande lydelse:

5. beträffande beräknande av medel för anslagsposten

Nordiska museet

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motionerna 1993/94:Kr307 yrkande 7 och 1993/94:Kr309

yrkande 11, båda motionerna i denna del, beslutar att för nämnda

ändamål under anslaget vid moment 6 skall beräknas 81 053 000

kr,

6. beträffande medelsanvisningen till Centrala museer:

Stiftelser

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motionerna 1993/94:Kr307 yrkande 7 och 1993/94:Kr309

yrkande 11, båda motionerna i denna del, till Centrala museer:

Stiftelser för budgetåret 1994/95 under elfte huvudtiteln

anvisar ett anslag på 110 316 000 kr,

4. Beräknande av medel till Arbetets museum, Beräknande av

medel till Rooseum, Beräknande av medel till Bildmuseet i Umeå

och Beräknande av medel till Judiska museet (mom. 7, 8, 9 och

10)

Charlotte Branting (fp), Elisabeth Fleetwood (m), Hugo

Hegeland (m), Stina Gustavsson (c), Göran Åstrand (m),

Carl-Johan Wilson (fp) och Alwa Wennerlund (kds) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar

med "Enligt utskottets uppfattning" och på s. 11 slutar med

"blir därigenom tillgodosett" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning finns det i nuvarande

statsfinansiella läge inte något ekonomiskt utrymme att höja

bidraget till Arbetets museum. Vidare vill utskottet inte

föregripa Museiutredningens arbete och den fortsatta beredningen

därav. Utskottet avstyrker därför motionerna Kr268, Kr289

yrkande 15 och Kr307 yrkande 2, samtliga motioner i motsvarande

del.

I fyra motionsyrkanden -- -- -- (= utskottet 33 rader på s.

19) -- -- -- bet. 1992/93:KrU24 s. 19).

Enligt utskottets uppfattning är den verksamhet som bedrivs

vid Rooseum värdefull för konst- och kulturlivet i Malmö och

södra Sverige. En rad mycket uppmärksammade utställningar har

trots osäker ekonomi kunnat genomföras. Det samarbete som

inletts med Statens konstmuseer har betydelse för den

konstbildande verksamheten. Utskottet vill emellertid erinra om

att det arbete som bedrivs i Museiutredningen bl.a. innebär att

frågan om statligt stöd till nya museer skall övervägas.

Utskottet anser att utredningens resultat och den fortsatta

beredningen därav inte skall föregripas. Mot den bakgrunden

avstyrker utskottet motionerna Kr205, Kr242 yrkande 1, Kr269 och

Kr307 yrkande 4, samtliga motioner i motsvarande del.

I två motioner -- -- -- (= utskottet 27 rader på s. 10) -- --

-- konstpedagogiska verksamheten.

Museiutredningen har i uppdrag att överväga frågan om den

statliga museipolitikens räckvidd bl.a. mot bakgrund av förslag

som i olika sammanhang förts om statligt ansvarstagande eller

statligt stöd till nya museer. Utskottet vill inte föregripa

resultatet av utredningen och är därför inte berett att

tillstyrka motionerna avseende Bildmuseet i Umeå. Motionerna

Kr247 och Kr307 yrkande 5, båda motionerna i motsvarande del,

avstyrks således.

I två motionsyrkanden -- -- -- (= utskottet 10 rader på s. 10

och 6 rader på s. 11) -- -- -- från regeringen.

Utskottet anser att den verksamhet som bedrivs vid Judiska

museet har stor betydelse för förståelsen av judarnas historia

och för kampen mot främlingsfientlighet och rasism. Frågan om

stöd till nya museer behandlas av Museiutredningen. Utskottet

anser sig inte böra föregripa resultatet av denna och den därpå

följande beredningen. Utskottet utgår från att regeringen liksom

vid tidigare tillfällen är beredd att medverka till museets

verksamhet i avvaktan på utformningen av museipolitiken.

Utskottet vill i sammanhanget erinra om att regeringen i årets

budgetproposition aviserar tillskapandet av en särskild

kommission mot främlingsfientlighet och rasism och att

väsentligt utökade medel föreslås ställas till regeringens

disposition för åtgärder mot främlingsfientlighet och rasism

(prop. 1993/94:100 bil. 12 punkt D 11).

Utskottet avstyrker motionerna Kr248 och Kr307 yrkande 3, båda

motionerna i denna del.

dels att utskottets hemställan under 7, 8, 9 och 10 bort

ha följande lydelse:

7. beträffande beräknande av medel till Arbetets museum

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motionerna 1993/94:Kr268, 1993/94:Kr289 yrkande 15 och

1993/94:Kr307 yrkande 2, samtliga motioner i denna del, beslutar

att för nämnda ändamål under anslaget vid mom. 12 skall beräknas

9 000 000 kr,

8. beträffande beräknande av medel till Rooseum

att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Kr205, 1993/94:Kr242

yrkande 1, 1993/94:Kr269 och 1993/94:Kr307 yrkande 4, samtliga

motioner i denna del,

9. beträffande beräknande av medel till Bildmuseet i Umeå

att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Kr247 och

1993/94:Kr307 yrkande 5, båda motionerna i denna del,

10. beträffande beräknande av medel till Judiska museet

att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Kr248 och

1993/94:Kr307 yrkande 3, båda motionerna i denna del,

5. Beräknande av medel för Ajtte -- Svenskt fjäll- och

samemuseum (mom. 11)

Åke Gustavsson (s), Maja Bäckström (s), Berit Oscarsson (s),

Anders Nilsson (s), Ingegerd Sahlström (s) och Björn Kaaling (s)

anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11

börjar med "Enligt utskottets" och slutar med "avstyrks således"

bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning är den museiverksamhet som

bedrivs vid Ajtte av stort värde inte minst för att värna om den

samiska kulturen. Ajtte har ett centralt uppdrag inom sitt

område. Mot den bakgrunden anser utskottet att det är angeläget

att museet -- i avvaktan på resultatet av Museiutredningen --

redan nu tillförs ett statligt bidrag på 500 000 kronor.

Utskottet tillstyrker således motion Kr307 yrkande 6.

dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande

lydelse:

11. beträffande beräknande av medel för Ajtte -- Svenskt

fjäll- och samemuseum

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Kr307 yrkande 6 i

denna del beslutar att för nämnda ändamål under anslaget vid

mom. 12 skall beräknas 500 000 kr,

6. Medelsanvisningen till Bidrag till vissa museer m.m. (mom.

12)

Under förutsättning av bifall till reservation 4

Charlotte Branting (fp), Elisabeth Fleetwood (m), Hugo

Hegeland (m), Stina Gustavsson (c), Göran Åstrand (m),

Carl-Johan Wilson (fp) och Alwa Wennerlund (kds) anser att

utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse:

12. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till vissa

museer m.m.

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motionerna 1993/94:Kr205, 1993/94:Kr242 yrkande 1,

1993/94:Kr247, 1993/94:Kr248, 1993/94:Kr268, 1993/94:Kr269,

1993/94:Kr289 yrkande 15 och 1993/94:Kr307 yrkandena 2--6,

samtliga motioner i motsvarande del, till Bidrag till vissa

museer m.m. för budgetåret 1994/95 under elfte huvudtiteln

anvisar ett anslag på 99 638 000 kr,

7. Medelsanvisningen till Bidrag till vissa museer m.m. (mom.

12)

Under förutsättning av bifall till reservation 5

Åke Gustavsson (s), Maja Bäckström (s), Berit Oscarsson (s),

Anders Nilsson (s), Ingegerd Sahlström (s) och Björn Kaaling (s)

anser att utskottets hemställan under 12 bort ha följande

lydelse:

12. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till vissa

museer m.m.

att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:Kr268,

1993/94:Kr307 yrkandena 2--6, samtliga motionsyrkanden i denna

del, och med anledning av regeringens förslag samt motionerna

1993/94:Kr205, 1993/94:Kr242 yrkande 1, 1993/94:Kr247,

1993/94:Kr248, 1993/94:Kr269 och 1993/94:Kr289 yrkande 15,

samtliga motioner i denna del, till Bidrag till vissa museer

m.m. för budgetåret 1994/95 under elfte huvudtiteln anvisar

ett anslag på 103 438 000 kr,

8. Medelsanvisningen till Bidrag till regionala museer (mom.

14)

Åke Gustavsson (s), Maja Bäckström (s), Berit Oscarsson (s),

Anders Nilsson (s), Ingegerd Sahlström (s) och Björn Kaaling (s)

anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13

börjar med "Enligt utskottets" och slutar med "avstyrks således"

bort ha följande lydelse:

Utskottet vill framhålla att utställnings- och

programverksamhet vid Etnografiska museet i Göteborg är av stor

betydelse för förståelsen för andra människors traditioner,

föreställningar och sätt att leva. Utskottet har vid sina

överväganden funnit att denna verksamhet bör stödjas. Därför bör

i enlighet med vad som anförs i motion Kr307 förevarande anslag

förstärkas med 4 grundbelopp (yrkande 20). Kulturrådet bör vid

fördelningen av grundbelopp till Göteborgs museer beakta nämnda

behov vid Etnografiska museet. Då det gäller frågan om ökat stöd

till Fredriksdals friluftsmuseum anser utskottet att resultatet

av de båda utredningarna bör avvaktas. Mot bakgrund av vad som

här anförts anser utskottet att medelsanvisningen under

förevarande anslag bör ökas med 462 000 kronor i förhållande

till regeringens förslag (4 grundbelopp). Härav följer att

motion Kr309 yrkande 8 i denna del avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 14 bort ha följande

lydelse:

14. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till regionala

museer

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Kr307 yrkande 20,

med anledning av regeringens förslag och med avslag på

motionerna 1993/94:Kr233, 1993/94:Kr309 yrkande 8 i denna del

till Bidrag till regionala museer för budgetåret 1994/95

under elfte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på

81 775 000 kr,

9. Medelsanvisningen till Bidrag till regionala museer (mom.

14)

Richard Ulfvengren (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13

börjar med "Enligt utskottets" och slutar med "avstyrks således"

bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i enlighet med förslaget i motion Kr309 att --

i avvaktan på resultatet av Museiutredningen och

Kulturutredningen -- medelsanvisningen över förevarande anslag

bör vara oförändrad för nästa budgetår (yrkande 8 i denna del).

Det sagda innebär en minskning i förhållande till regeringens

förslag med 2 045 000 kronor. Som en konsekvens härav

avstyrker utskottet motionerna Kr233 och Kr307 yrkande 20.

dels att utskottets hemställan under 14 bort ha följande

lydelse:

14. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till regionala

museer

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Kr309 yrkande 8 i

denna del, med anledning av regeringens förslag och med avslag

på motionerna 1993/94:Kr233 och 1993/94:Kr307 yrkande 20 till

Bidrag till regionala museer för budgetåret 1994/95 under

elfte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 79 268 000 kr,

10. Medelsanvisningen till Riksutställningar (mom. 16)

Åke Gustavsson (s), Maja Bäckström (s), Berit Oscarsson (s),

Anders Nilsson (s), Ingegerd Sahlström (s) och Björn Kaaling (s)

anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14

börjar med "Utskottet anser" och slutar med "avstyrks således"

bort ha följande lydelse:

Riksutställningar planerar flera turnéer och produktioner

under nästa budgetår, bl.a. sådana som skildrar det

mångkulturella Sverige. Enligt utskottet är det angeläget att

stödja sådan verksamhet som syftar till att minska

främlingsfientlighet, rasism och antisemitism. Av den

anledningen bör i enlighet med vad som anförts i motion Kr307

och i avvaktan på Museiutredningens resultat förevarande anslag

räknas upp med 1 miljon kronor (yrkande 24). Härav följer att

motion Kr309 yrkande 8 i denna del avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 16 bort ha följande

lydelse:

16. beträffande medelsanvisningen till Riksutställningar

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Kr307 yrkande 24,

med anledning av propositionen och med avslag på motion

1993/94:Kr309 yrkande 8 i denna del till Riksutställningar

för budgetåret 1994/95 under elfte huvudtiteln anvisar ett

anslag på 34 355 000 kr,

11. Medelsanvisningen till Riksutställningar (mom. 16)

Richard Ulfvengren (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14

börjar med "Utskottet anser" och slutar med "avstyrks således"

bort ha följande lydelse:

I enlighet med vad som anförs i motion Kr309 bör i avvaktan på

resultatet av den omfattande utredningsverksamheten på

kulturområdet förevarande anslag bibehållas oförändrat, vilket

innebär en minskning med 555 000 kronor i förhållande till

regeringens förslag (yrkande 8). Härav följer att förslaget i

motion Kr307 avstyrks av utskottet.

dels att utskottets hemställan under 16 bort ha följande

lydelse:

16. beträffande medelsanvisningen till Riksutställningar

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Kr309 yrkande 8 i

denna del, med anledning av regeringens förslag och med avslag

på motion 1993/94:Kr307 yrkande 24 till Riksutställningar

för budgetåret 1994/95 under elfte huvudtiteln anvisar ett

anslag på 32 800 000 kr,

Bevakningen vid centralmuseerna

Bilaga

1. Inledning

Mot bakgrund av den stöld av värdefulla konstföremål som ägde

rum på Moderna museet natten till den 8 november 1993 redovisar

kulturutskottets kansli i denna promemoria en kartläggning av

behandlingen av frågor om bevakningen vid centralmuseerna sedan

slutet av 1980-talet. Kartläggningen avser i första hand

behandlingen av frågorna i regering och riksdag. Den omfattar

också viss redovisning för beslut och andra ställningstaganden

av Statens kulturråd och av Statens konstmuseer.

Kartläggningen har gjorts av kanslichefen i kulturutskottet

Lennart Persson med biträde av föredragandena i utskottet Lena

Axelsson-Westlund och Karin Josephson.

Utskottskansliet erhöll uppdraget av kulturutskottet den 11

november 1993.

Uppdraget får ses som en följd av de förslag som den pågående

riksdagsutredningen lagt fram om att utskotten i ökad

utsträckning bör följa upp och utvärdera resultatet i

verksamheten inom resp. utskotts beredningsområde.

Den 16 november 1993 avgav kansliet en promemoria som

innehåller första delen av kartläggningen (se avsnitt 4 nedan).

Den avser bl.a. handläggningen av en år 1992 avgiven

riksdagsskrivelse i vad avser tjänstgöring för vapenfria

värnpliktiga vid kulturinstitutioner.

Den nu framlagda kartläggningen har av naturliga skäl fått en

särskild inriktning mot bevakningsfrågorna vid Statens

konstmuseer, som är en myndighet i vilken Nationalmuseum,

Moderna museet och Östasiasiska museet ingår. Den innehåller en

relativt utförlig -- men inte fullständig -- redovisning för

vilka initiativ myndigheten tagit för att lösa

bevakningsfrågorna vid museerna. Då det gäller övriga

centralmuseer är kartläggningen mycket översiktlig.

Kansliet vill framhålla att det inte ingått i dess uppdrag att

utreda vilka resurser som måste avdelas för att bevakningen vid

centralmuseerna skall kunna hållas på en godtagbar nivå.

Kansliet har inte heller utrett i vad mån Statens konstmuseer

eller andra centralmuseer, som är myndigheter, efter

rambudgetens införande -- eller tidigare -- som en följd av en

ändrad hotbild eller av andra skäl har gjort omprioriteringar i

sin internbudget i syfte att ge ökat utrymme för

bevakningsinsatser. Inte heller omfattar kartläggningen någon

undersökning om hur museerna har budgeterat

bevakningskostnaderna vid ordnandet av bl.a. sådana

specialutställningar för vilka regeringen enligt bemyndigande av

riksdagen beslutat om statlig garanti; ersättning för eventuella

skador och förluster belastar i sådana fall annat anslag på

statsbudgeten än museianslaget.

I avsnitt 4 och följande avsnitt används förkortningen SKM för

Statens konstmuseer.

2. Sammanfattning

Kulturutskottets kansli redovisar i promemorian en

kartläggning av behandlingen i regering och riksdag av frågor om

bevakningen vid de åtta centralmuseerna. I viss utsträckning

redovisas även behandlingen av sådana frågor hos Statens

kulturråd och Statens konstmuseer -- i vilken myndighet Moderna

museet ingår.

Kartläggningen har gjorts på uppdrag av kulturutskottet och

mot bakgrund av den stöld av värdefulla konstföremål som ägde

rum på Moderna museet natten till den 8 november 1993.

Kansliet har tidigare, den 16 november 1993, delredovisat

uppdraget. Delredovisningen avser bl.a. handläggningen av en år

1992 till regeringen riktad riksdagsskrivelse i vad avser

tjänstgöring vid kulturinstitutioner för vapenfria

tjänstepliktiga.

Kansliet redovisar inte några egna slutsatser i förevarande

promemoria. För att underlätta för läsaren att ta del av

kartläggningen gör dock kansliet en sammanfattning som redovisas

i 25 punkter. Det ligger i sakens natur att kansliet vid

utarbetandet av sammanfattningen haft att göra vissa

bedömningar. Detta gäller främst frågan om vilka fakta som skall

tas med i sammanfattningen.

Kulturutskottets kansli konstaterar

Allmänt

1. att bevakningskostnaderna vid centralmuseerna under slutet

av 1980-talet steg mycket kraftigt och att som en följd härav

statsbudgeten fick en ökad belastning utan att riksdag och

regering prövat behovet av ökade resurser till museerna för

sådana kostnader,

2. att -- som bl.a. framgår av följande punkter -- frågan om

storleken av centralmuseernas bevakningskostnader ägnats stor

uppmärksamhet av riksdag och regering fr.o.m. år 1989,

3. att kulturutskottet i november månad år 1990 höll en

utfrågning om centralmuseernas bevaknings- och

utvecklingskostnader, vid vilken företrädare för bl.a.

Utbildningsdepartementet och Statens konstmuseer hördes,

Anslagskonstruktion, m.m.

4. att bevakningskostnader för centralmuseerna t.o.m.

budgetåret 1988/89 fick utgå från förslagsvis beräknade

anslagsposter för lokalkostnader, vilka museerna fick överskrida

om de faktiska kostnaderna blev högre än de budgeterade,

5. att riksdagen våren 1989 efter förslag av den dåvarande

regeringen fattade beslut som innebar att bevakningskostnaderna

i likhet med andra baskostnader i fortsättningen genomgående

skulle belasta respektive anslagspost för centralmuseernas

förvaltningskostnader, vilka anslagsposter inte fick överskridas

utan medgivande av regeringen,

6. att riksdag och regering -- som en följd av den under p. 5

angivna förändringen -- vid den årliga prövningen av de olika

museernas basresurser för de fyra budgetåren 1989/90--1992/93

budgeterade anslagsposterna för förvaltningskostnader med

beaktande av museernas behov av resurser för bl.a. bevakning,

7. att centralmuseerna -- på sätt närmare framgår av

kartläggningen (se främst avsnitten 6, 7 och 8) -- tillförts

ökade resurser för bl.a. bevakningsändamål, något som inneburit

en total höjning av nivån på museernas basresurser under

budgetåren 1989/90--1991/92 med 25 miljoner kronor,

8. att de centralmuseer som är myndigheter, däribland Statens

konstmuseer, efter förslag av regeringen och beslut av riksdagen

våren 1993, fr.o.m. innevarande budgetår disponerar ett

ramanslag, vilket skall användas för att täcka museernas

samtliga kostnader, bl.a. kapitalkostnader, övriga kostnader för

lokaler, kostnader för bevakning och för inköp av konst,

9. att för nämnda museer vid övergången till ramanslag fr.o.m.

budgetåret 1993/94 har uppställts övergripande mål angivna i

budgetpropositionen 1993 samt verksamhetsmål intagna i

regleringsbrev för budgetåret 1993/94, vilka utgör grunden

för dispositionen av ramanslaget och att det ankommer på

respektive myndighet att ansvara för fördelningen av

anslagsmedlen på olika ändamål inom myndighetens

verksamhetsområde och för att verksamheten bedrivs i enlighet

med fastlagda mål,

10. att frågan om resurser för bevakning vid bl.a. Statens

konstmuseer behandlades mycket ingående i 1993 års

budgetproposition och att riksdagen anvisade medel till detta

och övriga centralmuseer i enlighet med förslag i propositionen,

11. att frågan om bevakningen vid centralmuseerna diskuteras

ingående i 1994 års budgetproposition, nämligen i samband med

anslagsberäkningen för museerna,

Överskridanden

12. att efter ändringen av anslagskonstruktionen våren 1989

(se p. 5) överskridanden av anslagen gjordes av centralmuseer

med varierande belopp, i vissa fall efter medgivande av

regeringen,

13. att Statens konstmuseer under de två första budgetåren

efter ändringen av anslagskonstruktionen våren 1989 -- dvs.

budgetåren 1989/90 och 1990/91 -- överskred sina anslag med

tillhopa 18 987 000 kronor, varav merparten eller 16 187 000

kronor avsåg bevakningskostnader, och att dessa överskridanden

motsvarar ca 15 % av de förvaltningsanslag som anvisats för de

båda åren,

"Återbetalning"

14. att dåvarande regeringen i juni 1991 beslöt att belopp

avseende de gjorda överskridandena skulle innehållas av Statens

konstmuseers anslag under de tre följande budgetåren,

15. att den nuvarande regeringen vid flera tillfällen fattat

beslut om eller uttalat sig för en framtida lindring av denna

återbetalningsskyldighet,

16. att det som en följd av vissa av ställningstagandena under

p. 15 vid utgången av innevarande budgetår kommer att ha

innehållits endast 2,1 miljoner kronor som avser

bevakningsändamål,

17. att regeringens ställningstagande i den nyligen avgivna

budgetpropositionen innebär att regeringen avser att innehålla

ytterligare 3 miljoner kronor, nämligen 1 miljon kronor under

vart och ett av budgetåren 1994/95-1996/97, vilket kan bedömas

motsvara omkring en procent av medelstilldelningen (regeringen

har för nästa budgetår föreslagit en medelstilldelning till

Statens konstmuseer om 95,7 miljoner kronor),

18. att under den allmänna motionstiden i år framställts

motionskrav om ytterligare begränsning i fråga om innehållande

av del av Statens konstmuseers anslag,

Utredning om bevakning

19. att Statens kulturråd den 19 juni 1990 i samband med viss

redovisning rörande bevakningsfunktionen vid centralmuseerna

föreslog att myndigheten skulle ges i uppdrag att ytterligare

utreda och föreslå program för åtgärder för att varaktigt sänka

bevakningskostnaderna för de centrala museerna,

20. att ett uppdrag av detta slag sedermera getts till Statens

kulturråd, nämligen genom regeringsbeslut den 20 februari 1992,

som inkommit till myndigheten den 1 april 1992,

21. att regeringen den 22 december 1993 -- efter framställning

från Statens kulturråd -- medgett att myndigheten fick fortsätta

bereda frågan med skyldighet att lämna en redovisning senast den

1 april i år,

Medel för larmutrustning

22. att Statens kulturråd i juni 1990 beslöt att tilldela

Statens konstmuseer 1 400 000 kronor för larmutrustning vid

Moderna museet men att Kulturrådet i december 1991 med

hänvisning till att nya lokaler planerades för museet omfördelat

medlen för andra ändamål, i huvudsak för säkerhetsåtgärder vid

andra museer,

Ny museibyggnad för Moderna museet

23. att på begäran av riksdagen och i enlighet med förslag av

ett enhälligt kulturutskott våren 1992 regeringen i november

1992 lämnat dåvarande Byggnadsstyrelsen ett projekteringsuppdrag

avseende ny- och ombyggnad för Moderna museet och

Arkitekturmuseet,

24. att regeringen den 20 januari 1994 beslutat att

byggprojektet skall sättas i gång,

Museiutredningen

25. att den år 1993 tillsatta museiutredningen kommer att

behandla bevakningsfrågan i samband med att frågan om samverkan

mellan centralmuseerna övervägs.

3. Uppdraget och bakgrunden till detta

Av de tio centralmuseerna är följande åtta statliga

myndigheter, nämligen Statens historiska museer, Statens

konstmuseer, Naturhistoriska riksmuseet, Folkens museum --

etnografiska, Livrustkammaren, Skoklosters slott och

Hallwylska museet, Statens sjöhistoriska museer,

Arkitekturmuseet samt Statens musiksamlingar. Två av de centrala

museerna är stiftelser, nämligen Nordiska museet och Tekniska

museet.

Statens konstmuseer omfattar Nationalmuseet, Moderna museet,

Östasiatiska museet och en förvaltningsenhet.

Natten till den 8 november 1993 ägde ett inbrott rum i Moderna

museet på Skeppsholmen i Stockholm. Vid inbrottet tillgreps

värdefulla konstföremål, nämligen en skulptur och fem målningar

av Pablo Picasso och två målningar av Georges Braque (se avsnitt

18). Några av föremålen har sedermera återfunnits.

Påföljande dag, den 9 november 1993, besökte kulturutskottets

ordförande Åke Gustavsson och utskottets kanslichef Lennart

Persson Moderna museet, där information om stölden och om

bevakningen vid museet lämnades av överintendenten och chefen

för Statens konstmuseer Olle Granath samt chefen för Moderna

museet Björn Springfeldt.

Vid kulturutskottets sammanträde den 11 november 1993 lämnade

kanslichefen en preliminär och översiktlig redovisning för

regeringens och riksdagens behandling av frågor om

bevakningskostnaderna vid centralmuseerna för tiden från och med

slutet av 1980-talet.

Kulturutskottet uppdrog vid sammanträdet åt utskottskansliet

att redovisa en kartläggning av behandlingen av

bevakningsfrågorna vid centralmuseerna, i första hand i den

utsträckning den redovisas i propositioner och

utskottsbetänkanden (4.9 § i utskottets prot. 1993/94:4).

4. Delredovisning av uppdraget, m.m.

I en den 16 november 1993 dagtecknad promemoria -- PM med

vissa uppgifter ang. bevakningen vid Statens konstmuseer, m.m.

-- redovisade kansliet första delen av kartläggningen (bilaga 2

till kulturutskottets protokoll 1993/94:6). Den avsåg dels

frågan om tillförande av extra resurser för bevakningsändamål

till Statens konstmuseer år 1990, dels handläggningen av en år

1992 avgiven riksdagsskrivelse i vad avser tjänstgöring för

vapenfria tjänstepliktiga vid kulturinstitutioner.

Då det gäller frågan om tillförande av extra resurser för

bevakningsändamål till Statens konstmuseer år 1990 har kansliet,

sedan den nämnda promemorian upprättades, fått kännedom om

ytterligare material. Detta redovisas under avsnitt 13 i

förevarande promemoria; i denna del är således den tidigare

promemorian inte längre aktuell.

Bl.a frågan om handläggningen inom regeringskansliet

(Försvarsdepartementet) av den åsyftade riksdagsskrivelsen i vad

avser tjänstgöring för vapenfria tjänstepliktiga vid

kulturinstitutioner har anmälts till konstitutionsutskottet för

granskning. Inom regeringskansliet har en promemoria utarbetats

med utgångspunkt i bl.a. de uppgifter som utskottskansliet

redovisade i den ovan angivna promemorian av den 16 november

1993. Regeringskansliets promemoria har tillställts

konstitutionsutskottet. Mot den nu angivna bakgrunden anser

utskottskansliet att det inte finns skäl för kansliet att

fortsätta kartläggningsarbetet i denna del.

Det finns också anledning att nämna att frågan om regeringens

och statsråds ansvar beträffande åtgärder för centralmuseernas

bevakning och säkerhet anmälts till konstitutionsutskottet för

granskning. Även i denna fråga har en promemoria som tillställts

konstitutionsutskottet utarbetats inom regeringskansliet

(Kulturdepartementet).

5. Bevakningsfrågan för tiden t.o.m. budgetåret 1988/89

Till och med budgetåret 1988/89 fick bevakningskostnader vid

centralmuseerna inräknas i den post som avsåg lokalkostnader.

För några museer beräknades också för vissa bevakningsuppgifter

en fast resurs inom förvaltningskostnadsposten.

Lokalkostnadsposten betecknades förslagsvis, vilket innebar att

den fick överskridas om det behövdes.

Under angivna budgetår och under de närmast föregående

budgetåren skedde betydande överskridanden av

lokalkostnadsposten som en följd av att bevakningskostnaderna

blev större än vad som beräknats vid bestämmandet av postens

storlek. På några år ökade SKM:s bevakningskostnader från 4,5

miljoner kronor till drygt 14 miljoner kronor och de historiska

museernas motsvarande kostnader från cirka 3,3 miljoner kronor

till cirka 5 miljoner kronor (prop. 1988/89:100 bil. 10, s.

399).

6. Bevakningsfrågan beträffande främst budgetåret 1989/90

I 1989 års budgetproposition anförde dåvarande

utbildningsministern Bengt Göransson att, enligt hans bedömning,

möjligheten att automatiskt öka kostnaderna för bevakning kunde

ha lett till minskat kostnadsmedvetande hos vissa museer och att

det därför fanns anledning att ompröva det dåvarande systemet.

Under resp. museums anslagspost till förvaltningskostnader

beräknades därför de resurser som borde finnas tillgängliga för

ändamålet. Eventuella behov av överskridande fick på vanligt

sätt prövas av regeringen (prop. 1988/89:100 bil. 10 s. 399). En

förstärkning av museernas medel till förvaltningskostnader med

sammanlagt 5 miljoner kronor föreslogs.

Riksdagen biföll regeringens förslag till medelsanvisning

under ifrågavarande anslag (F 30). I kulturutskottets betänkande

i ärendet togs inte bevakningsfrågan upp till särskild

diskussion (bet. 1988/89:KrU19).

Den 18 januari 1990 medgavs i regeringsbeslut att

förvaltningsanslaget för de centrala museerna för det löpande

budgetåret (1989/90) fick överskridas med högst 5 miljoner

kronor för täckande av de centrala museernas

bevakningskostnader. Den 21 februari samma år fördelade Statens

kulturråd enligt regeringens uppdrag och i samråd med museerna

detta belopp till museerna. Därvid tilldelades SKM inte några

medel.

I samma regeringsbeslut uppdrogs åt Kulturrådet att från de

centrala museerna inhämta uppgifter om deras planering och

genomförande av bevakningsfunktionens organisation,

dimensionering och finansiering. Myndigheten skulle redovisa

sina iakttagelser och bedömningar i anslagsframställningen

avseende budgetåret 1991/92. Som framgår av följande avsnitt

gjordes den begärda redovisningen redan den 19 juni 1990.

7. Bevakningsfrågan beträffande främst budgetåret 1990/91

I den budgetproposition som förelades riksdagen i januari

månad 1990 behandlades utförligt frågan om centralmuseernas

bevakningskostnader (prop. 1989/90:100 bil. 10 s. 393).

Utbildningsminister Bengt Göransson anförde att så gott som

samtliga museer i sina anslagsframställningar framhållit att

tillgängliga medel för bevakning och säkerhet låg långt under

den faktiska utgiftsnivå som museerna menade var ofrånkomlig om

ett tillfredsställande skydd för samlingarna skulle kunna

upprätthållas; man pekade bl.a. på att statens garantiåtaganden

vad gällde inlån av utländska föremål för tillfälliga

utställningar förutsatte bevakningsarrangemang enligt gängse

internationella normer. Samtidigt som utbildningsministern

instämde i denna bedömning konstaterade han att museerna, med de

möjligheter de tidigare haft att automatiskt öka

bevakningskostnaderna, inte behövt budgetera sin verksamhet

utifrån ett krav på fullständig kostnadstäckning.

Utbildningsministern hänvisade till att han avsåg att snarast

återkomma till regeringen med förslag om att anslaget skulle få

överskridas med visst belopp under det löpande budgetåret och

nämnde ett kommande uppdrag till Statens kulturråd på

bevakningsområdet (i båda avseendena: se föregående avsnitt).

Han föreslog att anslaget för centralmuseernas bevakning skulle

förstärkas med 10 miljoner kronor. Han framhöll att en höjd

ambitionsnivå vad gäller bevakning också måste bäras av

besökarna på museerna.

På förslag av kulturutskottet bifölls regeringens förslag,

dock med en mindre uppräkning för ett av centralmuseerna (bet.

1989/90:KrU21, rskr. 1989/90:224). Utskottsbehandlingen av

motioner som väckts av samtliga partier ledde till att utskottet

föreslog att riksdagen som sin mening skulle ge regeringen till

känna att när Kulturrådet prövat frågan om planeringen,

dimensioneringen och kostnadstäckningen av museernas

bevakningsfunktion borde regeringen -- om den skulle finna detta

nödvändigt för att upprätthålla en oförändrad bevakningsnivå --

återkomma till riksdagen med förslag om medel på tilläggsbudget.

Riksdagen biföll även detta förslag. De socialdemokratiska

ledamöterna i utskottet hade reserverat sig och därvid ansett

att riksdagen inte borde föregripa Kulturrådets prövning genom

att i det då aktuella ärendet göra ett uttalande i

bevakningsfrågan. Det fick förutsättas att regeringen -- om den

skulle bedöma detta vara nödvändigt -- skulle återkomma till

riksdagen med de förslag som erfordrades (res. 7).

Kulturrådet fick senare under våren 1990, den 17 maj, i

uppdrag av regeringen att efter samråd med berörda museer

redovisa ett underlag för fördelning mellan centralmuseerna av

det belopp om 10 miljoner kronor som riksdagen anvisat i ökat

anslag för bevakningsändamål.

Den 19 juni 1990 redovisade Kulturrådet såväl detta

fördelningsuppdrag som det i det föregående redovisade

översynsuppdraget av den 18 januari i bevakningsfrågan. I den

fördelningsmodell som myndigheten föreslog hade SKM undantagits.

Syftet därmed var att minimera problemen och snabbt skapa

klarhet för övriga museer samt sedan ägna SKM:s

bevakningskostnader särskild uppmärksamhet. Redovisningen av

översynsuppdraget byggde på en av ett konsultföretag gjord

rapport, som hemligstämplades. Kulturrådet föreslog

sammanfattningsvis att medelsramen 10 miljoner kronor skulle

fördelas mellan vissa centralmuseer, därvid dock SKM undantogs,

att SKM skulle kompenseras i särskild ordning för sina

bevakningskostnader samt att Kulturrådet skulle ges i

uppdrag att ytterligare utreda och föreslå program för åtgärder

för att varaktigt sänka bevakningskostnaderna för de centrala

museerna. Kulturrådet anslöt sig till konsultföretagets

bedömning att några väsentliga nedskärningar av de dåvarande

kostnaderna på kort sikt inte kunde ske med bibehållen

säkerhetsstandard (se utförligare redovisning i avsnitt 14).

I samma ärende som det ovan redovisade om

bevakningskostnaderna anvisade riksdagen efter förslag av

regeringen även en medelsram på 10 miljoner kronor för

centralmuseernas utvecklingsverksamhet. Ramen ställdes till

Kulturrådets disposition för fördelning mellan museerna.

I avvaktan på tilläggsbudget till riksdagen fördelades inte

vare sig bevakningsmedlen eller utvecklingsmedlen. I den

tilläggsbudget som avgavs hösten 1990 föreslog regeringen att

centralmuseerna skulle ges möjlighet att utnyttja den anvisade

förstärkningen om tillhopa 20 miljoner kronor som en fri

basresurs inom vilken bevakningsbehoven fick vägas mot andra

angelägna uppgifter (prop. 1990/91:25 bil. 4 s. 20). Om

särskilda skäl förelåg skulle medlen få användas även för

kostnader avseende andra museer än de tio centralmuseerna. I

propositionen angavs, i anslutning till ett omnämnande av

Kulturrådets redovisning den 19 juni 1990 (se föregående

avsnitt), att museerna anmält behov av -- utöver det särskilt

anvisade beloppet om 10 miljoner kronor -- cirka 14 miljoner

kronor, varav cirka 12 miljoner kronor avsåg SKM.

Kulturutskottet höll den 27 november 1990 en utfrågning om

museernas bevaknings- och utvecklingskostnader med anledning av

förslagen i propositionen (bet. 1990/91:KrU9). Därvid framfördes

information och synpunkter av företrädare för

Utbildningsdepartementet, Livrustkammaren, Skoklosters slott och

Hallwylska palatset, Nordiska museet, Statens historiska museer

och Statens konstmuseer. Vid utskottets behandling av

regeringens förslag tillstyrkte en majoritet av utskottet att

här aktuella medel skulle vara en fri resurs som utgjorde en

allmän förstärkning av museernas basverksamhet. Riksdagen biföll

utskottets förslag (rskr. 1990/91:98). En reservation av

företrädarna för Moderata samlingspartiet, Centern och

Folkpartiet om avslag på regeringens förslag och om anvisande av

ytterligare 14 miljoner kronor för centralmuseernas

bevakningskostnader avslogs därvid (res. 1).

Regeringen beslöt den 20 december 1990 om fördelning av den

angivna förstärkningsresursen om 20 miljoner kronor. Regeringen

följde Statens kulturråds förslag till fördelning. SKM

tilldelades 8 miljoner kronor av beloppet. Ett belopp om 1

miljon kronor fick disponeras av Kulturrådet för särskilda

insatser för andra statsunderstödda museer än centralmuseerna.

I avsnitt 13 redovisar utskottet ett beslut den 18 juni 1990

av Statens kulturråd om särskilda medel till bl.a. SKM för

larmutrustning vid Moderna museet.

8. Bevakningsfrågan beträffande främst budgetåret 1991/92

I 1991 års budgetproposition föreslogs att hela

förstärkningsresursen -- uppräknad till 20 364 000 kronor --

skulle anvisas under anslaget till museernas

förvaltningskostnader och att fördelningen mellan museerna

skulle stå i överensstämmelse med vad Kulturrådet föreslagit

såvitt avser motsvarande resurs för budgetåret 1990/91 (prop.

1990/91:100 bil. 10 s. 302). I propositionen anfördes vissa

synpunkter om betydelsen av en balanserad fördelning av

inkomsterna på olika kostnadsslag (prop. s. 305).

Riksdagen biföll regeringens förslag på hemställan av

kulturutskottet (bet. 1990/91:KrU25). Motionskrav av företrädare

för Moderata samlingspartiet, Centern och Folkpartiet

beträffande önskemål rörande tilläggsbudget om

bevakningsresurser avslogs. Beträffande kraven hänvisas till

betänkandet (se bl.a. reservationerna 10 och 11).

Den 13 juni 1991 -- således några veckor före ingången av

budgetåret 1991/92 -- fattade regeringen ett beslut av

innehåll att regeringen lät vid av SKM gjorda överskridanden

bero såvitt avsåg 11 187 300 kronor budgetåret 1989/90 för

bevakningskostnader och 7 800 000 kronor budgetåret 1990/91

för bevaknings- och personalkostnader samt att av anslagen

till SKM under de tre budgetåren 1991/92--1993/94 skulle

innehållas vissa belopp, nämligen med 1 500 000 kronor,

8 743 000 kronor resp. 8 744 000 kronor.

Beslutet innebar således att SKM för budgetåret 1991/92 för

förvaltningskostnader fick disponera ett belopp som var

1 500 000 kronor lägre än vad riksdagen beräknat vid

medelsanvisningen (se även regleringsbrevet för budgetåret

1991/92).

9. Bevakningsfrågan beträffande främst budgetåret 1992/93

I sin anslagsframställning för budgetåret 1992/93 -- som

avgavs hösten 1991 -- yrkade SKM att anslaget till

förvaltningskostnader skulle räknas upp med cirka 4 miljoner

kronor (exklusive mervärdesskatt) för att museet skulle kunna

behålla den existerande säkerhetsnivån.

I motsvarande anslagsframställning från Kulturrådet erinrade

myndigheten -- i det avsnitt som innehöll en långtidsbedömning

-- om att centralmuseerna tillförts särskilda medel, som till en

del kunnat avlasta museerna deras bevakningskostnader men

framhöll samtidigt att fortsatt rationalisering och översyn

måste till i samarbetet mellan museerna. Det framhölls vidare

att den medelsram om 20 miljoner kronor som tillförts museerna

som allmän resurs för deras basverksamhet inneburit en

kompensation som i praktiken avsett deras bevakningskostnader

och att därigenom den gemensamma utvecklingsresurs gått förlorad

som svarade mot museernas behov av medel för större publika

satsningar och samarbetsprojekt.

Efter regeringsskiftet hösten 1991 ingav SKM en den 23 oktober

1991 dagtecknad skrivelse till kulturminister Birgit Friggebo om

bevakningskostnaderna vid museet. I skrivelsen redovisades bl.a.

konsekvenserna av det under föregående avsnitt redovisade

regeringsbeslutet (den 13 juni 1991) om innehållande av medel

under budgetåren 1991/92 -- 1993/94 för överskridanden som SKM

gjort under budgetåren 1989/90 och 1990/91. SKM hade inte

något att erinra mot att ett belopp om 2 900 000 kronor

avseende överskridande på löneposten tjänstemän innehölls men

hemställde att beslutet om innehållandena i övrigt skulle

återtas eller, i andra hand, att tilläggsanslag skulle beviljas

för budgetåren 1992/93 och 1993/94 med belopp som motsvarade

överskridandena för bevakningskostnader. Slutligen hemställde

SKM att resurser skulle tillföras SKM för den framtida

bevakningen så att säkerhetsnivån kunde hållas på en rimlig nivå

i förhållande till de oskattbara värden SKM förvaltar.

I budgetpropositionen 1992 anförde kulturminister Birgit

Friggebo i fråga om centralmuseernas förvaltningsanslag att hon

mot bakgrund av de förstärkningar på sammanlagt 25 miljoner

kronor som riksdagen under tre budgetår anvisat för bl.a.

bevakning inte var beredd att föreslå ytterligare medel för

samma ändamål (prop. 1991/92:100 bil. 12 s. 92). Hon fann det

angeläget upprepa vad som tidigare sagts om nödvändigheten av

att väga in bevakningskostnaderna när man bestämmer storleken på

entréavgifter och försäljningspriser vid större tillfälliga

utställningar. Hon fann också skäl erinra om vad som anförts i

budgetpropositionen 1991 (prop. 1991/92:100 bil. 10 s. 305) om

betydelsen av en balanserad fördelning av egenintäkterna på

olika kostnadsslag. Härtill framhöll hon vikten av att museerna

samarbetar i fråga om upphandling av bevakningstjänster m.m. i

kostnadsbegränsande syfte samt informerade om att hon avsåg att

föreslå regeringen att ge Statens kulturråd i uppdrag att

biträda centralmuseerna i dessa frågor. Regeringen fattade

beslut härom den 20 februari 1992 (se avsnitt 14 nedan).

I propositionen aviserades också ett regeringsbeslut, som kom

att fattas den 16 januari 1992, dvs. endast några dagar efter

budgetpropositionens avgivande, och som avsåg den under

föregående höst (den 23 oktober 1991) av SKM aktualiserade

frågan om omprövning av beslutet den 13 juni 1991 om

innehållande av medel till följd av tidigare överskridanden.

Genom det nya beslutet föreskrevs att, med ändring av det

tidigare beslutet, av anslaget till SKM skulle innehållas

1 500 000 kronor för vart och ett av budgetåren 1991/92 och

1992/93 samt 3 997 000 kronor för vart och ett av budgetåren

1993/94, 1994/95, 1995/96 och 1996/97. Vidare uppdrog regeringen

åt SKM att i den fördjupade anslagsframställning, som skulle

lämnas den 1 september 1992, redovisa vilka konsekvenser för

verksamheten den ålagda besparingen skulle komma att medföra. I

enlighet med beslutet angavs i regleringsbrevet för budgetåret

1992/93 att 1 500 000 kronor av SKM:s medel för

förvaltningskostnader ej fick tas i anspråk.

I samma budgetproposition (bil. 12 s. 96) föreslog regeringen

att det under anslaget Centrala museer: Vissa kostnader för

utställningar och samlingar m.m. skulle beräknas medel för en

särskild utvecklingsresurs för centralmuseerna om 7 miljoner

kronor, varav 5 miljoner kronor engångsvis. Det hänvisades i

sammanhanget till det i det föregående redovisade

riksdagsbeslutet hösten 1990 rörande den under våren 1990

anvisade utvecklingsresursen. Kulturministern anförde bl.a. att

det inte bara skulle främja förnyelsearbetet och idéutvecklingen

utan också ge stimulans till en rationell hantering av de egna

basresurserna om museerna hade tillgång till obundna

projektmedel vid sidan av förvaltningsanslaget.

Efter förslag av kulturutskottet biföll riksdagen regeringens

förslag då det gäller centralmuseernas förvaltningsanslag (bet.

1991/92:KrU23, rskr. 1991/92:218). Därmed avslogs ett

motionskrav av en företrädare för Kristdemokraterna om en

begränsning av förvaltningsanslaget med 2 546 000 kronor i

syfte att skapa utrymme för en bidragsökning till Arbetets

museum.

Däremot föreslog kulturutskottet i det ovan angivna

betänkandet, 1991/92:KrU23, att den föreslagna utvecklingsposten

skulle beräknas till endast 4 454 000 kronor, så att utan ökad

belastning av statsbudgeten bidraget till Arbetets museum kunde

ökas med ovan angivna belopp 2 546 000 kronor. Riksdagen

godtog utskottets förslag (rskr. 1991/92:218). Därvid avslogs en

reservation av företrädarna i utskottet för Moderata

samlingspartiet, Folkpartiet och Ny demokrati, vari regeringens

förslag om en utvecklingsresurs om 7 miljoner kronor biträddes.

10. Bevakningsfrågan beträffande främst budgetåret 1993/94

Hösten 1992 ingav bl.a. de centrala museerna och Statens

kulturråd fördjupade anslagsframställningar för budgetåren

1993/94--1995/96. På regeringens uppdrag (1992-01-16) redovisade

SKM vilka konsekvenser för verksamheten den besparing som ålagts

myndigheten i januari samma år skulle komma att medföra.

SKM ville under treårsperioden koncentrera den

anslagsfinansierade verksamheten på att vårda, bevara, visa och

forska kring de egna samlingarna (prop. 1992/93:100 bil. 12 s.

149). Verksamhetens inriktning kan påverkas, anförde

myndigheten, av två faktorer, nämligen planeringen för ett nytt

modernt museum och det i det föregående redovisade särskilda

besparingsbetinget på totalt 16 miljoner kronor -- jämnt

fördelat över fyra budgetår -- som myndigheten ålagts för att

täcka tidigare gjorda överskridanden för bevakningsändamål

(regeringsbeslutet den 16 januari 1992). Myndigheten redovisade

följande tre besparingsalternativ.

Det första innebär att hela årsbesparingen på 4 miljoner

kronor tas ut på bevakningsutgifterna genom att alla tre

museerna minskar sitt öppethållande med 676 timmar per år. Det

andra alternativet utgör en kombination av minskad bevakning och

nedskärning av myndighetens biblioteksfunktioner. Detta innebär

bl.a. att öppethållandet minskas med 312 timmar per år hos

Moderna museet resp. Nationalmuseet och med 364 timmar per år

hos Östasiatiska museet, att konstbiblioteket och östasiatiska

biblioteket stängs för allmänheten samt att åtta tjänster dras

in, varav tre genom direkt uppsägning. Det tredje alternativet

innebär att nuvarande bevakningsvolym och öppethållande

bibehålls. I stället tas besparingen ut genom minskade

konstinköp samt total nedläggning av avdelningen för fotografi,

konstbiblioteket, östasiatiska biblioteket och

konsttillsynsverksamheten. Sistnämnda alternativ medför

indragning av 18 tjänster, varav 11 genom direkt uppsägning. Som

ett extra alternativ framhåller myndigheten de

kostnadsminskningar, som blir följden av att Moderna museet

håller stängt för ombyggnad under besparingsperioden. Att möta

besparingskravet genom avgiftshöjningar och andra

intäktsökningar bedöms inte som en möjlig utväg.

SKM redovisade vidare bl.a. att det för att möta det allmänna

rationaliseringskravet på 5 % över tre budgetår krävs

personalinskränkningar, som bl.a. innebär en kraftig reducering

av biblioteksservice och utåtriktad

konstbildningsverksamhet.

SKM begärde för treårsperioden -- mot bakgrund av den i det

föregående lämnade redovisningen -- i första hand befrielse från

rationaliseringskravet och från det särskilda sparbetinget på 4

miljoner kronor per år för att täcka tidigare överskridande.

Statens kulturråd föreslog en uppräkning av dels den

anslagspost under centralmuseernas förvaltningsanslag som sedan

budgetåret 1990/91 stod till Kulturrådets disposition för

bevakning och annan basverksamhet (budgetåret 1992/93 uppgick

posten till 1 149 000 kronor), dels den anslagspost under

anslaget Centrala museer: Vissa kostnader för utställningar och

samlingar m.m. som myndigheten från och med budgetåret 1992/93

disponerade för utveckling av centralmuseernas verksamhet

(nämnda budgetår uppgick posten till 4 454 000 kronor).

Myndigheten gick inte in på enskilda centralmuseers situation

och behov.

I 1993 års budgetproposition angav kulturminister Birgit

Friggebo ett antal mål för de centrala museerna (prop.

1992/93:100 bil. 12 s. 157). Målen innebär bl.a. att museerna

skall sträva efter en balanserad resursfördelning mellan

verksamhetens skilda delar utifrån en sammanhållen

verksamhetsidé samt att de genom samverkan skall förstärka

kompetensen i ekonomiadministrativa, rättsliga och tekniska

frågor.

Kulturministern konstaterade därutöver att det för all

museiverksamhet finns två övergripande mål, bevarandemålet och

tillgänglighetsmålet (prop. s. 159). Bevarandemålet gäller

arbetet med samlingarnas uppbyggnad, vård och bearbetning.

Tillgänglighetsmålet handlar om att sprida kunskap om

samlingarna och vad de berättar till en större allmänhet.

Av museernas anslagsframställningar framgår, menade

kulturministern, att den gynnsamma utvecklingen av den publika

verksamheten hos flertalet museer inte har sin motsvarighet på

bevarandesidan (prop. s. 161). Vidare konstaterade hon att

konstmuseerna har svårt att ordna en godtagbar säkerhet kring

sina högt värderade föremål.

Enligt kulturministern hade bakgrunden till den bristande

balansen i fråga om måluppfyllelse inte närmare analyserats i

anslagsframställningarna. Kulturministern framhöll bl.a. vikten

av ett helhetsperspektiv på museiverksamheten samt att det

rambudgetsystem som de centrala museerna nu skulle gå in i

förutsätter en beredskap att omprioritera resurser för att nå

ett bättre resultat.

Enligt kulturministerns bedömning bör museerna ägna särskild

uppmärksamhet åt en rad frågor, bl.a. frågan om samverkan mellan

centralmuseerna (prop. s. 162). I detta avseende anförde

kulturministern följande (prop. s. 163).

I likhet med flera av mina företrädare vill jag framhålla

vikten av samverkan mellan museerna i frågor av gemensamt

intresse. Betydelsen av praktisk samverkan i kostnadsbegränsande

syfte har vid upprepade tillfällen betonats av statsmakterna.

Det kan gälla samarbete inom administration eller

föremålsregistrering, där man gemensamt utnyttjar

specialkompetent personal och tekniska system. Det kan också

gälla gemensam upphandling för att få fram fördelaktiga anbud

t.ex. från bevakningsföretag. Jag vill här erinra om att

regeringen våren 1992 uppdrog åt Statens kulturråd att biträda

centralmuseerna i sådana frågor. Självfallet bör samverkan kring

större utställningsprojekt utgöra ett naturligt arbetssätt för

centralmuseerna. Lokalfrågor är ännu ett område, där stora

rationaliseringsvinster kan göras genom samverkan.

På ett mer övergripande plan är det utomordentligt viktigt att

centralmuseerna utvecklar en gemensam syn på frågor om

resursfördelning, ambitionsnivåer och verksamhetsinriktning. Det

är tänkbart att vissa strukturella förändringar i

museiorganisationen skulle behövas för att skapa denna samsyn.

Som jag har nämnt avser jag föreslå att denna fråga blir föremål

för särskild utredning.

Kansliet anmärker här att regeringen den 25 februari 1993

utfärdat direktiv för en utredning som skall göra en översyn av

mål- och strukturfrågor m.m. inom det statliga och

statsunderstödda museiväsendet (se avsnitt 17).

Kulturministern utgick i sina beräkningar i

budgetpropositionen från att centralmuseerna skulle undantas

från generella besparingskrav för att ges möjlighet att

konsolidera vissa inre basfunktioner och därmed skapa bättre

jämvikt i den totala verksamheten (prop. s. 161).

Om det särskilda besparingskrav som ålagts bl.a. SKM och som

museet hemställt att bli befriat från anförde kulturministern

bl.a. följande.

Enligt min mening är det angeläget att berörda museers

basfunktioner kan upprätthållas även i en besparingssituation.

Jag anser det heller inte försvarbart att berörda museer minskar

sitt öppethållande på ett sådant sätt att allmänhetens tillträde

till samlingarna påtagligt försämras. För att ge museerna

möjlighet att under besparingsperioden hålla en godtagbar

kontakt med den konstintresserade allmänheten, skolor och

studieförbund m.fl. förordar jag att besparingsåläggandet

minskas med hälften, dvs. till 2 miljoner kronor per år under de

kommande fyra budgetåren (prop. s. 165).

Vidare föreslogs i propositionen en omläggning av

anslagskonstruktionen för de centrala museerna. Förslaget

innebar att de centrala museer som är statliga myndigheter,

däribland SKM, fr.o.m. budgetåret 1993/94 disponerar medel under

ett ramanslag, kallat Centrala museer: Myndigheter. De två

centralmuseer som är stiftelser, Nordiska museet och Tekniska

museet, får rekvirera medel från Kammarkollegiet som anvisats

under ett särskilt obetecknat anslag, kallat Centrala museer:

Stiftelser. Vidare innebar förslaget i 1993 års

budgetproposition bl.a. att det särskilda reservationsanslaget

Centrala museer: Vissa kostnader för utställningar och samlingar

m.m. skulle utgå ur statsbudgeten och att endast en särskild

anslagspost skulle ställas till Kulturrådets förfogande,

nämligen en post betecknad Vissa kostnader för centrala museer

m.m. under anslaget Bidrag till vissa museer m.m. Från denna

anslagspost föreslogs även ett mindre belopp utgå till annat

ändamål. Då det gäller det närmare innehållet i

anslagsomläggningen hänvisar utskottet till propositionen

(angivna bilaga främst s. 166 och 173).

I propositionen föreslogs viss uppräkning av de båda

förvaltningsanslagen med hänsyn till pris- och löneutvecklingen.

I överensstämmelse med vad som ovan sagts om

anslagskonstruktionen föreslogs en överföring till anslaget

Centrala museer: Myndigheter av medel som tidigare år beräknats

under det särskilda reservationsanslaget för bl.a. utställningar

och allmänkulturell verksamhet samt underhåll och ökande av

samlingarna vid SKM.

Beträffande den anslagspost som skulle ställas till

Kulturrådets disposition hänvisar utskottet till propositionen

(angivna bilaga s. 169 och 173).

Kulturutskottet behandlade i sitt betänkande 1992/93:KrU24 de

här aktuella regeringsförslagen.

Kulturutskottet konstaterade att de av kulturministern

redovisade målen för de centrala museernas verksamhet inte

underställts riksdagen för ett formellt ställningstagande (bet.

s. 7). Utskottet anförde likväl att målen syntes vara väl ägnade

att ligga till grund för museernas verksamhet under den kommande

treårsperioden. Utskottet tillade att resultatet av det

utredningsarbete som skall göras på museiområdet kan komma att

leda till ändringar, justeringar eller kompletteringar av de

angivna målen.

Vidare avstyrkte utskottet ett motionskrav av företrädare för

Ny demokrati om att det belopp om 2 miljoner kronor som enligt

propositionen skulle hållas inne för SKM av anslaget för

budgetåret 1993/94 skulle efterges. Utskottet -- som redovisade

att SKM beräknades få ett bidrag om totalt 89 123 000 kronor,

varav 2 miljoner kronor skulle hållas inne -- hänvisade bl.a.

till vad som i det föregående redovisats om samverkan mellan

centralmuseerna, exempelvis då det gäller gemensam upphandling

av bevakningstjänster (se vidare bet. s. 8). Utskottets

ställningstagande var enhälligt. Företrädaren för Ny demokrati

avgav ett särskilt yttrande, som avsåg bl.a. denna del av

betänkandet.

Ett yrkande av företrädare för Socialdemokraterna om

bevakningssituationen vid Skoklosters slott avstyrktes med

hänvisning till Museiutredningens arbete.

Riksdagen biföll kulturutskottets förslag (rskr. 1992/93:317).

Av regleringsbrevet för budgetåret 1993/94 framgår -- under

anslaget Centrala museer: Myndigheter -- att SKM ej får

disponera 2 miljoner kronor av sitt anslag.

Regleringsbrevet innehåller även verksamhetsmål för de

centrala museerna samt ett uppdrag till museerna att i

möjligaste mån samverka vid upphandling av bevakningstjänster

och säkerhetsutrustning.

11. Bevakningsfrågan beträffande främst budgetåret 1994/95

SKM erinrar i sin förenklade anslagsframställning för

budgetåret 1994/95 om att myndigheten i sin fördjupade

anslagsframställning föregående år påpekat att

bevakningskostnaderna kommit att spela en allt större roll i

museernas verksamhet. Enligt SKM framstår de 800 000 kronor som

där äskades för att utreda en övergång till ökad elektronisk

bevakning, medförande större säkerhet och minskade

bevakningskostnader, alltjämt som synnerligen önskvärda.

Kulturrådet tar i sin förenklade anslagsframställning för

budgetåret 1994/95 inte upp bevakningsfrågan. Kulturrådet anför

att -- när det gäller anslag som inte närmare berörs i den

förenklade anslagsframställningen -- rådet förutsätter att minst

de belopp som beviljats för det innevarande budgetåret 1993/94

också kommer att utgå för de följande två budgetåren.

I 1994 års budgetproposition lämnas en kort sammanfattning av

bevakningsfrågans behandling från slutet av 1980-talet fram till

tidpunkten för konststölden vid Moderna museet hösten 1993.

Regeringen anför vidare följande (bil. 12 s. 98).

Regeringen har under mandatperioden också fattat beslut om att

projektera nya lokaler för Moderna museet. Det kommer givetvis i

framtiden att leda till en väsentligt förbättrad säkerhet för

samlingarna vid det museet.

Den stöld som i november 1993 inträffade vid Moderna museet

har återigen fokuserat bevakningsfrågan i den museipolitiska

debatten. Frågan rörande ansvar och resurser har diskuterats

bl.a. i riksdagen.

Från regeringens sida är det uppenbart att det reella ansvaret

i frågor av den typ som bevakningen representerar måste ligga

hos myndigheten, i det här fallet museerna. Introduceringen av

rambudgeteringen förstärker myndighetens roll i detta avseende.

Endast hos museet finns den expertis och kompetens som erfordras

för att avgöra t.ex. bevakningens organisation och

dimensionering.

Riksdag och regering bör dock tillse att museet har rimliga

ekonomiska förutsättningar för de beslut som man har att fatta.

Enligt regeringens uppfattning måste de ekonomiska tillskott

som för ändamålet tillförts museerna i princip anses ha givit

museerna rimliga förutsättningar för planering och åtgärder.

Regeringen utgår ifrån att den museipolitiska utredningen kommer

att belysa denna fråga utifrån effektivitetssynpunkt.

Om den inträffade stölden vid Moderna museet hade kunnat

undvikas genom en annan budgetering av konstmuseernas anslag är

givetvis osäkert. Tillgreppet visar dock på sådana brister i

säkerhetssystemet att regeringen förutsätter en ordentlig intern

genomgång.

I det sammanhanget är det inte orimligt att den interna

genomgången och de åtgärder den föranleder sker mot bakgrund av

förändrade ekonomiska förutsättningar för myndigheten.

Regeringen förordar därför att det kvarvarande besparingskravet

på 2 miljoner kronor per år reduceras till hälften, dvs. 1

miljon kronor per år under budgetåren 1994/95--1996/97.

Regeringen uppdrog den 20 februari 1992 åt Statens kulturråd

att ta initiativ till en samordnad upphandling av

bevakningstjänster för de centrala museerna. Kulturrådet har den

22 november 1993 redovisat att rådet, bl.a. mot bakgrund av

stölden på Moderna museet, bedömer det vara nödvändigt att göra

vissa kompletterande undersökningar innan man slutligt avlämnar

rapport.

Regeringen beräknar -- som ett led i begränsningen av den

offentliga konsumtionen -- en viss besparing på anslagen till

centralmuseerna. För SKM föreslås besparingen bli 1 076 000

kronor.

Medelstilldelningen för budgetåret 1994/95 föreslås för SKM

uppgå till 95 664 000 kronor. Regeringen förordar att 1 miljon

kronor av beloppet skall innehållas.

Under allmänna motionstiden 1994 har yrkande framställts

beträffande SKM som avser dels storleken av medelstilldelningen,

dels det kvarstående återbetalningskravet.

12. Anslagsöverskridanden och beslut om innehållande av

anvisade medel med anledning av överskridandena, m.m.

Som framgår av den tidigare framställningen skall fr.o.m.

budgetåret 1989/90 samtliga bevakningskostnader för ett

centralmuseum i princip utgå från museets anslagspost för

förvaltningskostnader. I det följande redovisas i ett sammanhang

-- och således med viss upprepning av vad som redovisats i

tidigare avsnitt -- regeringens och, i något fall, riksdagens

ställningstagande till överskridanden som under budgetåren

1989/90 och 1990/91 gjorts av SKM utan att regeringen gett

tillstånd därtill. SKM har avgett en rad skrivelser till

regeringen rörande överskridandena. Dessa redovisas endast

undantagsvis i denna promemoria. Som framgår av kansliets

redovisning har överskridandena främst förorsakats av höga

bevakningskostnader.

SKM överskred anslaget Centrala museer: Förvaltningskostnader

med 11 187 300 kronor budgetåret 1989/90 för

bevakningskostnader och med 7 800 000 kronor budgetåret

1990/91 för bevaknings- och personalkostnader. Sammanlagt

överskreds således anslaget med 18 987 000 kronor. Av beloppet

avsåg 2 900 000 kronor personalkostnader.

Regeringen beslöt den 13 juni 1991 att låta vid de gjorda

överskridandena bero samt att av anslaget till SKM skulle

innehållas vissa belopp under de tre budgetåren

1991/92--1993/94, nämligen 1 500 000 kronor, 8 743 000

kronor respektive 8 744 000 kronor.

I skrivelse av den 23 oktober 1991 till kulturminister Birgit

Friggebo redovisade SKM bl.a. konsekvenserna av nämnda beslut.

SKM hade inte något att erinra mot att ett belopp om 2 900 000

kronor avseende överskridande för personalkostnader innehölls

men hemställde att beslutet om innehållandena i övrigt skulle

återtas eller, i andra hand, att tilläggsanslag skulle beviljas

för budgetåren 1992/93 och 1993/94 med belopp som motsvarade

överskridandena för bevakningskostnader.

Regeringen föreskrev i beslut den 16 januari 1992 att, med

ändring av det tidigare beslutet, av anslaget till SKM skulle

innehållas 1 500 000 kronor för vart och ett av budgetåren

1991/92 och 1992/93 samt 3 997 000 kronor för vart och ett av

budgetåren 1993/94, 1994/95, 1995/96 och 1996/97.

I budgetpropositionen 1993 "förordade" kulturminister Birgit

Friggebo att besparingsåläggandet för SKM skulle minskas med

hälften, dvs. till 2 miljoner kronor under ettvart av de fyra

budgetåren 1993/94--1996/97.

På hemställan av kulturutskottet avslog riksdagen ett

motionsyrkande om att det belopp om 2 miljoner kronor som avsåg

budgetåret 1993/94 skulle efterges.

I regleringsbrevet för anslaget Centrala museer: Myndigheter

anges att SKM inte får disponera 2 miljoner kronor av anslaget

för budgetåret 1993/94.

Då det gäller de följande tre budgetåren har -- enligt vad

utskottskansliet inhämtat -- regeringen inte fattat något

beslut om innehållande av medlen i enlighet med vad

kulturministern "förordat".

Vid utgången av innevarande budgetår kommer sammanlagt 5

miljoner kronor av SKM:s anslag att ha innehållits, nämligen

1,5 miljoner kronor under ettvart av budgetåren 1991/92 och

1992/93 och 2 miljoner kronor under budgetåret 1993/94. Av det

totala beloppet avser endast 2,1 miljoner kronor överskridanden

för bevakningskostnader.

I 1994 års budgetproposition "förordar" regeringen att det

kvarvarande besparingskravet på 2 miljoner kronor per år

reduceras till hälften, dvs. 1 miljon kronor per år under

budgetåren 1994/95--1996/97 (prop. 1993/94:100 bil. 12 s. 99).

Under den allmänna motionstiden har framställts motionskrav

som avser det återstående återbetalningskravet.

13. Beslut och återkallande av beslut om bidrag till SKM för

förbättrade larmanordningar

Enligt kapitalförsörjningsförordningen (1992:406) skall

myndigheterna finansiera investeringar i anläggningstillgångar

genom lån i Riksgäldskontoret. För kulturmyndigheternas del

tillämpas reglerna i förordningen fr.o.m. budgetåret 1993/94.

Som en följd härav har för innevarande budgetår anvisats medel

endast för tidigare gjorda åtaganden. Detta har liksom för

budgetåret 1992/93 skett över elfte huvudtiteln

(Kulturdepartementet), nämligen under anslaget Inredning och

utrustning av lokaler för kulturändamål. Medel för detta ändamål

anvisades t.o.m. budgetåret 1991/92 under åttonde huvudtiteln

(Utbildningsdepartementet).

I detta sammanhang är av intresse att redovisa beslut rörande

medel anvisade för budgetåret 1990/91. Under anslaget I 2.

Inredning och utrustning av lokaler vid högskoleenheterna m.m.

anvisades på åttonde huvudtiteln medel, av vilka en kostnadsram

om 3 500 000 kronor ställdes till förfogande för fördelning av

Kulturrådet för ersättning och komplettering m.m. av utrustning

till de statliga museerna. Inom ramen fick rymmas även kostnader

för utrustning vid ombyggnad av Nordiska museet. Beslut om

fördelningen av angivna ram skulle göras efter samråd med

Utrustningsnämnden för universitet och högskolor. Beträffande

medelsanvisningen m.m. hänvisar utskottet till statsliggaren för

budgetåret 1990/91 och där gjorda hänvisningar till

riksdagstrycket.

Statens kulturråd beslöt den 18 juni 1990 om fördelning av

medel ur angivna kostnadsram och av vissa medel, som anvisats

under tidigare budgetår men inte tidigare fördelats. Vid denna

fördelning tilldelades bl.a. SKM 1 400 000 kronor för

larmutrustning vid Moderna museet.

Påföljande år, den 12 december 1991, beslöt Kulturrådet -- i

samband med fördelning av viss del av medel från motsvarande

kostnadsram för budgetåret 1991/92 -- att omfördela det för

Moderna museet avsedda beloppet (nu preciserat som 1 272 000

kronor exkl. mervärdesskatt) för andra ändamål, i huvudsak för

säkerhetsåtgärder. Beslutet fattades med hänvisning till att nya

lokaler planerades för Moderna museet. SKM tilldelades samtidigt

280 000 kronor för viss larmutrustning samt för planering av

säkerheten i samband med utarbetandet av byggnadsprogrammet för

den nya museibyggnaden. Genom samma beslut fördelades medel för

säkerhetsutrustning även till andra centralmuseer. Beslutet om

omfördelning av tidigare fördelade medel för larmutrustning

fattades efter samråd med -- förutom Utrustningsnämnden --

dåvarande Byggnadsstyrelsen. (Uppgifterna om Kulturrådets beslut

har i några detaljer kompletterats genom uppgifter som lämnats

till kansliet av Kulturrådet 1993-11-19.)

14. Vissa uppdrag till Statens kulturråd beträffande

samordning m.m.

I detta avsnitt redovisas de uppdrag som regeringen givit

Statens kulturråd då det gäller samordning m.m. av upphandlingen

av bevakningstjänster vid centralmuseerna. Uppdragen har

redovisats eller omnämnts i det föregående. Kortfattade

uppgifter om innehållet i Kulturrådets redovisning lämnas också.

Regeringen uppdrog den 18 januari 1990 åt Statens kulturråd

att från de centrala museerna inhämta uppgifter om deras

planering och genomförande av bevakningsfunktionens

organisation, dimensionering och finansiering. Myndigheten

skulle redovisa sina iakttagelser och bedömningar i

anslagsframställningen för budgetåret 1991/92.

Kulturrådet redovisade uppdraget redan den 19 juni 1990

samtidigt med ett uppdrag om förslag till fördelning av en av

riksdagen beräknad särskild medelsram för förstärkning av

centralmuseernas bevakning. Kulturrådets redovisning i här

aktuellt avseende byggde på en av ett konsultföretag gjord

rapport, som hemligstämplades. Kulturrådet föreslog att

Kulturrådet skulle ges i uppdrag att ytterligare utreda och

föreslå program för åtgärder för att varaktigt sänka

bevakningskostnaderna för de centrala museerna.

Kulturrådet anslöt sig till konsultföretagets bedömning att

några väsentliga nedskärningar av de dåvarande kostnaderna på

kort sikt inte kunde ske med bibehållen säkerhetsstandard.

Däremot visade översynsarbetet, ansåg Kulturrådet, att

besparingsmöjligheter finns på sikt. Vidare anförde Kulturrådet

följande.

I översynen föreslås att varje museum utarbetar en

säkerhetspolicy som fastslår säkerhetsnivån. Utifrån denna

policy utformar man säkerhetssystemet där själva bevakningen

utgör en integrerad del av en helhet som bl.a. omfattar

byggnadens säkerhetsstandard, samlingarnas karaktär,

verksamhetens utformning och den tekniska utrustningen.

Förändringar i dessa förutsättningar erfordras för att

kostnadsnivån skall kunna sänkas. Exempelvis kan anskaffande av

säkerhetsteknisk utrustning leda till att personbevakningen kan

skäras ned.

Besparingsmöjligheter finns dessutom i organisatoriskt

hänseende genom samordningsåtgärder av skilda slag som t.ex.

upphandling av såväl bevakningstjänster som utrustning. Även

sådana åtgärder kräver viss förberedelsetid innan

kostnadseffekterna blir synliga. Ett ytterligare

utredningsarbete på detaljerad nivå erfordras för detta.

Kulturrådet är berett att svara för detta om regeringen ger ett

sådant uppdrag och i så fall omedelbart starta med en genomgång

av statens konstmuseers bevakningskostnader.

De slutsatser kulturrådet drar av arbetet med museernas

bevakningskostnader är att föregående och innevarande budgetårs

anslagsomläggning slår mycket hårt mot museerna som inte haft

några möjligheter att snabbt anpassa sig till de nya

förutsättningarna, men att klara rationaliseringsvinster kan

göras på några års sikt med bibehållen eller t.o.m. höjd

säkerhetsstandard.

Sedermera -- den 20 februari 1992 -- fick Kulturrådet genom

regeringsbeslut ett uppdrag av det slag som Kulturrådet angav i

sin redovisning den 19 juni 1990. Beslutet inkom till

Kulturrådet den 1 april 1992.

Regeringen uppdrog genom beslutet åt Statens kulturråd att ta

initiativ till en samordning av de centrala museernas

upphandling av bevakningstjänster m.m. I sina diskussioner med

museerna skulle Kulturrådet beakta vad som anförts i en inom

Kulturdepartementet upprättad promemoria. Enligt denna skulle

Kulturrådet bl.a. fortlöpande hålla Kulturdepartementet

underrättat om hur samordningsarbetet utvecklades.

I skrivelse den 19 november 1993 redovisade Kulturrådet att de

centrala museerna och Verket för högskoleservice slutfört

upphandlingen av ett ramavtal för bevakningstjänster. Bl.a. mot

bakgrunden av stölden på Moderna museet i samma månad bedömde

Kulturrådet dock att det var befogat att göra en grundligare

översyn och en fördjupad analys av situationen. Kulturrådet

anhöll därför om en förlängd redovisningstid för

regeringsuppdraget.

Genom regeringsbeslut den 22 december 1993 fick myndigheten

medgivande att fortsätta att bereda frågan. Enligt beslutet

skall Kulturrådet redovisa uppdraget för regeringen senast den 1

mars 1994.

15. Frågan om nya lokaler för Moderna museet och

Arkitekturmuseet

År 1991 avslutades en arkitekttävling om nya lokaler för

Moderna museet och Arkitekturmuseet på Skeppsholmen i Stockholm.

Den 20 december samma år redovisade dåvarande Byggnadsstyrelsen

ett byggnadsprogram för ny- och ombyggnad för Moderna museet och

Arkitekturmuseet.

I början av år 1992 beslöt kulturutskottet att skaffa sig

närmare information om lokalfrågans utveckling. Sådan

information inhämtades bl.a. vid ett studiebesök på museerna den

24 mars samma år. Förutom företrädare för SKM och

Arkitekturmuseet lämnade företrädare för dåvarande

Byggnadsstyrelsen information i byggnadsärendet.

Senare under våren 1992 väcktes med anledning av

kompletteringspropositionen (prop. 1991/92:150) motioner av

företrädare för Socialdemokraterna vari föreslogs att

Byggnadsstyrelsen skulle få i uppdrag att snarast påbörja

projekteringen av nya lokaler för Moderna museet.

I ett i denna del enhälligt yttrande från kulturutskottet till

finansutskottet (yttr. 1991/92:KrU6y) uttalade sig

kulturutskottet för att regeringen omgående borde besluta om

projekteringsuppdrag. Utskottet ansåg i likhet med motionärerna

att det var angeläget att nya lokaler för Moderna museet och

Arkitekturmuseet kom till utförande.

Finansutskottet behandlade motionsyrkandena i sitt betänkande

1991/92:FiU30 (s. 78). Finansutskottet framhöll med hänvisning

till kulturutskottets yttrande bl.a. att ett

projekteringsuppdrag omgående kunde lämnas till

Byggnadsstyrelsen och att med hänsyn härtill ärendet låg väl

till för att komma till utförande. Finansutskottet hänvisade

vidare till att finansutskottet i fråga om investeringarna på

kulturområdet framhållit vikten av att regeringen gavs

handlingsfrihet att fördela resurserna så att största möjliga

sysselsättningseffekt uppnåddes och att enligt utskottets mening

riksdagen därför inte genom uttalanden till förmån för enskilda

projekt borde binda regeringen vid en viss resursfördelning.

Motionsyrkandena avstyrktes därför (mom. 42).

I en vid betänkandet fogad reservation av företrädarna för

Socialdemokraterna föreslogs -- med hänvisning till

kulturutskottets yttrande -- att riksdagen med bifall till

motionsyrkandena som sin mening skulle ge regeringen till känna

att projekteringen av nya lokaler för Moderna museet och

Arkitekturmuseet borde inledas omgående (res. 26).

Riksdagen biföll den 10 juni 1992 hemställan i reservationen

(rskr. 1991/92:350).

Den 12 november 1992 uppdrog regeringen åt Byggnadsstyrelsen

att projektera ny- och ombyggnad för Moderna museet och

Arkitekturmuseet i huvudsaklig överensstämmelse med det

byggnadsprogram som Byggnadsstyrelsen redovisat i den ovan

angivna skrivelsen av den 20 december 1991.

I 1994 års budgetproposition redovisar regeringen beslutsläget

(prop. 1993/94:100 bil. 12 s. 99 och bil. 8 s. 51).

Regeringen har den 20 januari 1994 beslutat att byggprojektet

skall sättas i gång.

16. Debatter i riksdagen beträffande inbrottet i Moderna

museet

Frågor rörande säkerheten vid Statens konstmuseer har

diskuterats i riksdagen den 11 november 1993, då

kulturutskottets ordförande Åke Gustavsson (s) ställde en

muntlig fråga som besvarades av kulturminister Birgit Friggebo

(prot. 1993/94:22), och den 16 november 1993, då Birgit Friggebo

besvarade en fråga från Åke Gustavsson (prot. 1993/94:24).

Kansliet hänvisar till riksdagens protokoll samt till en PM

upprättad hos KUR den 19 november 1993.

17. Museiutredningen

Genom beslut den 25 februari 1993 bemyndigade regeringen

kulturminister Birgit Friggebo att tillkalla en särskild

utredare för att göra en översyn av mål- och strukturfrågor m.m.

inom det statliga och statsunderstödda museiväsendet (dir.

1993:26). I enlighet med vad riksdagen uttalat på förslag av

kulturutskottet beslöt regeringen den 6 maj 1993 att utredningen

i fortsättningen skulle arbeta som en kommitté med

parlamentarisk sammansättning (dir. 1993:51). Kommittén arbetar

under namnet Museiutredningen.

Syftet med Museiutredningens arbete är bl.a. att skapa bättre

förutsättningar för en effektivare användning av de totalt

tillgängliga resurserna på museiområdet. Utskottskansliet har

inhämtat att utredningen i samband med att frågan om samverkan

mellan centralmuseerna behandlas kommer att ta upp

bevakningsfrågan.

18. Förteckning över föremål tillgripna på Moderna museet

natten till den 8 november 1993

Georges Braque: Le Chateau de Roche-Guyon. 1909. Slottet i

La Roche-Guyon. Olja på duk. 80 x 59,5 cm NM 5985. Gåva 1966

av Rolf de Maré

Georges Braque: La nappe blanche. 1928. Den vita duken.

Olja på duk. 51 x 66 cm NM 2769. Gåva 1930 av Föreningen för

inköp av fransk och svensk konst

Pablo Picasso: La demoiselle. 1929. Sländan. Olja på duk.

54 x 45,5 cm NM 6084. Inköpt 1967

Pablo Picasso: La Source. 1921. Källan. Olja på duk. 64 x

90 cm NM 6360. Gåva 1970 av Grace och Philip Sandblom

Pablo Picasso: Le Peintre. 1930. Målaren. Olja på trä. 50

x 65 cm MOM 448. Gåva 1989 i testamente av bokförläggare Gerard

Bonnier

Pablo Picasso: Femme, Boisgeloup. 1931. Kvinna,

Boisgeloup. Brons. H. 47 cm MOMSk 151. Gåva 1989 i testamente

av bokförläggare Gerard Bonnier

Pablo Picasso: La femme aux yeux noirs (Dora Maar).

1941-43. Kvinnan med de svarta ögonen (Dora

Maar). Olja på duk. 73 x 60 cm MOM 449. Gåva 1989 i testamente

av bokförläggare Gerard Bonnier

Pablo Picasso: La femme à la collerette bleue. 1941. Kvinnan

med blå krage. Olja på duk. 61 x 50 cm NM 4338. Inköpt 1946

Innehållsförteckning till bilagan

Bevakningen vid centralmuseerna 27

1. Inledning 27

2. Sammanfattning 28

3. Uppdraget och bakgrunden till detta 31

4. Delredovisning av uppdraget, m.m. 32

5. Bevakningsfrågan för tiden t.o.m. budgetåret

1988/89 32

6. Bevakningsfrågan beträffande främst budgetåret

1989/90 33

7. Bevakningsfrågan beträffande främst budgetåret 1990/91

33

8. Bevakningsfrågan beträffande främst budgetåret

1991/92 35

9. Bevakningsfrågan beträffande främst budgetåret 1992/93

36

10. Bevakningsfrågan beträffande främst budgetåret 1993/94

38

11. Bevakningsfrågan beträffande främst budgetåret

1994/95 41

12. Anslagsöverskridanden och beslut om innehållande av

anvisade medel med anledning av överskridandena, m.m. 43

13. Beslut och återkallande av beslut om bidrag till SKM

för förbättrade larmanordningar 44

14. Vissa uppdrag till Statens kulturråd beträffande

samordning m.m. 45

15. Frågan om nya lokaler för Moderna museet och

Arkitekturmuseet 46

16. Debatter i riksdagen beträffande inbrottet i Moderna

museet 47

17. Museiutredningen 48

18. Förteckning över föremål tillgripna på Moderna museet

natten till den 8 november 1993 48

Innehållsförteckning

Sammanfattning 1

Propositionen 2

Motionerna 2

Utskottet 4

Centrala museer: Myndigheter (B 31) 4

Centrala museer: Stiftelser (B 32) 7

Bidrag till vissa museer (B 33) 8

Bidrag till regionala museer (B 34) 12

Riksutställningar (B 35) 13

Inköp av vissa kulturföremål (B 36) 14

Hemställan 14

Reservationer 17

1. Medelsanvisningen till Centrala museer: Myndigheter (m,

fp, c, kds) 17

2. Särskilda besparingskrav för Statens konstmuseer (s)

17

3. Beräknande av medel för anslagsposten Nordiska museet

och Medelsanvisningen till Centrala museer: Stiftelser (m, fp,

c, kds) 18

4. Beräknande av medel till Arbetets museum, Beräknande av

medel till Rooseum, Beräknande av medel till Bildmuseet i Umeå,

Beräknande av medel till Judiska museet (m, fp, c, kds) 18

5. Beräknande av medel för Ajtte -- Svenskt fjäll- och

samemuseum (s) 20

6. Medelsanvisningen till Bidrag till vissa museer m.m.

(m, fp, c, kds) 20

7. Medelsanvisningen till Bidrag till vissa museer m.m.

(s) 21

8. Medelsanvisningen till Bidrag till regionala museer

(s) 21

9. Medelsanvisningen till Bidrag till regionala museer

(nyd) 22

10. Medelsanvisningen till Riksutställningar (s) 22

11. Medelsanvisningen till Riksutställningar (nyd) 23

Bilaga: Bevakningen vid centralmuseerna 25