Bet. 1993/94:KrU28

Kulturutskottets betänkande

1993/94:KRU28

Massmedier m.m.

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

Bilaga

Innehållsförteckning

1993/94

KrU28

Sammanfattning

I betänkandet behandlas vissa av de förslag under avsnittet om massmedier

m.m. som regeringen lagt fram i budgetpropositionen.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning till Statens

biografbyrå (7 726 000 kronor), Stöd till svensk filmproduktion m.m.

(61 500 000 kronor), Stöd till filmkulturell verksamhet (61 000 000

kronor), Stöd till fonogram och musikalier (10 918 000 kronor),

Litteraturstöd (41 000 000 kronor), Stöd till kulturtidskrifter (19 500 000

kronor), Stöd till bokhandel (8 101 000 kronor), Talboks- och

punktskriftsbiblioteket (53 534 000 kronor), Bidrag till Sveriges Dövas

Riksförbund för produktion av videogram på teckenspråk (17 500 000 kronor),

Bidrag till Svenska språknämnden och Sverigefinska språknämnden (3 219 000

kronor), Utbyte av TV-sändningar mellan Sverige och Finland (27 810 000

kronor) samt Bidrag till dokumentation av medieutvecklingen och till europeiskt

mediesamarbete (16 310 000 kronor).

Totalt föreslås således i betänkandet en medelsanvisning på 328 118 000

kronor.

Utskottet föreslår en ändring av konstruktionen av anslaget Stöd till

filmkulturell verksamhet som innebär att Filminstitutet i viss utsträckning

självt får avgöra medelsfördelningen till olika bidragsändamål. För den

verksamhet som riktar sig till barn och ungdom skall dock lägst 21 miljoner

kronor användas nästa budgetår. Utskottet understryker även betydelsen av att

den verksamhet som avser främjande av spridning och visning av film i områden

utanför Stockholm i möjligaste mån skyddas mot nedskärningar.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om Talboks- och

punktskriftsbibliotekets beställningsbemyndigande och om bibliotekets avtal om

utnyttjande av bibliotekets masterbandsarkiv. Utskottet tillstyrker även två i

propositionen framlagda lagförslag, ett som rör vissa ändringar i lagen

(1990:886) om granskning och kontroll av filmer och videogram och ett som rör

fortsatt giltighet under år 1995 av lagen (1986:3) om rundradiosändning av

finländska televisionsprogram.

Utskottets ställningstagande beträffande regeringens budgetförslag innebär

att motionsförslag som avser dessa avstyrks. Utskottet avstyrker även

motionsyrkanden som syftar till att ett regionalt stöd till filmproduktion

skall inrättas. Likaledes avstyrks ett yrkande om att åter tillåta

Filminstitutet att importera vuxenfilm. Slutligen avstyrks ett yrkande om

frågan om fonogramdistribution.

Till betänkandet har fogats åtta reservationer och en meningsyttring.

Propositionen

Regeringen har i proposition 1993/94:100 bilaga 12 (Kulturdepartementet)

under C. Massmedier m.m. avsnitten Film m.m., Litteratur och tidskrifter samt

Radio och television

dels under punkt C 1 (s. 119--121) föreslagit riksdagen att

1. anta ett i propositionen framlagt förslag till lag om ändring i lagen

(1990:886) om granskning och kontroll av filmer och videogram,

2. till Statens biografbyrå för budgetåret 1994/95 anvisa ett ramanslag på

7 726 000 kr,

dels under punkt C 2 (s. 122--123) föreslagit riksdagen att till Stöd

till svensk filmproduktion m.m. för budgetåret 1994/95 anvisa ett

reservationsanslag på 61 500 000 kr,

dels under punkt C 3 (s. 124--127) föreslagit riksdagen att till Stöd

till filmkulturell verksamhet för budgetåret 1994/95 anvisa ett

reservationsanslag på 61 000 000 kr,

dels under punkt C 4 (s. 127--129) föreslagit riksdagen att till Stöd

till fonogram och musikalier för budgetåret 1994/95 anvisa ett

reservationsanslag på 10 918 000 kr,

dels under punkt C 11 (s. 139--140) föreslagit riksdagen att till

Litteraturstöd för budgetåret 1994/95 anvisa ett reservationsanslag på

41 000 000 kr,

dels under punkt C 12 (s. 141) föreslagit riksdagen att till Stöd till

kulturtidskrifter för budgetåret 1994/95 anvisa ett reservationsanslag på

19 500 000 kr,

dels under punkt C 13 (s. 142--143) föreslagit riksdagen att till Stöd

till bokhandel för budgetåret 1994/95 anvisa ett reservationsanslag på

8 101 000 kr,

dels under punkt C 15 (s. 145--147) föreslagit riksdagen att

1. godkänna vad i propositionen anförts om Talboks- och

punktskriftsbibliotekets avtal om utnyttjande av bibliotekets masterbandsarkiv,

2. medge att regeringen lämnar Talboks- och punktskriftsbiblioteket ett

beställningsbemyndigande på 11 000 000 kr för budgetåret 1995/96,

3. till Talboks- och punktskriftsbiblioteket för budgetåret 1994/95 anvisa

ett ramanslag på 53 534 000 kr,

dels under punkt C 16 (s. 148--150) föreslagit riksdagen att till Bidrag

till Sveriges Dövas Riksförbund för produktion av videogram på teckenspråk för

budgetåret 1994/95 anvisa ett reservationsanslag på 17 500 000 kr,

dels under punkt C 17 (s. 150--151) föreslagit riksdagen att till Bidrag

till Svenska språknämnden och Sverigefinska språknämnden för budgetåret 1994/95

anvisa ett förslagsanslag på 3 219 000 kr,

dels under punkt C 20 (s. 167--169) föreslagit riksdagen att

1. anta ett i propositionen framlagt förslag till lag om fortsatt giltighet

av lagen (1986:3) om rundradiosändning av finländska televisionsprogram,

2. till Utbyte av TV-sändningar mellan Sverige och Finland för budgetåret

1994/95 anvisa ett förslagsanslag på 27 810 000 kr,

dels under punkt C 21 (s. 170--171) föreslagit riksdagen att till Bidrag

till dokumentation av medieutvecklingen och till europeiskt mediesamarbete för

budgetåret 1994/95 anvisa ett reservationsanslag på 16 310 000 kr.

Lagförslagen har intagits i bilaga till betänkandet.

Motionerna

1993/94:Kr257 av Anders Nilsson m.fl. (s) vari yrkas

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om västsvensk filmproduktion.

1993/94:Kr281 av Ingela Mårtensson (fp) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om anslagsposten

Publikationer och information under C 3 Stöd till filmkulturell verksamhet.

1993/94:Kr282 av Berit Andnor m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om medel till regional

filmproduktion.

1993/94:Kr283 av Ulla Pettersson (s) vari yrkas att riksdagen för budgetåret

1994/95 beslutar anslå 2 500 000 kr utöver regeringens förslag på anslaget C

3 Stöd till filmkulturell verksamhet.

1993/94:Kr284 av Göran Magnusson m.fl. (s, c) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att

visarorganisationerna tillförsäkras nödvändiga medel ur Filminstitutets budget,

i syfte att bevara och utveckla biografkulturen också på små orter i hela

landet.

1993/94:Kr289 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas

16. att riksdagen till Stöd till filmkulturell verksamhet för budgetåret

1994/95 anvisar 8 298 000 kr utöver vad regeringen föreslagit i enlighet med

vad i motionen anförts.

1993/94:Kr302 av Ewa Hedkvist Petersen m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om regional

filmproduktion.

1993/94:Kr307 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas

10. att riksdagen beslutar att till C 11 Litteraturstöd, till En Bok För

Alla, för budgetåret 1994/95 anvisa 250 000 kr utöver regeringens förslag,

11. att riksdagen beslutar att till C 3 Stöd till filmkulturell verksamhet

för budgetåret 1994/95 anvisa 3 500 000 kr utöver regeringens förslag,

15. att riksdagen beslutar att till C 12 Stöd till kulturtidskrifter för

budgetåret 1994/95 anvisa 2 000 000 kr utöver regeringens förslag,

23. att riksdagen beslutar att till C 4 Stöd till fonogram och musikalier,

anslagsposten Stöd till fonogramproduktion, för budgetåret 1994/95 anvisa

500 000 kr utöver regeringens förslag,

66. att riksdagen med ändring av sitt tidigare beslut uttalar att

Filminstitutet skall ha rätt att importera film för vuxenpublik,

70. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om distribution av fonogram.

1993/94:Kr309 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas

12. (del) att riksdagen beslutar om oförändrat anslag för budgetåret 1994/95

i förhållande till förra årets budget för följande anslag under elfte

huvudtiteln, nämligen C 11--13 och C 15--17, C 20--21.

1993/94:A40 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas

26. att riksdagen till Nordiska dokumentationscentralen för

masskommunikationsforskning (NORDICOM) vid universitetet i Göteborg anvisar

1 000 000 kr utöver vad regeringen föreslagit för statistik och utredningar

om jämställdhetsaspekter inom massmedieområdet.

1993/94:A816 av Margareta Winberg m.fl. (s) vari yrkas

3. att riksdagen till Nordiska Dokumentationscentralen för

masskommunikationsforskning (NORDICOM) vid Universitetet i Göteborg anvisar

1 000 000 kr utöver vad regeringen föreslagit för statistik och utredningar

om jämställdhetsaspekter inom massmedieområdet, anslaget C 21.

Motionerna 1993/94:A40 yrkande 26 och 1993/94:A816 yrkande 3 har överflyttats

till kulturutskottet från arbetsmarknadsutskottet resp. utbildningsutskottet.

Utskottet

Statens biografbyrå (C 1)

Statens biografbyrå skall enligt lagen (1990:886) om granskning och kontroll

av filmer och videogram samt enligt sin instruktion (1990:994) granska filmer

och videogram avsedda för offentlig visning. Byrån skall också vara

tillsynsmyndighet för videogrammarknaden. Målet för byrån är att minska

förekomsten av rörliga bilder som kan verka förråande eller vålla barn och

ungdom psykisk skada. Byråns granskning skall leda till dels att offentlig

visning av filmer med förråande innehåll förbjuds, dels att barn och ungdom

inte får tillträde till filmer som kan vålla psykisk skada. Vidare skall

tillsynen över videogrammarknaden hindra att videogram med olaga

våldsskildringar säljs eller hyrs ut. Byråns granskning bekostas med avgifter.

I budgetpropositionen föreslås vissa ändringar av lagen (1990:886) om

granskning och kontroll av filmer och videogram. Med hänvisning till att

resurserna för byrån kan minskas något, eftersom granskningen av filmer har

mindre omfattning, föreslås att tidsavgiften för granskning av film skall

sänkas från 45 till 40 kronor per spelminut. Vidare föreslås att arrangörer av

filmfestivaler eller annat konstnärligt eller ideellt evenemang, där

framställningar förekommer som godkänts för visning för personer under femton

år, bör kunna medges befrielse från avgiften för granskning.

För nästa budgetår föreslås ett ramanslag på 7 726 000 kronor.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till lag om ändring i lagen

(1990:886) om granskning och kontroll av filmer och videogram. Utskottet

tillstyrker även regeringens förslag till medelsanvisning.

Stöd till svensk filmproduktion m.m. (C 2)

Ett sexårigt film- och videoavtal som träffats mellan staten, olika

branschföreträdare, Sveriges Television AB och Nordisk Television AB trädde i

kraft den 1 januari 1993. Avtalet innebär att parterna skall lämna bidrag till

Svenska Filminstitutet för biograf- och videoverksamhet på mindre och

medelstora orter, för samarbete mellan film- och videobranschen och TV-bolagen,

för internationellt samarbete samt för produktionsstöd. Enligt avtalet skall

stödet till svensk filmproduktion uppdelas på ett förhandsstöd och ett

efterhandsstöd. Beslut om förhandsstöd fattas av Filminstitutets styrelse efter

förslag av filmkonsulenter. Efterhandsstöd skall utgå i proportion till hur

många besökare filmen får.

I propositionen föreslås att anslaget för nästa budgetår förs upp med

61 500 000 kronor.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

Utskottet tar inledningsvis upp frågor som rör konsekvenser av film- och

videoavtalets konstruktion. Utskottet har uppmärksammat den allmänna

diskussion som förts rörande förhållandet mellan de i det föregående nämnda

stödformerna för filmproduktion, nämligen förhandsstödet och efterhandsstödet.

Enligt filmavtalet skall 75 % av produktionsstödet användas till förhandsstöd

av såväl långfilm som kortfilm och 25 % till efterhandsstöd som endast avser

långfilm. Efterhandsstödet får uppgå till högst 8 miljoner kronor per film. För

att efterhandsstöd skall kunna utgå till en film skall den inom ett år efter

biografpremiären ha setts av minst 30 000 betalande biografbesökare. När

filmen uppnått detta besöksantal utgår stöd på 4 miljoner kronor. Stödet ökar

sedan successivt till högst 8 miljoner kronor vid 110 000 betalande besökare

inom ett år från premiären. Om fordringarna på efterhandsstöd överstiger de

tillgängliga medlen och annan finansiering inte kan ordnas får Filminstitutets

styrelse använda medel som annars skulle ha använts för förhandsstöd för att

täcka bristen.

Filminstitutet har i sin anslagsframställning anfört att prognosen för

innevarande budgetår pekar på att kravet på efterhandsstöd kommer att bli

betydligt högre än 25 % av disponibla medel. Därigenom reduceras övriga

stödmedel väsentligt i förhållande till vad som avsetts i filmavtalet.

Filminstitutets ledning har vid en uppvaktning inför kulturutskottet i mars i

år informerat utskottet om att prognosen tyder på att under innevarande

verksamhetsår ca 65 % av produktionsstödet kommer att användas till

förhandsstöd och resten till efterhandsstöd.

Enligt filmavtalet har de parter som står bakom filmavtalet möjlighet att,

sedan avtalet varit i kraft i två år, dvs. vid årsskiftet 1994/95, påkalla

överläggningar om villkoren i avtalet. Utskottet utgår från att regeringen noga

följer den här redovisade frågan och -- om vid nämnda tidpunkt risk alltjämt

föreligger för en alltför stor urholkning av förhandsstödet -- snarast begär

överläggningar i syfte att motverka sådan urholkning.

Företrädare för Oberoende Filmares Förbund har vid uppvaktning inför

utskottet framhållit att vissa filmer visas för ett antal personer utan att

detta kommer till uttryck i biografstatistiken, t.ex. då filmer visas i skolor,

på daghem och i slutna sällskap. Utskottet anser därför att det också finns

skäl för regeringen att överväga om det är motiverat att då det gäller

efterhandsstöd begära överläggningar med övriga avtalsparter om hur antalet

betalande biografbesökare skall beräknas.

Utskottet övergår till att behandla tre motioner som rör regional

filmproduktion. Samtliga motioner syftar till att ett regionalt stöd till

filmproduktion skall inrättas.

I motion Kr302 (s) framhålls att filmproduktionen i vårt land är koncentrerad

till Stockholm och att möjligheterna för filmare att finansiera sina projekt

och arbeta utanför Stockholm har varit mycket små. Den regionala verksamhet som

nu kommit till stånd har inneburit en ändring i detta avseende. Det finns

enligt motionären starka skäl för att även den statliga filmpolitiken tar sikte

på insatser på regional nivå.

I motion Kr282 (s) hänvisas till den verksamhet som bedrivs av den ideella

föreningen Filmpool Jämtland, där enskilda individer, föreningar,

organisationer och myndigheter är medlemmar. Från Filmpool Jämtland lämnas

ekonomiskt, tekniskt och konstnärligt stöd för filmare bosatta i Jämtlands län

som vill genomföra filmprojekt i sina lokala miljöer. Motionären anser att

förutsättningar bör ges för regional filmproduktion.

Motionärerna bakom motion Kr257 (s) framhåller att svensk filmproduktion i

huvudsak är lokaliserad till Stockholm och att statliga insatser bör vidtas för

att förbättra produktionen av film i Västsverige (yrkande 7).

Regionalt baserad filmproduktion har på senare år vuxit fram på flera ställen

i landet med början i Norrbotten där Filmpool Nord i Luleå tillkom vid

årsskiftet 1991/92, bl.a. i syfte att ekonomiskt, tekniskt, administrativt,

juridiskt och konstnärligt stödja Norrbottensfilmare och kort- och

dokumentärfilm med Norrbotten och Nordkalotten som utgångspunkt. Verksamheten

som finansieras genom Länsstyrelsen i Norrbottens län, Norrbottens läns

landsting, Länsarbetsnämnden i Norrbottens län, Kommunförbundet och Luleå

kommun beskrevs närmare i utskottets betänkande 1992/93:KrU7. Liknande

verksamhet bedrivs numera även i Jämtlands län vid Filmpool Jämtland i

Östersund, i Kopparbergs län vid Filmpool Dalarna i Falun samt vid Västernfilm

i Alingsås med en verksamhet som avser både Älvsborgs och Göteborgs och Bohus

län.

Utöver den verksamhet som bedrivs vid de här uppräknade s.k. filmpoolerna bör

nämnas att planer finns på några ställen i landet på att inrätta regionala

filmfonder. Sålunda pågår t.ex. i Göteborg diskussioner mellan Götafilm AB,

Göteborgs kommun, Älvsborgs och Göteborgs och Bohus läns landsting, Göteborg

Film Festival och Göteborgsdistriktet inom Sveriges Television AB.

Utskottet har tidigare behandlat yrkanden med liknande syfte som de nu

aktuella. Hösten 1992 konstaterade utskottet att frågan om fördelningen av

produktionsstödet i enlighet med film- och videoavtalet ankommer på

Filminstitutets styrelse efter förslag från filmkonsulenterna. Vidare framhöll

utskottet att film- och videoavtalet inte ger utrymme för en fördelning av

produktionsstöd där produktionsorten tillmäts betydelse för beslut om stöd.

Utskottet ansåg att det är angeläget att det finns goda förutsättningar för

filmproduktion i regioner utanför Stockholmsregionen och förutsatte att

möjligheterna till sådan produktion tas till vara (bet. 1992/93:KrU7 s. 9).

Utskottet vidhöll sitt ställningstagande våren 1993 (bet. 1992/93:KrU26 s. 5).

Utskottet intar alltjämt samma ståndpunkt i denna fråga. Utskottet vill

framhålla betydelsen för det lokala och regionala kulturlivet av att regionalt

baserad filmproduktion kommer till stånd. Vidare vill utskottet erinra om att

den kulturpolitiska utredning som regeringen tillsatte våren 1993 på initiativ

av riksdagen, den s.k. Kulturutredningen, enligt sina direktiv har i uppgift

att göra en utvärdering av kulturpolitikens hittillsvarande inriktning med

utgångspunkt i 1974 års kulturpolitiska mål (dir. 1993:24). Utredningen skall

särskilt ägna uppmärksamhet åt decentraliseringsmålet. Utskottet finner det

naturligt att utredningen i det sammanhanget behandlar frågan om en

regionaliserad filmproduktion. Med det anförda avstyrker utskottet motionerna

Kr257 yrkande 7, Kr282 och Kr302.

Stöd till filmkulturell verksamhet (C 3)

Under anslaget beräknas medel för arkivverksamhet, publikationer och

information, verksamhet riktad till barn och ungdom, främjande av spridning och

visning av värdefull film, Filminstitutets styrelse och ledning samt

administrativ service. Vidare beräknas under anslaget medel för

Konstnärsnämndens filmstöd.

I budgetpropositionen konstateras att Filminstitutet inte hunnit genomföra

den översyn av den filmkulturella verksamheten som regeringen uppdragit åt

Filminstitutet att redovisa i institutets fördjupade anslagsframställning för

budgetåren 1994/95--1996/97. Regeringen utgår från att resultatet av översynen

kommer att presenteras i nästa anslagsframställning.

Regeringen anför vidare att det ansträngda statsfinansiella läget har gjort

det nödvändigt att se över besparingsmöjligheterna inom filmområdet. Regeringen

erinrar om de tre utgångspunkter för den filmkulturella verksamheten som angavs

i proposition 1992/93:10 Film- och videoavtalet och statens stöd till

filmkulturell verksamhet. I budgetpropositionen anges dessa i sammanfattning

enligt följande.

A. Den filmkulturella verksamhetens inriktning bör bestämmas av vad som från

statlig filmpolitisk utgångspunkt är motiverat. Verksamheter som kan betecknas

som branschfrämjande eller som ansvarsmässigt hör hemma hos andra myndigheter

skall inte bedrivas av Filminstitutet såvida inte finansiella resurser för

sådan verksamhet kan tillföras utifrån.

B. Sådan kommersiell filmverksamhet som Filminstitutet bedriver och som kan

anses ligga utanför det statliga filmpolitiska området, t.ex. studioverksamhet,

filmlaboratorier och biografverksamhet skall vara självfinansierande.

C. Filminstitutet bör inte bedriva sådan filmkulturell verksamhet som innebär

att man konkurrerar med andra organisationer och institutioner inom filmområdet

som bedriver liknande verksamhet.

Regeringen föreslår att anslaget skall minska med 7 298 000 kronor för

nästa budgetår och sammanlagt uppgå till 61 miljoner kronor. Förslaget innebär

att totalt 58 772 000 kronor skall anvisas för Filminstitutets filmkulturella

verksamhet medan bidraget till Konstnärsnämndens filmstöd oförändrat skall

uppgå till 2 228 000 kronor. Regeringens fördelning av besparingen på olika

anslagsposter framgår av följande uppställning.

______________________________________________________________________________

1993/94 Beräknad ändring

1994/95

___________________

Regeringens förslag

______________________________________________________________________________

1. Arkivverksamhet 18 000 000 - 1 000 000

2. Publikationer och information 8 500 000 - 3 000 000

3. Verksamhet riktad till barn och ungdom 22 000 000 - 1 000 000

4. Främjande av spridning och visning av

värdefull film 12 000 000 - 1 500 000

5. Styrelse och ledning 4 000 000 - 200 000

6. Administrativ service 1 570 000 - 598 000

7. Bidrag till Konstnärsnämndens filmstöd 2 228 000 of.

__________ _________

68 298 000 - 7 298 000

______________________________________________________________________________

Utskottet redovisar inledningsvis två motioner som rör konstruktionen av

anslaget och förslag rörande prioriterade bidragsändamål. Därefter redovisas

tre motionsyrkanden rörande medelsanvisningen under anslaget.

Motionären bakom motion Kr281 (fp) anser att regeringens förslag till

besparing på anslaget innebär att tidningen Chaplin, som finansieras från

anslagsposten 2, hotas av nedläggning. Enligt motionären bör Filminstitutets

styrelse få avgöra hur nedskärningar inom det filmkulturella området skall

göras.

I motion Kr284 (s, c) påpekas att bidraget till visningsorganisationerna, som

fördelas av Filminstitutet, under det senaste budgetåret minskat med 10 %.

Motionärerna anser att visningsorganisationerna skall tillförsäkras nödvändiga

medel för att bevara och utveckla biografkulturen i hela landet.

I tre motionsyrkanden behandlas frågor som rör

medelsanvisningen under förevarande anslag. Motionärerna bakom

motion Kr289 (v) motsätter sig den av regeringen föreslagna besparingen som

bl.a. sägs innebära att tidskriften Chaplin och visningsverksamheten för barn

och ungdom hotas (yrkande 16). Motionärerna föreslår att anslaget skall

tillföras sammanlagt 8 298 000 kronor utöver regeringens förslag. Samtliga

anslagsposter bör enligt motionärerna vara oförändrade i förhållande till

innevarande budgetår utom anslagsposten 3. Verksamhet riktad till barn och

ungdom, som -- i förhållande till innevarande budgetår -- bör räknas upp med 1

miljon kronor till sammanlagt 23 miljoner kronor. Resursökningen bör enligt

motionärerna förstärka skolbioverksamheten, stödja medieverkstäder och användas

för att utarbeta medie- och filmpedagogiskt material.

I motion Kr307 (s) anförs att den föreslagna besparingen särskilt drabbar

verksamheten för barn och ungdom, främjandeverksamheten och

publikationsverksamheten, bl.a. tidningen Chaplin (yrkande 11). I motionen

föreslås att anslaget skall tillföras 3,5 miljoner kronor utöver regeringens

förslag samt att Filminstitutet självt skall få avgöra hur dessa medel skall

användas.

I motion Kr283 (s) yrkas att 2,5 miljoner kronor utöver regeringens förslag

skall tillföras anslaget och att därvid ingen besparing skall göras på

anslagsposten Verksamhet riktad till barn och ungdom. Vidare bör enligt

motionären besparingen på anslagsposterna 2. Publikationer och information och

4. Främjande och spridning av värdefull film begränsas.

Utskottet har -- som framgår av ett tidigare avsnitt i detta betänkande --

vid beredningen av ärendet uppvaktats av företrädare från Filminstitutet som

informerat om institutets filmkulturella verksamhet samt framfört synpunkter på

regeringens förslag till nedskärningar m.m. Därvid har framkommit bl.a.

önskemål dels om att detaljstyrningen av Filminstitutets filmkulturella

verksamhet skall upphöra, dels om att utskottet skall ompröva

besparingsförslaget.

Utskottet har vid sina överväganden funnit att det är motiverat att

Filminstitutet inom ramen för tilldelade medel självt i viss utsträckning får

avgöra medelsfördelningen till olika bidragsändamål. Under förevarande anslag

bör därför fr.o.m. nästa budgetår de nuvarande anslagsposterna 1--6, vilka

samtliga avser Filminstitutets verksamhet, slås samman till en anslagspost,

benämnd Filmkulturell verksamhet m.m. Medel för Konstnärsnämndens

filmverksamhet bör även i fortsättningen anvisas över anslagsposten Bidrag till

Konstnärsnämndens filmstöd.

När det gäller den nya anslagsposten 1. Filmkulturell verksamhet m.m. vill

utskottet framhålla följande. Enligt utskottets uppfattning är det angeläget

att inriktningen av det filmkulturella stödet bibehålls. Således bör även i

fortsättningen medel avsättas för arkivverksamhet, publikationer och

information, barn- och ungdomsverksamhet, s.k. främjandeverksamhet, styrelse,

ledning och administrativ service. Vidare bör utgångspunkten för de

filmkulturella satsningarna vara de riktlinjer som anges under de i det

föregående refererade tre punkterna A--C, som bl.a. innebär att Filminstitutet

inte skall konkurrera med andra organisationer och institutioner inom

filmområdet som bedriver liknande verksamhet.

Utskottet vill i sammanhanget understryka vikten av att medlen avsedda för

den verksamhet som riktar sig till barn och ungdom inte understiger den nivå

som regeringen förordat för nästa budgetår. Utskottet anser därför att lägst

21 miljoner kronor skall användas för nämnda ändamål.

När det gäller det i motion Kr284 åsyftade stödet till

visningsorganisationerna vill utskottet inledningsvis anmärka att stödet för

närvarande utgår från två anslagsposter. Visningsstöd som avser barn och ungdom

utgår från anslagsposten 3. Verksamhet riktad till barn och ungdom, medan

visningsstöd som avser vuxna utgår från anslagsposten 4. Främjande av spridning

och visning av värdefull film. Vidare vill utskottet erinra om de riktlinjer

som Filminstitutet upprättat för det s.k. visningsstödet. Av dessa framgår

följande.

Det s.k. visningsstödet är avsett för verksamheter som syftar till att nå en

bred publik med kvalitativt bra film visad under goda förhållanden. Stödet

delas ut till visningsorganisationer som på ett nationellt plan verkar för

denna målsättning. Verksamhet riktad till barn och ungdom får en speciellt

välvillig behandling vid fördelningen av stödmedlen. Visningsstödet är inte ett

allmänt driftsstöd utan ett filmpolitiskt instrument för att uppnå den

formulerade målsättningen. Stöd utgår även till filmfestivaler som av olika

skäl kan vara av nationellt filmpolitiskt intresse.

Mottagare av visningsstöd är till största delen de rikstäckande

organisationerna Bio Kontrast som anordnar offentliga visningar av

kvalitetsfilm på framför allt Folkets Hus-biografer över hela landet,

Bygdegårdarnas riksförbund, Riksföreningen Våra Gårdar, Folkets Bio, Sveriges

Förenade Filmstudios, FilmCentrum och Kulturföreningen Kedjan.

Enligt utskottets uppfattning har visningsorganisationernas verksamhet stor

betydelse för att stärka filmens roll i det lokala kulturlivet. Med hjälp av

det statliga visningsstödet bidrar organisationerna till att skapa en

decentraliserad kulturverksamhet. Utskottet vill med hänvisning till det

anförda understryka betydelsen av att den verksamhet som avser främjande av

spridning och visning av film i områden utanför Stockholm i möjligaste mån

skyddas mot nedskärningar.

Vad utskottet anfört bör riksdagen med anledning av motionerna Kr281 och

Kr284 som sin mening ge regeringen till känna.

Då det gäller medelsanvisningen under anslaget tillstyrker utskottet

regeringens förslag, vilket innebär att under anslaget bör beräknas 61 miljoner

kronor. Anslagsposten 1. Filmkulturell verksamhet m.m. skall uppgå till

58 772 000 kronor och anslagsposten 2. Bidrag till Konstnärsnämndens filmstöd

skall uppgå till 2 228 000 kronor.

Utskottets ställningstagande innebär att motionerna Kr283, Kr289 yrkande 16

och Kr307 yrkande 11 avstyrks.

Slutligen behandlas i detta avsnitt ett motionsyrkande rörande

Filminstitutets import av vuxenfilm.

I motion Kr307 (s) erinras om att riksdagen på hösten 1992 efter förslag från

regeringen beslöt att Filminstitutets import av vuxenfilm skulle upphöra

(yrkande 66). Även om effekterna ännu inte fullt ut fått genomslag kan man

enligt motionärerna redan nu med säkerhet konstatera att andra importörer inte

fyllt den lucka som skapades genom beslutet. Motionärerna anför att kostnaden

för verksamheten tidigare uppskattats till 500 000 kronor per år. Vidare

framhålls att Filminstitutet inte skall konkurrera med övriga filmimportörer.

Motionärerna föreslår att riksdagen skall ändra sitt tidigare beslut.

Filminstitutet bör således åter tillåtas att importera vuxenfilm.

Utskottet tog med anledning av filmpropositionen hösten 1992 ställning till

motionsyrkanden med liknande innehåll som det nu aktuella. Utskottet

konstaterade då bl.a. att Filminstitutet under lång tid bedrivit värdefull

import av sevärda filmer från en svårbearbetad marknad i udda länder. Enligt

utskottets uppfattning hade denna verksamhet varit angelägen i en tid då

konkurrens från andra importörer saknats eller varit starkt begränsad.

Utskottet ansåg att -- eftersom andra importörer i betydande omfattning ägnade

sig åt import av kvalitetsfilm för vuxna -- det med fog kunde ifrågasättas om

Filminstitutet även i fortsättningen skulle importera vuxenfilm.

Vidare ansåg utskottet att det var angeläget att understryka betydelsen av

den princip som enligt regeringens förslag i fortsättningen skall vara bärande

för den framtida statliga filmkulturella politiken och som bl.a. innebär att

Filminstitutet inte bör ägna sig åt aktiviteter som branschen eller

organisationer på filmens område kan göra. Utskottet erinrade även om att --

enligt filmpropositionen -- flera fria filmimportörer ifrågasatt om

Filminstitutets importverksamhet bedrivits konkurrensneutralt. Slutligen

förutsatte utskottet att regeringen skulle följa frågan och avstyrkte

motionsyrkandena (bet. 1992/93:KrU7 s. 13). Utskottet intog samma hållning i

denna fråga våren 1993 (bet. 1992/93:KrU26 s. 7).

Utskottet har inte kunnat finna att skäl framkommit som motiverar ett ändrat

ställningstagande i detta hänseende. Utskottet avstyrker därför motion Kr307

yrkande 66.

Stöd till fonogram och musikalier (C 4)

Innevarande budgetår stöder staten fonogramverksamhet i Sverige under två

anslag. Från det nu behandlade anslaget -- vilket disponeras av Statens

kulturråd -- fördelas ca 10,1 miljoner kronor till fonogramproduktion,

fonogramdistribution och utgivning av en musikhistorisk fonogramantologi.

Vidare utgår från anslaget ca 2,2 miljoner kronor till utgivning av äldre

svenska tonsättares verk samt till Svenska tonsättares internationella

musikbyrå (STIM). Ytterligare stöd till fonogramverksamhet -- produktion av

fonogram under märket Caprice Records -- utgår med lägst 6,2 miljoner kronor

från anslaget Bidrag till Svenska rikskonserter (B 11).

I budgetpropositionen anförs att en samordning av det statliga stödet till

fonogramverksamhet bör ske genom att verksamheten inom Svenska rikskonserter

inriktas på utgivning av ny svensk musik och fonogram med i Sverige verksamma

men oetablerade artister, medan Kulturrådet svarar för stödet även till annan

utgivning av kvalitetsfonogram. Mot denna bakgrund föreslås att 1,5 miljoner

kronor av Svenska rikskonserters medel för fonogramutgivning förs över till

Kulturrådet under det nu behandlade anslaget. För budgetåret 1994/95 föreslås

att riksdagen till stöd till fonogram och musikalier anvisar totalt

10 918 000 kronor, en minskning med 1 459 000 kronor. Minskningen är

föranledd av att Musikaliska akademiens utgivning av en svensk musikhistorisk

fonogramantologi inom kort kommer att avslutas, varför det statliga stödet

(innevarande budgetår 3 112 000 kronor) kommer att upphöra.

Vidare anförs i budgetpropositionen att stödet till fonogramdistribution, som

till utgången av juni 1994 regleras i ett avtal mellan staten och Compact

Distribution AB, fr.o.m. budgetåret 1994/95 skall samordnas med det övriga

fonogramstödet samt att avtal mellan distributörer och staten skall slutas

genom Kulturrådet.

Utskottet övergår till att behandla en motion som rör medelstilldelningen

samt därefter en motion som tar upp frågan om fonogramdistribution.

I motion Kr307 (s) föreslås att riksdagen till stöd till fonogramproduktion

anvisar 500 000 kronor utöver regeringens förslag (yrkande 23). Motionärerna

anför att medlen behövs till produktion av fonogram med invandrad musik. En

sådan satsning utgör ett led i arbetet mot främlingsfientlighet och rasism.

Motionärerna anför vidare att det i Sverige finns ett stort antal mycket

skickliga invandrade musiker som sällan eller aldrig får möta en svensk publik,

vare sig vid konserter eller på fonogram. Det är angeläget att minoriteternas

kultur blir en del av det allmänna kulturlivet och tillgängligt för flera för

att kulturlivet i dess helhet på så sätt skall kunna stimuleras och berikas.

Utskottet har från Kulturrådet, som fördelar fonogramproduktionsstödet,

inhämtat att stöd till fonogramproduktion av invandrad musik under år 1993

beviljades till fem produktioner och att det under våren 1994 endast finns en,

ännu ej behandlad, ansökan om stöd till fonogramproduktion av invandrad musik.

Från Caprice Records har upplysts att målsättningen även i fortsättningen

kommer att vara att producera invandrad musik samt att man planerar några

fonogramproduktioner under budgetåret 1994/95.

Utskottet konstaterar att frågan om förutsättningarna för spridning och

mångfaldigande av musik ligger inom ramen för Kulturutredningens arbete.

Utskottet förutsätter därför att frågan om produktion av fonogram med invandrad

musik kommer att behandlas av utredningen.

Utskottet anser sig mot bakgrund av vad utskottet redovisat inte kunna

förorda en sådan uppräkning av anslaget som föreslås av motionärerna bakom

motion Kr307. Utskottet tillstyrker därför regeringens förslag. Detta innebär

att motionen i nu berörd del avstyrks (Kr307 yrkande 23).

I den behandlade motionen anförs även att frågan om fonogramdistribution

är komplicerad och att den bör ytterligare uppmärksammas. Motionärerna betonar

härvid att situationen för de fonogram som produceras av mindre skivbolag är

besvärlig (yrkande 70).

Utskottet konstaterar att frågan om fonogramdistribution behandlas av

Kulturrådet i rapporten Digitala drömmar -- med fonogrammen mot 2000-talet, En

översyn av den svenska fonogrammarknaden som överlämnades till regeringen

hösten 1993. Kulturrådet, som i rapporten finner att fonogramdistributionen är

hårt koncentrerad till de största bolagen och att de små bolagen ofta har svårt

att få distributionen att fungera tillfredsställande, anser att det även

fortsättningsvis måste finnas statligt stöd till distributionsverksamheten.

Vidare konstaterar Kulturrådet att det är svårt att med kulturpolitiska medel

komma till rätta med att de mindre distributörerna inte kan konkurrera med de

större i fråga om priser, leveransvillkor m.m. Kulturrådet anför att

Konkurrensverket i sin fortsatta

granskning av fonogrambranschen bl.a. kommer att syna storbolagens

leveransvillkor för att utröna om de innehåller element som kan anses vara

konkurrenshämmande.

Utskottet utgår från att frågan om fonogramdistribution ytterligare kommer

att behandlas av Kulturutredningen, som skall beakta förutsättningarna för

spridning och mångfaldigande av musik. Med hänsyn härtill anser utskottet att

motionsyrkandet inte påkallar någon riksdagens åtgärd (Kr307 yrkande 70).

Litteraturstöd (C 11)

Från anslaget utgår stöd dels till utgivning av litteratur enligt

förordningen (1993:449) om statligt litteraturstöd, dels till En Bok För Alla

AB för utgivning och spridning av kvalitetslitteratur till lågpris enligt ett

t.o.m. den 30 juni 1996 gällande avtal mellan staten och bolaget, dels till

Expertkommittén för översättning av finsk facklitteratur till svenska.

En Bok För Alla AB har i sin anslagsframställning begärt att

medelsanvisningen till bolaget för nästkommande budgetår räknas upp enligt den

praxis som gäller för statliga bidragsanslag.

För budgetåret 1994/95 föreslår regeringen ett anslag om 41 000 000 kronor.

Detta innebär en ökning med 134 000 kronor och utgör en begränsad kompensation

för prisutvecklingen.

I motion Kr307 (s) yrkas att riksdagen, som ett led i satsningen på att vidga

kulturellt deltagande och skapa kulturell jämlikhet, beslutar att under

anslaget till En Bok För Alla AB anvisa 250 000 kronor utöver regeringens

förslag (yrkande 10).

Enligt motion Kr309 (nyd) bör av principiella skäl anslagen inom

kulturområdet vara oförändrade budgetåret 1994/95 i avvaktan på resultaten av

arbetet inom de fyra parlamentariska kulturutredningarna. Mot denna bakgrund

hemställs att anslaget Litteraturstöd i förhållande till innevarande budgetår

skall vara oförändrat (yrkande 12 delvis).

Utskottet har inte något att erinra mot regeringens förslag till

medelsanvisning. Utskottet tillstyrker således regeringens förslag. Motion

Kr307 yrkande 10 och motion Kr309 yrkande 12 i här aktuell del avstyrks

således.

Stöd till kulturtidskrifter (C 12)

Från anslaget, som disponeras av Kulturrådet, utgår produktions- och

utvecklingsstöd enligt förordningen (1993:567) om statligt stöd till

kulturtidskrifter. Kulturrådet har för budgetåret 1994/95 begärt att anslaget

skall föras upp med oförändrat belopp, 19 450 000 kronor.

Regeringen har beräknat en begränsad kompensation för prisutvecklingen och

föreslår ett anslag på 19 500 000 kronor, vilket således innebär en ökning

med 50 000 kronor.

Enligt motion Kr309 (nyd) bör av principiella skäl anslagen inom

kulturområdet vara oförändrade budgetåret 1994/95 i avvaktan på resultaten av

arbetet inom de fyra parlamentariska kulturutredningarna. Mot denna bakgrund

hemställs att anslaget Stöd till kulturtidskrifter i förhållande till

innevarande budgetår skall vara oförändrat (yrkande 12 delvis).

Motionärerna bakom motion Kr307 (s) föreslår att det till anslaget Stöd till

kulturtidskrifter anvisas 2 miljoner kronor utöver vad regeringen föreslagit.

Motionärerna anför att situationen för utgivare av kulturtidskrifter behöver

förbättras bl.a. vad gäller datautrustning samt teknisk utrustning för

tryckning (yrkande 15).

Utskottet, som konstaterar att frågan om förutsättningar för spridning och

mångfaldigande av texter ligger inom ramen för Kulturutredningens arbete,

godtar regeringens förslag till medelsanvisning. Motion Kr309 yrkande 12 i nu

aktuell del och motion Kr307 yrkande 15 avstyrks således.

Stöd till bokhandel (C 13)

Från anslaget utgår -- efter beslut av Bokbranschens Finansieringsinstitut AB

-- medel för lån till investeringar i bokhandel m.m., sortimentsstöd och

katalogdatorstöd. Från anslaget utgår även bidrag till institutet för dess

kostnader för administration av den statliga stödverksamheten.

För budgetåret 1994/95 föreslår regeringen ett anslag om 8 101 000 kronor,

en ökning med 71 000 kronor.

Enligt motion Kr309 (nyd) bör av principiella skäl anslagen inom

kulturområdet vara oförändrade budgetåret 1994/95 i avvaktan på resultaten av

arbetet inom de fyra parlamentariska kulturutredningarna. Mot denna bakgrund

hemställs att anslaget Stöd till bokhandel i förhållande till innevarande

budgetår skall vara oförändrat (yrkande 12 delvis).

Utskottet tillstyrker regeringens förslag. Motionen i nu aktuell del avstyrks

således (Kr309 yrkande 12 delvis).

Talboks- och punktskriftsbiblioteket (C 15)

Talboks- och punktskriftsbiblioteket (TPB) har till uppgift att i samverkan

med andra bibliotek förse synskadade och andra läshandikappade med litteratur.

Regeringen har för TPB:s verksamhet beräknat 53 534 000 kronor. I beloppet

ingår en höjning av anslaget med 1 miljon kronor för att förbättra servicen

till synskadade. Vidare föreslår regeringen att förevarande anslag minskas med

8 766 000 kronor. Minskningen beror bl.a. på att bidraget till Sveriges Dövas

Riksförbunds (SDR) videogramproduktion (10 461 000 kronor) som innevarande

budgetår anvisas under det nu behandlade anslaget fr.o.m. budgetåret 1994/95

föreslås anvisat under anslaget Bidrag till Sveriges Dövas Riksförbund för

produktion av videogram på teckenspråk (C 16).

Regeringen föreslår vidare att TPB ges bemyndigande att göra beställningar på

11 miljoner kronor för betalning under budgetåret 1995/96.

I propositionen anförs att TPB har rätt att träffa avtal för högst tre år med

ett eller flera företag angående utnyttjande av bibliotekens masterbandsarkiv

för försäljning och leverans av talböcker till biblioteken. Regeringen anför

att avtalen torde rymmas inom TPB:s ordinarie verksamhet och att anledning

därför saknas att riksdagen lämnar särskilt medgivande till avtalen eller att

de görs beroende av regeringens godkännande.

Enligt motion Kr309 (nyd) bör av principiella skäl anslagen inom

kulturområdet vara oförändrade budgetåret 1994/95 i avvaktan på resultaten av

arbetet inom de fyra parlamentariska kulturutredningarna. Mot denna bakgrund

hemställs att anslaget Talboks- och punktskriftsbiblioteket i förhållande till

innevarande budgetår skall vara oförändrat (yrkande 12 delvis).

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning.

Ställningstagandet innebär att motionen i nu berörd del avstyrks (Kr309 yrkande

12 delvis).

Utskottet tillstyrker vidare regeringens förslag till

beställningsbemyndigande och även vad regeringen i övrigt anfört om TPB:s avtal

om utnyttjande av bibliotekets masterbandsarkiv.

Bidrag till Sveriges Dövas Riksförbund för produktion av videogram på

teckenspråk (C 16)

Som utskottet redovisat under föregående anslag skall inte längre bidraget

till SDR:s videogramproduktion på teckenspråk anvisas under anslaget Talboks-

och punktskriftsbiblioteket (C 15) utan i stället anvisas under det nu

behandlade anslaget. Regeringen beräknar för nämnda videogramproduktion

17 500 000 kronor, vilket innebär en ökning med 7 039 000 kronor. Regeringen

bedömer att videogramproduktionen helt kan anförtros SDR under förutsättning

bl.a. att videoverksamheten organiseras som en särskild sektion med en särskild

styrelse bestående av en ordförande och 6 ledamöter, av vilka ordföranden och 3

ledamöter utses av regeringen.

Enligt motion Kr309 (nyd) bör av principiella skäl anslagen inom

kulturområdet vara oförändrade budgetåret 1994/95 i avvaktan på resultaten av

arbetet inom de fyra parlamentariska kulturutredningarna. Mot denna bakgrund

hemställs att anslaget i förhållande till innevarande budgetår skall vara

oförändrat (yrkande 12 delvis).

Utskottet tillstyrker regeringens förslag. Motionen i nu aktuell del avstyrks

således (Kr309 yrkande 12 delvis).

Bidrag till Svenska språknämnden och Sverigefinska språknämnden (C 17)

Regeringen beräknar för Svenska språknämndens och Sverigefinska språknämndens

verksamhet 3 219 000 kronor, en ökning med 91 000 kronor.

Enligt motion Kr309 (nyd) bör av principiella skäl anslagen inom

kulturområdet vara oförändrade budgetåret 1994/95 i avvaktan på resultaten av

arbetet inom de fyra parlamentariska kulturutredningarna. Mot denna bakgrund

hemställs att anslaget Bidrag till Svenska språknämnden och Sverigefinska

språknämnden skall vara oförändrat (yrkande 12 delvis).

Utskottet tillstyrker regeringens förslag, varför motionen i nu aktuell del

avstyrks (Kr309 yrkande 12 delvis).

Utbyte av TV-sändningar mellan Sverige och Finland (C 20)

Ur anslaget utgår medel till TERACOM Svensk Rundradio AB, Svenska Kabel TV AB

och Sverigefinska Riksförbundet för kostnader med anledning av utbyte av

TV-sändningar mellan Sverige och Finland.

Utskottet tillstyrker förslag av regeringen till lag om fortsatt giltighet av

lagen (1986:3) om rundradiosändning av finländska televisionsprogram till

utgången av år 1995.

För budgetåret 1994/95 föreslår regeringen ett anslag om

27 810 000 kronor, en ökning med 678 000 kronor.

Enligt motion Kr309 (nyd) bör av principiella skäl anslagen inom

kulturområdet vara oförändrade budgetåret 1994/95 i avvaktan på resultaten av

arbetet inom de fyra parlamentariska kulturutredningarna. Mot denna bakgrund

hemställs att anslaget Utbyte av TV-sändningar mellan Sverige och Finland i

förhållande till innevarande budgetår skall vara oförändrat (yrkande 12

delvis).

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning. Detta innebär

att motionen i nu aktuell del avstyrks (Kr309 yrkande 12 delvis).

Utskottet har i detta sammanhang uppmärksammat att det påtalats att

mottagningen av den finska kanalen utanför Nackasändarens täckningsområde

drabbats av störningar på grund av TV 4:s sändningar. Utskottet har inhämtat

att s.k. precisionsoffset nyligen installerats på sändaren vilket torde

innebära att nämnda mottagning förbättrats. TERACOM avser att följa upp

effekterna av installationen.

Bidrag till dokumentation av medieutvecklingen och till europeiskt

mediesamarbete (C 21)

Från anslaget utgår stöd till den svenska avdelningen av Nordiska

Dokumentationscentralen för masskommunikationsforskning (NORDICOM) vid

Göteborgs universitet för information om forskningsresultat samt för att

utarbeta mediestatistik. Regeringen har genom beslut i oktober 1993 anslagit

ett engångsbidrag till NORDICOM för att därutöver under innevarande budgetår

och det nästkommande budgetåret ansvara för samordningen av det

statistikarbete som utförts inom ramen för den s.k. Mediebarometern, en uppgift

som tidigare innehades av det numera avvecklade Sveriges Radios Program- och

publikforskningsavdelning (PUB).

Från anslaget utgår även stöd till svensk medverkan i vissa utredningsprojekt

och samarbete inom det s.k. audiovisuella Eureka samt för svensk medverkan i

EG:s program MEDIA 95.

Regeringen föreslår att under anslaget för budgetåret 1994/95 skall anvisas

16 310 000 kronor, en ökning med 23 000 kronor.

Enligt motion Kr309 (nyd) bör av principiella skäl anslagen inom

kulturområdet vara oförändrade budgetåret 1994/95 i avvaktan på resultaten av

arbetet inom de fyra parlamentariska kulturutredningarna. Mot denna bakgrund

hemställs att anslaget Bidrag till dokumentation av medieutveckling och till

europeiskt mediesamarbete i förhållande till innevarande budgetår skall vara

oförändrat (yrkande 12 delvis).

Motionärerna bakom motion A40 (s) och motion A816 (s) föreslår att riksdagen

till NORDICOM anvisar 1 miljon kronor utöver vad regeringen föreslagit för

statistik och utredningar om jämställdhetsaspekter inom massmedieområdet

(yrkande 26 resp. yrkande 3). De anför att kunskaperna om kvinnor och media är

bristfälliga och att PUB, som sedan den 1 juli 1993 är nedlagt, inhämtade sådan

kunskap. NORDICOM har övertagit några av PUB:s uppgifter, men de medel som

NORDICOM tillförts är mycket otillräckliga och medger inte en fortsatt

jämställdhetsforskning i den utsträckning som är önskvärd. Motionärerna anför

att det är viktigt med en förstärkning av jämställdhetsforskningen och

faktainsamlingen vid NORDICOM.

Utskottet har inhämtat att NORDICOM i oktober 1993 gav ut boken Nordisk

forskning om kvinnor och medier, i vilken redovisas kunskapsläget i de nordiska

länderna när det gäller kvinnoperspektiv i forskningen om journalistik,

massmedier och kommunikation.

Utskottet konstaterar att regeringen den 28 oktober 1993 beslutat att

tillkalla en utredare med uppdrag att kartlägga behovet av sektorsforskning om

massmedierna och att utarbeta förslag om formerna för en sådan forskning.

Utredaren kommer enligt direktiven att bl.a. ta upp frågor som rör forskning av

den typ som bedrevs inom PUB.

Med hänsyn till vad utskottet redovisat är inte utskottet berett att föreslå

att anslaget skall räknas upp i syfte att tillföra NORDICOM ytterligare medel.

Utskottet har inte heller i övrigt något att erinra mot regeringens förslag

till medelsanvisning. Ställningstagandet innebär att motion Kr309 yrkande 12 i

nu aktuell del, motion A40 yrkande 26 och motion A816 yrkande 3 avstyrks.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande lag om granskning och kontroll av filmer och videogram

att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen

(1990:886) om granskning och kontroll av filmer och videogram,

2. beträffande medelsanvisningen till Statens biografbyrå

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Statens

biografbyrå för budgetåret 1994/95 under elfte huvudtiteln anvisar ett

ramanslag på 7 726 000 kr,

3. beträffande medelsanvisningen till Stöd till svensk filmproduktion

m.m.

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Stöd till svensk

filmproduktion m.m. för budgetåret 1994/95 under elfte huvudtiteln anvisar

ett reservationsanslag på 61 500 000 kr,

4. beträffande regional filmproduktion

att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Kr257 yrkande 7, 1993/94:Kr282 och

1993/94:Kr302,

5. beträffande konstruktionen av anslaget Stöd till filmkulturell

verksamhet samt prioriterade bidragsändamål

att riksdagen med anledning av motionerna 1993/94:Kr281 och 1993/94:Kr284 som

sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört beträffande

konstruktionen av anslaget Stöd till filmkulturell verksamhet samt prioriterade

bidragsändamål,

6. beträffande medelsanvisningen till Stöd till filmkulturell verksamhet

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på

motionerna 1993/94:Kr283, 1993/94:Kr289 yrkande 16 och 1993/94:Kr307 yrkande 11

till Stöd till filmkulturell verksamhet för budgetåret 1994/95

under elfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 61 000 000 kr,

res. 1 (s)

men. (v)

7. beträffande Filminstitutets import av vuxenfilm

att riksdagen avslår motion 1993/94:Kr307 yrkande 66,

res. 2 (s)

8. beträffande medelsanvisningen till Stöd till fonogram och musikalier

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion

1993/94:Kr307 yrkande 23 till Stöd till fonogram och musikalier för

budgetåret 1994/95 under elfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på

10 918 000 kr,

res. 3 (s)

9. beträffande frågan om fonogramdistribution

att riksdagen avslår motion 1993/94:Kr307 yrkande 70,

res. 4 (s)

10. beträffande medelsanvisningen till Litteraturstöd

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på

motionerna 1993/94:Kr307 yrkande 10 och 1993/94:Kr309 yrkande 12 i denna del

till Litteraturstöd för budgetåret 1994/95 under elfte huvudtiteln anvisar

ett reservationsanslag på 41 000 000 kr,

res. 5 (s)

res. 6 (nyd)

11. beträffande medelsanvisningen till Stöd till kulturtidskrifter

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på

motionerna 1993/94:Kr307 yrkande 15 och 1993/94:Kr309 yrkande 12 i denna del

till Stöd till kulturtidskrifter för budgetåret 1994/95 under elfte

huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 19 500 000 kr,

res. 7 (s)

12. beträffande medelsanvisningen till Stöd till bokhandel

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion

1993/94:Kr309 yrkande 12 i denna del till Stöd till bokhandel för

budgetåret 1994/95 under elfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på

8 101 000 kr,

13. beträffande medelsanvisningen till Talboks- och

punktskriftsbiblioteket

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion

1993/94:Kr309 yrkande 12 i denna del till Talboks- och

punktskriftsbiblioteket för budgetåret 1994/95 under elfte huvudtiteln

anvisar ett ramanslag på 53 534 000 kr,

14. beträffande visst beställningsbemyndigande

att riksdagen medger att regeringen lämnar Talboks- och

punktskriftsbiblioteket ett beställningsbemyndigande på 11 000 000 kr för

budgetåret 1995/96,

15. beträffande Talboks- och punktskriftsbibliotekets avtal om utnyttjande

av bibliotekets masterbandsarkiv

att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om Talboks- och

punktskriftsbibliotekets avtal om utnyttjande av bibliotekets masterbandsarkiv,

16. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till Sveriges Dövas

Riksförbund för produktion av videogram på teckenspråk

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion

1993/94:Kr309 yrkande 12 i denna del till Bidrag till Sveriges Dövas

Riksförbund för produktion av videogram på teckenspråk för budgetåret 1994/95

under elfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 17 500 000 kr,

17. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till Svenska språknämnden och

Sverigefinska språknämnden

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion

1993/94:Kr309 yrkande 12 i denna del till Bidrag till Svenska språknämnden

och Sverigefinska språknämnden för budgetåret 1994/95 under elfte huvudtiteln

anvisar ett förslagsanslag på 3 219 000 kr,

18. beträffande medelsanvisningen till Utbyte av TV-sändningar mellan

Sverige och Finland

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion

1993/94:Kr309 yrkande 12 i denna del till Utbyte av TV-sändningar mellan

Sverige och Finland för budgetåret 1994/95 under elfte huvudtiteln anvisar

ett förslagsanslag på 27 810 000 kr,

19. beträffande förslag till lag om fortsatt giltighet av lagen (1986:3) om

rundradiosändning av finländska televisionsprogram

att riksdagen antar regeringens förslag till lag om fortsatt giltighet av

lagen (1986:3) om rundradiosändning av finländska televisionsprogram,

20. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till dokumentation av

medieutvecklingen och till europeiskt mediesamarbete

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på

motionerna 1993/94:Kr309 yrkande 12 i denna del, 1993/94:A40 yrkande 26 och

1993/94:A816 yrkande 3 till Bidrag till dokumentation av medieutvecklingen

och till europeiskt mediesamarbete för budgetåret 1994/95 under elfte

huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 16 310 000 kr.

res. 8 (s)

Stockholm den 14 april 1994

På kulturutskottets vägnar

Åke Gustavsson

I beslutet har deltagit: Åke Gustavsson (s), Charlotte Branting (fp),

Elisabeth Fleetwood (m), Hugo Hegeland (m), Maja Bäckström (s), Berit Oscarsson

(s), Stina Gustavsson (c), Göran Åstrand (m), Leo Persson (s), Richard

Ulfvengren (nyd), Ingegerd Sahlström (s), Björn Kaaling (s), Birgitta Wistrand

(m), Monica Widnemark (s) och Alwa Wennerlund (kds).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i

utskottet, har suppleanten Elisabeth Persson (v) närvarit vid den slutliga

behandlingen av ärendet.

Reservationer

1. Medelsanvisningen till Stöd till filmkulturell verksamhet

(mom. 6)

Åke Gustavsson, Maja Bäckström, Berit Oscarsson, Leo Persson,

Ingegerd Sahlström, Björn Kaaling och Monica Widnemark (alla

s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11

börjar med "Då det" och slutar med "yrkande 11 avstyrks" bort ha

följande lydelse:

Då det gäller anslagsnivån vill utskottet framhålla följande.

Utskottet anser att den nedskärning som regeringen föreslagit är

anmärkningsvärd med tanke på att regeringen hösten 1992

poängterade vikten av att det filmkulturella området garanteras

en kontinuitet och en säkrare intäktsutveckling genom att staten

ensam ansvarar för området. Dock har utskottet vid sina

överväganden funnit att en viss nedskärning av anslaget är

motiverad. Utskottet är emellertid inte berett att gå så långt

som regeringen utan förordar en besparing om 3 798 000 kronor.

Det sagda innebär att utskottet i enlighet med förslaget i

motion Kr307 yrkande 11 anser att anslaget skall uppgå till

64 500 000 kronor. Anslagsposten 1. Filmkulturell verksamhet

m.m. skall uppgå till 62 272 000 kronor och anslagsposten 2.

Bidrag till Konstnärsnämndens filmstöd till 2 228 000 kronor.

Utskottets ställningstagande innebär att motion Kr283

tillgodoses fullt ut, medan motion Kr289 yrkande 16 tillgodoses

i viss utsträckning.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande

lydelse:

6. beträffande medelsanvisningen till Stöd till

filmkulturell verksamhet

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Kr307 yrkande 11

och med anledning av regeringens förslag och motionerna

1993/94:Kr283 och 1993/94:Kr289 yrkande 16 till Stöd till

filmkulturell verksamhet för budgetåret 1994/95 under elfte

huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 64 500 000 kr,

2. Filminstitutets import av vuxenfilm (mom. 7)

Åke Gustavsson, Maja Bäckström, Berit Oscarsson, Leo Persson,

Ingegerd Sahlström, Björn Kaaling och Monica Widnemark (alla

s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12

börjar med "Utskottet har" och slutar med "yrkande 66" bort ha

följande lydelse:

Den import av vuxenfilm som Filminstitutet tidigare bedrev

syftade bl.a. till att göra okänd kvalitetsfilm känd i Sverige.

Filminstitutet har under åren byggt upp en filmbank vilket

innebär att åtskilliga av de importerade filmerna alltjämt finns

i lager. Effekterna av riksdagens beslut hösten 1992 har därför

ännu inte fått genomslag fullt ut. Man kan emellertid redan nu

konstatera att verksamheten inte tagits över av andra

filmimportörer. Enligt utskottets uppfattning bör därför

Filminstitutet ges möjlighet att ta upp verksamheten på nytt

fr.o.m. nästa budgetår. Ett sådant ställningstagande innebär

enligt utskottets uppfattning inte att Filminstitutet tillåts

ägna sig åt konkurrens med andra organisationer och

institutioner på filmområdet som bedriver liknande verksamhet.

Ställningstagandet står således inte i motsats till de i det

föregående angivna utgångspunkterna A--C för Filminstitutets

filmkulturella verksamhet.

Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen med bifall till

motion Kr307 yrkande 66 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande

lydelse:

7. beträffande Filminstitutets import av vuxenfilm

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Kr307 yrkande 66

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört

beträffande Filminstitutets import av vuxenfilm,

3. Medelsanvisningen till Stöd till fonogram och musikalier

(mom. 8)

Åke Gustavsson, Maja Bäckström, Berit Oscarsson, Leo Persson,

Ingegerd Sahlström, Björn Kaaling och Monica Widnemark (alla

s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13

börjar med "Utskottet konstaterar" och slutar med "(Kr307

yrkande 23)" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser det angeläget att -- som ett led i arbetet mot

främlingsfientlighet och rasism -- medel tillförs produktion av

fonogram med invandrad musik. Utskottet konstaterar att det i

vårt land finns ett stort antal skickliga invandrade musiker som

sällan eller aldrig får möta en svensk publik. Utskottet anser

det betydelsefullt för kulturlivet i dess helhet att

minoriteternas kultur blir en del av det allmänna kulturlivet.

Mot denna bakgrund anser utskottet att riksdagen i enlighet med

förslaget i motion Kr307 yrkande 23 till anslaget Stöd till

fonogram och musikalier bör anvisa 500 000 kronor utöver

regeringens förslag.

dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande

lydelse:

8. beträffande medelsanvisningen till Stöd till fonogram och

musikalier

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Kr307 yrkande 23

och med anledning av regeringens förslag till Stöd till

fonogram och musikalier för budgetåret 1994/95 under elfte

huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 11 418 000 kr,

4. Frågan om fonogramdistribution (mom. 9)

Åke Gustavsson, Maja Bäckström, Berit Oscarsson, Leo Persson,

Ingegerd Sahlström, Björn Kaaling och Monica Widnemark (alla

s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13

börjar med "Utskottet utgår" och på s. 14 slutar med "(Kr307

yrkande 70)" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att frågan om fonogramdistribution är

komplicerad. Detta gäller särskilt distributionen av fonogram

som producerats av mindre skivbolag. Utskottet anser därför att

regeringen bör överväga vilka ytterligare insatser som kan göras

för att förbättra fonogramdistributionen. Vad utskottet sålunda

anfört bör riksdagen med anledning av motion Kr307 yrkande 70

som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande

lydelse:

9. beträffande frågan om fonogramdistribution

att riksdagen med anledning av motion 1993/94:Kr307 yrkande 70

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört

beträffande frågan om fonogramdistribution,

5. Medelsanvisningen till Litteraturstöd (mom. 10)

Åke Gustavsson, Maja Bäckström, Berit Oscarsson, Leo Persson,

Ingegerd Sahlström, Björn Kaaling och Monica Widnemark (alla

s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14

börjar med "Utskottet har" och slutar med "avstyrks således"

bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att det med hänsyn till vikten av att vidga

kulturellt deltagande och kulturell jämlikhet är viktigt att

utöver vad regeringen föreslagit medel anvisas till En Bok För

Alla AB. Riksdagen bör med bifall till motion Kr307 yrkande 10

för den av bolaget bedrivna verksamheten anvisa 250 000 kronor

utöver regeringens förslag. Detta ställningstagande innebär att

motion Kr309 yrkande 12 i denna del avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande

lydelse:

10. beträffande medelsanvisningen till Litteraturstöd

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Kr307 yrkande 10,

med anledning av regeringens förslag och med avslag på motion

1993/94:Kr309 yrkande 12 i denna del till Litteraturstöd för

budgetåret 1994/95 under elfte huvudtiteln anvisar ett

reservationsanslag på 41 250 000 kr,

6. Medelsanvisningen till Litteraturstöd (mom. 10)

Richard Ulfvengren (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14

börjar med "Utskottet har" och slutar med "avstyrks således"

bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att anslagen inom kulturområdet av

principiella skäl bör vara oförändrade i avvaktan på resultaten

av arbetet inom de fyra parlamentariska kulturutredningarna.

Riksdagen bör därför med bifall till motion Kr309 yrkande 12 i

nu aktuell del för budgetåret 1994/95 besluta om ett i

förhållande till innevarande budgetår oförändrat anslag till

Litteraturstöd, eller således 40 866 000 kronor. Utskottets

ståndpunkt innebär att motion Kr307 yrkande 10 avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande

lydelse:

10. beträffande medelsanvisningen till Litteraturstöd

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Kr309 yrkande 12

i denna del, med anledning av regeringens förslag och med avslag

på motion 1993/94:Kr307 yrkande 10 till Litteraturstöd för

budgetåret 1994/95 under elfte huvudtiteln anvisar ett

reservationsanslag på 40 866 000 kr,

7. Medelsanvisningen till Stöd till kulturtidskrifter (mom.

11)

Åke Gustavsson, Maja Bäckström, Berit Oscarsson, Leo Persson,

Ingegerd Sahlström, Björn Kaaling och Monica Widnemark (alla

s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15

börjar med "Utskottet, som" och avslutas med "avstyrks således"

bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att situationen för utgivare av

kulturtidskrifter behöver förbättras bl.a. vad gäller teknisk

utrustning. Riksdagen bör därför med bifall till motion Kr307

yrkande 15 under anslaget anvisa 2 000 000 kronor utöver

regeringens förslag. Detta innebär att motion Kr309 yrkande 12 i

denna del avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande

lydelse:

11. beträffande medelsanvisningen till Stöd till

kulturtidskrifter

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Kr307 yrkande 15,

med anledning av regeringens förslag och med avslag på motion

1993/94:Kr309 yrkande 12 i denna del till Stöd till

kulturtidskrifter för budgetåret 1994/95 under elfte

huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 21 500 000 kr,

8. Medelsanvisningen till Bidrag till dokumentation av

medieutvecklingen och till europeiskt mediesamarbete (mom. 20)

Åke Gustavsson, Maja Bäckström, Berit Oscarsson, Leo Persson,

Ingegerd Sahlström, Björn Kaaling och Monica Widnemark (alla

s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18

börjar med "Med hänsyn till" och avslutas med "yrkande 3

avstyrks" bort ha följande lydelse:

Utskottet konstaterar att kunskaperna om kvinnor och media,

som tidigare inhämtades av det numera avvecklade PUB, är

bristfälliga. NORDICOM, som övertagit vissa av PUB:s uppgifter,

kan -- med hänsyn till att de medel som tillförts är

otillräckliga -- inte bedriva jämställdhetsforskning i den

utsträckning som är önskvärd. Riksdagen bör därför med bifall

till motionerna A40 yrkande 26 och A816 yrkande 3 under anslaget

anvisa 1 000 000 kronor utöver regeringens förslag. Detta

ställningstagande innebär att motion Kr309 yrkande 12 i denna

del avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 20 bort ha följande

lydelse:

20. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till

dokumentation av medieutvecklingen och till europeiskt

mediesamarbete

att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:A40 yrkande

26 och 1993/94:A816 yrkande 3, med anledning av regeringens

förslag och med avslag på motion 1993/94:Kr309 yrkande 12 i

denna del till Bidrag till dokumentation av medieutvecklingen

och till europeiskt mediesamarbete för budgetåret 1994/95

under elfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på

17 310 000 kr.

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,

eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i

utskottet.

Elisabeth Persson (v) anför:

Medelsanvisningen till Stöd till filmkulturell verksamhet

(mom. 6)

Vänsterpartiet motsätter sig den av regeringen föreslagna

besparingen på Filminstitutets filmkulturella anslag. En sådan

besparing skulle innebära att resurserna för Sveriges främsta

filmtidskrift Chaplin stryps. Vidare innebär det att anslag som

riktar sig till barn och ungdom drabbas. Vänsterpartiet vill i

stället öka Filminstitutets kulturella anslag med 8 298 000

kronor i förhållande till regeringens förslag. Vårt förslag

innebär en resursökning med 1 miljon kronor i förhållande till

innevarande budgetår. Denna resursökning bör användas till att

förstärka skolbioverksamheten, stödja medieverkstäder och till

filmpedagogiskt material.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under mom.

6 borde ha hemställt:

6. beträffande medelsanvisningen till Stöd till

filmkulturell verksamhet

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Kr289 yrkande 16

och med anledning av regeringens förslag och motionerna

1993/94:Kr283 och 1993/94:Kr307 yrkande 11 till Stöd till

filmkulturell verksamhet för budgetåret 1994/95 under elfte

huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 69 298 000 kr,

I propositionen framlagda och av utskottet tillstyrkta

lagförslag

1 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1990:886) om granskning och kontroll

av filmer och videogram

Bilaga

2 Förslag till

Lag om fortsatt giltighet av lagen (1986:3) om

rundradiosändning av finländska televisionsprogram

Innehållsförteckning

Sammanfattning 1

Propositionen 2

Motionerna 3

Utskottet 5

Statens biografbyrå (C 1) 5

Stöd till svensk filmproduktion m.m. (C 2) 5

Stöd till filmkulturell verksamhet (C 3) 8

Stöd till fonogram och musikalier (C 4) 12

Litteraturstöd (C 11) 14

Stöd till kulturtidskrifter (C 12) 14

Stöd till bokhandel (C 13) 15

Talboks- och punktskriftsbiblioteket (C 15) 15

Bidrag till Sveriges Dövas Riksförbund för produktion av

videogram på teckenspråk (C 16) 16

Bidrag till Svenska språknämnden och Sverigefinska

språknämnden (C 17) 16

Utbyte av TV-sändningar mellan Sverige och Finland

(C 20) 17

Bidrag till dokumentation av medieutvecklingen och till

europeiskt mediesamarbete (C 21) 17

Hemställan 18

Reservationer

1. Medelsanvisningen till Stöd till filmkulturell

verksamhet (s) 21

2. Filminstitutets import av vuxenfilm (s) 22

3. Medelsanvisningen till Stöd till fonogram och

musikalier (s) 23

4. Frågan om fonogramdistribution (s)23

5. Medelsanvisningen till Litteraturstöd (s) 24

6. Medelsanvisningen till Litteraturstöd (nyd) 24

7. Medelsanvisningen till Stöd till kulturtidskrifter

(s)25

8. Medelsanvisningen till Bidrag till dokumentation av

medieutvecklingen och till europeiskt mediesamarbete (s) 25

Meningsyttring av suppleant (v) 26

Bilaga

I propositionen framlagda och av utskottet tillstyrkta

lagförslag 27