Bet. 1993/94:KrU29

Kulturutskottets betänkande

1993/94:KRU29

Den avgiftsfinansierade radio- och TV-verksamheten

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Innehållsförteckning

1993/94

KrU29

Sammanfattning

I betänkandet behandlas regeringens förslag i

budgetpropositionen om den avgiftsfinansierade radio- och

TV-verksamheten samt motioner som väckts i anslutning härtill.

Utskottet föreslår att riksdagen skall godkänna regeringens

förslag att medelstilldelningen för år 1995 -- i 1992 års

prisläge -- skall uppgå till följande belopp, nämligen för

Sveriges Television AB (SVT) 2 994,1 miljoner kronor, för

Sveriges Radio AB (SR) 1 681,6 miljoner kronor och för

Utbildningsradion (UR) 225,5 miljoner kronor. Utskottet anser

sig också böra godkänna att Radio Sweden från år 1995 skall

finansieras med avgiftsmedel och att medelstilldelningen för

Radio Sweden samma år skall uppgå till 40,486 miljoner kronor.

Slutligen tillstyrker utskottet att Teracom skall ersättas med

sammanlagt 57,35 miljoner kronor för den skuld som staten har

till bolaget för bl.a. investeringskostnader för kortvågs- och

mellanvågssändare för Sveriges Radios utlandsprogram.

Motionsyrkanden avstyrks som avser sponsrade program i SVT och

SR, ökad lokal TV-produktion, public service-kanalernas ansvar i

kampen mot våldsinriktade TV-inslag, funktionshindrades tillgång

till radio och TV samt radiobolagets ansvar när det gäller

sjöväderrapporteringen. Avstyrkandena görs i de flesta fallen

med hänvisning till programföretagens självständighet.

Ett särskilt yttrande har fogats till betänkandet.

Propositionen

Regeringen har i proposition 1993/94:100

dels i bilaga 12 (Kulturdepartementet) under C. Massmedier

m.m., avsnittet Radio och Television, under punkten Den

avgiftsfinansierade radio- och TV-verksamheten (s. 152--165)

föreslagit riksdagen att

1. godkänna regeringens förslag till medelsberäkning avseende

kalenderåret 1995 för den avgiftsfinansierade radio- och

TV-verksamhet som bedrivs av Sveriges Television AB, Sveriges

Radio AB och Sveriges Utbildningsradio AB,

2. godkänna regeringens förslag till medelsberäkning avseende

kalenderåret 1995 för Sveriges Radios utlandsprogramverksamhet,

3. godkänna regeringens förslag till avbetalning av Teracoms

investeringskostnader m.m. för kortvågs- och mellanvågssändare

för Sveriges Radios utlandsprogram vid ingången av år 1995,

dels i bilaga 4 (Utrikesdepartementet) under D.

Information om Sverige i utlandet m.m. under punkten

Radioprogramverksamhet för utlandet (s. 205--208) föreslagit

riksdagen att godkänna regeringens förslag om att medel till

Radioprogramverksamhet för utlandet fr.o.m. budgetåret

1994/95, som avser kalenderåret 1995, anvisas via

rundradiokontot.

Motionerna

1993/94:Kr224 av Bo Nilsson och Jan Andersson (s) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att skapa möjligheter för handikapprörelsen

att lämna kortfattad information om verksamheten och

adress/telefonnummer i Text-TV.

1993/94:Kr225 av Lars Svensk (kds) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om public service-kanalernas speciella ansvar i kampen mot

våldsinriktade TV-inslag.

1993/94:Kr240 av Chris Heister (m) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om förbud att sända sponsrade program i Sveriges Television och

Sveriges Radio.

1993/94:Kr255 av Erling Bager (fp) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om sjöväderprognosernas betydelse och riksradions roll i det

förebyggande sjösäkerhetsarbetet.

1993/94:Kr257 av Anders Nilsson m.fl. (s) vari yrkas

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om ökad TV-produktion i Västsverige.

1993/94:Kr285 av Lars Sundin (fp) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

minimikrav på service till funktionshindrade i televisionen.

1993/94:Kr286 av Gunhild Bolander och Marianne Jönsson (c)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om hörselskadades och dövas

tillgång till TV-utbud.

1993/94:Kr287 av Bengt Hurtig (v) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

att i ett framtida avtal mellan staten och fristående

programbolag ta in regler för bolagens åtagande om

handikappanpassning enligt samma regler som finns i avtalet

mellan staten och Sveriges Television.

1993/94:Kr288 av Jan Andersson och Bengt Silfverstrand (s)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om tillgängligheten när det gäller

radions och televisionens programutbud.

1993/94:Kr303 av Stig Bertilsson (m) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om Sveriges Television AB:s möjligheter att finansiera

sändningar genom sponsring.

Utskottet

Vissa bakgrundsuppgifter

Riksdagen beslutade våren 1992 att i huvudsak godkänna de

förslag som regeringen lagt fram i proposition 1991/92:140 om

den avgiftsfinansierade radio- och TV-verksamheten 1993--1996

m.m. (bet. 1991/92:KrU28, rskr. 1991/92:329). Beslutet innebar

bl.a. att den tidigare koncernmodellen med ett moderbolag skulle

upphöra, att public service-företagen skulle bli självständiga

aktiebolag, att Sveriges Riksradio AB och Sveriges Lokalradio AB

skulle slås ihop till ett ljudradiobolag, benämnt Sveriges Radio

AB, att statens avtal med de tre programföretagen Sveriges

Television AB (SVT), Sveriges Radio AB (SR) och Sveriges

Utbildningsradio AB (UR) skulle vara fyraåriga och att public

service-uppdraget för programföretagen i huvudsak skulle förbli

oförändrat.

Regeringen ingick i december 1992 avtal med de tre public

service-företagen om deras verksamhet under perioden den 1

januari 1993--den 31 december 1996.

Våren 1993 beslutade riksdagen i enlighet med förslagen i

proposition 1992/93:236 om ägande av programföretagen att de tre

företagen skulle ägas av tre för ändamålet bildade stiftelser

(bet. 1992/93:KrU28, rskr. 1992/93:377). Den nya ägarordningen

trädde i kraft den 1 januari 1994.

1992 års riksdagsbeslut innebar bl.a. godkännande av

regeringens förslag om de ekonomiska förutsättningarna för

public service-företagen under avtalsperioden.

Medelstilldelningen skall vara samlad och inte innehålla

specialdestinerade belopp. Programföretagen får inom

tillgänglig ekonomisk ram göra de prioriteringar som krävs för

att uppfylla de i avtalen uppställda målen.

Vidare godkände riksdagen att medelstilldelningen under

perioden 1993--1996 skulle värdesäkras med utgångspunkt i ett

index. Public service-företagen skulle tillsammans få en

reformram om 150 miljoner kronor per år (i 1989 års prisläge)

under kalenderåren 1993, 1994 och 1995. Det uppställdes ett

rationaliseringskrav på public service-företagen om 100 miljoner

kronor per år (i 1989 års prisläge) för kalenderåren 1993 och

1994. De medel som frigörs genom ytterligare rationaliseringar

skulle få behållas för reforminsatser.

Riksdagen godkände vidare en s.k. fördelningsnyckel som

innebär att tillgängliga medel fördelas med 61,09 % till SVT,

34,31 % till SR och 4,60 % till UR.

Public service-verksamheten finansieras med TV-avgiftsmedel

som riksdagen anvisar från rundradiorörelsens resultatkonto

(rundradiokontot). Medel för programverksamheten för utlandet

anvisas dock över statsbudgeten under anslaget

Radioprogramverksamhet för utlandet (tredje huvudtiteln).

Sponsring får i begränsad omfattning förekomma i SVT:s och

SR:s sändningar.

Betydelse för programbolagens verksamhet har -- utöver avtalen

-- radiolagen (1966:755) och lagen (1991:1559) med föreskrifter

på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens

områden. Av betydelse i sammanhanget är också lagen (1989:41)

och förordningen (1989:46) om TV-avgift och förordningen

(1988:339) med instruktion för Radionämnden.

Regeringen har meddelat public service-företagen tillstånd

enligt 5 § radiolagen att under tiden den 1 januari 1993--den 31

december 1996 sända radioprogram i rundradiosändning. Som

villkor för sändningsrätten gäller att de avtal som träffas

mellan staten och företagen alltjämt är i kraft.

Riksdagen har nyligen godkänt regeringens förslag att en ny

myndighetsorganisation skall införas den 1 juli 1994 på radio-

och TV-området (prop. 1993/94:160, bet. 1993/94:KU37 rskr.

1993/94:276). Beslutet innebär att Radionämnden ersätts av en ny

myndighet med något vidgade uppgifter, benämnd

Granskningsnämnden för radio och TV. Granskningsnämnden skall ha

tillsyn över efterlevnaden av regler för sändningarnas innehåll,

både enligt de särskilda lagarna för ljudradio- och

TV-sändningar till allmänheten och enligt de avtal som slutits

efter bemyndigande i radiolagen, samt besluta om sanktioner vid

bristande efterlevnad av sådana regler. Granskningsnämnden

kommer att finansieras dels med anvisningar från

rundradiokontot, dels via statsbudgeten.

TERACOM Svensk Rundradio AB, i fortsättningen benämnt Teracom,

är huvudman för rundradionätet. Teracom skall ge

sändningsberättigade programföretag tillgång till sändarnätet på

likvärdiga villkor. Verksamheten regleras i avtal mellan

rundradiobolaget och public service-företagen.

Public service-företagen utgör tillsammans med Radionämnden --

från den 1 juli 1994 Granskningsnämnden för radio och TV -- den

s.k. rundradiorörelsen.

Radiotjänst i Kiruna AB (RIKAB) ansvarar för

TV-avgiftsuppbörden och avgiftskontrollen. I avtal som träffades

år 1989 mellan staten och RIKAB regleras bolagets uppgifter.

Influtna avgiftsmedel placeras på räntebärande räkning, det

s.k. rundradiokontot hos Riksgäldskontoret. Utbetalningen av

medlen värdesäkras med utgångspunkt i ett särskilt

kompensationsindex. Staten tillhandahåller genom

Riksgäldskontoret det rörelsekapital rundradiorörelsen behöver

när avgiftsmedlen inte räcker till.

SVT:s ansvar för förvaltning av rundradiomedlen regleras i ett

avtal med staten som trädde i kraft den 1 januari 1993 och

gäller tills vidare.

Aktuella utredningar m.m.

I budgetpropositionen uttalas att det är rimligt att

uppgifterna för public service-verksamheten påverkas av

förändringar för annan radio- och TV-verksamhet (bil. 12 s.

162). Vid övervägandena om vilka villkor som skall gälla efter

nuvarande avtalsperiods slut är det därför enligt regeringen

naturligt att ta hänsyn till att det har tillkommit nya

programföretag inom både ljudradio och TV och till att ny teknik

kan komma att radikalt förändra förutsättningarna för radio- och

TV-verksamheten. Regeringen avser att publicera en skrift som

skall tjäna som utgångspunkt för en offentlig diskussion om

vilken inriktning public service-verksamheten bör ha efter år

1996. Utskottet har inhämtat att skriften kommer att publiceras

före sommaren.

I sammanhanget vill utskottet erinra om att Utredningen om

tekniska förutsättningar för utökade sändningar av radio och

television till allmänheten tidigare i år överlämnade sitt

betänkande (SOU 1994:34) Tekniskt utrymme för ytterligare

TV-sändningar till kulturministern. I betänkandet konstateras

bl.a. att två nya sändarnät för TV kan upprättas i Sverige. Det

finns således möjlighet att, med nuvarande analoga

sändningsteknik, sända flera TV-program i Sverige. Sändningarna

kan arrangeras enligt olika alternativ, som redovisas i

betänkandet. I anslutning till överlämnandet av betänkandet

uttalade kulturministern att arbetet med att bestämma vilka

villkor som skall gälla för sändningsverksamheten har börjat

samt att det var hennes avsikt att före sommaren 1994 i en

departementspromemoria redovisa vilka alternativa lösningar som

är möjliga.

Medelsberäkningen m.m.

Inledningsvis har redovisats att riksdagen våren 1992 godkände

regeringens förslag om de ekonomiska förutsättningarna för

public service-företagen under avtalsperioden 1992--1996.

Medelsberäkningarna under perioden för den avgiftsfinansierade

verksamheten vid SVT, SR och UR skulle avse kalenderår och

föreläggas riksdagen inför vart och ett av de fyra kalenderåren.

I budgetpropositionen lämnas förslag till medelsberäkning

för år 1995 för SVT, SR och UR (bil. 12). Medelstilldelningen

till SVT föreslås uppgå till 2 994,1 miljoner kronor, till SR

1 681,6 miljoner kronor och till UR 225,5 miljoner kronor. För

samtliga belopp gäller 1992 års prisnivå.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till

medelsberäkning.

Vidare föreslår regeringen en ny finansiering av Radio Sweden.

Radio Sweden är den enhet inom Sveriges Radio AB som svarar

för radioprogramverksamheten för utlandet. Medel för

verksamheten utgår från anslaget D 2. Radioprogramverksamhet för

utlandet under tredje huvudtiteln.

Vid föregående riksmöte godkände riksdagen regeringens förslag

att minska anslaget med 15 miljoner kronor (prop. 1992/93:100

bil. 4, bet. 1992/93:UU14, yttr. 1992/93:KrU10y, rskr.

1992/93:296). Utrikesutskottet framhöll därvid att frågan om

finansieringen av Radio Sweden borde bli föremål för regeringens

skyndsamma överväganden i syfte att trygga Radio Swedens

fortsatta sändningar. I årets budgetproposition uttalas att de

fortsatta nödvändiga besparingarna i statens utgifter utesluter

fortsatt finansiering över statsbudgeten av

radioprogramverksamheten för utlandet. I syfte att ändå trygga

Radio Swedens fortsatta sändningar föreslår regeringen att

radioprogramverksamheten för utlandet avförs från statsbudgeten

och fr.o.m. kalenderåret 1995 finansieras med medel från

rundradiokontot. En utgående reservation vid slutet av

budgetåret 1993/94 finansierar verksamheten under andra hälften

av kalenderåret 1994 (bil. 4 s. 208).

Regeringen föreslår att 40,486 miljoner kronor i 1995 års

prisnivå skall beräknas för Sveriges Radios

utlandsprogramverksamhet avseende Radio Swedens

programverksamhet, programutsändning och programinsamling

för år 1995 (bil. 12 s. 163).

Utskottet anser sig böra godta förslaget att Radio Swedens

verksamhet skall finansieras med medel från rundradiokontot.

Utskottet tillstyrker även regeringens förslag till

medelsberäkning.

Från det ovan nämnda anslaget Radioprogramverksamhet för

utlandet under tredje huvudtiteln har medel anvisats även till

Teracom för kapitalkostnader för investeringar i kortvågs- och

mellanvågssändningar för Sveriges Radios utlandsprogram.

Regeringen föreslår att Teracoms investeringskostnader för

kortvågs- och mellanvågssändare bör avskrivas i sin helhet

fr.o.m. år 1995. Den återstående fordran som Teracom har på

staten uppgår sammanlagt till 54,75 miljoner kronor. Därutöver

bör 2,6 miljoner kronor anvisas för destruktion av miljögiftet

PCB i samband med skrotning av äldre kortvågssändare. Staten bör

således ersätta Teracom via rundradiokontot med sammanlagt 57,35

miljoner kronor vid ingången av år 1995 (bil. 12 s. 163).

Kulturutskottet tillstyrker regeringens förslag.

Som redovisats i det föregående kommer den nya myndigheten

Granskningsnämnden för radio och TV att delvis finansieras via

rundradiokontot. Riksdagen har på förslag av regeringen godkänt

en sådan finansiering med ett belopp av 4 618 000 kronor för

budgetåret 1994/95 (prop. 1993/94:160, bet. 1993/94:KU37, rskr.

1993/94:276).

I budgetpropositionen redovisas de avgörande faktorerna för

behållningen på rundradiokontot, nämligen storleken på public

service-företagens kompensationsindex, antalet betalande

TV-avgiftsbetalare, intäkterna av koncessionsavgiften från TV 4

samt överföringar från Teracom. Regeringens bedömning av

rundradiokontots utveckling innebär att TV-avgiften föreslås

förbli oförändrad för år 1995.

Sponsring

I motion Kr240 (m) hemställs om förbud mot sponsrade program

i Sveriges Televisions och Sveriges Radios programverksamhet.

Motionären anser att det är orimligt att programföretagen som

finansieras med avgiftsmedel också skall ha möjlighet att få

sponsringsintäkter. Ett liknande yrkande framförs i motion Kr303

(m).

Våren 1992 godkände riksdagen -- efter viss ändring --

regeringens förslag till sponsringsregler för SVT och SR.

Utskottet uttalade bl.a. att det är av stor betydelse att de

eventuella förändringar som görs står i samklang med den

utveckling inom sponsringsområdet som sker i övriga Europa (bet.

1991/92:KrU28, rskr. 1991/92:329).

Utskottet avstyrkte vid föregående riksmöte ett motionsyrkande

om sponsringsförbud. Utskottet ansåg att det inte fanns

anledning för riksdagen att ett år efter sitt ställningstagande

ändra beslutet om spronsringsregler för SVT och SR, i all

synnerhet som det skulle leda till omförhandling med

programföretagen (bet. 1992/93:Kr27). Inte heller nu är

utskottet berett att tillstyrka motionskraven. Motionerna Kr240

och Kr303 avstyrks således.

Ökad lokal TV-produktion

I motion Kr257 (s) föreslås en ökning av TV-produktionen i

Västsverige. Motionärerna framhåller att produktionen av

TV-program sker i mycket hög utsträckning i Stockholm.

Fördelningen mellan huvudstaden och landets regioner svarar inte

mot folkmängden (yrkande 8).

Avtalet mellan staten och SVT anger att SVT skall ha en

distriktsorganisation och sträva efter att den får en sådan

uppbyggnad att förhållanden i olika delar av landet speglas. Det

distriktsproducerade utbudet bör både spegla områdets särprägel

och egenart och på ett mer allmänt sätt bidra till mångfalden i

programmen (9 §). Av allmänproduktionen i SVT:s rikssändningar

skall minst 40 % produceras utanför Stockholm. Sändningarna av

distriktsproducerade program skall koncentreras till en kanal

(12 §).

Av följande sammanställning framgår den distriktsbaserade

produktionens andel av allmänproduktionen för åren 1990--1993.

1990 1991 1992 1993

Allmänproduktion i

rikssändningar, exkl.

nyheter (timmar) 2 328 1 962 2 249 2 965

Distriktens allmän-

produktion i riks-

sändningar, exkl.

nyheter (timmar) 1 038 952 1 052 1 379

Distriktens andel av

allmänproduktionen 45 % 49 % 47 % 47 %

Av sammanställningen framgår att distriktens produktion ökade

med 327 timmar eller 31 % från år 1992 till år 1993 och att den

distriktsbaserade produktionen under de två senaste åren uppgår

till 47 % av den totala allmänproduktionen. En stor del av den

ökningen avser morgon-TV som produceras i Göteborg och Malmö.

Att distriktens andel av den totala allmänproduktionen är

oförändrad beror på att Kanal 1 samtidigt ökat sin produktion i

motsvarande grad. Det kan tilläggas att de regionala

sändningarna ökat från 514 till 625 timmar mellan år 1992 och år

1993. Förklaringen härtill är utökade nyhetssändningar samt att

distrikten har möjlighet att ersätta rikssändningarna med

regionala program.

Utskottet anser att det är tillfredsställande att disktriktens

allmänproduktion ökat de två senaste åren. Utskottet, som förra

våren behandlade motionsyrkanden liknande det nu aktuella,

konstaterade att det ankommer på SVT:s ledning att -- med

utgångspunkt i gällande avtal -- fördela resurserna inom

företaget och besluta om lokaliseringen av programproduktionen

(bet. 1992/93:KrU27). Utskottet intar fortfarande samma

ståndpunkt. Med hänvisning till det anförda avstyrks motion Kr

257 yrkande 8.

Programverksamhet m.m.

Inledningsvis behandlar utskottet en motion om våldsinslag i

TV. Därefter behandlas frågor om handikappades tillgång till

programinnehållet främst i TV och om Sveriges Radios

sjöväderrapportering.

I motion Kr225 (kds) framhålls public service-kanalernas

speciella ansvar i kampen mot våldsinriktade TV-inslag.

Motionären menar att en allmän trend tycks vara att public

service-kanalerna rycks med i kampen om höga tittarsiffror och i

allt högre utsträckning försöker locka TV-tittare genom att visa

våld och våldsinslag i s.k. trailrar för kommande program och i

programutbudet.

Enligt avtalet mellan staten och SVT skall SVT -- i fråga om

innehållet i sändningarna -- ta hänsyn till televisionens

särskilda genomslagskraft när det gäller programmens ämnen och

utformning samt tiden för sändning av programmen (13 §). I

proposition 1990/91:149 om radio- och TV-frågor anförde

dåvarande utbildningsministern att med uttrycket "ljudradions

och televisionens särskilda genomslagskraft" avses att medierna

vänder sig till hemmen och till en stor allmän publik, där alla

åldrar är företrädda, samt att programmen kan påverka lyssnare

och tittare starkt. Det är därför -- fortsatte

utbildningsministern -- naturligt att ansvariga för sändningarna

iakttar varsamhet med program som har sådan karaktär att man kan

förstå att delar av publiken kommer att uppröras eller skrämmas

(prop. s. 142).

Radionämnden, som har i uppdrag att i efterhand övervaka att

avtalet följs, behandlade under verksamhetsåret 1993 inte någon

anmälan som avsåg våldsinslag i SVT:s program.

Självfallet är det angeläget att ansvariga för sändningarna

iakttar varsamhet med program som kan skrämma eller eljest ha

skadlig inverkan på publiken. Samtidigt är det viktigt att

erinra om att det kan finnas fog för att våldsinslag visas,

främst i program av nyhets- och samhällskaraktär. Utskottet

utgår från att programföretagen vinnlägger sig om att -- då det

gäller att sända program med våldsinslag -- beakta vilken

betydelse sändningstiden har för publikens ålderssammansättning

och till nödvändigheten av att i vissa fall informera om att

sådana inslag ingår i programmet.

Utskottet är -- med hänsyn till programbolagets

självständighet och de regler som styr verksamheten -- inte

berett att tillstyrka motion Kr225.

Utskottet vill tillägga att Våldsskildringsrådet, som har i

uppdrag att samordna insatser mot skadliga våldsskildringar i

rörliga bilder, följer vad som händer inom forskningen i fråga

om våld i rörliga bilder.

Utskottet har inhämtat att ett projekt rörande

våldsskildringar i TV:s nyhetsprogram pågår på uppdrag av

Våldsskildringsrådet vid Institutionen för journalistik och

medier vid Stockholms universitet. Projektet avser

nyhetssändningar i SVT och i TV 4.

Forskningen kring våld och medier har hittills i huvudsak rört

det fiktiva våldet, något som har rönt stor uppmärksamhet i

olika sammanhang. Rådet har nyligen tagit initiativ till att i

en antologi samla den forskning som pågår kring skildringar av

verklighetens våld, bl.a. i TV-nyheterna. Antologin, som skall

publiceras i början av år 1995, finansieras med medel från

Allmänna arvsfonden och rådet. Utskottet anser att det är

angeläget att en samlad bild av den pågående forskningen inom

detta område tas fram.

I flera motioner behandlas frågan om funktionshindrades

tillgång till radio- och TV-programmen.

Fyra av de aktuella motionerna, nämligen motionerna Kr285

(fp), Kr286 (c), Kr287 (v) och Kr288 (s) syftar till att

framtida avtal mellan staten och fristående TV-programföretag

skall innehålla krav på service till funktionshindrade.

Hörselskadade nämns särskilt i de tre motionerna. I motion Kr288

(s) krävs även att public service-företagens programutbud skall

vara anpassat för funktionshindrade.

I motion Kr224 (s) yrkas att handikapporganisationerna skall

få möjlighet att lämna kortfattad information i Text-TV om sin

verksamhet och om adresser och telefonnummer.

Både våren 1992 och våren 1993 behandlade utskottet utförligt

frågan om de avgiftsfinansierade programföretagens skyldighet

att göra programmen tillgängliga för funktionshindrade. Inför

den nu gällande avtalsperioden mellan staten och

programföretagen anförde utskottet bl.a. att programföretagen

under avtalsperioden skulle åläggas ett särskilt ansvar när det

gäller program om och för funktionshindrade. Utskottet

underströk bl.a. vikten av att hänsyn skulle tas även till

utvecklingsstörda, vilka i många fall kan tillgodogöra sig

mycket av utbudet om det utformas på ett för dem lämpligt sätt.

Beträffande resurserna till programinsatser för

funktionshindrade ansåg utskottet att de borde vara minst

oförändrade under avtalsperioden jämfört med verksamhetsåret

1992. Vidare anförde utskottet att det samordningsansvar som

åvilade moderbolaget under då gällande avtalsperiod varit

värdefullt och att nödvändigheten av att en samordning kommer

till stånd även under den nya avtalsperioden var uppenbar.

Utskottet utgick från att programföretagen skulle åstadkomma en

frivillig samordning, innebärande att de sinsemellan skulle dela

upp insatserna för funktionshindrade. Slutligen uttalade

utskottet att det är angeläget att vart och ett av

programföretagen i sitt arbete framgent utarbetar en plan över

tilltänkta insatser när det gäller handikappåtgärder. Planerna

borde enligt utskottet vara rullande och presenteras i

anslutning till den ekonomiska redovisning som resp.

programbolag skall avge i de årliga anslagsframställningarna

(bet. 1991/92:KrU28 s. 23--26).

Enligt avtalen mellan staten och programföretagen skall

programföretagen ta särskild hänsyn till olika grupper av

funktionshindrade. Vidare sägs att de sinsemellan får fördela

ansvaret för olika slags insatser för funktionshindrade. I

avtalen sägs också att programföretagens samlade resurser för

program om och för funktionshindrade under ett verksamhetsår,

uttryckt i fast prisläge, skall vara minst oförändrade i

jämförelse med verksamhetsåret 1992. Slutligen skall resp.

programföretag i enlighet med avtalen i sin anslagsframställning

särskilt redovisa en flerårig plan för insatser för

funktionshindrade.

En överenskommelse har träffats mellan de tre programföretagen

gällande programverksamheten om och för funktionshindrade

(november 1993). Överenskommelsen innehåller bl.a. en

beskrivning av vad som görs främst på teknikens område. Vidare

redovisas nyheter i fråga om program och programinformation.

SVT planerar för innevarande avtalsperiod att sända fler

svenskproducerade program. Detta medför i sin tur en utökad

programtextningsverksamhet. Under år 1994 planeras en utökning

med två timmar i veckan. Ökningen kommer i första hand att

läggas på barn- och ungdomsprogram och fler direkttextade

program. Nyhetsprogram på teckenspråk fortsätter i SVT. Under år

1994 satsar SVT på att göra fler valprogram tillgängliga för

döva än vad som gjordes inför valet 1991. Av SVT:s totala utbud

är 50 % (både svenskt och utländskt) genom textning tillgängligt

för döva och hörselskadade.

Synskadade har krävt att SVT:s utländska program skall göras

tillgängliga för dem. SVT har konstaterat att dubbning inte är

en lämplig metod. Under år 1990 inledde SVT ett projekt som

syftar till att pröva hur översättningstexten i digital form i

text-TV-signalen kan användas för att generera syntetiskt tal i

s.k. talsyntesutrustning placerad hos tittaren. Projektet kommer

att utvärderas. Även andra metoder för att göra textinformation

m.m. tillgänglig kommer att värderas tekniskt, praktiskt och

ekonomiskt.

SR tar i sin handlingsplan för år 1994 upp punkter såsom t.ex.

tillgänglighet för hörselskadade genom tekniska förbättringar,

utbildningsverksamhet för företagets anställda i mikrofonteknik

m.m., programinformation på punktskrift två gånger per år samt

från hösten 1994 telefonservice på 020-nummer, ett nyhetsprogram

på lätt svenska för personer med förståndshandikapp,

hörselnedsättning m.fl. Nyhetsprogrammet, som hade premiär i

april i år, är tio minuter långt och sänds varje kväll

måndag--fredag i P4.

Inom SR pågår -- i avvaktan på beslut från regeringen --

förberedelser för att bygga ut ny digital sändarteknik, s.k.

DAB-teknik. DAB kommer bl.a. att eliminera brus och störningar

som kan förekomma i dagens sändningar. Även Radio Data System,

RDS, kan användas för att åstadkomma hörbarhetsförbättringar för

hörselskadade. En funktion inom RDS ger lyssnaren möjlighet att

själv bestämma nivå mellan tal och musik. SR har de tekniska

systemen för denna teknik. Däremot finns för närvarande inga

mottagare på marknaden.

När det gäller UR:s planer för år 1994 kan nämnas ett särskilt

projekt för döva barn som behöver utveckla och träna sitt

teckenspråk. I samarbete med Sveriges Dövas Riksförbund sänds

under året en serie på teckenspråk i samhällskunskap under

rubriken "Bra att veta".

Utskottet vill inledningsvis erinra om programföretagens

självständighet och om att det ankommer på dessa att inom givna

ekonomiska ramar prioritera mellan olika program. Såväl public

service-företagen som TV 4 avgör således själva vad som skall

sändas med beaktande av vad som stadgas i radiolagen och i

avtalen med staten. Enligt avtalen mellan staten och de

avgiftsfinansierade programföretagen skall -- som redovisats i

det föregående -- särskild hänsyn tas till funktionshindrade.

Någon motsvarighet härtill finns inte i avtalet mellan staten

och Nordisk Television (TV 4), vilket är naturligt med tanke på

att förutsättningarna i fråga om finansiering är helt annorlunda

för ett reklamfinansierat programföretag.

När det gäller det i motion Kr224 framförda kravet på

information om handikapprörelsen i Text-TV kan nämnas att SVT:s

ledning och styrelse beslutar om verksamhetens inriktning och om

de resurser som skall anvisas härför. Det bör tilläggas att

Text-TV har tagit ett särskilt ansvar för hörselhandikappade.

Med hänvisning till det anförda anser utskottet att motionerna

Kr224, Kr285, Kr286, Kr287 och Kr288 inte bör föranleda någon

riksdagens åtgärd.

En fråga som avser de radiosända sjöväderprognoserna

behandlas i motion Kr255 (fp). Motionären påpekar att utrymmet

för sjöväderprognoser minskat i SR:s sändningar. Regeringen bör

-- framhålls det -- förtydliga SR:s roll i det förebyggande

sjösäkerhetsarbetet.

Väderleksrapport med sjörapport sänds dagligen vid fyra

tillfällen i P1. SR och Sveriges meteorologiska och hydrologiska

institut (SMHI) träffade i december 1993 ett treårigt avtal om

väderleksrapporterna. Avtalet har medfört vissa förändringar av

SMHI:s väderleksrapporter i P1 som innebär att sändningstiden

kl. 08.05 inte längre innehåller någon sjörapport samt att de

tidigare sändningarna vid 19-tiden ersätts av en sjörapport kl.

15.55, vilket tillgodoser Sjöfartsverkets krav på tidigare

sjörapport under eftermiddagen. Sändningstiderna ligger fast i

tre år.

Utskottet har inhämtat att SMHI i förhandlingar med SR

speciellt hävdat vikten av att varningar når ut när vädret kan

skapa olyckor och problem för enskilda människor och

samhällsfunktioner. Rikssändningarna och de lokala sändningarna

i P4 kompletterar P1:s service till allmänheten, vilket gör att

varningarna når en större del av publiken. Avtalet mellan SR och

SMHI innebär även att en speciell sjörapport förmedlas i P4 av

SR:s distrikt under perioden maj t.o.m. oktober.

Sjöväderprognosen bör -- enligt vad utskottet inhämtat -- i

vissa fall även innehålla information för farvatten utanför

distriktens gränser, beroende på att den som färdas till sjöss

inte alltid vet vilket distrikts sändningar som man bör lyssna

på.

Sjöväderrapporteringen har stor betydelse för sjösäkerheten.

Det nu gällande treåriga avtalet mellan SR och SMHI innebär att

fasta tider för sjöväderrapporteringen gäller under avtalstiden.

Därigenom uppnås en långsiktighet som torde vara fördelaktig för

såväl yrkesfiskare som fritidsskeppare.

Vidare erinrar utskottet om att det i avtalet mellan staten

och SR finns allmänna bestämmelser för SR:s programverksamhet.

Däremot finns det inte några detaljerade föreskrifter som t.ex.

reglerar sändningarna om sjöväder. Utskottet anser inte att det

med anledning av motionsyrkandet finns skäl för riksdagen att ta

initiativ till ändring eller komplettering av avtalet i här

aktuellt avseende. Utskottet avstyrker motion Kr255.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande medelsberäkning för år 1995 för Sveriges

Television AB, Sveriges Radio AB och Sveriges Utbildningsradio

AB

att riksdagen med bifall till regeringens förslag godkänner

vad som föreslagits i proposition 1993/94:100 beträffande

medelsberäkning för Sveriges Television AB, Sveriges Radio AB

och Sveriges Utbildningsradio AB,

2. beträffande frågan om finansiering av

radioprogramverksamhet för utlandet via rundradiokontot

att riksdagen med bifall till regeringens förslag godkänner

vad som föreslagits i proposition 1993/94:100 beträffande frågan

om finansiering av radioprogramverksamhet för utlandet via

rundradiokontot,

3. beträffande medelsberäkning för Sveriges Radios

utlandsprogramverksamhet

att riksdagen med bifall till regeringens förslag godkänner

vad som föreslagits i regeringens proposition 1993/94:100

beträffande medelsberäkning för Sveriges Radios

utlandsprogramverksamhet,

4. beträffande Teracoms investeringskostnader m.m.

att riksdagen med bifall till regeringens förslag godkänner

vad som föreslagits i proposition 1993/94:100 beträffande

avbetalning av Teracoms investeringskostnader m.m. för kortvågs-

och mellanvågssändare för Sveriges Radios utlandsprogram,

5. beträffande förbud mot sponsrade program i Sveriges

Televisions och Sveriges Radios programverksamhet

att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Kr240 och

1993/94:Kr303,

6. beträffande en ökning av TV-produktionen i Västsverige

att riksdagen avslår motion 1993/94:Kr257 yrkande 8,

7. beträffande public service-kanalernas speciella ansvar i

kampen mot våldsinriktade TV-inslag

att riksdagen avslår motion 1993/94:Kr225,

8. beträffande funktionshindrades tillgång till radio- och

TV-programmen

att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Kr224, 1993/94:Kr285,

1993/94:Kr286, 1993/94:Kr287 och 1993/94:Kr288,

9. beträffande de radiosända sjöväderprognoserna

att riksdagen avslår motion 1993/94:Kr255.

Stockholm den 10 maj 1994

På kulturutskottets vägnar

Åke Gustavsson

I beslutet har deltagit: Åke Gustavsson (s), Charlotte

Branting (fp), Elisabeth Fleetwood (m), Hugo Hegeland (m), Maja

Bäckström (s), Berit Oscarsson (s), Stina Gustavsson (c), Anders

Nilsson (s), Leo Persson (s), Rose-Marie Frebran (kds), Ingegerd

Sahlström (s), Björn Kaaling (s), Birgitta Wistrand (m), andre

vice talman Christer Eirefelt (fp) och Simon Liliedahl (nyd).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Elisabeth Persson (v)

närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Särskilt yttrande

Förbud mot sponsrade program i Sveriges Televisions och

Sveriges Radios programverksamhet (mom. 5)

Elisabeth Fleetwood, Hugo Hegeland och Birgitta Wistrand (alla

m) anför:

Vi anser att det finns skäl att inför nästa avtalsperiod

mellan staten och de avgiftsfinansierade radio- och TV-företagen

överväga en renodlad finansiering av dessa genom

TV-avgiftsmedel. Detta skulle innebära en omprövning av

nuvarande sponsringsregler.

Innehållsförteckning

Sammanfattning 1

Propositionen 1

Motionerna 2

Utskottet 3

Vissa bakgrundsuppgifter 3

Aktuella utredningar m.m. 5

Medelsberäkningen m.m. 5

Sponsring 7

Ökad lokal TV-produktion 7

Programverksamhet m.m. 8

Hemställan 12

Särskilt yttrande

Förbud mot sponsrade program i Sveriges Televisions och

Sveriges Radios programverksamhet (m) 13