Bet. 1993/94:KrU30

Kulturutskottets betänkande

1993/94:KRU30

Turism

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

Bilaga

Innehållsförteckning

1993/94

KrU30

Sammanfattning

I betänkandet behandlas förslag i budgetpropositionen

beträffande anslaget Styrelsen för Sverigebilden och motioner

med anknytning till denna del av propositionen.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag att under anslaget

Styrelsen för Sverigebilden anvisa 88 miljoner kronor, vilket

inkluderar medel även till projektet Invest in Sweden. Detta

innebär en minskning med närmare 12 miljoner kronor i

förhållande till budgetåret 1993/94. Minskningen motiveras av

statsfinansiella skäl. Inriktningen av verksamheten skall för

det kommande budgetåret vara den samma som för innevarande

budgetår, dvs. att bidra till spridandet av information om

Sverige utomlands och bistå med marknadsföringsinsatser som

kommer svenskt näringsliv och då särskilt turistbranschen till

godo. Vidare skall Sverige presenteras utomlands som

investeringsland.

Utskottet utgår från att regeringen i sitt fortsatta arbete

med utformningen av den framtida statliga turistpolitiken bl.a.

uppmärksammar frågor som rör samordningen inom regeringskansliet

och mellan de statliga instanser som ansvarar för

Sverigeinformationen utomlands. Utskottet förutsätter att den

fortsatta beredningen av frågor om samordning och frågor om

fördelningen mellan staten och näringen av det finansiella

ansvaret för marknadsföring m.m. bedrivs med skyndsamhet.

Utskottet anser vidare -- bl.a. mot bakgrund av att

turistnäringen är komplex och beroende av insatser från många

statliga, landstingskommunala och kommunala instanser -- att det

är naturligt att regeringen gör en analys av vilka åtgärder som

behöver uppmärksammas för att utvecklingen av turismen bäst

skall främjas.

Utskottet avstyrker motionsyrkanden om riksdagsinitiativ till

en förändrad inriktning och organisation av statens insatser på

turistområdet och beträffande informationen om Sverige som

investeringsland. Utskottet avstyrker också motionsyrkanden om

högre anslagsbelopp. Utskottet avstyrker vidare motioner om en

plan för utveckling av turismen, om särskilda insatser för

turismen i vissa delar av landet, om kunskapsuppbyggnad och om

vissa natur- och miljöfrågor. Utskottet utgår från att bl.a. de

instanser som erhåller statligt stöd till marknadsföring inom

turistområdet har ett ansvarsfullt och medvetet förhållningssätt

till frågor som rör allemansrätt och utnyttjande av natur och

miljö för turiständamål.

Socialdemokraterna reserverar sig till förmån för en ny

inriktning av de statliga insatserna på turistområdet vilken

innebär att statens insatser skall avse även samordning och

utveckling av turismen inom landet. Reservationen avser även en

ny organisation, där ett ombildat marknadsföringsbolag får

ansvaret för marknadsföringen utomlands och en ny myndighet

ansvaret för samordning och utveckling av turismen. Enligt detta

förslag skall Styrelsen för Sverigebilden läggas ned och Invest

in Sweden avvecklas. I reservationen hemställs om en annan

medelstilldelning än vad utskottet föreslagit.

Företrädaren för Ny demokrati reserverar sig till förmån för

överföring av Invest in Sweden till Exportrådet och för en annan

medelstilldelning än vad utskottet föreslagit.

Propositionen

Regeringen har i proposition 1993/94:100 bilaga 13

(Näringsdepartementet) under huvudavsnittet A. Näringspolitik

m.m. under punkt A 2. Styrelsen för Sverigebilden (s. 27--29)

föreslagit riksdagen att till Styrelsen för Sverigebilden för

budgetåret 1994/95 anvisa ett reservationsanslag på 88 000 000

kr.

Motionerna

1993/94:Kr501 av Birgitta Wistrand (m) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om turistnäringen.

1993/94:Kr502 av Stina Eliasson (c) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om landsbygdsturismens nationella betydelse och dess

utvecklingsmöjligheter.

1993/94:Kr503 av Nils T Svensson och Lennart Nilsson (s) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om utarbetandet av ett nationellt program för

den turistiska infrastrukturen.

1993/94:Kr504 av Ulf Björklund (kds) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om behovet av ett nationellt program för den småskaliga

bygdeturismen.

1993/94:Kr505 av Widar Andersson m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om behovet av en utredning om stödet till

Norrlandsturismen.

1993/94:Kr506 av Siw Persson m.fl. (fp) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om turism i Skåne.

1993/94:Kr507 av Stina Eliasson (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om finansieringen av resestatistik för

forskningsändamål,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om NUTEK och fortsatt uppföljningsuppdrag

gällande turistnäringen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om inrättandet av en försöksstation i

Östersund för informationsverksamheten som en grundläggande

stödfunktion för turismen,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av komplettering av

"Sverigebilden" så att även små och betalsvaga turistföretag och

organisationer har möjlighet att komma med i den statliga

turistreklamen.

1993/94:Kr509 av Sigge Godin m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om turismen som näring,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om goda kommunikationer för turismens

utveckling i skogslänen.

1993/94:Kr511 av Åke Gustavsson m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att, med ändring av tidigare

fastställda mål för statens insatser inom turistområdet,

motsvarande mål i fortsättningen skall vara de som anges i

motionen,

2. att riksdagen beslutar att ett organ för turistpolitiken,

benämnt TURSAM, bildas i enlighet med vad i motionen anförts,

3. att riksdagen till TURSAM för budgetåret 1994/95 anvisar

ett ramanslag om 10 000 000 kr,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om marknadsföringen av Sverige,

5. att riksdagen till Stöd till turismen för budgetåret

1994/95 anvisar ett bidrag av 81 000 000 kr,

6. att riksdagen beslutar att Styrelsen för Sverigebilden

skall avskaffas.

1993/94:Kr512 av Leo Persson m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att de av riksdagen tidigare fastlagda

riktlinjerna för turism och rekreation skall gälla,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om bildandet av en "delegation" under NUTEK,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om organisationer (STF m.fl.),

4. att riksdagen till Styrelsen för Sverigebilden anslår

3 000 000 kr utöver vad regeringen föreslagit.

1993/94:Kr513 av Sören Norrby (fp) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om turistbranschens producentansvar för utnyttjande av naturen.

1993/94:Kr515 av Lennart Nilsson och Nils T Svensson (s) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om förbättrad turistinformation vid Sveriges

gränser.

1993/94:Kr517 av Lennart Nilsson och Nils T Svensson (s) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om ett utvecklingsprogram för naturturismen.

1993/94:Kr518 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas

2. att riksdagen till Styrelsen för Sverigebilden för

budgetåret 1994/95 anvisar 12 000 000 kr utöver vad regeringen

föreslagit eller således 100 000 000 kr,

3. att riksdagen beslutar anslå 15 000 000 kr för Investment

Sweden i enlighet med vad som anförts i motionen.

1993/94:Jo694 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas

20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om sektorsansvar för turistnäringen.

Ärendets beredning

Som ett led i ärendets beredning har utskottet den 12 april

1994 hållit en offentlig utfrågning om organisationen för den

statligt stödda marknadsföringen av Sverige utomlands och frågor

om samordning och utveckling av turist- och rekreationspolitiken

inom landet.

Vid utfrågningen lämnades information av dels företrädare för

följande myndigheter och organisationer, nämligen Styrelsen för

Sverigebilden, Next Stop Sweden, Svenska rese- och

turistindustrins samarbetsorganisation (RTS), Stiftelsen Svenska

institutet, Exportrådet, Närings- och teknikutvecklingsverket

(NUTEK), länsstyrelserna i Älvsborgs län och Kopparbergs län,

Svenska turistföreningen (STF), dels ambassadör Magnus Faxén,

Utrikesdepartementet, och konsulten Göran Lindgren,

Turismutveckling, Östersund.

Vad som förekommit vid utfrågningen framgår av bilaga till

betänkandet.

Utskottet

Inledning

Tidigare inriktning av och organisation för de statliga

insatserna för turismen

De statliga insatserna för turismen avser dels generella

åtgärder som kommer både näringen och konsumenterna till godo,

såsom infrastrukturuppbyggnad, näringspolitiskt stöd,

regionalt stöd av olika slag, kunskapsuppbyggnad, utbildning

m.m., dels sådana åtgärder som riktas särskilt mot turismen.

Den statliga turistpolitiken var åren 1984/85--1991/92

inriktad mot marknadsföringsinsatser och utveckling av

turistnäringen för att förbättra den svenska bytesbalansen och

åstadkomma regionala och sysselsättningsmässiga effekter.

Turistpolitiken syftade även till att förbättra möjligheterna

för breda folkgrupper till turism och rekreation (prop.

1983/94:145, bet. KrU 1983/84:22, rskr. 1983/84:353).

Administrationen av turistpolitiken låg huvudsakligen inom

stiftelsen Sveriges turistråds ansvarsområde.

Nuvarande inriktning av och organisation för de statliga

insatserna för turismen

Vid riksmötet 1991/92 beslutade riksdagen att målet för de

statliga insatserna inom turistområdet skall vara att påverka

Sverigebilden utomlands genom att sprida allmän utlandsinriktad

Sverigeinformation och bistå med sådana exportfrämjande insatser

som kommer turistbranschen i dess helhet till godo (prop.

1991/92:100 bil. 13 s. 34--36, bet. 1991/92:KrU16, rskr.

1991/92:196).

Kulturutskottet ansåg att det inte var motiverat med någon

särskild målsättning för turistpolitiken avseende regional

utveckling och sysselsättning. Utskottet ansåg inte heller att

man tillfredsställande kunde motivera speciella insatser för det

dittillsvarande sociala målet för turistpolitiken.

En ny turistmyndighet, sedermera benämnd Styrelsen för

Sverigebilden, fick ansvaret för att besluta i frågor om de

statliga insatserna för turismen m.m. Myndigheten inrättades den

1 juli 1992 och startade sin verksamhet under hösten 1992.

I förordningen (1992:584) med instruktion för Styrelsen för

Sverigebilden anges styrelsens uppgifter enligt följande.

1 § Styrelsen för Sverigebilden har till uppgift att bidra

till spridandet av information om Sverige utomlands och bistå

med sådana marknadsföringsinsatser som kommer svenskt näringsliv

och då särskilt turistbranschen till godo.

Styrelsen för Sverigebilden skall fullgöra sin uppgift genom

upphandling av tjänster med inriktning på marknadsföring

utomlands av Sverige som turistland.

Styrelsen för Sverigebilden skall vidare ha ett huvudansvar

för presentationen utomlands av Sverige som investeringsland.

2 § Styrelsen för Sverigebilden skall också

1. anslå medel för långsiktig kunskapsuppbyggnad och viss

statistik med avseende på turism i den mån Styrelsen för

Sverigebilden bedömer att det behövs,

2. ansvara för internationella kontakter med avseende på

turism i den mån dessa naturligen inte faller under någon annan

myndighets eller organisations ansvarsområde,

3. besluta i vissa bidragsärenden till intresseorganisationer

med anknytning till turismen,

4. avge yttranden i ärenden med anknytning till Styrelsen för

Sverigebildens verksamhetsområde, och

5. upphandla tjänster i syfte att särskilt främja de

handikappades behov av rekreation.

3 § Styrelsen för Sverigebilden skall samordna sina insatser

avseende information med verksamheterna inom Svenska institutet

och Sveriges exportråd.

4 § Styrelsen för Sverigebilden skall verka för

turistnäringens utveckling i alla delar av landet.

Vid riksdagsbeslutet våren 1992 uttalade kulturutskottet att

turistbranschen själv var bättre skickad än en statligt

finansierad organisation att handha marknadsföringen utomlands

av Sverige som turistland. Det bolag som var under bildande

under medverkan av branschens organisationer för att producera

utlandsinriktad turistinformation borde enligt utskottets

uppfattning räkna med att få uppdrag i betydande omfattning

under rimlig tid -- i vart fall under en treårsperiod. Bolaget

fick benämningen Travel and Tourism Council/Next Stop Sweden och

började sin verksamhet den 1 oktober 1992. I Styrelsen för

Sverigebildens anslagsframställning för budgetperioden

1995/96--1997/98 anges att drygt 80 % av beräknat tillgängliga

resurser om 288 miljoner kronor under den innevarande treåriga

budgetperioden har avsett upphandling hos Next Stop Sweden.

Vid föregående riksmöte beslöt riksdagen att inom ramen för

statsbidraget till Styrelsen för Sverigebilden inrymma medel

till projektet Invest in Sweden, som har till uppgift att

utomlands presentera Sverige som investeringsland. Innevarande

budgetår har regeringen avsatt drygt 11,5 miljoner kronor av

anslaget för ändamålet.

Förslag i utredning och i anslagsframställning om en ändrad

organisation

I betänkandet (Ds 1993:72) Svenska bilder -- Översyn av

Sverigeinformationen har föreslagits att ett nytt

samverkansorgan, benämnt Rådet för Sverige-information, skall

inrättas för samverkan mellan Svenska institutet, Sveriges

exportråd, Styrelsen för Sverigebilden, Sveriges Radio samt

Utrikes-, Utbildnings-, Kultur- och Näringsdepartementen. Enligt

utredningen -- som inte haft mandat att lämna förslag om

Styrelsen för Sverigebilden -- ligger det nära till hands att

föreslå att Styrelsen för Sverigebilden går samman med det

föreslagna rådet för Sverigeinformation.

Styrelsen för Sverigebilden har nyligen till regeringen

avlämnat sin anslagsframställning för budgetåren

1995/96--1997/98. Däri redovisas att styrelsen låtit göra en

utredning om den långsiktiga organisationen och finansieringen

av den svenska investeringsfrämjande verksamheten, benämnd

Invest in Sweden. Utredningsförslaget innebär bl.a. att ett

aktiebolag skall bildas för att driva verksamheten.

I anslagsframställningen har Styrelsen för Sverigebilden

föreslagit att en ny samverkansform mellan staten och

näringslivet skall genomföras. Styrelsen lägger fram förslag

till tre alternativa modeller härför.

Den första modellen innebär att samarbetet mellan Styrelsen

för Sverigebilden och marknadsföringsbolaget Next Stop Sweden

fördjupas genom att staten blir delägare i Next Stop Sweden.

Styrelsen för Sverigebilden utvecklar tankarna enligt följande.

Staten, som i princip skall stå för basservice och

marknadsföring av Sverige som nation, blir härigenom

medfinansiär i den gemensamma internationella marknadsföringen.

Även om statens insatser avser en basservice skall dessa ses som

flexibla och kunna växla såväl över tiden som mellan olika

marknader. Exempelvis kan man överväga värdet av traditionell

statlig basinsats på mogna marknader av typ Finland och Norge

gentemot en satsning på andra marknader med stor potential.

Den andra modellen avser samverkan mellan staten och större

regionala organisationer, där ett marknadsföringsbolag sköter

"den årliga marknadsföringen" och staten står för basservice i

form av turistkontor utomlands.

I den tredje modellen står staten helt för basservicen på

turistkontoren och köper marknadsföringsinsatser.

Frågan om inriktningen av och organisationen för de statliga

insatserna för turismen

I budgetpropositionen anför regeringen att de riktlinjer som

lades fast i 1993 års budgetproposition bör gälla även för

budgetåret 1994/95. Som ett övergripande mål för Styrelsen för

Sverigebilden anges -- i överensstämmelse med riksdagsbeslutet

våren 1991 -- att styrelsen skall bidra till spridandet av

information om Sverige utomlands och bistå med sådana

marknadsföringsinsatser som kommer svenskt näringsliv och då

särskilt turistbranschen till godo. Vidare anges under rubriken

Övergripande mål att styrelsen -- i enlighet med riksdagens

beslut våren 1993 -- skall ha ett huvudansvar för presentationen

utomlands av Sverige som investeringsland, dvs. för projektet

Invest in Sweden.

Regeringen aviserar i budgetpropositionen att den under våren

1994 avser att ta ställning till de förslag om samordning

beträffande Sverigeinformationen utomlands som lagts fram i

betänkandet (Ds 1993:72) Svenska Bilder -- Översyn av

Sverigeinformationen.

Projektet Invest in Sweden tas upp i två motioner.

Enligt motion Kr511 (s) bör projektet Invest in Sweden

avvecklas, varefter de frigjorda medlen kan användas till den

statligt finansierade turistverksamhet -- både inom och utom

landet -- som förordas i motionen (yrkande 6 delvis). Frågor om

inriktningen av denna turistverksamhet behandlar utskottet i det

följande.

I motion Kr518 (nyd) framhålls behovet av att effektivisera

den svenska representationen och marknadsföringen av Sverige

utomlands. Motionärerna påtalar behovet av samordning, styrning

och fördelning av de statliga medlen för Sverigeinformation

utomlands och föreslår att alla informationsanslag skall samlas

och, fr.o.m. budgetåret 1995/96, ersättas med ett enda anslag

till en organisation benämnd SWEDEN-INFO (yrkande 1). Denna del

av motionen har behandlats av utrikesutskottet i dess betänkande

1993/94:UU14. I enlighet med utrikesutskottets förslag har

riksdagen avslagit yrkandet (rskr. 1993/94:214). Redan

budgetåret 1994/95 bör enligt motionen projektet Invest in

Sweden föras över från Styrelsen för Sverigebilden till Sveriges

exportråd för fortsatt verksamhet och vidareutveckling.

Riksdagen bör för ändamålet anvisa 15 miljoner kronor under ett

särskilt anslag (yrkande 3).

Vid föregående riksmöte betonade kulturutskottet

angelägenheten av att föra ut en klar bild av de förändringar

som ägt rum under senare år i Sverige i inställningen till

företagande och i det regelsystem som gäller för detta. Även de

förändringar av förutsättningarna för utländska investeringar

som följer av EES-avtalet och av Sveriges närmande till EU

framhölls som viktiga inslag i informationen till presumtiva

investerare. Utskottet underströk vikten av att Styrelsen för

Sverigebilden aktivt engagerar sig för att föra ut budskapet om

Sveriges fördelar som investeringsland. Nya vägar för att nå de

avsedda mottagarna borde prövas förutsättningslöst och utformas

med hänsyn till dem. För innevarande budgetår har Styrelsen för

Sverigebilden tilldelats drygt 11,5 miljoner kronor. Under

budgetåret har styrelsen påbörjat en utvidgning av verksamheten

till flera länder än Japan.

Utskottet har, som redovisats ovan, redan vid föregående

riksmöte uttalat sin positiva inställning till den verksamhet

som bedrivs inom projektet Invest in Sweden. Utskottet anser att

det är väsentligt för utvecklingen av landets näringsliv att

verksamheten kan fortgå och vidareutvecklas. Utskottet föreslår

därför att riksdagen avslår motion Kr511 yrkande 6 i vad det

avser en avveckling av projektet Invest in Sweden.

Vidare anser utskottet att den fortsatta beredningen av frågan

om organisationsformen för Invest in Sweden inte bör föregripas

genom att riksdagen nu fattar beslut i frågan. Utskottet

avstyrker därför förslaget i motion Kr518 yrkande 3 i den del

yrkandet avser överförande av Invest in Sweden från Styrelsen

för Sverigebilden till Exportrådet.

Till frågan om medelsanvisningen återkommer utskottet i slutet

av detta betänkande.

I två motioner tas upp frågor som rör en ändrad inriktning

av de statliga insatserna på turistområdet och

organisationen för de statliga insatserna. I en motion tas

upp frågan om ansvaret på regeringsnivå för de statliga

insatserna på turistområdet.

Enligt motion Kr511 (s) bör målen för den statliga

turistpolitiken ändras (yrkande 1). Motionärerna anser att det

inte räcker att inrikta de statligt stödda insatserna enbart mot

att sprida information utomlands om Sverige som turistland och

att bistå med marknadsföringsinsatser. De statliga insatserna

bör också avse utveckling av Sverige som turistland. Därmed bör

landet kunna bli attraktivare inte bara för utländska turister

utan även för den egna befolkningen. Syftet skall vara att få

invånarna i landet att turista mera i Sverige. Det behövs en

nationell turistpolitik för att öka turismen och därigenom öka

sysselsättningen, framför allt i glesbygden, och för att minska

obalansen i resevalutaflödet. Det bör finnas en strategi för en

offensiv turistpolitik utifrån sysselsättningspolitiska,

regionalpolitiska, handelspolitiska, sociala och

välfärdspolitiska aspekter. Ett delmål för turistpolitiken skall

vara att främja befolkningens möjligheter till turism och

rekreation, friluftsliv och kulturupplevelser i det egna landet.

Ansvaret för arbetet med att uppnå de i motion Kr511

föreslagna målen för den statliga turistpolitiken skall åvila

två organ.

Marknadsföringen utomlands av Sverige som turistland bör

enligt motionen läggas på ett ombildat Next Stop Sweden där

staten går in som delägare eller på ett nytt bolag som bildas

gemensamt av staten och näringslivet (yrkande 4). Staten och

näringen bör således ta ett gemensamt ansvar för produktionen av

marknadsföringstjänsterna. Det statliga stödet bör gå direkt

till marknadsföringsbolaget. Motionärerna framhåller att landets

konkurrenskraft på turistområdet förbättrats dramatiskt i och

med det nuvarande fördelaktiga prisläget. Vidare finns ett

ökande intresse utomlands för de kvaliteter landet har inom

natur- och miljöområdet. Mot bl.a. denna bakgrund bör de

statliga insatserna på kort sikt mera inriktas mot

marknadsföringen utomlands.

Ansvaret för de i motionen förordade statliga insatserna på

utvecklings- och samordningsområdet föreslås läggas på ett

nyinrättat organ, i motionen benämnt TURSAM (yrkande 2). Denna

nya institution föreslås starta sin verksamhet den 1 januari

1995 och administrativt knytas till Närings- och

teknikutvecklingsverket (NUTEK). I TURSAM skall finnas

representanter för staten, kommun- och landstingsförbunden,

turistnäringen och de frivilliga organisationerna på turist- och

friluftsområdet.

TURSAM:s ansvarsområde föreslås omfatta bl.a. följande

verksamheter. Myndigheten skall stödja och stimulera näringens

egna insatser för utveckling och samordning, utveckla ett

handlingsprogram och lämna förslag till regeringen i fråga om

tydliga och långsiktiga strategier och villkor för näringen.

Avsikten med den nya myndigheten är också att den skall samordna

näringens önskemål med samhällets behov av insatser för t.ex.

infrastruktur, utveckling av naturturism, utbildning, forskning

samt utveckling av informationssystem på turistområdet. Den

skall även bevaka och stimulera service och infrastruktur inom

turistområdet. Den nya myndigheten skall vidare medverka till

att skapa medvetenhet och samsyn i fråga om utnyttjandet av

naturresurser. Till dess ansvarsområde skall höra att samla in

och förmedla kunskap till myndigheter, näring och

internationella organ. Den skall bygga upp ett nätverk mellan

aktörerna på området. Den skall också stödja de frivilliga

organisationerna. Den skall bevaka vad som händer utanför

landet.

Som en konsekvens av förslagen i motionen att lämna det

statliga bidraget för marknadsföring utomlands direkt till ett

ombildat Next Stop Sweden och att inrätta ett särskilt organ,

TURSAM, för utveckling och samordning inom turistområdet,

föreslås att Styrelsen för Sverigebilden skall läggas ned

(yrkande 6 delvis).

De av riksdagen godkända riktlinjerna för den statliga

turistpolitiken som gällde budgetåren 1984/85--1991/92 bör

enligt motion Kr512 (s) återinföras (yrkande 1). Detta innebär

bl.a. att de statliga insatserna skall avse även marknadsföring

inom landet, utveckling av turistnäringen, samordning av

samhällsinsatserna och förbättring av möjligheterna för breda

folkgrupper till turism och rekreation. Dessa utvidgade

uppgifter bör anförtros en särskild delegation för turism knuten

till NUTEK (yrkande 2). Delegationens kansli bör enligt

motionärernas uppfattning lokaliseras till Östersund.

Enligt motion Kr501 (m) bör Sveriges fördelar som turistland

tas till vara, varför turistnäringen bör stärkas långsiktigt.

För att detta skall kunna ske behövs en särskild turistansvarig

minister eller sakkunnig som lyfter fram och bevakar dessa

frågor. Motionen i övrigt behandlas i ett följande avsnitt.

Utskottet har inför behandlingen av turistpolitiken anordnat

en offentlig utfrågning i mitten av april månad. Utfrågningen

avsåg huvudsakligen frågor om organisationen för

marknadsföringen utomlands av Sverige som turistland och frågor

om utveckling och samordning av turistområdet inom landet. Vad

som framkom vid utfrågningen redovisas i bilaga till

betänkandet.

Utskottet kunde vid utfrågningen konstatera att deltagarna var

ense om turistnäringens stora betydelse för samhällsekonomin,

särskilt i vad gäller sysselsättningen.

Ett genomgående tema i de här behandlade motionerna, vid

utfrågningen och vid andra kontakter som utskottet haft med

statliga och icke-statliga organ inom turistområdet, är behovet

av samordning och samverkan av olika slag, t.ex. mellan staten

och näringen, mellan de statliga instanserna, mellan läns-,

landstings- och kommunorgan sinsemellan och mellan dem och

näringen. Det har också uttryckts önskemål om åtgärder för att

man bättre skall kunna definiera och avgränsa turistnäringen,

t.ex. i den officiella statistiken. Det har framhållits att

bilden av turistnäringen som helhet och av ansvarsfördelningen

mellan olika statliga och icke-statliga aktörer är splittrad.

Denna splittrade bild gäller också organisationen för

information om Sverige utomlands, har det hävdats.

Ett annat tema som återkommer i motioner och i den allmänna

diskussionen gäller utvecklingen av turistnäringen.

Utskottet vill framhålla att sådana mera generella statliga

insatser, som inte är direkt riktade enbart mot turistområdet,

och som avser allmän Sverigeinformation utomlands,

infrastruktursatsningar, regionalt stöd, skattelagstiftning,

näringslagstiftning, kunskapsuppbyggnad, statistik,

kompetensutveckling och annan utbildning, m.m., självfallet har

stor betydelse för turistnäringens utveckling.

Turistnäringen är komplex och består av många aktörer,

alltifrån mycket små lokala producenter till mycket stora

företag. Den omfattar också företag som endast delvis har sin

verksamhet inriktad mot turismen, t.ex. företag inom transport-

och detaljhandelsområdena. Från dessa turistnäringens olika

delområden uttrycks olika behov av statliga insatser av både

generellt och riktat slag. Behoven är inte alltid lika klart

urskiljbara som behoven inom mera lätt definierade och tydligt

avgränsade branscher.

Turistnäringens frågor hör till många departements

ansvarsområden. Utskottet förutsätter att regeringen -- vid den

fortsatta beredningen av frågor om den framtida organisationen

för de statliga insatserna för turistnäringen -- även överväger

hur en större samordning och en ökad uppmärksamhet beträffande

turistfrågorna skall kunna åstadkommas inom regeringskansliet.

Det ankommer dock inte på riksdagen att ta ställning till frågor

som rör avgränsningen av departementens ansvarsområden eller att

uttala sig om inrättande av ministerposter eller tjänster för

andra befattningshavare inom regeringskansliet.

De statliga insatser som i dag är direkt riktade mot

turistnäringen är i enlighet med riksdagens beslut i huvudsak

koncentrerade till marknadsföringen utomlands av Sverige som

turistland. Inför den kommande budgetperioden 1995/96--1997/98

har, som tidigare redovisats, Styrelsen för Sverigebilden till

regeringen lämnat en fördjupad anslagsframställning. I denna har

tre modeller för en ny samverkansform mellan staten och näringen

beträffande marknadsföringen utomlands lagts fram.

Förslagen i Styrelsen för Sverigebildens fördjupade

anslagsframställning kommer att beredas inom regeringskansliet

inför framläggandet av budgetpropositionen 1995. I ett svar på

en interpellation den 15 april i år (prot. 1993/94:89) har

näringsministern informerat om att i beredningsarbetet ingår en

dialog med branschen i syfte att åstadkomma ett mera långsiktigt

avtal. Därvid övervägs bl.a. en modell som motsvarar

Exportrådets. Enligt näringsministern behövs det en större

samordning för att bättre ta till vara de resurser som finns.

Den kommande lösningen måste enligt näringsministern inkludera

att näringen tar sin del av ansvaret. Utskottet instämmer i

denna bedömning.

En annan fråga som är betydelsefull för turistnäringen är

samordningen av den statliga eller statligt stödda verksamhet

som riktar sig till utlandet, däribland den allmänna

Sverigeinformationen och marknadsföringen av Sverige som turist-

och investeringsland. Utskottet har inhämtat att beredningen av

förslagen i betänkandet (Ds 1993:72) Svenska Bilder -- Översyn

av Sverigeinformationen inte kommer att resultera i några

förslag till riksdagen under våren 1994. I stället för att --

som utredningen föreslagit -- inrätta ett särskilt organ för

samordning inom detta område, har en samarbetsgrupp bildats

mellan Utrikesdepartementets press- och informationsenhet,

Svenska institutet, Sveriges exportråd och Styrelsen för

Sverigebilden. Utskottet förutsätter att även

Näringsdepartementet kommer att engageras i arbetet. Utskottet

förutsätter också att beredningen av förslagen i Styrelsen för

Sverigebildens anslagsframställning och förslagen i utredningen

om Sverigeinformationen bl.a. kommer att resultera i en

tydligare ansvarsfördelning mellan de olika organen på området.

Utskottet förutsätter också att regeringen skyndsamt fullföljer

det påbörjade arbetet med att genom bl.a. överläggningar med

näringen förbereda kommande budgetberedning och arbetet med

frågor aktualiserade i utredningen om Sverigeinformationen.

En mycket viktig roll på den regionala nivån har

länsstyrelserna, både som bidragsfördelande myndigheter och --

inte minst -- som katalysatorer och samordnare mellan aktörerna

på turistområdet i vid bemärkelse och självfallet som ansvariga

för det viktiga samarbetet länsstyrelserna emellan.

En icke obetydlig del av ansvaret, för att initiativ tas till

samverkan mellan näringen och de olika samhällsorgan som agerar

på området, vilar också på näringen och dess organisationer,

såväl lokalt och regionalt som nationellt.

Enligt utskottets mening bör beredningen av Styrelsen för

Sverigebildens förslag om framtida organisation för de statliga

insatserna för turismen och av utredningsförslaget om samordning

av Sverigeinformationen inte föregripas. Utskottet anser därför

att de övergripande mål för de statliga insatserna på

turistområdet som riksdagen beslöt om vid riksmötet 1991/92 bör

gälla även för budgetåret 1994/95 i enlighet med vad som

förordas i budgetpropositionen. Det betyder att de statliga

insatser som direkt riktas mot turismen huvudsakligen skall avse

marknadsföring och information utomlands om Sverige som

turistland. Någon sådan utvidgning av målen som föreslås i

motionerna Kr511 och Kr512 bör således inte ske. Utskottet anser

i enlighet härmed att det inte heller finns anledning för

riksdagen att inför budgetåret 1994/95 besluta om en sådan

ändrad organisation för de statliga insatserna inom

turistområdet som föreslås i de bägge motionerna. Frågan om

information utomlands om Sverige som investeringsland har

utskottet behandlat i det föregående.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att

riksdagen avslår motionerna Kr511 yrkande 1 och Kr512 yrkande 1

i vad de avser utvidgning och ändring av de nuvarande målen för

de statliga insatserna för turistnäringen. Utskottet avstyrker

också motion Kr511 yrkandena 2 i denna del, 4 och 6 i denna del,

i fråga om en ändrad organisation för de statliga insatserna

innebärande avskaffande av Styrelsen för Sverigebilden,

inrättande av en ny myndighet benämnd TURSAM och viss ombildning

av bolaget Next Stop Sweden. Utskottet avstyrker även motion

Kr512 yrkande 2 i fråga om inrättande av en delegation vid

NUTEK.

Slutligen avstyrker utskottet motion Kr501 i vad den avser

önskemålet om tillsättande av en "turistminister", då detta är

en fråga som det inte ankommer på riksdagen att besluta om.

Till frågan om medelsanvisningen återkommer utskottet i slutet

av betänkandet.

Plan för utveckling av turismen

I ett antal motioner hemställs att planer eller program skall

utarbetas för utvecklingen av turismen.

Sveriges möjligheter som turistland bör bättre tas till vara

enligt motion Kr501 (m), som i övrigt behandlats i det

föregående. Turistnäringens långsiktiga utveckling bör stärkas.

För att säkerställa en positiv utveckling behövs en långsiktig

plan som skall syfta till att fördubbla den svenska turismen på

fem år.

I motion Kr511 (s) yrkande 2 föreslås att ett nytt organ,

TURSAM, skall skapas för utveckling och samordning av turismen i

landet. I ett förgående avsnitt i detta betänkande har ingående

redovisats de uppgifter som avses läggas på detta organ. Till

dess första uppgifter bör enligt motionen höra att i samråd med

olika aktörer på turistområdet utforma ett handlingsprogram för

de mest angelägna åtgärderna för turismens utveckling.

Programmet skall innehålla förslag till tydliga och långsiktiga

strategier och villkor för näringen att arbeta och utvecklas

under. I programmet skall näringens önskemål samordnas med

samhällets behov av insatser för den turistiska infrastrukturen,

utveckling av naturturismen, utbildning, forskning, utveckling

av informationssystem m.m.

Ett nationellt program bör enligt motion Kr503 (s) utarbetas

för den turistiska infrastrukturen. Statens, landstingens och

kommunernas insatser för infrastrukturen -- till vilka

motionärerna även räknar kunskapsuppbyggnad och utbildning --

är viktiga för att Sverige skall bli ett konkurrenskrafigt

turistland. Programmet bör även avse åtgärder som behövs för att

den svenska turistnäringen skall få samma förutsättningar som

turismen i EU-länderna. Uppdraget kan enligt motionärernas

mening läggas på NUTEK.

I motion Kr507 (c) påpekas att den offentliga sektorn har ett

varierande inflytande på turistnäringens funktionsmöjligheter

och utveckling. Det tidigare Turistrådet hade till uppgift att

bl.a. analysera frågor om utvecklingen av turistnäringen och att

komma med förslag till åtgärder på området. Riksdagen,

ämbetsverk, länsstyrelser m.fl. har behov av ett sammanhållet

underlag utarbetat av ett "neutralt" organ. I avvaktan på en

permanent lösning av detta problem föreslår motionären att

NUTEK, som redovisat skattereformens effekter på turistnäringen,

skall få i uppdrag att även fortsättningsvis följa turismens

utveckling. Riksdagen bör enligt motionen ge detta till känna

för regeringen (yrkande 2).

I motion Kr517 (s) begärs att ett åtgärdsprogram skall

utarbetas för att utveckla naturturismen. I ett sådant

åtgärdsprogram skall samhällets roll och uppgifter beträffande

naturturismen klarläggas. Sverige har stora förutsättningar för

att kunna tillgodose rekreations- och turistintressen som avser

natur och miljö. Om naturturismen ökas, skapas många nya

arbetstillfällen.

I motion Kr502 (c) tas upp frågan om behovet av att samordnat

utnyttja de regionalpolitiska och arbetsmarknadspolitiska

resurser som länsstyrelserna disponerar. Syftet skall vara att

främja utvecklingen av landsbygdsturismen, t.ex. lantgårds-,

same- och äventyrsturism. Ett nationellt projekt, eller flera

nyckelprojekt, bör utarbetas för att samordna, stödja och

förstärka det förtjänstfulla arbete som redan görs av

landsbygdsföretagen och deras organisationer och att skapa

förebilder för den fortsatta utvecklingen. Riksdagen bör som sin

mening ge regeringen till känna att ett projektförslag av denna

karaktär bör utarbetas.

Enligt motion Kr504 (kds) bör ett nationellt program utarbetas

för att främja den småskaliga bygdeturismen. Denna del av

turistnäringen har inte lyckats marknadsföra sig tillräckligt

väl och det finns dålig kontakt med konsumenterna. De organ som

har intresse av att landsbygdsturismen utvecklas -- i motionen

nämns att olika institutioner finns i Östersund, liksom att

Styrelsen för Sverigebilden finns -- bör därför samordna sig

till en målmedveten insats där näringen ges inflytande. I ett

nationellt projekt skall goda former av bygdeturism

vidareutvecklas för att skapa förebilder och bygga upp

kompetens. Projektet skall avse både produktutveckling och

marknadsföring.

Utskottet vill inledningsvis erinra om att det av riksdagen

godkända övergripande målet för statens insatser inom

turistpolitiken är att bidra till spridandet av information

utomlands om Sverige som turistland och att bidra till

marknadsföringen utomlands. Styrelsen för Sverigebilden, som har

till uppgift att upphandla tjänster för detta ändamål, skall

enligt sin instruktion verka för turistnäringens utveckling i

alla delar av landet.

Som utskottet redovisat i det föregående avsnittet av

betänkandet pågår för närvarande överväganden inom

regeringskansliet -- i dialog med representanter för näringen --

beträffande frågor om utformningen av och ansvaret för de

statliga insatserna för turismen.

Näringen är, som utskottet påpekat, mycket komplex och

företagen arbetar under mycket skiftande förutsättningar och

villkor. Vidare är turismen beroende av insatser från många

olika aktörer på den statliga, landstingskommunala och kommunala

sidan. Mot bl.a. denna bakgrund framstår det för utskottet som

naturligt att regeringen -- inför den fortsatta beredningen av

turistfrågorna -- gör en analys av vilka åtgärder som behöver

uppmärksammas för att utvecklingen av turismen bäst skall

främjas. Utskottet tar inte ställning till i vilken form en

sådan analys genomförs, om t.ex. NUTEK bör ges ett fortsatt

uppdrag att analysera turistnäringens förhållanden, om Styrelsen

för Sverigebilden bör få ansvar för att en sådan analys blir

genomförd eller om den bör göras i annan ordning. Utskottet vill

erinra om att till NUTEK:s ordinarie uppgifter hör att -- i

enlighet med sin instruktion -- arbeta för näringslivet i dess

helhet, således även turistnäringen.

Utskottet anser att det för närvarande -- under pågående

beredningsarbete bl.a. beträffande organisationen för statens

insatser för turismen -- inte är nödvändigt att riksdagen nu tar

något initiativ till utarbetandet av en plan för turismens

utveckling. Mot bakgrund av det anförda avstyrker utskottet

motionerna Kr501 i denna del, Kr502, Kr503, Kr504, Kr507 yrkande

2, Kr511 yrkande 2 i denna del och Kr517.

Vissa regionala frågor

I tre motioner tas upp frågor om olika former av stöd till

turismen inom delar av Sverige.

I motion Kr505 (s) lämnas en ingående redovisning av de

turistiska kvaliteterna i Norrland. Motionären konstaterar att

turismen har stor betydelse för sysselsättningen, framför allt i

glesbygderna, och att nya företag skapas på många håll. Näringen

behöver emellertid omfattande statliga insatser inte bara på

marknadsföringens område. Mot denna bakgund bör en särskild

utredning tillsättas för att utreda vilka insatser och

stödåtgärder som är möjliga och lämpliga för Norrlands del.

Motsvarande synpunkter på turismens betydelse för skogslänen

framförs i motion Kr509 (fp). En bättre och mera målmedveten

marknadsföring skulle kunna locka betydligt fler turister till

Sverige. Motionären anser att det ofta inte är resurser som

saknas utan goda idéer. Riksdagen bör enligt motionen som sin

mening ge regeringen till känna vad som anförts om turismen som

näring (yrkande 1). Vidare begärs ett uttalande om goda

kommunikationers betydelse för utvecklingen av turismen i

skogslänen (yrkande 2).

Slutligen begärs i motion Kr506 (fp) ett uttalande om turismen

i Skåne. Motionären anser att Styrelsen för Sverigebilden

årligen bör fördela medel till Skånes turistråd för

marknadsföring av Skåne i Nordtyskland och Danmark.

Marknadsföringen av Skåne bör samordnas bättre. Vidare bör

kulturutbud och kulturtraditioner användas för att ge turismen

ett attraktivt och kvalitativt innehåll. Riksantikvarieämbetet

bör utveckla lämpliga projekt i Skåne i samarbete med i motionen

icke angivna instanser i Skåne.

Utskottet erinrar om att Styrelsen för Sverigebilden enligt

sin instruktion har ansvar för att bidra till att sprida

information om Sverige utomlands och att därvid verka för

turistnäringens utveckling i alla delar av landet. Styrelsen för

Sverigebilden skall bistå med sådana marknadsföringsinsatser som

kommer svenskt näringsliv och då särskilt turistbranschen till

godo. Mot denna bakgrund finns det inte anledning för riksdagen

att göra något uttalande beträffande marknadsföringen utomlands

av viss del av landet, t.ex. Skåne eller skogslänen.

Kulturutskottet har nyligen i ett yttrande (1993/94:KrU7y)

till arbetsmarknadsutskottet behandlat frågor om det regionala

stödet som regeringen lagt fram i proposition 1994/95:140 Bygder

och regioner i utveckling. De förslag i propositionen som gäller

landsbygdsutveckling, företagsinriktade åtgärder av många slag,

bl.a. inriktade mot mindre företag, och regionala

utvecklingsinsatser, bl.a. för kvinnor, är självfallet inte

riktade speciellt mot turistnäringen, men de har stor betydelse

-- särskilt i glesbygder -- för den fortsatta utvecklingen av de

delar av näringslivet som helt eller delvis hör till i

turistsektorn. De föreslagna formerna av stöd får betydelse både

för utvecklandet av nya idéer och företag och för

vidareutveckling av sådan verksamhet som finns redan i dag. De

regionalpolitiska insatserna spelar en stor roll för

turistnäringen i skogslänen och i hela Norrland.

Länsstyrelsernas uppgift att utarbeta långsiktiga strategier för

det regionala utvecklingsarbetet betonas särskilt i

propositionen. Vidare bör NUTEK inom ramen för de medel för

regional utveckling som verket avses disponera kunna lämna stöd

till åtgärder för att komplettera och bygga ut den turistiska

infrastrukturen. Något särskilt uttalande från riksdagens sida

med anledning av de nu aktuella motionerna torde inte vara

nödvändigt.

Utskottet avstyrker med hänvisning till det anförda motionerna

Kr505, Kr506 och Kr509 yrkandena 1 och 2.

Kunskapsuppbyggnad m.m.

De statliga insatserna för kunskapsuppbyggnaden inom

turismområdet är av både riktad och generell karaktär.

Styrelsen för Sverigebilden har till uppdrag att anslå medel

för långsiktig kunskapsuppbyggnad och viss statistik med

avseende på turism i den mån styrelsen bedömer att det behövs.

Hittills har detta stöd omfattat upphandling av Statistiska

centralbyråns inkvarteringsstatistik, Sveriges Campingvärdars

riksförbunds (SCR) gästräkning inom campingområdet och den

statliga delen av Turist- och Resedatabasen (TDB). Det senare

åtagandet avser tiden 1992--1995. Genom en referensgrupp knuten

till Styrelsen för Sverigebilden kan användarna av statistiken

påverka produktionen. I sin anslagsframställning för perioden

1995/96--1997/98 har Styrelsen för Sverigebilden bedömt

medelsbehovet till ca 7 miljoner kronor per år.

Kunskapsuppbyggnaden inom turistområdet sker också inom ramen

för ordinarie anslag till universitet och högskolor och med

forskningsrådsmedel. Forskning och utveckling inom turistområdet

vid universitet och högskolor kan också ske på uppdragsbas med

externa medel.

Statistikproduktionen vid Turist- och resedatabasen (TDB) sker

på kommersiell bas. I motion Kr507 (c) anförs att eftersom

turismen är viktig som näring och välståndsfaktor bör statistik

på området finansieras på ett sådant sätt att den blir fritt

tillgänglig för forskning och utveckling. Enligt motionärens

mening bör turist- och resestatistik för forskningsändamål vid

TDB finansieras via Delegationen för prognos- och

utvecklingsverksamhet inom transport- och kommunikationssektorn

(yrkande 1). Vidare bör riksdagen som sin mening ge regeringen

till känna att en försöksstation för informationsverksamhet bör

inrättas vid Mitthögskolan i Östersund som en stödfunktion för

turismen (yrkande 3). Där skall frågor om kvalitet, utnyttjande

och samordning studeras och en kunskapsbank byggas upp. Medel

från anslaget D 19 Vissa särskilda utgifter för

forskningsändamål under utbildningshuvudtiteln bör användas för

ändamålet.

Det är enligt utskottets mening mycket viktigt att kunskapen

om turistnäringen ökas. Det är på grundval av goda kunskaper som

både näringen och det allmänna kan utnyttja tillgängliga

resurser på mest effektiva sätt. Det behövs också omfattande och

mera djupgående, nya kunskaper för att utveckla näringen. Som

utskottet redovisat har Styrelsen för Sverigebilden fått ett

ansvar för att lämna statligt stöd till kunskapsuppbyggnaden

inom området utifrån sin bedömning av behovet. Utskottet har

också redovisat vilka former av kunskapsuppbyggnad och statistik

som Styrelsen för Sverigebilden stödjer.

Utskottet finner inte anledning för riksdagen att besluta om

någon ändring av den nuvarande ordningen, där det organ som är

ansvarigt för de statliga insatserna på turistområdet också har

ansvar för att lämna statligt stöd till statistikproduktion m.m.

Utskottet erinrar om att Delegationen för prognos- och

utvecklingsverksamhet inom transportsektorn har givits ansvaret

för att utarbeta prognoser för trafikutvecklingen,

planeringsmetoder samt samhällsekonomiska bedömningar av

effekter av utvecklingen av transportsystemet. Delegationens

ansvar innefattar också att utarbeta nulägesbeskrivningar och

statistik rörande transporter och trafik och att samordna

riksomfattande resvaneundersökningar. Det organ som ansvarar för

det statliga stödet till produktion av turiststatistik kan

givetvis välja att anslå medel även till denna delegation.

Utskottet erinrar om att det ankommer på universitet och

högskolor att själva bestämma indelningen i institutioner och

motsvarande enheter och att inom sina ekonomiska ramar själva

bestämma inriktningen av forsknings- och utvecklingsverksamheten

i enlighet med av riksdagen antagna mera övergripande

riktlinjer. Högskolor utan fasta forskningsresurser, till vilka

Mitthögskolan hör, erhåller statligt bidrag till

forskningsverksamhet under utbildningshuvudtiteln via anslaget

C 47. Forskningsstödjande åtgärder vid mindre och medelstora

högskolor. Anslaget D 19. Vissa särskilda utgifter för

forskningsändamål under utbildningshuvudtiteln disponeras av

Svenska institutet för forskarutbyte och bilateralt

forskningssamarbete och av regeringen för vissa

infrastrukturella åtgärder samt lokalkostnader för Nordiska

institutet för samhällsplanering, för kvarstående kostnader för

vissa bolag samt för inköp av vetenskaplig utrustning (bet.

1993/94:UbU8, rskr. 1993/94:287). Det ankommer således på

Svenska institutet och regeringen att besluta om

medelsanvändningen under resp. anslagspost. Med hänvisning till

det anförda avstyrker utskottet yrkandena 1 och 3 i motion

Kr507.

Vissa natur- och miljöfrågor

I tre motioner tas upp frågor om turistbranschens ansvar för

utnyttjandet av naturen som en resurs inom turismen och dess

ansvar för information till turister om allemansrättens

innebörd.

I motion Kr513 (fp) erinras om att naturen är en av de

viktigaste "produktionsfaktorerna" för turismen. För både

svenska och utländska turister är den svenska naturen av

avgörande betydelse för deras beslut att turista i Sverige. Det

kommersiella värdet av naturen utnyttjas av både svenska och

utländska researrangörer. Turistnäringen bör åläggas ett

producentansvar för utnyttjandet av naturen. Motionären hänvisar

till att Statens naturvårdsverk i en skrivelse den 4 december

1993 till regeringen påtalat turistnäringens ansvar och även

uttalat att kontakter med Styrelsen för Sverigebilden och Next

Stop Sweden visar att det kommer att ta lång tid att få sektorn

att ta på sig ett frivilligt ansvar. Vid medelsanvisningen bör

riksdagen ge Styrelsen för Sverigebilden detta producentansvar

vilket skulle kunna innebära ett kostnadsansvar för

informationen i samråd med Naturvårdsverket och i samverkan med

branschen.

Samma frågeställningar tas upp i motion Jo694 (s).

Motionärerna framhåller att den ökande turismen, framför allt

den kommersiella massturismen, kan innebära ett växande hot mot

den biologiska mångfalden. Naturvårdsverket bör få i uppdrag att

utarbeta förslag till ett sektorsansvar för miljön, även för

företag i turistbranschen (yrkande 20).

Det är enligt motion Kr515 (s) en samhällsuppgift att medverka

till bättre information vid landets gränser om bl.a.

allemansrätten. Informationen skall vara utformad så att

turisterna känner sig välkomna och underlätta deras vistelse.

Den bör även innehålla upplysningar om tullfrihet och

betalningssätt samt omfatta kartor och vägbeskrivningar.

Eftersom ingen av turismens aktörer är beredd att betala för

sådan information bör det vara samhällets ansvar att stå för

informationen.

Utskottet ser mycket allvarligt på frågan om turismens

inverkan på natur och miljö. Det är av yttersta vikt att

information om t.ex. allemansrättens verkliga innebörd når både

svenska och utländska turister. När det gäller informationen

inom landet har de turistansvariga instanserna på olika nivåer

ett stort ansvar, men även skolan spelar en stor roll. All

information, marknadsföringsprodukter, broschyrer och annat

informationsmaterial, inte minst sådant som används i

verksamheten utomlands, bör vara utformad på ett sådant

ansvarsfullt sätt och ha ett sådant innehåll att turisterna inte

förespeglas eller felinformeras om att naturen får användas

fritt utan restriktioner eller hänsynstagande till fauna, flora

och geologi. Utskottet förutsätter självfallet att Styrelsen för

Sverigebilden, Next Stop Sweden och andra som får del av det

statliga stödet till turismen har detta ansvarsfulla och

medvetna förhållningssätt till sin verksamhet.

Naturvårdsverket har tagit upp frågor om finansieringen av den

särskilda informationen om allemansrätten, om utnyttjandet av

naturen för turism och om ansvaret för skador som turismen kan

åstadkomma.

Utskottet vill inte föregripa regeringens prövning av

Naturvårdsverkets skrivelse och en skrivelse från Lantbrukarnas

Riksförbund (LRF) av motsvarande innehåll men förutsätter att

regeringen noga följer frågan och tar de initiativ som

situationen kan kräva utan att riksdagen gör något särskilt

uttalande därom.

Utskottet vill i sammanhanget erinra om att under våren 1994

har frågor om allemansrätten också behandlats av

konstitutionsutskottet (bet. 1993/94:KU24 s. 32--33, 57 och 60)

och jordbruksutskottet (bet. 1993/94:JoU20 s. 9--10).

Utskottet anser mot bakgrund av det anförda att motionerna

Kr513, Kr515 och Jo694 yrkande 20 inte behöver föranleda någon

riksdagens åtgärd. Motionerna avstyrks sålunda.

Budgetfrågor

De små och betalsvaga företagen och organisationerna har

enligt motion Kr507 (c) av ekonomiska skäl svårt att delta i

den statligt stödda marknadsföringen utomlands. Den statligt

stödda verksamheten bör därför kompletteras så att även de kan

låta sig marknadsföras, eventuellt via en turistorganisation

eller ett länsorgan (yrkande 4).

Det statliga stödet till marknadsföringen utomlands är avsett

som stöd till den allmänna informationen om Sverige som

turistland. Turistbranschen -- vilken inkluderar både företag

och kommun- och landstingsstödda organ m.m. -- ansvarar för

kostnaderna för egna och gemensamma informations- och

marknadsföringsinsatser, t.ex. via det branschägda bolaget Next

Stop Sweden. Utskottet anser inte att det bör avsättas någon

särskild del av de statliga medel som är avsedda för

marknadsföring utomlands för fördelning till små företag som

önskar marknadsföra sig via Next Stop Sweden. Inte heller anser

utskottet att någon särskild del av dessa medel bör avsättas för

de små företagens deltagande i regionala turistråds

marknadsföringsaktiviteter. Med det anförda föreslår utskottet

att riksdagen avslår motion Kr507 yrkande 4.

Enligt motion Kr512 (s) yrkande 3 bör riksdagen som sin mening

ge regeringen till känna att de organisationer inom rekreations-

och fritidsområdet som i dag får statligt bidrag via anslaget

Styrelsen för Sverigebilden, t.ex. Svenska turistföreningen,

även fortsättningsvis bör få sådant bidrag. Vidare bör kretsen

av organisationer som får statligt bidrag till sin verksamhet

vidgas. Att ta till vara dessa organisationers möjligheter och

engagemang inom rekreationsområdet har stor betydelse för

människors livskvalitet och för folkhälsan. Medlen bör fördelas

av den turistdelegation som motionärerna föreslagit skall

inrättas.

Utskottet förutsätter att det organisationsstöd, som utgår

från de statliga medlen till turismen, även fortsättningsvis

kommer att utgå i enlighet med riksdagens tidigare beslut,

oavsett vilket organ som har ansvaret för fördelningen av

medlen. Det får också åvila det organ som disponerar medlen att

bedöma huruvida ytterligare organisationer skall erhålla bidrag.

Något uttalande från riksdagens sida torde mot denna bakgrund

inte vara nödvändigt, varför motion Kr512 yrkande 3 avstyrks.

Frågan om inrättande av en turistdelegation har utskottet

behandlat i ett tidigare avsnitt av detta betänkande.

I budgetpropositionen har regeringen beräknat

medelsanvisningen till reservationsanslaget Styrelsen för

Sverigebilden med hänsyn till det allvarliga statsfinansiella

läget. I medelsberäkningen ingår ett produktivitets- och

effektivitetskrav om ca 3 % i enlighet med den princip som

tillämpats principiellt i årets budgetförslag. Anslaget föreslås

föras upp med 88 miljoner kronor, en minskning med närmare 12

miljoner kronor. Anslaget, som disponeras av Styrelsen för

Sverigebilden, avser huvudsakligen spridande av information om

Sverige utomlands, marknadsföringsinsatser som kommer svenskt

näringsliv och då särskilt turistbranschen till godo, samt

presentation utomlands av Sverige som investeringsland, dvs.

projektet Invest in Sweden.

I det föregående har utskottet behandlat motionsyrkanden om en

annan organisation för det statliga stödet till information m.m.

utomlands. Utskottet behandlar nu dessa motioner i vad de avser

yrkanden om medelsanvisning.

I motion Kr518 (nyd) föreslås att projektet Invest in Sweden

skall föras till Exportrådet. Motionärerna hemställer att 15

miljoner kronor skall anvisas för detta projekt under ett

särskilt anslag (yrkande 3 delvis). För återstående verksamhet

under Styrelsen för Sverigebilden begär motionärerna ett anslag

om 100 miljoner kronor (yrkande 2). Sammantaget innebär motionen

således en ökning av medelsanvisningen med 27 miljoner kronor i

förhållande till regeringens förslag och med drygt 15 miljoner

kronor i förhållande till innevarande budgetår.

En ny organisation och en bredare inriktning för de statliga

insatserna för turismen föreslås i motion Kr511 (s). Vidare

föreslås att projektet Invest in Sweden skall avvecklas.

Motionärerna hemställer att riksdagen under ett nytt anslag

benämnt Stöd till turismen skall anvisa 81 miljoner kronor till

en i motionen föreslagen förändrad organisation för information

och marknadsföring utomlands (yrkande 5 och yrkande 6 delvis).

Vidare hemställs att riksdagen under ett nytt anslag, benämnt

TURSAM, skall anvisa 10 miljoner kronor till en ny myndighet med

ansvar för utveckling och samordning av turismen inom landet

(yrkande 3). Den nya myndigheten förutsätts starta sin

verksamhet den 1 januari 1995, varför anslaget avser tiden den 1

januari--den 30 juni 1995. Helårseffekten av förslagen blir

således en ökning med 13 miljoner kronor jämfört med regeringens

förslag.

I motion Kr512 (s) slutligen begärs 3 miljoner kronor utöver

regeringens förslag för en i motionen föreslagen nyinrättad

turistdelegation knuten till NUTEK (yrkande 4).

Utskottet har i det föregående i detta betänkande avstyrkt

förslagen om att föra projektet Invest in Sweden till

Exportrådet, resp. att avveckla projektet. Utskottet har även i

övrigt avstyrkt motionsförslag om en ändrad organisation för

informationen och marknadsföringen av Sverige utomlands och för

andra statliga insatser för turistnäringens utveckling.

Utskottet föreslår med hänvisning härtill och till det

statsfinansiella läget att riksdagen i enlighet med regeringens

förslag och med avslag på de aktuella motionsyrkandena anvisar

88 000 000 kronor till Styrelsen för Sverigebilden.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande projektet Invest in Sweden

att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Kr511 yrkande 6 och

1993/94:Kr518 yrkande 3, båda motionerna i denna del,

res. 1 (s)

res. 2 (nyd)

2. beträffande inriktningen av och organisationen för de

statliga insatserna för turismen

att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Kr501 i denna del,

1993/94:Kr511 yrkandena 1 och 4 samt yrkandena 2 och 6, båda

yrkandena i denna del, och 1993/94:Kr512 yrkandena 1 och 2,

res. 3 (s)

3. beträffande plan för utveckling av turismen

att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Kr501 i denna del,

1993/94:Kr502, 1993/94:Kr503, 1993/94:Kr504, 1993/94:Kr507

yrkande 2, 1993/94:Kr511 yrkande 2 i denna del och

1993/94:Kr517,

res. 4 (s) - villk. res. 3

4. beträffande vissa regionala frågor

att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Kr505, 1993/94:Kr506

och 1993/94:Kr509 yrkandena 1 och 2,

5. beträffande kunskapsuppbyggnad m.m.

att riksdagen avslår motion 1993/94:Kr507 yrkandena 1 och 3,

6. beträffande vissa natur- och miljöfrågor

att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Kr513, 1993/94:Kr515

och 1993/94:Jo694 yrkande 20,

res. 5 (s)

7. beträffande små företags och organisationers del i den

statligt stödda marknadsföringen

att riksdagen avslår motion 1993/94:Kr507 yrkande 4,

8. beträffande stöd till organisationer

att riksdagen avslår motion 1993/94:Kr512 yrkande 3,

9. beträffande medelsanvisningen till Styrelsen för

Sverigebilden m.m.

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motionerna 1993/94:Kr511 yrkandena 3 och 5 samt

yrkande 6 i denna del, 1993/94:Kr512 yrkande 4 samt

1993/94:Kr518 yrkande 2 och yrkande 3 i denna del till

Styrelsen för Sverigebilden för budgetåret 1994/95 under

tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på

88 000 000 kr.

res. 6 (s) - villk. res. 1 och 3

res. 7 (nyd) - villk. res. 2

Stockholm den 10 maj 1994

På kulturutskottets vägnar

Åke Gustavsson

I beslutet har deltagit: Åke Gustavsson (s), Charlotte

Branting (fp), Elisabeth Fleetwood (m), Hugo Hegeland (m), Maja

Bäckström (s), Berit Oscarsson (s), Stina Gustavsson (c), Anders

Nilsson (s), Leo Persson (s), Rose-Marie Frebran (kds), Ingegerd

Sahlström (s), Björn Kaaling (s), Birgitta Wistrand (m),

Christer Eirefelt (fp) och Simon Liliedahl (nyd).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Elisabeth Persson (v)

närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Reservationer

1. Projektet Invest in Sweden (mom. 1)

Åke Gustavsson, Maja Bäckström, Berit Oscarsson, Anders

Nilsson, Leo Persson, Ingegerd Sahlström och Björn Kaaling (alla

s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar

med "Vid föregående" och slutar med "till Exportrådet" bort ha

följande lydelse:

Utskottet anser att de medel som staten satsar på

marknadsföring utomlands bör koncentreras till turistområdet.

Det behövs ökade resurser för att snabbt kunna utnyttja den

situation som nu råder, där Sveriges turistiska konkurrenskraft

dramatiskt förbättrats. Marknadsföringen av Sverige som

investeringsland bör åvila näringslivet, och information på

området bör även ingå i ambassaders och konsulats

ansvarsområden, varför projektet Invest in Sweden bör avvecklas.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande

lydelse:

1. beträffande projektet Invest in Sweden

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Kr511 yrkande 6 i

denna del och med avslag på motion 1993/94:Kr518 yrkande 3 i

denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört,

2. Projektet Invest in Sweden (mom. 1)

Simon Liliedahl (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar

med "Vidare anser" och slutar med "till Exportrådet" bort ha

följande lydelse:

Utskottet anser att det är nödvändigt att effektivisera och

samordna de olika slag av information, marknadsföring m.m. som

riktas till utlandet. Därför bör de statliga verksamheterna inom

detta område i framtiden sammanföras och medelsanvisningen till

verksamheten ske samlat. I avvaktan på en sådan större

omorganisation av de olika statliga myndigheter som i dag har

ansvar för representationen av Sverige utomlands, den

exportfrämjande och investeringsfrämjande verksamheten, den

allmänna informationen om Sverige och den turistinriktade

informationen bör enligt utskottets mening projektet Invest in

Sweden flyttas från Styrelsen för Sverigebilden till

Exportrådet. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen

till känna.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande

lydelse:

1. beträffande projektet Invest in Sweden

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Kr518 yrkande 3 i

denna del och med avslag på motion 1993/94:Kr511 yrkande 6 i

denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört,

3. Inriktningen av och organisationen för de statliga

insatserna för turismen (mom. 2)

Åke Gustavsson, Maja Bäckström, Berit Oscarsson, Anders

Nilsson, Leo Persson, Ingegerd Sahlström och Björn Kaaling (alla

s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11

börjar med "De statliga" och på s. 12 slutar med "vid NUTEK"

bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening finns det många och goda skäl anförda

i motion Kr511 (s) för att målen för den statliga

turistpolitiken bör ändras. De statligt stödda insatserna bör

inte enbart inriktas på att sprida information utomlands om

Sverige som turistland och att bistå med

marknadsföringsinsatser. De bör också avse utveckling av Sverige

som turistland för att göra landet attraktivare inte bara för

utländska turister utan även för den egna befolkningen. Det

behövs en nationell turistpolitik för att öka turismen och

därigenom öka sysselsättningen framför allt i glesbygden och

minska obalansen i valutaflödet. Det bör finnas en strategi för

att genomföra en offensiv turistpolitik utifrån

sysselsättningspolitiska, regionalpolitiska, handelspolitiska,

sociala och välfärdspolitiska aspekter. Ett delmål för

turistpolitiken skall vara att främja den egna befolkningens

möjligheter till turism och rekreation, friluftsliv och

kulturupplevelser inom landet.

Marknadsföringen utomlands av Sverige som turistland bör

läggas på ett ombildat Next Stop Sweden där staten går in som

delägare eller på ett nytt bolag som bildas gemensamt av staten

och näringslivet. Det statliga stödet bör gå direkt till

marknadsföringsbolaget. Det fördelaktiga prisläge som för

närvarande råder och det ökande intresset utomlands för natur-

och miljöturism bör utnyttjas utan dröjsmål. Mot bl.a. denna

bakgrund bör de statliga insatserna på kort sikt mera inriktas

på marknadsföring utomlands.

De nya statliga insatserna på utvecklings- och

samordningsområdet bör fr.o.m. den 1 januari 1995 läggas på ett

nyinrättat organ, som i enlighet med motionen bör benämnas

TURSAM. Institutionen bör administrativt knytas till Närings-

och teknikutvecklingsverket (NUTEK). I TURSAM skall finnas

representanter för staten, kommun- och landstingsförbunden,

turistnäringen och de frivilliga organisationerna på turist- och

friluftsområdet. TURSAM:s ansvarsområde skall omfatta de

verksamheter som anges i motion Kr511.

Som en konsekvens av utskottets förslag om inrättande av

TURSAM och ombildning av organisationen för marknadsföringen

utomlands bör Styrelsen för Sverigebilden läggas ned.

Vad utskottet anfört om inriktningen av och organisationen för

de statliga insatserna för turismen bör riksdagen med bifall

till motion Kr511 i aktuella delar och med anledning av motion

Kr512 i motsvarande delar som sin mening ge regeringen till

känna.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande

lydelse:

2. beträffande inriktningen av och organisationen för de

statliga insatserna för turismen

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Kr511 yrkandena 1

och 4 samt yrkandena 2 och 6, båda yrkandena i denna del, med

anledning av motion 1993/94:Kr512 yrkandena 1 och 2 och med

avslag på motion 1993/94:Kr501 i denna del som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. Plan för utveckling av turismen (mom. 3)

Under förutsättning av bifall till reservation 3

Åke Gustavsson, Maja Bäckström, Berit Oscarsson, Anders

Nilsson, Leo Persson, Ingegerd Sahlström och Björn Kaaling (alla

s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14

börjar med "Utskottet vill" och på s. 15 slutar med "och Kr517"

bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående (reservation 3) tillstyrkt att

ett nytt särskilt organ, TURSAM, skall skapas för utveckling av

turismen i landet. En av de första uppgifterna för detta organ

bör vara att i samråd med olika aktörer på turistområdet utforma

ett handlingsprogram för de mest angelägna åtgärderna för

turismens utveckling. Programmet skall innehålla förslag till

tydliga och långsiktiga strategier och villkor för näringen att

arbeta och utvecklas under. I programmet skall näringens

önskemål samordnas med samhällets behov av insatser för den

turistiska infrastrukturen, utveckling av naturturismen,

utbildning, forskning, utveckling av informationssystem m.m. Vad

utskottet anfört om utarbetande av en plan för turismens

utveckling bör riksdagen med bifall till motion Kr511 yrkande 2

i denna del som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande

lydelse:

3. beträffande plan för utveckling av turismen

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Kr511 yrkande 2 i

denna del och med avslag på motionerna 1993/94:Kr501 i denna

del, 1993/94:Kr502, 1993/94:Kr503, 1993/94:Kr504,

1993/94:Kr507 yrkande 2 och 1993/94:Kr517 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

5. Vissa natur- och miljöfrågor (mom. 6)

Åke Gustavsson, Maja Bäckström, Berit Oscarsson, Anders

Nilsson, Leo Persson, Ingegerd Sahlström och Björn Kaaling (alla

s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18

börjar med "Utskottet vill inte" och på s. 19 slutar med

"avstyrks sålunda" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att riksdagen med bifall till motion Jo694

yrkande 20 som sin mening bör ge regeringen till känna att

Naturvårdsverket bör få i uppdrag att utarbeta och lägga fram

förslag till utformning av regler för ett system med ett sådant

sektorsansvar för miljön som bör åläggas företag inom

turistbranschen.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande

lydelse:

6. beträffande vissa natur- och miljöfrågor

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Jo694 yrkande 20

och med anledning av motionerna 1993/94:Kr513 och 1993/94:Kr515

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

6. Medelsanvisningen till Styrelsen för Sverigebilden m.m.

(mom. 9)

Under förutsättning av bifall till reservationerna 1 och 3

Åke Gustavsson, Maja Bäckström, Berit Oscarsson, Anders

Nilsson, Leo Persson, Ingegerd Sahlström och Björn Kaaling (alla

s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 20

börjar med "Utskottet har" och slutar med "för Sverigebilden"

bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående (reservation 1) tillstyrkt

förslag i motion Kr511 om avveckling av projektet Invest in

Sweden. De medel som beräknats för projektet, ca 11,5 miljoner

kronor innevarande budgetår, frigörs därmed och kan användas för

en förstärkning av de statliga insatserna för turismen.

Utskottet har vidare (reservation 3) tillstyrkt förslag i

motionen om en ny organisation för det statliga stödet till

turismen, i vilken Styrelsen för Sverigebilden avvecklas och

ersätts av dels ett ombildat marknadsföringsbolag för

marknadsföringen utomlands med statligt delägande och

medinflytande, dels ett nytt organ, TURSAM, med ansvar för

utveckling av turismen och samordning av insatserna för turismen

i landet. I enlighet härmed föreslår utskottet att riksdagen

under ett nytt reservationsanslag benämnt Stöd till turismen

anvisar 81 miljoner kronor och under ett nytt ramanslag benämnt

TURSAM, avseende tiden den 1 januari--den 30 juni 1995, anvisar

10 miljoner kronor.

dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande

lydelse:

9. beträffande medelsanvisningen till Styrelsen för

Sverigebilden m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Kr511 yrkandena 3

och 5 samt yrkande 6 i denna del, med anledning av regeringens

förslag och motion 1993/94:Kr512 yrkande 4 samt med avslag på

motion 1993/94:Kr518 yrkande 2 och yrkande 3 i denna del

dels till Stöd till turismen för budgetåret 1994/95 under

tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på

81 000 000 kr, dels till TURSAM för budgetåret 1994/95

under tolfte huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 10 000 000

kr.

7. Medelsanvisningen till Styrelsen för Sverigebilden m.m.

(mom. 9)

Under förutsättning av bifall till reservation 2

Simon Liliedahl (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 20

börjar med "Utskottet har" och slutar med "för Sverigebilden"

bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det förgående (reservation 2) tillstyrkt

förslag i motion Kr518 om att projektet Invest in Sweden bör

utvecklas och överföras till Exportrådet i avvaktan på att en

större omorganisation och samordning sker beträffande den

statliga verksamheten utomlands. I enlighet härmed bör riksdagen

under ett nytt reservationsanslag benämnt Invest in Sweden

anvisa 15 miljoner kronor. För den informations- och

marknadsföringsverksamhet som blir kvar under Styrelsen för

Sverigebilden bör riksdagen för budgetåret 1994/95 anvisa 76

miljoner kronor, dvs. i princip samma belopp som inryms i

regeringens förslag till medelsberäkning, när medel för Invest

in Sweden har frånräknats.

dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande

lydelse:

9. beträffande medelsanvisningen till Styrelsen för

Sverigebilden m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Kr518 yrkande 3 i

denna del, med anledning av regeringens förslag samt med avslag

på motionerna 1993/94:Kr511 yrkandena 3 och 5 samt yrkande 6 i

denna del, 1993/94:Kr512 yrkande 4 och 1993/94:Kr518 yrkande 2,

dels till Styrelsen för Sverigebilden för budgetåret

1994/95 under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag

på 76 000 000 kr, dels till Invest in Sweden för

budgetåret 1994/95 under tolfte huvudtiteln anvisar ett

reservationsanslag på 15 000 000 kr.

Av kulturutskottet ordnad offentlig utfrågning om turismen

Bilaga

Tid: Tisdagen den 12 april 1994

Plats: Förstakammarsalen, riksdagshuset

Deltagarförteckning

Inbjudna deltagare

Från Styrelsen för Sverigebilden:

Kanslichefen Jan Brännström

Från Next Stop Sweden:

Verkställande direktören Per-Johan Orrby

Informationschefen Inger Holmström-Lindgren

Från Svenska rese- och turistindustrins samarbetsorganisation

(RTS):

Ordföranden Peter Forssman

Verkställande direktören Björn Pettersson

Verkställande direktören Peter Ander, Sveriges Hotell- och

Restaurangföretagare (SHR)

Ordföranden Åke Brandt, Trafikföretagens Förening i Sverige

(TFF)

Styrelseledamoten Ulf Eriksson, Sveriges Campingvärdars

Riksförbund (SCR)

Från Stiftelsen Svenska institutet:

Direktören Per Sörbom

Byråchefen Cathrine von Heidenstam

Byråchefen Sonja Martinson Uppman

Från Exportrådet:

Verkställande direktören Göran Holmquist

Från Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK):

Projektledaren Kerstin Aggefors

Från Länsstyrelsen i Älvsborgs län:

Avdelningsdirektören Agneta Pettersson

Turistchefen Benny Ruus, Dalslands turistråd

Turistchefen Ingvar Mattsson, Västergötlands turistråd

Från Länsstyrelsen i Kopparbergs län:

Länsrådet Leif Svensson

Från Svenska turistföreningen (STF):

Ordföranden Hans Alsén

Generalsekreteraren Ingemar Liman

samt

Ambassadören Magnus Faxén, Utrikesdepartementet

Konsulten Göran Lindgren, Turismutveckling, Östersund

Ledamöter och suppleanter i utskottet

Åke Gustavsson (s), ordförande, Charlotte Branting (fp), Hugo

Hegeland (m), Maja Bäckström (s), Berit Oscarsson (s), Stina

Gustavsson (c), Anders Nilsson (s), Göran Åstrand (m), Leo

Persson (s), Rose-Marie Frebran (kds), Ingegerd Sahlström (s),

Carl-Johan Wilson (fp), Björn Kaaling (s), Birgitta Wistrand

(m), Monica Widnemark (s), Stina Eliasson (c), Alwa Wennerlund

(kds) och Elisabeth Persson (v).

___________

Nedan följer en utskrift av vad som förekommit vid

utfrågningen. Utskottet har berett deltagarna tillfälle att göra

korrigeringar och -- i begränsad omfattning -- föreslå

förtydliganden i utskriften av resp. inlägg.

Ordförande Åke Gustavsson: Jag ber att på kulturutskottets

vägnar få hälsa alla inbjudna gäster välkomna till dagens

utfrågning. Jag tror att jag får med alla om jag säger att

gästerna är företrädare för Styrelsen för Sverigebilden, Next

Stop Sweden, Svenska rese- och turistindustrins

samarbetsorganisation, RTS, och Svenska institutet. Ambassadör

Magnus Faxén är här i egenskap av utredare, och vi har

företrädare för Exportrådet, NUTEK och Länsstyrelsen i

Kopparbergs län här. Så småningom kommer företrädare för

Länsstyrelsen i Älvsborgs län att ansluta sig. De har beslutat

att stanna till i Hallsberg, vad det nu kan finnas att se av

turistiskt intresse där en tisdagsmorgon. De blir alltså

försenade på grund av tåget. Här finns också företrädare för

Svenska turistföreningen, och Göran Lindgren är här i egenskap

av konsult i branschen. Detta är de organisationer, myndigheter

och andra som finns representerade här.

Spelreglerna för dagens övning skall ha sänts ut till alla. De

innebär i korthet att vi kommer att arbeta i två block. Det

första blocket är inriktat på organisationer för den statligt

stödda marknadsföringen av Sverige utomlands. Det följs av

frågor enligt ett av oss i utskottet tidigare överenskommet

schema. Någon gång mellan tolv och halv ett inleds block två,

som skall behandla frågor om turismens samordning och utveckling

inom landet. Också det blocket skall löpa enligt den lista som

är uppgjord.

Den nuvarande organisationen är ganska ny; den har verkat i

ett par år. Utskottet menar därför att det finns anledning att

genom en sådan här utfrågning dra slutsatser av hur det har

fungerat och höra hur man vill att organisationen skall

utvecklas framöver.

Slutligen vill jag be dem som håller inledningsanföranden att

respektera den tid som finns angiven på det av utskottets kansli

utsända papperet. Detta är en uppmaning från utskottet, och jag

vill rikta den till er redan inledningsvis, så att vi inte

brakar i väg alltför mycket med tiderna.

Det var de saker jag som ordförande i kulturutskottet hade att

säga inledningsvis. Därmed lämnar jag ordet till Jan Brännström,

Styrelsen för Sverigebilden.

Jan Brännström: Herr ordförande! Som så mycket riktigt

påpekades sitter vi här efter att ha bedrivit verksamhet under

en kort tidsperiod. Det är knappt två år sedan Styrelsen för

Sverigebilden förordnades, och vår operativa verksamhet inleddes

den 1 oktober 1992. Med hänsyn till hur man bör jobba med

internationell marknadsföring, och med marknadsföring över huvud

taget, var vi sent ute med de aktiviteter som gällde det första

budgetåret och det förra turiståret. Det var en sen start, och

vi har hela tiden fått jaga för att komma i fatt. Om en stund

kommer jag att visa att vi kanske nu har kommit något så när i

balans om man ser det över en treårsperiod, från budgetåret

1992/93 till 1994/95.

En förutsättning för vårt arbete har varit den stora

undersökning, Image Sweden, som vi genomförde i september

oktober 1992. Den utgör grunden för de insatser som Styrelsen

för Sverigebilden önskar få på olika marknader. Det innebär att

vi sätter upp ett antal viktiga mål. Vi detaljstyr inte, utan vi

har brett upplagda målinriktningar för skilda målgrupper i olika

länder. Vi talar gärna om Sverigebilderna, vilket herr

ordförande vet och själv också gör. Det finns ju inte bara en

uppfattning, en kunskap eller en attityd till vårt land, utan

det finns flera. Denna syn är grunden för en selektiv och

målgruppsinriktad marknadsföring.

En annan förutsättning för arbetet är den prioritering som

Styrelsen för Sverigebilden gjorde inledningsvis. Vi

identifierade tolv länder som viktiga för svensk turism och

delade in dem i tre prioritetsgrupper. Finland, Norge, Danmark

och Tyskland utgör den första gruppen. Nederländerna,

Storbritannien och USA utgör den andra, och Frankrike, Italien,

Schwiez, Spanien och Japan återfinns i den tredje gruppen.

När nu halva treårsperioden har gått kan vi kanske tillåta oss

att göra en grov sammanfattning i siffror av Styrelsen för

Sverigebildens förhållandevis enkla och begränsade uppdrag, som

uttrycks i fyra målsättningsparagrafer i vår förordning. Utifrån

de beslut som fattats och de reservationer som gjorts i

styrelsen skulle jag kunna sammanfatta den finansiella

situationen ungefär så här:

Jag lägger ihop 100 miljoner plus 100 miljoner med årets

budgetförslag på 88 miljoner och får då 288 miljoner kronor.

Från detta drar jag av 11 miljoner kronor, som är kostnaden för

tre års administration, dvs. för de fyra fasta medarbetarna på

denna en av Sveriges minsta myndigheter. Jag kan också dra av

kostnader för projektet Invest in Sweden, som ju kom till under

det andra budgetåret. I den fördjupade anslagsframställningen

den 1 april ställde vi ett förslag till regeringen om en

långsiktig och särskild finansiering av det projektet som en

enskild organisation. Men för två budgetår måste jag ändå

reservera 20 miljoner kronor av de 288 miljonerna. Då återstår

enligt min subtraktion 257 miljoner kronor.

Vi har investerat i runda tal 208 miljoner kronor i

marknadsföring genom Next Stop Sweden, inkl. det som reserverats

för nästa budgetår. Investeringen i marknadsföringen omfattar

den statliga basservicen på press- konsument- och

säljstödssidan, som är viktig, samt kampanjmarknadsföring på

framför allt de sju marknaderna i prioritetsgrupp 1 och 2.

Vi har övrig upphandling av marknadsföring för 12 miljoner

kronor. Projekten har bestått av kampanjmarknadsföring i

Frankrike, Spanien och Italien. Upphandlingen har skett

alternativt med Next Stop Sweden på basen av den service som vi

ändå har inom branschen.

På kunskapsområdet, dvs. inkvarteringsstatistik, turist- och

resedatabaser, m.m., har investerats 23 miljoner kronor.

Slutligen har bidrag till t.ex. Svenska turistföreningen och

medlemsavgifter i EU:s turistprogram under treårsperioden tagit

8 miljoner i anspråk. (Stycket infört i samband med

utskriftsgranskningen).

Denna mycket grova redovisning av anslagsmedlens användning

under tre budgetår summeras med att bara ca 6 miljoner kronor

återstår att besluta om för Styrelsen för Sverigebilden.

Uppgiften att så snabbt som möjligt få investeringar i

marknadsföring gjorda kan alltså så här i halvtid sägas vara

utförd. (Stycket infört i samband med utskriftsgranskningen).

Jag skall nu komma till den sammanfattning som jag vet att vi

kommer att diskutera. Jag tyckte ändå att det var viktigt att få

fram dessa siffror, eftersom Styrelsen för Sverigebilden i mångt

och mycket redan under fjolåret vid en uppvaktning hos utskottet

diskuterade möjligheten att få en förändrad modell för

samarbetet mellan stat och näring.

I diskussionen som följer kan vi behandla de tre modeller för

samarbetsformer som vi angav i vår fördjupade

anslagsframställning för ca tio dagar sedan. I en modell driver

staten och näringen verksamheten i ett gemensamt bolag genom

Next Stop Sweden. En annan modell skulle kunna vara att staten

samverkar med regionala organisationer i Sverige, finansierar

basservice och upphandlar marknadsföring av ett externt bolag.

Den tredje modellen innebär att staten själv driver, finansierar

och administrerar basservicen i den internationella

marknadsföringen.

Per-Johan Orrby: Herr ordförande! Jag skall säga något om

organisationen. Next Stop Sweden bildades för att samordna

statens och näringens insatser för marknadsföringen av Sverige

som turistland. I Next Stop Swedens styrelse sitter näringens

representanter och diskuterar insatserna med utgångspunkt från

näringens behov och erfarenheter. I Styrelsen för Sverigebilden

sitter å sin sida statens representanter och gör uppköp utifrån

sina direktiv och sitt samlade kunnande.

Nu efter två år, då samarbetet undan för undan har

förbättrats, har Next Stop Sweden, till stor del tillsammans med

Styrelsen för Sverigebilden, ändå dragit slutsatsen att staten

och näringen bör sitta vid samma bord och samplanera åtgärderna.

Vi vill därför föreslå en nyemission i vårt bolag, som skulle

vara riktad mot staten och på så sätt göra staten till

hälftenägare av Next Stop Sweden. Den andra hälften av bolaget

skulle ägas av de nuvarande aktieägarna. Detta skulle bli ett

bolag, samägt av stat och näring på lika villkor. Sverige skulle

då få en turistrepresentation som är mer jämförbar med andra

konkurrerande länders, och Sveriges utlandskontor kunde också få

en önskvärd officialitet. Vi är naturligtvis intresserade av att

diskutera också andra möjligheter för staten att vara delägare.

Vårt förslag skulle innebära att statens beslutsfattande i

turistiska frågor som gäller marknadsföring därmed överfördes

från Styrelsen för Sverigebilden till Next Stop Swedens

styrelse. Vi menar att det också skulle innebära att medel som

man beslutat lägga på marknadsföring av svensk turism och

därtill länkade åtgärder skulle gå direkt från departementet

till Next Stop Sweden.

Statens insats skall användas för att skapa den allmänna

bilden av Sverige. Det är nödvändigt för att aktörerna i

branschen skall kunna göra sin egen produktmarknadsföring.

Staten måste bekosta bilden av de rena vattnen, den klara

luften, miljön, fräschören, livsstilen, Sverige som

arrangörsland, prisläget, osv. Under ett sådant allmänt paraply

skall sedan de enskilda aktörerna bekosta beskrivningen av

hotellet, djurparken, badet eller marknaden. De kommersiella

aktörerna betalar alltså sin egen produktmarknadsföring, och det

finns prislappar som passar både stora och små aktörer.

Näringen och dess aktörer kan dock aldrig förväntas ta ansvar

för den generella marknadsföringen av Sverige, som ju i lika hög

grad gynnar konkurrenterna som dem själva. Det skulle ingen

kommersiell aktör i någon bransch göra. Den här branschen

skiljer sig dock från övriga genom att de kommersiella aktörerna

är helt beroende av en övergripande Sverigebild för att kunna

göra sin produktreklam begriplig.

Detta är ett av skälen till att staten måste vara med och

satsa på marknadsföringen av Sverige. Ett annat skäl är

naturligtvis de intäkter på 60 % av varje spenderad turistkrona

som staten får tillbaka i form av skatter eller andra avgifter.

Statens liksom näringens pengar skall användas på ett

affärsmässigt sätt -- statens insats är inte bidrag.

Next Stop Sweden bearbetar i dag tio utlandsmarknader. Det

valet baseras på statens vilja att satsa de 100 miljoner per år

som skulle gå till turismen under en treårsperiod. 90 miljoner

av dessa skulle gå till Next Stop Sweden. Beloppet anslogs när

firman startades och skulle i dag motsvara kanske ytterligare 15

miljoner.

En sådan nivå vore önskvärd i dag för att vi skulle kunna

fortsätta med nuvarande marknadssatsningar. Då skulle vi kunna

få en rimlig representation och en aktiv marknadsföring på dessa

utlandsmarknader. Men med nuvarande insats, dvs. en sänkning,

menar vi att vi måste överväga att lämna vissa marknader för att

få en rimlig balans mellan aktiviteter och personalkostnader och

kontor.

Peter Forssman: De senaste åren har varit något av en

pionjärtid för rese- och turistindustrin och intressenterna

omkring den. Som alltid efter en pionjärepok måste man utvärdera

och göra de justeringar och förändringar som behövs för att

långsiktiga mål skall kunna uppfyllas.

Vad är det då som har varit pionjärmässigt? För det första:

skapandet av Next Stop Sweden, ett marknadsföringsbolag som

faktiskt hela reseindustrin är intressenter och delägare i. För

det andra: tillkomsten av RTS. Det är första gången som

rese- och turistindustrin har en samlad branschorganisation där

alla intressenter är företrädda.

Jag menar att synen på dessa frågor och hur de skall drivas är

något som har utvecklats alltmer under dessa år, dvs. insikten

om att rese- och turistindustrin är en för Sverige viktig

industrigren med stor framtidspotential och att framtida

arbetstillfällen kommer att skapas där. För att inte gå in

alltför mycket på detaljer vill jag rekommendera en läsning av

RTS handlingsprogram, Från ord till handling, där det står en

hel del. Jag skall dock ta upp några exempel på justeringar och

förändringar som vi anser bör göras.

Vi anser att regeringen bör utse en betydande person med

kompetens som kan företräda rese- och turistindustrin på

regeringsnivå. Vi anser också att en enhet bör skapas för att

stötta både näringens och regeringens representanter med

utredningar, fakta och statistik. Enheten skall ha en

stödfunktion där fördjupad kompetens kan skapas och ställas till

statens och näringens förfogande. Denna enhet kan utgöras av

Styrelsen för Sverigebilden med ändrade uppgifter eller av ett

nytt organ.

Vi anser att Next Stop Sweden skall vara det

marknadsföringsbolag som staten och näringen disponerar för sina

gemensamma insatser. Därför bör Next Stop Sweden göras om, så

att statens intresse i bolaget blir tydligt, antingen genom

ägande, som Per-Johan Åby beskrev, eller på något annat sätt.

Vi ser också ytterligare en sak som bör göras: Det bör

avsättas arbete och resurser för att utarbeta en långsiktig plan

för den här verksamheten. Både vi som näringsrepresentanter och

enligt min uppfattning också de politiska företrädarna skulle ha

behov av en sådan långsiktig plan. Då skulle vi få möjlighet att

skapa och utveckla industrin.

Man bör komma ihåg att rese- och turistindustrin står för

närmare 4 % av BNP, sysselsätter drygt 2 % av arbetskraften,

är en högkvalitativ bransch med högt förädlingsvärde och har

framtiden för sig. Därför finns det all anledning att satsa på

den med gemensamma krafter.

Per Sörbom: Utskottet är ju ganska väl bekant med vår

verksamhet, åtminstone de delar av utskottet som vi hade nöjet

att se på besök på Svenska institutet i höstas. Men jag kan

kanske ändå påminna något om vilket uppdrag Svenska institutet

har fått av riksdag och regering. I korthet gäller följande:

Vi skall genom informationsverksamhet sprida kännedom i

utlandet om svenskt samhälls- och kulturliv, främja

kultur- och erfarenhetsutbyte mellan Sverige och andra länder,

främja utbyte inom utbildnings- och forskningsområdet mellan

Sverige och utlandet, stödja svenskundervisningen i andra länder

samt slutligen svara för verksamheten vid Svenska kulturhuset i

Paris.

När jag ändå har nämnt Svenska kulturhuset i Paris kan jag

helt parentetiskt säga att Next Stop Swedens turistkontor är

inrymt där för närvarande. Vi har hyrt ut lokalerna till dem för

en tid framåt.

I någon mening kan det sägas att hela Svenska institutets

verksamhet går ut på att stimulera utländska besök i Sverige.

Det gör vi på olika sätt, bl.a. genom att öka uppmärksamheten

kring och nyfikenheten på Sverige genom kulturutbyte. Som ett

exempel kan nämnas den pågående utställningen i Paris, Solen och

Nordstjärnan. Den lockar nu med stor framgång till sig mellan

1 500 och 2 000 fransmän per dag, och den har verkligen

medfört att Sverige har uppmärksammats ordentligt i franska

medier.

Genom utbyte på studie- och forskningsområdet och genom

svenskundervisningen ökar vi också kontaktytorna mellan enskilda

utländska personer och Sverige och svenskar. Vi producerar,

tillhandahåller och sprider också information om Sverige. Detta

sker i första hand genom våra utlandsmyndigheter, dvs. våra

ambassader, generalkonsulat och Exportrådets kontor, men också

genom företag och enskilda.

Alldeles i dagarna har vi på allvar påbörjat den

försöksverksamhet som går under namnet Info Sweden, Schweden

eller Suecia, beroende på vilket språk det gäller. Det är en

databas där man använder sig av CD-ROM-skivor. Meningen är att

en ny skiva skall produceras ungefär var tredje månad. Varje

skiva kan motsvara uppemot 64 hyllmeter litteratur. Den första

skivan görs i ett samarbete mellan Exportrådet och Next Stop

Sweden -- ett samarbete som vi tänker fortsätta med. Den

innehåller all slags Sverigeinformation men är också inriktad på

export- och turistfrågor.

Detta är en verksamhet som vi tror på i mycket stor

utsträckning, och vi kommer att fortsätta att utveckla den.

CD-ROM-läsare är en ganska billig elektronisk produkt, som

kostar ca 2 500, 3 000 kr och som kopplas till en PC. Vi

hoppas kunna placera sådana läsare på många håll jorden runt där

man kan ha användning för en sådan informationsbas. Från den kan

man sedan trycka upp all slags information om Sverige. Till att

börja med gör vi skivorna på fyra utländska språk.

Avslutningsvis vill jag bara säga att vi kanske skall tala

litet mer om vår inställning till samarbete med olika aktörer

när vi återkommer i eftermiddag.

Magnus Faxén: Jag kommer att tala mindre om turism men

desto mer om allmän Sverigeinformation. Det utredningsuppdrag

som jag fick för ganska precis ett år sedan gick ut på att jag

skulle göra en översyn av den informationsverksamhet som staten

är engagerad i, framför allt av Svenska institutet. Men

uppdraget var också att försöka komma fram till några tankar om

hur Svenska institutet och Utrikesdepartementet skall kunna

samverka med andra instanser i Sverige som får statliga medel

för informationsinsatser.

Tillsammans med två kolleger arbetade jag med att göra den här

översynen, och vi blev klara i oktober. För att göra en kort

sammanfattning kan man säga att vi gjorde ett antal

observationer.

Den första är att det finns ett behov av statligt engagemang

för den allmänna Sverigeinformationen. Den andra är att någon

typ av propagandaministerium inte får utvecklas. Det skulle inte

passa ihop med bilderna av Sverige, och det kan ju inte ligga

något svenskt intresse i att få en instans som ger ett sådant

intryck. Denna statligt finansierade svenska

informationsverksamhet måste enligt vår uppfattning kunna spegla

Sverige från alla möjliga utgångspunkter och ideologier. Den

måste också kunna spegla den löpande politiska, sociala och

ekonomiska debatt som pågår i landet. Därmed speglas också det

faktum att Sverige är ett öppet och fritt samhälle.

Frågan är då vilka verktyg man skall använda för detta arbete.

När det gäller den allmänna informationen är naturligtvis

Svenska institutet ett av de viktigaste instrumenten. Jag kan av

egen erfarenhet intyga hur värdefullt Svenska institutets arbete

är för den som representerar Sverige på en svensk

utlandsmyndighet. Det material som produceras på institutet är

mycket efterfrågat och nästan alltid mycket uppskattat -- inte

minst för att det ger en så varierad bild av Sverige och för att

man låter människor med olika politiska synsätt komma till tals

i publikationerna. Det skapar en bild av ett land där det är

ganska högt i tak.

Jag vågar lugnt påstå, att om inte Svenska institutet hade

funnits så hade vi måst uppfinna något likvärdigt. Detta är

kanske en självklarhet för den som arbetar på området, men det

förtjänar att påpekas.

En fjärde observation som vi har gjort är att de ekonomiska

resurserna ju har förändrats. Detta framgår tydligt för den som

har tittat i det lilla häfte som vi presterade. Relationen

mellan de resurser som ursprungligen ställdes till institutets

förfogande för att man där skulle kunna bedriva arbetet med den

allmänna informationen och kultur- och personutbytet har

relativt sett sjunkit i förhållande till de nya uppgifter som

lagts på institutet under årens lopp.

Det är inget fel på den andra verksamheten som bedrivs kring

forskning, studiemedel och annat. Per Sörbom kan ge exempel på

dessa verksamheter bättre än jag. Men det kan noteras att man på

grund av de minskade resurserna inte har kunna genomföra den

allmänna informationsverksamhet som riksdag och regering har

sagt skall koncentreras och prioriteras till satsningar i

Västeuropa inför vårt närmande till EU.

Till sist kan jag säga att vi också har gjort observationen

att journalistbesöken i Sverige spelar en avgörande roll för

formandet av Sverigebilderna. Det är därför nödvändigt att man

hjälper till och förser dessa besökande journalister med den

information som de behöver.

När det gäller frågan om samverkan har vi presenterat ett

förslag om bildandet av ett informationsråd. För närvarande vet

jag inte vilket beslut som regeringen kommer fram till, eftersom

frågan fortfarande behandlas.

Göran Holmquist: Jag kan börja med att konstatera att vi

har ett extremt gynnsamt exportläge i dag. Sverige som

turistland borde också ha en stor attraktionskraft.

Exporten och även Exportrådet har en väldig medvind just nu

liksom också Next Stop Sweden. Men jag tycker att

Turistfrämjandet, som det är organiserat i dag, hämmar det jobb

som Next Stop Sweden utför.

Det finns flera skäl att marknadsföra Sverige utomlands. Det

är dels en uppgift i sig att marknadsföra, dels är det ett stöd

för direkta syften som att öka exporten, locka hit fler turister

och få hit fler utländska investerare.

Det finns många aktörer på området i Sverige i dag. Bara här

är ett femtontal representerade. Det är viktigt att eftersträva

tydlighet och koncentration hos aktörerna. Inom Exportrådet

koncentrerar vi oss på en sak, nämligen export. Allt vi gör

skall vara till direkt hjälp och av mätbar nytta för svenska

exportörer. På samma sätt är det viktigt att Svenska institutet

koncentrerar sig på att sprida Sverigeinformation och att Next

Stop Sweden koncenterar sig på att få hit fler turister.

Hur skall då statens engagemang i marknadsföringen av Sverige

utomlands se ut? Låt mig beskriva den s.k. Exportrådsmodellen

som jag tror skulle kunna appliceras även på

Sverigemarknadsföring. Staten och näringslivet har kommit

överens om att ha ett gemensamt exportråd, som finns på 38

platser i Sverige och utomlands. Dessutom samarbetar man med

ambassader och konsulat. Staten betraktar det vidare som

samhällsekonomiskt vettigt att allokera vissa pengar till

allmänt exportfrämjande, dvs. att alla företag som vill

exportera från Sverige får ett basstöd. Vi besvarar exempelvis

300 000 frågor per år och finns på 38 marknader plus

samarbetsmarknader. Vi gör gemensamma aktioner. För två år sedan

sänktes vårt statliga uppdrag från 250 miljoner till 132

miljoner på tre år, vilket innebär att vi har tappat uppemot 120

miljoner.

Exportrådet finansieras också genom marknadsstyrda

företagsintäkter, vilka i år uppgår till över 100 miljoner

kronor. Det innebär att den statliga delen motsvarar 60 % och

företagsintäkterna 40 %. Nästa år räknar vi med att andelarna

skall bli 50--50 %.

Hur säkerställer då staten att Exportrådet gör ett bra jobb?

Dels finns ett representantskap, dels finns det en styrelse.

Representantskapet är partssammansatt och har fyra

representanter från staten och fyra från industrin via Sveriges

allmänna exportförening. Där diskuteras policyfrågor och

strategiska frågor. Parterna utser också en styrelse för

Exportrådet som inte är partssammansatt utan består av personer

som är bäst skickade att bedöma och besluta om Exportrådets

direkta insatser. Man skulle kunna säga att representantskapet

är en form av bolagsstämma och styrelsen en form av

bolagsstyrelse. Denna ordning har vi nu jobbat med under mer än

två år. Den fungerar alldeles utmärkt. Styrelsen bedömer vilken

nytta vi inom Exportrådet gör för svenska exportörer. Baserat på

vår marknadskunskap -- vi har direktkontakt med tusentals

exportörer varje dag -- presenterar vi affärsplaner och

budgetförslag, vilka godkänns eller underkänns. Jag har svårt

att förstå att nuvarande konstruktion på turistsidan skulle

kunna fungera mer effektivt.

Organisationen för turistfrämjandet har ett stort antal

nackdelar. Styrelsen för Sverigebilden lever långt från

verkligheten. Vi inom Exportrådet behöver inte använda dyra

konsulter för att ta reda på vad exempelvis engelsmännen tycker

om svensk exportindustri. Det känner vårt Londonkontor redan

till genom daglig aktiv kontakt med ett hundratal engelska

kunder. Styrelsen för Sverigebilden måste tänka igenom ett

totalprogram, handla upp delar och ta ett ansvar för

genomförande och mätbarhet. Vi själva gör planerna som bedöms

efter hur väl de genomförs och vilken effekt de har. Styrelsen

för Sverigebilden är en onödig överbyggnad som kostar 11

miljoner kronor för tre år, vilket vi nu fått höra. Vi klarar

oss med en styrelse som uppbär ett styrelsearvode på maximalt

150 000 kr per år -- styrelsemedlemmarna klagar visserligen.

Det statliga delägandet i Exportrådet är vettigt av flera skäl,

bl.a. för att staten är vår i särklass största uppdragsgivare.

Avslutningsvis när det gäller Invest in Sweden-programmet har

Styrelsen för Sverigebilden utomordentligt små möjligheter att

nå utländska investerare och företag samt att få svenska

investeringsuppdrag. Den allmänna informationen om Sverige som

möjligt investeringsland borde ju rimligen kunna utföras av de

100 ambassader och konsulat som finns runt om i världen. Vidare

tar vi inom Exportrådet gärna på oss uppdrag och ser till att

"sälja" svenska företag till utländska investerare.

Kerstin Aggefors: Turismprodukten skiljer sig från andra

exportvaror genom att det här är kunden som tar sig till

produkten och inte tvärtom, som är det vanliga i all övrig

exportindustri i Sverige. Detta förhållande motiverar en något

annorlunda syn på samhällets medverkan vad gäller

marknadsföringsåtgärder för turismen. För att turistnäringen,

som ju är oerhört småföretagsdominerad i Sverige och även i

flertalet andra länder, skall kunna överleva måste Sverige

marknadsföras i sin helhet utomlands och inte bara enskilda

turistattraktioner såsom hotell etc. Marknadsföringen sker i

konkurrens med alla andra turistländers. På detta område måste

självfallet samhället tillsammans med näringen ta en

förhållandevis stor del av ansvaret. Med de begränsade resurser

som finns tillgängliga anser vi på NUTEK att det är viktigt att

få till stånd en samordning av insatserna. Hur det skall ske har

vi inga synpunkter på, men det är viktigt att nå ett så gott

resursutnyttjande som möjligt.

Agneta Pettersson: Två länsstyrelser finns representerade

här. Älvsborgs län är befolkningsmässigt Sveriges fjärde största

län men befinner sig så att säga i den andra änden av turismens

relativa betydelse för näringslivet, men man skall ju vara stor

på någonting. De utländska besökarnas betydelse för vår

turistnäring betyder väldigt mycket. Ca 30 % av alla

kommersiella gästnätter bokas av utländska besökare. Det

motsvarar en av de större andelarna vid en jämförelse med övriga

län här i Sverige.

Sett utifrån att vi har en väldigt småskalig turistnäring --

men vi har ett landskap som har något att erbjuda, eftersom det

är väldigt svenskt, vilket också marknadsföringen går ut på --

har vi också en väldig potential för att tillsammans med

Bohuslän och Småland utveckla det svenska resandet till våra

regioner. Det handlar mycket om den röda stugan vid sjön och en

lång kulturhistorisk tradition, vilket är vad som i stor

utsträckning eftersöks.

Men vi är som sagt småskaliga. För att kunna utveckla vår

turism behövs en långsiktig, strategisk, kreativ och resursstark

nationell marknadsföring av Sverige. Som en del i denna kan vi

delta med våra produkter, företag och det som vi har att

erbjuda. Vi tror också att vi behöver ett klarare och tydligare

samband mellan de "p:n" som står för produkt och pris. Det finns

kanaler och promotion. Vi behöver en tydlig sammankoppling och

samverkan mellan hela den kedja som gör marknadsföringen

framgångsrik.

Leif Svensson: Räknat till antalet besökare är Dalarna

efter Stockholms län och Göteborgs län det tredje största

turistlänet. Vi har en större Sverigeandel än Älvsborg, och vi

har både en sommar- och en vintertursim.

Det jag nu säger är sett utifrån Dalarnas länsperspektiv när

det gäller utlandsturism. Vi upplever att det i dag är en oklar

organisation med Styrelsen för Sverigebilden och Next Stop

Sweden. Detta känns oklart för oss som arbetar på länsplanet och

även för dem som arbetar i kommunerna. Vi tror också att det

från utlandets sida är oklart hur vi visar upp oss på

utlandsmarknaden.

Det är viktigt att staten och naturligtvis också näringen tar

ett mycket tydligt ansvar för marknadsföringen av Sverige

utomlands. Vi är osäkra på om det skall vara en gemensam

organisation för staten och näringen eller en tydligt uppdelad

organisation på det nationella planet. Vi anser vidare inte att

det är bra att blanda ihop marknadsföring av turism och

aktiviteter för att locka investeringar till Sverige.

Vi upplever att det blir en alltför plottrig bild av

innehållet. Det viktiga för den nationella nivån är att visa på

de stora viktiga nationella attraktionerna samt också hur man

tar sig till Sverige. Vi tror inte på den landskapsvisa

detaljerade redovisning som görs i dag, vilket vi också har

redovisat för Next Stop Sweden. Den nationella nivån skall

vägleda de regionala och de lokala nivåerna i arbetet med att

marknadsföra sig utomlands. I dag lockas vi att delta i

broschyrer och i mässor på ett, som vi tycker, litet

oprofessionellt sätt. Detta är inte bra.

Hans Alsén: När vi för drygt två år sedan samlades här i

liknande syfte fanns fortfarande Sveriges turistråd kvar. Vi

bejakade dess verksamhet. Samarbetet hade varit gott. Nu har vi

sökt anpassa oss till de nya förhållanden som råder

organisatoriskt, och vi finns med som ägare i Next Stop Sweden.

Jag vill gärna reservera mig för VD:s för Next Stop Sweden

begrepp "reseindustri", vilket känns något främmande för STF. Vi

har ett gott samarbete med Sverigebildens styrelse och har

erhållit projektanslag därifrån. Vi hoppas kunna samarbeta i

överensstämmelse med de intentioner som gäller.

Som vi ser det är det viktigt att understryka att det är av

definitivt intresse att staten ekonomiskt och organisatoriskt

mer direkt finns med i någon lämplig form vid långsiktig

marknadsföring. Ett samägande mellan stat och bransch kan vara

tänkbart. Om detta har vi utöver den principiella grundsynen

inte någon alldeles bestämd uppfattning i dag, men det vore

ganska naturligt med hänsyn till att staten ju står för

grundläggande förutsättningar för turism i form av infrastruktur

i vidaste mening.

För STF är det också naturligt att vi med vår marknadsföring

och vårt innehåll erbjuder natur- och kulturupplevelser som

oftast baseras på områden och marker med samhälleligt ägande.

Slutligen ser vi det från STF:s sida som synnerligen viktigt

att den bild av landet som sänds ut över världen också har sin

motsvarighet i verkligheten. Särskilt viktigt tycker vi att det

är när områden berörs som gäller vår miljö med exempelvis

tillgängligheten till naturen -- rättigheter och skyldigheter --

varvid särskilt allemansrättens regler bör beaktas.

Göran Lindgren: Jag upplever dagens organisation som

ganska svår. Vi har ett Next Stop Sweden som i praktiken har

monopol på att förmedla Sverigebilden, men man kan inte vara

riktigt säker på hur långsiktigt ett sådant uppdrag är.

Samtidigt har Next Stop Sweden ganska tuffa egna kommersiella

mål. Jag tror att det finns risk för konflikter i denna

situation. Det kan vara svårt att förmedla en tydlig Sverigebild

om man samtidigt är beroende av 25 eller 50 intressenter som

betalar för att föra fram sina egna budskap. Man måste välja att

antingen ha en verksamhet där man handlar upp tjänsterna i helt

fri konkurrens eller att försöka hitta en mer traditionell

turismorganisation. Detta är naturligtvis i hög grad ett

politiskt val.

Jag ser mycket stora fördelar med den traditionella

organisationen, där också staten finns med som en intressent.

Man får bättre status, tydligare nationell avsändare, bättre

kontinuitet och kanske också ett något mer sammanhållet arbete.

Jag tror att det är viktigt att jobbet i en sådan organisation

är av ganska allmän karaktär. Det gäller alltså att skapa

intresse för Sverige. Kanske är det litet kontroversiellt att

säga att man inte skall ställa alltför hårda krav på

näringslivet att delta i finansieringen. Näringslivet skall

agera i nästa steg och vara mer säljinriktat.

Några viktiga saker: Jag tror att det är bra att näringen har

ett stort inflytande över det statligt finansierade arbetet, så

att det står i samklang med det som näringen i övrigt skall

göra. På så sätt får man nytta av det.

Jag tror också att man måste formulera ett mycket tydligt

statligt uppdrag, vilket man tidigare har varit dålig på att

göra, och att man måste koncentrera insatserna mycket hårt.

80--100 miljoner kronor är trots allt ganska litet i det stora

hela.

Ordförande Åke Gustavsson: Jag tar mig friheten att inleda

med att göra ett konstaterande. Det har funnits många kritiska

synpunkter på nuvarande organisation. Från början skulle

Styrelsen för Sverigebilden vara ett, som det står i

propositionen, upphandlingsorgan med uppgift att upphandla

tjänster med inriktning på att utomlands marknadsföra Sverige

som turistland. Utöver detta har nu Styrelsen för Sverigebilden

i uppdrag att handha Invest in Sweden-projektet, dvs. att locka

utländska investerare till Sverige. Man övergår från att vara en

upphandlingsorganisation till att bedriva operativ verksamhet.

Då är den naturliga frågan: Är det bra att Styrelsen för

Sverigebilden har fått också detta uppdrag?

Jan Brännström: Som bekant har det tärt på de resurser som

var avsatta från början, de hundra miljonerna. När riksdagen

fattade beslut om Invest in Sweden tog vi själva omedelbart fram

ett utredningsunderlag, som vi nu har lämnat till regeringen,

för att projektet Invest in Sweden skall lämna Styrelsen för

Sverigebilden och i stället finna en egen organisation. Vi har i

den fördjupade anslagsframställningen föreslagit att Invest in

Sweden skall vara ett statligt helägt bolag som långsiktigt

skall ha egna resurser på ungefär 25 miljoner kronor per år.

Ordförande Åke Gustavsson: Det är alltså ett uppdrag som

ni vill slippa för att i stället återgå till en situation med

upphandling av tjänster eller en utveckling på annat sätt?

Jan Brännström: Ett svenskt investeringsfrämjande har

aldrig haft någon långsiktig målsättning eller långsiktig

organisation. Vi såg att det här fanns en chans att "parkera"

projektet hos Styrelsen för Sverigebilden och att faktiskt lägga

fram ett förslag om en långsiktig organisation. Detta har vi nu

lagt fram till regeringen.

Maja Bäckström: Jag vill börja med att göra en koppling

till just marknadsföringen. Vad i marknadsföring och

Sverigeinformation påverkar resandet till Sverige mest? Är det

information om priset? Är det information om naturen och

upplevelserna här, befolkningen och hur vi bor och lever? Finns

det några skäl att samordna den mer allmänna

Sverigeinformationen med den mer kommersiella marknadsföringen

av Sverige i utlandet? Eller hör marknadföringen mer ihop med

produktutvecklingen? Jag vill initialt stanna vid dessa frågor.

Per-Johan Orrby: Jag tror att man måste vara klar över att

det inte är det ena eller det andra. Vi har inte ägnat oss åt

någon stor och djup analys över om det är priset eller naturen

som är viktigast. Men två saker är viktiga att komma ihåg. När

vi tog del av bl.a. Styrelsen för Sverigebildens undersökning

och en del andra gamla undersökningar blev det alldeles

uppenbart att vår största konkurrensfördel på utlandsmarknaderna

-- i vart fall i de stora länderna i Europa -- var den svenska

naturen. Den var anledningen till att turister reste hit. Skälet

för att inte resa hit uppgavs ofta vara att det var för dyrt. Då

har vi naturligtvis två uppgifter. Den ena är att förstärka

bilden av den svenska naturen och den andra är att, när vi nu

har möjlighet, tvätta bort bilden att det är extremt dyrt att

resa till Sverige. Dessa två bitar hänger ihop.

Peter Ander: När man talar om turism finns det alltid en

risk för att man skjuter in sig på semesterresandet. Vi måste ha

klart för oss att turism i en vidare bemärkelse, Travel and

tourism industry, som det heter på engelska, innefattar så

mycket mer än bara semesterresande. Vi är med rätta stolta över

en bra miljö, fint vatten m.m. Men vi är också duktiga på att

anordna stora evenemang såsom EM i friidrott i Göteborg,

läkarkongresser, OS och liknande satsningar. Se på norrmännen

som har gjort det vi själva har försökt att göra. Vi måste ha

klart för oss att detta handlar om en vidare bemärkelse. Vi

skall vara stolta över att vi har en stor kapacitet att

härbärgera mässor, kongresser och evenemang. Detta är också en

viktig del av Sverigeinformationen, som också ger mycket pengar

både till statskassan och till de berörda företagen.

Göran Holmquist: Låt mig tala litet om samordningen mellan

allmän Sverigeinformation och kommersiell information. Som jag

tidigare sade är det viktigt att var och en koncentrerar sig på

sin uppgift och att uppgifterna inte blandas ihop. Däremot är

det viktigt att samordna sin verksamhet. Ett bra exempel, som

Per Sörbom nämnde, är den samordning som skedde i Paris i

samband med Solen och Nordstjärnan, där vi från Exportrådet var

aktiva med seminarier och annat. Vi red litet grand på det som

Svenska institutet gjorde i form av Solen och Nordstjärnan.

Det är också viktigt att komma ihåg att svenskägda företag

utomlands har 500 000 anställda. Det är människor som vi har en

hel del att göra med -- en målgrupp som inte skall negligeras.

Det finns också ett stort antal affärsresenärer som kommer hit

till Sverige som vi också har grepp om. Var och en koncenterar

sig på sitt men man pratar med varandra.

Magnus Faxén: Det var just den fråga som Maja Bäckström

reste om samordningen och marknadsföringen av turistisk karaktär

och den allmänna informationen som jag tänkte kommentera. Frågan

finns med i översynen. Jag håller med Göran Holmquist om att det

är givet att var och en skall syssla med sitt. Men det finns

områden där man mycket väl kan finna skäl för samordning. Det

svenska deltagandet i världsutställningen i Sevilla är ett

lysande exempel på hur det inte får gå till. Där aktualiserades

exempelvis inte turismen över huvud taget. Det var ett tillfälle

som gick svensk turism ur händerna på ett häpnadsväckande sätt.

Detta visar på behovet av samverkan inför stora evenemang mellan

alla dessa organ på ett mycket handfast sätt och på ett tidigt

stadium.

Elisabeth Persson: Det verkar som om ganska många här

efterlyser ett betydligt livaktigare statlig engagemang när det

gäller turismen. Någon efterlyste närmast en avdelning inom

regeringskansliet för detta ändamål.

Jag vill ställa en fråga till representanten för NUTEK men

också till representanten för Next Stop Sweden. Från Next Stop

Swedens sida efterlyser ni ett betydligt större statligt ägande

i bolaget. Skulle ett större statligt ägande av Next Stop Sweden

ersätta eller på något sätt tillgodose det av många efterlysta

behovet av ett engagemang från regeringen? Hur ser ni från

NUTEK:s sida på de önskningar som har framkommit? Kan ni på

något sätt tillgodose dessa? Vilka förslag har Kerstin Aggefors

i så fall?

Per-Johan Orrby: Ett statligt ägande skapar i sig inga nya

pengar till marknadsföringen. Men vårt synsätt har varit att om

vi begär att staten skall ha ett starkt engagemang i denna fråga

måste vi också tillerkänna staten ett inflytande över

verksamheten. Vi menar att det bäst sker genom att man sitter

runt samma styrelsebord och inte genom att ha olika

organisationer som arbetar på tvärs med varandra.

Kerstin Aggefors: Från NUTEK:s sida skulle vi kunna

medverka främst vad gäller utredande analys, framtagande av

basfakta eller genom medverkan till att sådant sker. Däremot har

vi inte någon direkt kompetens för mer operativt arbete.

Peter Forssman: Att jag tog upp dessa frågor beror på att

vi inom RTS är angelägna om att var och en skall syssla med

sådant som man är bra på och som man har förutsättningar för. Vi

tycker att Next Stop Sweden skall vara det marknadsföringsbolag

som vi gemensamt behöver. Utredningsresurser, basfakta, kunskap

och kompetens som NUTEK representerar är bra men bara ett

komplement. Vi anser att det fortsatt måste finnas någon på

departementsnivå som håller ihop frågorna och inte minst också

fördelar runt dem i den statliga sfären. Det finns nästan inte

någon fråga i den här branschen som bara berör ett enda

departement -- de skall samordnas med Kulturdepartementet,

Arbetsmarknadsdepartementet osv. Vi saknar mycket denna

samordnande kraft på högre nivå.

Hugo Hegeland: Jag vill ställa en fråga till Göran

Holmquist på Exportrådet. Många små och medelstora företag

klagar över att de ruineras på kapital till följd av den

devalverade kronan. De har i stor utsträckning tagit utlandslån.

De har uppmanats av bankerna att göra så, eftersom man aldrig

mer skulle devalvera i Sverige. Dessutom fick de otroligt höga

marginalräntor i samband med turbulensen kring valutapolitiken.

De säger: Vi har inte råd att ensamma stå för kostnaderna när

det gäller nödvändiga exportinsatser.

Göran Holmquist nämnde att Exportrådet, om jag uppfattade det

rätt, gav 300 000 kr i stöd till dem som vill börja exportera

till utlandet. De hävdar nu att det är för litet. De pekar också

på att anslaget till Exportrådet dragits ner från 275 miljoner

till 150 miljoner. Man tyckte naturligtvis att detta var helt

fel.

Men anledningen var ju den att Exportrådet inte skulle

engagera sig i marknadsföringsåtgärder utan i första hand i

upplysning, information och rådgivning.

Mina första frågor är då: Hur har detta fungerat i och med

denna kraftiga neddragning? På vilket sätt har Exportrådets

verksamhet förändrats? På vilket sätt har detta gått ut över

företagen?

Göran Holmquist: För två år sedan fick vi direktivet att

det skall finnas ett Exportråd, och det är vi tacksamma för,

samtidigt som det statliga uppdraget skars ned från 250 till 130

miljoner. Det var en rätt nyttig process. Vi utsattes för ett

omvandlingstryck där vi tvingades att värdera det som vi gjorde.

Det rådde inga tvivel om att vi tidigare utförde ganska många

allmänna saker som inte var direkt målinriktade. Vi har alltså

under denna process tvingats att konkretisera den nytta vi gör

för företagen. I dag har vi ett starkare och spänstigare

Exportråd än vad vi hade för två tre år sedan. Vi har också mer

konkreta program där vi hjälper exportföretagen. Vi har ett

program där vi anställer 100 exportsäljare som jobbar direkt i

företagen. Vi hjälper företagen att öppna representationskontor,

söka agenter, göra marknadsstudier och annat ute i världen.

T.ex. i Japan finns det ett tjugotal svenska företag som vi

hjälper. När det gäller vårt arbetssätt har vi således skapat

ett starkare och spänstigare Exportråd.

Beträffande pengar för satsningar är det i dag ganska rörigt i

Sverige. Det finns pengar, men det är väldigt få som vill ta

risker. Jag tror inte att man skall ge Exportrådet mer pengar

för den operativa verksamheten. Däremot skulle jag välkomna en

fond ur vilken vi kunde ta ut pengar och ta risker när det

gäller att hjälpa mindre och medelstora företag att satsa på

internationell marknadsföring. Det skulle nog behövas. Men man

skall inte bara okritiskt sätta in mer pengar i Exportrådet. De

små och medelstora företagen skulle nog inte bli mer nöjda för

det. Men jag skulle gärna se en fond på ett antal hundra

miljoner som vi skulle kunna använda. Vi hade för ett par år

sedan någonting som hette SPE-nämnden som kunde hjälpa till med

pengar när det gällde företagens internationella offerter.

Hugo Hegeland: Det var ett mycket glädjande svar, att

besparingarna hade fått den goda effekt som vi politiker hoppas

på när vi drar ner på utgifterna. Göran Holmquist nämnde

tidigare att man inom Exportrådet hade någonting som kunde

liknas vid en bolagsstämma och en bolagsstyrelse. Då undrar jag

om man för att få medel har varit inne på den originella idé som

Orrby presenterade, nämligen att man skulle kringgå en

restriktiv statlig budgetpolitik genom att erbjuda staten att

delta i en nyemission i någon bolagsform.

Göran Holmquist: Nu är inte Exportrådet något företag. Vi

har försökt att bli kloka över vad vi egentligen är, och det

närmaste vi har kommit är en sluten ideell förening.

Verksamheten baseras alltså på ett avtal mellan staten och

näringslivet. Vissa delar är bolagiserade: Språktjänst,

Industrilitteratur och även den verksamhet där man hjälper till

att inrätta representationskontor runt om i världen. Vi har

alltså inte denna möjlighet, eftersom vi inte har något kapital

att spela med.

Vi har dragit ner antalet anställda med bort emot 100 personer

utan att få ett enda öre i omstruktureringsbidrag. Vi har alltså

haft vissa svårigheter.

Charlotte Branting: Jag vill ställa min fråga till Jan

Brännström. Du omnämnde i din inledning tre modeller för

framtida eventuell organisation. Dessa modeller finns också med

i den framtidsanalys som ni har skickat över till regeringen.

Kan du i dag säga vilken av de tre modellerna som du själv

föredrar? Har du några synpunkter på hur man från näringslivet

ser på detta, eftersom det står i papperet att ni skall

diskutera detta med näringslivet?

Jan Brännström: Modellerna står i prioritetsordning. Den

första är den modell som här har diskuterats av andra, dvs. att

staten och näringen -- t.ex. Next Stop Sweden -- skall driva den

internationella marknadsföringen i ett gemensamt bolag. Man

måste komma i håg att det som vi vid Sverigebilden har ansvar

för är bara den internationella biten, vilken utgör bara 20 %

av den totala turismen här i landet. Det är alltså detta segment

som vi talar om.

De andra alternativen kommer i en fallande prioritetsordning.

Den sista lösningen, dvs. att staten tar hand om det

fullständiga ansvaret, bottnar i den utgångspunkten att man --

som i Exportrådet -- inom detta gemensamma bolag måste hitta en

andel i omsättningen där staten och näringen har ett rimligt

förhållande mellan varandra. Om inte delad finansiering kan

uppnås måste staten ta hela ansvaret. I den verksamhet som vi

hade från början och som vi i dag har ställer vi betydande krav

på medfinansiering i de projekt som vi upphandlar, t.ex. genom

Next Stop Sweden. I en bolagsbildning måste man också säkra

näringens medverkan i den gemensamma marknadsföringen.

Stina Eliasson: Vem sköter marknadsföringen av den mer

småskaliga turismen, den s.k. landsbygdsturismen? Det är

faktiskt ganska många som efterfrågar den typen av rekreation.

En stor del av de små företagarna har varken råd, kunskap eller

möjlighet att marknadsföra sig. Vem sköter detta?

Ofta hamnar de små företagarna mellan flera stolar. Det vore

intressant att höra vad länsstyrelsefolk säger om detta.

Peter Anders lilla anförande var som ljuv musik. Han talade om

vad ett OS kan betyda. Det ger inte bara pengar till

statskassan, utan det ger också en fantastisk möjlighet att

marknadsföra Sverige. Ett vinter-OS i Östersund skulle

naturligtvis sitta väldigt bra. Jag förutsätter att alla här

närvarande i sin marknadsföring av Sverige särskilt betonar

detta. Men det var intressant och härligt att höra vad ett OS

och även andra stora evenemang betyder. Det var alltså fråga om

landsbygdsturismen och marknadsföringen av ett vinter-OS.

Agneta Pettersson: I och för sig är marknadsföringen av

ett enskilt företags produkter alltid ett ansvar för den som

äger produkten och företaget. Det finns naturligtvis särskilda

svårigheter för ett litet företag. Ofta rör det sig om företag

där kanske bara en liten del av verksamheten består av

turistverksamhet. Det finns olika typer av sammanslutningar. Som

ett exempel kan nämnas Bo på lantgård, där man gemensamt

marknadsför sig med hjälp av Turistrådet -- åtminstone fungerar

det så i vår del av landet.

Marknadsföring sker också via kommuner och de kanaler som

finns tillgängliga lokalt och i närområdet till de kunder och

marknader som man riktar in sig på. Men det är klart att det

lilla företaget aldrig kommer att kunna marknadsföra sig

internationellt eller på de marknader som ligger långt bort. I

det sammanhanget måste det finnas en ordentlig, resursstark,

strategisk och långsiktig marknadsföring av Sverige, där man kan

införa t.ex. landsbygdsturism som ett begrepp. Det kan då

kopplas till t.ex. boende med aktiviteter som kan paketeras och

så småningom väljas.

Leif Svensson: Jag har samma uppfattning som Agneta

Pettersson, att de lokala och småskaliga sakerna måste bli något

slags begrepp på utlandsmarknaden, ungefär som bed-and-breakfast

i England. Det är ingen mening att på långt avstånd försöka

marknadsföra en stugby eller en bondgård, utan det måste skapas

begrepp och sättas etiketter.

Sedan vill jag upprepa det som jag tidigare sade. När det

gäller marknader utanför vårt land måste vi koncentrera oss på

vissa tydliga attraktioner, vissa begrepp som gör att folk

förknippar detta med Sverige. Vi måste komma ihåg att det finns

småskalig turism i alla länder. Det finns hotell, pensionat och

campingplatser överallt. Vi borde komma tillbaka till den

diskussionen när vi skall tala allmänt om turistarbetet inom

landet. I fråga om utlandet måste vi bestämma oss för vissa

saker som skall lyftas fram och som kan förknippas med Sverige.

Stina Eliasson: Man måste sätta etikett på vad det handlar

om. Den småskaliga landsbygdsturismen är ett begrepp.

Visserligen kan det finnas liknande begrepp i andra länder, men

det finns inte t.ex. levande fäbodar någon annanstans. Vi har

också sameturismen. De små företagen kämpar på allt vad de

orkar, men de måste få draghjälp på samma sätt som de stora

företagen. Jag hade väntat mig att också Next Stop Sweden skulle

yttra sig i detta sammanhang.

Per-Johan Orrby: Det finns flera olika bra exempel på hur

man kan marknadsföra det småskaliga företaget. Ett sätt som vi

tidigare här har hört litet grand om är att landskapen,

destinationen som sådan, har möjlighet att inrymma mindre

företag och på det viset lyfta fram dem. Vi lyfter fram också

små attraktioner med hjälp av faktablad och liknade, även om de

inte finns med i de stora annonserna.

Bo på lantgård har nämnts, och jag tycker att det är ett

utmärkt exempel på hur man har utvecklat en ny produkt som vi

kan bli starka på och som också har utvecklats utifrån

marknadens behov. Det finns flera bra exempel på hur vi kan

utveckla den här typen av produkter, men det krävs ett samarbete

och en samordning för att vi skall få fart på sådana saker.

Rent generellt kan man säga att om vi når framgång med

turismen, om det kommer hit mycket folk, då gynnar detta också

de små aktörerna, inte bara i storstäder utan också på

landsbygden.

Rose-Marie Frebran: Hearingen i dag skall ju handla

framför allt om organisationsfrågor. När det gäller ett större

statligt engagemang, t.ex. att staten går in som delägare i

marknadsföringsbolaget, har vi fått rätt klara signaler. Däremot

har i alla fall inte jag uppfattat så mycket i fråga om synen på

Magnus Faxéns förslag om Rådet för Sverigeinformation. Jag

skulle vilja ha ett kort svar från såväl Styrelsen för

Sverigebilden som Next Stop Sweden, Svenska institutet och RTS

på frågan vad man anser om just detta konkreta förslag.

Jan Brännström: Sverigebilden sade i sitt remissvar till

Faxéns utredning klart nej till förslaget om inrättandet av ett

informationsråd. Vår argumentation byggde på att vi uppfattar

Svenska institutet som det centrala organet och navet i den

allmänna Sverigeinformationen genetemot omvärlden. Hos Svenska

institutet bör man kunna härbärgera en organiserad samordning

mellan olika aktörer, t.ex. Sverigebilden, Next Stop Sweden,

Exportrådet m.fl. Precis som man varje sommar lyckas med på

Sveriges största arbetsplats, nämligen den svenska skolan, bör

också vi som jobbar med Sverigeinformation i utlandet kunna

sätta oss ner och göra ett schema och se var det uppstår

kollisioner och vad som skulle kunna samordnas. För denna

samordningsfunktion behövs det inte något informationsråd. Den

kan man lägga hos Svenska institutet.

Per Sörbom: Vi från Svenska institutets sida ansåg att

Magnus Faxéns idé var tilltalande. Däremot ställde vi oss litet

tveksamma inför förslaget till finansiering. Vi tyckte att det

var litet oklart varifrån pengarna egentligen skulle tas. Vi

antydde försiktigt samma sak som Jan Brännström nämnde alldeles

nyss, nämligen att vi var beredda att ta på oss ett

samordningsansvar. Vi tycker fortfarande att denna fråga inte

skall dö bort. Det är viktigt att finna någon form för samråd

mellan de viktigaste aktörerna.

Eftersom frågan är uppe nu kan jag nämna att institutet har

tagit upp en gammal idé. Det är någonting som vi kallar för en

utrikeskalender som vi på försök skall producera. Det är precis

den schemaläggning som Jan Brännström efterlyste. Det är alltså

ett försök att sammanställa det som sker inom

Sverigeinformation, kultur, utbildning och forskning i

exportfrämjande turism, dvs. stora svenska aktiviteter och

engagemang i utlandet. Vi planerar att försöka ha denna kalender

löpande från 1994 till 1996. Vi kan då se tre år framöver vad de

olika aktörerna kommer att satsa på. Om t.ex. Exportrådet skall

göra en stor satsning i Korea i november är det ju väldigt bra

för de andra aktörerna att veta att de kan haka på. Om Svenska

institutet engagerar sig i det stora emigrationsjubileet i

Amerika 1996 är det ju väldigt nyttigt att Exportrådet vet att

man kan vara med lika väl som Per-Johan Orrby vet att det då

kanske är idé att lyfta fram turistverksamheten. Detta är alltså

ett projekt som fanns för sju åtta år sedan, men som dog ut,

eftersom det var svårt att hantera. Vi gör nu ett nytt försök

att skapa den här modellen.

Göran Holmquist: Vi har ungefär samma syn, nämligen att

det är bra med samordning. Vi vill inte, som det föreslogs, ha

en ny myndighet. Vi tror att det vore tokigt med en sådan.

Som ansvarig för Exportrådet, som ansvarig för Next Stop

Sweden och som ansvarig för Svenska institutet bör man

egentligen ha två uppgifter, dels att sköta sitt revir och sitt

pastorat på ett bra sätt, dels att det bör finnas någon form av

nationellt mandat att samordna sin verksamhet med de andras och

vara med och bedöma vad som är vettigt att göra när det gäller

stora manifestationer. Vi tror på ett informellt samråd. Det

hänger mycket på de personer som befinner sig i ledningen för de

olika organsisationerna. Jag tror inte heller att det behövs

speciella pengar för detta. Var och en måste ju se nyttan av det

som åstadkoms vid dessa samlingar. Svenska institutet är en

mycket bra samordnare.

Peter Forssman: De flesta kloka ord har redan sagts. Jag

vill bara tillägga en sak. Sverige är trots allt ett ganska

litet land med ganska små resurser. All samordning som vi kan

åstadkomma för att därigenom få bättre fokus och koncentration

är av värde. Vi ansluter oss till en sådan informell samordning

som redan har skett mellan de olika aktörerna, gärna i Svenska

institutets regi. Alltså: inga nya myndigheter.

Per-Johan Orrby: Jag instämmer i det som här har sagts. Vi

vill inte heller att det skall inrättas någon ny myndighet eller

något nytt organ. Varje enskild organisation skall styras via

sin egen styrelse och hålla sig till sin arbetsuppgift. Däremot

tror också vi att det finns mycket att vinna på ett samarbete

när det gäller olika aktiviteter. Det kan röra sig om

broschyrer, världsutställningar eller liknande i de sammanhang

där de enskilda organisationerna har en klar nytta av en sådan

aktivitet. Alltså: ingen ny organisation.

Magnus Faxén: Det var ingen tillfällighet att jag kom fram

till förslaget om en ny myndighet. Det baserades på sorgliga

erfarenheter. Det är roligt att höra cheferna för dessa olika

institutioner nu betyga sin vilja till samarbete. Som chef för

press- och informationsenheten på UD hade jag för tolv år sedan

nöjet att sammankalla era företrädare till det som då var ålagt

UD:s press- och informationsenhet, nämligen samordningsmöten

som skulle hållas två gånger om året. Bristen på intresse kunde

inte ha markerats tydligare än av att institutionernas chefer

skickade sina andra- eller tredjemän som satt och tjuvhöll på

vilka evenemang man planerade för nästkommande budgetår. Man

bevakade sina revir.

Jag är ledsen, men jag har fortfarande den här erfarenheten

ganska levande i minnet. Inte heller jag är någon vän av att

skapa en massa nya myndigheter, men jag kunde inte hitta någon

annan utväg. Om detta samordningskansli skall få tänder och inte

bli alldeles tandlöst måste det tilldelas vissa medel som man

har beslutanderätt över. Man måste kunna använda dessa medel för

att gå in och underlätta för de samverkande organisationerna att

göra vissa insatser under t.ex. en världsutställning eller en

bred Sverigekampanj, som täcker såväl kultur och turism som

export. Det skulle kunna vara av värde.

Om man nu inte vill ha denna myndighet och är beredd till en

samverkan, kan man lägga samordningsansvaret på t.ex. Svenska

institutet. Men Svenska institutet måste då också få vissa

resurser. Vi vet alla att det inte finns några nya pengar att ta

till. Vill man samarbeta och försöka ha glädje av vad parallella

organ kan göra i en samverkan, får man också finna sig i att man

får avstå från vissa medel. Jag tror att det är den enda

lösningen.

Rose-Marie Frebran: Jag har lyssnat väldigt intresserat

till dessa inlägg, och det tror jag att också mina

politikerkolleger här har gjort. Vi får naturligtvis väga samman

de olika synpunkterna. I frågan om ny myndighet eller ej verkar

det ändå som att alla är överens om behovet av samverkan. Man

får hoppas att Magnus Faxéns bild från det förgångna verkligen

är förpassad just till det förgångna. Många har lyft fram

Svenska institutet som den institution som skulle kunna ha detta

samordningsansvar. Detta ansvar måste i så fall vara mycket

tydligt för att man skall få de "tänder" som efterlyses.

Ordförande Åke Gustavsson: Det råder en viss turbulens när

det gäller frågan om hur den nuvarande organisationen skall

anpassas. Det är ett ämne som man kan spinna vidare på. Som

Rose-Marie Frebran sade får vi väl anledning att fundera vidare

ganska ordentligt, eftersom det trots allt handlar om väldigt

centrala frågor.

Leo Persson: Jag vill ställa en fråga till Jan Brännström

och representanter för Next Stop Sweden. Inledningsvis förordade

Jan Brännström att staten och näringen gemensamt skulle kunna

åstadkomma en modell utifrån de tre givna. Strax efteråt kom det

en kommentar från Next Stop Sweden, som kunde uppfattas som att

Sverigebilden var helt överflödig vid en konstruktion av den här

typen. Staten och Next Stop Sweden skulle då kunna ha ett

gemensamt ansvar, vilket kanske inte utsades så väldigt tydligt.

Senare sade Göran Lindgren att Next Stop Sweden har ganska

tuffa mål och att det ibland uppstår konflikter mellan de

samarbetspartner som skall vara med och ta fram de produkter som

skall säljas utanför landet.

Mina frågor är då: Ser Jan Brännström en viss fara i en

lösning som innebär att Next Stop Sweden slås ihop med

Sverigebilden till någon form av myndighet? Eftersom ni

presenterar så väldigt många olika alternativ, ser ni det så,

att det inte finns någon riktig modell i dag och att man inte

riktigt vet vilken modell som är den rätta? Eller försöker ni

anpassa modellerna så, att de på något sätt skall passa oss

politiker?

Jan Brännström: Nej, vi försöker inte hitta en modell som

skall vara politikeranpassad. Däremot vill vi hitta en modell

som gör att marknadsföringen av Sverige blir effektiv. Det är

därför som vår styrelse har grubblat och i den fördjupade

anslagsframställningen målat upp tre olika modeller i -- som jag

tidigare sade -- prioritetsordning.

Leo Persson undrade om vårt första förslag innebär att man

skall slå ihop Sverigebilden som myndighet med Next Stop Sweden.

Men det är inte alls det som är meningen. Det uppdrag som

Styrelsen för Sverigebilden i dag har framgår av den första

paragrafen. Den säger att vi skall bidra till spridandet av

information om Sverige utomlands och bistå med sådana

exportfrämjande marknadsföringsåtgärder som kommer svenskt

näringsliv och då främst turismen till godo. Vi skall fullgöra

vår uppgift genom att upphandla tjänster som marknadsför

Sverige. Denna paragraf upphör i realiteten. Statens ägande i

Next Stop Sweden tas därigenom över.

Efter lunch kommer vi att diskutera annat som regleras av vår

andra paragraf, nämligen Sverigebildens renodlade

myndighetsuppgifter. Men den upphandlande rollen, som den nu

definieras, skulle upphöra. Däremot -- och det vill jag

poängtera -- skulle inte kraven på hur upphandling enligt

konkurrenslagstiftningen över huvud taget skall gå till

förändras för det nybildade bolaget.

Leo Persson: Jag skulle vilja ha en kommentar kring detta

med de tuffa mål som man har inom Next Stop Sweden och de

operatörer som man samarbetar med. Finns det något fog för att

målen uppfattas som litet tuffa och för att man inte hänger med

ordentligt?

Per-Johan Orrby: Det är alldeles uppenbart att kravet på

och målsättningen en 50-procentig finansiering, dvs. lika mycket

från stat och näring, är mycket tufft. Om detta krav blir

absolut, blir det naturligtvis mycket svårt att experimentera på

nya marknader. Då får man ägna sig mera åt den allmänna neutrala

Sverigeinformationen. Hela agerandet blir väldigt kommersiellt.

Det måste man ha klart för sig. Därför måste man införa denna

50--50-finansiering successivt, så att näringen kan anpassa sig

till detta krav.

När det gäller organisationsfrågan är det också viktigt att

komma ihåg att det aldrig har varit avsikten att Next Stop

Sweden skulle bli en myndighet. Det skulle vara en organisation

för marknadsföringen av Sverige som turistland. Det innebär att

det skall flyttas dit funktioner som hör till marknadsföringen

och som gör att man kan göra en tydlig och bra marknadsföring.

Det skall också finnas en direktkoppling mellan staten och detta

bolag. Det var också detta som skulle vara en viktig

grundpelare.

Åke Brandt: Det mål som är uppsatt är naturligtvis tufft.

Den marknadsföring som Next Stop Sweden gör i samarbete med de

kommersiella aktörerna är inte tillräcklig för att klara målen.

De kommersiella aktörerna gör en helt annan insats på marknaden

än den som görs i samarbete med Next Stop Sweden.

Kortsiktigheten i turistsatsningarna genom Next Stop Sweden och

de resurser som Next Stop Sweden får gör att de kommersiella

aktörerna är tveksamma till att satsa på ett samarbete.

De företag som jag representerar, när jag inte representerar

RTS, avsätter ungefär 75 miljoner på marknadsföring och

försäljning på närmarknaderna. För det samarbete som vi har med

Next Stop Sweden, där vi ju är en av de största aktörerna,

avsätter vi enbart 0,6 % av våra totala marknadsföringsmedel.

Om man skall få ett utvidgat samarbete måste det bli en

långsiktighet, som gör att den gemensamma marknadsföringen kan

öka. De kommersiella aktörerna avsätter oerhört mycket mer

pengar för att marknadsföra både Sverige och sina egna

produkter. Därigenom kan det finnas en möjlighet att nå det

tuffa målet.

Elisabeth Persson: Vi har diskuterat nu i en och en halv

timme, och jag förstår att det är gräddan inom svensk

marknadsföring när det gäller turism som jag har framför mig.

Jag måste säga att jag fortfarande inte riktigt förstår varför

inte samordningen mellan de olika kompetenserna fungerar. Kan ni

förklara det för mig? Det är många som antyder att det finns en

stor brist. Men förklara för mig på ett sådant sätt att jag

förstår vad det är som inte fungerar och varför. Tack!

Peter Forssman: Det har hymlats om ett problem som har

funnits sedan Styrelsen för Sverigebilden och Next Stop Sweden

bildades. Det problemet hänger ihop med att Next Stop Sweden är

rese- och turistindustrins eget bolag med ägare från precis hela

branschen, ett bolag som skall marknadsföra Sverige. Sedan fick

Styrelsen för Sverigebilden uppdraget att upphandla

marknadsföring i konkurrens, som det heter. Vilka skulle man

upphandla hos? Ja, Next Stop Sweden. Vilka andra finns det att

upphandla hos? Ja, det är vi, Svenska rese- och

turistindustrins samarbetsorganisation.

Vi ålades alltså att konkurrera med oss själva. På det sättet

hamnade vi på en omöjlig sits. Det gjorde inte bara vi utan även

Sverigebilden och Next Stop Sweden. Det har tagit ungefär två år

att komma någorlunda till rätta med detta. Vi har hela tiden

sagt att man bör ändra på det här, och upphandlingsuppdraget bör

flyttas över in i den här organisationen. Det är en av

anledningarna till att det faktiskt har varit litet trögstartat.

Elisabeth Persson: Håller ni andra med om denna

förklaring?

Jan Brännström: Vid all den upphandling som vi hittills

har gjort har vi varit tvungna att gå till regeringen för att

begära undantag från upphandlingsförordningen.

Leif Svensson: Det är helt klart att när Styrelsen för

Sverigebilden har bestämt att satsa pengar på någonting inom

utlandsmarknadsföringen har man lagt det på Next Stop Sweden,

som då vill ha samfinansiering bl.a. med länsstyrelser eller

länssamarbetsorgan för turismen. Det här är inte någon enkel

sak, vilket jag också påpekade i mitt inledningsanförande. Det

känns inte som att man har en riktig dialog utifrån en jämbördig

position. Allting är redan klappat och klart. Det är egentligen

bara att "hoppa in" och bestämma om man skall ha en kvarts sida,

en halv sida eller två sidor i t.ex. Tysklandsbroschyren. Jag

förstår att det finns mycken kompetens på central nivå, men det

här är inget bra system. Det måste vi komma till rätta med.

Birgitta Wistrand: Jag skulle vilja spåna litet vidare i

frågan om samarbete och samverkan. Det är inte så som man kan

tro, att brister i samverkan är någonting som började uppstå när

Next Stop Sweden och Styrelsen för Sverigebilden satte i gång

sin verksamhet. När vi från riksdagen försökte att få

effektivare marknadsföring av Sverige som turistland var det

därför att vi visste att dessa problem fanns.

Låt oss vara ännu mera grundläggande i organisationsfrågan.

Det handlar om samverkan om information om Sverige utomlands. Om

vi skall kunna organisera den så att det blir samverkan och att

det Magnus Faxén nämnde inte skall fortsätta, hur skall vi då

organisera den allmänna informationen om Sverige utomlands, i

vilken också turistinformation ingår? Är då en modell av

Exportrådets utseende riktig? Skall man lägga ner några

verksamheter, institut eller myndigheter i stället för att lägga

till några? Det är kanske detta som behövs?

Alla här har talat om samverkan, men vem tar initiativ till

samverkan? Vill Per Sörbom ta initiativ till samverkan och i så

fall hur? Måste samverkan kosta mera pengar? Magnus Faxén sade

att 30 miljoner mer behövs.

Jag skulle från branschens och myndigheters företrädare i dag

vilja höra hur de vill att samverkan skall gå till. När tänker

ni starta det första samverkansprojektet? Det skall inte bara

vara ett schema där ni berättar för varandra vad ni skall göra

1994 och 1996. Samverkan startar ju när man gör upp en

strategisk plan för vad man vill satsa på om fem eller tio år,

och så bygger man upp ett ordentligt projekt.

Jag vill höra Per Sörbom, Per-Johan Orrby och Jan Brännström

men gärna också Peter Forssman.

Per Sörbom: Det enkla svaret på frågan är ja. Jag tar

väldigt gärna ansvar för detta. Jag kan nämna att vi redan har

börjat. Jag nämnde någonting om CD-ROM-projektet som ju i högsta

grad är ett sambruk av Exportrådet, Next Stop Sweden och Svenska

institutet. Det är en väldigt nyttig början. På det viset ger vi

varandra information om varandra, samtidigt som vi har

kontinuerligt samarbete.

Jag nämnde listan över vad som planeras utomlands. Det är

också någonting som gör att vi ganska ofta måste vara i kontakt

med varandra för att ha kontroll över vad som ligger i

planeringen. Vi har dessutom några konkreta projekt. Förra året

blev vi färdiga med en Sverigekarta, Map of Sweden, som vi har

producerat tillsammans med Next Stop Sweden och som nu finns

runt om i världen, på turistkontoren och på

utlandsmyndigheterna. Den har visat sig vara en bra satsning.

Just nu planerar vi en allmän Sverigebroschyr tillsammans med

Exportrådet och Styrelsen för Sverigebilden, en grundläggande

broschyr som skall finnas på turistkontor, Exportrådets kontor,

utlandsmyndigheter -- vi distribuerar till dem som vi närmast

har att göra med; andra distribuerar genom sina kanaler.

I denna allmänna Sverigebroschyr skall det kunna vara möjligt

att blada in någonting Exportrådet i just det land som är

aktuellt vill betona. Man kan alltså få fram exportfrämjande

åtgärder i Tyskland genom att i den tyskspråkiga broschyren

blada in en extra information om sig själv. På samma sätt kan

alltså turistnäringen göra.

Detta är naturligtvis inte tillräckligt men en bra början. Jag

vill säga som Göran Holmquist, att det här naturligtvis mycket

är en personfråga, som den -- som Magnus Faxén på sitt

diplomatiska sätt antydde -- också hade varit för ett antal år

sedan.

Jag ser optimistiskt på möjligheterna till fortsatt samarbete.

Jan Brännström: Per Sörbom har gett ett bra exempel på vad

det handlar om, nämligen samarbete om konkreta projekt. Jag

skall bara tillägga ett, projektet att producera en ny

Sverigefilm där Exportrådet, Svenska institutet och Styrelsen

för Sverigebilden samverkar.

Per-Johan Orrby: Några ytterligare exempel på samarbete.

Det finns ett vikingaprojekt i USA, där vi gör en film med bl.a.

Frank Frost och som Next Stop Sweden och Svenska institutet är

inblandade i. Projektet Best of Sweden är ett annat exempel på

samverkan. Jag tycker också att man kan understryka att vem som

helst kan ta initiativet till samverkan, om man har ett

samverkansbehov. Det behöver inte vara en byråkratisk process,

utan en enskild person kan ta initiativet.

Det är en sak som ibland kan krångla till det hela. Det är att

vi inom turismen, när vi skall spendera av våra knappa resurser,

har behov av att få en långsiktighet på de marknader där vi

agerar. Next Stop Sweden, Svenska institutet och Exportrådet

agerar inte på samma marknader. Next Stop Sweden är på betydligt

färre marknader. Att göra engångsinsatser på avlägsna marknader

ger tyvärr inte särskilt bra resultat. Det är ett av problemen.

Göran Holmquist: Ytterligare ett exempel på samverkan, som

Birgitta Wistrand mycket väl känner till, är Annual Report

Sweden, Årsrapport Sverige. Den kommer ut för tredje året och

publiceras i början av juni.

Jag tycker att vi blandar ihop två saker. Det ena är statens

roll som ägare i Next Stop Sweden, det andra rollen som

uppdragsgivare. Man måste alltid skilja på ägarrollen och

uppdragsgivarrollen. Ägarrollen handlar om att tala om vad

organisationen skall göra, vad uppgiften är, vad man har för

mål. Uppdraget handlar om det som skall utföras. Staten lägger

ett uppdrag på Exportrådet att förse svenska exportörer med en

viss basservice. Om Exportrådet gör ett bra eller ett dåligt

jobb avgörs av en styrelse. Den styrelsen representerar

näringen.

Med det resonemanget tycker jag att Styrelsen för

Sverigebilden blir ganska onödig om man går in för ett

50--50-ägande och definierar uppdraget på det här sättet.

Peter Ander: Ett litet förtydligande: Staten äger

ingenting i Next Stop Sweden för närvarande. Vad som nu

diskuteras är en förändrad ägarbild.

Jag kan säga så här i samordningsfrågan: Jag tycker att

näringen på ett beundransvärt sätt har samlat sig. Vi har skapat

ett gemensamt marknadsföringsbolag, Next Stop Sweden. Vi har

skapat en gemensam organisation för att framföra synpunkter,

nämligen RTS. Det finns alltså en samordning av betydande mått

som ägt rum under de senaste åren inom näringen, en näring som

är omvittnat mångfasetterad och småskalig men som också har

stora komponenter.

Vi från näringens sida efterlyser en samordning i

regeringskansliet mellan de olika delar som berör verksamheten.

Det är snarare samordningen på den statliga sidan och inom

regeringskansliet som är problemet. Näringen som är samlad, i

dialog med samlade regeringsföreträdare, kan arbeta fram en

långsiktig plan med gemensamma mål. Har man gemensamma mål, då

är det inte särskilt svårt att samordna olika projekt.

Birgitta Wistrand: Är Exportrådsmodellen att föredra för

en sådan organisation? Hur skulle ni vilja -- jag frågar Peter

Forssman som är ordförande i RTS -- att en sådan

samarbetsorganisation skall se ut för att den skall kunna

fungera, för att vi skall kunna -- som jag gärna önskar --

fördubbla turismen i Sverige på fem år? Skall det vara

Exportrådsmodellen, eller vad skall det vara?

Peter Forssman: Väldigt många här förordar

Exportrådsmodellen. Vi är öppna för att gå den vägen. Det

förutsätter -- vilket jag sagt hela tiden -- att det finns en

framträdande profil, sakkunnig, på regerings- och

departementsnivå.

Ordförande Åke Gustavsson: Låt oss återsamlas! Vi

fortsätter med nästa omgång. Jag tänker visa precis samma

generositet nu som vid den förra omgången vad gäller talartiden.

Jan Brännström, Styrelsen för Sverigebilden, börjar. Var så god!

Jan Brännström: Herr ordförande! På det område som vi nu

skall diskutera råder det inget tvivel om att Styrelsen för

Sverigebilden har ett mycket begränsat uppdrag. I 2 § i

Styrelsen för Sverigebildens förordning står det bl.a. att den

skall medverka i kunskapsuppbyggnad på främst statistiksidan. Vi

har inget uppdrag från regeringens sida att jobba med turismens

utveckling brett i Sverige. Man skulle kunna säga: För att vara

framgångsrik på exportmarknaderna måste man säkra sin

hemmamarknad. Det kan vara något att ha i bakhuvudet. Ett starkt

egenintresse i dessa frågor torde dock finnas från näringen.

Låt mig kommentera kunskapssidan! I dag köper vi statistik

från Turistdatabasen i Östersund, från Statistiska centralbyrån

och från Sveriges Campingvärdars Riksförbund. Den förändring som

sker av SCB:s roll som producent av statistik i konkurrens och

med Styrelsen för Sverigebilden, i rollen som ansvarig utgivare

av den officiella inkvarteringsstatistiken, gör att vi försöker

ganska starkt se om vi med de statliga resurserna kan bidra till

att skapa den önskvärda kunskapsbasen på detta område, den

kunskapsbas som faktiskt är A och O för denna närings

identifikation gentemot sin omvärld.

Vi har knutit en referensgrupp till oss med deltagare från de

väsentliga användarna av denna typ av kunskap i näringen. Jag

vill gärna berätta att vi redan i år, under sommarsäsongen,

kommer att genomföra en stor enkätundersökning bland de

utländska besökare som kommer till Sverige.

Vi har en stipendiefond på närmare 10 miljoner kronor för

kunskapsutveckling inom näringen. Den fonden har vi ärvt från

det gamla turistrådet. Vi har en fristående styrelse för detta,

som Bertil Göransson, förre landshövdingen i Malmö, leder. Vi

har prioriterat stipendier till forsknings- och

utvecklingsprojekt. Just nu pågår en gallring av årets

ansökningar som är aktuella. Vi kommer också i början av juni

månad att dela ut ett stort turismpris på 100 000 kr.

Inom vårt arbetsfält ligger också ett ansvar för

internationella kontakter. Låt mig berätta vad det rent formellt

har inneburit fr.o.m. den 1 januari. Under detta kalenderår

betalar vi 1,6 miljoner kronor av vårt anslag för Sveriges

medverkan i EU:s turistprogram. Det innebär att den svenska

turistnäringen nu har möjlighet att ansöka om pengar från EU och

kan samverka med aktörer i olika EG-länder inom olika

turistprogram, exempelvis när det gäller kunskapsuppbyggnad,

lantgårdssemester och kulturturism.

De handikappades rekreation är ett annat område när det gäller

Sverigeturism. Två år i rad har Styrelsen för Sverigebilden

lämnat ekonomiska garantier för produktion av en handikappguide.

Vi har också stöttat DHR i dess kommande marknadsföring när det

gäller det som vi kallar Hälsoresmålet Sverige.

Slutligen, vad gäller begränsningen av vårt uppdrag, vill jag

nämna att vi har tagit på oss en viss myndighetsroll som är

naturlig i myndighetens neutrala form. Det gäller t.ex.

auktorisation av s.k. informationsbyråer. Styrelsen för

Sverigebilden överväger också att ha en referensgrupp med

intressenter från turismen, som arbetar med naturmarknadsföring

och allemansrättsfrågor för att skapa det forum som dessa

intressenter kan behöva i någon form.

Frågan om en strategiplan för svensk turism återkommer

ständigt. Efter 18 månaders arbete i denna myndighet anser jag

att det onekligen vore vällovligt att inleda ett sådant arbete.

Men det är inte en rent statlig uppgift. Det är ett projekt som

skulle kunna länkas mellan näring och stat i en samverkan på

marknadsföringssidan.

Per-Johan Orrby: Herr ordförande! Jag vill lämna några

synpunkter från vår sida på samordningen och utvecklingen av den

svenska turismen.

Genom en koncentrerad insats lyckades vi redan inför sommaren

1993 få i gång marknadsbearbetning på elva marknader, inkl. den

svenska marknaden. Vi hade vinteraktiviteter säsongen 1993/1994,

och sommarens marknadssatsningar har också genomförts under

stark tidspress. Först nu ligger vi i fas med en normal

planeringshorisont inför år 1995.

Vi vill åstadkomma en effektiv bearbetning som ger ett

genombrott och en verklig framgång för svensk turism, med alla

de positiva effekter på sysselsättning och ekonomisk välfärd för

Sverige som det skulle kunna innebära. Men för det krävs det en

kraftsamling från både stat och näring. En sådan kraftsamling

kräver i sin tur formandet av en samlad stark plan för

marknadsföringen och till den kopplad utvecklingen av svensk

turism.

En sådan plan skall ange mål och inriktning för utvecklingen

av svensk turism samt konkret beskriva vägen dit. Den skall visa

hur den svenska turistprodukten måste utvecklas för att nå dess

marknad.

Målsättningen för oss är att det skall finnas en sådan plan

och att den skall ligga till grund för svenska turistsatsningar

lång tid framöver, detta för att staten och näringen efter

samverkan kring en sådan plan skall kunna uppvisa en nödvändig

långsiktighet i sitt agerande.

En sådan plan måste formas utifrån marknadens behov och det

kunnande som finns kring våra viktigaste utlandsmarknader. För

utformandet av en sådan här plan krävs det ett insamlande av nya

fräscha data om våra utlandsmarknader. Det krävs kompletterande

marknadsundersökningar och marknadsstudier. Det krävs också att

vi har full tillgång till uppgifterna hos SCB och TDB. Dessutom

krävs det att vi har kontakt med det internationella nätverket

som finns inom European Travel Commission och Europeiska

unionen.

För Next Stop Sweden är en sådan plan en förutsättning för

framgång, och vi måste få ta ansvaret för att få forma den. Vi

har redan de nödvändiga kontakterna med näringen, och vi har

marknadskunnandet och erfarenheterna från den internationella

spelplanen. För att nå framgång med vår turism är det viktigt

att grunden byggs underifrån -- från marknaden, inte tvärtom.

Next Stop Swedens styrelse, med i en framtid representanter

för både stat och näring, skulle skapa rätt forum för ett

utarbetande av en sådan plan. Planen blir då ett viktigt

underlag för utformandet av en svensk turistpolitik. Next Stop

Sweden behöver dock tilldelas resurser för att skapa denna

marknadsföringsplan och för att hålla den vid liv. Vi måste

tilldelas resurser för löpande marknadsanalys och för

utvärdering av marknadsåtgärder. Vi måste sitta i de

internationella forumen där andra länders nationella

turistorganisationer sitter, som ETC och EU.

Vi tror att arbetet med en sådan plan kommer att aktivera och

attrahera branschens nätverk. Den kommer också att involvera de

olika utbildningarna och ge underlag för framtida

utbildningsbehov, och den kommer att ge innehåll åt

utbildningsplanerna.

Om planen blir utformad på ett riktigt sätt blir den det

verktyg som behövs för att ena branschen och få den att dra åt

samma håll. Den kommer dessutom att ge impulser till

produktutvecklingen inom olika sektorer i samhället vilka berörs

av turism. Den kommer också att innehålla internationella

jämförelser. Och en del av det underlag som nu efterfrågas inom

ramen för bl.a. OECD och EU kommer att finnas tillgängligt i en

sådan här plan.

Peter Forssman: De här frågorna och aspekterna är delvis

belysta i den handlingsplan som vi också lagt fram förslag om.

Låt mig belysa några punkter.

Först och främst gäller det vårt önskemål om att det på hög

departements- och regeringsnivå finns en företrädare i detta

sammanhang, inte minst för att kunna initiera samordning i många

olika sammanhang. Många viktiga frågor för rese- och

turistindustrin rör de facto väldigt många andra departement,

och en samordning måste initieras från något håll.

Vi har också insett behovet av ett oberoende organ för fakta

och utredningar. Något som är mycket viktigt är att kunna

säkerställa att vi har rätt statistik och fakta i botten, när vi

talar om det vi håller på med.

I går kväll läste jag igenom alla motioner som ingick i

motionspaketet i ärendet. Det var intressant att se hur många

olika uppgifter som det fanns om hur många som sysselsätts i

turistnäringen och hur stor del av BNP den utgör. Vi lider av

samma brist; vi rör oss nämligen på litet osäker grund. Om vi

hade fast mark under fötterna skulle vi uppnå mycket mer i dessa

ämnen.

Ett oberoende organ skulle kunna genomföra de utredningar som

är nödvändiga för underlag till politiska beslut. Det skulle

kunna stimulera forskning och anpassa utbildning m.m.

Med Next Stop Sweden som marknadsföringsbolag anser vi att en

mycket stor del i Next Stop Swedens arbete ligger i att locka

utländska besökare till Sverige. Men vi har inte sett något

motsatsförhållande i att Next Stop Sweden även kan användas som

kanal för att säkerställa en bra Sverigeturism.

De tre komponenterna, Next Stop Sweden, ett oberoende organ

och en hög företrädare på departements- och regeringsnivå, är

det fundament genom vilket man kan utarbeta den långsiktsplan

som alla här i dag varit inne på, och vilken jag tror är lovvärd

i sammanhanget.

Per Sörbom: Jag inser att jag har fått två minuter till

förfogande, och jag tänker inte utnyttja dem. Det vi nu talar om

faller i stort måtto alldeles utanför vår verksamhet inom

institutet.

Det jag kan säga är att i de fall som aktörerna på den svenska

marknaden har behov av den typ av kunskap och erfarenhet som

finns samlad inom institutet ställer vi naturligtvis självfallet

upp som samtalspartner. Vi kan möjligtvis medverka med

synpunkter på kulturturismen och dess utveckling utomlands och

med idéer som skulle kunna anpassas till Sverige. I övrigt anser

jag inte att vi skulle kunna spela någon större roll i

samordningen och utvecklingen av turismen inom landet.

Magnus Faxén: Jag vill anmäla, herr ordförande, att det

jag säger inför detta utskott står för mig. Jag har lämnat mitt

förslag vad gäller översynen. Nu ankommer det på andra inom

Utrikesdepartementet att arbeta fram resultat och förslag med

utgångspunkt från det, vilket också sker för närvarande. Vad som

kommer att värka fram vet jag uppriktigt sagt inte. Det var vad

som kändes angeläget för mig att redovisa.

Göran Holmquist: Låt mig lämna några synpunkter från

Exportrådshorisonten, som kanske kan vara applicerbara på

turistsidan i detta sammanhang.

Jag har tidigare beskrivit den s.k. Exportrådsmodellen. Det

viktiga i den modellen är att vi har aktiv närkontakt varje dag

med tusentals exportörer. Det är en kontakt som knappast kan

ersättas av någon form av styrelse för Sveriges exportbild.

Exportrådsmodellen innehåller bl.a. en samverkansfunktion med

samverkansgrupper. Det innebär att ett antal företag i samma

bransch, exempelvis i branscher som livsmedel, energi,

gruvindustri, samverkar i en grupp, eller att företag med

intresse för samma land, exempelvis för Ryssland, Vietnam eller

Kina, gör det. Det är ett slags "Team Sweden" som företar en rad

olika aktiviteter när det gäller profilering och internationell

marknadsföring. Erfarenheterna av detta sätt att arbeta på är

mycket goda. Vi har i dag ett trettiotal grupper i gång, med

totalt 500 företag. Varje företag betalar en viss summa pengar

för att få vara med i grupperna. Det utgör ju också ett

fantastiskt bra underlag vid gemensamma satsningar, även om man

vill göra dem med statliga medel. Baspengarna kommer alltså från

företagen.

Det som vi jobbat mycket med och som är viktigt är att mäta

nyttan av våra olika insatser. Man får i Sverige i dag intrycket

av att framgången mer är kopplad till hur mycket stödpengar man

lyckats få del av, i stället för den uppgift man har. Det

företag som skall börja exportera produkter gör en

marknadsinvestering, som skall ge återbetalning. Man måste då

göra upp en återbetalningskalkyl över låt oss säga 3 till 5 år.

På så sätt kan man följa upp och se att den investering som man

gör lönar sig. Så måste också rimligen en turistinvestering

lönsamhetsbedömas. Vi måste skaffa oss mätetal som gör att vi

kan säkerställa att pengarna används rätt och att vi kan lära

för framtiden. Det synsättet vore rätt hälsosamt även i en

bransch som turistbranschen, som man ju hävdar är en

exportbransch.

Kerstin Aggefors: NUTEK har under en dryg treårsperiod

följt turistnäringen genom ett utredande. Det är redovisat i

rapporterna om skattereformen och turism. Genom det arbetet har

vi erfarit att det finns ett stort behov av framtagna

baskunskaper. Samhällets insatser bör framför allt koncentreras

till en medverkan på det området. Det handlar då om bl.a.

utbildningen av arbetskraften genom att man ser till att det

finns utbildningsvägar, framför allt när det gäller

grundutbildningen.

Men det är också viktigt att det finns tillgång till

vidareutbildning för företagarna. Denna bransch är ju, som jag

sade tidigare, en utpräglad småföretagarbransch, och man vet att

det är svårt att få företagarna att ta sig tid till utbildning.

De har mindre intresse av att delta i utbildning. Det krävs

också en viss anpassning av befintligt material, så att de som

deltar i någon utbildning känner igen sig.

Ett annat område där samhället bör stå för en stor del av

insatserna gäller forskningen och statistikförsörjningen. Det är

verkligen avgörande att man har kunskaper om utvecklingen i

näringen vad gäller sysselsättning och ekonomisk betydelse.

Beroende på vilken definition man väljer är det vad gäller

sysselsättningen från 80 000 personer upp till nästan 200 000

som kan vara berörda av denna näring. Innan vi vet omfattningen

mer exakt är det svårt att använda sig av siffrorna och få en

ordentlig tilltro till dem.

Det är mycket viktigt att vi får fram uppgifter på

statistikområdet, i synnerhet med en regional inriktning

eftersom den här näringen har en stor regional betydelse. Den är

ofta en kompletterande verksamhet i skogslänen. Den statistik

som finns i dag är bristfällig. Det krävs ett utvecklingsarbete

här. Styrelsen för Sverigebilden har ju startat ett sådant

arbete, och det bör slutföras nu. Vi måste få definitioner som

gör att vi kan skilja ut det som är turistverksamhet från övriga

delar av de branscher som ibland tas med.

Ett annat sammanhang där vi på NUTEK kommit i kontakt med

dåligt kunskapsunderlag är när vi skall fatta beslut om

regionalpolitiskt förtagsstöd. Både vi och länsstyrelserna

behöver ha kunskaper på det här området. Vi behöver få tillgång

till statistik och även mer kvalitativ information. Man behöver

ha någon att vända sig till för remisser och kompletterande

synpunkter. Detta är områden där det behöver ske en förbättring

av förhållandena jämfört med i dag.

Vi framförde i vår slutrapport från utredningsarbetet att det

är viktigt att man kan mäta effekterna av det som hände hösten

1992 och den 1 juli 1993 med flytande krona och sänkt moms. Det

är viktigt för att man skall kunna se vad det verkligen

inneburit. Med den statistik som finns tillgänglig i dag är det

inte möjligt att se något. För detta krävs det ett

kompletterande arbete.

Vi i NUTEK vill poängtera behovet av kunskapsuppbyggnad kring

turistnärningen. I några motioner som har lämnats in finns det

också förslag om...

Ordförande Åke Gustavsson: Den tilldelade tiden har nu

passerats med viss marginal, även om jag med glädje lyssnar till

de motioner som har väckts.

Kerstin Aggefors: Låt mig bara mycket kort säga att det

föreslås att NUTEK skall få mera operativa uppgifter. Vi har

förhållandevis begränsad kompetens på det området. Om vi skall

kunna göra något där måste den kompletteras. De resurserna finns

inte i dag.

Agneta Pettersson: I Älvsborg har vi använt ganska mycket

av våra regionalpolitiska medel för att på olika sätt försöka

bidra till och stödja utvecklingen av turismen som näring i

länet. Som jag sade förut, är det fortfarande en relativt liten

näringsgren på länsnivå räknat. Därmed inte sagt att den inte

har mycket stor betydelse regionalpolitiskt. I Dalsland omfattar

den t.ex. ca 300 årsverken och 250 miljoner kronor i omsättning

per år. Det är egentligen ett ganska stort företag. För Dalsland

med dess 50 000 invånare har detta en viss regionalpolitisk

betydelse.

I vårt län är det också en småskalig och mycket spridd näring.

Våra största turistföretag är postorderhandeln i Borås.

Knalleland med sina 4,5 miljoner besökare per år är trots allt

inte så litet. Men det är den stora delen som omsätter mycket

pengar. Resten är mängder av småföretag med 2--5 anställda eller

kanske inga anställda alls. Det är företag som bygger på det vi

har att erbjuda.

Våra grundförutsättningar är naturen, kulturen, vår långa

kulturhistoria, vår industrihistoria och våra

handelstraditioner. Det är detta som produkterna görs av. Det är

även här som svårigheterna ligger. Det är svårt att producera

dessa produkter, paketera dem, få fram dem till kunden och kunna

prissätta dem. Det är där som det behövs mycket

utvecklingsarbete och mycket samverkan. Det är där som samhället

finns med på olika sätt, inte minst lokalt. Kommunerna och

entreprenörerna finns med i ett första utvecklingssteg. Där

läggs mycket medel, energi och engagemang ner.

På regional nivå har vi också en ganska lång tradition kring

detta med samordning. Vi har en turistgrupp där landstinget

sätter in de stora pengarna i organisationerna i vårt län, och

vi i länsstyrelsen bidrar med all den kompetens som finns inom

vår organisation. Vi samverkar kring gemensamma mål och har en

gemensam inriktning. Vi måste veta hur vi stöder varandra med

våra olika medel. Dessutom ingår turistråden som de operativa

organen gentemot näringen, de lokala entreprenörerna och

kommunerna. Det är samordningen.

Det finns ett enormt behov av kunskapsutveckling. Vi har redan

varit inne på det. Det behövs för att få branschen, näringen,

erkänd. I dag är det egentligen ett moras av

multiplikatorberäkningar, nyckeltal osv. som man slingrar in sig

i. Till slut vet man inte vad man har sagt och kan inte förklara

vad det var man ville. Med det förlorar näringen, branschen och

företagen trovärdighet. Här måste vi på olika sätt hitta en

metodutveckling och sätta in resurser för att hitta fram till

bra underlag. Det gäller både samhället och branschen.

I vårt län har vi försökt att möta detta problem genom att

göra en egen ganska stor och omfattande turistundersökning under

förra året. Vi hoppas att den skall ge oss ett underlag för att

bedöma de lokala effekterna. Det är också viktigt för att kunna

motivera både entreprenören att satsa i den här verksamheten och

kommunen att vara med och utveckla produkter.

Leif Svensson: Jag tänker uppehålla mig vid ansvaret och

rollfördelningen mellan olika nivåer, vad var och en gör för sig

och vad man kan samarbeta kring. Jag befinner mig på länsnivån.

I vårt län har vi sedan några år tillbaka en Länsturismgrupp

Dalarna som Länsstyrelsen har tagit på sig samordningsansvaret

för. Där ingår också representanter för näringen och för

kommunerna. Sedan har vi också en Turisminformation Dalarna --

en allmän turistinformation för länet som är knuten till den

kommunala turistbyrån i residensstaden. Vi har inget särskilt

turistråd eller turistbolag på länsnivå.

Det är viktigt att säga detta eftersom vi tidigare har haft

organisationsformer där det har funnits en konkurrens mellan

länsnivån och kommunala organ eller sammanslutningar av

kommuner. Det har varit en tävlan mellan dem, och det har inte

varit bra. Jag tycker att detta fungerar bättre.

Det är viktigt att konstatera att företagen går samman i

lokala sammanslutningar och i vilka ibland även kommunerna

ingår. Det sker mycket arbete i dessa lokala organ. Mycket

gäller det lokala mottagningsarbetet, men också marknadsföringen

inom landet av t.ex. områden som Siljan, Sälen, Idre och södra

Dalarna.

Jag tycker att det blir svårare på den nationella nivån. I dag

är det inte tydligt vem man skall tala med. Förut hade vi

Turistrådet. När det gäller län som har stödområden har vi också

kontakter med NUTEK. Departementet har ju också varit inblandat

tidigare. I dag är det splittrat och det känns inte bra. På sätt

och vis är det ett vakuum på den nationella nivån när det gäller

det allmänna turistarbetet. Det gör att frågor som

bokningssystem, stugkataloger, paketering, statistik och

liknande är mycket splittrade.

Det kommer upp nya trender, nya idéer, nya kunskaper och ny

teknik som förvaltas på ett ganska dåligt sätt. Man drar i gång

tidningar. Vi blir kontaktade flera gånger i månaden av nya

tidningar som kommer ut. Ibland säger man att det fungerar så

dåligt på nationell nivå. Det är definitivt inte bra att det är

så.

Ibland har vi också en känsla av att det finns en glättad bild

av hur fantastiskt Sverige är och vilka fantastiska möjligheter

vi har. Vi rycks alla med i att vi skall vara med i satsningar

på utlandsmarknader och annat. Jag tycker ibland att det skulle

kännas riktigt om vi hade en litet mera nyanserad och realistisk

bild. Det är ett ansvar för den nationella nivån att hålla den

tonen.

När det gäller turistforskningen på en del högskolor känner vi

som jobbar mer praktiskt med det hela litet till mans att den

inte är så matnyttig. Den är inte alltid så jordnära. Det är

viktigt med någon form av organ på nationell nivå för att hålla

i de allmänna turistfrågorna.

När det gäller Sverigeturismen, dvs. den inhemska turismen, är

det än mer viktigt att ett nationellt organ samspelar med de

regionala och kommunala nivåerna. Där är det ännu viktigare än

när det gäller marknadsföringen i utlandet.

Hans Alsén: Herr ordförande! En samordning är ytterst

önskvärd. Det är nödvändigt med en dialog mellan staten och

branschen. Vi var rörande överens om detta före kaffe, smörgås

och kaka. Vi tackar för det. Jag tror att det gäller i hög grad

när det skall skapas ett innehåll i det vi skall marknadsföra.

Den här näringen eller branschen är oerhört mångfasetterad.

Det skall man vara medveten om. Det har också påpekats tidigare,

men det förtjänas att återupprepas. Det är en mycket sammansatt

värld, alltifrån den lilla hembygdsföreningen, de många tusen

andra organisationerna, inte minst i glesbygd, och de småföretag

som finns runt om i landet till de stora rikstäckande kedjorna

inom den s.k. servicesektorn. Det finns regionala specialiteter

i såväl utbud som organisatoriska former.

Allt detta talar för nödvändigheten och vikten av samsyn och

gemensamma mål och handlingslinjer. Det är nödvändigt med en

långsiktighet. Det är kanske det man saknar mest. Det krävs

långsiktighet i arbetet med forskning, utbildning och en god

produktutveckling. Det gäller att i hög grad vara överens om hur

vi skall vårda och ta vara på våra unika tillgångar. De finns

onekligen. Det är tillgångar som vi i första hand skall

marknadsföra till svenskarna. De utgör ju ändå tre fjärdedelar

av turistantalet. Det skall vi inte heller glömma. Men vi skall

givetvis även marknadsföra det till dem som gästar oss från

andra länder.

Vi i STF vill särskilt framhålla natur- och kulturturismens

betydelse. Vi har ett speciellt ansvar för den känsliga miljön

på det området. Det vill vi betona med kraft. Samhällets

insatser av skilda slag är nödvändiga liksom en rimlig och

lämplig form av samordning på det statliga området. Det har

många pekat på och det vill vi också göra i det här

sammanhanget.

Vi betraktar en samverkansform som kunskapsmässigt kan vägleda

och löpande samordna kundbehov och produktutformning som

nödvändig.

Göran Lindgren: Hans har beskrivit den mycket splittrade

bilden. Det är självklart att det ställs mycket stora krav på

samverkan, samsyn och på att ta fram kunskaper om helheten.

Näringen själv har ju lyckats organisera sig på det här området.

Man har bildat Next Stop Sweden och RTS. På den offentliga sidan

finns inte motsvarande konstruktion. Det finns ingen som tar

ansvar för helheten.

Det finns flera olika motiv till att bilda något på den

offentliga sidan. Dels är man själv litet grand av

turistproducent. Man tillhandahåller naturen, Vägverket jobbar

med information och skyltning till turister och Kommunförbundet

svarar för allmän turistinformation. I dessa leveranser måste

man uppträda på ett kompetent sätt. Jag tror att man måste

samordna sig en del där.

Jag tror också att man i näringslivet och i utlandet förväntar

sig att Sverige ställer upp med ett kompetent och representativt

språkrör som företräder det offentliga. I en sådan konstellation

kan man ta fram den kunskap som så många har pratat om. Jag

tycker att statistiken i dag är ett ganska bedrövligt område.

Man säger att det är en näring och mäter antalet gästnätter. Det

förekommer nästan inga ekonomiska mått över huvud taget.

Utbildningsfrågorna är viktiga. Jag tror också att man måste

initiera och stimulera FOU på ett något bredare sätt.

Låt mig också gå in litet på de frågor som Stina var inne på,

nämligen de småskaliga verksamheterna och behov av olika typer

av informationsinsatser. Jag ser framför mig en lösning av den

typ som Socialdemokraterna har skissat på i sin motion. Man

kallar den för TURSAM. Det är viktigt att en sådan organisation

är ganska liten och flexibel. Mycket av jobbet kan ju läggas ut

på de organ som ingår i organisationen. Sedan kan man

naturligtvis även köpa upp en del tjänster.

Det har ibland pratats om turistministrar och liknande. Om man

placerar några representativa politiker i ett sådant här organ

får man möjlighet att tillföra dessa personer bra kompentens

genom att de deltar i jobbet. Omvänt kan de bli litet grand av

de politiska språkrören utåt.

Ordförande Åke Gustavsson: Därmed är den andra rundan

genomgången. Då ger jag ordet till utskottets ledamöter för

frågor.

Carl-Johan Wilson: Värderade ordförande! Det är tydligt

att det stora problemet i svensk turism är samordning och

planering. Jag började anteckna för att kunna citera några av

er, men det blev så mycket att om jag skulle läsa upp det skulle

ordföranden anmoda mig att komma fram till frågan. Därför avstår

jag från det.

Magnus Faxén måste ju vara ganska nöjd när han sitter här och

lyssnar. Allt det som har sagts här stöder ju egentligen de

teorier som han har redovisat. Magnus Faxén har skrivit precis

det som alla ni har sagt, nämligen att det behövs en

strukturplan och en samordning av något slag. Är det någon av er

som känner att ni har den uppgiften? Om Magnus Faxéns förslag är

riktigt, dvs. att vi måste inrätta något nytt på det här

området, är det ingen av er som kan svara att ni känner det

ansvaret. Därför ställer jag frågan helt öppet. Är det någon här

som kan säga att man känner det ansvaret och att Magnus Faxéns

förslag därför är onödigt?

Peter Forssman: Jag tror inte att det finns någon här som

kan säga att man har det fulla ansvaret för detta. Det handlar

trots allt om ett samspel mellan offentliga företrädare och en

näring. Vi har pekat på en väg fram. Vi känner ett ansvar för

att vara med i den här processen. Vi vill spela en roll där. Jag

tror inte att någon i dag kan säga att man har det fulla och

entydiga ansvaret för detta.

Göran Holmquist: Jag tror att om man är ansvarig för

exempelvis Exportrådet skall man känna ett ansvar för att göra

ett bra jobb med Exportrådet. Men man skall också ha någon form

av ansvar för att representera Sverige och se till att vi

tillsammans gör ett bra jobb utomlands. Jag tror att det är

viktigt att vi har den typen av människor i täten för våra

organisationer. De måste kunna arbeta på det sättet. Jag tycker

att det är ett kriterium när man väljer ut chefer.

Per-Johan Orrby: Det pratas mycket om samordning. Jag

tycker att det är berättigat på vissa håll. Men frågan är också:

Samordning inom vad? Jag tror att det är viktigt att man

försöker att precisera vad man avser. Vi känner att vi har ett

klart och tydligt ansvar för samordningen av marknadsföringen av

Sverige som turistland på utlandsmarknaderna. Vi känner också

ett ansvar även om vi inte fullt har resurserna för att skapa

den plan och samla in de fakta som krävs för att vi skall kunna

göra det på ett riktigt sätt. Sedan finns det naturligtvis andra

frågor som ligger utanför det ansvaret. Där finns det kanske

inte någon som har ett tydligt ansvar i dag.

Jag uppfattar inte att Magnus Faxéns utredning har som uppgift

att göra den här samordnande planen för turismen. Den har som

uppgift att samordna enskilda projekt som är övergripande över

de befintliga organisationerna.

Per Sörbom: Om Carl-Johan Wilson avsåg just Magnus Faxéns

samrådsförslag som vi behandlade på förmiddagen kan jag säga att

Svenska institutet gärna tar på sig ansvaret för det. Det var ju

flera som ansåg att vi borde kunna ta på oss det uppdraget.

Problemet är ju att den här frågan bereds för närvarande. Vi vet

inte riktigt var den befinner sig. Jag har förstått att den

befinner sig någonstans inom UD, och kanske på annat håll också.

Vi går bara och väntar på att få höra vad som skall ske.

Carl-Johan Wilson: Per Sörbom var ju modig och sade direkt

att han kunde ta det här uppdraget. Göran Holmquist tyckte också

det, men han kunde inte säga det själv. Han räknade med att hans

yttrande skulle göra att vi själva begrep att han och

Exportrådet skulle kunna ta den här rollen.

Nu vill jag ställa en fråga till Magnus Faxén. Du har nu

lyssnat på allt detta. Du har hört att den ena efter den andra

egentligen tycker att de redan fyller det som du har frågat

efter. Kan du då tycka att dina förslag var onödiga och att om

du hade vetat vad du vet i dag hade du inte behövt lägga fram

det här förslaget.

Magnus Faxén: Jag tycker snarare att diskussionen har

givit vid handen att det kanske inte vore så dumt med en klar

definition på någon i den här gruppen som tog ett ansvar. Det är

det jag egentligen är ute efter. Anledningen till att jag

föreslog att det skulle ske i form av en myndighet var för att

jag, märkt av tidigare erfarenheter, trodde att det samordnande

uppdraget skulle få sin bästa utformning i en sådan myndighet.

Jag har förstått på den här diskussionen att det skulle kunna

ordnas på ett annat sätt. Jag har inte någon prestige fästad vi

den här myndigheten. Jag tror mycket väl att Svenska institutet

skulle kunna klara av den samordningsrollen. Det är jag alldeles

övertygad om. Men det förutsätter att statsmakterna ger sådana

direktiv att det är alldeles klart vad det samordnande uppdraget

skulle bestå i. Det förutsätter också att institutet får både

personella och ekonomiska resurser för att kunna fullfölja

detta.

När det gäller ekonomiska resurser har jag beskrivit det i den

här översynen. Då har jag utgått ifrån att man i nuvarande

budgetläge inte kan ta fram nya pengar. Jag har föreslagit att

man skulle skrapa litet på de budgetar som redan ligger på de

berörda institutionerna. När det gäller personella resurser har

vi anvisat en möjlighet att ta folk som flyttas från UD:s

informationsbyrå till Svenska institutet.

Ordförande Åke Gustavsson: Jag vill erinra om att under

denna punkt på utfrågningen är rubriken Frågor om samordning och

utveckling av turism och rekreation inom landet. Sedan står det

-- det skall jag villigt medge -- "m.m.". Låt oss höra en

"kortis" inom landet.

Peter Ander: Det talas mycket om samordning och planering.

Stämningarna är ju sådana att man söker någon form av

samordning. Jag vill också varna för att samordning kan övergå i

planering som kan innebära att andra talar om vad man skall

göra. Det måste vara en samordning på marknadens villkor. Det är

fråga om att samordna de olika uppgifter som varje organ finner

lämpliga inom sitt område. Risken är att det också blir en

planering och en styrning från detta organ som talar om vad alla

skall göra. Då har vi definitivt kommit snett. Då har det

övergått till något slags centralplanering.

Stina Eliasson: Herr ordförande! Det är utan tvekan så att

det finns mycket kunskap i alla dessa organisationer. Jag vill

fråga en sak för min egen kunskap. Direktören för Svenska

institutet Per Sörbom talade om CD-ROM-projekt och en databas.

Sedan är det flera som har talat om kunskapsuppbyggande saker,

bl.a. företrädaren för NUTEK. Bygger ni själv upp dessa saker,

eller använder ni det utmärkta material, Kunskapsuppbyggnad och

utveckling, som finns vid Mitthögskolan i Östersund?

Per Sörbom: Vi använder oss av den kunskap som finns i

Östersund i form av Swedline. Den gör fotarbetet åt oss. Den typ

av information som ingår svarar de olika ingående aktörerna för.

Exportrådet kommer med det som de vill ha med. Next Stop Sweden,

Styrelsen för Sverigebilden kommer med sina uppgifter. Vi

använder det vi har. Vi ser gärna ett fördjupat samarbete med

Mitthögskolan i den mån det passar in i CD-ROM-basen.

Stina Eliasson: Herr ordförande! Det handlar ju också om

samordning och att man inte splittrar resurserna. Det var dit

jag ville komma. Jag har ytterligare en fråga.

Jag tycker att det är viktigt att man inte tappar bort

idealiteten i turistnäringen. Företrädarna för den ideella

organisationen STF var de enda som nämnde allemansrätten i sina

anföranden. De pekade också på att det är viktigt att man

marknadsför de regler som gäller allemansrätten.

Hur har STF klarat av omorganisationen? Vad tro ni kommer att

hända framöver? Ni var också de enda som sade att ni har ett bra

samarbete med Styrelsen för Sverigebilden. Då undrar jag hur det

samarbetet ser ut?

Ingemar Liman: Det goda samarbetet med Styrelsen för

Sverigebilden består i att vi har vissa uppdrag som vi utför åt

staten. De uppdragen hade vi under den tid när Turistrådet

fanns, och vi har kunnat fortsätta, även om det har skett i

minskad omfattning, tillsammans med Sverigebilden.

När det gäller den roll som de ideella föreningarna spelar i

det här sammanhanget vill jag ytterligare en gång understryka

den oerhört speciella strukturen på det som vi kallar

turistbranschen i Sverige. Det finns småföretagare i

tiotusental, men det finns också kanske tiotusentals ideella

föreningar och organisationer av alla de slag som oftast

producerar turistprodukten. Utan den basen skulle svensk turism

inte vara särskilt mycket värd. Det är väldigt viktigt att vi

inte glömmer bort den bas som utgör förutsättningen för mycket

av vår turism. Annars skulle turism endast vara att bo och att

resa. Det är väl inte det vi strävar efter.

Rose-Marie Frebran: Jag vill ställa en fråga till Magnus

Faxén och då återigen anknyta till frågan om samordningen.

De flesta tycks vara rörande eniga om att samordning behövs

när det gäller att sälja Sverige utomlands, men vi är kanske

inte lika eniga beträffande turismen inom landet. Men det skulle

behövas ett samordningsansvar även här. Tror du att Svenska

institutet skulle kunna fylla även den funktionen?

Jag vill vidare till Next Stop Sweden och till RTS ställa

frågan om vi politiker måste göra någonting för att upprätta en

långsiktig plan för er verksamhet.

Magnus Faxén: Svaret på den frågan är nej. Svenska

institutet är ju uppbyggt i syfte att operera utomlands.

Peter Forssman: Som politiker måste ni utse någon som på

politisk nivå är ansvarig för en sådan långtidsplan. Vi från RTS

och Next Stop Sweden kan därefter medverka till att ta fram den,

och sedan blir den en gemensam egendom.

Per-Johan Orrby: Vi menar att det när man skall göra upp

en sådan plan är viktigt att utgå från marknaden och inte från

något centralt organ. Att utgå från marknaden är enda sättet att

lyckas. Men det är i detta sammanhang viktigt att vi får en

samverkan mellan staten och näringen, så att vi gemensamt kan

skapa de resurser som krävs för att en plan av denna typ skall

kunna upprättas.

Maja Bäckström: När vi socialdemokrater arbetade med årets

motion på detta område kom vi snart underfund med att det saknas

någon som samordnar och stimulerar till marknadsföring av och

information om Sverige till invånarna i Sverige. Vi började då

fundera över vems bord detta är och vad man kan göra för att

förbättra det arbete som utförs. Flera talare har tangerat detta

ämne, men jag vill ändå ta upp denna fråga en gång till.

Jag vill också beröra frågan om produktutvecklingen. Är det

rätt uppfattat att denna bransch, liksom andra branscher, själv

bör svara för sin egen produktutveckling, men att samhället,

dvs. staten, landstingen och kommunerna, bör ställa upp med

infrastrukturen i form av vägar, rastplatser, vandringsleder,

naturvård, fiskevård osv.? Tycker ni att det är en rimlig

rollfördelning? Det skulle vara intressant om man från RTS, från

NUTEK och från länsstyrelserna ville kommentera detta och även

om Göran Lindgren ville göra det.

Vi anser att det saknas ett organ med ansvar för att bevaka

och samordna behoven av åtgärder för att utveckla Sverige som

turistland. Det behövs något organ som kan stödja och stimulera

detta arbete och engagera olika myndigheter och även regeringens

utvecklingsinsatser på turistområdet. Vi har föreslagit att ett

sådant organ, det som vi kallar TURSAM, skall bildas. Det bör

administrativt knytas till NUTEK. Vilka synpunkter har NUTEK,

RTS, Göran Lindgren och eventuellt länsstyrelserna på detta?

Jag har också en kort fråga till någon representant för

Styrelsen för Sverigebilden: Varför har bidragen till

organisationerna fungerat så dåligt? Låt mig i det sammanhanget

t.ex. peka på Skidsäkerhetsrådet.

Peter Forssman: Vi menar att det självklart är Next Stop

Sweden som skall ta hand om marknadsföringsfrågor i Sverige. Som

jag tidigare sade har detta organ en viktig uppgift i att locka

hit utländska turister, men de skall lockas hit med produkter

som finns i Sverige. Next Stop Sweden är därför den naturliga

plattformen också för att marknadsföra Sverigeturism.

Jag tycker vidare att statens roll i infrastrukturfrågor

beskrevs på ett ganska rimligt sätt. Det är svårt att tänka sig

att någon enskild operatör skulle behöva ta ansvar för de tyngre

infrastrukturåtgärderna, men naturligtvis måste vi ha ett sådant

samspel som vi tidigare har talat om.

Vad gäller TURSAM har vi sagt att vi vill ha en stark

företrädare på departements- och regeringsnivå. Vi vill ha ett

oberoende organ med sådana uppgifter som har beskrivits,

kunskaps- och faktainsamling m.m. Detta kan mycket väl skötas

av TURSAM men också av Styrelsen för Sverigebilden, om den får

något ändrade uppgifter i förhållande till vad den har i dag. En

sådan organisation behövs tveklöst.

Kerstin Aggefors: Vi har i vårt utredningsarbete

konstaterat att det finns ett behov av samordning av

infrastrukturåtgärder och annat som vi har varit inne på

tidigare. Det behövs sannolikt också mer av programarbete. Men

det skall självfallet bedrivas i samarbete med näringen och

utifrån de behov som finns där. Det måste naturligtvis också

förekomma en regional samverkan.

Vi har inte tagit ställning till frågan om organisatorisk

anknytning. Det är en fråga för riksdagen och regeringen att

besluta om. Som jag har sagt tidigare i dag finns det för

närvarande inte resurser på NUTEK för att ta hand om detta, men

om vi skulle få ett sådant uppdrag, kan kompetensen

kompletteras.

Leif Svensson: Jag anser att det är viktigt att det finns

ett nationellt organ med kompetens att sortera och bedöma vad

som är viktigt och vad det kan vara realistiskt att satsa på.

Det här är så splittrat att många annars gör misstag i onödan.

Det skall vara en hög kvalitet på detta organ, och det skall

också ha ett brett perspektiv, men det skall inte vara

jättestort. I frågan om det skall knytas till NUTEK eller skall

föras till något annat sammanhang kan jag se fördelar med en

koppling till NUTEK, men det får då inte handla om att ta fram

statistik o.d. Jag håller helt med om att det måste bli fråga om

något helt annat än vad NUTEK i dag representerar på

turistområdet.

Jag är i dag oklar över om marknadsföringen inom Sverige av

Sverigeturismen skall ligga på Next Stop Sweden eller på något

annat organ. När det gäller utlandsturismen måste verksamheten

vara koncentrerad. Beträffande den svenska turismen skall vi

komma ihåg att de stora grupperna av turister utgörs av

människor som besöker eget fritidshus, släkt och vänner. Det är

en vardagsturism som sköts på det lokala planet. Jag betonar

återigen att marknadsföringen måste ske i en mycket ordentlig

dialog mellan nationell, regional och lokal nivå. Då måste Next

Stop Sweden börja arbeta på ett helt annat sätt.

Agneta Pettersson: Min kommentar är att det är fråga om en

småskalig bransch, som består av ett stort antal

underleverantörer. Det är egentligen kunden som får stå för

samordningen genom att sy ihop sin produkt. Det är en skillnad i

förhållande till de andra branscher och

företagsutvecklingsprojekt som vi är involverade i. Att företag

inom den här branschen skall utvecklas på de villkor som gäller

för annan företagsutveckling tycker jag är självklart. För att

denna typ av tjänste- och servicenäring skall kunna utvecklas

måste samhället på olika sätt stödja och investera både i den

fysiska och i den miljömässiga infrastruktur som behövs.

Göran Lindgren: Jag tycker att den beskrivning som Maja

Bäckström tecknar av produktutvecklingen är helt riktig.

Därutöver skall man komma ihåg att det kanaliseras en hel del

samhällsstöd, särskilt till norra Sverige, för

produktutveckling. Det gäller att ha goda kunskaper om hur man

använder de medlen. Dessutom svarar samhället självt för vissa

produkter. Naturvårdsverket måste t.ex. ha kompetens på sitt

område. Jag tror att man kan utveckla verksamheten om den hålls

ihop i en organiserad form.

Jag tycker att en koppling till NUTEK skulle vara ganska bra.

Detta får inte utan vidare försvinna in i NUTEK utan skall leva

ett eget liv, men jag ser fördelar i en sådan koppling.

Marknadsföringen av Sverige är kanske en litet grand svårare

fråga. Det finns också andra som anslår marknadsföringsmedel,

nämligen kommuner och landsting. Stödmedel är kanske lämpligare

att använda inom landet.

Slutligen: Man skall inte lägga denna typ av uppgifter på Next

Stop Sweden eller på ett nytt nationellt turistorgan. Då är vi

tillbaka i samma luddighet som karakteriserade det gamla

Sveriges Turistråd. Uppdragen skall vara tydliga och renodlade.

Per-Johan Orrby: När det gäller marknadsföringen på den

svenska marknaden kan vi i dag bara konstatera att det finns en

rad olika aktörer. De regionala turistråden gör en stor insats.

Enskilda hotellkedjor, transportörer eller organisationer som

genomför evenemang gör ett jättearbete för att marknadsföra

Sverige som turistland. Det finns i viss utsträckning behov av

att marknadsföra ett totalt produktutbud för hela Sverige, och

för detta är Next Stop Sweden den naturliga aktören. Men det

finns här många aktörer.

Jag sade i min inledning litet grand om produktutvecklingen.

För att vi skall kunna få framgång för vår turismprodukt måste

den bygga på den efterfrågan som finns ute på marknaderna. Det

är den kunskap som vi som sitter på utlandskontoren har om hur

marknaderna fungerar och om hur turistprodukterna skall se ut på

utlandsmarknaderna som skall föras hem till de svenska

producenterna.

Förutom det ansvar som ägarproducenterna har måste Next Stop

Sweden få ett ansvar för att vara en katalysator, för att få

turistprodukterna att utvecklas efter den efterfrågan som finns.

Om man tar utgångspunkt i något annat är det stor risk för att

vi utvecklar produkter som ingen efterfrågar. Vi måste ha vår

utgångspunkt i marknaden.

Jan Brännström: Vid något av de allra första sammanträdena

med Styrelsen för Sverigebilden efter förordnandet i juni 1992

slog man fast tre principer: Så gott som alla de pengar som står

till förfogande för Styrelsen för Sverigebilden skall användas

för marknadsföring utomlands, den skall inte ha någon egen

operativ roll och den skall inte engagera sig i

produktutveckling. Det fanns en mängd ansökningar, bl.a. från

Skidsäkerhetsrådet, Sveriges Koloniträdgårdars Riksförbund, De

Blindas Förening m.fl. om omfattande bidrag. Dessa ansökningar

avslogs av Styrelsen för Sverigebilden därför att

utlandsengagemanget var huvudsaken.

Leo Persson: För att ge en belysning av behovet av ett

sådant nationellt organ som så många har talat om vore det bra

om Next Stop Sweden och Styrelsen för Sverigebilden ville

redovisa hur det i praktiken går till i dag i samrådet med

regionerna att ta fram de olika produkterna.

Länsstyrelserepresentanterna har ju talat om att det är svårt

att förpacka den småskaliga turismen så att den passar in i de

paket som man försöker sälja både till utlandet och inom landet.

För att belysa att detta verkligen behövs vore det bra att höra

hur det går till i praktiken att ta kontakt med länsstyrelser

och med lokala länsorgan, att samråda om innehåll osv. Det är

bara att konstatera att det här finns ett visst missnöje.

Per-Johan Orrby: Också jag berörde i mitt

inledningsanförande också frågan om den praktiska utformningen

av produktutvecklingen. Organisationen har varit bemannad i

drygt ett år, och vi har under den tiden prioriterat

marknadsföringen för att få ut ett budskap om Sverige och sprida

kunskap om att det har blivit betydligt mera prisvärt att vistas

här. Vi måste, som jag sade, själva konstatera att vi inte har

gjort mycket i detta avseende.

Det är oerhört viktigt att man nu ser till att det skapas

resurser både från näringen och från staten för att driva

produktutvecklingen på marknadens villkor. Vår roll kommer att

bli att förmedla den efterfrågan som finns på olika marknader

och att fungera som katalysator för att få näringens aktörer att

samordna och skapa produkter som ger möjligheter till framgång

på de olika marknaderna. Det har hittills inte gjorts i någon

nämnvärd utsträckning.

Jan Brännström: Mycket kort: Som jag sagt tidigare ingår

detta formellt inte i vårt uppdrag. Vi har en formellt enkel

uppgift, nämligen att upphandla tjänster. Vi skall också, som

sades i riksdagen 1992, i så stor utsträckning som möjligt under

treårsperioden handla genom Next Stop Sweden. Vi har behandlat

en mängd produkter med regional och lokal förankring. I några

fall har enskilda projekt uppgående till uppemot 10 miljoner

kronor funnit nåd inför våra ögon. Den alldeles övervägande

inriktningen har varit att använda Next Stop Sweden som vårt

operativa organ.

Birgitta Wistrand: Jag vill fortsätta diskussionen om

samverkan men också om utvecklingsarbetet. Det framhålls i PM:n

om utfrågningen bl.a. att vi skall tala om rekreation, och

kultur måste vara en form av rekreation. Där har vi en ny

samarbetspunkt men också ett nytt tillväxtområde. Det är viktigt

att vi lär oss att detta är ett komplext område. Förhållandena

är oerhört olika beroende på var man befinner sig i landet,

vilken marknad det gäller och vilka kunder man vill ha. Därför

måste man ge mycket mera av ansvar till den som tar tag i

produktutvecklingen.

Det känns för mig främmande när man säger att länsstyrelserna

skall arbeta med produktutveckling. De kan möjligen samordna

någon verksamhet i länen, men den måste ändå utföras lokalt.

Min fråga är därför: Vad skulle ett sådant här

samordningsorgan göra, och hur skulle man kunna samverka bättre

med kulturen än vad som sker redan i dag, t.ex. vad gäller

samverkan med länsmuseerna? Man samverkar ett visst år omkring

en idé på en viss plats, och nästa år gör man något annat.

Jag har fått mycket konkreta lärdomar av mitt arbete med en

kulturfestival i Ljungdalen. Jag kommer om en stund att dela ut

broschyrer till er alla om detta. Ni vet säkert inte var

Ljungdalen ligger, och det är något som är mycket typiskt för

Sverige. Vi har tusen små platser där det anordnas festivaler.

På alla dessa platser arbetas det med turism, med

produktutveckling och med utbildning, men inte kan vi samordna

detta centralt i Sverige. Det måste var och en på sitt håll

hålla på med. Inte heller kan vi centralt informera hela Sverige

om att detta pågår, utan det måste åligga oss som arbetar i

Ljungdalen att tala om för Sverige vad som pågår där.

Min fråga är alltså: Hur skall ett sådant här organ se ut? Man

får inte tro att det skall lösa de frågor som vi egentligen

själva skall lösa. Jag ställer frågan till Leif Svensson, Peter

Forssman och kanske även till NUTEK, som är representerat i min

kommitté i Östersund.

Leif Svensson: Det är alldeles riktigt att länsstyrelserna

inte skall administrera fram produktutveckling. Men i det arbete

som man i många län bedriver -- t.ex. i Fredriksberg, där man

likaväl som i Ljungdalen har en kulturfestival -- kommer man

ofta till kommunen och till länsstyrelsen, samarbetar med

länsmuseet osv., precis på det sätt som du beskriver. Många

gånger frågar man efter pengar för att sätta i gång projekten.

Inte sällan får man även för sådana satsningar som görs i

Ljungdalen statliga pengar i inledningsskedet, och det är då bra

att det finns en kompetens för att bedöma om detta är någonting

att satsa på. Den kompetensen måste finnas för administration av

statliga pengar lika väl som när det gäller kommunala pengar.

Jag menar att det finns ett värde i att man på nationell nivå

har en överblick över allt vad som händer, men inte för att

styra det. Det är likadant med jämställdhetsarbete och på en

mängd andra områden. Det är bra om man någonstans på den

nationella nivån har en kompetens för att bedöma sådana här

saker, och det är det som vi nu talar om, men det vore helt fel

att ta över dessa verksamheter. Vi känner helt ödmjukt att det

finns ett behov av att ha en samlad kompetens. Vi har i dag i

vårt länsturismarbete i Dalarna en respekt för varandra mellan

olika parter, och den känns mycket viktig.

Peter Forssman: Produktutveckling måste, oavsett om den

genomförs enbart mellan kommersiella aktörer eller mellan

kommersiella och ideella aktörer, genomföras där produkten

skapas. Ett problem som ofta uppstår i kulturfestivaler som i

Ljungdalen, vilken är en produkt avsedd att locka besökare till

den enskilda orten, är naturligtivs hur man når ut med denna

produkt långt ut på planen. I Amerika känner man knappt till

Sverige och vet ännu mindre om Ljungdalen. Ännu mindre vet man

om kulturfestivalen i Ljungdalen. Denna marknadsföringsfråga är

den ständiga utmaningen i denna speciella bransch.

Kerstin Aggefors sade att det intressanta med dessa

exportprodukter är att man måste flytta kunden till produkten.

Den förflyttningen har oftast inte något egenvärde, utan det är

först när man är på kulturfestivalen som man kan tillföra något.

Det är naturligtvis i grunden ett ansvar för de olika

aktörerna att svara för sin egen marknadsföring, men

förutsättningen att kunderna måste flyttas till produkterna är

så speciell att den motiverar ett samspel mellan såväl lokala

och regionala som statliga intressenter.

Kerstin Aggefors: Det som NUTEK kan medverka till när det

gäller samordning, produktutveckling osv. gäller utbyte av

erfarenheter, insamling av information och kanske medverkan i

bedömningar. Men NUTEK kan absolut inte, som också Leif Svensson

sade, vara direkt involverat i utvecklingsarbetet.

Per-Johan Orrby: Låt mig när det gäller produktutveckling

ta projektet Bo på lantgård som exempel. Det handlar inte om att

vi skall vara med i uppbyggandet av t.ex. lantgårdar, utan det

gäller att fastställa vilken hjälp lantgården behöver för att

utforma sin produkt så att den blir säljbar på en marknad. Det

gäller vidare hur vi kan koppla in en transportör och vilka

andra tjänster som kan adderas till detta.

Det är likadant när det gäller att sälja golf på

utlandsmarknaden. Det gäller inte byggandet av golfbanor utan

hur vi skall koppla samman golfverksamheten med hotellen, med

transportörer och med andra aktiviteter. Produktutvecklingen

skall ge produkterna ett innehåll och ett utseende som ger

framgång på våra utlandsmarknader.

Peter Ander: Det är för mig mycket väsentligt att få

framhålla att, det när vi talar om produktutveckling inom denna

bransch, egentligen inte är fråga om pengar till turism utan om

pengar för att utveckla produkter. Det finns ett stort antal

riskkapitalbolag och andra intressenter. Åtskilliga miljarder

har anslagits för finansiering av turism, men den typen av

finansiering når inte fram till de företag som det gäller. Här

finns en stor uppgift, som måhända inte ligger på

kulturutskottet, men det är viktigt att kanalisera de statliga

riskkapitalpengarna också till denna bransch och att begripa att

det är fråga om utvecklingsbara produkter. Det underströks

särskilt att detta är en i många avseenden småskalig bransch.

Detta behöver alltså inte inkräkta på pengarna till turism.

Charlotte Branting: Jag vill spinna vidare på utvecklingen

av svensk turism. Ingen har hittills i dag nämnt EU. Det finns

såvitt jag förstår ingen gemensam turistpolitik inom EU, men det

lär finnas en aktionsplan för turism, som är antagen av

ministerrådet, för vilken det står till förfogande i runt tal 50

miljoner.

Hur förbereder ni er för ett eventuellt medlemskap i EU, och

vilken betydelse tycker ni att detta egentligen har för svensk

turism?

Jan Brännström: Jag nämnde tidigare att Sverige fr.o.m.

den 1 januari i år i och med EES-avtalets ikraftträdande har

tillgång till EU:s turismprogram. Styrelsen för Sverigebilden

har redan fakturerat sex tolftedelar av 177 512 ecu för att

Sverige skall få tillgång till detta program. Vi vet inte i

dagsläget exakt hur vi skall få access till det, men det hölls i

påskveckan ett möte om detta i Bryssel.

EU:s turismprogram omfattar åtta delprogram, och jag har nämnt

tre av dem, nämligen kunskapsuppbyggnad, landsbygdsturism och

kulturturism. Svenska operatörer kan där i samverkan med

operatörer i något annat av länder i EES-området ansöka om

pengar och få stöd för sin verksamhet inom EU:s gemensamma

budget. Där är vi alltså redan medlemmar. Vi hoppas att vi snart

skall kunna få ut denna information till näringen.

Peter Ander: Sveriges Hotell- och Restaurangförbund har

sedan rätt många år tillbaka varit medlem i något som kallas

HOTREC, EG-ländernas gemensamma hotell- och

restaurangorganisation, som också ägnar sig åt turism. Förbundet

är associerad medlem med rösträtt. Vi har alltså, långt innan

Sverige kommit med i EU, deltagit i EG:s inre arbete.

För att ta mig friheten att svara också för RTS vill jag säga

att RTS har tagit fram en särskild studie av effekterna av

EU-inträdet på svensk turism. Denna studie distribuerades i

anslutning till besöksforum. Vi ligger alltså långt framme och

har en kontinuerlig bevakning på detta område.

Stina Eliasson: Peter Ander talade om riskkapital. Det hör

kanske egentligen inte riktigt till detta sammanhang, men jag

tyckte ändå att jag nästan ville säga amen efter det inlägget.

Vad gör länsstyrelserna för att också de småskaliga

turistföretagen skall få del av infrastruktursatsningar i form

av vägar till de anläggningar som finns och för att hjälpa till

med produktutveckling för dessa företag? Det handlar faktiskt om

att produktutveckla med hjälp av ordentligt riskkapital.

Agneta Pettersson: De riktigt små företagen --

landsbygdsutvecklingsföretagen, om man får säga så -- jobbar vi

med inom ramen för glesbygdsstöd och inom ramen för samordnade

utvecklingsprojekt med hjälp av våra projektmedel. Framför allt

jobbar vi egentligen via kommuner och via olika typer av andra

organisationer: hushållningssällskap, LRF och andra som anammar

att turism på landsbygden är ett bra komplement. Det är en

utvecklingsbar näring.

Men man behöver oftast ha hjälp med att, jag upprepar det,

"paketera" sin produkt på ett sådant sätt att den kan prissättas

och erbjudas en marknad. Det handlar också i mycket stor

utsträckning om att få marknader och kunder, om att få en

kunskap kring vad marknaden vill ha och hur. Detta är också i

allra högsta grad ett samordningsarbete.

Stina Eliasson: Hur går det till? Samlar ni dem till

konferenser? Får de en slant när de går? Träffar de någon

konsulent? Hur går det till?

Agneta Pettersson: De här människorna, entreprenörerna,

finns i ett område. Det går oftast till på det viset att man ser

goda exempel på hur andra gör. Man fångar upp ett behov. Man

formulerar en affärsidé. Man diskuterar med affärsutvecklare på

exempelvis Utvecklingsfonden eller man tar kontakt med oss.

Man kan gå vidare med sina idéer via de organisationer som

finns, hushållningssällskap och andra, som också har

landsbygdsutvecklare som i sitt jobb samlar till stormöten, till

diskussioner via byalag och på många andra sätt. Genom den här

typen av mobiliseringsarbete som sker ute i bygderna fångar man

upp idéer och entreprenörer. Sedan får vi stödja med de

möjligheter till stöd vi har.

Rose-Marie Frebran: Det är många som har talat om behovet

av någon form av nationellt organ. Jag har ännu inte lyckats ta

till mig argumenten som har framförts så att jag känner mig

övertygad om att detta behövs. Är det någon som sitter inne med

något mer, så kom gärna fram med det!

Peter Ander: Vi efterlyser en dialog med företrädare för

det offentliga. Det är ingenting man konstruerar som svar på en

fråga rätt ut. Det måste vara en dialog mellan de olika

komponenterna. Det är självklart. Det är det vi efterlyser. Vi

är inom rese- och turistindustrin samlade i ett gemensamt

agerande. Vi vill ha någon att snacka med. Sedan skall vi se hur

vi kan lösa problemen. Gemensamma mål, gemensamma strategier --

annars går det inte.

Rose-Marie Frebran: Kan ni prata med en turistminister

eller måste ni ha ett organ, som ni pratar om?

Peter Forssman: Vi kan kalla det turistminister eller

något annat. Det behövs en person som fungerar på det sättet. Vi

behöver en enhet som hjälper dig och mig att ta fram underlag,

statistik, fakta och kunskap. Det är det organet vi efterlyser.

Och så behöver vi ett marknadsföringsbolag. Det har vi: Next

Stop Sweden.

Ordförande Åke Gustavsson: Då återstår för mig bara att

sammanfatta den här diskussionen.

Peter Ander nämnde att han vill ha en dialog. Det är precis

det som i vart fall litet grand har varit syftet med dagens

utfrågning. Vi har fått en dialog. Som företrädare för det organ

som har att för riksdagen bereda turismärenden anser vi det

självklart vara av stor vikt att lyssna på företrädare för

myndigheter, företrädare för branschen och andra som på olika

sätt är berörda av verksamheten.

Vi har i dag fått lyssna till ett brett spektrum av problem.

Men vi har också fått synpunkter på sådant som öppnar

möjligheter. Utskottets ledamöter kommer nu att noga utvärdera

resultatet av utfrågningen. Då kommer det att handla om vilka

mål man skall ha för turismpolitiken, men självklart också om

att få en så effektiv organisation som möjligt. Den skall vara

effektiv i sådan mening att man får ut så mycket resultat som

möjligt av satsningarna -- hur man nu skall värdera det.

Jag tycker att den utfrågning som vi har haft i dag har vidgat

vårt faktaunderlag. Får jag slutligen också skicka med att den

öppenhet som alltid kännetecknar kulturutskottet innebär att ni

självklart är välkomna att höra av er om ni vill ha fram

kompletterande synpunkter som ni tycker att ni inte har fått

tillfälle att föra fram i dag.

Med detta vill jag tacka er alla. Inte minst vill jag tacka

dem som har rest hit till Stockholm för att delta i den här

utfrågningen. Det har tagit en del extra tid. Ett varmt tack.

Peter Forssman: Åke, det finns många här som kan tala för

det jag tänker säga. Jag vill bara tacka dig och kulturutskottet

för det här initiativet. Jag menar att de senaste åren -- vilket

jag också sagt -- har varit något av en pionjärtid. Den här

typen av vidgande av vetande och kunskaper behövs för att vi

skall kunna driva processen vidare. Tack så mycket.

Ordförande Åke Gustavsson: Med detta förklarar jag dagens

utfrågning avslutad.

Innehållsförteckning

Sammanfattning 1

Propositionen 2

Motionerna 2

Ärendets beredning 4

Utskottet 5

Inledning 5

Tidigare inriktning av och organisation för de statliga

insatserna för turismen 5

Nuvarande inriktning av och organisation för de statliga

insatserna för turismen 5

Förslag i utredning och i anslagsframställning om en

ändrad organisation 6

Frågan om inriktningen av och organisationen för de

statliga insatserna för turismen 7

Plan för utveckling av turismen 13

Vissa regionala frågor 15

Kunskapsuppbyggnad m.m. 16

Vissa natur- och miljöfrågor 17

Budgetfrågor 19

Hemställan 21

Reservationer 22

1. Projektet Invest in Sweden (s) 22

2. Projektet Invest in Sweden (nyd) 22

3. Inriktningen av och organisationen för de statliga

insatserna för turismen (s) 23

4. Plan för utveckling av turismen (s) 24

5. Vissa natur- och miljöfrågor (s) 25

6. Medelsanvisningen till Styrelsen för Sverigebilden m.m.

(s) 25

7. Medelsanvisningen till Styrelsen för Sverigebilden m.m.

(nyd) 26

Bilaga

Av kulturutskottet ordnad offentlig utfrågning om turismen

27