Bet. 1993/94:KrU31

Kulturutskottets betänkande

1993/94:KRU31

Ungdomspolitik

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

Innehållsförteckning

1993/94

KrU31

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition om

ungdomspolitik (prop. 1993/94:135) samt ett antal motioner som

väckts dels under allmänna motionstiden, dels med anledning av

propositionen.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till huvudsaklig

inriktning av ungdomspolitiken. Detta innebär bl.a. att alla

ungdomar skall ha rätt till goda uppväxtvillkor, att ungdomar

skall ges goda förutsättningar att etablera sig som vuxna samt

att ågärder inom olika områden skall präglas av en helhetssyn på

ungdomars situation.

Utskottet har inte något att erinra mot den i propositionen

förordade organisationen för en ny myndighet, Ungdomsstyrelsen,

vilken skall ersätta Statens ungdomsråd. Utskottet tillstyrker

regeringens förslag till uppgifter och verksamhetsinriktning för

myndigheten, dock med tillägget att även kultur skall räknas in

bland de projekt som Ungdomsstyrelsen skall koncentrera sig på

under den närmaste treårsperioden.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag att de övergripande

målen för statsbidragen till barn- och ungdomsorganisationerna

skall vara att främja demokratisk fostran och jämlikhet, att

medverka till en meningsfull fritid och att engagera fler

ungdomar i föreningslivet. Utskottet tillstyrker även att

bidragsgivningen i fortsättningen i ökad utsträckning skall vara

målrelaterad. Utskottet anser att det finns skäl att överväga en

sänkning av de åldersgränser, som nu gäller för att

organisationerna skall erhålla statsbidrag. Denna fråga bör

kunna behandlas inom ramen för den samlade översyn rörande

åldersgränserna i samhället som aviserats av regeringen.

Utskottet tillstyrker medelsanvisningen till Ungdomsstyrelsen

(7 923 000 kronor), till Bidrag till nationell och

internationell ungdomsverksamhet m.m. (111 697 000 kronor) och

till EG:s utbytesprogram Ungdom för Europa (4 500 000 kronor).

Sammanlagt innebär utskottets förslag att 124 120 000 kronor

skall anvisas för budgetåret 1994/95.

Två yrkanden om att bidraget till barn- och

ungdomsorganisationerna skall tillföras 2 miljoner kronor utöver

regeringens förslag för kamp mot främlingsfientlighet och rasism

avstyrks med hänvisning till att betydande satsningar görs och

planeras i samverkan med ungdomsorganisationerna för att

motverka främlingsfientlighet. Vidare avstyrks ett yrkande om

att kommunerna skall få stöd till utbyggnad av fler Ungdomens

hus. Även motionsyrkanden som bl.a. rör riktlinjerna för

ungdomspolitiken, verksamhetsinriktningen för Ungdomsstyrelsen,

statens ansvar för föreningslivet och bredden på rekryteringen

till internationella ungdomsutbytesprogram avstyrks.

I betänkadet behandlas också att ett antal motionsyrkanden om

ungdomsarbetslöshet, ungdomars problem på bostadsmarknaden,

utbildningsfrågor, flyktingfrågor, sociala och kulturella

frågor. Samtliga yrkanden avstyrks. Även yrkanden av

övergripande karaktär som avser besparingar på

organisationsstöden, utvärdering av organisationsstödens

effekter, uppdragsersättning och bidragssanering avstyrks.

Till betänkandet har fogats 15 reservationer, två särskilda

yttranden och en meningsyttring.

Propositionen

Regeringen har i proposition 1993/94:135 Ungdomspolitik

(Civildepartementet) föreslagit riksdagen att

1. godkänna vad regeringen föreslår om den huvudsakliga

inriktningen av ungdomspolitiken (avsnitt 5),

2. godkänna vad regeringen föreslår om Ungdomsstyrelsens

uppgifter och verksamhetsinriktning (avsnitten 7 och 8),

3. godkänna riktlinjerna för statsbidragen till barn- och

ungdomsorganisationerna (avsnitt 9),

4. till Ungdomsstyrelsen för budgetåret 1994/95 anvisa ett

ramanslag på 7 923 000 kr,

5. till Bidrag till nationell och internationell

ungdomsverksamhet m.m. för budgetåret 1994/95 anvisa ett

reservationsanslag på 111 697 000 kr,

6. till EG:s utbytesprogram Ungdom för Europa för budgetåret

1994/95 anvisa ett förslagsanslag på 4 500 000 kr.

Motionerna

Motioner väckta under allmänna motionstiden 1994

1993/94:Kr258 av Margareta Winberg m.fl. (s) vari yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att förorda att "Kulturbudkavlen" utvidgas

till en "Kultur- och mediebudkavle" och att projektet får stöd

av Barn- och ungdomsdelegationen genom Allmänna arvsfonden.

1993/94:Kr307 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas

18. att riksdagen beslutar att till D Anslag till myndigheten

och bidrag till ungdomsverksamhet m.m., till barn- och

ungdomsorganisationer för kamp mot främlingsfientlighet och

rasism, för budgetåret 1994/95 anvisa 2 000 000 kr utöver

regeringens förslag,

57. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om projektet Kultur/mediebudkavle.

1993/94:Kr406 av Gudrun Norberg (fp) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om aktivitetsbidraget till tonåringar.

1993/94:Kr419 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att uppföljning och utvärdering av

organisationsbidragens effekter måste förbättras radikalt,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om en ny utformning av systemet med

organisationsbidrag med viss uppdragsersättning och i övrigt med

ökat ansvar för medlemmarna för organisationens intäkter,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att bidrag som inte utgår i form av

uppdragsersättningar eller stöd till ungdomsidrott inte får

överstiga 50 % av medlemsintäkterna,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att lägsta bidragsbelopp som får utbetalas

inte får ligga under ett och ett halvt basbelopp,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om en minskning av organisationsbidragen med

20 % för budgetåret 1994/95, med ytterligare 20 % för

budgetåret 1995/96 och slutligen med 10 % för budgetåret

1996/97,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att minskningen av organisationsbidragen

jämväl omfattar de politiska organisationerna,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om uppdragsupphandling i konkurrens.

Motioner väckta med anledning av propositionen

1993/94:Kr1 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om riktlinjer för ungdomspolitiken,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om ungdomars ekonomiska villkor,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om regeringens riktlinjer för

ungdomspolitiken,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om den statliga ungdomsmyndighetens

organisation och uppgifter,

5. att riksdagen hos regeringen begär att den nya

ungdomsmyndigheten får en referensgrupp bestående av

representanter från ungdomsorganisationerna enligt vad i

motionen anförts,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om statens bidrag till barn- och

ungdomsorganisationerna,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om invandrar- och flyktingungdomar,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om internationalism och invandrarungdomar,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om försöksverksamhet med subventionerade

kondomer till unga,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om den sociala snedrekryteringen och den nya

läroplanen för gymnasieskolan,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om familjens betydelse,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om åtgärder mot ungdomsarbetslösheten,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om ideella organisationer,

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om stödjande insatser,

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om bibliotek och skolbibliotek,

16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om kommunala barn- och ungdomsplaner,

17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att ge kommunerna stöd för en utbyggnad av

fler ungdomens hus,

18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om konsumtion, frihet och kroppsideal.

1993/94:Kr2 av Åke Gustavsson m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen, med avslag på regeringens förslag, godkänner

vad i motionen anförts om den huvudsakliga inriktningen av

ungdomspolitiken,

2. att riksdagen till Bidrag till nationell och internationell

ungdomsverksamhet för budgetåret 1994/95 anvisar ett

reservationsanslag om 113 697 000 kr eller således

2 000 000 kr utöver regeringens förslag,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om Ungdomsstyrelsens arbete med

utvecklingsinsatser,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om kostnaderna för utvärdering av statens

bidrag till barn- och ungdomsorganisationerna,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om betydelsen av och statens grundläggande

ansvar för ett rikt föreningsliv,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om det politiska ansvaret och frivilligt

arbete,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om ungdomar och utbildning,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om ungdomar och arbete,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om ungdomar och bostäder,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om ungdomar och fritid,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om ungdomar och kultur.

1993/94:Kr3 av Claus Zaar (nyd) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att ett mål för arbetsmarknadspolitiken

skall vara att ungdomars arbetslöshet inte skall överstiga

55--64-årsgruppens,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om ungdomars kritik av flyktingpolitiken,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om ungdomars beroende av socialbidrag,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att införa ett lärlingssystem,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om en konsekvensanalys av arbetslösheten för

ungdomar, om äldre lämnar arbetsmarknaden.

Utskottet

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen lämnas förslag om den huvudsakliga

inriktningen av ungdomspolitiken. Som bakgrund till förslagen

beskrivs ungdomars situation i dag t.ex. när det gäller

utbildning, arbete, bostad, fritid och hälsa. Vidare redovisas

de insatser som regeringen vidtagit för att skapa goda villkor

för ungdomar inom olika samhällsområden samt de åtgärder som

vidtagits t.ex. för att stärka ungdomars inflytande och främja

flickors och unga kvinnors engagemang i ideella organisationer.

Regeringen föreslår övergripande mål och verksamhetsinriktning

för en ny myndighet, Ungdomsstyrelsen, samt nya riktlinjer för

bidragen till barn- och ungdomsorganisationerna. Den statliga

bidragsgivningen föreslås i ökad utsträckning bli målrelaterad.

Riktlinjer för ungdomspolitiken

I propositionen konstateras att det hittills inte funnits

några fastställda nationella mål eller riktlinjer för

ungdomspolitiken. För att åstadkomma en bättre samverkan, bättre

resursutnyttjande samt möjligheter att följa upp och utvärdera

insatser för ungdomar bör enligt regeringens mening riksdagen

lägga fast den grundläggande inriktningen för ungdomspolitiken

(s. 29).

Regeringen anser att de nationella riktlinjerna för

ungdomspolitiken bör understryka såväl nödvändigheten av att

förmedla grundläggande värderingar om demokrati, medmänsklighet

och människovärde som kravet på att ungdomar skall ges

möjligheter att forma sin framtid. De offentliga organens

stödjande roll bör betonas liksom nödvändigheten av en

sektorsövergripande helhetssyn på ungdomars situation. Behovet

av samverkan mellan myndigheter och organisationer samt vikten

av att ta till vara engagemanget inom den ideella sektorn bör

strykas under. Utvecklingen inom ungdomsområdet bör återkommande

redovisas för riksdagen. Detta kan lämpligen ske vart tredje år.

Regeringen föreslår i följande sex punkter vilken huvudsaklig

inriktning som skall gälla för ungdomspolitiken (s. 28). I

anslutning till varje punkt redovisar utskottet det väsentliga

innehållet i de skäl som regeringen anför för förslaget.

1. De offentliga insatserna för ungdomar bör i första hand

vara stödjande och bygga på ungdomars, föräldrars och andra

närståendes engagemang.

En av de viktigaste uppgifterna för en framåtsyftande

ungdomspolitik är att ta till vara den vitalitet som

kännetecknar ungdomsåren. I propositionen framhålls att familjen

är av grundläggande betydelse för ungdomars utveckling och att

det därför är viktigt att fånga upp föräldrars och andra

närståendes engagemang. Statens och kommunernas insatser bör i

hög grad syfta till att stödja och utveckla ett sådant

engagemang. Vidare är en väsentlig statlig uppgift att följa

ungdomars uppväxtvillkor. De statliga myndigheterna bör följa

upp och utvärdera insatser på lokal nivå samt sprida kunskap och

information.

2. Åtgärder inom olika områden skall präglas av en helhetssyn

på ungdomars situation och utgå från ett ungdomsperspektiv.

Ungdomsfrågorna måste i ökad utsträckning bedömas över de

traditionella sektorsgränserna. Den enskildes och de frivilliga

gemenskapernas initiativ bör sättas i centrum för

ungdomspolitiken.

3. Alla ungdomar skall ha rätt till goda uppväxtvillkor som

tillgodoser både behovet av trygghet och av personlig

utveckling.

Det grundläggande ansvaret härför ligger hos föräldrarna. När

det gäller ungdomars uppväxtvillkor är FN:s barnkonvention ett

grundläggande dokument. Skolan har ett stort ansvar för

ungdomars identitetsutveckling. Kulturlivet betyder mycket för

den personliga utvecklingen. Det är viktigt att stimulera

ungdomars eget skapande.

4. Ungdomar skall ges goda förutsättningar att etablera sig

som vuxna och göra egna val.

Det finns behov av att underlätta ungdomars etablering i

vuxensamhället. För att möta de problem och svårigheter som

arbetslösheten bland ungdomar för med sig behöver resurser

mobiliseras inom en rad områden. Nya lösningar och en ökad

rörlighet behövs för att underlätta för ungdomar att skaffa sig

en egen bostad.

5. Ungdomars personliga ansvarstagande, medmänsklighet,

delaktighet och inflytande skall främjas.

Det är av stor betydelse att ungdomar får känna krav på sig

att ta ett aktivt personligt ansvar för sin situation. En

politik som bygger på att ge varje ung människa anledning att ta

ansvar och utöva inflytande som en fullvärdig samhällsmedborgare

gör att möjligheterna att fånga upp exempelvis ungdomar med

problem blir bättre.

6. Myndigheter och organisationer bör i ökad utsträckning

samverka i ungdomspolitiska frågor. Engagemanget inom den

ideella sektorn skall tas till vara.

Enligt regeringens mening är ett sektorsövergripande synsätt

på ungdomsfrågorna nödvändigt. En rad myndigheter arbetar med

ungdomsfrågor inom olika områden. En helhetssyn på ungdomars

situation förutsätter en bättre samordning över

sektorsgränserna. Den ideella sektorn deltar i allt högre grad i

förnyelsen av samhällslivet. Det kan handla om att etablerade

folkrörelser och föreningar tar över uppgifter från offentliga

organ men också om att ett närmare samarbete sker mellan den

offentliga och den ideella sektorn.

Utskottet vill inledningsvis framhålla att det är glädjande

att riksdagen nu bereds tillfälle att fastställa nationella

riktlinjer för ungdomspolitiken. Utskottet instämmer i

regeringens synsätt att det är nödvändigt att riktlinjerna

förmedlar grundläggande värderingar om demokrati, medmänsklighet

och människovärde. Utskottet anser vidare att det är av stort

värde att sträva efter en sektorsövergripande helhetssyn på

ungdomars situation och att samverkan mellan myndigheter och

organisationer stärks. Utskottet instämmer också i vad som sägs

i propositionen om vikten av att ta till vara engagemanget inom

den ideella sektorn.

Utskottet behandlar i det följande ett antal motionsyrkanden

som avser frågan om den huvudsakliga inriktningen av

ungdomspolitiken.

Yrkande 1 i motion Kr1 (v) innebär att riktlinjerna för

ungdomspolitiken skall syfta till ett samhälle där unga

människor skall ha rätt till ett jobb med full lön, egen bostad,

integritet och respekt från vuxenvärlden. I samma motion

framförs kritik mot riktlinjerna i propositionen som enligt

motionärerna saknar såväl helhetssyn som konkreta politiska

satsningar på ungdomar (yrkande 3).

I motion Kr2 (s) framförs en rad mål och riktlinjer för

ungdomspolitiken som tillsammans med FN:s konvention för barnens

rättigheter bör vara vägledande för arbetet med ungdomsfrågor på

alla nivåer (yrkande 1). Bl.a. anförs att insatser för ungdomar

skall utgå från att alla ungdomar har rättigheter i olika

avseenden, t.ex. till arbete och bostad, samt att barn och

ungdomar har rätt till en god uppväxt. Enligt motionärerna har

samhället -- i första hand kommunerna -- skyldighet att se till

att alla barn och ungdomar får en god start i livet. Det

framhålls att samhället har ett övergripande ansvar i detta

hänseende och att ideella organisationer och frivilligt arbete

inte kan ersätta det gemensamma ansvaret. Utvecklingen inom

ungdomsområdet och förslag till förändringar av riktlinjerna bör

redovisas för riksdagen vart tredje år eller när det föreligger

särskilda omständigheter.

Utskottet konstaterar inledningsvis att de riktlinjer för

ungdomspolitiken som regeringen föreslagit är av övergripande

karaktär. De förslag till riktlinjer som redovisas i motionerna

Kr1 (yrkande 1) och Kr2 (yrkande 1) om ungdomars rättigheter

står inte i motsats till vad som framförs i propositionen som

bl.a. tar sin utgångspunkt i FN:s konvention om barnets

rättigheter (s. 29). Även sådana rättigheter som gäller arbete

och bostad har -- som framgår av det föregående -- behandlats i

propositionen. En särskild utredning, Utredningen om ungdomars

levnadsvillkor och framtidsutsikter, den s.k.

Generationsutredningen, har fått i uppdrag att utreda och lämna

förslag till åtgärder av sektorsövergripande karaktär för att

underlätta unga människors etablering i samhället, särskilt i

fråga om ungdomars inträde på arbets- och bostadsmarknaderna

(dir. 1992:107). Det i motion Kr2 (yrkande 1) framställda kravet

på kommunernas skyldighet att se till att barn och ungdomar får

en god start i livet överensstämmer med regeringens synsätt,

vilket kommer till uttryck i ett avsnitt i propositionen om

uppgifterna för den föreslagna Ungdomsstyrelsen (s. 37).

Detsamma gäller kravet på en vart tredje år återkommande

redovisning av utvecklingen inom ungdomsområdet (s. 29).

Utskottet vill i detta sammanhang erinra om att betydelsen av

att insatser för ungdomar skall präglas av en helhetssyn

understryks i propositionen (s. 30). Utskottet kan således inte

instämma i påståendet i motion Kr1 att sådan helhetssyn skulle

saknas (yrkande 3).

Med hänsyn till det anförda anser utskottet att motionerna Kr1

yrkandena 1 och 3 och Kr2 yrkande 1 inte påkallar någon

riksdagens åtgärd. Utskottet tillstyrker att riksdagen godkänner

regeringens förslag till riktlinjer.

I motion Kr1 (v) behandlas frågan om vem eller vilka som de

offentliga stödjande insatserna främst skall avse.

Motionärerna anser att grundperspektivet i propositionen -- att

kärnfamiljen skall stödjas -- är förlegat. Om några skall

stärkas och stödjas bör det enligt motionärerna vara de familjer

som inte är kärnfamiljer, t.ex. ungdomar med trassliga

familjeförhållanden och tonårsmödrar (yrkande 11). Enligt

motionärerna bör stödjande insatser främst riktas mot de

ungdomar som har det sämst ställt i samhället (yrkande 14).

Utskottet konstaterar att stat, kommuner och enskilda har ett

särskilt ansvar för stöd till utsatta barn och ungdomar. Genom

sociallagstiftningen har stat och kommun påtagit sig ansvar för

att stödja och hjälpa dessa och deras familjer. Utskottet kan

inte finna att den uppfattning som kommer till uttryck i

motionsyrkandena strider mot det synsätt som kommer till uttryck

i propositionen i fråga om de offentliga stödjande insatserna

för ungdomar och familjens grundläggande betydelse för ungdomars

utveckling. Med det anförda avstyrker utskottet motion Kr1

yrkandena 11 och 14.

I motion Kr2 (s) framförs krav på att det politiska ansvaret

skall vara tydligt. De ideella organisationerna är enligt

motionen ett komplement till samhällets resurser som inte kan

ersätta det gemensamma ansvaret för allas barn (yrkande 6).

Liknande tankegångar framförs i yrkande 13 motion Kr1 (v).

Motionärerna menar att regeringen överbetonar de ideella

organisationernas ungdomspolitiska ansvar och ger signal till

kommunerna att avsäga sitt övergripande ansvar. Motionärerna

menar också att regeringen förringar det faktum att kommunernas

insatser har spelat en avgörande roll för ungdomarna.

Utskottet behandlade våren 1993 ett motionsyrkande om

samhällets ansvar resp. ideella organisationers uppgifter (bet.

1992/93:KrU12 s. 8). Utskottet konstaterade då bl.a. att det i

Sverige finns en lång tradition när det gäller frivilligarbete

inom den s.k. ideella sektorn, dvs. inom folkrörelser,

föreningar, kooperativ och bland enskilda. Utskottet ansåg att

det var angeläget att ta vara på det engagemang som finns och

stimulera föreningar och enskilda till att utveckla nya former

av verksamhet som innebär att de bl.a. tar över viss offentlig

verksamhet. Utskottet ansåg inte att det var motiverat att

riksdagen skulle ta initiativ till en formell precisering av hur

avgränsningen skulle göras mellan samhällets ansvar och ideella

organisationers uppgifter.

Utskottet intar i den av motionärerna aktualiserade frågan

alltjämt samma ståndpunkt.

Utskottet vill i detta sammanhang tillägga att kommunerna

självklart spelar en avgörande roll för insatserna på

ungdomsområdet. Motionerna Kr1 yrkande 13 och Kr2 yrkande 6

avstyrks.

Den statliga ungdomsmyndighetens organisation

Statens ungdomsråd är en liten och flexibel myndighet som

enligt regeringen på ett gynnsamt sätt utvecklats från att ha

varit ett intresseorgan till en myndighet med ansvar för att

genomföra statlig ungdomspolitik. Enligt regeringen bör

Ungdomsrådets inriktning som sektorsmyndighet för fritidsfrågor

tonas ner. Myndigheten bör ha ett sektorsövergripande ansvar för

att skapa goda uppväxtvillkor för ungdomar. Enligt regeringens

bedömning bör Statens ungdomsråd byta namn till

Ungdomsstyrelsen. Samtidigt bör myndighetens ledningsstruktur

förändras. Enligt regeringen är Ungdomsrådets nuvarande

organisation med ett råd vars ordförande är chef för myndigheten

och ett kansli med en kanslichef otidsenlig och innebär risker

för dubbelkommando. Det nuvarande rådet skall därför ersättas

med en verkschef och en styrelse, i vilken verkschefen blir

ordförande. I styrelsen bör representanter för de

sektorsmyndigheter som mest berörs av ungdomspolitiken ingå.

Dessutom bör personer med god kunskap om ideellt föreningsarbete

och ungdomsfrågor i allmänhet ingå (prop. s. 33--35).

I motion Kr1 (v) föreslås att en referensgrupp bestående

av representanter för ungdomsorganisationerna skall knytas till

den nya myndigheten (yrkande 5).

Utskottet, som inte har något att erinra mot den i

propositionen redovisade synen på den nya myndighetens

organisation, anser att det bör ankomma på myndigheten att -- om

den finner det påkallat -- själv inrätta en referensgrupp.

Utskottet avstyrker yrkande 5 i motion Kr1.

Ungdomsstyrelsens uppgifter och verksamhetsinriktning för de

kommande tre åren

Regeringen föreslår att de övergripande målen för

Ungdomsstyrelsens verksamhet skall vara att främja goda

uppväxtvillkor för ungdomar samt att verka för att unga

människor görs delaktiga i samhällsutvecklingen.

Ungdomsstyrelsen skall arbeta sektorsövergripande och ha en

kontinuerlig kontakt med kommunerna när det gäller att följa

ungdomars villkor i samhället (prop. s. 36).

Det är enligt regeringens mening viktigt att någon har ett

sektorsövergripande ansvar för att utifrån en helhetssyn kunna

följa utvecklingen av ungdomars villkor och anlägga ett

ungdomsperspektiv på frågor inom olika samhällsområden. Detta är

en grundläggande uppgift för Ungdomsstyrelsen. Att

Ungdomsstyrelsen får en sådan uppgift inskränker eller påverkar

inte den självständighet som andra myndigheter har. Det är

angeläget att Ungdomsstyrelsen samarbetar med andra berörda

myndigheter för ett effektivt resursutnyttjande.

I propositionen framhålls det stora ansvar som kommunerna har

för att ge ungdomar goda uppväxtvillkor (s. 37). För att kunna

fullgöra sina övergripande upgifter måste enligt regeringen

Ungdomsstyrelsen också följa utvecklingen i kommunerna.

Kontakterna med dessa bör särskilt syfta till att stärka

ungdomars delaktighet i lokalsamhället och deras inflytande över

olika frågor som direkt berör dem. Ungdomsstyrelsen skall stödja

och stimulera kommunernas förnyelse av fritidsverksamhet för

ungdomar samt sprida erfarenheter och metoder. Vidare bör en

aktiv samverkan med offentliga, ideella och privata insatser

främjas. Ungdomsstyrelsen bör enligt propositionen samverka och

upprätthålla en fortlöpande dialog med barn- och

ungdomsorganisationerna. Ungdomsstyrelsen skall också fördela de

statliga bidragen till organisationerna och stödja dem i deras

förnyelsearbete. En utgångspunkt för Ungdomsstyrelsens arbete

med fritidsfrågor bör vara att skapa förutsättningar för en

meningsfull och stimulerande fritid för alla ungdomar oavsett

bakgrund (s. 38).

Regeringen föreslår följande verksamhetsinriktning för

Ungdomsstyrelsen under perioden 1994/95--1996/97.

Ungdomsstyrelsen skall

1. kartlägga ungdomars uppväxtvillkor samt följa upp och

utvärdera ideellt och offentligt ungdomsarbete,

2. stödja utvecklingen av det ideella föreningslivets

ungdomsverksamhet,

3. stödja utvecklingen av kommunernas insatser för ungdomar,

4. föra ut kunskaper och information om ungdomars

uppväxtförhållanden och om metoder i ungdomsarbetet.

Enligt regeringen skall myndigheten under den kommande

treårsperioden koncentrera sitt arbete på vissa prioriterade

teman och projekt. Så t.ex. skall Ungdomsstyrelsen stimulera

olika nyskapande verksamheter på lokal nivå genom att på försök

dela ut utmärkelser, som skall kunna ges till kommuner,

organisationer, ungdomsledare m.fl., som gjort insatser som bör

kunna tjäna som exempel för andra. Vidare bör Ungdomsstyrelsen

stimulera utvecklingen av ungdomars inflytade på den lokala

nivån samt uppmuntra ungdomar att engagera sig i politik och

samhällsfrågor. En utförlig redovisning av olika typer av

projekt som Ungdomsstyrelsen skall ägna sig åt lämnas i

propositionen (s. 39--41).

När det gäller Ungdomsstyrelsens uppgift att följa upp och

utvärdera olika insatser på ungdomsområdet framhålls vikten av

att det finns ett system för att följa upp den kommunala

fritidspolitiken. Sammanställning, spridning och förmedling av

kunskap skall enligt regeringen vara en central uppgift för

myndigheten.

I två motionsyrkanden behandlas frågor som rör

Ungdomsstyrelsens arbetsuppgifter och verksamhetsinriktning.

Motionärerna bakom motion Kr2 (s) saknar i propositionen

förslag till utvecklingsinsatser som rör kulturområdet (yrkande

3).

I motion Kr1 (v) avvisas förslaget att Ungdomsstyrelsen skall

ägna sig åt att dela ut utmärkelser (yrkande 4).

Utskottet delar i huvudsak regeringens syn när det gäller den

nya myndighetens uppgifter men vill tillägga följande.

Utskottet har i olika sammanhang framhållit att det är viktigt

att satsa på barn- och ungdomskulturen (se bl.a. bet.

1993/94:KrU18 och bet. 1993/94:KrU19). Enligt utskottets

uppfattning måste därför även kulturen räknas in bland de

projekt som Ungdomsstyrelsen skall koncentrera sig på under den

närmaste treårsperioden. Lika väl som ungdomar bör uppmuntras

att engagera sig i politik och samhällsarbete bör de enligt

utskottet uppmuntras att engagera sig i eget kulturellt skapande

eller att på annat sätt delta i kulturaktiviteter.

Utskottet delar regeringens synsätt i fråga om förslaget att

dela ut utmärkelser för nyskapande verksamheter av banbrytande

karaktär. Enligt utskottets mening bör sådana åtgärder kunna

fungera som stimulans och uppmuntran för efterföljare att våga

ägna sig åt nytänkande i ungdomsverksamheten. Självfallet bör

utdelandet av utmärkelser inte utgöra någon huvuduppgift för

Ungdomsstyrelsen.

Utskottet tillstyrker således motion Kr2 yrkande 3 och

avstyrker motion Kr1 yrkande 4.

Statens bidrag till barn- och ungdomsorganisationerna

Utskottet erinrar inledningsvis om vissa av bidragsvillkoren

enligt förordningen (1991:370) om statsbidrag till

ungdomsorganisationer. Enligt 6 § förordningen lämnas

statsbidrag till ungdomsorganisationer i form av generellt och

särskilt bidrag. Generellt bidrag lämnas i form av grundbidrag

och rörligt bidrag. Enligt 8 § förordningen erhåller

ungdomsorganisationer generellt bidrag om organisationen

1. är en öppen sammanslutning i vilken medlemskapet är

frivilligt,

2. är självständig och demokratiskt uppbyggd med en verksamhet

som inte strider mot demokratins idéer,

3. har minst 3 000 medlemmar i åldrarna 7--25 år, vilka utgör

minst 60 % av organisationens totala medlemsantal, och

4. har lokalavdelningar i minst hälften av

landstingskommunerna.

Generösare villkor gäller enligt 9 och 10 §§ för

ungdomsorganisationer för handikappade och invandrare.

I 11 § i förordningen stipuleras att det rörliga bidragets

storlek skall grundas på

1. antalet medlemmar i åldrarna 7--25 år,

2. antalet lokalavdelningar, och

3. antalet lokala aktiviteter som samlar barn och ungdomar.

När det gäller att bestämma storleken av rörligt bidrag till

handikapporganisationer, skall särskild hänsyn tas till

organisationernas möjligheter att anordna lokala aktiviteter.

Enligt 13 § i förordningen får särskilt bidrag lämnas till en

organisation, om organisationens ungdomsverksamhet eller en viss

tillfällig verksamhet är av en sådan karaktär att den särskilt

bör främjas eller om det finns något annat särskilt skäl för ett

sådant bidrag.

Det bör också nämnas att Statens ungdomsråd sedan några år

enligt regleringsbrev vid bidragsgivningen skall följa vissa

övergripande mål, som nu underställs riksdagen.

Enligt propositionen skall de övergripande målen vara

att främja demokratisk fostran genom barns och ungdomars

engagemang i föreningslivet,

att främja såväl jämlikhet mellan olika ungdomsgrupper som

jämställdhet mellan könen,

att medverka till en meningsfull fritid för barn och ungdomar

samt

att engagera fler ungdomar i föreningslivet.

Vidare föreslås att bidragsgivningen till barn- och

ungdomsorganisationernas verksamhet i ökad

utsträckning skall relateras till målen för bidragen.

Enligt regeringens förslag skall bidragssystemet i

fortsättningen bestå av grundbidrag och särskilt bidrag. Vidare

föreslås att bidragsgivningen skall utvärderas (s. 43).

Regeringen anser att det är viktigt att bidragssystemet bidrar

till förnyelse och utveckling inom föreningslivet.

Det framhålls i propositionen att den statliga

bidragsgivningen i dag endast i begränsad omfattning är

relaterad till målen för bidragen. Regeringen anser att statens

stöd motiveras till stor del av att organisationerna och deras

verksamhet medverkar till att vissa mål, som är angelägna för

ungdomspolitiken och för samhället i stort, kan uppfyllas.

Bidragsprövningen skall göras av Ungdomsstyrelsen. Det

generella bidraget bör i fortsättningen kallas grundbidrag. De

nuvarande formella kraven för att erhålla bidrag -- vilka i sina

huvuddrag återgetts i inledningen till detta avsnitt -- skall

fortsätta att gälla samt kompletteras med krav som ställs i

relation till de statliga målen för bidragen.

Syftet med bidragsprövningen skall enligt propositionen vara

dels att pröva om organisationerna uppfyller de formella kraven,

dels att bedöma om statsbidrag till en organisations verksamhet

bidrar till att uppfylla målen för bidraget.

Prövningen gentemot målen föreslås ha betydelse för om en

organisation skall ges statsbidrag i form av grundbidrag.

Bidragets storlek skall dock helt styras av de kriterier som

utgörs av de formella kraven.

I propositionen understryks vikten av att de organisationer

som mer kontinuerligt får statsbidrag genomgår en återkommande

prövning. Vidare uttalas att dispens från bidragskraven avseende

grundbidragen bör förekomma endast i undantagsfall. Exempel på

dispensfall lämnas (s. 46).

Det särskilda bidraget bör liksom hittills reserveras för

sådana organisationer som på grund av sin organisatoriska

karaktär inte kan komma i fråga för grundbidrag men som genom

sin verksamhet ändå bedöms vara lämpliga att ges ett reguljärt

stöd. Bidragsutrymmet för denna kategori skall vara begränsat.

En andra del av det särskilda bidraget bör kunna ges till

organisationer med särskilt resurskrävande verksamhet som

kompensation för de merkostnader som detta innebär. Detta gäller

t.ex. ungdomsorganisationer inom handikapprörelsen. Huvuddelen

av det särskilda bidraget bör enligt propositionen gå till stöd

för förnyelse och utveckling inom föreningslivet.

Ungdomsstyrelsen bör ansvara för att utvärdering av bidragen

till barn- och ungdomsorganisationerna sker. Syftet med en

utvärdering av bidragen till organisationerna bör vara att

bedöma i vilken utsträckning som fördelningen av statsbidrag

leder till att målen uppnås. I propositionen betonas att

bidragsutvärderingar måste göras utifrån organisationernas egna

värderingar. Vidare anförs att organisationerna har behov av att

utvärdera sin egen verksamhet i förhållande till de egna målen

för verksamheten. Sådana utvärderingar kan bidra till en

kollektivt sett bättre kunskap om organisationernas verksamhet

och om det arbete som utförs inom ungdomsorganisationerna (s.

47).

Utskottet behandlar först frågan om övergripande mål för

statsbidragen till barn- och ungdomsorganisationerna.

Motionärerna bakom motion Kr1 (v) anser att i det ovan

relaterade målet som rör meningsfull fritid bör infogas mål som

innebär att ungdomsorganisationerna skall arbeta för att berika

kulturlivet och aktivt skapa motbilder till kommersiella mans-

och kvinnoideal (yrkande 6).

Enligt vad som framgår av propositionen under rubriken

"Meningsfull fritid" bör organisationernas aktiviteter

innehållsmässigt ha fritidskaraktär, dvs. ett socialt,

samhälleligt eller kulturellt innehåll (s. 45). Enligt

utskottets uppfattning är motionens syfte i viss utsträckning

således redan tillgodosedd. Utskottet anser det inte vara

motiverat att ytterligare detaljreglera riktlinjerna för

bidragen. Motionsyrkandet bör inte föranleda någon riksdagens

åtgärd.

Med det anförda tillstyrker utskottet regeringens förslag till

övergripande mål för statsbidragen till barn- och

ungdomsorganisationerna.

Då det gäller måluppfyllelsen vill utskottet framhålla

följande.

Utskottet delar regeringens uppfattning att bidragsgivningen i

ökad utsträckning bör vara beroende av om organisationerna

uppfyller de fastlagda målen. Det är angeläget att

Ungdomsstyrelsens krav i detta hänseende redan från början

tydliggörs för organisationerna. Detta får dock inte hindra att

det -- särskilt i ett inledningsskede -- vid bedömningen tas

hänsyn till organisationernas mycket olika förutsättningar.

Självfallet är det angeläget att Ungdomsstyrelsen -- i fall där

den finner att måluppfyllelsen i något avseende är mindre god --

klargör detta för organisationen så att denna får möjlighet att

under den kommande verksamhetsperioden förändra verksamheten.

Ett sådant förfarande bör vara ägnat att förhindra att det

kommer som en överraskning för en organisation att den inte

längre kan påräkna bidrag. Förfarandet torde också underlätta

för Ungdomsstyrelsen att upprätthålla kravet på en långtgående

måluppfyllelse för rätt till bidrag. Utskottets synsätt står

inte i motsättning till vad som anförs i propositionen.

Då det gäller de formella reglerna har en motion väckts.

Frågan om vilka åldersgränser som bör gälla för att

organisationerna skall erhålla stöd behandlas i motion Kr406

(fp). Motionären anser att nuvarande regler, som innebär att

bidrag utgår till organisationer med medlemmar i åldrarna 7--25

år skall ändras. Enligt motionären tillhör tonåringarna en

utsatt grupp som det är viktigt att engagera i

ungdomsverksamheter av olika slag. Stödet bör kunna inträda ett

par år tidigare än vad som nu är fallet, bl.a. med tanke på

möjligheterna till tidigare skolstart. Vidare finns det enligt

motionären många aktiviteter för ungdomar över 20 år. Motionären

anser att åldersgränserna för bidrag i fortsättningen bör vara

5--21 år.

Utskottet instämmer i motionärens uppfattning att tonåringarna

är en utsatt grupp. Det är därför särskilt angeläget att

engagera dem i ungdomsverksamhet av olika slag. Utskottet anser

också att de skäl som motionären anför då det gäller

åldersgränserna för ungdomsorganisationernas möjlighet att

erhålla stöd motiverar att frågan om en ändring av dem utreds.

Utskottet anser att frågan bör kunna bli föremål för övervägande

inom ramen för den samlade översyn som aviserats från

regeringens sida rörande åldersgränserna i samhället. Vad

utskottet anfört bör riksdagen med anledning av motion Kr406 som

sin mening ge regeringen till känna.

Utskottets ställningstagande innebär att de nuvarande

åldersgränserna bör gälla tills vidare. Inte heller någon annan

ändring av de formella reglerna bör göras. Som föreslås i

propositionen bör bidrag kunna utgå i form av grundbidrag och

särskilt bidrag. I likhet med regeringen anser utskottet att

bidragsgivningen skall utvärderas.

Ungdomsstyrelsen (D 1)

I propositionen föreslås för budgetåret 1994/95 ett ramanslag

på 7 923 000 kronor för Ungdomsstyrelsen. I beloppet ingår

medel för myndighetens kommunkontakter, för den tvärsektoriella

utredningsverksamheten och för myndighetens utvärderingsinsatser

till följd av det målrelaterade bidragssystemet (s. 50).

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet

m.m. (D 2)

För innevarande budgetår finns två anslag på statsbudgeten som

avser statsbidrag till ungdomsorganisationer, nämligen anslagen

Bidrag till central och lokal ungdomsverksamhet m.m. och Stöd

till internationellt ungdomssamarbete. Enligt regeringens

förslag ersätts dessa båda anslag av ett nytt, benämnt Bidrag

till nationell och internationell ungdomsverksamhet m.m. Från

anslaget skall bidrag utgå till barn- och

ungdomsorganisationernas verksamhet. Vidare skall medel utgå för

en satsning på unga flickor inom föreningslivet. Inom

bidragsmedlen bör även särskilda resurser avsättas för att

stödja ungdomsorganisationernas egna utvärderingar av sin

verksamhet. Liksom tidigare valår bör de politiska

ungdomsförbunden ges särskilt stöd för valinformation till

ungdomar. Medel bör även avsättas för banbrytande insatser inom

ungdomspolitiken. Under anslaget har även medel beräknats för

ungdomsforskning samt för aktiviteter inom ungdomsområdet.

Landsrådet för Sveriges ungdomsorganisationer bör enligt

propositionen få stöd för sin internationella verksamhet.

Likaledes bör Stiftelsen för Internationellt Ungdomsutbyte få

stöd för informationsinsatser och administrationskostnader

inkl. kostnader för att driva EG-programmet Ungdom för Europa.

Sammanlagt bör under anslaget, som föreslås bli

reservationsvis betecknat, 111 697 000 kronor anvisas.

Inledningsvis behandlar utskottet två motionsyrkanden som rör

frågan om medelsanvisningen för nästa budgetår.

I motion Kr2 (s) föreslås en höjning av anslaget med 2

miljoner kronor utöver regeringens förslag. Medlen bör fördelas

till de barn- och ungdomsorganisationer som arbetar med målen

att engagera invandrarbarn och -ungdomar och med att motverka

främlingsfientlighet (yrkande 2). Liknande förslag framställs i

yrkande 18 i motion Kr307 (s).

Regeringen har i dagarna beslutat att 2 miljoner kronor ur

Allmänna arvsfonden skall användas för stöd till ungdomars

insatser mot främlingsfientlighet. Medel kan beviljas till

projekt, företrädesvis inom barn- och ungdomsorganisationer, som

har till syfte att motverka främlingsfientlighet.

Vidare har regeringen nyligen beslutat inrätta en arbetsgrupp

med uppgift att genomföra en ungdomskampanj mot

främlingsfientlighet och rasism under åren 1994--1996.

Arbetsgruppen skall utgöra en nationell kommitté för de svenska

insatserna i samband med Europarådets ungdomskampanj mot rasism,

främlingsfientlighet, antisemitism och intolerans. Arbetsgruppen

skall bl.a.

genomföra opinionsbildande insatser, främst riktade till

ungdomar,

uppmuntra ungdomar till ett aktivt arbete på lokal nivå,

utarbeta material om olika metoder och verksamhetsformer som

uppmuntrar ungdomars egna insatser samt

sprida idéer och erfarenheter som kommer fram genom

ungdomskampanjen.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det är angeläget

att åtgärder vidtas för att motverka främlingsfientlighet och

rasism. Med hänvisning till de betydande satsningar som görs och

som planeras -- i samverkan med ungdomsorganisationerna -- anser

utskottet att motionerna Kr2 och Kr307 i allt väsentligt är

tillgodosedda (yrkandena 2 resp. 18).

Det anförda innebär att regeringens förslag till

medelsanvisning tillstyrks.

I två motionsyrkanden behandlas frågor som rör den framtida

bidragsnivån för ungdomsorganisationerna.

Motionärerna bakom motion Kr2 (s) anser att staten har ett

grundläggande ansvar för att det finns ett rikt föreningsliv. Om

staten anser att barn- och ungdomsverksamheten skall utvecklas,

följer -- enligt motionärerna -- att det skall finnas en

ekonomisk grundtrygghet för föreningslivet (yrkande 5). Enligt

yrkande 10 i samma motion är föreningslivet beroende -- förutom

av staten -- av storleken på anslagen från kommunerna, som

minskar anslagsbeloppen. Nedskärningarna av anslagen innebär att

föräldrarnas ekonomi blir allt mer avgörande för om ungdomarna

kan delta i fritidsaktiviteter.

Enligt utskottets uppfattning är det angeläget att barn- och

ungdomsorganisationerna får goda möjligheter att utveckla sin

verksamhet.

Med anledning av förslagen i utredningsbetänkandet

Organisationernas bidrag (SOU 1993:71) pågår ett

beredningsarbete inom regeringskansliet som avser

organisationernas möjligheter till ökad sjävfinansiering.

Utskottet anser att riksdagen -- i den mån motionsyrkandena

avser en framtida ökning av nivån på förevarande anslag -- inte

bör göra något uttalande om förstärkning av förevarande anslag.

Med hänvisning härtill och till vad utskottet anfört i det

föregående avstyrker utskottet yrkandena 5 och 10 i motion Kr2.

I motion Kr2 (s) behandlas frågan om kostnaderna för

utvärdering av barn- och ungdomsorganisationernas egen

verksamhet. Motionärerna anser att stödet till barn- och

ungdomsorganisationerna inte skall påverkas av de kostnader som

uppkommer i samband med utvärderingen av organisationernas egen

verksamhet. Kostnaderna bör rymmas inom anslaget till

Ungdomsstyrelsen (yrkande 4).

Utskottet konstaterar att det i propositionen talas dels om

bidragsutvärdering som skall utföras av Ungdomsstyrelsen, dels

om organisationsutvärdering som skall utföras av

organisationerna själva.

Som redovisats i ett tidigare avsnitt i detta betänkande har

under myndighetsanslaget D 1. Ungdomsstyrelsen särskilda medel

beräknats för myndighetens utvärderingsinsatser till följd av

det målrelaterade bidragssystemet. Vidare har -- enligt

propositionen -- organisationerna behov av att utvärdera sin

egen verksamhet i förhållande till de egna målen för

verksamheten. Medel för sådan organisationsutvärdering har

beräknats under förevarande anslag. Enligt propositionen skall

Ungdomsstyrelsen uppmuntra och stödja organisationerna att göra

sådan utvärdering (s. 47).

Enligt utskottets uppfattning är det rimligt att

organisationerna -- i den mån de ägnar sig åt utvärdering av

sina egna verksamhetsmål -- själva svarar för uppkomna kostnader

i samband därmed. Med hänvisning till det anförda avstyrker

utskottet motion Kr2 i denna del.

I detta sammanhang behandlar utskottet även ett motionsförslag

om stöd till Ungdomens hus. I motion Kr1 (v) anförs att

verksamheten vid allaktivitetshus eller Ungdomens hus bygger på

ungdomars eget engagemang. I motionen föreslås att kommunerna

skall få stöd för en utbyggnad av fler Ungdomens hus (yrkande

17).

En särskild satsning görs för att utveckla nya mötesplatser

och träffpunkter för ungdomar sedan hösten 1991. Ansvaret för

bidragsfördelningen ligger på Statens ungdomsråd som för

ändamålet fördelar medel ur Allmänna arvsfonden. Hittills har

sammanlagt 15 miljoner kronor förts över till Ungdomsrådet för

denna verksamhet. Avsikten med projektet är att stimulera en

utveckling av nya lösningar när det gäller lokaler och

mötesplatser för ungdomar. En viktig utgångspunkt för projektet

är att flera parter samverkar kring lösningarna. Civilministern

har i mars i år i en frågestund i riksdagen berört Ungdomsrådets

utvecklingsarbete för att stärka ungdomars inflytande genom de

s.k. demokrati- och träffpunktsprojekten och uttalat att hon

anser att detta arbete är värdefullt och bör vidareutvecklas i

den nya myndigheten, Ungdomsstyrelsen (prot. 1993/94:77 s. 54).

Utskottet anser att projekt såsom Träffpunktssatsningen på ett

positivt sätt kan stärka ungdomars känsla av delaktighet i

samhället och främja deras möjligheter att ta egna initiativ.

Utskottet utgår från att regeringen överväger om det är möjligt

att fortsätta projektet eller att starta ett annat projekt av

likartat slag.

Utskottet vill i sammanhanget erinra om den möjlighet som

finns att med stöd av förordningen (1989:288) om stöd till

allmänna samlingslokaler erhålla bidrag för köp eller nybyggnad

av sådana samlingslokaler som tillgodoser föreningslivets behov

av utrymmen för möten, kulturell verksamhet, förströelse,

fritidssysselsättning eller liknande. Bidrag lämnas enligt

förordningen även till ombyggnad och standardhöjande

reparationer.

Med hänvisning till det anförda anser utskottet att motion Kr1

yrkande 17 inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd.

EG:s utbytesprogram Ungdom för Europa (D 3)

Under förevarande anslag har beräknats medlemsavgiften i EG:s

utbytesprogram Ungdom för Europa. Mot bakgrund av att fas III av

programmet är under beredning kan programkostnaderna för våren

1995 inte beräknas. Regeringen föreslår därför att anslaget

skall anvisas förslagsvis. Medelsanvisningen under anslaget

föreslås uppgå till 4 500 000 kronor.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

Motionärerna bakom motion Kr1 (v) anser att rekryteringen

till internationellt ungdomsutbyte bör vara så bred som

möjligt och att en social balans bör eftersträvas i

ungdomsprogrammet Ungdom för Europa (yrkande 8).

EG:s ungdomsprogram Ungdom för Europa är ett utbytesprogram

för ungdomar mellan 15 och 25 år som administreras av Stiftelsen

för Internationellt Ungdomsutbyte. Programmet syftar bl.a. till

att främja ungdomsutbyte inom den europeiska gemenskapen för ett

ökande antal ungdomar från medlemsstaterna, särskilt gällande

regioner där det i vanliga fall finns små möjligheter att delta

i sådant utbyte. Så långt möjligt skall programmet främja olika

slags ungdomsutbyten för att t.ex. utöka utbytet mellan unga

människor med olika social, ekonomisk och kulturell bakgrund.

Utskottet har inhämtat att de grupper som annars inte skulle

kunna delta i internationell utbytesverksamhet prioriteras vid

uttagningen till programmet. Det gäller t.ex. socialt och

fysiskt handikappade ungdomar och invandrarungdomar.

Med hänvisning till det anförda anser utskottet att motion Kr1

i här aktuell del inte påkallar någon riksdagens åtgärd (yrkande

8).

Ungdomar och utbildning

I tre motionsyrkanden framställs förslag som rör

utbildningsfrågor.

Motionärerna bakom motion Kr1 (v) anser att de nya

gymnasieprogrammen med sin uppdelning i små delkurser

förstärker den sociala snedrekryteringen (yrkande 10). Den

sociala sammanhållningen av eleverna blir sämre och elever med

mindre studievana får svårare att anpassa sig till en studieplan

som kräver extrem flexibilitet och studiemotivation, anser

motionärerna.

Enligt utskottets uppfattning medförde det tidigare

gymnasiesystemet, med ett drygt 20-tal linjer och ett mycket

stort antal specialkurser, större risk för social

snedrekrytering därigenom att eleverna måste träffa mera

definitiva val av inriktning på ett tidigare stadium än i den

nya, programbaserade gymnasieskolan. Det är vidare enligt

utskottets mening angeläget att gymnasieskolan bidrar till att

utveckla flexibilitet hos eleverna, eftersom de i samhälle och

arbetsliv efter utbildningen kommer att möta förändringar av

olika slag. Med det anförda avstyrker utskottet motion Kr1

yrkande 10.

Motionärerna bakom motion Kr2 (s) befarar vidgade klyftor i

skolan. Motionärerna pekar på nedskärningen av resurser och

principerna för fördelning av dessa samt på överkompensationen

av flertalet privata skolor (yrkande 7).

Utskottet erinrar om att resurstilldelningen till skolan

beslutas av resp. kommun. Kommunen ansvarar för att alla barn

och ungdomar får en likvärdig utbildning som uppfyller målen i

de av regeringen utfärdade läroplanerna. I utbildningen skall

hänsyn tas till elever med särskilda behov. Hur resurserna skall

fördelas mellan olika skolor i en kommun beslutas av kommunen.

Statens bidrag till kommunernas verksamhet utgår utan

öronmärkning av hur stora belopp som skall användas för

skolverksamhet. Motionsyrkanden om sänkt nivå på det kommunala

bidraget till fristående skolor -- motiverade av uppfattningen

att nuvarande regler innebär överkompensation -- har nyligen

behandlats av riksdagen (bet. 1993/94:UbU6, rskr. 1993/94:179).

Riksdagen avslog yrkandena med hänvisning till att det varit för

tidigt för Skolverket att redovisa det kommunala bidragets

effekter.

Kulturutskottet har ingen annan uppfattning än

utbildningsutskottet. Med hänvisning till det anförda anser

utskottet att riksdagen bör avslå motion Kr2 yrkande 7.

Införandet av ett lärlingssystem i den svenska skolan bör

enligt motion Kr3 (nyd) utredas snarast för att ge unga elever

en säker grund i ett samhälle med hård konkurrens (yrkande 4).

Utskottet erinrar om att riksdagen tidigare under detta

riksmöte har avslagit yrkanden av motsvarande innebörd (bet.

1993/94:UbU2, rskr. 1993/94:93). En lärlingsutbildning där

eleven kombinerar vissa teoretiska studier med yrkesutbildning i

ett anställningsförhållande är redan i dag möjlig att anordna

som ett individuellt program i gymnasieskolan. Detta liknar det

tyska systemet, med den skillnaden att det sistnämnda innefattar

en statlig reglering även av den yrkesutbildning i företagsregi

som ingår i lärlingsutbildningen. Så är inte fallet i det

svenska systemet. Med hänvisning till det anförda föreslår

utskottet att riksdagen avslår motion Kr3 yrkande 4.

Ungdomar och arbetslöshet

I fyra motionsyrkanden behandlas frågor som rör arbetslösheten

bland ungdomar. Två av yrkandena handlar om särskilda

arbetsmarknadspolitiska åtgärder såsom ungdomspraktik m.m.

I motion Kr1 (v) anför motionärerna att ungdomar bör stödjas

så att de får riktiga arbeten, som inte snedvrider

arbetsmarknaden och lönebildningen. Motionärerna avvisar

arbetsmarknadspolitiska åtgärder såsom ungdomspraktik och

arbetslivsutveckling (ALU) (yrkande 12).

Motionärerna bakom motion Kr2 (s) anser att ungdomspraktiken

innebär att ungdomarna inte får riktiga arbeten. Ett system med

ungdomsintroduktion bör införas. Detta skulle innebära att

ungdomarna efter en praktiktid på fyra månader anställs under

åtta månader med rekryteringsstöd (yrkande 8).

Arbetsmarknadsutskottet har under innevarande budgetår vid två

tillfällen, i december 1993 och i mars 1994, tagit ställning

till frågor som rör ungdomspraktik, ALU och ungdomsintroduktion.

Hösten 1993 uttalade utskottet att det förutsatte att en

noggrann utvärdering av ungdomspraktiken skulle göras inom ramen

för den parlamentariska utredning som skall se över

arbetsmarknadspolitikens roll, omfattning, inriktning och

avgränsning (bet. 1993/94:AU5).

I mars 1994 erinrade arbetsmarknadsutskottet om att det vid

flera tillfällen uttalat att ungdomspraktiken är ett

exceptionellt medel i ett mycket svårt arbetsmarknadsläge och

att åtgärden är en sistahandslösning när alla övriga åtgärder

prövats (bet. 1993/94:AU11 s. 42). Utskottet betonade att

ungdomspraktiken är en tillfällig och tidsbegränsad

sistahandsåtgärd som inte är avsedd att ersätta

yrkesutbildningen inom det reguljära utbildningsväsendet (s.

44). Vidare ansåg utskottet att det skulle vara alltför

optimistiskt att i nuvarande läge inleda en nedtrappning eller

avveckling av ungdomspraktiken och införa ett system med

ungdomsintroduktion. Prognoserna om en fortsatt hög

ungdomsarbetslöshet nödvändiggör en hög nivå på

ungdomspraktiken, menade utskottet. Vidare instämde utskottet

med motionärerna i det angelägna i att ungdomar i större

utsträckning får reguljära anställningar och menade att de

förändringar av ungdomspraktiken som trädde i kraft den 1

januari i år just har detta syfte. Utskottet framhöll att

möjligheten till anställning med rekryteringsstöd efter sex

månaders ungdomspraktik varit möjlig alltsedan systemet med

ungdomspraktik infördes (s. 45).

Kulturutskottets bedömning skiljer sig inte från

arbetsmarknadsutskottets. Med hänvisning till det anförda

avstyrks motionerna Kr1 yrkande 12 och Kr2 yrkande 8.

I två motionsyrkanden behandlas frågor som rör mål för

ungdomsarbetslöshetspolitiken m.m.

I motion Kr3 (nyd) framhålls att arbetslösheten bland

55--64-åringar utgör en fjärdedel av den arbetslöshet som

drabbat ungdomar. Motionären hemställer att ett mål för

arbetsmarknadspolitiken skall vara att ungdomars arbetslöshet

inte skall överstiga 55--64-årsgruppens (yrkande 1). I samma

motion begärs en konsekvensanalys av ungdomars möjlighet till

arbete om äldre lämnar arbetsmarknaden (yrkande 5).

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det är

synnerligen angeläget att nedbringa arbetslösheten bland

ungdomar. Av den anledningen har -- som framgår av det

föregående -- betydande arbetsmarknadspolitiska insatser gjorts.

Även på många andra samhällsområden har åtgärder vidtagits. Här

kan nämnas utbyggnaden av ett tredje gymnasieår, fler platser i

högskolan, infrastruktursatsningar, ROT-verksamhet.

Vidare vill utskottet framhålla att den nyligen tillsatta

parlamentariska utredningen om arbetsmarknadspolitikens roll,

omfattning, inriktning och avgränsning bl.a. har i uppdrag att

kartlägga arbetslöshetens struktur samt föreslå till vilka

grupper arbetsmarknadspolitiken i första hand skall riktas (dir.

1993:132).

Med hänvisning till det anförda avstyrks motion Kr3 yrkandena

1 och 5.

Ungdomar och bostäder

Motionärerna bakom motion Kr2 (s) behandlar ungdomars

situation på bostadsmarknaden. I motionen framhålls bl.a. att

ungdomar i detta sammanhang är en svag grupp, eftersom de ännu

inte är etablerade. Kommunerna bör -- anser motionärerna --

återigen få möjlighet att införa effektivt fungerande

bostadsförmedlingar (yrkande 9).

Bostadsutskottet har nyligen i sitt av riksdagen behandlade

betänkande 1993/94:BoU15 behandlat vissa motionsförslag som

anknyter till ungdomars boende och till kommunernas ansvar för

bostadsförsörjningen. I betänkandet anförs bl.a. att en del av

det bostadspolitiska förändrings- och förenklingsarbetet har

inriktats på att avreglera den statliga styrningen av det

kommunala ansvaret för bostadsförsörjningen. Utgångspunkten för

detta arbete har varit att staten kan ha förtroende för att

kommunerna självmant vidtar de åtgärder som kan behövas för att

alla invånare skall få godtagbara bostäder (bet. s. 22).

Det är således i första hand en uppgift för kommunerna att ta

ansvar för bostadsbyggandet inom sitt område medan riksdagen och

regeringen har att ombesörja att de ekonomiska och legala

instrumenten tillskapas. I enlighet härmed är det främst

kommunerna som har att svara för att bostadsproduktionen får en

utformning och omfattning som svarar mot de lokala behoven (bet.

s. 24).

Kulturutskottet intar samma ståndpunkt i denna fråga som

bostadsutskottet. Utskottet vill i detta sammanhang också erinra

om den i det föregående nämnda Generationsutredningen, som har i

uppdrag att föreslå konkreta åtgärder för att underlätta unga

människors etablering bl.a. på bostadsmarknaden (dir. 1992:107).

Med hänvisning till det anförda avstyrks motion Kr2 yrkande 9.

Sociala frågor m.m.

I två motionsyrkanden tas frågor upp som rör ungdomars

sociala situation.

Det finns -- anför motionärerna bakom motion Kr1 (v) --

ekonomiska och sociala orättvisor inom ungdomsgenerationen.

Många ungdomars levnadsvillkor försämras i snabb takt genom

arbetslöshet och bostadslöshet. Att inte satsa på ungdomen är

inte bara en förlust för ungdomarna själva utan också för

samhället (yrkande 2).

I motion Kr3 (nyd) anförs att beroendet av socialbidrag bland

unga medborgare ökar i snabb takt. Konkreta ambitioner för att

förändra denna trend efterlyses i motionen (yrkande 3).

Utskottet vill inledningsvis framhålla att utskottet

självfallet inte har någon annan uppfattning än motionärerna när

det gäller synen på betydelsen av att satsa på de unga.

Den besvärliga ekonomiska situation, i vilken många ungdomar

befinner sig i dag, och det ökande behovet av socialbidrag bland

unga har sin huvudsakliga grund i ungdomsarbetslösheten.

Utskottet har i det föregående redovisat en rad åtgärder som

vidtagits för att komma till rätta med

arbetslöshetsproblematiken. Utskottet vill även i detta

sammanhang erinra om det arbete som bedrivs av

Generationsutredningen och som går ut på att ungdomars

levnadsvillkor i ekonomiskt och socialt hänseende skall

analyseras. Generationsutredningen skall -- som nämnts i ett

tidigare avsnitt i detta betänkande -- lämna konkreta förslag

till åtgärder för att underlätta unga människors etablering i

samhället.

Utskottet vill tillägga att Socialtjänstkommittén har i

uppdrag att se över socialtjänstlagens regler om rätt till

bistånd. I direktiven till utredningen berörs särskilt

samhällets insatser för barn och ungdomar (dir. 1991:50).

Kommittén kommer enligt uppgift att avlämna sitt huvudbetänkande

sommaren 1994.

Med hänvisning till det anförda avstyrks motion Kr1 yrkande 2

och Kr3 yrkande 3.

Motionärerna bakom motion Kr1 (v) påpekar att socialnämnder

och kommuner har ett ansvar för att utsatta ungdomar får det

stöd de behöver och inte far illa. I takt med nedskärningarna i

kommunerna försummas de förebyggande insatserna för barn och

ungdomar. Kommunerna bör därför enligt motionärerna åläggas att

arbeta fram barn- och ungdomsplaner. Med hjälp av sådana

planer kan man få fram underlag till minimikrav på ungdomars

rätt till stöd (yrkande 16).

Socialtjänstkommittén har bl.a. i uppdrag att se över

kommunernas socialbidragsnormer och socialtjänstens framtida

inriktning och organisation. Enligt uppgift kommer, som ovan

angetts, kommittén att avlämna sitt huvudbetänkande sommaren

1994. Socialstyrelsen fick år 1992 regeringens uppdrag att i

samråd med andra myndigheter följa utvecklingen av barns villkor

i samhället med anledning av det förnyelse- och

omställningsarbete som pågår i kommuner och landsting.

Utskottet anser att det pågående utredningarbetet och

regeringens fortsatta beredning av ärendet bör avvaktas innan

riksdagen tar ställning i den av motionärerna aktualiserade

frågan. Utskottet avstyrker därför motion Kr1 yrkande 16.

I motion Kr1 (v) föreslås att en försöksverksamhet skall

startas med att subventionera kondomer till unga i syfte att

förhindra ofrivilliga ungdomsgraviditeter och sexuellt

överförbara sjukdomar (yrkande 9).

Socialutskottet har nyligen i sitt av riksdagen behandlade

betänkande 1993/94:SoU20 behandlat ett snarlikt yrkande och då

anfört att frågan om subventionering av preventivmedel i första

hand är en fråga för landstingen samt att Folkhälsoinstitutet

och Socialstyrelsen driver ett projekt på området.

Socialutskottet ansåg inte att riksdagen med anledning av

motionskrav borde ta något initiativ.

Kulturutskottet gör samma bedömning som socialutskottet.

Motion Kr1 yrkande 9 avstyrks således.

I samma motion, motion Kr1 (v), talas om de förvridna

kroppsideal som många unga har. Motionärerna pekar på

problemet med missbruk av anabola steroider. Vidare anförs att

åtgärderna för att förebygga anorexi och bulimi måste byggas ut

samt att resurserna till hälsofrämjande åtgärder måste

fördelas jämnt mellan flickor och pojkar (yrkande 18).

Dopningsproblematiken följs av Folkhälsoinstitutet. Vidare har

socialutskottet nyligen i det ovan nämnda betänkandet

1993/94:SoU20 behandlat yrkanden med krav på åtgärder mot

dopning och bl.a. anfört att regeringen under våren har för

avsikt att tillkalla en särskild utredning med parlamentarisk

medverkan för att göra en samlad översyn av omfattningen och

följderna av missbruket av dopningsmedel. Enligt socialutskottet

bör den kommande översynen inte föregripas.

Även frågor om anorexi och bulimi följs av Folkhälsoinstitutet

och Socialstyrelsen. Folkhälsoinstitutet, som arbetar med

förebyggande folkhälsoarbete, söker sprida kunskap och

erfarenheter om ätstörningar och om hur man kan förebygga dem.

Socialstyrelsen avser att följa utvecklingen när det gäller

behandling av ätstörningar.

Liksom socialutskottet anser kulturutskottet att den kommande

översynen av dopningsproblem inte bör föregripas.

Motionsyrkandet i övrigt motiverar enligt kulturutskottets

uppfattning inte heller någon riksdagens åtgärd. Motion Kr1

yrkande 18 avstyrks därför.

Kulturutskottet vill tillägga att frågor rörande forskning om

dopning och idrottsanorexi nyligen utförligt behandlats av

kulturutskottet i betänkande 1993/94:KrU11 om idrott.

Ungdomar och kultur

I motion Kr258 (s) erinras om den treåriga satsning som

gjordes på ungdomars eget skapande inom ramen för arvsfondsmedel

och som benämndes Kulturbudkavlen. I motionen föreslås att Barn-

och ungdomsdelegationen med arvsfondsmedel skall stödja en

Kultur- och mediebudkavle som även inbegriper medieprojekt

(yrkande 5). I motion Kr307 (s) framförs liknande förslag

(yrkande 57).

Barn- och ungdomsdelegationens satsning Kulturbudkavlen pågick

under tre år med början den 1 juli 1989. Stöd lämnades till

olika typer av kulturprojekt där ungdomars egen skaparkraft

sattes i centrum. De flesta projekten byggde på samarbete mellan

professionella kulturarbetare och ungdomar.

Den typ av kultur- och medieprojekt som motionärerna tar upp

kan fortfarande och kommer även i fortsättningen att kunna

stödjas genom medel ur Allmänna arvsfonden. Mot den bakgrunden

avstyrker utskottet motionerna Kr258 yrkande 5 och Kr307 yrkande

57.

Kulturen är en av de viktigaste krafterna för att ungdomars

kreativitet skall utvecklas till något odelat positivt, anser

motionärerna bakom motion Kr2 (s). De hänvisar till att Sverige

genom att ratificera FN:s barnkonvention påtagit sig vissa

förpliktelser på kulturens område, vilket inte i tillräcklig

grad har påverkat anslagen på kulturområdet. Motionärerna

framhåller bl.a. att nedskärningar på kulturens område i

kommuner och landsting i hög grad drabbar barn och ungdom.

Motionsyrkandet syftar till att större insatser skall göras

för barns och ungdomars kultur (yrkande 11).

Både regering och riksdag har under senare år uppmärksammat

behovet av kulturpolitiska insatser riktade till barn. I

direktiven till den parlamentariska utredningen om

kulturpolitikens utformning, den s.k. Kulturutredningen,

framhålls att det ändå finns starka skäl som talar för att denna

aspekt på kulturpolitiken i än högre grad behöver sättas i

förgrunden i framtiden. Utredningen har därför fått i uppdrag

att redovisa lämpliga vägar för att förstärka kulturens

ställning bland barn och ungdom (dir. 1993:24).

Behovet av satsningar på barn- och ungdomskultur har vid flera

tillfällen våren 1994 understrukits av utskottet (bet.

1993/94:KrU17 och 1993/94:KrU18).

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att

riksdagen avslår motion Kr2 yrkande 11.

I motion Kr1 (v) framhålls att bibliotekens verksamhet -- även

den som bedrivs vid skolbiblioteken -- är en av de viktigaste

kulturpolitiska satsningarna för barn och ungdomar. Motionärerna

föreslår att biblioteksverksamheten skall prioriteras

(yrkande 15).

De senaste åren har biblioteksfrågor varit föremål för en

omfattande debatt mot bakgrund av befarade och delvis genomförda

kommunala nedskärningar inom bibliotekssektorn.

I sitt betänkande 1991/92:KrU32 konstaterade kulturutskottet

att ansvaret för folkbiblioteken vilar på kommunerna och att

folkbiblioteken är de äldsta kommunala kulturinstitutionerna.

Biblioteken är -- menade utskottet -- en mötesplats för unga och

gamla. I det lilla samhället eller i förorten svarar biblioteken

-- vid sidan av bokutlåningen -- ofta för merparten av det

lokala kulturutbudet. Biblioteken utgör därmed stommen i det

svenska kulturlivet, ansåg utskottet. Utskottet intar

fortfarande samma ståndpunkt i denna fråga. Utskottet vill

tillägga att övergripande biblioteksfrågor även har behandlats i

bet. 1992/93:KrU17 och bet. 1993/94:KrU18.

Vidare hänvisar utskottet till den möjlighet till fördjupad

prövning av bibliotekens roll i kulturpolitiken som finns inom

ramen för Kulturutredningens arbete. Motionsyrkandet bör inte

föranleda någon riksdagens åtgärd.

Flyktingfrågor

I motion Kr1 (v) behandlas en rad frågor rörande

flyktingbarn och -ungdomar. Bl.a. föreslås att barn och

ungdomar som håller sig gömda i Sverige för att undkomma

utvisning skall erbjudas en ny asylutredning. I syfte att bevaka

dessa personers intressen bör -- anser motionärerna -- en god

man utses åt dem. Motionärerna anser att barn och ungdomar inte

skall få tas i förvar och framhåller också att större

uppmärksamhet bör ägnas barn och ungdomar med psykiska symptom

som uppstått på grund av svåra krigsupplevelser m.m. (yrkande

7).

Flyktingbarnens situation har vid olika tillfällen behandlats

av socialförsäkringsutskottet.

I proposition 1991/92:138 föreslogs att barn under 16 år inte

skulle få tas i förvar annat än vid avvisning med omedelbar

verkställighet. Socialförsäkringsutskottet ansåg i sitt

betänkande 1992/93:SfU3 att det ytterst alltid måste finnas en

möjlighet att mot barnens och familjens vilja verkställa beslut

även i andra avvisningsfall och i utvisningsfall. Utskottet

föreslog i stället att förvar av barn aldrig skulle få

tillgripas, förrän man först prövat att ställa barnet under

uppsikt. Först när ett försök att få ett barn som ställts under

uppsikt att frivilligt medverka till en avresa misslyckats,

skall förvar kunna tillgripas vid ett senare tillfälle för att

möjliggöra ett avlägsnande från landet. Riksdagen antog ändrade

förvarsbestämmelser i enlighet med utskottets förslag. De nya

bestämmelserna gäller fr.o.m. den 1 januari 1993.

Riksdagen har även härefter på förslag av

socialförsäkringsutskottet i betänkande 1993/94:SfU5 avslagit

motioner med förslag om totalförbud mot att ta barn i förvar.

Socialförsäkringsutskottet förutsatte i sitt betänkande att

regeringen noga följer tillämpningen av de nya reglerna.

Utskottet förutsatte också att den parlamentariska Invandrar-

och flyktingkommittén (dir. 1993:1) i sitt arbete kommer att

diskutera förvarsreglerna när förslag om den framtida

flyktingpolitiken utarbetas. Kommitténs arbete skall vara

avslutat den 1 mars 1995.

Socialförsäkringsutskottet har i sitt av riksdagen godkända

betänkande 1993/94:SfU11 behandlat bl.a. frågor om hälso- och

sjukvård för asylsökande m.fl. och om flyktingbarnens situation.

I enlighet med betänkandet skall asylsökande barn och ungdomar i

fortsättningen i princip ha rätt till samma hälso- och sjukvård

som här i landet bosatta barn. Socialförsäkringsutskottet ansåg

det viktigt att särskilt barnens situation uppmärksammas i asyl-

och kommunmottagandet och framhöll att en hel del åtgärder under

senare tid har vidtagits för att öka kunskapen om barnens behov

och finna lämpliga åtgärder att på ett bättre sätt tillgodose

dessa behov. Bl.a. angav utskottet att regeringen i juli 1993

uppdragit åt Invandrarverket och Socialstyrelsen att utvärdera

det kommunala mottagandet av barn och ungdomar med

flyktingbakgrund som kommit hit utan vårdnadshavare. Vidare

angavs att Invandrarverket och Socialstyrelsen på begäran av

riksdagen (bet. 1992/93:SfU3) hade fått regeringens uppdrag att

närmare utreda förhållandena för de barn som hålls gömda för att

undgå verkställighet av ett avvisningsbeslut.

Socialförsäkringsutskottet förutsatte att regeringen utformar

ett samlat åtgärdsprogram för att förbättra flyktingbarnens

situation för att på så sätt ta till vara utredningsresultaten.

Situationen för de gömda flyktingbarnen behandlades nyligen (i

april 1994) i bet. 1993/94:SfU14. Därvid förelåg ett

motionsyrkande om sådan förnyad asylutredning som föreslås i

motion Kr1. Socialförsäkringsutskottet hänvisade bl.a. till att

Socialstyrelsens och Invandrarverkets rapport om de ensamma

resp. gömda flyktingbarnen skulle föreligga inom kort. Utskottet

ansåg inte att något riksdagens uttalande var påkallat.

De två myndigheterna har nyligen redovisat sina uppdrag i två

rapporter, Gömd -- för att undvika avvisning. En rapport om

gömda barn i Sverige resp. Ensam. En rapport om flyktingbarn

utan vårdnadshavare i Sverige.

I den senare rapporten behandlas bl.a. frågan om god

mans-förhållandet. De båda myndigheterna föreslår en översyn av

gällande regler för barnens rättsliga skydd samt att samtliga

flyktingbarn -- i avvaktan på en förändring av lagstiftningen --

skall erhålla en kontaktman eller kontaktfamilj enligt

socialtjänstlagens föreskrifter.

Kulturutskottet anser att riksdagen bör vidhålla sin tidigare

inställning såvitt gäller förvarstagande av barn. Utskottet

anser vidare att regeringens ställningstagande med anledning av

Invandrarverkets och Socialstyrelsens rapporter bör avvaktas.

Något uttalande från riksdagens sida i övrigt är inte påkallat.

Utskottet vill tillägga att regeringen den 14 april 1994

beslutat om en förordning som skall komplettera utlänningslagens

regler. Bestämmelserna i förordningen innebär att asylsökande

barn och barnfamiljer som har ansökt om asyl före den 1 januari

1993 skall få stanna i Sverige av humanitära skäl om inte

särskilda skäl talar emot det. Med barn avses barn och ungdomar

som den 1 januari 1993 var under 18 år.

Med det anförda avstyrker utskottet motion Kr1 yrkande 7.

I motion Kr3 (nyd) framförs synpunkter av innehåll att många

ungdomar är kritiska mot den nuvarande flyktingpolitiken.

Klotter och brist på respekt för andra människor kan vara

reaktioner på det utanförskap som drabbar tusentals ungdomar.

Motionsyrkandet synes syfta till åtgärder mot

främlingsfientlighet (yrkande 2).

Utskottet anser att den omständigheten att vissa

ungdomsgrupper kan vara missnöjda med innehållet i

flyktingpolitiken -- trots att den tillkommit i demokratisk

ordning -- inte får tas till intäkt för åtgärder som inte är

accepterade i samhället. Däremot står det envar fritt att

argumentera för en ändring av innehållet i politiken. Detta får

dock inte ta sig uttryck i främlingsfientlighet.

Utskottet har i det föregående redovisat en del av de åtgärder

som vidtagits från regeringens sida i detta syfte. Utskottet

avstyrker motionsyrkandet.

Övergripande frågor om organisationsstöd m.m.

I det följande behandlas motionsyrkanden av övergripande

karaktär som avser stöd till organisationer.

Yrkande 1 i motion Kr419 (nyd) syftar till att uppföljningen

och utvärderingen av organisationsbidragens effekter skall

förbättras.

Enligt utskottets mening är det angeläget att målen för

bidragsgivningen uppnås. Utskottet erinrar i sammanhanget om vad

som sagts i ett föregående avsnitt i detta betänkande om att den

statliga bidragsgivningen till barn- och ungdomsorganisationerna

i fortsättningen i högre grad skall målrelateras, vilket även

ställer krav på arbete med utvärdering och uppföljning. Vidare

kan här erinras om att en utvärdering av statsbidragen till

folkbildningsverksamhet påbörjas i dagarna av en särskild

utredare (dir. 1994:12). I övrigt kan tilläggas att

beredningsarbete pågår inom regeringskansliet med anledning av

de förslag som lagts fram i betänkandet Organisationernas bidrag

(SOU 1993:71).

Utskottet anser med hänvisning till det anförda att det inte

är erforderligt med någon riksdagens åtgärd med anledning av

motionsyrkandet, som således avstyrks.

I samma motion tas frågan om uppdragsersättning och

upphandling upp. Sålunda föreslås att föreningar skall få

viss uppdragsersättning och att medlemmarnas ansvar för

organisationens intäkter skall öka. Motionärerna anser att t.ex.

Röda Korsets hjälpinsatser ligger inom ramen för principen om

uppdragsersättning (yrkande 2). Vidare bör ett konkurrensriktigt

upphandlingsförfarande tillämpas vid köp av tjänster från

organisationer. Ett sådant förfarande skulle medföra en

effektivisering av och därmed en kostnadsreduktion för de

uppgifter myndigheterna genomför med utnyttjande av bl.a.

föreningar och andra organisationer (yrkande 8).

De frågor som aktualiseras i motionen behandlas i det ovan

nämnda betänkandet Organisationernas bidrag (SOU 1993:71).

Utredaren konstaterar att organisationer med olika

verksamhetsinriktning ofta är bäst lämpade att utföra

verksamheter som statsmakterna önskar främja.

Uppdragsersättningsmodellen ställer mycket stora krav på klara

mål för verksamheten och en tydlig definition från

statsmakternas sida, framhåller utredaren (s. 58). I betänkandet

berörs även frågan om upphandlingsförfarande, en modell som

föreslagits för det statliga bidraget till de frivilliga

försvarsorganisationerna i betänkandet (SOU 1992:132) Frivillig

verksamhet för totalförsvaret. Regeringen har sedermera i

budgetpropositionen dock valt att inte följa utredningsförslaget

i denna del (prop. 1993/94:100 bil. 5, bet. 1993/94:FöU9, rskr.

1993/94:295).

Enligt utskottets mening bör det ställningstagande som

regeringen kan göra med anledning av utredningsförslagen i det

tidigare nämnda betänkandet Organisationernas bidrag inte

föregripas. Utskottet avstyrker således motion Kr419 yrkandena 2

och 8.

Två av yrkandena i motion Kr419 syftar till

bidragssanering. Motionärerna föreslår att

organisationsbidrag aldrig skall få överstiga 50 % av

medlemsintäkterna, utom då det gäller uppdragsersättningar och

stöd till ungdomsidrott (yrkande 3). I syfte att minimera

kostnaderna för bidragsprövningen och bidragsutbetalningen

föreslås att det minsta bidragsbelopp som kan utgå bestäms till

150 % av basbeloppet (yrkande 4).

Enligt utskottets mening är det angeläget att organisationerna

ges möjlighet att utvecklas på egen hand och minska sitt

bidragsberoende. Som framgår av ett föregående avsnitt i detta

betänkande lämnas förslag till ökade intäktsmöjligheter i

regeringens proposition om ny lotterilag som för närvarande

behandlas av utskottet.

Utskottet vill tillägga att organisationsbidragen behandlas

under flera huvudtitlar i statsbudgeten och inom flera utskott i

riksdagen. Frågan om storleken på bidragen och vilka

bidragsregler som i övrigt skall gälla bedöms områdesvis.

Utskottet är inte berett att förorda sådana generella

regeländringar av de aktuella stödsystemen som motionärerna

avser.

Med hänvisning till det anförda avstyrks motion Kr419

yrkandena 3 och 4.

Vidare föreslås i samma motion en generell besparing på

organisationsbidragen med 20 % för budgetåret 1994/95, med

ytterligare 20 % för budgetåret 1995/96 och med 10 % för

budgetåret 1996/97 (yrkande 5). Den föreslagna minskningen av

bidragen föreslås gälla även bidrag till politiska

organisationer (yrkande 6).

Utskottet har vid de två föregående riksmötena behandlat

liknande yrkanden om en minskning av organisationsbidragen. I

utskottets betänkande 1991/92:KrU14 redogjorde utskottet för

fördelningen av statsbidragen enligt en rapport från

Statskontoret, Statligt föreningsstöd -- en kartläggning

(1991:6). Enligt rapporten uppgick det statliga stödet

budgetåret 1989/90 till föreningslivet till ca 7,5 miljarder

kronor. Utskottet konstaterade att en mycket stor del av nämnda

belopp avsåg stöd som inte kan betraktas som organisationsstöd i

egentlig mening. I beloppet inkluderades 1 891 miljoner kronor

till humanitärt stöd som kanaliseras via hjälporganisationer.

Vidare avsåg 2 088 miljoner kronor lönebidrag. Därutöver --

framhöll utskottet -- anvisas medel för stöd till organisationer

för vitt skilda ändamål och med vitt skilda syften under ett

stort antal anslag. Utskottet erinrade om att medelsanvisning

över statsbudgeten prövas av riksdagen för varje bidragsområde

efter bedömning i de olika utskotten. I kulturutskottet bereds

frågor om storleken på bidragen till ungdomsorganisationerna,

idrottsrörelsen, trossamfunden och andra folkrörelser samt till

studieförbunden. Utskottet erinrade också om att det står varje

ledamot fritt att framställa yrkanden om minskningar av den

medelsanvisning till visst ändamål som föreslagits i

budgetpropositionen även om han eller hon inte väckt motion i

frågan. Utskottet ansåg -- med hänsyn till vad som anförts --

att det saknades skäl att pröva motionsförslag om nedskärning i

relation till varje anslag som avser organisationsstöd.

Utskottet avstyrkte motionsyrkandet. Liknande motionsyrkande

avstyrktes våren 1993 (bet. 1992/93:KrU12).

Utskottet intar samma ståndpunkt som vid de två föregående

riksmötena.

Utskottet vill med anledning av motionskravet rörande stödet

till de politiska partierna tillägga följande. Expertgruppen för

studier i offentlig ekonomi (ESO) har nyligen i rapporten Det

offentliga stödet til partierna -- inriktning och omfattning

sökt klargöra den totala omfattningen av offentligt stöd till

partier, det offentliga stödets betydelse och vilka alternativ

som finns till offentligt stöd (Ds 1994:31). Vidare har

riksdagen tidigare i vår beslutat om en sänkning av partistödet

med 10 % (bet. 1993/94:KU32, rskr. 1993/94:165).

Med det anförda avstyrks motion Kr419 yrkandena 5 och 6.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande den huvudsakliga inriktningen av

ungdomspolitiken

att riksdagen med avslag på motion 1993/94:Kr1 yrkandena 1 och

3 och motion 1993/94:Kr2 yrkande 1 godkänner regeringens förslag

om den huvudsakliga inriktningen av ungdomspolitiken,

res. 1 (s)

2. beträffande de offentliga stödjande insatserna

att riksdagen avslår motion 1993/94:Kr1 yrkandena 11 och 14,

men. (v) - delvis

3. beträffande ideella organisationer

att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Kr1 yrkande 13 och

1993/94:Kr2 yrkande 6,

res. 2 (s)

4. beträffande en referensgrupp

att riksdagen avslår motion 1993/94:Kr1 yrkande 5,

men. (v) - delvis

5. beträffande Ungdomsstyrelsens arbetsuppgifter och

verksamhetsinriktning

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Kr2 yrkande 3,

med anledning av regeringens förslag och med avslag på motion

1993/94:Kr1 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört,

6. beträffande övergripande mål för statsbidragen till barn-

och ungdomsorganisationerna

att riksdagen med avslag på motion 1993/94:Kr1 yrkande 6

godkänner regeringens förslag om övergripande mål för

statsbidragen till barn- och ungdomsorganisationerna,

men. (v) - delvis

7. beträffande måluppfyllelsen

att riksdagen godkänner regeringens förslag om att

bidragsgivningen till ungdomsorganisationerna i ökad

utsträckning skall relateras till målen för bidragen,

8. beträffande riktlinjer i övrigt för statsbidragen till

barn- och ungdomsorganisationerna

att riksdagen godkänner vad i propositionen föreslagits i

fråga om riktlinjer för statsbidragen till barn- och

ungdomsorganisationerna i den mån riktlinjerna inte har

behandlats under momenten 6 och 7,

9. beträffande åldersgränser

att riksdagen med anledning av motion 1993/94:Kr406 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört

beträffande åldersgränser,

10. beträffande medelsanvisningen för Ungdomsstyrelsen

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till

Ungdomsstyrelsen för budgetåret 1994/95 under trettonde

huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 7 923 000 kr,

11. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till nationell

och internationell ungdomsverksamhet m.m.

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motionerna 1993/94:Kr2 yrkande 2 och 1993/94:Kr307

yrkande 18 till Bidrag till nationell och internationell

ungdomsverksamhet m.m. för budgetåret 1994/95 under trettonde

huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 111 697 000 kr,

res. 3 (s)

12. beträffande den framtida bidragsnivån för

ungdomsorganisationerna

att riksdagen avslår motion 1993/94:Kr2 yrkandena 5 och 10,

res. 4 (s)

13. beträffande frågan om kostnaderna för utvärdering av

barn- och ungdomsorganisationernas egen verksamhet

att riksdagen avslår motion 1993/94:Kr2 yrkande 4,

res. 5 (s)

14. beträffande stöd till Ungdomens hus

att riksdagen avslår motion 1993/94:Kr1 yrkande 17,

15. beträffande medelsanvisningen till EG:s utbytesprogram

Ungdom för Europa

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till EG:s

utbytesprogram Ungdom för Europa för budgetåret 1994/95 under

trettonde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 4 500 000

kr,

16. beträffande rekryteringen till internationellt

ungdomsutbyte

att riksdagen avslår motion 1993/94:Kr1 yrkande 8,

17. beträffande de nya gymnasieprogrammen

att riksdagen avslår motion 1993/94:Kr1 yrkande 10,

18. beträffande vidgade klyftor i skolan

att riksdagen avslår motion 1993/94:Kr2 yrkande 7,

res. 6 (s)

men. (v) - delvis

19. beträffande ett lärlingssystem

att riksdagen avslår motion 1993/94:Kr3 yrkande 4,

res. 7 (nyd)

20. beträffande ungdomspraktik m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Kr1 yrkande 12 och

1993/94:Kr2 yrkande 8,

res. 8 (s)

21. beträffande mål för ungdomsarbetslöshetspolitiken m.m.

att riksdagen avslår motion 1993/94:Kr3 yrkandena 1 och 5,

22. beträffande ungdomars situation på bostadsmarknaden

att riksdagen avslår motion 1993/94:Kr2 yrkande 9,

res. 9 (s)

23. beträffande frågan om ungdomars sociala situation

att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Kr1 yrkande 2 och

1993/94:Kr3 yrkande 3,

24. beträffande barn- och ungdomsplaner

att riksdagen avslår motion 1993/94:Kr1 yrkande 16,

men. (v) - delvis

25. beträffande en försöksverksamhet med att subventionera

kondomer

att riksdagen avslår motion 1993/94:Kr1 yrkande 9,

26. beträffande förvridna kroppsideal

att riksdagen avslår motion 1993/94:Kr1 yrkande 18,

men. (v) - delvis

27. beträffande en Kultur- och mediebudkavle

att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Kr258 yrkande 5 och

1993/94:Kr307 yrkande 57,

res. 10 (s)

28. beträffande större insatser för barns och ungdomars

kultur

att riksdagen avslår motion 1993/94:Kr2 yrkande 11,

res. 11 (s)

29. beträffande prioritering av biblioteksverksamheten

att riksdagen avslår motion 1993/94:Kr1 yrkande 15,

30. beträffande frågor rörande flyktingbarn och -ungdomar

att riksdagen avslår motion 1993/94:Kr1 yrkande 7,

men. (v) - delvis

31. beträffande flyktingpolitiken

att riksdagen avslår motion 1993/94:Kr3 yrkande 2,

32. beträffande utvärdering av organisationsbidragens

effekter

att riksdagen avslår motion 1993/94:Kr419 yrkande 1,

res. 12 (nyd)

33. beträffande uppdragsersättning och upphandling

att riksdagen avslår motion 1993/94:Kr419 yrkandena 2 och 8,

res. 13 (nyd)

34. beträffande bidragssanering

att riksdagen avslår motion 1993/94:Kr419 yrkandena 3 och 4,

res. 14 (nyd)

35. beträffande besparing på organisationsbidragen

att riksdagen avslår motion 1993/94:Kr419 yrkandena 5 och 6.

res. 15 (nyd)

Stockholm den 5 maj 1994

På kulturutskottets vägnar

Åke Gustavsson

I beslutet har deltagit: Åke Gustavsson (s), Charlotte

Branting (fp), Elisabeth Fleetwood (m), Hugo Hegeland (m), Maja

Bäckström (s), Anders Nilsson (s), Göran Åstrand (m), Leo

Persson (s), Rose-Marie Frebran (kds), Richard Ulfvengren (nyd),

Ingegerd Sahlström (s), Carl-Johan Wilson (fp), Björn Kaaling

(s), Monica Widnemark (s) och Stina Eliasson (c).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Elisabeth Persson (v)

närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Reservationer

1. Den huvudsakliga inriktningen av ungdomspolitiken (mom. 1)

Åke Gustavsson, Maja Bäckström, Anders Nilsson, Leo Persson,

Ingegerd Sahlström, Björn Kaaling och Monica Widnemark (alla

s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar

med "Utskottet konstaterar inledningsvis" och slutar med "till

riktlinjer" bort ha följande lydelse:

Utskottet konstaterar att de riktlinjer för ungdomspolitiken

som regeringen föreslagit är av övergripande karaktär. Samma

förhållande gäller förslaget i motion Kr1 (v). Utskottet anser

därför att de i motion Kr2 (s) angivna riktlinjerna i stället

bör antas av riksdagen.

Utskottets ställningstagande innebär att riktlinjerna för

ungdomspolitiken skall utgå från FN:s konvention om barnens

rättigheter och från de rättigheter som ungdomar har och som

närmare redovisas i motion Kr2. Vidare bör det av riktlinjerna

framgå att föräldrar, familj och övriga vuxna har skyldighet att

se till att alla barn och ungdomar får en god uppväxt samt att

samhället, i första hand kommunerna, har skyldighet att se till

att alla barn och ungdomar får en god start i livet. Det

politiska ansvaret måste vara tydligt. Ett av de viktigaste

målen för ungdomspolitiken är ungdomars framtidstro. Vidare bör

riktlinjerna utgå från att offentliga insatser för ungdomar

skall bygga på ungdomars eget engagemang och att arbetet med

ungdomsfrågor skall utgå från en helhetssyn på ungdomars vardag

och villkor, vilket kräver en bättre samverkan mellan samhällets

olika sektorer. Slutligen är det angeläget att ungdomspolitiken

ges en långsiktig inriktning. Konsekvenserna för kommande

generationer bör således vägas in i de politiska besluten.

Vad utskottet anfört bör riksdagen med bifall till motion Kr2

yrkande 1 och med avslag på regeringens förslag och motion Kr1

yrkandena 1 och 3 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande

lydelse:

1. beträffande den huvudsakliga inriktningen av

ungdomspolitiken

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Kr2 yrkande 1 och

med avslag på propositionen och motion 1993/94:Kr1 yrkandena 1

och 3 godkänner vad utskottet anfört om den huvudsakliga

inriktningen av ungdomspolitiken,

2. Ideella organisationer (mom. 3)

Åke Gustavsson, Maja Bäckström, Anders Nilsson, Leo Persson,

Ingegerd Sahlström, Björn Kaaling och Monica Widnemark (alla

s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar

med "Utskottet behandlade" och slutar med "yrkande 6 avstyrks"

bort ha följande lydelse:

I likhet med motionärerna bakom motion Kr2 (s) anser utskottet

att det politiska ansvaret måste vara tydligt. Ideella

organisationer och frivilligt arbete utgör ett komplement till

samhällets insatser och kan inte ersätta det gemensamma

ansvaret. Liknande tankar har också framförts i motion Kr1 (v).

Utskottet tillstyrker därmed motionerna Kr1 yrkande 13 och Kr2

yrkande 6.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande

lydelse:

3. beträffande ideella organisationer

att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:Kr1 yrkande

13 och 1993/94:Kr2 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört,

3. Medelsanvisningen till Bidrag till nationell och

internationell ungdomsverksamhet m.m. (mom. 11)

Åke Gustavsson, Maja Bäckström, Anders Nilsson, Leo Persson,

Ingegerd Sahlström, Björn Kaaling och Monica Widnemark (alla

s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16

börjar med "Utskottet delar" och slutar med "medelsanvisning

tillstyrks" bort ha följande lydelse:

I likhet med motionärerna bakom motionerna Kr2 (s) och Kr307

(s) anser utskottet att det är angeläget att åtgärder vidtas för

att motverka främlingsfientlighet och rasism. Utskottet

välkomnar därför de satsningar som kommer att genomföras av den

nationella kommitté som skall ha i uppdrag att starta en

ungdomskampanj mot rasism, främlingsfientlighet, antisemitism

och intolerans. Vidare erinrar utskottet om att det i

propositionen uttalas att Ungdomsstyrelsen bör uppmuntra de

ideella organisationerna att engagera fler invandrarungdomar i

sin verksamhet, vilket står i överensstämmmelse med vad som

framförts i de två nämnda motionerna. För att uppnå detta syfte

bör emellertid särskilda resurser, nämligen 2 miljoner kronor,

tillföras förevarande anslag utöver regeringens förslag. Denna

förstärkning av anslaget skall användas för att fördelas bland

de barn- och ungdomsorganisationer som arbetar med att engagera

invandrarbarn och -ungdomar och med att motverka

främlingsfientlighet. Utskottet tillstyrker således motionerna

Kr2 yrkande 2 och Kr307 yrkande 18.

dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande

lydelse:

11. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till nationell

och internationell ungdomsverksamhet m.m.

att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:Kr2 yrkande 2

och 1993/94:Kr307 yrkande 18 och med anledning av regeringens

förslag till Bidrag till nationell och internationell

ungdomsverksamhet m.m. för budgetåret 1994/95 under trettonde

huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 113 697 000 kr,

4. Den framtida bidragsnivån för ungdomsorganisationerna (mom.

12)

Åke Gustavsson, Maja Bäckström, Anders Nilsson, Leo Persson,

Ingegerd Sahlström, Björn Kaaling och Monica Widnemark (alla

s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16

börjar med "Utskottet anser" och slutar med "motion Kr2" bort ha

följande lydelse:

Utskottet vill understryka att det är angeläget att eventuella

nedskärningar av anslagen till föreningslivet inte skall

försämra ungdomars möjlighet att delta i föreningsverksamhet.

Utskottet delar den uppfattning som kommer till uttryck i motion

Kr2 (s) och som innebär att det är angeläget att föreningarna

har en ekonomisk grundtrygghet och att staten har det

grundläggande ansvaret för ett rikt föreningsliv.

Motionsyrkandena tillstyrks således.

dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande

lydelse:

12. beträffande den framtida bidragsnivån för

ungdomsorganisationerna

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Kr2 yrkandena 5

och 10 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört,

5. Frågan om kostnaderna för utvärdering av barn- och

ungdomsorganisationernas egen verksamhet (mom. 13)

Åke Gustavsson, Maja Bäckström, Anders Nilsson, Leo Persson,

Ingegerd Sahlström, Björn Kaaling och Monica Widnemark (alla

s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17

börjar med "Enligt utskottets" och slutar med "denna del" bort

ha följande lydelse:

Utskottet anser -- i enlighet med vad som framförs i motion

Kr2 (s) -- att det är rimligt att de kostnader som kan uppkomma

när ungdomsorganisationerna själva skall utvärdera sin egen

verksamhet finansieras med medel från Ungdomsstyrelsens

förvaltningsanslag.

Utskottet tillstyrker således motion Kr2 yrkande 4.

dels att utskottets hemställan under 13 bort ha följande

lydelse:

13. beträffande frågan om kostnaderna för utvärdering av

barn- och ungdomsorganisationernas egen verksamhet

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Kr2 yrkande 4 som

sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

6. Vidgade klyftor i skolan (mom. 18)

Åke Gustavsson, Maja Bäckström, Anders Nilsson, Leo Persson,

Ingegerd Sahlström, Björn Kaaling och Monica Widnemark (alla

s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19

börjar med "Kulturutskottet har" och slutar med "Kr2 yrkande 7"

bort ha följande lydelse:

Utskottet anser -- i likhet med motionärerna bakom motion Kr2

(s) -- att den ekonomiska överkompensationen av privata skolor

bidrar till vidgade klyftor och segregation på skolans område.

Rätten att välja skola är positiv. Samtidigt är det angeläget

att slå vakt om en gemensam skola och att söka uppnå en bra

skola för alla barn. Resurserna till skolan skall -- anser

utskottet -- fördelas efter de behov som finns i den enskilda

skolan för att därefter fördelas efter de behov som finns hos

enskilda elever. Föräldrar och barn över hela landet skall

tryggt kunna välja närmaste skola för barnens skolgång.

Skollagens 9 kap. 6 § bör enligt utskottets mening ändras och

lokala system med s.k. skolpeng bör avskaffas. Regeringen bör

återkomma till riksdagen med förslag härom.

Utskottet tillstyrker motion Kr2 yrkande 7.

dels att utskottets hemställan under 18 bort ha följande

lydelse:

18. beträffande vidgade klyftor i skolan

att riksdagen med anledning av motion 1993/94:Kr2 yrkande 7

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

7. Ett lärlingssystem (mom. 19)

Richard Ulfvengren (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19

börjar med "Utskottet erinrar" och slutar med "Kr3 yrkande 4"

bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning är det motiverat att -- i syfte

att ge eleverna en säker grund i ett samhälle med hård

konkurrens -- utreda om det tyska lärlingssystemet kan anpassas

till den svenska skolan. Vad utskottet anfört bör riksdagen med

anledning av motion Kr3 yrkande 4 som sin mening ge regeringen

till känna.

dels att utskottets hemställan under 19 bort ha följande

lydelse:

19. beträffande ett lärlingssystem

att riksdagen med anledning av motion 1993/94:Kr3 yrkande 4

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

8. Ungdomspraktik m.m. (mom. 20)

Åke Gustavsson, Maja Bäckström, Anders Nilsson, Leo Persson,

Ingegerd Sahlström, Björn Kaaling och Monica Widnemark (alla

s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 20

börjar med "Kulturutskottets bedömning" och slutar med "Kr2

yrkande 8" bort ha följande lydelse:

Kulturutskottet gör en annan bedömning än

arbetsmarknadsutskottet. Kulturutskottet anser att

ungdomspraktiken innebär att ungdomarna inte får riktiga arbeten

och att den t.o.m. tränger undan riktiga arbeten. Utskottet

anser därför -- i enlighet med vad som anförs i motion Kr2 (s)

-- att ett system med ungdomsintroduktion bör införas och att

ungdomarna efter en praktiktid på fyra månader skall anställas

under åtta månader med rekryteringsstöd. Utskottet vill

understryka att målsättningen skall vara att ungdomarna därefter

får en tillsvidareanställning. Vad utskottet sålunda anfört bör

riksdagen med bifall till motion Kr2 yrkande 8 och med anledning

av motion Kr1 yrkande 12 som sin mening ge regeringen till

känna.

dels att utskottets hemställan under 20 bort ha följande

lydelse:

20. beträffande ungdomspraktik m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Kr2 yrkande 8 och

med anledning av motion 1993/94:Kr1 yrkande 12 som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

9. Ungdomars situation på bostadsmarknaden

(mom. 22)

Åke Gustavsson, Maja Bäckström, Anders Nilsson, Leo Persson,

Ingegerd Sahlström, Björn Kaaling och Monica Widnemark (alla

s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 21

börjar med "Kulturutskottet intar" och slutar med "Kr2 yrkande

9" bort ha följande lydelse:

Kulturutskottet anser i likhet med motionärerna bakom motion

Kr2 (s) att det är angeläget att kravet på kommunerna att

anordna bostadsförmedling snarast återinförs liksom möjligheten

för regeringen att förordna om kommunal bostadsförmedling.

Enligt utskottets mening bör återinförandet av en sådan

reglering underlätta för ungdomarna att etablera sig på

bostadsmarknaden. Förslaget i motion Kr2 yrkande 9 tillstyrks.

dels att utskottets hemställan under 22 bort ha följande

lydelse:

22. beträffande ungdomars situation på bostadsmarknaden

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Kr2 yrkande 9 som

sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

10. En Kultur- och mediebudkavle (mom. 27)

Åke Gustavsson, Maja Bäckström, Anders Nilsson, Leo Persson,

Ingegerd Sahlström, Björn Kaaling och Monica Widnemark (alla

s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 23

börjar med "Den typ" och slutar med "yrkande 57" bort ha

följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning är det angeläget att uppmuntra

barns och ungdomars egen skaparkraft. Den treåriga satsning på

ungdomars eget skapande, som benämndes Kulturbudkavlen,

finansierades med arvsfondsmedel. Utvärderingen av projektet har

visat att ungdomars egna initiativ uppmuntrades i stor

utsträckning. I samband med projektet upptäcktes många mycket

duktiga ledare, vilkas erfarenhet även bör tas till vara

framöver. Utskottet anser att det -- i enlighet med förslagen i

motionerna Kr258 (s) och Kr307 (s) -- är motiverat att fortsätta

verksamheten som bör benämnas Kultur- och mediebudkavlen. Bidrag

bör -- som framgår av namnet på verksamheten -- även kunna utgå

till medieprojekt och till projekt som kombinerar olika genrer.

Med hänvisning till det anförda tillstyrks motionerna Kr258

yrkande 5 och Kr307 yrkande 57.

dels att utskottets hemställan under 27 bort ha följande

lydelse:

27. beträffande en Kultur- och mediebudkavle

att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:Kr258 yrkande

5 och 1993/94:Kr307 yrkande 57 som sin mening ger regeringen

till känna vad utskottet anfört,

11. Större insatser för barns och ungdomars kultur (mom. 28)

Åke Gustavsson, Maja Bäckström, Anders Nilsson, Leo Persson,

Ingegerd Sahlström, Björn Kaaling och Monica Widnemark (alla

s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 24

börjar med "Med hänvisning" och slutar med "Kr2 yrkande 11" bort

ha följande lydelse:

Utskottet vill framhålla att kulturen är en av de viktigaste

krafterna för att ungdomars kreativitet skall utvecklas till

något odelat positivt.

Utskottet konstaterar att nedskärningar på kulturens område i

kommuner och landsting i hög grad drabbat barn och ungdom och

att nedskärningarna förväntas öka under innevarande kalenderår.

För att hejda denna utveckling borde regeringen -- med tanke på

att staten bör vara ett föredöme för kommunerna -- ha föreslagit

en resursförstärkning av sådan kulturell verksamhet som riktar

sig till barn och ungdom. Utskottet anser följaktligen att det

är angeläget att de statliga satsningarna på barns och ungdomars

kultur tillåts öka. Vad utskottet här har anfört bör riksdagen

med bifall till motion Kr2 yrkande 11 som sin mening ge

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 28 bort ha följande

lydelse:

28. beträffande större insatser för barns och ungdomars

kultur

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Kr2 yrkande 11

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

12. Utvärdering av organisationsbidragens effekter (mom. 32)

Richard Ulfvengren (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 27

börjar med "Utskottet anser" och slutar med "således avstyrks"

bort ha följande lydelse:

I enlighet med vad som framförs i motion Kr419 (nyd) anser

utskottet -- inte minst med hänsyn till det statsfinansiella

läget -- att det är angeläget att effekterna av bidragsgivningen

regelmässigt följs upp och utvärderas. Regeringen bör återkomma

till riksdagen med förslag härom. Vad utskottet sålunda anfört

bör riksdagen med anledning av motion Kr419 yrkande 1 som sin

mening ger regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 32 bort ha följande

lydelse:

32. beträffande utvärdering av organisationsbidragens

effekter

att riksdagen med anledning av motion 1993/94:Kr419 yrkande 1

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

13. Uppdragsersättning och upphandling (mom. 33)

Richard Ulfvengren (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 27

börjar med "Enligt utskottets" och slutar med "yrkandena 2 och

8" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med vad som anförs i motion Kr419

(nyd) att föreningar i ökad utsträckning mot ersättning bör

kunna få offentlig myndighets uppdrag. Likaledes anser utskottet

att upphandling med en konkret precisering av prestationer bör

kunna införas gentemot enskilda organisationer i syfte att uppnå

en kostnadsreduktion för myndigheterna. Utskottet tillstyrker

således motion Kr419 yrkandena 2 och 8.

dels att utskottets hemställan under 33 bort ha följande

lydelse:

33. beträffande uppdragsersättning och upphandling

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Kr419 yrkandena 2

och 8 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört,

14. Bidragssanering (mom. 34)

Richard Ulfvengren (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 28

börjar med "Med hänvisning" och slutar med "yrkandena 3 och 4"

bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning är det -- inte minst med tanke

på det statsfinansiella läget -- motiverat att genomföra en

sanering av den statliga bidragsgivningen till organisationer

och föreningar. Målet för en sådan sanering bör -- i enlighet

med vad som föreslagits i motion Kr419 (nyd) -- vara att

bidragen till samtliga organisationer utom organisationer för

ungdomsidrott aldrig får överstiga 50 % av

medlemsintäkterna. Vidare bör minsta bidragsbelopp som

betalas ut inte få understiga 150 % av basbelopet, dvs. för

närvarande ca 35 000 kronor. Regeringen bör snarast återkomma

till riksdagen med förslag till åtgärder för att minska stöden i

enlighet med vad utskottet anfört. Vad utskottet sålunda anfört

bör riksdagen med anledning av motion Kr419 yrkandena 3 och 4

som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 34 bort ha följande

lydelse:

34. beträffande bidragssanering

att riksdagen med anledning av motion 1993/94:Kr419 yrkandena

3 och 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört,

15. Besparing på organisationsbidragen (mom. 35)

Richard Ulfvengren (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 28

börjar med "Utskottet intar" och på s. 29 slutar med "yrkandena

5 och 6" bort ha följande lydelse:

Enligt en i det föregående omnämnd rapport från Statskontoret,

Statligt föreningsstöd -- en kartläggning (1991:6),

finansierades föreningslivet under budgetåret 1989/90 med ca 7,5

miljarder kronor i statliga bidrag. Utskottet anser att det är

motiverat att göra en initial besparing på stödet med 20 % för

budgetåret 1994/95. Detta bör ske genom att regeringen håller

inne belopp som motsvarar denna procentandel av anslag som

avser bidrag till organisationer för nämnda budgetår. Då det

gäller anslag till politiska partier har riksdagen redan

beslutat om en besparing på 10 %. Ytterligare 10 % bör nu tas ut

på angivna sätt.

Utskottet bedömer att ovan angivna ställningstagande kan leda

till en besparing på 1,5 miljarder kronor för nästa budgetår.

Regeringen bör för de två därpå följande budgetåren återkomma

till riksdagen med förslag till ytterligare besparingsåtgärder.

För budgetåret 1995/96 bör besparingar göras med 20 % och för

budgetåret 1996/97 med 10 %.

Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen med bifall till

motion Kr419 yrkandena 5 och 6 som sin mening ge regeringen till

känna.

dels att utskottets hemställan under 35 bort ha följande

lydelse:

35. beträffande besparing på organisationsbidragen

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Kr419 yrkandena 5

och 6 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört.

Särskilda yttranden

1. Prioritering av biblioteksverksamheten (mom. 29)

Åke Gustavsson, Maja Bäckström, Anders Nilsson, Leo Persson,

Ingegerd Sahlström, Björn Kaaling och Monica Widnemark (alla

s) anför:

Företrädare för Socialdemokraterna har vid ett flertal

tillfällen de senaste åren framhållit betydelsen av

folkbiblioteken i samhället och krävt att målen för en nationell

bibliotekspolitik skall preciseras. Vi har även framhållit att

en bibliotekslag bör införas. Vi vill i detta sammanhang även

understryka att skolbibliotekens roll i de svenska skolorna är

en omistlig del av kunskapssamhället. Vi befarar att det

pågående förändringsarbetet i kommunerna innebär att

skolbiblioteken på många håll inte prioriteras i

rektorsområdena. Vi anser därför att det är motiverat att

skolbibliotekens situation snarast utreds av Skolverket och

Kulturrådet.

2. Frågor rörande flyktingbarn och -ungdomar

(mom. 30)

Charlotte Branting och Carl-Johan Wilson (båda fp) anför:

Vi erinrar om att Folkpartiets representant i

socialförsäkringsutskottet i en reservation till betänkande

1993/94:SfU5 om vissa utlänningsfrågor bl.a. uttalat att

möjligheterna att ta barn i förvar i princip bör förbjudas.

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,

eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i

utskottet.

Elisabeth Persson (v) anför:

1. De offentliga stödjande insatserna (mom. 2)

Jag anser i likhet med vad som anförs i yrkandena 11 och 14 i

motion Kr1 (v) att det är de familjer som inte är kärnfamiljer

samt ungdomar med trassliga föräldrarelationer, ensamstående

föräldrar och tonårsmödrar som i första hand skall stödjas genom

offentliga stödinsatser. Om man vill anlägga en helhetssyn på

ungdomspolitiken kan man inte bara inrikta sig på de välartade

ungdomarna. Mest stöd behöver enligt min uppfattning de ungdomar

som har det svårast. Vad sålunda anförts med anledning av

motionsyrkandena bör riksdagen som sin mening ge regeringen till

känna.

2. Ideella organisationer (mom. 3)

Jag delar den uppfattning som kommer till uttryck i

reservation 2.

3. En referensgrupp (mom. 4)

För att ungdomar själva skall kunna utforma och aktivt delta i

den ungdomspolitiska verksamheten bör det -- i enlighet med

förslaget i motion Kr1 (v) -- inrättas en referensgrupp vid den

nya statliga myndigheten, Ungdomsstyrelsen. Jag föreslår därför

att en referensgrupp tillsätts och att den skall bestå av

representanter för ungdomsorganisationerna. Således tillstyrker

jag motion Kr1 yrkande 5.

4. Övergripande mål för statsbidragen till barn- och

ungdomsorganisationerna (mom. 6)

Jag anser att riktlinjerna för statsbidragen till barn- och

ungdomsorganisationerna också skall inbegripa en punkt som

innebär att organisationerna skall arbeta för att berika

kulturlivet och motverka kommersiella mans- och kvinnoideal. Jag

tillstyrker således motion Kr1 yrkande 6.

5. Vidgade klyftor i skolan (mom. 18)

Jag delar den uppfattning som kommer till uttryck i

reservation 6.

6. Barn- och ungdomsplaner (mom. 24)

Vänsterpartiet anser att kommunerna bör åläggas att arbeta

fram barn- och ungdomsplaner i syfte att erhålla underlag till

minimikrav på ungdomars rätt till stöd. På sikt bör sådana

minimikrav föras in i socialtjänstlagen. Jag föreslår att frågan

utreds av Socialtjänstkommittén. Således tillstyrker jag motion

Kr1 yrkande 16.

7. Förvridna kroppsideal (mom. 26)

I motion Kr1 (v) har Vänsterpartiet pekat på problemen med

anorexi. I motionen krävs bl.a. förstärkta förebyggande åtgärder

och att resurser för hälsofrämjande åtgärder skall fördelas

jämnt mellan flickor och pojkar. Vad sålunda anförts med

anledning av motion Kr1 yrkande 18 bör riksdagen som sin mening

ge regeringen till känna. Motionsyrkandet tillstyrks således.

8. Frågor rörande flyktingbarn och -ungdomar (mom. 30)

Vänsterpartiet har i sin motion Kr1 bl.a. framfört att en god

man bör utses för att bevaka flyktingbarns och -ungdomars

intressen. I rapporten Ensam. En rapport om flyktingbarn utan

vårdnadshavare i Sverige som nyligen givits ut av

Socialstyrelsen och Invandrarverket framförs ett förslag som

ligger i linje med Vänsterpartiets och som innebär att en

kontaktman eller kontaktfamilj skall utses för dessa personer.

Jag anser att regeringen med anledning av motionsyrkandet och

förslaget i den nämnda rapporten bör vidta åtgärder och snarast

återkomma till riksdagen med förslag i frågan.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under mom.

2, 4, 6, 24, 26 och 30 borde ha hemställt

2. beträffande de offentliga stödjande insatserna

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Kr1 yrkandena 11

och 14 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan

anförts om de offentliga stödjande insatserna,

4. beträffande en referensgrupp

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Kr1 yrkande 5 som

sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts om en

referensgrupp,

6. beträffande övergripande mål för statsbidragen till barn-

och ungdomsorganisationerna

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Kr1 yrkande 6 som

sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts om

övergripande mål för statsbidragen till barn- och

ungdomsorganisationerna,

24. beträffande barn- och ungdomsplaner

att riksdagen med anledning av motion 1993/94:Kr1 yrkande 16

som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts om

barn- och ungdomsplaner,

26. beträffande förvridna kroppsideal

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Kr1 yrkande 18

som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts om

förvridna kroppsideal,

30. beträffande frågor rörande flyktingbarn och -ungdomar

att riksdagen med anledning av motion 1993/94:Kr1 yrkande 7

som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts om

frågor rörande flyktingbarn och -ungdomar,

Innehållsförteckning

Sammanfattning 1

Propositionen 2

Motionerna 2

Motioner väckta under allmänna motionstiden 1994 2

Motioner väckta med anledning av propositionen 3

Utskottet 5

Propositionens huvudsakliga innehåll 5

Riktlinjer för ungdomspolitiken 5

Den statliga ungdomsmyndighetens organisation 9

Ungdomsstyrelsens uppgifter och verksamhetsinriktning för

de kommande tre åren 10

Statens bidrag till barn- och ungdomsorganisationerna 11

Ungdomsstyrelsen (D 1) 15

Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet

m.m. (D 2) 15

EG:s utbytesprogram Ungdom för Europa (D 3) 18

Ungdomar och utbildning 18

Ungdomar och arbetslöshet 19

Ungdomar och bostäder 21

Sociala frågor m.m. 21

Ungdomar och kultur 23

Flyktingfrågor 24

Övergripande frågor om organisationsstöd m.m. 26

Hemställan 29

Reservationer32

1. Den huvudsakliga inriktningen av ungdomspolitiken

(s) 32

2. Ideella organisationer (s) 33

3. Medelsanvisningen till Bidrag till nationell och

internationell ungdomsverksamhet m.m. (s) 33

4. Den framtida bidragsnivån för ungdomsorganisationerna

(s) 34

5. Frågan om kostnaderna för utvärdering av barn- och

ungdomsorganisationernas egen verksamhet (s) 34

6. Vidgade klyftor i skolan (s) 35

7. Ett lärlingssystem (nyd)35

8. Ungdomspraktik m.m. (s) 35

9. Ungdomars situation på bostadsmarknaden (s) 36

10. En Kultur- och mediebudkavle (s)36

11. Större insatser för barns och ungdomars kultur (s)

37

12. Utvärdering av organisationsbidragens effekter

(nyd)37

13. Uppdragsersättning och upphandling (nyd)38

14. Bidragssanering (nyd)38

15. Besparing på organisationsbidragen (nyd)39

Särskilda yttranden

1. Prioritering av biblioteksverksamheten (s) 39

2. Frågor rörande flyktingbarn och -ungdomar (fp) 40

Meningsyttring av suppleant (v) 40