Bet. 1993/94:KrU32

Kulturutskottets betänkande

1993/94:KRU32

Ny lotterilag

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

Bilaga 1

Innehållsförteckning

1993/94

KrU32

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet proposition 1993/94:182 som

innehåller förslag till en ny lotterilag, som skall träda i

kraft den 1 januari 1995. Enligt förslaget föreslås

folkrörelserna få ökade intäktsmöjligheter, bl.a. genom att en

ny automatspelsform -- spel på värdeautomater på land -- tillåts

och genom att vinstmöjligheter i andra lotterier och spel

förbättras. Detta innebär bl.a. att vinsttaket för

penningvinster i lokala och regionala egentliga lotterier höjs

från 500 kr till ett basbelopp (år 1994 35 200 kr).

Penningvinster med samma vinsttak tillåts förekomma i

rikslotterier. I s.k. registreringslotterier höjs det tillåtna

insatsbeloppet till 20 basbelopp och penningvinster föreslås få

uppgå till högst ett basbelopp. När det gäller de icke

tillståndspliktiga lotterierna föreslås att högsta tillåtna

vinst i folkrörelsernas lotterier höjs till 1/6 basbelopp (år

1994 5 867 kr). I betänkandet behandlas ett antal motioner med

anknytning till propositionen.

Utskottet tillstyrker i allt väsentligt regeringens förslag.

Främst med anledning av motioner föreslår dock utskottet vissa

ändringar i lagförslaget. De ändringar som är av saklig natur

framgår av följande redovisning.

Utskottet anser att tillstånd att anordna egentliga lotterier

och bingospel även i fortsättningen skall kunna lämnas till

seriösa serviceföretag som anordnar lotterier till förmån för en

eller flera ideella föreningar.

Utskottet tillstyrker förslag i propositionen om att

lottförsäljningsautomater inte får vara utrustade med

slumpvalsgenerator eller elektroniskt minne. Utskottet föreslår

att tillstånd som gäller sådana lottförsäljningsautomater skall

kunna förlängas längst t.o.m. den 31 december 1999, vilket

innebär att avvecklingstiden blir fem år i stället för av

regeringen föreslagna tre år.

Utskottet anser att endast ett tillstånd att anordna spel

på värdeautomater på land skall få ges. Tillståndet skall ges

till ett folkrörelseägt spelföretag med statligt inflytande. Om

särskilda skäl föreligger får tillstånd i stället lämnas till

ett annat folkrörelseägt spelföretag eller till ett spelföretag

ägt av staten. Utskottet understryker vikten av att överskottet

av spelet främst kommer det lokala föreningslivets barn- och

ungdomsverksamhet till godo. Utskottet föreslår att vinsttaket

vid spel på värdeautomater bör bestämmas till tvåhundra gånger

insatsen i stället för hundra gånger insatsen som föreslås i

propositionen.

Utskottet föreslår också vissa andra lagändringar (se främst

18, 19, 22 och 45 §§).

Ett antal motionsyrkanden avstyrks. Detta gäller bl.a.

yrkanden om höjning av vinsttaket vid penningvinster i egentliga

lotterier, om antalet värdeautomater per spelplats och om en

utredning om ytterligare miljöer där värdeautomater skulle kunna

tillåtas samt om tillåtande av skicklighetsautomater på land.

Till betänkandet har fogats två reservationer och ett särskilt

yttrande.

Propositionen

I proposition 1993/94:182 Ny lotterilag föreslår regeringen

(Civildepartementet) -- efter hörande av Lagrådet -- att

riksdagen antar i propositionen framlagt förslag till

lotterilag.

Lagförslaget har intagits i bilaga 1 till betänkandet.

Motionerna

Motioner väckta under den allmänna motionstiden år 1994

1993/94:Kr408 av Göran Magnusson (s) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om koncession för Folkrörelsernas samarbetsorgan för

lotterifrågor AB att bedriva automatspel.

1993/94:Kr416 av Elver Jonsson och Rune Thorén (fp, c) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att ett förslag lämnas till riksdagen där

Lotteriutredningens förslag beaktas.

Motioner väckta med anledning av propositionen

1993/94:Kr4 av Marianne Jönsson och Lennart Brunander (c) vari

yrkas att riksdagen beslutar att lotterilagen utformas så att

lottautomater utrustade med slumpvalsgenerator och elektroniskt

minne även fortsättningsvis är tillåtna.

1993/94:Kr5 av Kent Olsson och Jan Backman (m) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om tillstånd för s.k. skicklighetsspel.

1993/94:Kr6 av Jan Backman och Kent Olsson (m) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att 6 § andra stycket lotterilagen

skall ha följande lydelse: Med lotteriförsäljningsautomat avses

en automat som efter betalning förser deltagaren med en

lottsedel som antingen är en vinstlott eller en nitlott,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om högsta värdet av vinsten vid spel på

värdeautomater,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att överskottet från nya automatspel

oavkortat skall gå till det lokala föreningslivets barn- och

ungdomsverksamhet,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att koncessionen för de nya automatspelen

skall ges till ett folkrörelsedominerat spelbolag.

1993/94:Kr7 av Kjell-Arne Welin (fp) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att 6 § andra stycket lotterilagen

skall ha följande lydelse: Med lotteriförsäljningsautomat avses

en automat som efter betalning förser deltagaren med en

lottsedel som antingen är en vinstlott eller en nitlott,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om högsta värdet av vinsten vid spel på

värdeautomater,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att överskottet från nya automatspel

oavkortat skall gå till det lokala föreningslivets barn- och

ungdomsverksamhet.

1993/94:Kr8 av Elisabeth Persson (v) vari yrkas att riksdagen

beslutar att till 15 § lotterilagen lägga följande stycke:

Tillstånd får lämnas till serviceföretag att bedriva

verksamheten till förmån för sammanslutning enligt ovan.

1993/94:Kr9 av Elisabeth Persson (v) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om folkrörelsernas och föreningslivets

möjligheter till ökade intäkter av lotteri och spel,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om regler för värdeautomater och

skicklighetsautomater,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om tillståndshavare i fråga om spelautomater.

1993/94:Kr10 av Harry Staaf (kds) vari yrkas att riksdagen

beslutar att 22 § punkt 3 får följande lydelse: vinstplanen

anslås i spellokalen, och.

1993/94:Kr11 av Åke Gustavsson m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen dels avslår regeringens förslag till

lotterilag såvitt avser anordnande av spel på värdeautomater i

andra fall än som avses i 26 §, dels som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om parlamentarisk

utredning av frågan om vilka som skall kunna få tillstånd till

anordnande av spel på värdeautomater,

2. att riksdagen beträffande punkt 3 i övergångsbestämmelserna

till lotterilagen beslutar att tillstånd som gäller

lottförsäljningsautomater vilka inte är tillåtna enligt den nya

lagen får förlängas längst t.o.m. den 31 december 1999.

1993/94:Kr12 av Elver Jonsson och Anders Svärd (fp, c) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att folkrörelserna ges tillräckligt

utrymme när det gäller möjligheten att bedriva spel- och

lotteriverksamhet.

1993/94:Kr13 av Göthe Knutson (m) vari yrkas att riksdagen

beträffande förslaget till lotterilag beslutar att 6 § andra

stycket skall ha följande lydelse: Med lottförsäljningsautomat

avses en automat som efter betalning förser deltagaren med en

lottsedel som antingen är en vinstlott eller en nitlott.

Ärendets beredning m.m.

Utskottet har i ärendet uppvaktats av dels Folkrörelsernas

samarbetsorganisation i lotterifrågor (FSL), vari bl.a.

Riksidrottsförbundet ingår, dels Sveriges Hotell- och

Restaurangföretagare (SHR) och dess Spelföretagsråd. Vid

uppvaktningen informerade företrädare för FSL och SHR om sin syn

på regeringens förslag till ny lotterilag. FSL redovisade även

sin syn på det förslag om försäljning av AB Tipstjänst som

regeringen lagt fram i proposition 1993/94:243 (se följande

avsnitt).

Utskottet

Det huvudsakliga innehållet i propositionerna 1993/94:182 Ny

lotterilag och 1993/94:243 Försäljning av AB Tipstjänst till

svenskt föreningsliv m.m

Regeringen lägger i proposition 1993/94:182 fram förslag till

en ny lotterilag som är avsedd att vid kommande årsskifte

ersätta 1982 års lotterilag.

Folkrörelserna föreslås få ökade intäktsmöjligheter, bl.a.

genom att en ny automatspelsform, spel på värdeautomater,

tillåts och genom förbättrade vinstmöjligheter i andra lotterier

och spel. En förstärkt tillsyn och kontroll av spelmarknaden

föreslås. I följande avsnitt i betänkandet redovisar utskottet

det väsentliga innehållet i de olika delförslagen.

I en annan proposition, 1993/94:243 Försäljning av AB

Tipstjänst till svenskt föreningsliv m.m., föreslås att

riksdagen skall bemyndiga regeringen att överlåta AB Tipstjänst

till folkrörelser. Det föreslås också bl.a. att bingoskatten

skall avskaffas samt att reglerna om beskattning av roulett- och

kortspel skall förenklas. Regeringen redovisar i propositionen

sin uppfattning att kasinospel av internationellt slag för

närvarande inte bör tillåtas i Sverige.

Sedan proposition 1993/94:243 hänvisats till finansutskottet

för beredning, har nämnda utskott inhämtat yttrande från

skatteutskottet och kulturutskottet. I sitt i dagarna avgivna

betänkande 1993/94:FiU24 har finansutskottet tillstyrkt de

förslag regeringen lagt fram i propositionen. Finansutskottet

har vidare då det gäller tillåtande av kasinospel av

internationellt slag gjort samma bedömning som regeringen, till

vars uppfattning också kulturutskottet anslutit sig.

Kulturutskottets allmänna bedömning av förslaget till ny

lotterilag, m.m.

Hösten 1990 uttalade sig riksdagen efter förslag av

kulturutskottet för att en översyn av lotterilagen skulle göras

av en parlamentarisk utredning (bet. 1990/91:KrU8). I fem

punkter angavs vilket uppdrag den förordade lotteriutredningen

borde ha. Utskottet anförde att den gällande lotterilagen inte

ger folkrörelserna tillräckliga möjligheter att utveckla och

förnya den spel- och lotteriverksamhet som bedrivs av dem och

att ta till vara de tekniska landvinningar som redan utnyttjas

av de statliga spelbolagen.

Våren 1991 tillsatte regeringen en utredning (dir. 1991:22),

som antog arbetsnamnet Lotteriutredningen (C 1991:01).

Utredningsdirektiven tillgodosåg de önskemål om utredningens

inriktning som riksdagen uttalat. I december 1992 avlämnade

Lotteriutredningen sitt slutbetänkande (SOU 1992:130) Vinna

eller försvinna -- folkrörelsernas lotterier och spel i

framtiden. Betänkandet har remissbehandlats. Förslaget i

proposition 1993/94:182, som utskottet behandlar i det följande,

grundar sig på utredningsförslaget.

Regeringen anser i propositionen att spel- och

lotteriverksamheten även i fortsättningen i allt väsentligt bör

vara förbehållen staten och folkrörelserna, men att

folkrörelsernas roll på spelmarknaden bör stärkas. Det är enligt

regeringen angeläget att -- i det statsfinansiella mycket

ansträngda läget som nu råder -- alla möjligheter till annan

finansiering än genom statliga bidrag undersöks och prövas och

att så goda ekonomiska villkor som möjligt skapas för

folkrörelserna.

Utskottet konstaterar att förslagen i propositionen i vissa

avseenden är avsevärt mindre långtgående än vad

Lotteriutredningen föreslagit. Utskottet anser dock att de

förslag som läggs fram i propositionen bör vara ägnade att i

icke obetydlig utsträckning förbättra möjligheterna för de

folkrörelser som så önskar att finansiera sin verksamhet genom

lotterier och spel. Som utskottet framhöll hösten 1990 i det

ovan angivna betänkandet är det angeläget att folkrörelserna

även i fortsättningen får ett statligt ekonomiskt stöd.

En under den allmänna motionstiden i år väckt motion, Kr416

(fp, c), vari begärs ett uttalande om innehållet i den då

väntade propositionen är inte längre aktuell. Den

påkallar därför inte någon riksdagens åtgärd.

Egentliga lotterier

Med egentliga lotterier avses enligt lagförslaget en

verksamhet där en eller flera deltagare kan få en vinst till ett

högre värde än vad var och en av de övriga deltagarna kan få

genom lottning, gissning, vadhållning -- med undantag av

vadhållning i samband med häst- eller idrottstävling -- eller

liknande förfaranden samt genom marknads- och tivolinöjen.

I propositionen föreslås i fråga om tillståndspliktiga

egentliga lotterier i huvudsak följande. Tillstånd att anordna

nämnda lotterier skall få ges till en svensk juridisk person som

är en ideell förening och som enligt sina stadgar har till

huvudsakligt syfte att främja ett allmännyttigt ändamål inom

landet. Om särskilda skäl föreligger skall tillstånd få ges till

en annan juridisk person än en ideell förening eller en juridisk

person som har till huvudsakligt syfte att främja ett

allmännyttigt ändamål utom landet. Det tillåtna vinstbeloppet

för penningvinster höjs i lokala och regionala lotterier. Sådana

vinster blir tillåtna även i rikslotterier. I samtliga fall får

vinsterna uppgå till högst ett basbelopp (år 1994 35 200 kr).

Till förtydligande av vad som anförs i propositionen om

värdepappersvinster -- att tillåtande av sådana vinster utgör en

nyhet (prop. s. 61) -- vill utskottet framhålla att

Lotterinämnden redan i dag kan tillåta värdepappersvinster i

rikslotterier. Regeringens förslag innebär att

värdepappersvinster tillåts även i lokala och regionala

lotterier. Liksom i rikslotterier får de utgöra högst 25 % av

det totala vinstvärdet. I s.k. registreringslotterier, dvs.

lotterier som får anordnas under en treårsperiod, höjs det

sammanlagda insatsbeloppet under en sådan period till 20

basbelopp (år 1994 704 000 kr). Förutom att

värdepappersvinster utan vinsttak tillåts i sistnämnda lotterier

höjs även vinstbeloppet för penningvinster till högst ett

basbelopp. I lotterier som inte behöver tillstånd, s.k.

frisektorslotterier, föreslås vinsten vara högst 1/6

basbelopp (år 1994 5 867 kr) eller i vissa fall 1/60 basbelopp

(år 1994 586 kr). Insatsen föreslås vara högst 1/6 000

basbelopp (år 1994 5 kr 86 öre). Det skall var möjligt att i

vissa frisektorslotterier ha försäljning med lottlistor upp till

fyra veckor innan den tillställning eller sammankomst, i samband

med vilken lotteriet anordnas, äger rum. Regeringen anför som

skäl för detta att vissa föreningar, bl.a. kyrkliga

syföreningar, använder sig av ett sådant försäljningssätt utan

att det påverkar lotterimarknaden negativt, varför det saknas

anledning att förbjuda förfarandet.

Utskottet övergår till att behandla motionsyrkanden rörande

frågan om tillståndshavare vid egentliga lotterier. Därefter

behandlas frågan om vinsttaket vid penningvinster,

tillståndshavare vid s.k. frisektorslotterier, tillåtande av

lottförsäljningsautomater utrustade med slumpvalsgenerator eller

elektroniskt minne och slutligen frågan om egentliga lotterier

och bingospel i radio och TV.

Utskottet har inledningsvis redovisat vad i propositionen

föreslås i fråga om tillståndshavare vid egentliga lotterier

(15 §). Genom en hänvisning i 22 § föreslås att tillstånd att

anordna bingospel skall få ges till en sådan sammanslutning

som avses i 15 §.

Motionären bakom Kr8 (v) föreslår att tillstånd även skall

kunna ges till serviceföretag att bedriva verksamhet till förmån

för sådan sammanslutning som regeringen föreslagit. Motionären

anför att det för närvarande är möjligt för serviceföretag att

erhålla sådant tillstånd och att denna ordning innebär att

mervärdesskatt inte utgår för de tjänster föreningarna köper av

serviceföretagen, som operativt bedriver bingoverksamheten. I

proposition 1993/94:243 om försäljning av AB Tipstjänst till

svenskt föreningsliv m.m. föreslås att bingoskatten avskaffas

med motiveringen att folkrörelsernas lotterier och spel bör

beskattas likformigt samt att bingoskatten är av liten

statsfinansiell betydelse. I realiteten betyder regeringens två

förslag att den vinst folkrörelserna gör genom att bingoskatten

tas bort tas tillbaka med råge genom att föreningarna tvingas

betala mervärdesskatt för serviceföretagens tjänster. Detta kan,

enligt motionärens uppfattning, inte ha varit avsikten.

Kulturutskottet vill erinra om att regeringen i proposition

1993/94:243 om försäljning av AB Tipstjänst till svenskt

föreningsliv m.m. anser att övervägande skäl talar mot att ta

bort mervärdesskatten på konsulttjänster till allmännyttiga

ideella organisationer avseende lotterier. Intentionerna bakom

1991 års skattereform var att åstadkomma en generell beskattning

av såväl varor som tjänster och att medge undantag för

lotteriområdet är enligt regeringen att ge fel signal.

Regeringen anför slutligen att en momsbefrielse för den här

typen av konsulttjänster skulle strida mot Europeiska unionens

sjätte mervärdesskattedirektiv.

Skatteutskottet har i yttrande till finansutskottet över

nämnda proposition (yttr. 1993/94:SkU8y) anfört att en

skattehöjning i form av en ny mervärdesbeskattning för de

föreningar som anordnar bingo och lotterier är helt oacceptabel

och måste avvisas. Skatteutskottet anser emellertid -- med

hänvisning till vad regeringen anfört i frågan -- att det inte

nu är möjligt att införa ett särskilt undantag i

mervärdesskattelagen för dessa tjänster och att problemet därför

måste lösas genom att den nya lotterilagen kompletteras med

regler som innebär en kodifiering av den praxis som utvecklat

sig.

Kulturutskottet delar skatteutskottets uppfattning att den av

motionären aktualiserade frågan inte bör lösas genom ändringar i

mervärdesskattelagen.

Kulturutskottet konstaterar att det enligt 15 § andra stycket

propositionens lagförslag är möjligt att ge lotteritillstånd

till andra juridiska personer än ideella föreningar, om det

finns särskilda skäl för det. Detta överensstämmer med den

ordning som gäller i dag. Ett särskilt skäl att lämna tillstånd

till någon annan juridisk person än en ideell förening kan t.ex.

vara att lotteriet anordnas till förmån för ett allmännyttigt

ändamål. Som exempel på fall där särskilda skäl har ansetts

föreligga kan nämnas Litteraturfrämjandet och Konstfrämjandet. I

praxis har också tillstånd med stöd av undantagsregeln lämnats

till seriösa serviceföretag som anordnat lotterier till förmån

för en eller flera ideella föreningar, t.ex. Folkrörelsernas

lotteribyrå. Utskottet ansluter sig till förslaget att behålla

den ordning som gäller i dag i fråga om vem som kan få tillstånd

att anordna egentliga lotterier och bingospel. Utskottet vill

för sin del framhålla att kravet på särskilda skäl innebär att

undantagsreglen liksom hittills skall tillämpas restriktivt. Den

behandlade motionen får anses tillgodosedd genom vad utskottet

anfört (Kr8).

Vad gäller vinsttaket vid penningvinster i egentliga

lotterier har regeringen, som inledningsvis angetts,

föreslagit att penningvinster om högst ett basbelopp skall

tillåtas i både lokala och regionala lotterier samt i

rikslotterier (16 § första stycket 1).

I motion Kr9 (v) föreslås att penningvinster om högst tre

basbelopp skall tillåtas i lokala och regionala lotterier (år

1994 105 600 kr) samt att ett vinsttak om högst tio basbelopp

(år 1994 352 000 kr) skall tillåtas i rikslotterier (yrkande

1). Motionären anser som skäl härför att det är angeläget att

folkrörelserna bereds möjlighet att öka sina intäkter av lotteri

och spel.

Utskottet erinrar om att regeringens förslag i förhållande

till vad som nu gäller innebär att vinsttaket för penningvinster

i lokala och regionala lotterier höjs från 500 kr till ett

basbelopp (år 1994 35 200 kr). Förslaget innebär vidare att

penningvinster med samma vinsttak tillåts förekomma i

rikslotterier samt att värdepappersvinster blir tillåtna i

lokala och regionala lotterier. Utskottet anser sig med

beaktande av vad som nu anförts böra godta regeringens

bedömning. Motionen i denna del avstyrks (Kr9 yrkande 1).

Enligt 19 § förslaget till lotterilag skall under vissa

förutsättningar sammanslutningar få ordna egentliga lotterier

utan tillstånd, s.k. frisektorslotterier. Regeringens

lagförslag bör jämkas så att det framgår att det endast är

sammanslutningar som avses i första stycket i 15 § lotterilagen

som skall få anordna lotterierna.

I vissa fall säljs lotter i egentliga lotterier i automat.

Vissa lottförsäljningsautomater med slumpvalsgenerator eller

elektroniskt minne har typgodkänts och lotteritillstånd har

meddelats som innebär att automaterna får användas.

Med lottförsäljningsautomat avses enligt det av regeringen

framlagda lagförslaget en automat som inte är utrustad med en

slumpvalsgenerator eller ett elektroniskt minne och som efter

betalning förser deltagaren med en lottsedel som antingen är en

vinstlott eller en nitlott (6 § andra stycket lagförslaget). Som

skäl för att inte tillåta lottförsäljningsautomater med

slumpvalsgenerator eller elektroniskt minne anförs att sådana

automater till förväxling liknar de av regeringen föreslagna

värdeautomaterna. Det föreslås dock i en övergångsbestämmelse

till den nya lagen (tredje meningen i punkten 3) att tillstånd

som gäller sådana lottförsäljningsautomater skall få förlängas

längst t.o.m. den 31 december 1997.

Genom motioner och genom ett antal skrivelser i ärendet som

inkommit till utskottet från bl.a. föreningar som har tillstånd

att använda lottförsäljningsautomater har aktualiserats frågor

om lottförsäljningsautomater med slumpvalsgenerator eller

elektroniskt minne generellt skall tillåtas i fortsättningen och

-- om utskottet följer regeringsförslaget då det gäller

definitionen av lottförsäljningsautomater -- hur lång

övergångstiden bör vara för lotteritillstånd som gäller sådana

lottförsäljningsautomater.

Motionärerna bakom motionerna Kr4 (c), Kr6 (m), Kr7 (fp) och

Kr13 (m) anser att lottförsäljningsautomater med

slumpvalsgenerator eller elektroniskt minne skall tillåtas även

i fortsättningen. De anför med vissa inbördes variationer

följande skäl för detta. Regeringens förslag innebär förbud för

ca 1 200--1 500 godkända lottförsäljningsautomater, vilka

utplacerats bl.a. i varuhus och bensinstationer och ofta sköts

av frivilliga krafter från föreningarna. Automaterna har netto

inbringat närmare 50 miljoner kronor per år till de föreningar

som använt dem, och regeringens förslag skulle således innebära

att föreningarna förlorar denna intäktskälla. Det går varken av

utseendet på lottförsäljningsautomaterna eller på de lotter som

dessa automater producerar att avgöra vilken av de på marknaden

förekommande typgodkända lottförsäljningsautomaterna som har

slumpvalsgenerator eller elektroniskt minne eller som lämnar ut

i förväg tryckta och slumpmässigt blandade lotter. Den påtagliga

skillnaden är dock, anförs det i en av motionerna, att

möjligheterna att fuska i möjligaste mån undanröjts vad gäller

"spel" på lottförsäljningsautomater med nämnda utrustning.

Motionären hänvisar i detta avseende till en bedömning som

gjorts av Statens kriminaltekniska anstalt. Det är vidare lätt

att konstatera skillnaden mellan de sistnämnda

lottförsäljningsautomaterna och de av regeringen föreslagna

värdeautomaterna. De förra är försedda med en vinstplan och

förser spelaren med vinst i form av en vinstlott. De senare har

ingen vinstplan och förser spelaren med vinst i form av

värdebevis eller spelpollett, anförs det motionsvägen.

I motion Kr11 (s) föreslås att övergångsbestämmelserna ändras

så att tillstånd som gäller lottförsäljningsautomater utrustade

med slumpvalsgenerator eller elektroniskt minne får förlängas

längst t.o.m. den 31 december 1999 (yrkande 2). Motionärerna

anför som skäl härför att många föreningar genom automater av

detta slag erhåller ett stort ekonomiskt tillskott till sin

verksamhet.

Utskottet har ingående övervägt vilken lösning som bör väljas

då det gäller de här aktuella frågorna om

lottförsäljningsautomater. Med beaktande av de skäl som anförs i

propositionen och innehållet i de regler som i denna föreslås

för lotteritillstånd då lotterna skall säljas i

lottförsäljningsautomat har utskottet stannat för att tillstyrka

regeringsförslaget om att sådana automater inte får vara

utrustade med slumpvalsgenerator eller elektroniskt minne.

Utskottets ställningstagande innebär att följande motioner

avstyrks, nämligen Kr4, Kr6 yrkande 1, Kr7 yrkande 1 och Kr13.

Definitionen av lottförsäljningsautomat bör tas in i ett andra

stycke i 4 § lotterilagen i stället för, som regeringen

föreslagit, i 6 § andra stycket lotterilagen.

För att möjliggöra en rimlig avvecklings- och avskrivningstid

i fråga om lottförsäljningsautomater med slumpvalsgenerator

eller elektroniskt minne bör enligt utskottets mening i fråga om

tillstånd som gäller sådana automater avvecklingsperioden

bestämmas till fem år i stället för tre år. Detta innebär en

ändring av tredje meningen i punkt 3 i regeringens förslag till

övergångsbestämmelser. Utskottets ställningstagande innebär att

utskottet tillstyrker motion Kr11 yrkande 2.

Utskottet anser att uppräkningen av automatspelsformer i 6 §

lotterilagen i konsekvens med sättet att i övrigt göra

uppräkningar i lagförslaget bör numreras.

Utskottet vill tillägga följande. I ett antal av de skrivelser

som inkommit till utskottet framhålls att många lokala

föreningar, främst idrottsföreningar, får en betydande del av

sin inkomst från lotterier där lotterna säljs genom

lottförsäljningsautomater med slumpvalsgenerator eller

elektroniskt minne. Likartade synpunkter anförs, som ovan

redovisats, i de motioner som behandlats i det föregående. Med

hänsyn till att det ekonomiska stödet från kommunerna till

föreningarna på senare år i vissa fall minskat kan det antas att

föreningarna för sin verksamhet till viss del blivit beroende av

den inkomst de kunnat inhämta från spel på dessa automater.

Utskottet utgår ifrån att -- med den av utskottet föreslagna

femåriga övergångstiden -- de nuvarande

lottförsäljningsautomaterna med slumpvalsgenerator eller

elektroniskt minne kommer att kunna ersättas med sedvanliga

lottförsäljningsautomater utan att intäkterna för berörda

föreningar minskar. Det bör i detta sammanhang även noteras att,

som närmare behandlas i ett senare avsnitt, det i propositionen

föreslås att överskottet av spel på värdeautomater på land

främst skall tillföras det lokala föreningslivets barn- och

ungdomsverksamhet. Detta bör innebära att en icke obetydlig

merinkomst tillförs föreningarna.

Utskottet förutsätter att regeringen med uppmärksamhet följer

utvecklingen på området och att regeringen återkommer till

riksdagen om den tekniska utvecklingen motiverar det eller om

lagstiftningen i denna del i förening med lagstiftningen om

värdeautomater på land skulle ge en annan effekt än vad

utskottet räknar med enligt vad som ovan angetts.

I propositionen föreslås såvitt avser egentliga lotterier

och bingospel i radio och TV att tillståndspliktiga egentliga

lotterier och s.k. registreringslotterier samt bingospel efter

särskilt tillstånd skall få anordnas i radio och TV (18 § första

stycket och 23 § förslaget till lotterilag). Om tillståndet

avser närradio eller egensändningar av television i kabelnät får

enligt 18 § andra stycket i lagförslaget tillståndet lämnas bara

om det kan antas att marknaden för lokala lotterier inte

försämras.

Utskottet tillstyrker förslagen, men anser att bestämmelsen i

18 § andra stycket bör omfatta även lotterier i lokalradio som

regleras i lokalradiolagen (1993:120). Förslaget bör ändras i

enlighet härmed. Därutöver bör några formella ändringar göras i

samma stycke.

Regeringen föreslår att Lotteriinspektionen, som ersätter

Lotterinämnden, skall pröva frågor om sådana särskilda tillstånd

som avses i 18 § (41 §). Utskottet tillstyrker förslaget. Då det

gäller tillstånd att anordna bingospel i radio och TV anser

utskottet att det ur lagteknisk synpunkt är lämpligt att den

bestämmelse som reglerar vilken tillståndsmyndighet som har att

pröva frågor om sådana tillstånd tas in i ett andra stycke i 42

§ lotterilagen. Andra stycket i regeringens förslag till 41 §

lotterilagen bör jämkas i enlighet härmed.

Bingospel

Regeringen föreslår i fråga om bingospel att reglerna för vem

som skall kunna få tillstånd skall vara desamma som för

egentliga lotterier. Handikapporganisationer ges vidgade

möjligheter att få tillstånd att anordna bingospel. Vidare

föreslås bl.a. höjda vinster för varu- och penningvinster till

högst ett basbelopp eller, om det finns särskilda skäl, till

högst sex basbelopp (år 1994 211 200 kr). För

värdepappersvinster, som enligt förslaget skall tillåtas,

föreslås motsvarande vinstgränser. Värdet av vinsterna skall

motsvara minst 35 % av insatsernas värde. Det skall inte vara

någon gräns för högsta tillåtna vinstandel. Bingotillstånd skall

kunna ges för tre år.

Beträffande utskottets ställningstagande i fråga om vilka

sammanslutningar som kan vara tillståndshavare vid bingospel

hänvisas till vad utskottet anfört under föregående avsnitt.

Såvitt avser de närmare förutsättningarna för tillstånd att

anordna bingospel föreslås i propositionen, förutom bl.a. att

värdet av vinsterna i spelet skall motsvara minst 35 % av

insatsernas värde, att vinstandelen skall anges på

bingobrickorna eller anslås i spellokalen (22 § första stycket

3).

I motion Kr10 (kds) anförs att det för bingospel inte är

möjligt att ange en exakt vinstandel i procent, eftersom

vinstandelen varierar i förhållande till antalet sålda

bingobrickor per spel. Varje bingospel tar cirka åtta minuter

att genomföra och vinstandelen beräknas för varje spel för sig.

Motionären föreslår mot denna bakgrund att som förutsättning i

stället skall uppställas att en vinstplan skall anslås i

spellokalen.

Utskottet tillstyrker yrkandet (Kr10). I 22 § första stycket 3

lotterilagen bör således anges att en vinstplan skall anslås i

spellokalen.

Utskottet har under föregående avsnitt behandlat frågan om

tillstånd att anordna egentliga lotterier och bingospel i

radio och TV.

Automatspel

Nyheten i regeringens lagförslag då det gäller automatspel är

att spel på värdeautomater föreslås bli tillåtna på land.

Regeringen föreslår att med värdeautomat skall avses en

spelautomat som betalar ut vinst bara i form av värdebevis,

spelpolletter eller liknande och där vinstmöjligheterna

huvudsakligen beror på slumpen. Spel på varuspelsautomater skall

även i fortsättningen tillåtas. Det föreslås inte några

väsentliga förändringar i förhållande till de nuvarande reglerna

i fråga om förutsättningarna för tillstånd till spel på sådana

automater. Enligt regeringens förslag skall tillstånd att

anordna spel på penning- och skicklighetsautomater få lämnas

endast om spelet anordnas på fartyg i internationell trafik.

Spel på värdeautomater

I propositionen föreslås att spel på värdeautomater skall

tillåtas, förutom på fartyg i internationell trafik, även i

samband med hotell- och restaurangverksamhet, om det för

rörelsen finns tillstånd till servering av spritdrycker, vin

eller starköl (27 § första stycket förslaget till lotterilag).

Regeringen föreslår att värdet av spelarens insats skall få

uppgå till högst 1/6 500 basbelopp per spel (år 1994 5 kr 41

öre), att värdet av högsta vinsten skall få uppgå till högst

hundra gånger insatsen (således år 1994 högst 541 kr), att inga

vinster skall få betalas ut i pengar samt att högst fem

värdeautomater skall få placeras på varje spelplats. För

tillstånd krävs, framhålls det i propositionen, att spelet

anordnas till förmån för svensk juridisk person som är ideell

förening och som har till huvudsakligt syfte att främja ett

allmännyttigt ändamål inom landet. Vidare krävs bl.a. att

värdeautomaterna skall kunna kontrolleras genom tele- och

databaserade kommunikationssystem.

Regeringen vill inte låsa frågan om vem eller vilka som skall

få tillstånd att anordna spel på värdeautomater till en enda

lösning. Regeringen föreslår därför att i 27 § andra stycket

lotterilagen skall stadgas att tillstånd endast får lämnas till

spelföretag som antingen ägs av folkrörelserna eller har ett

statligt inflytande eller till spelföretag som ägs av

folkrörelserna och har ett statligt inflytande.

Enligt propositionen är avsikten att överskottet av spelet på

värdeautomater främst skall gå till det lokala föreningslivets

barn- och ungdomsverksamhet och att yrkesmässig idrotts- eller

kulturutövning normalt inte skall finansieras med lotterimedel

(prop. s. 31 och 44).

Utskottet behandlar inledningsvis ett motionsyrkande som rör

frågan om avslag på förslaget om värdeautomater på land.

Därefter behandlar utskottet motionsyrkanden som avser frågor om

vem eller vilka som skall kunna få tillstånd och om fördelningen

av överskottet. Slutligen behandlas frågor om vinstform och

storlek av högsta vinsten vid spel på värdeautomater, om antalet

värdeautomater per spelplats samt utredning om ytterligare

miljöer där värdeautomater skall tillåtas.

Motionärerna bakom motion Kr11 (s) yrkar avslag på förslaget

om att spel på värdeautomater skall tillåtas på land. De är

mycket positiva till att spel på värdeautomater föreslås bli

tillåtna, men är kritiska till att regeringen inte föreslår vem

som skall erhålla tillstånd att anordna spel på automaterna och

till att det, som motionärerna uppfattar det, enligt

propositionen endast kan bli fråga om ett tillstånd. Enligt

motionärernas uppfattning bör det vara folkrörelserna som skall

få tillstånd att anordna spel på värdeautomaterna.

Folkrörelserna skall ha möjlighet att söka tillstånd var för sig

eller välja att samarbeta. Om folkrörelserna väljer att arbeta i

ett gemensamt organ kan ett alternativ till att bygga upp en

egen spelorganisation vara att man begär anbud från någon som

redan finns på marknaden för att sköta det operativa arbetet.

Motionärerna föreslår mot denna bakgrund dels att frågan om

vem eller vilka som skall erhålla tillstånd att anordna spel på

värdeautomater skall beredas av den parlamentariska utredning

som föreslås i motion 1993/94:Fi28 vilken väckts med anledning

av proposition 1993/94:243 Försäljning av AB Tipstjänst till

svenskt föreningsliv m.m., dels att -- i avvaktan på

utredningens förslag -- regeringens förslag om spel på

värdeautomater på land skall avslås (yrkande 1).

Kulturutskottet har i sitt yttrande till finansutskottet över

proposition 1993/94:243 intagit ståndpunkten att det inte är

erforderligt med någon ytterligare utredning av frågan om nämnda

försäljning (yttr. 1993/94:KrU9y). Finansutskottet har därefter

i sitt betänkande 1993/94:FiU24 Försäljning av AB Tipstjänst

till svenskt föreningsliv m.m. (prop. 1993/93:243) intagit samma

ståndpunkt. Finansutskottet tillstyrker att riksdagen lämnar

regeringen begärt bemyndigande att överlåta AB Tipstjänst till

svenskt föreningsliv på förmånliga villkor. Med hänsyn till det

anförda och då kulturutskottet anser att det är önskvärt att det

i detta sammanhang fattas beslut i fråga om införande av

möjligheter till spel på värdeautomater avstyrks motionsyrkandet

(Kr11 yrkande 1).

Utskottet gör följande bedömning i frågan om tillåtande av

spel på värdeautomater på land. Genom ökade vinstnivåer och

genom att nya former av vinster i folkrörelsernas egentliga

lotterier och bingospel tillåts kommer folkrörelsernas ställning

på lotterimarknaden att stärkas. Utskottet kan i allt väsentligt

ansluta sig till de skäl som anförs i propositionen (prop. s.

30) för att därutöver spel på värdeautomater till förmån för

folkrörelser skall kunna tillåtas. En förutsättning härför är

att, som föreslås i propositionen, spelet utformas på ett sådant

sätt att spelets förströelsekaraktär dominerar framför

vinstaspekten och att risken för sociala skadeverkningar

minimeras.

Då det gäller frågan om vem eller vilka som skall få

tillstånd att anordna spel på värdeautomater och den därmed

sammanhängande frågan om fördelningen av överskottet på sådant

spel vill utskottet anföra följande.

Som utskottet tidigare redovisat, föreslår regeringen att

tillstånd att anordna spel på värdeautomater på land skall kunna

ges om spelet anordnas till förmån för sådana ideella föreningar

som har till huvudsakligt syfte att främja ett allmännyttigt

ändamål inom landet. Vidare anser regeringen att överskottet av

spelet på värdeautomater främst skall gå till det lokala

föreningslivets barn- och ungdomsverksamhet. Tillståndshavare

får, enligt regeringens förslag, bara vara spelföretag som

antingen ägs av folkrörelserna eller har ett statligt inflytande

eller spelföretag som ägs av folkrörelserna och har ett statligt

inflytande.

Motionärerna bakom motionerna Kr6 (m) och Kr7 (fp) anser att

överskottet, i enlighet med Lotteriutredningens förslag,

oavkortat skall tillföras det lokala föreningslivets barn- och

ungdomsverksamhet (bägge motionerna yrkande 3). I motionen Kr408

(s) i denna del anförs att fördelningen av överskottet inte bör

begränsas till endast de organisationer som bedriver barn- och

ungdomsverksamhet, fastän dessa bör erhålla merparten av

överskottet.

I tre motioner -- Kr408 (s) i denna del, Kr 6 (m) och Kr12

(fp, c) -- anser motionärerna att tillstånd att anordna spel på

värdeautomater skall ges till endast ett spelbolag och att

detta spelbolag skall vara ägt av folkrörelser. Motionären bakom

en av motionerna föreslår att tillståndet skall ges till

Folkrörelsernas samarbetsorganisation för lotterifrågor AB, som

administrerar bl.a. BingoLotto. Motionärerna bakom en annan

motion anser att det, mot bakgrund av att det i proposition

1993/94:243 Försäljning av AB Tipstjänst till svenskt

föreningsliv m.m. föreslås att svenskt föreningsliv skall

erbjudas att förvärva bolaget från staten, faller sig naturligt

att tillståndet skall ges till ett folkrörelseägt AB Tipstjänst.

I motionen Kr9 (v) anförs att staten kan undvara de intäkter som

värdeautomater kan ge. Motionären föreslår därför att tillstånd

att anordna spel på värdeautomater endast skall ges till

spelbolag som ägs av folkrörelser och/eller har ett statligt

inflytande (yrkande 3).

Utskottet anser -- i överensstämmelse med vad utskottet

uttalade i det ovan nämnda yttrandet till finansutskottet (yttr.

1993/94:KrU9y) -- att endast ett tillstånd att anordna spel

på värdeautomater skall få ges. Förutom de begränsningar vad

gäller högsta tillåtna antal automater per spelplats och

begränsningar av insatser och vinstmöjligheter som behandlas i

det följande innebär begränsningen till en tillståndshavare

ett sätt att minska riskerna för eventuella sociala

skadeverkningar. En effektiv kontroll och tillsyn underlättas om

endast ett tillstånd ges.

Enligt utskottets mening skulle vidare ett tillstånd att med

ensamrätt anordna spel på värdeautomater ge folkrörelserna goda

möjligheter att konkurrera med övriga spelföretag på marknaden.

Utskottet anser mot denna bakgrund att tillstånd att anordna

spel på värdeautomater bör beviljas ett spelföretag som ägs av

folkrörelser och har ett statligt inflytande. Om särskilda skäl

föreligger bör tillstånd i stället kunna ges till ett annat

folkrörelseägt spelföretag eller till ett spelföretag som ägs av

staten.

Utskottet vill starkt understryka vikten av att överskottet av

spelet på värdeautomater främst kommer det lokala

föreningslivets barn- och ungdomsverksamhet till godo. Annan

verksamhet bör endast i undantagsfall kunna få del av

överskottet. Det är angeläget att vid tillståndsgivningen stor

uppmärksamhet ägnas åt frågan om hur detta krav skall kunna

tillgodoses. Det bör i första hand ankomma på regeringen att

avgöra vilket spelföretag som skall få tillstånd att anordna

spel på värdeautomater (se prop. s. 44 och 45). Utskottet vill i

sammanhanget -- i överensstämmelse med vad utskottet anfört i

sitt ovan nämnda yttrande till finansutskottet (yttr.

1993/94:KrU9y) -- nämna att ett folkrörelseägt AB Tipstjänst med

den konstruktion som föreslagits i proposition 1993/94:243

kommer att uppfylla de krav som enligt huvudregeln ovan bör

gälla för att ett spelföretag skall kunna få tillstånd att

anordna spel på värdeautomater, nämligen att spelföretaget

förutom att vara folkrörelseägt skall ha ett statligt

inflytande. Utskottets ställningstagande innebär att motionerna

Kr6 yrkandena 3 och 4, Kr7 yrkande 3, Kr9 yrkande 3, Kr12 och

Kr408 härigenom blir tillgodosedda. I enlighet med utskottets

ställningstagande ovan bör 27 § andra stycket lotterilagen få en

annan lydelse än vad regeringen föreslagit.

Som utskottet tidigare i detta betänkande uttalat förutsätter

utskottet att regeringen återkommer till riksdagen om det skulle

visa sig att syftet med lagstiftningen om värdeautomater inte

skulle uppnås, nämligen att skapa så goda ekonomiska

förutsättningar som möjligt för folkrörelserna samt öppna

möjligheter för dem att i större utsträckning själva finansiera

sin verksamhet.

Frågan om vinstform och storlek av högsta vinsten vid spel

på värdeautomater behandlas i motionerna Kr6 (m) och Kr7 (fp).

Motionärerna föreslår att högsta vinsten skall vara 1/15

basbelopp (år 1994 2 346 kr), varav 1/300 basbelopp (år 1994

117 kr) av rationella skäl skall kunna betalas i kontanter

(bägge motionerna yrkande 2). De anför att förslaget

överensstämmer med vad Lotteriutredningen föreslog i sitt

betänkande (SOU 1992:130) Vinna eller försvinna samt att det av

regeringen föreslagna vinsttaket skall jämföras med bl.a. att

penningvinster i lokala och regionala lotterier samt i

rikslotterier skall få uppgå till högst ett basbelopp (år 1994

35 200 kr).

Utskottet anser att det finns utrymme för att -- utan att

riskerna för sociala skadeverkningar ökar -- bestämma vinsttaket

till högst tvåhundra gånger insatsen (år 1994 1 082 kr). Vinster

i form av kontanter bör, som föreslagits i propositionen, inte

tillåtas vid spel på värdeautomater. Utskottet föreslår -- med

anledning av motionerna Kr6 yrkande 2 och Kr7 yrkande 2 -- att

27 § första stycket 4, som behandlar vinsttaket, skall ha det

ändrade innehåll som utskottet angett.

I motion Kr9 (v) anser motionären det vara en fördel om

antalet värdeautomater per spelplats begränsas till högst

tre stycken (yrkande 2 delvis).

Utskottet ansluter sig till regeringens förslag att upp till

fem automater per spelplats bör tillåtas. Utskottet vill i

sammanhanget erinra om att tillståndsmyndigheten i fråga om

varje spelplats skall göra en lämplighetsprövning och därvid ta

ställning till hur många automater som kan tillåtas. Detta

innebär att man måste anta att det i vissa fall kommer att

tillåtas endast någon eller några automater. Motionsyrkandet

avstyrks i denna del (Kr9 yrkande 2 delvis).

Då det gäller utredning om ytterligare miljöer där

värdeautomater kan tillåtas anförs i motion Kr9 (v) att det är

nödvändigt att liberalisera reglerna för bl.a. värdeautomater,

om folkrörelserna skall få en reell möjlighet att -- i

konkurrens med de på spelmarknaden befintliga spelbolagen -- öka

sina intäkter från spel och lotterier (yrkande 2 delvis).

Motionären anser således att det bör finnas möjlighet att ge

tillstånd till placering av värdeautomater även på annan plats

än hotell och restaurang där spel kan erbjudas under ordnade

former. Vad som anförs i motionen i denna del bör riksdagen som

sin mening ge regeringen till känna.

Förslaget att värdeautomater endast skall tillåtas på

restauranger med tillstånd att servera alkohol innebär en viss

säkerhet för att verksamheten i lokalen bedrivs i ordnade

former. Prövningen av förutsättningarna för serveringstillstånd

är nämligen mycket noggrann, och en fortlöpande kontroll sker

bl.a. av hur ordningen upprätthålls i lokalen. Utskottet bedömer

att någon motsvarande garanti inte kan lämnas för tillåtande av

spel på värdeautomater i andra miljöer. Utskottet är därför inte

nu berett att frångå vad som föreslagits i propositionen om

miljöer där spel på värdeautomater skall kunna tillåtas.

Motionsyrkandet avstyrks således i denna del (Kr9 yrkande 2

delvis).

Spel på skicklighetsautomater

Vad gäller tillåtande av spel på skicklighetsautomater

förbjöds fr.o.m. den 1 januari 1979 anordnandet av automatspel

med vinster i form av bl.a. pengar, t.ex. skicklighetsautomater,

med undantag för sådant spel på automater som anordnades på

fartyg i internationell trafik. Skälet till förbudet var främst

att sådant automatspel medförde betydande risker för sociala

skadeverkningar för de människor som spelade på automaterna.

Lotteriutredningen föreslog i sitt betänkande (SOU 1992:130)

Vinna eller försvinna att folkrörelserna skulle ges rätt att

anordna spel på skicklighetsautomater. Utredningen ansåg att

denna form av automatspel, som ger vinst i form av pengar, inte

behövde ge några sociala skadeverkningar om verksamheten

utsattes för en effektiv tillsyn och kontroll. Förutom

begränsningar i fråga om högsta antal tillåtna automater per

spelplats, högst fem stycken, och begränsningar av insatsen (1/6

000 basbelopp per spel; år 1994 5 kr 86 öre) och

vinstmöjligheter (1/300 basbelopp; år 1994 117 kr) föreslog

utredningen att tillstånd endast skulle ges till ett

folkrörelsedominerat spelföretag. Utredningen ansåg vidare att

överskottet av spelet oavkortat skulle tillföras det lokala

föreningslivets barn- och ungdomsverksamhet

(utredningsbetänkandet s. 257 och 266).

Vid överväganden om någon av de förbjudna spelformerna skall

tillåtas på land konstaterar regeringen i propositionen att

automatspel som kan ge vinst i form av pengar medför särskilda

risker för att de människor som spelar på automaterna drabbas av

ekonomiska problem eller andra sociala skadeverkningar.

Regeringen anser därför att sådana automatspel som ger vinst i

form av pengar inte skall tillåtas på land (prop. s. 30).

Motionärerna bakom motion Kr5 (m) anser att spel på

skicklighetsautomater bör tillåtas i den utsträckning som

Lotteriutredningen föreslagit. De menar -- mot bakgrund av de av

utredningen föreslagna begränsningarna -- att utredningens

bedömning av eventuella skaderisker är riktig. Det avgörande är

om förströelsemomentet kommer i skymundan för strävan att få

inkomster från spelen. Det finns ingen anledning att befara att

så begränsade vinstchanser som det kan bli frågan om i de av

utredningen föreslagna spelen på skicklighetsautomater skulle ge

denna effekt.

Även motionären bakom Kr9 (v) anser att spel på

skicklighetsautomater bör kunna tillåtas på land (yrkande 2

delvis). Regeringen bör enligt motionären återkomma med förslag

om regler för sådana automaters placering och antal m.m.

Utskottet är inte berett att nu förorda att det i lotterilagen

tas in bestämmelser som innebär att skicklighetsautomater

tillåts även på land. Utskottet anser inte heller att det finns

skäl att hos regeringen begära förslag om sådana bestämmelser.

Utfallet av den nya lagstiftningen bör avvaktas innan frågan om

tillåtande av skicklighetsautomater ånyo tas upp till prövning.

Utskottet avstyrker således de här aktuella motionsyrkandena

(Kr5 och Kr 9 yrkande 2 delvis).

Roulettspel, tärningsspel och kortspel

I propositionen föreslås att tillstånd att anordna

roulettspel, tärningsspel eller kortspel skall ges till den som

anordnar spelen. Innan tillstånd lämnas skall sökandens

lämplighet prövas. Spelen får anordnas i samband med en

offentlig nöjestillställning inom en nöjespark eller liknande

anläggning samt i samband med trafik på fartyg i internationell

trafik. Vidare får spelen anordnas i samband med hotell- och

restaurangverksamhet, om det för rörelsen finns tillstånd till

servering av spritdrycker, vin eller starköl eller om det kan

antas att spelet utan olägenhet kan anordnas i samband med

verksamheten. Vid roulettspel och tärningspel får, på varje

särskild vinstmöjlighet, värdet av spelarens insats uppgå till

högst 1/6 000 basbelopp (år 1994 5 kr 86 öre) och värdet av

högsta vinsten uppgå till högst 1/200 basbelopp (år 1994 176

kr). Motsvarande gränser får vid kortspel vara 1/600 basbelopp

(år 1994 58 kr 66 öre) resp. 1/400 basbelopp (år 1994 88 kr).

Utskottet tillstyrker regeringens förslag i fråga om

roulettspel, tärningsspel och kortspel.

Den i propositionen föreslagna lagtexten bör ändras på det

sättet att i 33 och 34 §§ gjorda hänvisningar till 32 § första

stycket bör avse 32 §, eftersom nämnda lagrum består av endast

ett stycke.

Tillståndsmyndigheter

Frågor om tillstånd att anordna lokala och regionala egentliga

lotterier skall enligt propositionen prövas av den nämnd som

kommunen bestämmer respektive länsstyrelsen. Den nuvarande

Lotterinämnden skall förstärkas och erhålla ett nytt namn,

Lotteriinspektionen. Lotteriinspektionen skall pröva frågor om

tillstånd till lotterier som skall bedrivas i flera län samt

frågor om tillstånd till egentliga lotterier och bingospel som

skall anordnas i radio eller TV. I fråga om bingospel skall

länsstyrelsen i det län där spelet skall bedrivas pröva

tillståndsärendena. Lotteriinspektionen lämnar tillstånd då

bingospel skall bedrivas i flera län eller om det är fråga om

bingospel där värdet av högsta vinsten överstiger ett basbelopp.

Lotteriinspektionen skall vidare pröva frågor om tillstånd till

restaurangkasino samt samtliga automatspelsformer utom

värdeautomater på land, som skall prövas av regeringen eller den

myndighet regeringen bestämmer.

Enligt den av regeringen föreslagna 45 § skall regeringen få

meddela särskilt tillstånd att anordna lotteri i andra fall och

annan ordning än som anges i lagen. Detta innebär således ett

bemyndigande för regeringen att tillåta t.ex. andra spelformer

eller lotterier med högre vinstnivåer än lagen medger. Enligt

den föreslagna paragrafens sista mening får regeringen inte ge

sådant tillstånd till kedjebrevsspel eller liknande spel eller

sådant automatspel som ger vinst i form av pengar.

Utskottet anser att regeringen inte heller beträffande

kedjebrevsspel eller liknande spel eller automatspel som ger

vinst i form av värdebevis, spelpolletter eller liknande skall

få lämna tillstånd i andra fall och annan ordning än som anges i

lagen. Regeringens förslag till 45 § lotterilagen bör ändras i

enlighet med detta ställningstagande. En mindre formell ändring

bör också göras i denna paragraf.

Den rubrik som närmast föregår 45 § i förslaget till

lotterilag bör benämnas Lotterier i andra fall.

Forskning om spelberoende

Regeringen avser att återkomma till riksdagen och begära medel

till dels forskning om spelberoende, dels organisationer för

spelberoende människor. Folkhälsoinstitutet bör enligt

regeringens uppfattning svara för fördelningen av medel och

initiativ till forskningsinsatser samt stöd till organisationer

för spelberoende människor.

Utskottet, som delar regeringens uppfattning att det

föreligger ett behov av att medel avsätts för de av regeringen

angivna ändamålen, förutsätter att regeringen under nästa

riksmöte återkommer till riksdagen i frågan.

Förslaget till lotterilag i övrigt

Utskottet tillstyrker förslaget till lotterilag i den mån

utskottet inte behandlat förslaget i det föregående med den

ändringen att rubriken närmast före ikraftträdande- och

övergångsbestämmelserna utgår.

Viss följdlagstiftning

Utskottet har uppmärksammat att vissa ändringar av formell

natur bör göras i lagen (1992:575) om ändring i lagen

(1991:1483) om skatt på vinstsparande m.m. och lagen (1991:1482)

om lotteriskatt som en följd av att lotterilagen (1982:1011)

ersätts av lotterilagen (1994:000) den 1 januari 1995.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande förhandsuttalande om innehållet i

propositionen

att riksdagen avslår motion 1993/94:Kr416,

2. beträffande tillståndshavare vid egentliga lotterier

att riksdagen dels med anledning av motion 1993/94:Kr8

godkänner vad utskottet anfört, dels antar 15 § i regeringens

förslag till lotterilag,

3. beträffande vinsttaket vid penningvinster i egentliga

lotterier

att riksdagen med avslag på motion 1993/94:Kr9 yrkande 1 antar

16 § i regeringens förslag till lotterilag,

4. beträffande s.k. frisektorslotterier

att riksdagen antar 19 § i regeringens förslag till lotterilag

med den ändringen att paragrafen erhåller i bilaga 2 som

Utskottets förslag betecknade lydelse,

5. beträffande lottförsäljningsautomater med

slumpvalsgenerator eller elektroniskt minne

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Kr11 yrkande 2

och med avslag på motionerna 1993/94:Kr4, 1993/94:Kr6 yrkande 1,

1993/94:Kr7 yrkande 1 och 1993/94:Kr13 antar 4 och 6 §§ samt

punkten 3 i övergångsbestämmelserna i regeringens förslag till

lotterilag med den ändringen att paragraferna och punkten 3 i

övergångsbestämmelserna erhåller i bilaga 2 som Utskottets

förslag betecknade lydelse,

6. beträffande egentliga lotterier och bingospel i radio och

TV

att riksdagen antar 18, 41 och 42 §§ i regeringens förslag

till lotterilag med den ändringen att paragraferna erhåller i

bilaga 2 som Utskottets förslag betecknade lydelse,

7. beträffande förutsättningarna för tillstånd att anordna

bingospel

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Kr10 antar 22 § i

regeringens förslag till lotterilag med den ändringen att

paragrafen erhåller i bilaga 2 som Utskottets förslag

betecknade lydelse,

8. beträffande avslag på förslaget om att spel på

värdeautomater skall tillåtas på land

att riksdagen avslår motion 1993/94:Kr11 yrkande 1,

9. beträffande frågan om vem eller vilka som skall få

tillstånd att anordna spel på värdeautomater och den därmed

sammanhängande frågan om fördelningen av överskottet på

sådant spel

att riksdagen med anledning av regeringens förslag i denna del

och med anledning av motionerna 1993/94:Kr6 yrkandena 3 och 4,

1993/94:Kr7 yrkande 3, 1993/94:Kr9 yrkande 3, 1993/94:Kr12 och

1993/94:Kr408 godkänner vad utskottet anfört,

res. 1 (s)

10. beträffande vinstform och storlek av högsta vinsten vid

spel på värdeautomater

att riksdagen med anledning av regeringens förslag i denna del

och med anledning av motionerna 1993/94:Kr6 yrkande 2 och

1993/94:Kr7 yrkande 2 godkänner vad utskottet anfört,

11. beträffande antalet värdeautomater per spelplats

att riksdagen med bifall till regeringens förslag i denna del

och med avslag på motion 1993/94:Kr9 yrkande 2 i denna del

godkänner vad utskottet anfört,

12. beträffande lagbestämmelsen om tillåtande av

värdeautomater på land

att riksdagen antar 27 § i regeringens förslag till lotterilag

med den ändringen att paragrafen erhåller i bilaga 2 som

Utskottets förslag betecknade lydelse,

res. 2 (s) - villk. res. 1

13. beträffande utredning om ytterligare miljöer där

värdeautomater kan tillåtas

att riksdagen avslår motion 1993/94:Kr9 yrkande 2 i denna del,

14. beträffande tillåtande av spel på skicklighetsautomater

på land

att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Kr5 och 1993/94:Kr9

yrkande 2 i denna del,

15. beträffande roulettspel, tärningsspel och kortspel

att riksdagen antar 33 och 34 §§ i regeringens förslag till

lotterilag med de ändringarna att paragraferna erhåller i bilaga

2 som Utskottets förslag betecknade lydelse,

16. beträffande tillståndsmyndigheter

att riksdagen antar 45 § i regeringens förslag till lotterilag

samt rubriken närmast före 45 § med den ändringen att paragrafen

och rubriken erhåller i bilaga 2 som Utskottets förslag

betecknade lydelse,

17. beträffande förslag till lotterilag i övrigt

att riksdagen antar regeringens förslag till lag om lotterilag

i den mån det inte omfattas av vad utskottet hemställt under

mom. 2--7, 12, 15 och 16 med den ändringen att rubriken närmast

före ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna utgår,

18. beträffande viss följdlagstiftning

att riksdagen antar av utskottet i bilaga 3 framlagda förslag

till

dels Lag om ändring i lagen (1991:1482) om lotteriskatt,

dels Lag om ändring i lagen (1992:575) om ändring i lagen

(1991:1483) om skatt på vinstsparande m.m.

Stockholm den 19 maj 1994

På kulturutskottets vägnar

Åke Gustavsson

I beslutet har deltagit: Åke Gustavsson (s), Elisabeth

Fleetwood (m), Hugo Hegeland (m), Berit Oscarsson (s), Stina

Gustavsson (c), Anders Nilsson (s), Leo Persson (s), Rose-Marie

Frebran (kds), Richard Ulfvengren (nyd), Ingegerd Sahlström (s),

Carl-Johan Wilson (fp), Björn Kaaling (s), Monica Widnemark (s),

Christer Eirefelt (fp) och Stig Bertilsson (m).

Reservationer

1. Frågan om vem eller vilka som skall få tillstånd att

anordna spel på värdeautomater och den därmed sammanhängande

frågan om fördelningen av överskottet på sådant spel (mom. 9)

Åke Gustavsson, Berit Oscarsson, Anders Nilsson, Leo Persson,

Ingegerd Sahlström, Björn Kaaling och Monica Widnemark (alla

s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14

börjar med "Utskottet anser" och på s. 15 slutar med "regeringen

föreslagit" bort ha följande lydelse:

Med hänsyn till att det krävs avancerad teknisk utrustning för

den form av spel på värdeautomater som föreslås bli tillåten och

att spelet för att ge ett bra utbyte måste skötas på ett

rationellt sätt bör antalet tillstånd vara begränsat för att

spelformen på ett önskvärt sätt skall kunna stärka

folkrörelsernas ställning på lotterimarknaden. Huruvida ett

eller flera tillstånd bör beviljas bör enligt utskottets mening

övervägas av den parlamentariska utredning som föreslagits i

reservation 1 till finansutskottets betänkande 1993/94:FiU24

Försäljning av AB Tipstjänst till svenskt föreningsliv m.m.

(prop. 1993/94:243). Riksdagen bör med hänsyn härtill inte nu ge

lotterilagen ett sådant innehåll att det blir ett förbud att

lämna mer än ett tillstånd att anordna spel på värdeautomater.

I enlighet med den ståndpunkt utskottet sålunda intagit bör

tillstånd att anordna spel på värdeautomater bara få lämnas till

spelföretag som är folkrörelseägt.

Utskottet vill starkt understryka vikten av att överskottet av

spelet på värdeautomater främst kommer det lokala

föreningslivets barn- och ungdomsverksamhet till godo. Annan

verksamhet bör endast i undantagsfall kunna få del av

överskottet. Det är angeläget att vid tillståndsgivningen stor

uppmärksamhet ägnas åt frågan om hur detta krav skall kunna

tillgodoses.

Utskottets ställningstagande innebär att motionerna Kr6

yrkandena 3 och 4, Kr7 yrkande 3, Kr9 yrkande 3, Kr12 och Kr408

härigenom blir tillgodsedda. I enlighet med utskottets

ställningstagande bör 27 § andra stycket lotterilagen få en

annan lydelse än vad regeringen föreslagit.

dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande

lydelse:

9. beträffande frågan om vem eller vilka som skall få

tillstånd att anordna spel på värdeautomater och den därmed

sammanhängande frågan om fördelningen av överskottet på

sådant spel,

att riksdagen med anledning av regeringens förslag i denna del

och med anledning av motionerna 1993/94:Kr6 yrkandena 3 och 4,

1993/94:Kr7 yrkande 3, 1993/94:Kr9 yrkande 3, 1993/94:Kr12 och

1993/94:Kr408 godkänner vad utskottet anfört,

2. Lagbestämmelsen om tillåtande av värdeautomater på land

(mom. 12)

Under förutsättning av bifall till reservation 1

Åke Gustavsson, Berit Oscarsson, Anders Nilsson, Leo Persson,

Ingegerd Sahlström, Björn Kaaling och Monica Widnemark (alla

s) anser att utskottets hemställan under 12 bort ha följande

lydelse:

12. beträffande lagbestämmelsen om tillåtande av

värdeautomater på land,

att riksdagen antar 27 § i regeringens förslag till lotterilag

med den ändringen att paragrafen erhåller i bilaga 4 som

Reservanternas förslag betecknade lydelse,

Särskilt yttrande

Beträffande avslag på förslaget om att spel på värdeautomater

skall tillåtas på land (mom. 8)

Åke Gustavsson, Berit Oscarsson, Anders Nilsson, Leo Persson,

Ingegerd Sahlström, Björn Kaaling och Monica Widnemark (alla

s) anför:

Företrädarna för Socialdemokraterna i finansutskottet har i en

reservation (nr 1) till finansutskottets betänkande

1993/94:FiU24 Försäljning av AB Tipstjänst till svenskt

föreningsliv m.m. yrkat avslag på förslag av regeringen om

bemyndigande för regeringen att träffa avtal om försäljning av

AB Tipstjänst. Reservanterna anser att AB Tipstjänst bör förbli

i statens ägo. I stället för att sälja ut AB Tipstjänst kan det

finnas skäl att överväga en sammanslagning av AB Tipstjänst och

Penninglotteriet. Reservanterna anser att frågor av detta slag

bör prövas närmare i en parlamentarisk utredning. I det

sammanhanget bör också, anser reservanterna, övervägas vilka som

skall få tillstånd att anordna spel på värdeautomater. Starka

skäl talar för, anser reservanterna, att sådant tillstånd skall

ges till folkrörelserna.

Vi socialdemokrater i kulturutskottet delar den uppfattning

som i enlighet med det sagda redovisats av våra partikolleger i

finansutskottet.

I avvaktan på resultatet av en parlamentarisk utredning om

bl.a. vem eller vilka som skall få tillstånd att anordna spel på

värdeautomater bör riksdagen ge den nya lotterilagen -- som

skall träda i kraft först den 1 januari 1995 -- en sådan

utformning att den ger utrymme för att låta folkrörelserna få

tillstånd att anordna sådant spel. I reservation 2 lägger vi

fram förslag till lagtext som reglerar frågan.

Propositionens lagförslag

Förslag till

Lotterilag

Bilaga 1

Av utskottet framlagt förslag till ändringar i regeringens

förslag till lotterilag (1994:0000)

Bilaga 2

Regeringens förslag Utskottets förslag

4 §

Med egentliga lotterier avses i denna lag sådana lotterier

som anges i 3 § första stycket 1 och 2 med undantag för

vadhållning i samband med hästtävling och idrottstävling.

Med

lottförsäljningsautomat

avses en automat som inte

är utrustad med en

slumpvalsgenerator eller ett

elektroniskt minne och som

efter betalning förser

deltagaren med en lottsedel

som antingen är en

vinstlott eller en nitlott.

6 §

Med automatspel avses i denna lag spel på följande

mekaniska eller elektroniska spelautomater:

- varuspelsautomat: en 1. varuspelsautomat: en

spelautomat som betalar ut spelautomat som betalar ut

vinst i form av varor och vinst i form av varor och

där vinstmöjligheterna där vinstmöjligheterna

helt eller delvis beror på helt eller delvis beror på

slumpen, slumpen,

- penningautomat: en 2. penningautomat: en

spelautomat som betalar ut spelautomat som betalar ut

vinst i form av pengar och vinst i form av pengar och

där vinstmöjligheterna där vinstmöjligheterna

huvudsakligen beror på huvudsakligen beror på

slumpen, slumpen,

- värdeautomat: en 3. värdeautomat: en

spelautomat som betalar ut spelautomat som betalar ut

vinst bara i form av vinst bara i form av

värdebevis, spelpolletter värdebevis, spelpolletter

eller liknande och där eller liknande och där

vinstmöjligheterna vinstmöjligheterna

huvudsakligen beror på huvudsakligen beror på

slumpen, slumpen,

- skicklighetsautomat: en 4. skicklighetsautomat: en

spelautomat som betalar ut spelautomat som betalar ut

vinst i form av pengar och vinst i form av pengar och

där vinstmöjligheterna där vinstmöjligheterna

helt eller delvis beror på helt eller delvis beror på

spelarens skicklighet. spelarens skicklighet.

Med Utskottets förslag

lottförsäljningsautomat

avses en automat som inte

är utrustad med en

slumpvalsgenerator eller ett

elektroniskt minne och som

efter betalning förser

deltagaren med en lottsedel

som antingen är en

vinstlott eller en nitlott.

Regeringens förslag

18 §

Ett egentligt lotteri enligt 16 och 17 §§ får inte anordnas i

radio eller television utan särskilt tillstånd.

Tillstånd att anordna Tillstånd att anordna

sådana lotterier i sådana lotterier i

närradio eller lokalradio enligt

egensändningar av lokalradiolagen (1993:120),

television i kabelnät närradio enligt

får lämnas bara om det närradiolagen (1982:459)

kan antas att marknaden för eller egensändningar av

lokala lotterier inte television i kabelnät

försämras. enligt lagen (1991:2027) om

kabelsändningar till

allmänheten får

lämnas bara om det kan

antas att marknaden för

lokala lotterier inte

försämras.

19 §

En sådan sammanslutning som En sådan sammanslutning som

avses i 15 § får anordna avses i 15 § första

egentliga lotterier utan stycket får anordna

tillstånd, om egentliga lotterier utan

tillstånd, om

1. lotteriet anordnas i samband med

a) en tillställning eller en sammankomst som sammanslutningen

anordnar eller deltar i eller

b) ett bingospel som sammanslutningen anordnar,

2. lotteriet bedrivs bara inom det för tillställningen,

sammankomsten eller bingospelet avsedda området,

3. värdet av varje insats uppgår till högst 1/6 000 basbelopp,

4. värdet av högsta vinsten uppgår till högst 1/6 basbelopp,

5. det sammanlagda värdet av vinsterna motsvarar minst 35

procent och högst 55 procent av insatsernas värde, om antalet

insatser och vinster samt värdet av dessa är bestämda enligt en

uppgjord plan,

6. vinstandelen anges på lottsedlarna eller lottlistorna eller

i den lokal där lotteriet bedrivs,

7. lottköparen vid lottköpet får veta var och när vinsterna

skall dras och på vilket sätt resultatet av dragningen görs

tillgängligt för allmänheten, om vinstdragningen inte redan har

ägt rum, och

8. vinsterna dras offentligt före tillställningens,

sammankomstens eller bingospelets slut för dagen, om

vinstdragningen inte redan har ägt rum före lottförsäljningen.

Försäljning av lotter genom påteckning på lottlistor får,

trots vad som sägs i första stycket 2, påbörjas fyra veckor

innan tillställningen eller sammankomsten äger rum.

Regeringens förslag Utskottets förslag

22 §

Tillstånd att anordna bingospel får ges till en sådan

sammanslutning som avses i 15 §, om

1. värdet av högsta vinsten inte överstiger ett basbelopp,

2. värdet av vinsterna i spelet motsvarar minst 35 procent av

insatsernas värde,

3. vinstandelen anges på 3. vinstplanen anslås i

bingobrickorna eller anslås spellokalen, och

i spellokalen, och

4. det kan antas att bingospelet kommer att ge

sammanslutningen skälig avkastning, om det inte finns särskilda

skäl för något annat.

Om det finns särskilda skäl för det får värdet av högsta

vinsten uppgå till högre belopp än som anges i första stycket 1,

dock högst sex basbelopp.

Tillstånd får lämnas för högst tre år åt gången.

27 §

Tillstånd att anordna spel på värdeautomater i andra fall än

som avses i 26 § får ges, om

1. spelet anordnas till förmån för sådana sammanslutningar som

avses i 15 §,

2. spelet anordnas i samband med hotell- och

restaurangverksamhet, om det för rörelsen finns tillstånd till

servering av spritdrycker, vin eller starköl enligt lagen

(1977:293) om handel med drycker,

3. värdet av spelarens insats uppgår till högst 1/6 500

basbelopp per spel,

4. värdet av högsta 4. värdet av högsta

vinsten uppgår till vinsten uppgår till

högst hundra gånger högst tvåhundra

insatsen, gånger insatsen,

5. högst fem värdeautomater placeras på varje spelplats,

6. inga vinster betalas ut i pengar,

7. värdet av vinsterna i spelet motsvarar minst 85 procent av

insatsernas värde,

8. spelautomaterna kan kontrolleras genom tele- och

databaserade kommunikationssystem,

9. varje spelautomat förses med tillståndshavarens namn eller

något annat kännetecken,

10. det kan antas att spelautomaten inte kommer att användas

för något annat ändamål än den enligt ansökan är avsedd för, och

11. det kan antas att god ordning kommer att råda inom den

lokal eller på den plats där spelet skall bedrivas.

Tillstånd enligt första Tillstånd enligt första

stycket får bara lämnas stycket får bara lämnas

till spelföretag som till ett folkrörelseägt

antingen ägs av spelföretag med statligt

folkrörelserna eller har inflytande. Om särskilda

ett statligt inflytande eller skäl föreligger får

till spelföretag som ägs tillstånd i stället

av folkrörelserna och har lämnas till ett annat

ett statligt inflytande. folkrörelseägt

spelföretag eller till ett

spelföretag som ägs av

staten.

Regeringens förslag Utskottets förslag

33 §

Vid prövningen enligt 32 Vid prövningen enligt 32

§ första stycket 4 skall § 4 skall

tillståndsmyndigheten tillståndsmyndigheten

beakta sökandens beakta sökandens

erfarenheter på området, erfarenheter på området,

ekonomiska förhållanden, ekonomiska förhållanden,

vilja och förmåga att vilja och förmåga att

fullgöra sina skyldigheter fullgöra sina skyldigheter

mot det allmänna, laglydnad mot det allmänna, laglydnad

i övrigt samt andra i övrigt samt andra

omständigheter av omständigheter av

betydelse. betydelse.

I fråga om aktiebolag, handelsbolag och ekonomiska eller

ideella föreningar skall prövningen även omfatta

1. verkställande direktören och andra som genom en ledande

ställning har ett bestämmande inflytande över verksamheten,

2. styrelseledamöter och styrelsesuppleanter som till följd av

eget eller närståendes ekonomiska intresse har en väsentlig

gemenskap med den juridiska personen som är grundad på

andelsrätt eller därmed jämförligt ekonomiskt intresse, och

3. bolagsmännen i handelsbolag.

Som närstående till en styrelseledamot eller en

styrelsesuppleant anses den som enligt 4 kap. 3 § första stycket

konkurslagen (1987:672) är att anse som närstående till

gäldenären.

34 §

Tillstånd att anordna kortspel får ges, om

1. spelet anordnas i ett 1. spelet anordnas i ett

sådant sammanhang som avses sådant sammanhang som avses

i 32 § första stycket 1, i 32 § 1,

2. värdet av spelarens insats på varje särskild vinstmöjlighet

uppgår till högst 1/600 basbelopp,

3. värdet av högsta vinsten på varje särskild vinstmöjlighet

uppgår till högst 1/400 basbelopp, och

4. den som söker 4. den som söker

tillstånd uppfyller kraven tillstånd uppfyller kraven

i 32 § första stycket 4 i 32 § 4 enligt 33 §.

enligt 33 §.

41 §

Lotteriinspektionen prövar frågor om tillstånd enligt 16 § när

lotteriet skall bedrivas i flera län.

Lotteriinspektionen prövar Lotteriinspektionen prövar

också frågor om också frågor om

tillstånd i fall då tillstånd i fall då

särskilt tillstånd särskilt tillstånd

krävs enligt 18 eller 23 krävs enligt 18 §.

§.

42 §

Länsstyrelsen i det län där ett bingospel skall bedrivas

prövar frågor om tillstånd enligt 22 §. Om bingospelet skall

bedrivas i flera län eller om 22 § andra stycket skall tillämpas

prövas dock frågan om tillstånd av Lotteriinspektionen.

Lotteriinspektionen prövar

också frågor om

tillstånd i fall då

särskilt tillstånd

krävs enligt 23 §.

Regeringens förslag Utskottets förslag

Andra lotterier Lotterier i andra fall

45 §

Regeringen får meddela Regeringen får meddela

särskilt tillstånd att särskilt tillstånd att

anordna lotteri i andra fall anordna lotteri i andra fall

och annan ordning än som och annan ordning än som

anges i denna lag. Sådant anges i denna lag. Sådant

tillstånd får dock inte tillstånd får dock inte

avse kedjebrevsspel eller avse kedjebrevsspel eller

liknande spel eller sådant liknande spel eller

automatspel som ger vinst i automatspel som ger vinst i

form av pengar. form av pengar, värdebevis,

spelpolletter eller liknande.

3. Andra tillstånd än 3. Andra tillstånd än

som avses i 2 och som har som avses i 2 och som har

meddelats enligt äldre meddelats enligt äldre

föreskrifter fortsätter föreskrifter fortsätter

att gälla. I fråga om att gälla. I fråga om

sådana tillstånd sådana tillstånd

tillämpas äldre tillämpas äldre

föreskrifter. Tillstånd föreskrifter. Tillstånd

som gäller som gäller

lottförsäljningsautomater lottförsäljningsautomater

vilka inte är tillåtna vilka inte är tillåtna

enligt den nya lagen får enligt den nya lagen får

förlängas längst till förlängas längst till

och med den 31 december 1997. och med den 31 december 1999.

Registrering av lotterier Registrering av lotterier

enligt äldre enligt äldre

föreskrifter fortsätter föreskrifter fortsätter

att gälla. Om registrering att gälla. Om registrering

sker enligt den nya lagen sker enligt den nya lagen

upphör den gamla upphör den gamla

registreringen att gälla. registreringen att gälla.

Av utskottet framlagda lagförslag

A. Förslag till

Lag om ändring i lagen (1991:1482) om lotteriskatt

Bilaga 3

Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1991:1482) om

lotteriskatt skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Utskottets förslag

1 §

Lotteriskatt skall betalas enligt denna lag till staten för

svenskt lotteri.

Skatt tas ut med 35 procent av den behållning som återstår

sedan de sammanlagda vinsterna enligt vinstplan eller annat

beslut om att viss andel av insatserna skall utbetalas som

vinster avräknats från de sammanlagda insatserna.

Skatt skall inte betalas för

1. sådant lotteri som avses i lagen (1972:820) om skatt på

spel,

2. sådant lotteri som avses i lagen (1991:1483) om skatt på

vinstsparande m.m.,

3.vinstdragning på här i landet utfärdade premieobligationer,

4. lotteri som har anordnats 4. lotteri som har anordnats

av sådan sammanslutning som av sådan sammanslutning som

avses i 11 § lotterilagen avses i 15 § lotterilagen

(1982:1011), eller (1994:0000), eller

5. lotteri där vinsterna inte utgörs av pengar.

Beteckningen lotteri har samma Beteckningen lotteri har samma

betydelse i denna lag som i 1 betydelse i denna lag som i 3

§ lotterilagen (1982:1011) § lotterilagen (1994:0000)

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.

B. Förslag till

Lag om ändring i lagen (1992:575) om ändring i lagen

(1991:1483) om skatt på vinstsparande m.m.

Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1991:1483) om skatt på

vinstsparande m.m. i paragrafens lydelse enligt lagen (1992:575)

om ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Utskottets förslag

1 §

Skatt betalas enligt denna lag Skatt betalas enligt denna lag

till staten för till staten för

penningvinst vid vinstdragning penningvinst vid vinstdragning

i sådant vinstsparande i sådant vinstsparande

anordnat av bank eller anordnat av bank eller

sparkassa som utgör svenskt sparkassa som utgör svenskt

lotteri och för lotteri och för

penningvinst i sådant penningvinst i sådant

lotteri som avses i 18 § lotteri som avses i 21 §

lotterilagen (1982:1011). lotterilagen (1994:0000).

Skatten utgör 25 procent av Skatten utgör 25 procent av

vinstens värde. För vinstens värde. För

vinst i lotteri som anordnas vinst i lotteri som anordnas

med stöd av 18 § med stöd av 21 §

lotterilagen skall skatt dock lotterilagen skall skatt dock

inte betalas med högre inte betalas med högre

belopp än att etthundra belopp än att etthundra

kronor återstår av kronor återstår av

vinsten. vinsten.

Vid beräkning av skattebeloppet skall i vinstens värde

inräknas den skatt som skall betalas för vinsten.

Skatt skall inte betalas för vinster som inte tagits ut av

vinnaren.

Av reservanterna framlagt förslag till ändring i regeringens

förslag till lotterilag (1994:0000)

Bilaga 4

Regeringens förslag Reservanternas förslag

27 §

Tillstånd att anordna spel på värdeautomater i andra fall än

som avses i 26 § får ges, om

1. spelet anordnas till förmån för sådana sammanslutningar som

avses i 15 §,

2. spelet anordnas i samband med hotell- och

restaurangverksamhet, om det för rörelsen finns tillstånd till

servering av spritdrycker, vin eller starköl enligt lagen

(1977:293) om handel med drycker,

3. värdet av spelarens insats uppgår till högst 1/6 500

basbelopp per spel,

4. värdet av högsta 4. värdet av högsta

vinsten uppgår till vinsten uppgår till

högst hundra gånger högst tvåhundra

insatsen, gånger insatsen,

5. högst fem värdeautomater placeras på varje spelplats,

6. inga vinster betalas ut i pengar,

7. värdet av vinsterna i spelet motsvarar minst 85 procent av

insatsernas värde,

8. spelautomaterna kan kontrolleras genom tele- och

databaserade kommunikationssystem,

9. varje spelautomat förses med tillståndshavarens namn eller

något annat kännetecken,

10. det kan antas att spelautomaten inte kommer att användas

för något annat ändamål än den enligt ansökan är avsedd för, och

11. det kan antas att god ordning kommer att råda inom den

lokal eller på den plats där spelet skall bedrivas.

Tillstånd enligt första Tillstånd enligt första

stycket får bara lämnas stycket får bara lämnas

till spelföretag som till spelföretag som är

antingen ägs av folkrörelseägt.

folkrörelserna eller har

ett statligt inflytande eller

till spelföretag som ägs

av folkrörelserna och har

ett statligt inflytande.

Innehållsförteckning

Sammanfattning 1

Propositionen 2

Motionerna 2

Motioner väckta under den allmänna motionstiden år

1994 2

Motioner väckta med anledning av propositionen 2

Ärendets beredning m.m. 4

Utskottet 4

Det huvudsakliga innehållet i propositionerna

1993/94:182 Ny lotterilag och 1993/94:243 Försäljning av AB

Tipstjänst till svenskt föreningsliv m.m 4

Kulturutskottets allmänna bedömning av förslaget till ny

lotterilag, m.m. 5

Egentliga lotterier 6

Bingospel 11

Automatspel 12

Spel på värdeautomater 12

Spel på skicklighetsautomater 16

Roulettspel, tärningsspel och kortspel 17

Tillståndsmyndigheter 17

Forskning om spelberoende 18

Förslaget till lotterilag i övrigt 18

Viss följdlagstiftning 18

Hemställan 19

Reservationer

1. Frågan om vem eller vilka som skall få tillstånd att

anordna spel på värdeautomater och den därmed sammanhängande

frågan om fördelningen av överskottet på sådant spel (s) 21

2. Lagbestämmelsen om tillåtande av värdeautomater på land

(s) 22

Särskilt yttrande

Beträffande avslag på förslaget om att spel på

värdeautomater skall tillåtas på land (s)

22

Bilagor

Bilaga 1 Propositionens lagförslag 23

Bilaga 2 Av utskottet framlagt förslag till ändringar i

regeringens förslag till lotterilag 36

Bilaga 3 Av utskottet framlagda lagförslag

41

Bilaga 4 Av reservanterna framlagt förslag till ändring i

regeringens förslag till lotterilag

43