Bet. 1993/94:KrU6

Kulturutskottets betänkande

1993/94:KRU06

Tornedalsfrågor

Innehåll

Sammanfattning

Motionerna

Utskottet

Hemställan

1993/94

KrU6

Sammanfattning

I betänkandet behandlas två motioner, väckta under allmänna

motionstiden 1993, som syftar till att bevara Tornedalens språk

och kultur.

En av motionerna syftar till att Svenska Tornedalingars

Riksförbund--Tornionlaaksolaiset skall erkännas som en

organisation för en inhemsk kulturminoritet samt att ekonomiskt

stöd skall utgå till organisationen. Utskottet konstaterar bl.a.

att tornedalsbefolkningens identitetskänsla i hög grad hänger

samman såväl med det egna språket och dess utveckling som med

den egna kulturen. I betänkandet redovisas insatser som görs

från stat, landsting och kommun för att stödja den tornedalska

kulturen. Utskottet framhåller betydelsen av att sådant stöd kan

utgå även i fortsättningen.

I en motion framförs förslag som syftar till en utökning av

Sveriges Radios sändningar på tornedalsfinska. Utskottet erinrar

bl.a. om programföretagens självständighet och konstaterar --

med hänvisning till de åtgärder som programföretaget redan

vidtagit och avser att vidta -- att motionsyrkandet är

tillgodosett.

Båda motionerna avstyrks.

Motionerna

1992/93:Kr235 av Bruno Poromaa och Ewa Hedkvist Petersen (s)

vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att STR-T skall erkännas som en

organisation för en inhemsk kulturminoritet,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av ekonomiskt stöd till STR-T:s

verksamhet.

1992/93:Kr236 av Hugo Bergdahl (fp) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om radion och Tornedalskulturen.

Vissa historiska bakgrundsuppgifter

Uppgifterna i detta avsnitt har hämtats från en uppsats av

professor Erling Wande, publicerad i boken Det mångkulturella

Sverige. En handbok om etniska grupper och minoriteter, utgiven

år 1990 av Centrum för multietnisk forskning vid Uppsala

universitet.

Av betydelse för den framtida språksituationen i Tornedalen

blev den gräns mellan Sverige och Ryssland som fastställdes

genom freden i Fredrikshamn efter 1808--1809 års krig. Den

politiska gränsdragningen innebar en klyvning av ett förut

enhetligt område. Klyvningen av Tornedalen innebar att Sverige

fick en finskspråkig gränsminoritet.

Tornedalen utgör i geografisk mening ursprungligen benämningen

på området på bägge sidor om Torne älv. I svenska Tornedalen kan

man skilja mellan ett snävare geografiskt och ett vidare

språkligt-kulturellt tornedalsbegrepp. Det geografiska begreppet

hänför sig till ett kärnområde kring Torne älv och dess

källflöden. Det språkligt-kulturella tornedalsbegreppet

inbegriper ett större område som sträcker sig också till

trakterna kring älvarna Könkämä och Muonio samt trakter kring

Kalix älvs mellersta och nordligare lopp. Enligt denna vidare

definition omfattas svenska Tornedalen av Haparanda, Övertorneå

och Pajala kommuner samt av delar av nuvarande Kiruna kommun,

nämligen Karesuando och Jukkasjärvi. Termerna tornedalsfinsk och

tornedaling avser i regel personer med finskspråkig bakgrund

uppvuxna i nämnda område.

Utskottet vill påpeka att i tidigare sammanhang det aktuella

området avgränsats på annat sätt.

Uppgifter om Svenska Tornedalingars Riksförbund

Svenska Tornedalingars Riksförbund--Tornionlaaksolaiset

(STR-T) bildades år 1981 för att tillvarata de svenska

tornedalingarnas språkliga och kulturella intressen. Sedan

bildandet har STR-T främst arbetat med att förändra de negativa

attityder som funnits och delvis fortfarande finns till det

finska språket och den finska kulturen. STR-T:s målsättning är

att skapa ett tvåspråkigt Tornedalen med ett levande kulturliv.

STR-T är partipolitiskt och religiöst obundet. Förbundet har ca

3 000 medlemmar och två lokalavdelningar, varav en i Stockholm

och en i Kiruna. Förbundet ger sedan år 1982 ut tidskriften

Met-aviisi, som utkommer med fyra nummer per år. Förbundet

anordnar seminarier och kurser inom olika ämnen,

musikfestivaler, lägerskolor m.m.

På initiativ av STR-T bildades år 1987 Stiftelsen Meän

Akateemi--Academia Tornedaliensis. Stiftelsen har i uppgift att

förvalta kulturarvet på Nordkalotten, i första hand den

tornedalska och kvänska kulturen. Stiftelsen skall såväl i

historiskt som i nutids- och framtidsperspektiv initiera och

genomföra aktiviteter på olika områden som folkbildning,

utbildning och dokumentation.

Skolfrågor

Fram till 1880-talet bedrevs skolundervisningen i

finskspråkiga bygder praktiskt taget undantagslöst på finska.

Därefter skedde en successiv övergång till svenskspråkig

undervisning motiverad bl.a. av säkerhetspolitiska skäl. År 1888

inrättades s.k. statsskolor i Tornedalen, som bekostades av

staten på villkor att undervisningen helt kunde äga rum på

svenska. I början på 1920-talet var skolväsendet helt

försvenskat.

På 1930-talet infördes möjligheten att studera finska i

fortsättningsskolorna. År 1957 upphävdes förbudet att tala

finska under rasterna eller i skolhemmen (cirkulär från

Skolöverstyrelsen den 24 september 1957).

I samband med att regering och riksdag lade fast principerna

för hemspråksundervisning inkl. särskilda åtgärder för

finskspråkiga elever (prop. 1984/85:100, bil. 10, bet. UbU

1984/85:12, rskr. 1984/85:149) beslöts på grundval av förslag

från Språk- och kulturarvskommittén om särskilda åtgärder för

finskspråkiga elever i grundskolan. Beslutet innebar att

särskild pedagogisk utvecklingsverksamhet skulle inledas i vissa

kommuner, bl.a. Haparanda, med tonvikt på tornedalsfinskan.

Regeringen medgav i juni 1987 att Haparanda kommun i samverkan

med Torneå stad fick anordna försöksverksamhet med tvåspråkig

undervisning inom grundskolan i Haparanda under läsåren

1987/88--1992/93. Denna försöksverksamhet inleddes först hösten

1989 och pågår t.o.m. läsåret 1994/95.

En tornedalsfinsk elev har -- med avvikelse från vad som i

allmänhet gäller -- rätt att få hemspråksundervisning i och på

det egna språket även om det inte är umgängesspråk i hemmet. En

kommun är inte skyldig att anordna undervisning i ett hemspråk

som ämne, om lämplig lärare i hemspråket inte finns att tillgå.

En kommun är inte heller skyldig att anordna sådan undervisning

om antalet elever i en undervisningsgrupp är mindre än fem.

Sistnämnda undantag gäller inte i fråga om undervisning i

hemspråk för bl.a. tornedalsfinska elever. De nu redovisade

reglerna finns i grundskoleförordningen (1988:655). Motsvarande

regler finns i gymnasieförordningen (1992:394).

Professor Wande konstaterar i den i det föregående nämnda

uppsatsen i Det mångkulturella Sverige att de åtgärder som

vidtagits på skolområdet torde ha påverkat språksituationen i

Tornedalen på flera sätt. Enligt Wande är enkla orsakssamband

svåra att fastställa, men konkret påvisbart är att deltagandet i

hemspråksundervisningen i finska snabbt steg på 1970-talet och

fortfarande ligger på en hög nivå.

En särskild arbetsgrupp inom Utbildningsdepartementet utreder

förutsättningarna för att stärka finska språkets ställning i

Sverige. Enligt vad som inhämtats från arbetsgruppen innefattas

även det tornedalsfinska språket i detta arbete. Arbetsgruppen,

som bl.a. tar upp frågor som har anknytning till läroplanen,

skall ha avslutat sitt arbete i mars 1994.

Vid Högskolan i Luleå är undervisningen inom de pedagogiska

utbildningarna inriktad mot flera kulturer och då främst mot de

egna minoriteterna samer och tornedalingar. Forskningsprojekt

bedrivs även med mångkulturell inriktning. Inom alla

pedagogutbildningarna ges fördjupad utbildning i tornedalsfinska

och samiska.

Tornedalens folkhögskola i Övertorneå har en viss inriktning

mot tornedalsk kultur. Nordkalottstudier ingår i skolans

allmänna kurs. I skolans styrelse finns representanter för STR-T

och Academia Tornedaliensis.

Hösten 1993 har en kultur- och ekologiskola startat i

Kangosfors i Pajala kommun. I skolan, som omfattar årskurs 1--9,

är tornedalsfinska obligatoriskt undervisningsämne.

Statligt stöd till kulturell verksamhet

Statsbidrag till tornedalska kulturella projekt lämnas av

Statens kulturråd i form av tidskriftsstöd till Met-aviisi.

Utgivningsstöd har lämnats för utgivning av tornedalska

boktitlar. Ett särskilt bidrag utgår årligen till Tornedalens

bibliotek. Stöd har även lämnats till Tornedalsteatern i Pajala.

Bland övriga under senare tid av Statens kulturråd stödda

tornedalska projekt kan nämnas utgivningen av ett lexikon som

upptar tornedalsfinska ord samt motsvarigheterna på både

riksfinska och rikssvenska. Lexikonet som givits ut på ett

förlag tillhörande STR-T har även stötts av andra statliga

institutioner såsom t.ex. språkvetenskapliga sektionen samt

Centrum för datorlingvistik vid Universitetet i Uppsala.

Sveriges enda tvåspråkiga tidning, Haparandabladet, som

innehåller en halvsida per vecka på tornedalsfinska, har via

Presstödsnämnden för år 1993 erhållit 1 540 000 kr i driftsstöd.

Länsstyrelsen i Norrbottens län har under senare år ekonomiskt

stött flera olika kulturella tornedalska projekt. Som exempel

kan nämnas att bidrag lämnats för uppbyggnaden av ett konst- och

kulturcentrum i Svanstein, till kulturveckor, kördagar, en

folkmusikfestival och kulturvecka i flera byar i Övertorneå

kommun.

Glesbygdsmyndigheten uppmärksammar bl.a. genom konferenser om

kultur i glesbygd tornedalsk kultur och har även lämnat bidrag

till ett filmprojekt om kvinnor i Tornedalen.

Kommunalt stöd till tornedalsk kultur

Norrbottens läns landsting har lämnat bidrag till tornedalska

kulturprojekt, bl.a. till Tornedalsteatern och till en

teaterfestival i Kiruna. Verksamhetsstöd till riksförbundet

STR-T lämnas av såväl Norrbottens läns landsting som av

Övertorneå kommun.

Radiosändningar på tornedalsfinska

Våren 1992 behandlade utskottet regeringens proposition

1991/92:140 om den avgiftsfinansierade radio- och

TV-verksamheten 1993--1996 m.m. Med anledning av tre

motionsyrkanden som rörde programutbudet för finskspråkiga

uttalade utskottet följande (bet. 1991/92:KrU28, s. 28).

I enlighet med vad utskottet uttalade i fjol anser utskottet

att av de språkliga minoriteterna intar den finskspråkiga

gruppen en särställning (yttr. 1990/91:KrU7y s. 13--14, bet.

1990/91:KU39 s. 66). Denna särställning har som utskottet

framhöll i fjol sin grund dels i de historiska banden mellan

Sverige och Finland, dels i gruppens storlek. Utskottet vill

därutöver erinra om att den tornedalsfinska befolkningen i norra

Sverige anses historiskt sett representera den ursprungliga

inhemska befolkningen. Den finskspråkiga gruppens rätt till

programservice har därför en något annan karaktär än övriga

gruppers. Utskottet förutsätter att denna särställning beaktas

av programföretagen. Utskottet anser att de allmänna riktlinjer

som anges i propositionen om verksamhet på invandrar- och

minoritetsspråk och de särskilda villkor som gäller den

finskspråkiga gruppen till väsentlig del tillgodoser

motionsyrkandena. Utskottet är inte berett att förorda mer

långtgående riktlinjer i detta hänseende. Motionsyrkandena

påkallar inte någon riksdagens åtgärd.

Enligt det avtal som efter riksdagens ställningstagande till

regeringens proposition träffades mellan staten och Sveriges

Radio AB (SR) och som avser perioden den 1 januari 1993 t.o.m.

den 31 december 1996 skall programföretaget ta särskild hänsyn

till språkliga och etniska minoriteter (16 §).

Radio Norrbottens lokalredaktion i Pajala producerar varje

vecka programmet Pohjoiskalotti (= Nordkalotten) som sänds på

söndagar mellan 10.00 och 11.00. Programmet, som är avsett för

tornedalingar, är ett samhällsprogram som även innehåller

kulturella inslag. Lyssnarundersökningar visar att över 40 % av

den finsktalande befolkningen i Tornedalen lyssnar på

programmet.

Vidare började Radio Norrbotten i februari 1993 sända ett

dagligt aktualitetsprogram mellan kl. 17.30 och 18.00 på

tornedalsfinska. Programmet som kallas Päivän Tiima (= Dagens

timme) har 30 % av den tornedalsfinska målgruppen som lyssnare.

Enligt en av SR nyligen fastställd verksamhetsplan för 1994

skall av det totala finskspråkiga utbudet i P2 (som är

rikstäckande) minst 5 % sändas på tornedalsfinska.

Inom Sveriges Radio AB pågår -- i god tid före ett eventuellt

riksdagsbeslut om inrättande av ett digitalt distributionsnät --

förberedelser för uppbyggnad av ett sådant nät under 1990-talets

andra hälft. Mot den bakgrunden har programföretaget i början

av oktober i år tillsatt en arbetsgrupp med uppdrag att närmare

pröva och formulera bl.a. publikmål, verksamhetsmål,

tablåstruktur, organisation och resursutnyttjande för en

renodlad finsk digital radiokanal. Gruppen skall lämna en färdig

rapport senast den 31 mars 1994. I uppdragsbeslutet konstateras

att den finska programverksamheten enligt riksdagens mening

skall särbehandlas i likhet med samiskan och tornedalsfinskan.

Vidare konstateras att målgruppen finns spridd över så gott som

hela Sverige.

Övrigt

Beträffande den språkliga situationen kan nämnas att det finns

förespråkare i Tornedalen för att tornedalsfinska skall ses som

ett eget språk och inte som en dialekt av finskan. Detta har

närmare beskrivits av professor Erling Wande i en uppsats om

Ecological and Linguistic Aspects of Tornedal Finnish in Sweden,

publicerad i Minority Languages. The Scandinavian Experience

(utgiven av Nordiska språksekretariatet, Oslo 1992).

I den uppsats i boken Det mångkulturella Sverige som tidigare

nämnts påpekar Wande att meningarna är delade både i och utanför

Tornedalen om hur finskans fortbestånd bäst skall främjas: genom

att med den existerande språkformen som bas utveckla ett eget

tornedalskt språk, skilt från svenskan och finskan, eller genom

att utveckla dialekten i standardfinsk riktning.

I den i detta betänkade behandlade motionen berörs de norska

kvänernas ställning. Enligt vad utskottet har inhämtat från

Kommunaldepartementet i Norge anses de norska kvänerna inte

tillhöra en etnisk minoritetsgrupp och jämställs därför inte med

samerna.

Tidigare riksdagsbehandling

Motionsförslag om insatser för att bevara och stärka det

tornedalsfinska språket och kulturen i Tornedalen har behandlats

av utskottet vid ett flertal tillfällen.

Hösten 1991 uttalade utskottet att den tornedalsfinska

befolkningen historiskt sett anses representera den ursprungliga

inhemska befolkningen. Liksom vid behandlingen av likartade

motionsyrkanden under tidigare år fann utskottet det vara

viktigt att de ansträngningar som görs för att bevara kulturen

och språket i Tornedalen får ett aktivt stöd från ansvariga

myndigheter (bet. 1991/92:KrU8). Utskottet ansåg att det fanns

vägande skäl att i positiv anda pröva konkreta förslag, ägnade

att bevara och utveckla det tornedalsfinska kulturarvet.

Utskottet var däremot inte berett att tillmötesgå motionärens

önskemål som syftade till att de finsktalande tornedalingarnas

organisation, STR-T, skulle erkännas som en organisation för en

ursprunglig inhemsk kulturminoritet. Vidare uttalade utskottet

att det är angeläget att ekonomiskt stöd till och insatser av

annat slag för att bevara den tornedalska kulturen även i

fortsättningen lämnas av ansvariga myndigheter. Utskottet ansåg

emellertid inte att det var erforderligt med någon riksdagens

åtgärd i fråga om ekonomiskt stöd till STR-T.

Utskottet intog hösten 1992 samma ståndpunkt i dessa två

frågor (bet. 1992/93:KrU3).

Utskottet

Under allmänna motionstiden 1993 väcktes två motioner som tar

upp tornedalsfrågor.

Motionärerna bakom motion Kr235 (s) föreslår att Svenska

Tornedalingars Riksförbund -- Tornionlaaksolaiset (STR-T), vars

syfte är att stärka och utveckla det tornedalska språket och

kulturen, skall erkännas som en organisation för en inhemsk

kulturminoritet (yrkande 1). Vidare föreslår motionärerna att

STR-T:s verksamhet skall stödjas ekonomiskt (yrkande 2).

Utskottet konstaterar inledningsvis att tornedalsbefolkningens

identitetskänsla i hög grad hänger samman såväl med det egna

språket och dess utveckling som med den egna kulturen i övrigt.

Språkets utveckling har berörts i ett tidigare avsnitt i detta

betänkande liksom den positiva särbehandlingen av

tornedalingarna när det gäller

hemspråksundervisningen.

Utskottet erinrar om att stöd från stat, landsting och kommun

lämnas till olika tornedalska språkliga och kulturella projekt.

Exempel härpå har redovisats i det föregående. Enligt utskottets

uppfattning bör de här nämnda insatserna på ett aktivt sätt

kunna bidra till att stödja och utveckla den tornedalska

kulturen och därmed ytterligare stärka den tornedalska

identiteten.

Frågan om ett erkännande av STR-T som en organisation för en

inhemsk kulturminoritet som tas upp i motion Kr235 (yrkande 1)

har behandlats av utskottet vid tidigare tillfällen. Utskottets

ställningstagande hösten 1991 och hösten 1992 innebar att

utskottet ansåg det angeläget att de ansträngningar som görs för

att bevara kulturen och språket i Tornedalen får ett aktivt stöd

från ansvariga myndigheter. Utskottet var emellertid inte berett

att föreslå riksdagen att göra en framställning till regeringen

som innebar att STR-T skulle erkännas som en organisation för en

inhemsk kulturminoritet (bet. 1991/92:KrU8 och bet.

1992/93:KrU3). Utskottet intar samma ståndpunkt som vid de

föregående två riksmötena i denna fråga. Utskottet avstyrker

därmed motionen i denna del (yrkande 1).

När det gäller förslaget i motionen att ekonomiskt stödja

STR-T hänvisar utskottet till den i det föregående lämnade

redovisningen av olika stöd till tornedalsk kulturell och

språklig verksamhet (yrkande 2). Vidare erinrar utskottet om att

stöd utgår från Norrbottens läns landsting och Övertorneå kommun

till STR-T:s verksamhet. Utskottet vill för sin del understryka

att det är angeläget att statliga och kommunala myndigheter även

i fortsättningen stödjer kulturella och språkliga projekt i

syfte att bevara och utveckla den tornedalska kulturen.

Utskottet är emellertid inte berett att nu förorda något

riksdagens initiativ av det slag motionärerna föreslår.

Utskottet avstyrker därför motionen i denna del (yrkande 2).

I en motion, motion Kr236 (fp), behandlas frågan om

radioprogram på tornedalsfinska. Motionsyrkandet syftar

till att Sveriges Radios tornedalsfinska sändningar skall

utökas. En utbyggnad av sändningarna vore enligt motionären ett

av de bästa stöden den tornedalska kulturen och språket kunde

få.

Utskottet erinrar inledningsvis om att utskottet i anslutning

till behandlingen av proposition 1991/92:140 om den

avgiftsfinansierade radio- och TV-verksamheten 1993--1996 m.m.

framhöll den finskspråkiga gruppens särställning och dessutom

särskilt erinrade om att den tornedalsfinska befolkningen i

norra Sverige historiskt sett anses representera den

ursprungliga inhemska befolkningen (bet. 1991/92:KrU28 s. 28).

Utskottet -- som ansåg att den finskspråkiga gruppens rätt till

programservice hade en något annan karaktär än övriga gruppers

-- förutsatte att denna särställning skulle beaktas av

programföretagen.

Vidare erinrar utskottet om programföretagens självständighet

och konstaterar att det ankommer på Sveriges Radio AB att -- med

utgångspunkt i det avtal som efter riksdagens beslut träffats

mellan regeringen för statens räkning och programföretaget -- ta

särskild hänsyn till språkliga och etniska minoriteter.

I det föregående har en redovisning lämnats för de åtgärder

som Sveriges Radio AB vidtagit och ämnar vidta för att öka

sändningarna på tornedalsfinska dels lokalt via Radio

Norrbottens lokalredaktion, dels i rikssändningar över P2-nätet.

Utskottet konstaterar att syftet med motionsyrkandet får anses

vara tillgodosett. Motionsyrkandet avstyrks.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande erkännande av och stöd till Svenska

Tornedalingars Riksförbund

att riksdagen avslår motion 1992/93:Kr235,

2. beträffande radioprogram på tornedalsfinska

att riksdagen avslår motion 1992/93:Kr236.

Stockholm den 11 november 1993

På kulturutskottets vägnar

Åke Gustavsson

I beslutet har deltagit: Åke Gustavsson (s), Charlotte

Branting (fp), Elisabeth Fleetwood (m), Hugo Hegeland (m), Maja

Bäckström (s), Berit Oscarsson (s), Stina Gustavsson (c), Anders

Nilsson (s), Göran Åstrand (m), Leo Persson (s), Rose-Marie

Frebran (kds), Ingegerd Sahlström (s), Björn Kaaling (s),

Birgitta Wistrand (m) och Monica Widnemark (s).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Elisabeth Persson (v)

närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.