Bet. 1993/94:KrU7

Kulturutskottets betänkande

1993/94:KRU07

Bibelfråga

Innehåll

Sammanfattning

Motionen

Utskottet

Hemställan

1993/94

KrU7

Sammanfattning

I betänkandet behandlas en motion som syftar till att den

statliga bibelkommissionen skall ges i uppdrag att på lämpligt

sätt komplettera nyöversättningen av Bibeln med ett förord eller

en skrift om Bibelns kvinno- och människosyn.

Utskottet avstyrker motionen.

Motionen

1992/93:Kr406 av Eva Zetterberg (v) vari yrkas att riksdagen

hos regeringen begär att den statliga bibelkommissionen ges i

uppdrag att på lämpligt sätt komplettera nyöversättning av

Bibeln med förord/skrift om Bibelns kvinno- och människosyn.

Bibelkommissionens uppdrag

I slutet av år 1972 tillkallades en kommitté,

Bibelkommissionen (U 1972:07) med uppgift att nyöversätta Nya

testamentet (dir. 1974 års riksdagsberättelse U 46). År 1975

fick Bibelkommissionen genom tilläggsdirektiv (1976 års

kommittéberättelse U 25) i uppdrag att nyöversätta även Gamla

testamentet. Slutligen fick kommissionen år 1977 genom

ytterligare tilläggsdirektiv (1978 års kommittéberättelse del II

U:11) i uppdrag att -- när översättningen av Nya testamentet

avslutats -- inleda arbetet med nyöversättning av Gamla

testamentets apokryfer. I direktiven till Bibelkommissionen

uttalades att det måste anses rimligt att staten tar ansvar för

att vi på svenska äger en tillförlitlig, tidsenlig version av

Bibeln. I direktiven erinrades bl.a. om att 1968 års beredning

om kyrka och stat i sitt slutbetänkande (SOU 1972:36) Samhälle

och trossamfund framhållit att spörsmålet om en

bibelöversättning inte enbart kan anses som en inomkyrklig

angelägenhet och att staten -- från allmänkulturella

utgångspunkter -- har ett intresse av att tillse att en

användbar bibelöversättning finns tillgänglig.

Bibelkommissionen har sedan sin tillkomst en särskild styrelse

med företrädare för olika verksamhetsgrenar, traditioner och

meningsriktningar inom samhälls-, kultur- och kyrkoliv.

Företrädare för politiska partier ingår i styrelsen. Ett

fyrtiotal experter är för närvarande knutna till

Bibelkommissionen.

Bibelkommissionen har hitintills avgett tre betänkanden,

nämligen (Ds U 1977:3) Att översätta apokryferna och (SOU

1981:56) Bibeln. Nya testamentet samt (SOU 1986:45)

Bibeln. Tillägg till Gamla testamentet. De apokryfa eller

deuterokanoniska skrifterna. Bibelkommissionen har också under

åren 1975 till 1984 presenterat provöversättningar av ett antal

bibelböcker i Nya och Gamla testamentet.

Bibelkommissionen beräknas avsluta sitt arbete år 1999.

Då det gäller Bibelkommissionens första uppdrag, som

fullbordades genom att en nyutgåva av Nya testamentet

presenterades i ny översättning (SOU 1981:56), hade uppdraget

varit att göra en ny svensk översättning, utformad som en

standardutgåva med noter, parallellhänvisningar, register,

kartor m.m. De viktigaste principerna för översättningen var --

enligt Bibelkommissionens egen sammanfattning -- att originalets

innehåll skulle återges korrekt och fullständigt, originalets

stil skulle återspeglas, inte minst de för olika författare och

framställningssätt karakteristiska egenskaperna, och

översättningen skulle utformas så att textens innehåll blev

tillgängligt för en nutida normalskolad vuxen läsare och så att

den kunde göra tjänst i olika väsentliga sammanhang.

Direktiven för översättningen av Gamla testamentet har lagts

fast på grundval av vad som föreslagits av sakkunniga -- 1971

års bibelkommitté för Gamla testamentet -- i betänkandet (SOU

1974:33) Att översätta Gamla testamentet. Texter, kommentarer,

riktlinjer. De sakkunniga föreslog att den nya översättningen, i

motsats till den nu gällande, skulle baseras på en text som hade

fastställts enligt gängse textkritiska regler. Som huvudprincip

borde gälla att den medeltida hebreiska standardtexten skulle

utgöra grundvalen. Texten i en kommande utgåva föreslogs av de

sakkunniga bli redigerad efter de regler som angetts i

direktiven för det nytestamentliga arbetet, med bl.a. noter till

texten. Arbetet borde utföras av en särskild översättningsenhet

och utmynna i en standardutgåva, försedd med en begränsad mängd

hjälpinformation. De sakkunnigas förslag remissbehandlades. I

direktiven för översättningsarbetena anför föredragande statsråd

att han delar den åsikt som kommit till uttryck i de

ursprungliga direktiven till Bibelkommissionen, nämligen att

staten -- från allmänkulturella utgångspunkter -- har ett

intresse av att en användbar bibelöversättning finns

tillgänglig. I direktiven till översättningsarbetet anför han

bl.a. att han finner de sakkunnigas förslag till riktlinjer och

organisation väl underbyggda. Förslagen bör därför läggas till

grund för översättningsarbetet under beaktande av smärre

modifikationer som remissinstanserna förordat i fråga om

öppenhet för kristologiska tolkningar och för bruk av

hebraismer. Enligt direktiven bör arbetet inriktas på en

standardutgåva med en begränsad mängd informationsmaterial

utöver själva texten. De avgörande besluten om textens

redigering bör fattas av kommissionens styrelse.

Enligt direktiven för översättning av Gamla testamentet bör

arbetet inriktas på en standardutgåva med en begränsad mängd

informationsmaterial utöver själva texten. Det material som

därutöver kan komma fram vid översättningen bör dock i

möjligaste mån samlas, registreras och systematiseras för

eventuell publicering.

I direktiven avseende den nytestamentliga översättningen

anfördes att fortlöpande noter med sakupplysningar och

förklaringar av svårbegripliga ord och vändningar bör förekomma

vid sidan av noter om olika tolkningar och läsvarianter. Vissa

upplysningar som annars skulle behöva upprepas ofta eller som

kräver utförligare framställning bör samlas i särskilt register.

Till översättningarna har fogats, såväl i betänkandet

Bibeln. Nya testamentet som i betänkandet Bibeln. Tillägg

till Gamla testamentet. De apokryfa eller deuterokanoniska

skrifterna, särskilda uppslagsdelar med utförligare

förklaringar av ord och företeelser.

Tidigare riksdagsbehandling

Kulturutskottet behandlade våren 1990 en motion som syftade

till att, då den pågående nyöversättningen av Gamla testamentet

slutförts, testamentet skulle tryckas tillsammans med

kommentarer som ger den historiska bakgrunden till kvinnosynen i

detta testamente. I det av riksdagen godkända betänkandet

1989/90:KrU13 avstyrkte utskottet motionen med i huvudsak

följande motivering.

Utskottet vill inledningsvis erinra om att de 39 skrifter, som

enligt svensk tradition ingår i Gamla testamentet, tillkommit

under en tidrymd av flera hundra år och innehållsmässigt hänför

sig till en avsevärt längre tidrymd. Mot denna bakgrund skulle

kommentarer av det slag som motionen främst synes syfta till

uppenbarligen bli av betydande omfattning om vetenskapliga krav

på en redovisning av kvinnobilden i Gamla testamentet skulle

ställas. Det är enligt utskottets mening självklart att sådana

krav måste ställas i arbetet med den kommande utgåvan. Därtill

kommer att det inte skulle kunna accepteras att en översättning

av Gamla testamentet, som görs bl.a. av allmänkulturella skäl,

skulle få en utformning där en viss historisk aspekt tillmäts en

vikt, som skulle vara ägnad att begränsa utrymmet för andra

väsentliga avsnitt. I detta hänseende kan man som exempel peka

på att det i Gamla testamentet finns en helt annan syn än dagens

på straffrättsliga och civilrättsliga frågor, bl.a. på

förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare, liksom på

frågor om förhållandet mellan föräldrar och barn. Även synen på

förhållandet mellan människan och naturen är en annan än dagens.

Utskottet konstaterar att bibelkommissionen har i uppgift att

svara för en översättning av Gamla testamentet och därtill

fogade kommentarer. Översättningen kan sedan utnyttjas av bl.a.

svenska kyrkan och andra trossamfund för att ge ut Gamla

testamentet separat eller tillsammans med det redan översatta

Nya testamentet. Utskottet konstaterar också att trossamfunden

-- liksom nu är fallet i fråga om Nya testamentet -- kommer att

ha full frihet att förse de översättningar som framdeles

tillhandahålls genom bibelkommissionens arbete med vilka

kommentarer och tillägg de önskar.

Utskottet vill i detta sammanhang erinra om att enligt avtal

mellan staten och bl.a. Svenska Bokförläggareföreningen en viss

ersättning för varje utgivet exemplar av bibelkommissionens

översättningar av Nya och Gamla testamentet skall erläggas till

Svenska Bibelsällskapet för förvaltning i en särskild fond

avsedd för bl.a. forskning kring bibeln, bibelbruk och

översättningsfrågor (prop. 1978/79:21, bet. LU7, rskr. 85).

Vad utskottet har att ta ställning till med anledning av

motionen är därför om det finns skäl för riksdagen att förorda

ändringar eller tillägg i direktiven för bibelkommissionen.

Motionärerna framhåller bl.a. att det är mycket viktigt att

översättningen av Gamla testamentet innehåller en motsvarighet

till de kommentarer -- därmed torde avses

uppslagsdelen -- och den notapparat som ingår i utgåvan av Nya

testamentet.

Med hänsyn till innehållet i bibelkommissionens direktiv för

översättningen av Gamla testamentet kan man utgå från att

motionärernas önskemål i angivna hänseende kommer att

tillgodoses utan något riksdagens initiativ. Att riksdagen, som

motionärerna synes mena, skulle uttala sig för innehållet i

visst avseende i kommentarerna, skulle enligt utskottets mening

innebära att den vetenskapliga integriteten i bibelkommissionens

arbete inte respekterades.

Med anledning av vad som ytterligare anförs i motionen,

nämligen att exempelvis en uppsats om kvinnosynen skulle fogas

in i den kommande utgåvan av Gamla testamentet, vill utskottet

framhålla följande.

Ett bifall till önskemålen skulle innebära att riksdagen

skulle förorda en helt annan utformning av den kommande utgåvan

av Gamla testamentet än vad som nu anges i utredningsdirektiven,

något som också skulle innebära att utgåvan av Gamla testamentet

skulle komma att väsentligt skilja sig från 1981 års utgåva av

Nya testamentet. Det skulle nämligen -- i anknytning till vad

som inledningsvis sagts -- då med fog kunna göras gällande att

utförliga framställningar även i andra avseenden än i fråga om

kvinnosynen måste tas in i utgåvan. Utskottet anser därför att

en ändrad utformning av utgåvan i enlighet med vad som förordas

i motionen skulle innebära att översättningen av Gamla

testamentet måste ändra karaktär. Den skulle komma att innehålla

ett material som hitintills inte -- vare sig i svensk eller

internationell praxis -- ansetts tillhöra själva

översättningsarbetet. Utskottet kan inte biträda

motionsförslaget.

Utskottet

I motion Kr406 (v) påpekas att trots att Bibeln är en helig

skrift för många människor i vårt land är det många som reagerar

på dess kvinno- och människosyn. Motionären anser att med ett

kort förord skulle förutsättningarna för en djupare och bredare

förståelse av Bibeln kunna uppnås. Bibelkommissionen skulle

också, enligt motionären, kunna författa en kort skrift som

kunde distribueras tillsammans med nyöversättningen, men inte

formellt ingå i Bibeln.

Utskottet konstaterar att syftet med den nu aktuella motionen

är vidare än syftet med en motion på området som utskottet

behandlade våren 1990. I sistnämnda motion begränsades yrkandet

till att avse Bibelns kvinnosyn.

Utskottet har inhämtat att Bibelkommissionen avser att till

översättningen av Gamla testamentet foga en uppslagsdel,

liknande dem som fogats till de avslutade översättningarna.

Uppslagsdelen kommer att innehålla utförligare förklaringar av

ord och företeelser. Enligt Bibelkommissionens mening kan man

härigenom också belysa vissa generella problem för

textförståelsen, vilka har sin grund i bl.a. en annan kulturs

människosyn.

Utskottet hänvisar vidare till vad utskottet anförde år 1990

vid behandlingen av den ovan åsyftade motionen. Därvid vill

utskottet särskilt erinra om trossamfundens möjlighet att till

de översättningar som tillhandahålls av Bibelkommissionen själva

foga de kommentarer eller upplysningar de önskar.

Med hänvisning till det anförda anser utskottet att motionen

inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd. Motionen avstyrks

således.

Hemställan

Utskottet hemställer

att riksdagen avslår motion 1992/93:Kr406.

Stockholm den 11 november 1993

På kulturutskottets vägnar

Åke Gustavsson

I beslutet har deltagit: Åke Gustavsson (s), Charlotte

Branting (fp), Elisabeth Fleetwood (m), Hugo Hegeland (m), Maja

Bäckström (s), Berit Oscarsson (s), Stina Gustavsson (c), Anders

Nilsson (s), Göran Åstrand (m), Leo Persson (s), Rose-Marie

Frebran (kds), Richard Ulfvengren (nyd), Ingegerd Sahlström (s),

Björn Kaaling (s) och Birgitta Wistrand (m).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Elisabeth Persson (v)

närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.