Bet. 1993/94:KU23

Konstitutionsutskottets betänkande

1993/94:KU23

Försök i vissa kommuner där väljarna skall kunna avge särskild

personröst

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Bilaga 1

1993/94

KU23

Sammanfattning

I betänkandet behandlas regeringens förslag om försök i vissa

kommuner -- Helsingborg, Linköping, Solna, Vaggeryd, Vänersborg,

Östersund och Övertorneå -- där väljarna skall kunna avge

särskild personröst vid val till kommunfullmäktige år 1994.

Utskottet tillstyrker förslaget och avstyrker motioner om

ytterligare försökskommuner.

Propositionen

I proposition 1993/94:129 föreslår regeringen att riksdagen

antar regeringens förslag till

1. lag om försök i vissa kommuner där väljarna skall kunna

avge en särskild personröst vid de allmänna valen år 1994,

2. lag om ändring i vallagen (1972:620).

Lagförslagen återfinns i bilaga 1 till betänkandet.

Motionerna

Motioner väckta med anledning av propositionen

1993/94:K34 av Mikael Odenberg (m) vari yrkas att riksdagen

beslutar att 1 § lagen om försök i vissa kommuner där väljarna

skall kunna avge en särskild personröst vid de allmänna valen år

1994 ges följande lydelse:

1 § Vid valet den 18 september 1994 till kommunfullmäktige i

Helsingborg, Linköping, Solna, Stockholm, Vaggeryd, Vänersborg,

Östersund och Övertorneå skall väljarna ges möjlighet att avge

en särskild personröst. Vid valet på dessa orter skall utöver

vad som sägs i vallagen (1972:620) gälla vad som anges i denna

lag.

1993/94:K35 av Sylvia Lindgren m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att utvidga kretsen av försökskommuner med

Stockholms stad.

Motioner väckta under allmänna motionstiden 1994

1993/94:K615 av Olle Schmidt m.fl. (fp) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om inslag av personval och modernisering av

partierna.

1993/94:K708 av Henrik Landerholm (m) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om möjligheten att genomföra val med personvalsinslag vid val

till kommunfullmäktige 1994.

Utskottet

Gällande bestämmelser m.m.

I 3 och 4 kap. regeringsformen finns bestämmelser om riksdagen

och riksdagsarbetet. I 3 kap. anges att mandaten fördelas mellan

partier (7 §) och att för varje mandat som ett parti har

erhållit utses en riksdagsledamot och ersättare för honom

(9 §). Någon direkt bestämmelse som reglerar frågan om

personval finns inte i regeringsformen. I proposition

1993/94:115 har dock föreslagits att en bestämmelse skall

införas i regeringsformen om att vid val till riksdagen röstning

sker på parti med möjlighet för väljarna att avge särskild

personröst. Förslaget har tillstyrkts av utskottet i betänkande

1993/94:KU22.

Närmare bestämmelser om registrering av partibeteckning och

anmälan av kandidater finns i 5 kap. vallagen (1972:620). I 6

kap. samma lag finns bestämmelser om valsedlar. På en valsedel

skall finnas partibeteckning, och den bör dessutom innehålla

namn på en eller flera kandidater. Ett parti kan gå fram med en

eller flera listor inom samma valkrets. Grupper inom partierna

anmäler också ibland s.k. spränglistor. Partiernas

nomineringsförfarande är inte reglerat i lag. Med den

inskränkning som ligger i att det första namnet på en valsedel

måste vara anmält till centrala valmyndigheten för att ordningen

mellan kandidaterna på valsedeln skall beaktas, råder stor

frihet för väljarna att sätta in eller stryka namn på partiernas

valsedlar. -- Valsystemet kan karaktäriseras som ett renodlat

partival. Väljaren tar ställning till de alternativ som

partierna utgör. Inom partivalets ram finns möjligheter för

väljaren att påverka vilka personer som skall ta plats i de

beslutande församlingarna. Formellt har väljarna i det närmaste

total frihet att lägga sin röst på just de personer som bäst

svarar mot deras preferenser. I realiteten är emellertid

inslaget av personröstning obetydligt.

Regeringen föreslår i proposition 1993/94:146 om åtgärder mot

missbruk av den fria nomineringsrätten att vallagen ändras så

att en valsedel med registrerad partibeteckning och namn på

kandidater som första och andra namn skall uppta namn på

kandidater som tagits upp på listan över kandidater som partiet

anmält, allt i syfte att ge ytterligare skydd för en registrerad

partibeteckning och hindra missbruk av den fria

nomineringsrätten. Propositionen kommer att behandlas av

utskottet i betänkande KU46.

Utredningsbetänkande

Personvalskommittén avlämnade under våren 1993 sitt betänkande

(SOU 1993:21) Ökat personval. Kommitténs huvudsakliga uppgifter

var att, inom ramen för det nuvarande partivalssystemet, lägga

fram förslag till ett ökat personvalsinslag för val till

riksdagen samt att föreslå åtgärder som förhindrar att den fria

nomineringsrätten missbrukas. I betänkandet läggs fram fyra

modeller som alla bygger på inslag från utländska system. För en

modifierad dansk modell har utarbetats mer detaljerade

bestämmelser än för de övriga. Grunddragen i denna modell är

följande. Partierna förutsätts liksom nu presentera listor på

vilka kandidaterna rangordnats i enlighet med partiets

nominering. Väljarna får möjlighet att göra en markering intill

ett av namnen på valsedeln. Därmed har en personröst avgetts för

den aktuella kandidaten. Avgörande för vilken eller vilka

kandidater som skall förklaras valda är antalet personröster på

varje kandidat under förutsättning att kandidaten fått ett visst

minsta antal personröster. Den kandidat som har fått flest

personröster blir vald först, kandidaten med näst flest

personröster blir vald därnäst osv. Om inte alla mandat som

partiet vunnit kan tillsättas med kandidater som kommit över

spärren, övergår man till att utse ledamöter med den nuvarande

metoden, vilken innebär att listordningen i regel blir

bestående. -- Kommittén har också lämnat förslag för att komma

till rätta med problemen när det gäller den s.k. fria

nomineringsrätten.

Propositionen

I propositionen redovisas att frågan om personval diskuterats

vid överläggningar mellan riksdagspartierna som hållits under år

1993 och att partierna därvid enats om dels att

personröstning enligt den modifierade danska modell med

preferensröstning som Personvalskommittén presenterat skall

tillämpas första gången vid 1998 års val, dels att en sådan

personvalsreform bör föregås av försök genom att det vid val

till kommunfullmäktige år 1994 i minst tre representativa

kommuner skall vara möjligt för väljarna att personrösta.

Grunddragen i den ordning för personröstning som föreslås är

följande.

Partierna nominerar kandidater och presenterar dem i

rangordning på valsedlarna liksom i nuvarande system. Väljarna

kan även fortsättningsvis använda valsedeln som den är eller på

den göra strykningar eller andra godtagbara förändringar. Det

nya är att väljaren också kan markera en av kandidaterna med ett

kryss i en ruta intill namnet. Väljaren anses då ha lämnat en

personröst. Markeringen skall göras för hand, och namnen skall

anses obefintliga om markeringen kan antas ha gjorts maskinellt.

Att personröstningen begränsas till endast ett namn är motiverat

bl.a. av att sammanräkningsförfarandet i annat fall riskerar att

fördröjas på ett oacceptabelt sätt.

Systemet innebär inte att mandatfördelningen mellan partierna

förändras, däremot kan det påverka mandatfördelningen inom

partierna. Grundprincipen är att den kandidat som får flest

personröster tilldelas det första mandatet, den med näst flest

det andra osv. Om det inte avgivits personröster på lika många

kandidater som vunna mandat, skall återstående mandat tillsättas

på samma sätt som i dag.

En ordning där endast antalet personröster blir avgörande för

kandidaturvalet reducerar avsevärt partiinflytandet och öppnar

för att ett fåtal personröster kan bestämma personvalet.

Systemet kompletteras därför med en spärr som anger hur stort

antalet personröster måste vara för att partiets rangordning

skall frångås.

Spärren skall beräknas med utgångspunkt i antalet giltiga

röster för partiet. Kandidatnamnen skall ordnas så att partiets

mandat i första hand kommer att besättas med kandidater som

kommit över spärren och så att det då är antalet personröster

för varje kandidat som avgör i vilken ordning kandidaterna

utses. Spärregeln innebär att personliga röstetal endast

fastställs för kandidater som fått personröster till ett antal

som motsvarar minst fem procent av partiets röstetal i

valkretsen, dock lägst 50 röster.

En lag om försöksverksamhet bör enligt propositionen reglera

frågor om valsedlarnas utformning, sammanräkningsförfarandet och

mandatfördelningen.

Regeringen anser att Personvalskommitténs förslag i så stor

utsträckning som möjligt skall ligga till grund för försöken.

Endast för det fall det skulle innefatta uppenbara felaktigheter

eller få orimliga konsekvenser bör förslaget enligt regeringen

få en annan lydelse och utformning än den av kommittén

föreslagna. Några sådana förhållanden anser regeringen inte

föreligga beträffande förslaget, men bestämmelserna bör göras

mer lättillgängliga. De synpunkter som framförts skall enligt

regeringen självfallet beaktas vid den utvärdering som skall

göras av försöken och därigenom ligga till grund för

utformningen av det slutliga personröstningssystemet. --

Lagförslaget ges därför en utformning som överensstämmer med

kommitténs förslag, och i förslaget anges bara de undantag eller

avvikelser som är erforderliga i förhållande till vad som annars

gäller enligt vallagen.

Regeringen föreslår att möjligheten för väljarna att avge

särskild personröst vid 1994 års val till kommunfullmäktige

skall gälla i Helsingborg, Linköping, Solna, Vaggeryd,

Vänersborg, Östersund och Övertorneå.

Intresse för deltagande hade därutöver hos regeringen anmälts

av Danderyd, Jönköping, Ljusdal, Simrishamn, Stockholm och

Vellinge. Regeringen har enligt propositionen gjort urvalet

utifrån sådana aspekter som kommunernas geografiska placering,

antalet röstberättigade, valdeltagande, fullmäktiges

sammansättning vid det senaste valet bl.a. i fråga om

partibilden och fördelningen mellan kvinnor och män samt

synpunkter från central och regional valadministration.

I propositionen framhålls att det är viktigt att

försöksverksamheten följs upp. Utvärderingen bör närmast ta

sikte på de tekniska, ekonomiska, organisatoriska och praktiska

aspekterna. Ett annat viktigt moment är vilka effekter det nya

systemet får i fråga om vilka personer som kommer att besätta de

mandat som partierna tilldelats.

Motionerna

Propositionen har föranlett motioner endast i fråga om urvalet

av försökskommuner. I två motioner, K34 av Mikael Odenberg (m)

och K35 av Sylvia Lindgren m.fl. (s), begärs att Stockholm skall

tas med bland försökskommunerna. I båda motionerna kritiseras

bristen på motivering i propositionen till varför vissa av de

kommuner som anmält intresse inte tagits med i förslaget. Vidare

anses i båda motionerna att Stockholms stad är mycket väl lämpad

att delta i försöksverksamheten. I motionerna framhålls att

staden rymmer många olika befolkningsgrupper och har ett

välorganiserat partiväsende, samtidigt som det finns goda

villkor för opinionsbildningen. I motion K35 framhålls därutöver

att det förhållandet att Stockholm är landets politiska och

administrativa centrum ökar förutsättningarna för

riksdagsledamöter, beslutsfattare, administratörer och forskare

att följa valproceduren på ett fullgott sätt. Vidare kritiseras

i den motionen att någon storstad inte finns med bland

försökskommunerna, och motionärerna anser inte att Solna kan

spegla storstadsförhållanden. För att försöksverksamheten skall

bli meningsfull och ge vägledning inför kommande definitiva

beslut om personval är det därför enligt motionärerna nödvändigt

att utvidga kretsen av försökskommuner med Stockholms stad.

Möjligheten för flera kommuner att delta i försöksverksamheten

tas upp även i en motion från allmänna motionstiden. Henrik

Landerholm (m) anför i motion K708 att partierna vid

partiledaröverläggningarna kommit överens om att

personvalsinslag skall tillämpas i alla kommuner fr.o.m. 1998

års val och att det alltså inte kan finnas några allvarliga

principiella invändningar eller sakliga skäl att inte nu låta

försöken med personvalsinslag omfatta alla de kommuner som

önskar delta. Det lokala självstyret bör enligt motionären

tillmätas sådan grundläggande betydelse att beslut lokalt bör

räcka som grund för att delta. Samtliga försök bör också

utvärderas.

I motion K615 om kommunal demokrati anser Olle Schmidt m.fl.

(fp) att frågan om parti- eller personval är av stort intresse

för att bryta den nedåtgående trenden när det gäller

partipolitiskt engagemang och att det för den svenska demokratin

är ett problem att väljarna tappat kontakten med de människor

som innehar politiska förtroendeposter. Motionärerna förordar

ett starkt inslag av personval i det svenska valsystemet -- en

kombination av parti- och personval av finsk modell men utan

obligatorisk röstning på person. Mycket av makten över vem som

skall sitta i kommunfullmäktige skulle därigenom enligt

motionärerna flyttas från partiernas nomineringsmöten till

medborgarna. Vidare anser motionärerna det viktigt att

modernisera partiernas sätt att fungera och att bryta bandet

mellan partier och mäktiga intresseorganisationer. Motionärerna

begär i yrkande 2 att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad som anförts om inslag av personval och

modernisering av partierna.

Utskottets bedömning

Vid de överläggningar om vissa författningsfrågor som under

hösten 1993 förts mellan företrädare för samtliga

riksdagspartier har partierna kommit överens om att

försöksverksamhet med ökat personvalsinslag skall genomföras i

kommunalvalet i minst tre representativa primärkommuner vid 1994

års val och att syftet med detta är att vinna erfarenheter av

valteknisk natur. Regeringens förslag innebär att försök ordnas

i sju kommuner. Förslaget att genomföra försöksverksamhet med

ökat personvalsinslag vid 1994 års val har inte föranlett några

motioner annat än i fråga om urvalet av försökskommuner.

Utskottet anser det värdefullt att viss försöksverksamhet

genomförs vid 1994 års val, och utskottet tillstyrker därför

regeringens förslag i denna del.

Erfarenheter från försöksverksamheten kommer att ha stor

betydelse inför de allmänna valen år 1998, då systemet avses bli

tillämpat fullt ut. Försöken måste därför utvärderas noga.

Utvärderingen bör, som angivits i propositionen, närmast ta

sikte på de tekniska, ekonomiska, organisatoriska och praktiska

aspekterna. Ett annat viktigt moment är vilka effekter det nya

systemet får i fråga om vilka personer som kommer att besätta de

mandat som partierna tilldelats. Bl.a. bör studeras hur

rangordningen mellan kandidaterna påverkas. Utskottet vill

vidare framhålla vikten av att den utvärderande myndigheten

förbereder utvärderingen på ett tidigt stadium och att

utvärderingen omfattar valnämnders och valförrättares

erfarenheter och iakttagelser inför och vid själva

valtillfället. Frågeformulär och liknande bör således finnas

till hands och kunna fyllas i av valnämnder och valförrättare

omedelbart efter det att vallokalerna stängts, medan

erfarenheter och gjorda iakttagelser är färska.

Beträffande urvalet av försökskommuner har regeringen enligt

propositionen beaktat sådana aspekter som kommunernas

geografiska placering, antal röstberättigade, valdeltagande,

fullmäktiges sammansättning vid det senaste valet samt

synpunkter från central och regional valadministration.

Utskottet delar den uppfattning som kommit till uttryck i

regeringens urval av kommuner. Utskottet finner det av

ekonomiska och organisatoriska skäl rimligt och ändamålsenligt

att urvalet begränsas. Stockholms kommun är enligt utskottets

mening inte lämpad som försökskommun. Personröstning i Stockholm

kan väntas medföra särskilda tekniska komplikationer och

därigenom ställa särskilda krav på att ha prövade och intrimmade

rutiner vid valet.

Med det anförda avstyrker utskottet motionerna K34, K35 och

K708 och tillstyrker regeringens förslag. Utskottet föreslår

dock i fråga om lagtextens utformning en del förändringar. I

propositionen anges att lagen kommer att gälla under hela

valperioden, vilket innebär både att vissa bestämmelser skall

tillämpas om en ledamot avgår och att lagen skall tillämpas vid

eventuella omval i de berörda kommunerna. Lydelsen av 1 § bör

enligt utskottets mening anpassas bättre till denna ordning. --

Härutöver bör vissa redaktionella förtydliganden och ändringar

göras.

Beträffande de frågor som tas upp i motion K615 yrkande 2 vill

utskottet anföra följande. I sitt betänkande 1993/94:KU22 har

utskottet tillstyrkt ett förslag om att i regeringsformen införa

en bestämmelse om möjlighet för väljarna att avge särskild

personröst. I nu förevarande betänkande tillstyrks ett förslag

om försök med sådan verksamhet i vissa kommuner. Båda förslagen

grundar sig på överenskommelser mellan företrädare för

riksdagspartierna vid partiledaröverläggningar. Motionen

avstyrks.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande lagförslagen

att riksdagen med avslag på motionerna

1993/94:K34, 1993/94:K35 och 1993/94:K708 antar de i proposition

1993/94:129 framlagda förslagen till

dels lag om försök i vissa kommuner

där väljarna skall kunna avge en särskild personröst vid de

allmänna valen år 1994 med de ändringarna att 1 §, 7 § fjärde

stycket, 8 § andra stycket och 9 § erhåller den i bilaga 2

såsom Utskottets förslag betecknade lydelsen,

dels lag om ändring i vallagen

(1972:620),

2. beträffande kombinerat parti- och

personval m.m.

att riksdagen avslår motion 1993/94:K615

yrkande 2.

Stockholm den 30 mars 1994

På konstitutionsutskottets vägnar

Thage G Peterson

I beslutet har deltagit: Thage G Peterson (s), Birger

Hagård (m), Stig Bertilsson (m), Catarina Rönnung (s), Kurt Ove

Johansson (s), Ingvar Johnsson (s), Hans Göran Franck (s),

Harriet Colliander (nyd), Lisbeth Staaf-Igelström (s), Ola

Karlsson (m), Elvy Söderström (s), Björn von der Esch (m),

Ingela Mårtensson (fp), Christina Linderholm (c) och Roland

Lében (kds).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Bengt Hurtig (v) närvarit

vid den slutliga behandlingen av ärendet.

I propositionen framlagt lagförslag

Bilaga 1

Av utskottet framlagt förslag till lydelse av vissa

bestämmelser i lagen om försök i vissa kommuner där väljarna

skall kunna avge en särskild personröst vid de allmänna valen år

1994

Bilaga 2

Regeringens förslag Utskottets förslag

1 §

Vid valet den 18 september Vid valet den 18 september

1994 till kommunfullmäktige 1994 till kommunfullmäktige

i Helsingborg, Linköping, i Helsingborg, Linköping,

Solna, Vaggeryd, Solna, Vaggeryd,

Vänersborg, Östersund Vänersborg, Östersund

och Övertorneå skall och Övertorneå skall

väljarna ges möjlighet väljarna ges möjlighet

att avge en särskild att avge en särskild

personröst. Vid valet på personröst. I fråga om

dessa orter skall utöver valet på dessa orter skall

vad som sägs i vallagen utöver vad som sägs i

(1972:620) gälla vad som vallagen (1972:620) gälla

anges i denna lag. vad som anges i denna lag.

Om förordnande om omval

meddelas beträffande val

som avses i första stycket,

skall denna lag tillämpas

på omvalet.

7 § fjärde stycket

Får man inte fram Får man inte fram

tillräckligt många tillräckligt många

kandidatnamn när kandidatnamn när

valsedlarna ordnas enligt valsedlarna ordnas enligt

tredje stycket skall tredje stycket, skall

ordningsföljden ordningsföljden

bestämmas enligt 14 kap. 6 bestämmas enligt 14 kap. 6

§ andra--fjärde styckena § andra--femte styckena

vallagen. vallagen.

8 § andra stycket

Har en kandidat fått plats Har en kandidat fått plats

i ordningen i fler än en i ordningen i fler än en

valkrets eller för mer valkrets eller för mer

än ett parti och skulle än ett parti och skulle

kandidaten därför få kandidaten därför få

mandat i fler än en mandat i fler än en

valkrets eller för mer valkrets eller för mer

än ett parti, skall än ett parti, skall

kandidaten därför få kandidaten tillträda det

tillträda det mandat, mandat, för vilket hans

för vilket hans eller eller hennes personliga

hennes personliga röstetal röstetal enligt 7 §

enligt 7 § är störst är störst i

i förhållande till förhållande till antalet

antalet avgivna röster avgivna röster för

för partiet. partiet.

9 §

I stället för det som I stället för det som

anges i 14 kap. 19 § anges i 14 kap. 19 §

första--tredje styckena första--tredje och

vallagen (1972:620) och i de åttonde styckena vallagen

fall det i vallagen görs (1972:620) och i de fall det i

hänvisningar till den vallagen görs

paragrafen utses ersättare hänvisningar till den

på följande sätt. paragrafen utses ersättare

på följande sätt.

Regeringens förslag Utskottets förslag

När en ersättare skall När en ersättare skall

utses för en kandidat som utses för en kandidat som

fått plats i ordningen fått plats i ordningen

enligt 7 § på grundval enligt 7 § på grundval

av personligt röstetal av personligt röstetal

ordnas de valsedlar på ordnas de valsedlar på

vilka det lämnats vilka det lämnats

personröster för namnet personröster för namnet

i särskilda grupper. i särskilda grupper.

Grupperna bestäms med Grupperna bestäms med

utgångspunkt i utgångspunkt i

namnordningen på namnordningen på

valsedlarna så att valsedlarna så att

sinsemellan likadana valsedlar sinsemellan likadana valsedlar

bildar en särskild grupp. bildar en särskild grupp.

Valsedlarna i den största Valsedlarna i den största

av dessa grupper bildar en av dessa grupper bildar en

grupp tillsammans med grupp tillsammans med

övriga valsedlar som tar övriga valsedlar som tar

upp samma namnordning. upp samma namnordning.

Ersättarna utses på Ersättarna utses på

grundval av valsedlarna i grundval av valsedlarna i

denna grupp efter storleken denna grupp efter storleken

på sina personliga på sina personliga

röstetal under röstetal under

förutsättning att förutsättning att

röstetalen uppgår till röstetalen uppgår till

minst fem procent av partiets minst fem procent av partiets

röstetal, dock lägst 50 röstetal i valkretsen, dock

röster. lägst 50 röster.

Det namn som har det Det namn som har det

största personliga största personliga

röstetalet är utsedd röstetalet är utsedd

till ersättare för den till ersättare för den

ledamot som sammanräkningen ledamot som sammanräkningen

avser. Vid lika tal avgörs avser. Vid lika tal avgörs

företrädet genom företrädet genom

lottning. Kan inte lottning. Kan inte

ersättare utses genom detta ersättare utses genom detta

förfarande skall fjärde förfarande, skall fjärde

stycket tillämpas. stycket äga motsvarande

tillämpning.

När en ersättare skall När en ersättare skall

utses får en ledamot som utses för en ledamot som

fått plats i ordningen fått plats i ordningen

på grundval av på grundval av

jämförelsetalet enligt 7 jämförelsetalet enligt 7

§, görs för varje §, görs för varje

ledamot en sammanräkning ledamot en sammanräkning

inom det parti, för vilket inom det parti för vilket

ledamoten har blivit vald. Vid ledamoten har blivit vald. Vid

varje sammanräkning tas varje sammanräkning tas

hänsyn endast till de hänsyn endast till de

valsedlar som upptar valsedlar som upptar

ledamotens namn och som på ledamotens namn och som på

grund av detta gällde grund av detta gällde

för detta namn, när det för detta namn, när det

fick plats i ordningen. Varje fick plats i ordningen. Varje

valsedel gäller som hel valsedel gäller som hel

röst. Röstvärdet röst. Röstvärdet

skall tillgodoräknas det skall tillgodoräknas det

namn som står främst namn som står främst

på sedeln och därvid på sedeln och därvid

skall det iakttas att namnet skall det iakttas att namnet

på en kandidat som utsetts på en kandidat som utsetts

till ledamot skall anses som till ledamot skall anses som

obefintligt. Den som får obefintligt. Den som får

högsta röstetalet är högsta röstetalet är

utsedd till ersättare utsedd till ersättare

för den ledamot som för den ledamot som

sammanräkningen avser. sammanräkningen avser.

Mellan lika tal avgörs Mellan lika tal avgörs

företrädet genom företrädet genom

lottning. lottning.

Regeringens förslag Utskottets förslag

Om det antal ersättare som har utsetts enligt andra--fjärde

styckena är mindre än det antal som kommunfullmäktige har

bestämt enligt 14 kap. 18 a § vallagen och samma ersättare har

utsetts för tre eller flera ledamöter, görs ytterligare en

sammanräkning för var och en av dessa ledamöter. Därvid skall

även namnet på en sådan kandidat anses som obefintligt som genom

valet har blivit utsedd till ersättare för den ledamot som

sammanräkningen avser. I övrigt förfars på sätt som anges i

andra--fjärde styckena.

Om någon ersättare Om någon ersättare

för en viss ledamot inte för en viss ledamot inte

kan utses enligt andra--femte kan utses enligt andra--femte

styckena eller vad som styckena eller vad som

gäller i övrigt enligt gäller i övrigt enligt

14 kap. 19 § 14 kap. 19 § fjärde och

fjärde--sjunde styckena femte styckena vallagen, utses

vallagen, gäller i ingen ersättare för den

stället för 14 kap. 19 ledamoten.

§ åttonde stycket

vallagen att ingen

ersättare utses för den

ledamoten.